2008/09:KU21 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU21
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser (skr. 2008/09:75).

Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna. Ett särskilt yttrande (s, v, mp) lämnas i betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Riksdagen lägger skrivelse 2008/09:75 till handlingarna.

Stockholm den 19 maj 2009

På konstitutionsutskottets vägnar

Berit Andnor

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Margareta Cederfelt (m), Morgan Johansson (s), Andreas Norlén (m), Stefan Tornberg (c), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Anna Tenje (m), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Tone Tingsgård (s) och Helena Bargholtz (fp).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens skrivelse 2008/09:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen har inte föranlett någon motion.

Sedan 1991 har konstitutionsutskottet som ett led i beredningen av regeringens skrivelser med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen inhämtat yttranden från övriga riksdagsutskott, så även i år.

Yttranden har inkommit från skatte-, socialförsäkrings-, trafik-, närings- och arbetsmarknadsutskotten, bilagorna 2–6. Av protokollsutdrag framgår härutöver att justitieutskottet konstaterat att det saknas anledning att ifrågasätta de åtgärder som regeringen redovisat med anledning av aktuella riksdagsskrivelser. Socialutskottet har efter genomgång och diskussion av en promemoria som upprättats av socialutskottets kansli funnit att utskottet saknat skäl att yttra sig. Kulturutskottet finner inte anledning att framföra några synpunkter till konstitutionsutskottet. Övriga utskott har beslutat att inte yttra sig i ärendet.

Bakgrund

Sedan 1961 har regeringen lämnat redogörelser till riksdagen för vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av riksdagens olika beslut. Redogörelsen är knuten till riksdagsskrivelserna, där riksdagen meddelar regeringen sina beslut. Redogörelsen upptar samtliga riksdagsskrivelser från det senaste kalenderåret som är ställda till regeringen och därtill samtliga äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Den nu aktuella redogörelsen avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtagits under tiden den 1 januari–31 december 2008. Redovisningen omfattar också vissa senare regeringsbeslut om riksdagsskrivelserna därigenom har kunnat rapporteras som slutbehandlade. I skrivelsen redovisas också information om regelbeståndet och arbetet med regelförenkling, språkvård och det offentliga rättsinformationssystemet.

Utskottets överväganden

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet, som betonar vikten av att regeringen nogsamt behandlar samtliga riksdagsbeslut vilka meddelats till regeringen genom riksdagsskrivelser, föreslår att riksdagen lägger regeringsskrivelsen till handlingarna.

Jämför särskilt yttrande (s, v, mp).

Regeringens redogörelse

Regelförenkling

Antalet gällande grundförfattningar per den 1 mars 2009 är 3 732, en minskning med 133 sedan den 1 mars 2008. Antalet lagar per den 1 mars 2009 var 1 300, en minskning med 13 sedan föregående år. Antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar i SFS under 2008 var 1 444. Av dessa var 160 grundförfattningar (49 lagar och 111 förordningar m.m.). Åren 2005–2007 var antalet kungjorda grund- och ändringsförfattningar 1 257, 1 592 respektive 1 475.

Under 2008 har EG-direktiv genomförts i 98 ändringsförfattningar (34 lagar och 64 förordningar) och 48 nya grundförfattningar (20 lagar och 28 förordningar). Antalet rubriker i myndigheternas regelförteckningar den sista december 2008 har beräknats till ca 7 700, en minskning med ca 100 sedan föregående årsskifte.

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utg. omr. 24 avsnitt 3.10.2) angavs som mål att de svenska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk ska minska med minst 25 % under en fyraårsperiod. Regeringskansliet fick i november 2006 regeringens uppdrag att ta fram underlag för en handlingsplan för regelförenkling, och ett femtiotal myndigheter fick i uppdrag att bistå Regeringskansliet i detta arbete. Det första steget i handlingsplanen presenterades i början av juni 2007 och det andra steget i en skrivelse till riksdagen i april 2008 (skr. 2007/08:131). Det tredje steget lanserades i juli 2008, numera med 44 myndigheter som bistår Regeringskansliet i arbetet med att ta fram åtgärder såsom förenkling av regler, förenklingar av processen för att följa reglerna, ökat samarbete mellan myndigheter, förbättrad service och tillgänglighet, förkortade handläggningstider m.m. Redovisningen av detta steg i handlingsplanen kommer att ske under våren 2009.

Arbetet i Europeiska unionen m.m.

Europeiska rådet har som mål att den administrativa bördan hänförlig till EU:s regelverk ska minska med 25 % till 2012.

Regelförenklingsarbetet på EU-nivå består av flera olika delar. Vid sidan av ett rullande förenklingsprogram, som presenterades hösten 2005 och har uppdaterats under 2006–2009, antog kommissionen i januari 2007 en flerstegsprocess för minskning av företagens administrativa bördor. I ett första steg har kommissionen under 2008 låtit genomföra mätningar av företagens administrativa kostnader inom 13 prioriterade områden, totalt 42 rättsakter, vilka bedömts stå för ca 80 % av företagens administrativa bördor. Kommissionen har utlovat nya förslag för att minska företagens administrativa bördor framemot sommaren 2009.

Under mars 2007 lämnade OECD i en slutrapport rekommendationer om hur Sveriges regelförenklingsarbete skulle kunna förbättras. Ett flertal av rekommendationerna har hörsammats: regelförenklingsarbetet har intensifierats och har bättre fokus; organisation och ledarskap finns i regelförenklingsarbetet genom att bl.a. nya samrådsgrupper har inrättats; ett förbättrat system för konsekvensanalyser har lanserats genom förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning; och ett regelråd har inrättats. OECD kommer att granska olika aspekter på regelreformering i de 15 s.k. gamla medlemsstaterna, däribland Sverige, under perioden våren 2008–hösten 2009.

Språkvård, rättsinformationssystem m.m.

