Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU8 | |
Vissa sekretessfrågor | |
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas 10 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2008 om sekretess. Motionerna gäller bl.a. översyn av offentlighetsprincipen, sekretess för uppgifter i nedlagd förundersökning, sekretess i samverkansgrupper och mellan myndigheter, sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig sektor och riksdagens besöksregister.
Utskottet anser att riksdagsstyrelsen bör överväga vissa frågor om anmälningar av besök och om registrering av besökare. Därmed tillstyrker utskottet delvis två motioner och avstyrker övriga motioner.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K220, 2008/09:K232 och 2008/09:K268. |
2. | Sekretess för uppgifter i en nedlagd förundersökning |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:K318. |
3. | Sekretess inom skattenämnd m.m. |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:K254. |
4. | Sekretess i samverkansgrupper och mellan myndigheter |
| Riksdagen avslår motion 2008/09:K392. |
5. | Sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig sektor |
| Riksdagen avslår motionerna 2008/09:K227 och 2008/09:K279. |
6. | Riksdagens besöksregister |
| Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad utskottet anför om att det är angeläget att riksdagsstyrelsen överväger i vilken utsträckning anmälningar om besök hos riksdagens ledamöter bör göras och vilka uppgifter som behöver antecknas i besöksregistret i syfte att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2008/09:K291 och 2008/09:K308. |
Stockholm den 15 januari 2009
På konstitutionsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Morgan Johansson (s), Eva Bengtson Skogsberg (m), Stefan Tornberg (c), Cecilia Wigström i Göteborg (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Karl Sigfrid (m), Sinikka Bohlin (s) och Willemo Carlsson (m).
Utskottets överväganden
Offentlighetsprincipen och skyddet av den personliga integriteten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker flera motioner (m, c) om begränsningar av offentlighetsprincipen med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.
Motionerna
I tre motioner begärs att offentlighetsprincipen ses över.
Katarina Brännström (m) begär i motion 2008/09:K220 ett tillkännagivande till regeringen om att aktuella regelverk bör ses över så att den personliga integriteten skyddas på ett bättre sätt. Motionären anför att det i och med personnumret och svenska myndigheters insamling av information finns uppgifter att hämta hos t.ex. Spar-Dafa och Skatteverket. Man kan enkelt kartlägga en människas liv. Att brottslingar t.ex. har rätt att få fram passfoton och arbetslistor för poliser kan till och med innebära ett direkt hot mot dessa poliser och samhället. Det är vidare möjligt att få fram handlingar som rör brottsutredningar som framkommit i domstolsförhandlingar. Tekniken och utvecklingen gör det i dag mycket enklare att komma över och sprida offentliga dokument. Det visar bl.a. fallet med bilder från obduktionen av två mördade barn i Arboga påpekar motionären.
I motion 2008/09:K232 begär Jörgen Johansson (c) ett tillkännagivande till regeringen om behovet av en översyn av offentlighetsprincipen utifrån dagens digitala förhållanden. En nätsajts länkning av förundersökningen i Arbogarättegången inklusive bilder på obduktionen av de mördade barnen framstår enligt motionären som absurd samtidigt som agerandet väcker svåra frågor om vad som är tillåtet och vad som bör vara tillåtet på området. Motionären anser att en översyn av offentlighetsprincipen som på ett konkret sätt sätter stopp för liknande händelser som i Arbogamålet behövs.
Cecilia Widegren (m) begär i motion 2008/09:K268 ett tillkännagivande för regeringen om att se över om offentlighetsprincipen missbrukas i syfte att begå och planera brott och att föreslå eventuella åtgärder för att förebygga missbruk i framtiden. Motionären anför att det finns grupper i samhället som använder offentliga uppgifter i brottsliga syften. Som exempel anför motionären bl.a. att det tidigare uppmärksammats hur nynazister utnyttjat passfoton och andra offentliga uppgifter för att kartlägga sina meningsmotståndare.
Gällande bestämmelser
Enligt 7 kap. 15 § sekretesslagen (1980:100) gäller sekretess i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registrering av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksamhet som avser registrering av en betydande del av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs. Sekretess gäller enligt paragrafen i verksamheten också för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.
Sekretess gäller vidare enligt sekretessförordningen (1980:657) i personaladministrativ verksamhet hos en rad angivna myndigheter, bl.a. polismyndigheterna för uppgift om enskilds bostadsadress, hemtelefonnummer, personnummer och andra jämförbara uppgifter avseende personalen, uppgift i form av fotografisk bild som utgör underlag för tjänstekort samt uppgift om närstående till personalen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon närstående till honom eller henne lider men. Vidare gäller enligt sekretessförordningen sekretess för Rikspolisstyrelsens centrala passregister och centrala register för nationella identitetskort för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs och för uppgift i form av fotografisk bild av den enskilde, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.
Enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Sekretessen gäller i huvudsak inte beslut varigenom skatt eller pensionsgrundande inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs.
Enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som hänför sig till bl.a. förundersökning i brottmål, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
I 9 kap. 17 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess i förundersökning m.m. till skydd för enskilds personliga och ekonomiska intressen. Enligt paragrafen gäller sekretess för uppgifter i bl.a. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men. Enligt 9 kap. 18 § upphör sekretessen hos förundersökningsmyndigheten att gälla, om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, utom i tre i bestämmelsen angivna undantagsfall.
