den 10 november

Interpellation

2008/09:104 Utvecklingen i Kongo

av Peter Hultqvist (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Läget i Kongo-Kinshasa är mycket allvarligt. Ca 250 000 människor befinner sig på flykt som ett resultat av de senaste månadernas strider. Totalt handlar det om över en miljon människor som flytt från sina hem. De har inte tak över huvudet och saknar vatten och mat. FN försöker bidra till att stabilisera situationen genom hjälpsändningar och militär närvaro. Såväl EU som Afrikanska unionen är engagerade för att hitta en lösning på konflikten.

Omvärlden är av många skäl engagerad för att få en lösning på konflikten. I olika skepnader bland annat i form av företagsintressen är västvärlden representerad i området. En ambition är att exploatera naturresurser till förmånliga avtal. Det svensk-kanadensiska gruvbolaget Lundin Mining är ett av de företag som har intressen i regionen.

Gruvprojektet Tenke Fungurume Mining är ett av de största projekten i landet. Det omfattar världens största kända koppar- och koboltreserver. Projektet beräknas starta 2009. I en rapport från bland annat Swedwatch har Lundin Mining kritiserats för att ha bidragit till att flytta 1 600 människor för att kunna bedriva utvinning. Löften till bybefolkningen om ersättning har inte infriats och det har skapat situationer med upplopp.

”Allt de lovade var falskt,” säger en bybo i Fungurume till Rapport.

Att bedriva verksamhet och gruvutvinning i mycket fattiga regioner med ett nationellt sett instabilt styre och där flyktingskatastrof och krig drabbat landet är ett vanskligt och stort ansvarstagande. Sverige bör naturligtvis stödja både FN:s och EU:s ansträngningar att skapa fred i regionen. Men om samtidigt en rad västerländska företag uppfattas uppträda i kolonialistisk anda bidrar det inte direkt till att underlätta situationen.

De nuvarande avtalen mellan Tenke Fungurume Mining (TFM) och den kongolesiska staten upprättades innan den nuvarande demokratiskt valda regimen tillträdde. Kongos regering har nu pekat på att avtalet är helt orimligt i sin utformning och kräver en omförhandling. Bolaget, som bland annat har svenska intressen via Lundin Mining, motsätter sig detta. I sin tur stärker det naturligtvis intrycket av renodlat kapitalistiska och koloniala syften bakom ambitionerna till gruvutvinningen. Noterbart är också att AP-fonderna hör till aktieägarna i Lundin Mining.

Även om TFM:s verksamhet inte är förlagd till de områden i Kongo som omfattas av de värsta krigshändelserna och flyktingströmmarna är agerandet vid en helhetsbedömning starkt utmanande och provocerande.

Mina frågor till utrikesministern är:

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att bidra till fredlig lösning, bättre levnadsförhållanden och ökad säkerhet för de flyende människorna i östra Kongo?

Vilka åtgärder avser utrikesministern att vidta för att företagsintressen, däribland svenska, inte ska agera så att de motverkar och blir bromsande för möjligheterna att åstadkomma en fredlig utveckling i Kongo som helhet?