I Regeringskansliet finns sedan många år språkexperter knutna till granskningsverksamheten i Justitiedepartementet. Några av språkexperterna ägnar sig även åt EU-språkvården. Den svenska ståndpunkten att regelförenklingsarbetet generellt involverar även språkliga och redaktionella frågor medför att strävan att påverka EU:s institutioner när det gäller den språkliga och redaktionella utformningen av rättsakterna fortsätter. Under Sveriges ordförandeskap i EU under hösten 2009 kommer granskningsenheten att ordna ett seminarium, Öppenhet och klarspråk i EU, tillsammans med Justitiedepartementets grundlagsenhet.

Sedan den 1 juli 2000 är i huvudsak all information i rättsinformationssystemet tillgänglig genom en gemensam ingångssida på Internet, www.lagrummet.se. Systemet innehåller föreskrifter av olika slag, förarbeten till lagstiftning, rättspraxis och visst internationellt material. Den 1 januari 2003 öppnades möjligheten att låta systemet omfatta vägledande domstolsavgöranden i sin helhet. Kommuner och landsting har möjlighet att ansluta sig till rättsinformationssystemet, men detta har ännu inte skett. Sedan den 1 januari 2009 svarar Domstolsverket för samordningen av systemet.

Ett rättsinformationsprojekt arbetar med att ta fram en standard för att märka information som regleras i rättsinformationsförordningen (1999:175). Standarden bygger på en märkning som möjliggör att informationen struktureras så att den blir sökbar och sammanhållen.

I dag kungörs författningar i den tryckta pappersversionen av Svensk författningssamling. Utredningen om elektroniskt kungörande av författningar har föreslagit att författningar fr.o.m. 2011 i stället ska kungöras elektroniskt på en för ändamålet särskild webbplats (SOU 2008:88). Utredningen bereds för nuvarande inom Regeringskansliet.

Riksdagsskrivelserna

Generella iakttagelser

Den äldsta inte slutbehandlade skrivelsen är fortfarande en riksdagsskrivelse från riksmötet 1994/95, nämligen rskr. 232 som gäller återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret (bet. 1994/95:TU12 mom. 20). Regeringen har tidigare hänvisat till att ett ställningstagande till ett promemorieförslag från 2003 bereds i Regeringskansliet. Regeringen hänvisar nu till att en ny departementspromemoria från 2008 har remitterats och för närvarande bereds i Regeringskansliet.

Också en riksdagsskrivelse från riksmötet 1995/96 kvarstår som inte slutbehandlad. Det gäller rskr. 229 om direktutbetalning av bostadsbidrag m.m. (bet. 1995/96:BoU11 mom. 14). Regeringen har tidigare hänvisat till att den avsåg lämna en proposition under 2008. Regeringen hänvisar nu till att den avser att avlämna en proposition till riksdagen under 2009.

Fyra riksdagsskrivelser från riksmötet 1997/98 kvarstår som inte slutbehandlade. De gäller tillkännagivanden om kostnader för preventivmedel (bet. 1997/98:SoU2 mom. 9, rskr. 3), tilläggsavgift (bet. 1997/98:BoU5 mom. 18, rskr. 141), medicinska krav (bet. 1997/98:TU9 mom. 10, rskr. 192) och övriga konkurrensfrågor (bet. 1997/98:SoU25 mom. 10, rskr. 289). Regeringen hänvisar till fortsatt utrednings- och beredningsarbete inom Regeringskansliet och myndigheter.

Två riksdagsskrivelser från riksmötet 1998/99 kvarstår som inte slutbehandlade. De gäller tillkännagivanden om förvärv av skogsfastigheter m.m., (bet. 1998/99:MJU3 mom. 18, rskr. 32) samt juridiskt biträde för barn (bet. 1998/99:LU18 mom. 14, rskr. 185) där regeringen hänvisar till genomfört utredningsarbete och fortsatt beredning inom Regeringskansliet.

Fem riksdagsskrivelser från riksmötet 1999/2000 kvarstår som inte slutbehandlade. De gäller tillkännagivanden om frågans fortsatta beredning i frågan om upphovsrätten och offentlighetsprincipen (bet. 1999/2000:KU14 mom. 3, rskr. 134), inrättande av trafikofferjourer respektive ansvaret för lastsäkring (bet. 1999/2000:TU15 mom. 6 och 48, rskr. 166), skyddet för kyrkstäder (bet. 1999/2000:KrU7 mom. 17, rskr. 196) och ett effektivt påföljdssystem (bet. 1999/2000:TU11 mom. 9, rskr. 238). Regeringen hänvisar till genomfört utredningsarbete och redovisar sin avsikt att återkomma i frågorna till riksdagen 2008 respektive 2009. Den sista inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen från riksmötet 1999/2000 gäller samlad redovisning av jaktfrågor (bet. 1999/2000:MJU17 mom. 24, rskr. 253). Regeringen hänvisar till att tre utredningsbetänkanden från 2005 bereds inom Regeringskansliet.

En riksdagsskrivelse med ett tillkännagivande om anslag på utgiftsområde 14 för år 2000 såvitt avser delmoment j (bet. 1999/2000:AU1 mom. 37, rskr. 83) redovisas som slutbehandlad med hänvisning till att riksdagen ställt sig bakom regeringens överväganden i 2008 års budgetproposition i frågan om att det i vissa situationer är befogat att bevilja lönebidrag i en pågående anställning.

Som inte slutbehandlade kvarstår dessutom 6 riksdagsskrivelser från riksmötet 2000/01, 9 från riksmötet 2001/02, 6 från riksmötet 2002/03, 9 från riksmötet 2003/04, 17 från riksmötet 2004/05, 31 från riksmötet 2005/06, 10 från riksmötet 2006/07 och 19 från riksmötet 2007/08.

Totalt i regeringsskrivelsen finns 413 riksdagsskrivelser till regeringen förtecknade. I föregående års redogörelse var motsvarande antal 391. Som slutbehandlade redovisas 270, medan 143 kvarstår som inte slutbehandlade. Motsvarande antal föregående år var 238 respektive 153.

Konstitutionsutskottets område

I skrivelsen redovisas 23 riksdagsskrivelser med 21 tillkännagivanden som grundar sig på betänkanden från konstitutionsutskottet från riksmötena 1999/2000–2007/08. Av dessa redovisas 12 riksdagsskrivelser med sex tillkännagivanden som slutbehandlade, medan 15 tillkännagivanden kvarstår som inte slutbehandlade.