Av 5 kap. 1 § rättegångsbalken (RB) följer att förhandling vid domstol ska vara offentlig. Om det kan antas att det vid förhandling kommer att förebringas uppgift för vilken det hos domstolen gäller sekretess enligt sekretesslagen får dock rätten, om det bedöms vara av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs, förordna att förhandlingen i vad den angår uppgiften, ska hållas inom stängda dörrar. Förhandling får även i vissa andra i bestämmelsen angivna fall hållas inom stängda dörrar.
Har förhandling hållits inom stängda dörrar och har därvid förebringats uppgift, för vilken hos domstolen gäller sekretess som avses i sekretesslagen, kan rätten förordna att uppgiften inte får uppenbaras (5 kap. 4 § RB).
Utredningar
Integritetsskyddskommittén
I januari 2008 överlämnade Integritetsskyddskommittén sitt slutbetänkande Skyddet för den personliga integriteten – Bedömningar och förslag (SOU 2008:3). Kommittén hade i uppdrag att kartlägga och analysera skyddet i lagstiftningen för den personliga integriteten samt överväga om detta skydd behöver kompletteras. I slutbetänkandet lämnar kommittén förslag till lagstiftning och andra åtgärder som syftar till att stärka skyddet för den personliga integriteten. Förslagen innebär bl.a. att regeringsformen kompletteras med ett nytt stadgande av innebörd att varje medborgare är skyddad gentemot det allmänna mot intrång som sker i hemlighet eller utan samtycke och som i betydande mån innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. Vidare införs i brottsbalken en bestämmelse om olovlig fotografering, som i princip gör det förbjudet att utan lov fotografera eller filma personer som befinner sig på platser dit allmänheten inte har insyn.
Även andra åtgärder än lagstiftning behövs enligt kommittén för att förbättra skyddet för den personliga integriteten och för att höja medvetandet om frågans betydelse. Kommittén förordar att regeringen årligen lämnar information till riksdagen om utvecklingen på integritetsskyddsområdet, att Datainspektionens roll breddas och utvecklas och att, om utvecklingen ger anledning härtill, det inrättas en nämnd eller ett råd med uppgift att övergripande bevaka integritetsskyddet.
Insynsutredningen
Den s.k. Insynsutredningen har i uppdrag att utreda frågor om insyn och sekretess inom vissa delar av rättsväsendet m.m. Enligt direktiven (dir. 2007:120) ska man bl.a. överväga hur stark den s.k. förundersökningssekretessen till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden bör vara, hur långtgående en misstänkts, en tilltalads respektive en dömd persons rätt till insyn i förundersökningsmaterialet och annat utredningsmaterial bör vara samt i vilken utsträckning domstolsbeslut som meddelas under en förundersökning och vid övrig handläggning av brottmål ska kunna omfattas av sekretess. Utredaren ska lämna de förslag till författningsändringar som utredaren anser vara behövliga.
Genom tilläggsdirektiv i september 2008 har regeringen gett utredningen i uppdrag att bl.a. överväga i vilken mån det bör vara möjligt att begränsa partsinsynen med stöd av sekretesslagen och föreslå de författningsändringar som den finner motiverade (dir. 2008:103).
Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 juli 2009.
Svar på skriftlig fråga
Justitieminister Beatrice Ask har den 4 november 2008 som svar på en skriftlig fråga (2008/09:147), om hon avser att ta initiativ till en översyn av sekretesslagen med anledning av att obduktionsbilder från den s.k. Arbogarättegången har spridits via Internet, anfört bl.a. följande.
Bildmaterial förekommer ofta i brottsutredningar och har betydelse både i utredningsarbetet och senare som bevisning i en rättegång. Det är angeläget att slå vakt om principen att det utredningsmaterial som ligger till grund för domstolens bedömning ska vara offentligt och tillgängligt för utomståendes granskning. Tillsammans med principen om att rättegångar ska vara offentliga kan därigenom förtroendet för rättsväsendet bibehållas på en hög nivå. Samtidigt kan en omfattande spridning av visst bildmaterial, till exempel obduktionsbilder som visar en avliden person och hans eller hennes skador, vara påfrestande för de anhöriga och även upplevas som ytterligare en kränkning.
Precis som många andra har jag blivit illa berörd av att obduktionsbilder på de döda barnen från Arboga har lagts ut på Internet. Jag anser att det finns anledning att överväga om möjligheten att ta del av bilder av avlidna personer som har blivit offentliga hos domstol med anledning av att åtal har väckts bör begränsas. Jag har därför för avsikt att låta den pågående Insynsutredningen (Ju 2007:13) behandla den frågan. I det arbetet måste självfallet frågan vägas mot den för vår demokrati centrala offentlighetsprincipen.
Enligt uppgifter under hand arbetar man för närvarande inom Regeringskansliet med att ta fram direktiv i enlighet med det som justitieministern anförde i sitt svar.
Tidigare behandling
Våren 2008 behandlade utskottet en motion som delvis liknade den nu aktuella motionen om skydd för den personliga integriteten samt två motioner liknande den nu aktuella motionen om missbruk av offentlighetsprincipen (bet. 2007/08:KU16).
Utskottet ville liksom tidigare (bet. 2005/06:KU28) hänvisa till att regleringen i sekretesslagen innebär en avvägning mellan intresset av offentlig insyn och olika behov av sekretesskydd. Enligt utskottets mening var det självfallet angeläget att det finns ett reellt skydd för den enskildes integritet. Samtidigt ansåg dock utskottet att offentlighetsprincipen är ett centralt inslag i den svenska demokratin och att en väsentlig del av offentlighetsprincipen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar även i fall då handlingarna innehåller uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Utskottet ansåg liksom vid tidigare behandling att det inte fanns skäl att generellt utreda offentlighetsprincipen.
