den 19 december

Interpellation

2008/09:227 Kvinnors asylskäl

av Kalle Larsson (v)

till statsrådet Tobias Billström (m)

Det råder allvarliga könsorättvisor i asylprocessen. Detta är ett faktum som riksdagen har konstaterat sedan lång tid.

En studie som Röda Korset nyligen genomfört belyser den allvarligt bristande kompetens som råder hos Migrationsverket om könsrelaterad förföljelse, om kvinnors egna asylskäl och om förhållanden i detta avseende i de länder varifrån asylsökande kvinnor kommer. Man konstaterar att en stor majoritet av asylhandläggarna inte följer de bestämmelser som riksdagen beslutat om och att många av dem inte ens känner till vilka regler som gäller.

Det handlar om de bestämmelser om flyktingskap och förföljelse på grund av kön och sexuell läggning som infördes med den nya utlänningslagen 2006. I och med detta införlivas nu könsrelaterad förföljelse som en del av Genèvekonventionens flyktingbegrepp. Härigenom har svensk lagstiftning erkänt att förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning är asylskäl i sig.

Härefter har också särskilda riktlinjer tagits fram i Migrationsverkets Utlänningshandbok om hur utredningar som rör kvinnors asylskäl ska gå till.

Enligt Röda Korsets rapportering är dock särskilt de utredningar som görs om kvinnor som kommer tillsammans med sin familj mycket bristfälliga. Ofta utreds över huvud taget inte om kvinnorna har egna asylskäl. Bara i en tredjedel av de fall som studerats har kvinnorna fått frågan om de har några önskemål om utredarens, tolkens eller det offentliga biträdets kön. Frågor om könsrelaterad förföljelse har genomgående utelämnats.

Dessa brister medför att de asylskäl som kvinnor bär med sig systematiskt förbises och att asylsökande kvinnor därmed berövas en rättssäker prövning.

Ytterligare en aspekt av denna problematik handlar om den rättstillämpning som gäller om så kallad uppskjuten invandringsprövning. Den praxis som i dag är gällande på detta område innebär att utländska kvinnor som misshandlats av sin man under den tvååriga prövotiden för permanent uppehållstillstånd oftast blivit utvisade från Sverige om de brutit upp från förhållandet. Detta har medfört att många kvinnor sett sig tvingade att stanna kvar i förhållanden trots misshandel från mannens sida, eftersom en utvisning skulle leda till svåra konsekvenser i hemlandet.

Riksdagen beslutade 2006 att det fanns skäl att närmare studera tillämpningen av nämnda bestämmelse i syfte att klarlägga huruvida skyddet för kvinnor och barn uppnår en godtagbar nivå.

Det är glädjande att det äntligen genomförts en utvidgning av flyktingbegreppet till att omfatta även förföljelse på grund av kön i enlighet med det synsätt som Vänsterpartiet länge förespråkat. Men för att detta ska ha någon verkan måste migrationsmyndigheterna följa lagstiftningen.

Jag vill mot bakgrund av vad som anförts fråga statsrådet Tobias Billström följande:

1. På vilket sätt är statsrådet beredd att verka för att stärka genuskompetensen i asylprocessen i stort?

2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att tydliggöra att det ska vara ett mål för Migrationsverkets verksamhet att integrera ett genusperspektiv i asylprocessen?

3. På vilket sätt avser statsrådet att verka för att Migrationsverket ska tillhandahålla obligatorisk utbildning om kvinnors asylskäl?

4. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra länderkunskapen hos migrationsmyndigheterna angående könsrelaterad förföljelse?

5. Är statsrådet beredd att genomföra en utvärdering av tillämpningen av den nya lagbestämmelsen om flyktingstatus på grund av förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning?

6. På vilket sätt avser statsrådet att verka för att komma till rätta med missförhållandena när det gäller den tvååriga prövotiden i ärenden som uppskjuten invandringsprövning?

7. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att den som utsatts för människohandel för sexuella ändamål och som därav hyser en välgrundad fruktan för förföljelse ska kunna beredas skydd i Sverige?