Ej slutbehandlade riksdagsskrivelser

Den äldsta inte slutbehandlade riksdagsskrivelsen gäller upphovsrätten och offentlighetsprincipen i vilken riksdagen lämnade ett tillkännagivande om frågans fortsatta beredning (bet. 1999/2000:KU14 mom. 3, rskr. 134). Regeringen avser att behandla frågan i en proposition under hösten 2009.

Beträffande åtta tillkännagivanden om folkomröstningsutredning, lagprövningsfrågor, riksdagsledamöternas skydd mot åtal, folkinitiativ om folkomröstning, folkomröstningsinitiativ, kommunala extraval respektive tillsättning av högre statliga tjänster (bet. 2000/01:KU11 mom. 9, 18 och 14, rskr. 149, bet. 2001/02:KU14 mom. 42, rskr. 190, bet. 2003/04:KU3 mom. 9 och 11, rskr. 33–34 och bet. 2003/04:KU11 mom. 5, rskr. 173) hänvisar regeringen till att den mot bakgrund av Grundlagsutredningens slutbetänkande (SOU 2008:125), vilket sänts ut på remiss, avser att lämna en proposition under hösten 2009.

Beträffande tillkännagivanden om ett utvidgat grundlagsskydd för ny kommunikation som sker med elektromagnetiska vågor, om skyddet för den personliga integriteten och om utvärdering av brottskatalogen till tryckfrihetsförordningen (bet. 2001/02:KU21 mom. 1, 3 och 6, rskr. 233) hänvisar regeringen till bl.a. det fortsatta arbetet i Yttrandefrihetskommittén på grundval av dels tidigare givna direktiv, dels ytterligare tilläggsdirektiv om frågor om tryck- och yttrandefrihetsgrundlagsregleringens teknikberoende samt om stärkt skydd för enskildas integritet och privatliv, vilka ska redovisas senast i slutet av 2011. Regeringen hänvisar vidare till att kommittén överlämnade ett delbetänkande i februari 2009 (SOU 2009:14) och att regeringen avser att lämna en proposition under hösten 2009.

Regeringen hänvisar till Förvaltningslagsutredningen, som ska slutredovisa sitt uppdrag i mars 2010 när det gäller tillkännagivandet om dröjsmål hos myndigheter (bet. 2004/05:KU14 mom. 6, rskr. 153).

När det gäller tillkännagivandet om ny utredning om en oberoende kommunal revision (bet. 2005/06:KU27 mom. 2 [res], rskr. 227) hänvisar regeringen till att den avser att återkomma i frågan under 2009 sedan beredningen i Regeringskansliet av en rapport (Statskontoret 2008:4) slutförts.

Beträffande ett tillkännagivande om handläggningen av ärenden om bortförda barn (bet. 2006/07:KU1 mom. 13, rskr. 45) hänvisar regeringen till civilutskottets uppföljningsprojekt om bortförda barn. Regeringen avser att avvakta uppföljningens resultat innan den tar ställning till vilka ytterligare åtgärder som kan behövas.

När det gäller tillkännagivanden om utvärdering av Granskningsnämnden för radio och tv:s verksamhet respektive översyn av mediekoncentrationen i Sverige (bet. 2007/08:KU15 mom. 8 och 10 [res], rskr. 141) hänvisar regeringen till att den i budgetpropositionen för 2009 angett sin avsikt att genomföra en utvärdering under 2009 respektive inleda ett arbete med en översyn under hösten 2008. Vad avser översynen av mediekoncentrationen uppger regeringen att ett sådant arbete har påbörjats.

Slutbehandlade riksdagsskrivelser

Regeringen beslutade i oktober 2008 att lägga riksdagsskrivelse 2001/02:212 som gäller konsekvenser av ramlagstiftningen (bet. 2001/02:KU29) till handlingarna. Regeringens bedömning är att det inte finns behov av ytterligare åtgärder än de som redan vidtagits. I regeringens tidigare redogörelse (skr. 2007/08:75 s. 18) ansåg regeringen att syftet med tillkännagivandet uppnåtts genom ett seminarium om en OECD-rapport med ett regelreformeringsperspektiv, genom pågående regelförenklingsarbete samt genom Grundlagsutredningens uppdrag och det allmänna kvalitetsarbetet med lagstiftning.

Vad gäller tillkännagivanden om rätten att inneha förtroendeuppdrag (bet. 2005/06:KU15 mom. 2, rskr. 152–153) och om minoritetsåterremiss (bet. 2005/06:KU26 mom. 2 [res], rskr. 283) hänvisar regeringen till propositionen om kommunala kompetensfrågor m.m. (prop. 2008/09:21) som grund för sin bedömning att betrakta skrivelserna som slutbehandlade.

När det gäller tillkännagivanden om driftsstödet till storstadstidningar och eget redaktionellt material samt riksdagens beslut om godkännande av regeringens förslag i övrigt (bet. 2005/06:KU40 mom. 2–4, rskr. 367) hänvisar regeringen till sitt beslut den 11 december 2008 om en förordning om ändring i presstödsförordningen (1990:524).

Från riksmötet 2007/08 har fem riksdagsskrivelser slutbehandlats bl.a. genom att regeringen lagt skrivelserna till handlingarna samt utfärdat de lagar som riksdagen antagit.

Övriga iakttagelser

Beträffande riksdagsskrivelse 2008/09:79 kan noteras att regeringens redovisning av punkterna i konstitutionsutskottets betänkande avseende utgiftsområde 1 (2008/09:KU1 mom. 1 c, bilaga 2) innehåller en felaktig anslagsbeteckning.

Beträffande riksdagsskrivelse 2007/08:141 kan noteras att regeringens redovisning av tillkännagivandet bl.a. inte återger det faktum att tillkännagivandet tillkom efter en reservation.