Utskottets ställningstagande
Offentlighetsprincipen utgör en viktig hörnsten i den svenska demokratin. En väsentlig del av offentlighetsprincipen är medborgarnas rätt att ta del av allmänna handlingar, även i fall då dessa innehåller uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Regleringen i sekretesslagen innebär en avvägning mellan intresset av offentlig insyn och behovet av sekretesskydd inom olika rättsområden. Enligt utskottets mening är det givetvis angeläget att det finns ett reellt skydd för den enskildes integritet. Samtidigt finns det en risk att ju fler uppgifter som sekretessbeläggs, desto sämre blir medborgarnas insyn i myndigheternas verksamhet. Utan insyn i myndigheters verksamhet finns det en risk att viktiga demokratiska värden och principer sätts ur spel.
Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns anledning att generellt utreda offentlighetsprincipen. När det gäller frågan om en översyn av sekretesslagen med anledning av obduktionsbilderna från den s.k. Arbogarättegången har justitieministern för avsikt att låta Insynsutredningen behandla detta. Utskottet anser att resultatet av denna förestående utredning och beredningen av Integritetskommitténs betänkande bör avvaktas. Motionerna 2008/09:K220 (m), 2008/09:K232 (c) och 2008/09:K268 (m) avstyrks därför.
Sekretess för uppgifter i en nedlagd förundersökning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete en motion (m) om minskad sekretess för uppgifter i en nedlagd förundersökning.
Motionen
I motion 2008/09:K318 av Mikael Cederbratt (m) begärs ett tillkännagivande för regeringen om en översyn av sekretessregler för målsägandes rättigheter att ta del av en nedlagd förundersökning. Förundersökningssekretessen hindrar i vissa fall målsäganden från att ta del av förundersökningsprotokollet även efter det att förundersökningen har lagts ned. Grundregeln borde enligt motionärens mening vara att målsäganden har rätt att ta del av en nedlagd förundersökning.
Gällande bestämmelser
Enligt 5 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift som hänför sig till bl.a. förundersökning i brottmål, om det kan antas att syftet med beslutade eller förutsedda åtgärder motverkas eller den framtida verksamheten skadas om uppgiften röjs.
I 9 kap. 17 § sekretesslagen finns bestämmelser om sekretess i förundersökning m.m. till skydd för enskilds personliga och ekonomiska intressen. Enligt paragrafen gäller sekretess för uppgifter i bl.a. utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål. Sekretessen gäller om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider skada eller men.
Skadelidandes rätt att ta del av uppgifter ur nedlagda förundersökningar m.m. förstärktes 2001 då nya bestämmelser infördes i 9 kap. 17 § sekretesslagen (prop. 2000/01:109, bet. 2000/01:KU17). Enligt dessa bestämmelser gäller att en skadelidande eller den som den skadelidande överlåtit sin rätt till utan hinder av sekretessen får ta del av en uppgift i bl.a. en nedlagd förundersökning eller i en förundersökning som avslutats med ett beslut om att åtal inte ska väckas, om han eller hon behöver uppgiften för att kunna få ett anspråk på skadestånd prövat och det inte bedöms vara av synnerlig vikt för den som uppgiften rör eller någon närstående till honom eller henne att den inte lämnas ut.
I propositionen framhölls att brottsutredningar inte sällan innehåller integritetskänsliga uppgifter och andra uppgifter vars röjande kan orsaka skada eller men för både allmänna och enskilda intressen. Enligt regeringens mening var det mot den bakgrunden inte rimligt att införa en generell rätt till insyn för skadelidande i förundersökningen. I stället borde det ställas krav på att den skadelidande verkligen var i behov av de efterfrågade uppgifterna samtidigt som hänsyn skulle tas till eventuella motstående intressen.
Utredningar
Offentlighets- och sekretesskommittén
I oktober 2003 lämnade Offentlighets- och sekretesskommittén huvudbetänkandet Ny sekretesslag (SOU 2003:99). I betänkandet föreslogs en ny sekretesslag. Kommittén föreslog bl.a. en ny bestämmelse som gör det möjligt för enskilda att ta del av uppgifter när allmänintresset av insyn uppenbart har företräde framför intresset som sekretessen ska skydda. Bestämmelsen skulle enligt kommittén kunna komma till användning i situationer där ett starkt informationsbehov uppstår, exempelvis i nedlagda förundersökningar (s. 155 f.).
Vissa delar av kommitténs huvudbetänkande togs i mars 2006 upp i proposition 2005/06:161 Sekretessfrågor – Skyddade adresser m.m. (bet. 2005/06:KU35). De frågeställningar som behandlades var bl.a. kommitténs förslag till nya sekretessbrytande regler avseende dels visst uppgiftslämnande från hälso- och sjukvården och socialtjänsten till de brottsutredande myndigheterna vid misstanke om grova brott, dels visst uppgiftslämnande från socialtjänsten till polisen vid samarbete mot ungdomsbrott. Kommitténs tidigare nämnda förslag om att införa en generell möjlighet för myndigheter att lämna ut uppgifter till enskilda när allmänintresset uppenbart har företräde framför andra skyddsintressen behandlades dock inte i propositionen.
