den 30 januari
Interpellation
2008/09:303 Dialog med Hamas
av Thomas
Strand (s)
till
utrikesminister Carl Bildt (m)
Ännu
en gång har hoppet om fred och försoning mellan Israel och Palestina fått sig
en ordentlig törn. Det tragiska och meningslösa kriget i Gaza har skakat om oss
alla. Ett ofattbart lidande och trauma har drabbat så många civila, flest
palestinier men också israeler.
Trots
att vi kan se tillbaka på flera misslyckade fredsansträngningar under drygt 60
år får vi aldrig överge hoppet om en verklig och varaktig fred mellan Israel
och Palestina. Den fråga som då inställer sig är om det över huvud taget är
möjligt att tänka sig en fredsuppgörelse om den nu rådande officiella politiska
hållningen i EU får fortsätta och som innebär att en av de relevanta parterna i
konflikten hålls utanför dialogen. Är en varaktig fred mellan Israel och
Palestina långsiktigt möjlig utan en dialog med Hamas?
Hamas
bryter också mot folkrätten samt har stora brister vad gäller demokrati och
mänskliga rättigheter. Det finns inget försvar för det odemokratiska
maktövertagandet av Gaza, det militanta uppträdandet mot de egna eller
raketbeskjutningar som riskerar livet på civila israeler. Men i ett
internationellt perspektiv måste man från tid till annan även vara beredd att tala
med parter som man definitivt inte stöder. Nu är det ett sådant allvarligt
läge.
Vi vet
att konflikter vanligtvis bara kan lösas eller hanteras om alla berörda parter
involveras i processen. Men denna princip gäller inte i konflikten mellan
Israel och Palestina. Här ställs Hamas utanför, eftersom de terroriststämplats.
Frågan är om detta är en framkomlig väg. Jag tror inte det. Tvärtom, det skapar
bara fler och djupare låsningar.
EU har
ett viktigt delansvar för utvecklingen efter det palestinska valet år 2006.
Europa och väst tog inte vara på chansen att stödja denna unika öppning för
demokrati i arabvärlden. Eftersom Hamas vann valet isolerade man den folkvalda
palestinska regeringen och bidrog därigenom till det sammanbrott av de
palestinska mödosamt byggda demokratiska institutioner som vi har kunnat åse.
EU tog inte heller till vara chansen att tala med Hamas efter att en palestinsk
samlingsregering formades i mars 2007, vilket hade kunnat stötta sansade och
lokalt ansvarstagande företrädare för Hamas. Den fortsatta bojkotten av Hamas
medförde att extremisterna stärktes. Nu höjs dock röster även inom EU som menar
att freden inte är möjlig utan en dialog med Hamas.
Sverige
har en skyldighet att reagera och agera i denna konflikt, inte bara i egenskap av
att vi tillhör Europeiska unionen utan också på grund av att vi har en lång
tradition av internationellt solidariskt arbete för fred och försoning i vår
värld. Om den politiska isoleringen av Hamas bryts har Sverige unikt kraftfulla
instrument för att vända utvecklingen i Mellanöstern.
Min
fråga till utrikesministern är:
Vad
avser utrikesministern att göra för att EU aktivt ska
verka för en konstruktiv dialog mellan alla berörda parter i konflikten och då
även inkluderat Hamas?