Yttranden från andra utskott

Skatteutskottets yttrande

Skatteutskottet lämnar i sitt yttrande (yttr. 2008/09:SkU6y) kommentarer till tre av de fem beslut där skatteutskottet haft beredningsansvaret och som redovisas i regeringens skrivelse som inte slutbehandlade. Dessa tre beslut gäller tillkännagivanden till regeringen om frågor om dels avveckling av reklamskatten, dels införandet av en tonnageskatt, dels lättnad i förmånsbeskattningen för fordon som utrustas med alkolås (jfr bilaga 2).

Vad gäller tillkännagivandet om avskaffande av reklamskatten konstaterar utskottet att regeringen återkommande har prövat förutsättningarna för ett borttagande av reklamskatten utifrån de offentligfinansiella förutsättningarna. Utskottet förutsätter att regeringen i sin fortsatta behandling av frågan även väger in den bristande konkurrensneutralitet som den kvarvarande delen av reklamskatten ger upphov till.

När det gäller tillkännagivandet om att införa en tonnageskatt bedömer utskottet att frågan om tonnageskatt är av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige. Skatteutskottet erinrar i sitt yttrande om att det behandlade frågan om tonnageskatten tidigare under våren 2009 och att utskottet då dels uttalade bl.a. att det fortfarande är angeläget att beredningen av Tonnageskatteutredningens förslag kan slutföras skyndsamt, dels förutsatte att regeringen beaktar vad EU-kommissionen anfört i de strategiska målen för sjöfarten fram till 2018, dels förklarade sig utgå ifrån att frågan ska kunna få sin lösning utan att riksdagen ska behöva besluta om ännu ett tillkännagivande till regeringen (jfr bet. 2008/09:SkU23). Skatteutskottet vidhåller detta ställningstagande och förutsätter att regeringen beaktar vad utskottet anfört vid fortsatta prioriteringar bland angelägna åtgärder på skatteområdet.

Beträffande tillkännagivandet om lättnad i förmånsbeskattningen för fordon som utrustas med alkolås anger skatteutskottet att det nyligen behandlat denna fråga (bet. 2008/09:SkU25) och att utskottet, med motiveringen att regeringen skulle återkomma med ett förslag i frågan, avstyrkt ett motionsyrkande. Utskottet betonar även att eftersom beredningen har dragit ut på tiden borde redovisningen av den pågående beredningen av frågan ha varit mer upplysande.

Socialförsäkringsutskottets yttrande

Socialförsäkringsutskottet anger i sitt yttrande (yttr. 2008/09:SfU4y) att det av regeringens skrivelse framgår att av de sex riksdagsskrivelser i ärenden som beretts av socialförsäkringsutskottet och som fortfarande inte är slutbehandlade är en från riksmötet 2003/04 och övriga från riksmötet 2005/06 (jfr bilaga 3).

Utskottet påpekar vidare att det angav i sitt yttrande över motsvarande skrivelse föregående riksmöte att redovisningen av vilka beredningsåtgärder som pågick i de olika ärendena tydde på att flera av ärendena inte skulle kunna slutredovisas på ännu ett tag och att i något fall hade de planerade beredningsåtgärderna inte ens påbörjats. Utskottet ville därför understryka vikten av att konkreta beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt, inte minst i angelägna frågor.

Socialförsäkringsutskottet noterar i sitt yttrande att antalet icke slutbehandlade ärenden denna gång är något färre, och utskottet förutsätter att merparten av dessa kommer att kunna slutredovisas i nästa skrivelse. Med anledning av att riksdagsskrivelserna härrör från riksmötena 2003/04 och 2005/06 understryker utskottet återigen vikten av att konkreta beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt. Utskottet noterar slutligen att i något av de oavslutade fallen gäller därtill fortfarande att de planerade beredningsåtgärderna inte ens har påbörjats.

Trafikutskottets yttrande

Trafikutskottet konstaterar i sitt yttrande (yttr. 2008/09:TU1y) att regeringen under 2008 slutbehandlat fyra tillkännagivanden, varav tre tillkännagivanden var sex till nio år gamla (jfr bilaga 4).

Utskottet konstaterar dock dels att 13 tillkännagivanden ännu inte är slutbehandlade, varav det äldsta är från 1994/95 och rör återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret, dels att för 9 av de 13 redovisade tillkännagivanden som ännu inte är slutbehandlade saknas uppgift om beräknad sluttidpunkt. Mot denna bakgrund erinrar utskottet om vad det anfört i motsvarande yttranden från tidigare år om vikten av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras med omsorg och skyndsamhet. Att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år är enligt vad trafikutskottet sagt tidigare inte något som bör förekomma annat än i undantagsfall. Trafikutskottet anser det vidare angeläget att regeringen i nästa års redogörelse – där så är möjligt – anger beräknad sluttidpunkt för behandlingen av de eventuellt då återstående tillkännagivandena.

Näringsutskottets yttrande

Näringsutskottet lämnar i sitt yttrande (yttr. 2008/09:NU9y) kommentarer i fråga om två av riksdagsskrivelserna (jfr bilaga 5).

I det första fallet – som gäller regeringens årliga skrivelse om Lissabonstrategin – konstaterar näringsutskottet att riksdagens tillkännagivande i januari 2008 inte finns medtaget i regeringens redogörelse och att det därmed inte heller finns någon redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Utskottet noterar vidare att det dock framgår av information från Statsrådsberedningen att regeringen var medveten om tillkännagivandet när den i januari 2009 beslutade att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna. Utskottet påpekar att den utelämnade informationen i redogörelsen om tillkännagivandet självfallet kan vara ett förbiseende. Då emellertid regeringen i den senaste skrivelsen om Lissabonstrategin i sitt referat av riksdagens behandling av den förra skrivelsen om denna strategi inte inkluderade riksdagens tillkännagivande torde enligt näringsutskottet den utelämnade informationen inte helt kunna förklaras med den mänskliga faktorn. Näringsutskottet förordar därför att konstitutionsutskottet på lämpligt sätt tydliggör för Statsrådsberedningen vikten av att riksdagens tillkännagivanden inte göms undan i regeringens korrespondens med riksdagen.