En proposition om en ny sekretesslag har aviserats till våren 2009. Propositionen planeras dock endast utgöra en redaktionell omarbetning av gällande regler och inte innehålla några materiella förändringar.
Insynsutredningen
Den s.k. Insynsutredningen har, som redan nämnts, bl.a. som uppdrag att se över hur stark förundersökningssekretessen enligt 9 kap. 17 § sekretesslagen bör vara (dir. 2007:120). I direktiven framhålls att de skäl som anfördes i förarbetena för införandet av ett enhetligt omvänt skaderekvisit i 9 kap. 17 § första stycket sekretesslagen inte i sig är tillräckliga för att motivera att det omvända skaderekvisitet ska behållas beträffande alla de i paragraferna reglerade verksamheterna. Införandet av det omvända skaderekvisitet kritiserades omedelbart efter att ändringen trätt i kraft, framhålls det i direktiven. Den diskussion som pågått sedan 1999 och som föranlett de senaste ändringarna i paragrafen visar, framhålls det i direktiven, att intresset av insyn i de där reglerade verksamheterna är mycket stort och att en tillräckligt noggrann avvägning mellan sekretessintresset och intresset av insyn inte utfördes när bestämmelserna ändrades 1999.
Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 31 juli 2009.
Tidigare behandling
Under riksmötet 2007/08 behandlade utskottet en liknande motion som den nu aktuella och av samma motionär (bet. 2007/08:KU16). Utskottet ansåg att den fortsatta beredningen med anledning av Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag och resultatet av arbetet i Utredningen om insyn och sekretess inom vissa delar av rättsväsendet m.m. (Insynsutredningen) borde avvaktas och avstyrkte motionen.
Utskottets ställningstagande
En proposition om en ny sekretesslag är aviserad till våren 2009. Propositionen planeras endast utgöra en redaktionell omarbetning av sekretesslagen och grundar sig på förslag från Offentlighets- och sekretesskommittén. Regeringen avser att återkomma till övriga delar av kommitténs förslag först när detta arbete har avslutats.
Utskottet vidhåller sin uppfattning att den fortsatta beredningen av Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag och resultatet av arbetet i Insynsutredningen bör avvaktas och avstyrker motion 2008/09:K318 (m).
Sekretess inom skattenämnd m.m.
Motionen
I motion 2008/09:K254 av Lars Lilja och Helén Pettersson i Umeå (båda s) begärs ett tillkännagivande för regeringen om villkor för förtroendevalda. Motionärerna gör gällande att en ledamot av skattenämnd inte erhåller några handlingar före sammanträdet på grund av sekretessbestämmelser. Samtidigt kan arvode för förberedelsearbete utgå enligt ersättningsbestämmelserna. Enligt motionärerna måste förtroendevalda i domstolar, skattenämnder, övervakningsnämnder, patientnämnder och andra liknande instanser ha rimliga förutsättningar för att kunna fullfölja sina uppdrag. För att detta ska vara möjligt måste menar motionärerna bestämmelserna och tillämpningen av sekretesslagen och andra lagar som reglerar sekretess ändras.
Gällande bestämmelser
Vid varje skattekontor ska finnas en skattenämnd. I en skattenämnd finns ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Ordförande och vice ordförande ska vara tjänstemän vid Skatteverket. Regeringen eller av regeringen utsedd myndighet fastställer det antal övriga ledamöter som ska finnas vid varje skattekontor. Ledamöterna väljs för högst fyra år.
Enligt 1 kap. 1 § sekretesslagen innehåller lagen bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. I sistnämnda hänseende innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekretess).
Enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämmande av skatt. Skattesekretessen är med fyra undantag absolut, dvs. något skaderekvisit finns inte. Detta innebär att någon prövning av om ett utlämnande medför skada eller men för den enskilde inte ska göras.
Utskottets ställningstagande
Sekretessbestämmelserna gäller såväl ordförande och vice ordförande som ledamöter i skattenämnden. Dessa bestämmelser hindrar därför inte ledamöter att ta del av handlingar inför ett sammanträde. Hur arbetet inom nämnden organiseras för att tillgodose ledamöters möjlighet att fullgöra ett uppdrag har utskottet inte anledning att uttala sig om. Utskottet avstyrker motion 2008/09:K254 (s).
Sekretess i samverkansgrupper och mellan myndigheter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion (s) om samverkanssekretess med hänvisning till pågående beredningsarbete.
Motionen
Christer Adelsbo (s) begär i motion 2008/09:K392 ett tillkännagivande till regeringen om en ändring i sekretesslagen i syfte att åstadkomma en form av gruppsekretess. I det drogförebyggande arbetet framhålls det från politiker, polisen, tullen, kommunen och andra berörda vikten av samverkan och samarbete för att nå framgång. Nuvarande sekretesslagstiftning lägger hinder i vägen för detta eftersom gruppdeltagarna har olika grader av sekretess.
Gällande bestämmelser
Sekretess mellan myndigheter
Enligt 1 kap. 3 § första och andra styckena sekretesslagen får en sekretessbelagd uppgift hos en myndighet inte röjas för annan myndighet eller för annan verksamhetsgren inom samma myndighet när de är att betrakta som självständiga i förhållande till varandra. Syftet med sekretess mellan myndigheter är i första hand att värna om den enskildes integritet (prop. 1979/80:2 del A s. 90, bet. 1979/80:KU37 s. 12).
Det har dock sedan länge ansetts vara en självklar princip att alla myndigheter är skyldiga att samarbeta och bistå varandra i den utsträckning det kan ske. Principen kommer till uttryck bl.a. i 6 § förvaltningslagen (1986:223), där det föreskrivs att varje myndighet ska lämna andra myndigheter hjälp inom ramen för den egna verksamheten. I 15 kap. 5 § sekretesslagen föreskrivs dessutom att en myndighet på begäran av en annan myndighet ska lämna uppgifter som den förfogar över, i den mån hinder inte möter på grund av sekretess eller av hänsyn till arbetets behöriga gång.
För att myndigheterna ska kunna ha ett informationsutbyte i viktiga situationer finns det i sekretesslagen flera undantag från sekretessen. En sådan sekretessbrytande bestämmelse finns i 14 kap. 1 § enligt vilken sekretess inte hindrar att uppgifter lämnas till en annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer enligt lag eller förordning.
Bestämmelsen i 14 kap. 2 § möjliggör i många fall uppgiftslämnande mellan myndigheter om syftet är t.ex. att bekämpa eller beivra brott. Sekretess för personliga uppgifter inom socialtjänsten hindrar inte heller att uppgift som angår misstanke om överlåtelse av narkotika, dopningsmedel eller alkoholdrycker till den som inte fyllt 18 år lämnas till åklagarmyndighet eller polismyndighet. Sekretessen hindrar vidare inte att uppgift som behövs för ett omedelbart polisiärt ingripande lämnas till polismyndighet när någon som kan antas vara under 18 år påträffas av personal inom socialtjänsten under förhållanden som uppenbarligen innebär överhängande och allvarlig risk för den unges hälsa eller utveckling. Detsamma gäller om den unge påträffas när han eller hon begår brott. Sekretess hindrar inte heller att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år eller som fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd.
Enligt den s.k. generalklausulen i 14 kap. 3 § sekretesslagen hindrar lagen inte myndigheter från att utväxla uppgifter i situationer där intresset av att uppgifterna lämnas ut måste ges företräde framför det intresse som sekretessen ska skydda. Vissa områden har dock undantagits från tillämpningen av generalklausulen. Undantagen avser bl.a. hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Enligt 1 kap. 5 § sekretesslagen hindrar sekretessen inte att en uppgift lämnas om detta är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten ska kunna fullgöra sin verksamhet. Enligt förarbetena ska bestämmelsen tillämpas restriktivt. Sekretessen får efterges bara om det är en nödvändig förutsättning för att en myndighet ska kunna fullgöra ett åliggande. Sekretessen får inte eftersättas enbart av det skälet att myndighetens arbete ska bli mer effektivt.
Sekretess hos polis, socialtjänst och skolan
Bestämmelser om sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden på polisens område finns bl.a. i 9 kap. 17 § sekretesslagen. Sekretessen för uppgift om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden gäller ett antal myndigheters olika verksamheter som har anknytning till brottsutredningar av olika slag. Sålunda gäller sekretess bl.a. i utredning enligt bestämmelserna om förundersökning i brottmål, i angelägenhet som avser användning av tvångsmedel i sådant mål eller i annan verksamhet för att förebygga brott samt i åklagarmyndighets, polismyndighets eller Tullverkets verksamhet i övrigt för att förebygga, uppdaga, utreda eller beivra brott.
Sekretessen inom socialtjänsten regleras i 7 kap. 4 § sekretesslagen och gäller för uppgift om enskilds personliga förhållanden. Vidare finns bestämmelser rörande sekretess i skolan för vissa uppgifter hos bl.a. psykolog eller kurator (7 kap. 9 §). Skolläkares och skolsköterskas sekretess regleras i 7 kap. 1 §.
Utredning
Offentlighets- och sekretesskommittén diskuterade i sitt betänkande Ny sekretesslag (SOU 2003:99) bl.a. möjligheterna att i samarbetet mot ungdomsbrott lämna uppgifter mellan polis, socialtjänst och skola.
Vissa delar av kommitténs huvudbetänkande togs, som redan nämnts, i mars 2006 upp i proposition 2005/06:161 Sekretessfrågor – Skyddade adresser m.m. (se även bet. 2005/06:KU35). Kommitténs förslag att socialnämnden ska få lämna uppgifter om unga till polisen i brottsförebyggande syfte behandlades dock inte i propositionen. Regeringen avsåg att återkomma i den delen.
Såsom tidigare nämnts är en proposition om en ny sekretesslag aviserad till våren 2009. Propositionen planeras dock endast utgöra en redaktionell omarbetning av sekretesslagen och inte innehålla några materiella förändringar. Regeringen har för avsikt att behandla kommitténs återstående förslag och bedömningar först efter att detta arbete avslutats.
Svar på skriftlig fråga
Den 18 juni 2008 besvarade justitieminister Beatrice Ask en skriftlig fråga (2007/08:1314) om sekretess i s.k. samverkansgrupper. Justitieministern framhöll att sekretess för samverkansgrupper, dvs. sekretess som omfattar en grupp av företrädare för olika myndigheter och som ska gälla mellan den enskilde företrädaren och den myndighet han eller hon företräder, skulle utgöra en principiell nyhet i sekretesslagstiftningen. En sådan nyhet kan, enligt ministern, inte införas utan att frågan först har utretts och analyserats grundligt. Det är enligt ministern lämpligt att den frågan behandlas tillsammans med att vissa principiella nyheter som Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit, t.ex. nya sekretessgränser inom och mellan kommuner och landsting, övervägs. Ministern hänvisade till det pågående arbetet med en lagrådsremiss som baseras på den redaktionella omarbetning av sekretesslagen som Offentlighets- och sekretesskommittén har föreslagit. Först när det arbetet har avslutats kommer kommitténs resterande förslag att hanteras. Ministerns avsikt var att frågan om sekretess inom samverkansgrupper ska behandlas i det sammanhanget.