Det andra fallet gäller riksdagens tillkännagivande våren 2005 om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor. I flera olika propositioner sedan dess har regeringen – både den tidigare och den nuvarande – aviserat att en utredning ska tillsättas för att se över de berörda konkurrensfrågorna. Under senare år har det enligt näringsutskottets yttrande informerats om pågående arbete med en promemoria om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden, och i den senaste propositionsförteckningen aviserades att en proposition om den sistnämnda frågan skulle komma att lämnas i mars 2009. Utskottet anger i sitt yttrande dels att utredningen enligt uppgift från Näringsdepartementet ännu inte har tillsatts, dels att arbetet med en lagrådsremiss angående konfliktlösningsfrågan däremot pågår. Någon information om det sistnämnda arbetet lämnas enligt utskottet inte i regeringens redogörelse, trots att regeringen i sin propositionsförteckning hade aviserat en proposition under våren 2009. Enligt näringsutskottets mening är det angeläget att regeringen – oavsett partifärg – strävar efter att efterkomma riksdagens tillkännagivanden så snabbt som möjligt. Utskottet betonar i sitt yttrande att det aktuella tillkännagivandet gjordes för cirka fyra år sedan, och fortfarande har den efterfrågade utredningen i frågan inte tillsatts. Som utskottet ser det borde det ha varit naturligt för regeringen att återkoppla till riksdagen i ett lämpligt sammanhang med en redogörelse för orsakerna till den långa tidsutdräkten att efterkomma tillkännagivandet – eller med en redovisning av att de begärda åtgärderna inte kommer att vidtas. Vidare anser näringsutskottet i sitt yttrande att den lämnade redovisningen i skrivelsen kunde ha varit fylligare.

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Arbetsmarknadsutskottet kommenterar i sitt yttrande (yttr. 2008/09:AU7y) fyra av riksdagsskrivelserna i ärenden beredda av arbetsmarknadsutskottet och som fortfarande inte är slutbehandlade (jfr bilaga 6).

Vad gäller tillkännagivandet i april 2004 om en utredning om företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet noterar utskottet att den särskilde utredaren som tillkallats för att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen (dir. 2006:37) har lämnat ett slutbetänkande och att denna remissbehandlades fram till januari 2009. Utskottet erinrar i sitt yttrande om att det vid förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse (skr. 2007/08:75, yttr. 2007/08:AU2y) betonade vikten av att frågan om företagarnas försäkringsvillkor vid arbetslöshet blir övervägd och utgick från att regeringen efter det att utredningen lämnat sitt slutbetänkande skulle återkomma till riksdagen så snart som möjligt. Utskottet står fast vid detta och utgår från att riksdagsskrivelsen kan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.

Vad gäller tillkännagivandet i mars 2005 om a-kassa vid förtroendeuppdrag noterar utskottet att Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) har fått i uppdrag att senast den 30 oktober 2009 bl.a. redogöra för hur dagens regler för arbetslöshetsersättning i samband med förtroendeuppdrag tillämpas. Arbetsmarknadsutskottet välkomnar det uppdrag som regeringen gett till IAF, och utskottet har därför ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.

Vad gäller de två riksdagsskrivelserna 2005/06:174 och 175 om ett tillkännagivande om ratificering av ILO-konventionen nr 94 noterar utskottet att Arbetsmarknadsdepartementet anger riksdagsskrivelse 174 som inte slutbehandlad medan Finansdepartementet anger riksdagsskrivelse 175 som slutbehandlad. Arbetsmarknadsutskottet erinrar i sitt yttrande om att det vid sin senaste behandling av frågan om ratificering av konventionen konstaterade att det mot bakgrund av problematiken med normkonflikter mellan EU:s och ILO:s regelsystem saknades anledning att nu förorda något initiativ i saken (jfr bet. 2008/09:AU7). Med hänvisning till det som redovisats ovan hade arbetsmarknadsutskottet ingen invändning mot att riksdagsskrivelse 174 kvarstår som inte slutbehandlad.

Ett särskilt yttrande (s, v, mp) har bifogats yttrandet.

Övrig iakttagelse

Den 29 oktober 2008 beslutade riksdagen om stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet med anledning av regeringens proposition i frågan (prop. 2008/09:61, bet. 2008/09:FiU16, rskr. 2008/09:17). Kammaren biföll finansutskottets förslag till bl.a. ett tillkännagivande till regeringen om vad utskottet hade anfört om information till riksdagen.

I finansutskottets betänkande anfördes bl.a. att utskottet anser att det är av stor vikt att finansutskottet och riksdagen får fortlöpande och utförlig information om de åtgärder som vidtas med stöd i den nu föreslagna lagstiftningen (jfr bet. 2008/09:FiU16 mom. 6 och s. 24–25).

I regeringens skrivelse med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser saknas det aktuella tillkännagivandet i redovisningen av riksdagsskrivelsen (jfr skr. 2008/09:75 s. 85).

Tidigare behandling

Våren 2003 förutsatte konstitutionsutskottet att regeringen hörsammar riksdagens tillkännagivanden och att regeringen redovisar sina bedömningar för riksdagen om de begärda åtgärderna inte vidtas (bet. 2002/03:KU29). Om regeringen inte avser att vidta en begärd åtgärd i enlighet med riksdagsbeslutet, måste detta enligt utskottets mening redovisas för riksdagen inom tidsramen, om en sådan uppställts av riksdagen. Även skälen för att riksdagsbeslutet inte följs bör tas upp i sammanhanget. Om en redovisning inte kan ges i en skrivelse eller proposition till riksdagen, borde den enligt utskottets mening lämnas till riksdagen i någon annan form som gör den tillgänglig för samtliga ledamöter.

Våren 2004 underströk utskottet vikten av att regeringen gör ansträngningar för att undvika onödig tidsutdräkt (bet. 2003/04:KU21). Konstitutionsutskottet framhöll också vikten av att det särskilt vid längre tidsutdräkter ges fullgod information om orsakerna och att informationen självfallet kunde ges också i andra sammanhang än i skrivelse 75. Utskottet upprepade vidare sitt tidigare uttalande om hur regeringen skulle informera riksdagen om regeringen inte avsåg att efterkomma ett tillkännagivande.