Tidigare behandling
Utskottet har behandlat liknande motioner senast våren 2008. Utskottet avstyrkte motionerna med hänvisning till att den då pågående beredningen med anledning av Offentlighets- och sekretesskommitténs betänkande Ny sekretesslag borde avvaktas.
Utskottets ställningstagande
Frågan i vilken utsträckning myndigheter ska kunna utbyta information med varandra är principiellt viktig. En ökad möjlighet för t.ex. socialtjänsten att lämna uppgifter om unga till polisen i brottsförebyggande syfte skulle utgöra en nyhet i sekretesslagstiftningen. Att sekretess som huvudregel gäller mellan myndigheter är viktigt av hänsyn till den enskildes integritet. Samtidigt är det av stor betydelse att myndigheter kan samarbeta effektivt utan hinder av sekretess i situationer när det finns tungt vägande skäl för det.
Mot denna bakgrund anser utskottet att beredningen av övriga delar av Offentlighets- och sekretesskommitténs förslag bör avvaktas. Motion 2008/09:K392 (s) avstyrks därför.
Sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig sektor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker med hänvisning till pågående utredningsarbete två motioner (m, c) om sekretess för tjänsteansökningar inom offentlig sektor.
Motionerna
I två motioner begärs att ansökningar om tjänst inom den offentliga sektorn ska kunna sekretessbeläggas.
I motion 2008/09:K227 av Ulf Berg och Lena Asplund (båda m) begärs ett tillkännagivande om sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig verksamhet. Motionärerna anför att det kan vara känsligt ur många aspekter att gå in i en ansökningsprocess – lojalitet gentemot nuvarande arbetsgivare, oro för att tappa den goodwill man har i nuvarande anställning samt en rädsla för att inte anses tillräckligt kvalificerad och få ett nej. Till detta kan läggas att en ansökan är en offentlig handling som kan läsas av både nuvarande arbetsgivare och arbetskolleger. Motionärerna menar att detta förfarande hindrar många från att söka nytt jobb inom offentlig verksamhet, och de anser att det måste vara möjligt att ha en sekretess kring rekryteringsprocessen som gör att den enskildes ansökan förblir skyddad under hela rekryteringsprocessen. Först när man har fattat ett beslut om vem som ska tillsättas bör de ansökningshandlingar som inlämnats bli offentliga.
Även Lennart Pettersson och Karin Nilsson (båda c) begär i motion 2008/09:K279 ett tillkännagivande till regeringen om att ansökningar till tjänster i offentlig sektor ska kunna sekretessbeläggas. Ansökningar till offentliga tjänster betraktas i dag som allmänna handlingar, vilket bl.a. innebär att namnen på sökande till i synnerhet en del chefstjänster inte så sällan offentliggörs i medierna. Detta skrämmer enligt motionärerna många mycket kompetenta personer från att söka jobb i den offentliga sektorn. Motionärerna bedömer att alla parter skulle tjäna på att betrakta ansökningarna till offentliga tjänster som arbetsmaterial både före och efter tillsättningen av en tjänst. Däremot kan det enligt motionärerna vara rimligt för arbetsgivaren att själv avgöra om han eller hon vill sekretessbelägga ansökningar eller inte.
Gällande bestämmelser
Allmänna handlingar
Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) framgår att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan avläsas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel, 2 kap. 3 § TF. Handling är allmän om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa angivna intressen, bl.a. skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (punkt 6). Varje inskränkning i rätten att ta del av allmänna handlingar ska enligt tryckfrihetsförordningen anges noga i en bestämmelse i en särskild lag, dvs. sekretesslagen.
Sekretess för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden
Regler om sekretess för enskildas personliga och ekonomiska förhållanden finns i 7–9 kap. sekretesslagen. Beträffande uppgifter i en myndighets personalsociala eller personaladministrativa verksamhet, dit bl.a. tjänstetillsättningar räknas, gäller sekretess med varierande skaderekvisit i olika situationer enligt 7 kap. 11 § sekretesslagen. Enligt 7 kap. 11 § tredje stycket gäller sekretess för uppgift om enskildas personliga förhållanden som hänför sig till ärenden om omplacering eller pension, om det kan antas att den enskilde eller någon till honom eller henne närstående lider men om uppgiften röjs. Från denna sekretess undantas dock ärenden om anställning eller disciplinansvar.
Vid tillkomsten av sekretesslagen framhölls att en betydande öppenhet bör råda inom de delar av en myndighets verksamhet som innefattar myndighetsutövning och att offentlighet i princip bör råda i tjänstetillsättnings- och disciplinärenden (prop. 1979/80:2 del A s. 201). Ansökningar omfattas således inte av sekretess enligt det ovan nämnda lagrummet. Detta innebär att ansökningarna blir offentliga när de inkommer till den anställande myndigheten.
Utredningar
Regeringen beslutade den 12 juni 2008 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda om det finns behov av regler om sekretess för uppgifter om identitet i ärenden om anställning som myndighetschef (dir. 2008:81).