Våren 2005 förutsatte utskottet att rutinerna i Regeringskansliet skulle ses över som ett led i ansträngningarna att komma till rätta med onödiga tidsutdräkter (bet. 2004/05:KU24). Utskottet pekade också på vikten av att regeringens information inte är för knapphändig. Informationen borde svara mot de krav som uppställts genom tillkännagivandena.

Våren 2006 gjordes inom utskottets kansli en genomgång av riksdagens tillkännagivanden till regeringen (bet. 2005/06:KU34). Utskottet redovisade därvid de synpunkter på regeringens redogörelser av behandlingen av riksdagens skrivelser som utskottet framfört under årens lopp. Våren 1995 hade konstitutionsutskottet understrukit att utgångspunkten måste vara att de önskemål som tillkännagivandena avser bör tillgodoses (bet. 1994/95:KU30 s. 42). Om det visar sig finnas omständigheter som hindrar ett genomförande eller om regeringen gör en annan bedömning än riksdagen, måste dock regeringen kunna avstå från att vidta de åtgärder tillkännagivandet avser. En förutsättning borde då vara att regeringens bedömningar redovisas för riksdagen.

Våren 2007 framhöll utskottet att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser under senare år förbättrats påtagligt (bet. 2006/07:KU17). Den hade blivit mer lättillgänglig och gav en utförligare information om beredningsläget i skilda ärenden. Det fanns dock enligt utskottets mening utrymme för ytterligare förbättringar. Särskilt gällde det information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar av när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade, i varje fall om tillkännagivandena är mer än ett år gamla. Utskottet underströk behovet av att sedvanliga beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs och framhöll vikten av att en riksdagsskrivelse inte redovisas som slutbehandlad utan att samtliga delar av tillkännagivandet redovisats.

Våren 2008 framhöll utskottet att regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har fortsatt att förbättras (bet. 2007/08:KU21). Information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar om när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade förekom enligt utskottet i större utsträckning än tidigare. Utskottet välkomnade denna utveckling och förutsatte att sådana uppgifter kommer att redovisas genomgående i kommande redogörelser. Utskottet betonade även dels att långa tidsutdräkter skapar en osäkerhet som ofta leder till att ämnet för tillkännagivandet kommer upp på nytt i olika sammanhang i riksdagen, dels att det är angeläget att en åtgärd som aviseras till en viss tidpunkt verkligen kommer till stånd och inte återkommande skjuts upp. Utskottet underströk återigen behovet av att beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs.

Utskottets ställningstagande

Regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser har fortsatt att förbättras. Information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar av när riksdagsskrivelser antas bli slutbehandlade förekommer nu i större utsträckning än tidigare. Utskottet välkomnar denna utveckling och förutsätter att sådana uppgifter kommer att redovisas genomgående i kommande redogörelser. Det finns dock alltjämt enligt utskottets mening utrymme för ytterligare förbättringar. Särskilt gäller det information om vilka åtgärder som planeras och bedömningar av när riksdagsskrivelser kan antas bli slutbehandlade.

Skatte- och näringsutskotten har framhållit att regeringens redovisning i vissa delar kunde ha varit mer upplysande. Socialförsäkringsutskottet noterade, trots sitt uttalande föregående riksmöte om vikten av att konkreta beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt, att i någon av de icke slutbehandlade riksdagsskrivelserna gäller fortfarande att de planerade beredningsåtgärderna inte ens påbörjats. Konstitutionsutskottet förutsätter liksom dessa utskott att regeringen kommer att återkomma när det gäller de aktuella tillkännagivandena.

Flera utskott har pekat på tidsutdräkterna när det gäller behandlingen av riksdagsskrivelserna. Bland annat har trafikutskottet erinrat dels om vad utskottet anfört i motsvarande yttranden från tidigare år om vikten av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras med omsorg och skyndsamhet, dels om att tillkännagivanden som inte är slutbehandlade efter flera år inte bör förekomma annat än i undantagsfall. Vidare anser trafikutskottet det angeläget att regeringen i nästa års redogörelse – där så är möjligt – anger beräknad sluttidpunkt för behandlingen av de eventuellt då återstående tillkännagivandena. Näringsutskottet betonar med anledning av ett tillkännagivande som gjordes för cirka fyra år sedan att den efterfrågade utredningen i frågan inte tillsatts och att regeringen inte har återkopplat till riksdagen med en redogörelse för orsakerna till tidsutdräkten eller redovisat varför de begärda åtgärderna inte kommer att vidtas. Mot bakgrund av det ovanstående vill konstitutionsutskottet åter understryka behovet av att beredningsåtgärder inte onödigtvis fördröjs.

Näringsutskottet har vidare konstaterat att riksdagens tillkännagivande i januari 2008 som gällde regeringens årliga skrivelse om Lissabonstrategin inte finns medtaget i regeringens redogörelse och att det därmed inte heller finns någon redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Konstitutionsutskottet vill liksom näringsutskottet understryka betydelsen av att riksdagens tillkännagivanden inte göms undan i regeringens korrespondens med riksdagen. Konstitutionsutskottet betonar vikten av att regeringen, i enlighet med det förfarande som framgått i det föregående, nogsamt behandlar samtliga riksdagsbeslut vilka meddelats till regeringen genom riksdagsskrivelser. Utskottet förutsätter, också mot bakgrund av att ytterligare ett tillkännagivande till regeringen saknas i regeringens redogörelse, att eventuella brister i Regeringskansliets rutiner åtgärdas i syfte att förhindra att det inträffade upprepas.

Särskilt yttrande

Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (s, v, mp)

Berit Andnor (s), Morgan Johansson (s), Helene Petersson i Stockaryd (s), Billy Gustafsson (s), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Mikael Johansson (mp) och Tone Tingsgård (s) anför:

Vi anser att regeringen tagit alldeles för lång tid i behandlingen av särskilt följande tre riksdagsskrivelser.

I fallet med tillkännagivandet om företagares rätt till a-kassa som gjordes för fem år sedan (rskr. 2003/04:185) är vi mycket kritiska till att utskottet inte betonar starkare att riksdagsskrivelsen ska slutbehandlas.