Utredaren ska kartlägga i vilken omfattning som viljan att anmäla intresse för en anställning som myndighetschef påverkas av att uppgifterna om att den enskilde har anmält intresse för anställningen blir offentliga i ärendet. Om det visar sig att färre anmäler intresse av det skälet, ska utredaren bedöma om den nuvarande sekretesslagstiftningen bör ändras. Som ett led i bedömningen ska utredaren ta ställning till om det är möjligt att vidta andra åtgärder som, utan att innefatta en ändring i sekretessregleringen, kan främja viljan att anmäla intresse för sådana anställningar. Om utredaren finner att sekretesslagen bör ändras eller att andra åtgärder bör vidtas, ska utredaren lägga fram förslag till författningsändringar eller andra åtgärder.
Uppdraget ska redovisas senast den 1 februari 2009.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att resultatet av den pågående utredningen om sekretess i anställningsärenden bör avvaktas och avstyrker motionerna 2008/09:K227 (m) och 2008/09:K279 (c).
Riksdagens besöksregister
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att riksdagsstyrelsen bör överväga i vilken utsträckning anmälningar om besök hos riksdagens ledamöter bör göras och vilka uppgifter som behöver antecknas i besöksregistret i syfte att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade. Vad som nu anförts bör ges riksdagsstyrelsen till känna. Därmed tillstyrker utskottet delvis två motioner (s, m).
Motionerna
Två motioner handlar om möjligheten att sekretessbelägga uppgifter från riksdagens besöksregister.
Tomas Eneroth (s) begär i motion 2008/09:K291 ett tillkännagivande för riksdagsstyrelsen om riksdagens besöksregister. För ett antal år sedan infördes en ordning som innebär att personer som vill besöka en riksdagsledamot i riksdagshuset är skyldiga att registrera sig i ett besöksregister. I huvudsak genomfördes förändringen av säkerhetsskäl. Nu har emellertid medierna begärt att få utdrag ur besöksregistret för att kunna se vilka som besöker partikanslier och riksdagsledamöter. Bedömningen från riksdagsstyrelsen är att det inte är möjligt att sekretessbelägga dessa uppgifter. Därmed har en ordning införts som innebär att alla som vill informera eller samtala med en riksdagsledamot på plats i Stockholm får räkna med att uppgiften är offentlig och tillgänglig för massmedierna. Motionären anser att det är angeläget att en översyn vidtas i syfte att säkerställa möjligheten för landets medborgare att kontakta sina folkvalda utan att behöva bli offentligt registrerade.
I motion 2008/09:K308 av Jan-Evert Rådhström och Bertil Kjellberg (båda m) begärs att riksdagen beslutar om sådan ändring i sekretesslagen att alla uppgifter om besökare i riksdagen omfattas av sekretesslagens skydd. När riksdagsledamöter tar emot besök registreras dessa i riksdagens besöksregister, vilket medför att vem som helst kan begära ut dessa uppgifter genom en förfrågan då dessa har blivit en offentlig handling. Många av de besök som sker i riksdagen är enligt motionärerna informella med känslig information, vilket innebär att integritetsaspekterna för såväl riksdagsledamoten som besökaren riskerar att skadas via detta register. Motionärerna anför att det självklart ska finnas ett register för att möjliggöra säkerhetsaspekter i riksdagen men att en alltför stor öppenhet samtidigt kan medföra att allt färre människor från organisationer och företag vill besöka riksdagen.
Gällande bestämmelser m.m.
Riksdagens besöksregister
Riksdagsförvaltningen för ett register över besökare i riksdagen. Syftet med besöksregistret är att en besöksmottagare elektroniskt ska kunna anmäla besök till bevakningspersonal vid riksdagens entréer. När besökare anländer till riksdagen underlättar en gjord anmälan kontrollförfarandet och en besöksbricka med namn på besökaren kan framställas inför besöket. I registret finns som regel uppgifter om besöksmottagare, besökarens namn och titel, tid och dag för besöket samt vilken av entréerna besökaren kommer till.
Enligt ett beslut om gallring av uppgifter i riksdagsförvaltningens besöksdatabas (2008:1) får samtliga uppgifter om riksdagens besökare som registrerats i databasen gallras vid inaktualitet, dock tidigast efter 24 timmar. Beslutet trädde i kraft den 1 augusti 2008.
Allmänna handlingar
Av 2 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (TF) framgår att varje svensk medborgare till främjande av ett fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning ska ha rätt att ta del av allmänna handlingar.
Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan avläsas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (2 kap. 3 § TF). Handling är allmän om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndighet.
Enligt andra stycket anses en upptagning som avses i första stycket förvarad hos myndighet, om upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniskt hjälpmedel som myndigheten själv utnyttjar för överföring i sådan form att den kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas. En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock förvarad hos myndigheten endast om myndigheten kan göra sammanställningen tillgänglig med rutinbetonade åtgärder.
En sammanställning av uppgifter ur en upptagning för automatiserad behandling anses dock enligt tredje stycket inte förvarad hos myndigheten om sammanställningen innehåller personuppgifter och myndigheten enligt lag eller förordning saknar befogenhet att göra sammanställningen tillgänglig. Med personuppgift avses all slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person.
Enligt 2 kap. 7 § första stycket TF anses en handling upprättad hos myndighet, när den har expedierats. En handling som inte har expedierats anses upprättad när det ärende till vilket den hänför sig har slutbehandlats hos myndigheten eller, om handlingen inte hänför sig till visst ärende, när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.
Om det rör sig om ett register eller annan förteckning som förs fortlöpande, anses handlingen enligt andra stycket upprättad när den har färdigställts för anteckning eller införing.
Begränsningar i rätten att ta del av allmänna handlingar
Rätten att ta del av allmänna handlingar får enligt 2 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen begränsas endast om det är påkallat med hänsyn till vissa angivna intressen, bl.a. rikets säkerhet och dess förhållanden till annan stat eller mellanfolklig organisation (punkt 1) och skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden (punkt 6). Varje inskränkning i rätten att ta del av allmänna handlingar ska enligt tryckfrihetsförordningen anges noga i en bestämmelse i en särskild lag, dvs. sekretesslagen.
Föreskrifter om besök i riksdagen
Bestämmelser om allmänhetens tillträde till riksdagens kammare samt om offentliga sammanträden med utskott och EU-nämnden finns i riksdagsordningen.
Grundläggande bestämmelser om säkerhetsskydd finns bl.a. i lagen (2006:128) om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter som trädde i kraft den 1 juli 2006 (framst. 2005/06:RS1, bet. 2005/06:KU16). Enligt 2 § ska säkerhetsskyddet utformas med beaktande av enskildas rätt att ta del av allmänna handlingar och intresset av öppenhet gentemot såväl allmänheten som medierna. Av 6 § framgår att tillträdesbegränsningar ska utformas så att den enskildes rätt att röra sig inte inskränks mer än nödvändigt.
Riksdagsstyrelsen har vidare utfärdat en föreskrift om tillträde till och besök i riksdagens lokaler, se föreskrift (RFS 2006:2) om säkerhet och fredstida krishantering; reviderad genom RFS 2008:3.
Av 3 kap. 13 § framgår att det för studiegrupper och andra besökare i riksdagens lokaler ska finnas en besöksmottagare. Undantag görs dock för tjänstemän från riksdagens myndigheter och Regeringskansliet som i sin anställning eller för utförande av uppdrag besöker riksdagens lokaler. Rätt att vara besöksmottagare har bl.a. riksdagens ledamöter, statsråd och anställda vid riksdagsförvaltningen eller vid gruppkanslier (3 kap. 14 §).
Bestämmelser om förhandsanmälan av besök finns i 3 kap. 15 §. Enligt bestämmelsen ska den som anordnar besök för ett stort antal personer anmäla detta i förväg till den som ansvarar för tillträdeskontrollen, dvs. bevakningsenheten. Även den som i annat fall tar emot besök, dvs. om fråga är om att ta emot enstaka besökare, bör förhandsanmäla besöket till bevakningsenheten.
Enligt bestämmelserna ska besökare i riksdagens lokaler synligt bära en besöksbricka som innehåller uppgift om besökarens identitet. Riksdagsförvaltningen får enligt 3 kap. 13 § även medge att deltagare i besöksgrupper i stället förses med ett bevis om att de är besökare. Av detta anses följa att deltagare i större besöksgrupper i stället för uppgift om identitet kan förses med ett bevis som endast visar att de är besökare.
Utskottets ställningstagande
Riksdagens arbete ska självfallet präglas av öppenhet. Möjligheten för människor att besöka riksdagen och dess ledamöter och för riksdagens ledamöter att ta emot sådana besök är ett viktigt inslag i demokratin. Hänsynen till säkerheten har gjort att besök såväl till de folkvalda ledamöterna som till de anställda normalt måste anmälas och besökare därigenom registreras. Genom detta har det blivit möjligt att kartlägga vilka personer som besöker inte bara riksdagen utan också enskilda ledamöter. Ordningen är, som framhålls i motionerna, inte tillfredsställande. I nuvarande utformning kan registreringen motverka den öppenhet som eftersträvas.
Utskottet är inte berett att nu förorda någon ändring i sekretesslagen. Däremot anser utskottet att det är angeläget att riksdagsstyrelsen överväger i vilken utsträckning anmälningar om besök hos riksdagens ledamöter bör göras och vilka uppgifter som behöver antecknas i besöksregistret i syfte att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade.
Vad som nu anförts bör med anledning av motionerna 2008/09:K291 (s) och 2008/09:K308 (m) ges riksdagsstyrelsen till känna.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2008
2008/09:K220 av Katarina Brännström (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över aktuella regelverk så att den personliga integriteten skyddas på ett bättre sätt.
2008/09:K227 av Ulf Berg och Lena Asplund (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om sekretess vid ansökan om tjänst inom offentlig verksamhet.
2008/09:K232 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av offentlighetsprincipen utifrån dagens digitala förhållanden.
2008/09:K254 av Lars Lilja och Helén Pettersson i Umeå (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om villkoren för förtroendevalda.
2008/09:K268 av Cecilia Widegren (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över om offentlighetsprincipen missbrukas i syfte att planera och begå brott.
2008/09:K279 av Lennart Pettersson och Karin Nilsson (båda c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ansökningar till tjänster i offentlig sektor.
2008/09:K291 av Tomas Eneroth (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om riksdagens besöksregister.
2008/09:K308 av Jan-Evert Rådhström och Bertil Kjellberg (båda m):
Riksdagen beslutar om sådan ändring i sekretesslagen att alla uppgifter om besökare i riksdagen omfattas av sekretesslagens skydd.
2008/09:K318 av Mikael Cederbratt (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av sekretessregler för målsägandes rättigheter att ta del av nedlagd förundersökning.
2008/09:K392 av Christer Adelsbo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändring i sekretesslagen.