I fallet med tillkännagivandet om a-kassa vid förtroendeuppdrag som gjordes för fyra år sedan (rskr. 2004/05:181) anser vi att det visserligen är bra att frågan nu utreds av IAF, men vi anser att det har gått alldeles för lång tid, inte minst mot bakgrund av att regeringen i förra årets skrivelse (skr. 2007/08:75) sade att man hade för avsikt att återkomma till riksdagen under 2008.

I fallet med tillkännagivandet som gjordes för tre år sedan (rskr. 2005/06:174) om att Sverige bör ratificera ILO:s konvention 94 anser vi att riksdagsskrivelsen bör slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål. Mot bakgrund av både den förbättring av möjligheterna att motverka social dumpning som en ratificering av ILO:s konvention 94 skulle innebära och EG-domstolens beslut i bl.a. Laval- och Rüffertmålen anser vi att regeringen bör verka för att hinder på EU-nivå för en svensk ratificering av ILO nr 94 undanröjs.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Bilaga 2

Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU6
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har gett skatteutskottet och övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Av de skrivelser som tas upp i regeringens redogörelse avser 33 riksdagens beslut i ärenden där skatteutskottet haft beredningsansvaret. I de allra flesta fallen gäller det skrivelser som har samband med lagstiftningsärenden som utskottet har berett under 2008. Fem beslut redovisas som inte slutbehandlade. Dessa fem beslut gäller tillkännagivanden till regeringen avseende följande frågor.

Skadlig skattekonkurrens i Europeiska unionen

Riksdagens skrivelse den 5 december 2000 med anledning av motion 2000/01:Sk8 yrkande 3 (mp) avser ett tillkännagivande om att regeringen i samband med en översyn inom EU-kommissionen av uppförandekoden för företagsbeskattning bör arbeta för en utvidgning av tillämpningsområdet för koden till att omfatta även skadlig skattekonkurrens som avser löntagare (rskr. 2000/01:70, prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6 mom. 3).

Enligt redogörelsen (Fi 1 s. 70) har Uppförandekodgruppen även under 2008 fortsatt sitt arbete med att se till att medlemsstaterna uppfyller sina åtaganden enligt uppförandekoden för företagsbeskattning. Medlemsstaterna har inte nått en samsyn i frågan om behovet av att utvidga tillämpningsområdet för uppförandekoden för företagsbeskattning. Skrivelsen har därför inte kunnat slutbehandlas.

Avskaffande av reklamskatten

Riksdagens skrivelse den 10 april 2002 med anledning av yrkanden i motioner (s, m, v, kd, c, fp och mp) avser ett tillkännagivande om att en avveckling av reklamskatten bör prioriteras i den kommande budgetberedningen, dock med beaktande av de budgetpolitiska målen (rskr. 2001/02:201, bet. 2001/02:SkU20).

Enligt tidigare redogörelser har frågan prioriterats för budgetåren 2003–2005 utan att förutsättningar bedömts föreligga för finansiering av ett avskaffande av reklamskatten med beaktande av de budgetpolitiska målen.

I redogörelsen för 2005 redovisades att regeringen i den närmast föregående budgetberedningen funnit det möjligt att finansiera ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten (prop. 2005/06:1 finansplan m.m. avsnitt 5.6.3) fr.o.m. den 1 januari 2006. Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänktes från 4 till 3 % och reklamskatten i övrigt från 11 till 8 %. Samtidigt höjdes gränsen för när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Skattesänkningen beräknades motsvara drygt 300 miljoner kronor. I redogörelsen för 2006 hänvisade regeringen till vad den framhållit i budgetpropositionen för 2007, nämligen att det är viktigt att den resterande reklamskatten kan avskaffas så snart som möjligt men att finansiering saknas. I redogörelsen för 2007 hänvisades till att regeringen i budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 finansplan m.m. avsnitt 5.7.3) aviserat ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten, vilket också har genomförts (prop. 2007/08:18 Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer). Samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program har därmed fått samma lägre reklamskatt som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Lagändringarna tillämpades retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007.

I den förevarande redogörelsen (Fi 2 s. 70) hänvisas till att regeringen i budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 volym 1 avsnitt 6.2.6) angivit att frågan om ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten prövades i budgetberedningen. Regeringen anser att det är viktigt att den resterande reklamskatten avskaffas. Regeringen har dock prioriterat skatteändringar som ökar den varaktiga sysselsättningen, som höjt jobbskatteavdrag och sänkt företagsskatt, före ytterligare sänkning av reklamskatten.

Beskattning av barnpension

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2006 med bifall till motion 2005/06:Sk216 (m) avser ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna för beskattning av barnpension i kombination med ytterligare inkomster som kan medföra att barn med en avliden förälder får en högre inkomstskatt än andra ungdomar vid feriearbete (rskr. 2006/07:61, bet. 2005/06:SkU16 mom. 2).

Enligt redogörelsen för 2006 hade regeringen för avsikt att under mandatperioden se över beskattningen av barnpension i lämpligt sammanhang. I redogörelsen för 2007 angavs att ärendet bereddes inom Regeringskansliet och att ett ställningstagande planerades under 2008.

I den förevarande redogörelsen (Fi 7 s. 71) anför regeringen att jobbskatteavdraget medför en inkomstskattesänkning för ett barn som har skattepliktig barnpension och förvärvsinkomster. En lämplig åtgärd vore därför en höjning av efterlevandestödet för barn. Regeringen följer frågan, men anser inte att det nu är motiverat att vidta några ytterligare åtgärder. Regeringen avser därför att lägga skrivelsen till handlingarna.

Förmån av fri bil

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motionerna 2006/07:Sk204 (m), 2006/07:Sk209 (fp) och 2006/07:Sk224 (s) avser ett tillkännagivande om att alkolås inte bör påverka bilförmånens värde och att regeringen bör se över reglerna på detta område och återkomma till riksdagen (rskr. 2006/07:114, bet. 2006/07:SkU10 punkt 4).

I redogörelsen för 2007 angavs att ärendet bereds inom Regeringskansliet. Samma upplysning lämnas i redogörelsen för 2008 (Fi 13 s. 73).

Tonnageskatt

Riksdagens skrivelse den 15 mars 2007 med bifall till motion 2006/07:T241 yrkande 4 (c) avser ett tillkännagivande om att regeringen ska påskynda beredningen av en tonnageskatt för sjöfartsnäringen och återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning (rskr. 2006/07:115, bet. 2006/07:SkU11 punkt 2).

Enligt redogörelsen för 2007 bereds ärendet inom Regeringskansliet. I skrivelsen för 2008 (Fi 14 s. 73 f.) anför regeringen följande:

Redan i dag är sjöfartsnäringen en skattemässigt gynnad bransch. Rederinäringen erhåller ett omfattande sjöfartsstöd, som innebär att branschen får tillbaka både inkomstskatt och socialavgifter trots att de ombordanställda tjänar in pension och andra sociala förmåner i Sverige. Avskrivningsreglerna gör att branschen byggt upp stora latenta skatteskulder avseende överavskrivningar på fartyg. Tonnageskatteutredningens förslag (SOU 2006:20, Tonnageskatt) är alltför generöst för rederinäringen, särskilt när det gäller behandlingen av de latenta skatteskulderna. Om ett system med tonnageskatt ska införas måste utredningens förslag arbetas om i väsentliga delar. Det gäller bl.a. förslaget om avskrivning av latenta skatteskulder. Dessutom måste en rad utestående frågor ses över. Det gäller särskilt frågan om sjöfartsstödet bör reduceras för det fall att tonnageskatt införs. Den samlade effekten av sjöfartsstödet och de skattevillkor som gäller för sjöfarten får inte utformas så att andra branscher missgynnas. Regeringen och riksdagen har prioriterat många skattefrågor. Frågan om tonnageskatt bereds vidare så skyndsamt som möjligt men utan att inkräkta på de viktiga skattefrågor som är mer prioriterade. Ärendet bereds vidare inom Regeringskansliet.

Utskottets överväganden

Reklamskattens konstruktion har medfört att en stor andel av skatten betalas av dagstidningarna samtidigt som reklam t.ex. via tv och Internet inte träffas av denna skatt. Utskottet konstaterar att regeringen i enlighet med intentionerna i riksdagens tillkännagivande återkommande har prövat förutsättningarna för ett borttagande av reklamskatten utifrån de offentligfinansiella förutsättningarna. Utskottet förutsätter att regeringen i sin fortsatta behandling av frågan även väger in den bristande konkurrensneutralitet som den kvarvarande delen av reklamskatten ger upphov till.

När det gäller tillkännagivandet om att införa en tonnageskatt anför regeringen att frågan bereds vidare så skyndsamt som möjligt men utan att inkräkta på de viktiga skattefrågor som är mer prioriterade. Utskottet vill framhålla att Sverige utmärker sig gentemot andra sjöfartsnationer inom EU genom att inte ge sjöfartsnäringen möjlighet att betala tonnageskatt som alternativ till vanlig inkomstbeskattning. Utskottet har nyligen behandlat motionsyrkanden om att påskynda genomförandet av riksdagens tidigare tillkännagivande (bet. 2008/09:SkU23). Utskottet har uttalat en förståelse för att regeringen kan behöva bedöma närliggande frågor som har samband med rederinäringens arbetsförutsättningar, bl.a. hur det gällande sjöfartsstödet påverkas av en tonnageskatt. Utskottet har emellertid samtidigt gjort bedömningen att frågan om tonnageskatt är av vikt för rederinäringens utveckling i Sverige och därvidlag inte minst för att undvika att utflaggningar av nya fartyg kommer att aktualiseras i brist på besked. Vidare har berörda rederier för att kunna planera sin verksamhet ett berättigat behov av att snarast få besked om tonnageskattens närmare utformning. Utskottet har även erinrat om att kommissionen den 21 januari 2009 presenterade centrala strategiska mål för Europas sjötransporter fram till 2018 [KOM(2009) 8 slutlig]. Där anför kommissionen bl.a. att tydliga och konkurrenskraftiga EU-ramar för tonnagebeskattning, inkomstbeskattning och statligt stöd bör upprätthållas och i tillämpliga fall förbättras mot bakgrund av erfarenheterna från tillämpningen av de tidigare riktlinjerna för statligt stöd till sjötransport. Kommissionen betonar att EU-flaggstater står inför en skarp konkurrens från flaggstater utanför EU.

Utskottet uttalade i det nämnda ärendet att det är fortsatt angeläget att beredningen av utredningens förslag kan slutföras skyndsamt. Utskottet förutsatte att regeringen beaktar vad kommissionen anfört i de strategiska målen för sjöfarten fram till 2018 och förklarade sig utgå ifrån att frågan ska kunna få sin lösning utan att riksdagen ska behöva besluta om ännu ett tillkännagivande till regeringen. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och förutsätter att regeringen beaktar vad utskottet anfört vid fortsatta prioriteringar bland angelägna åtgärder på skatteområdet.

Beträffande tillkännagivandet om lättnad i förmånsbeskattningen för fordon som utrustas med alkolås har utskottet nyligen åter behandlat denna fråga i betänkandet 2008/09:SkU25 med anledning av ett motionsyrkande. Utskottet har utgått från att regeringen återkommer med ett förslag i frågan och har ansett motionsyrkandet vara tillgodosett med detta besked. Eftersom beredningen har dragit ut på tiden borde redovisningen av den pågående beredningen ha varit mer upplysande.

Utskottet har inte någon kommentar med anledning av regeringens redovisning i övriga delar.

Stockholm den 21 april 2009

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Karin Nilsson (c).

Bilaga 3

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09:SfU4
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet anmodade den 26 mars 2009 övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. Regeringens redogörelse omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under tiden den 1 januari–31 december 2008. Ingen motion har väckts med anledning av skrivelsen.

Socialförsäkringsutskottet redovisar i detta yttrande sina överväganden om behandlingen av de riksdagsskrivelser som gäller socialförsäkringsutskottets beredningsområde.

Utskottets överväganden

I skrivelsen redovisas behandlingen av 22 riksdagsskrivelser i ärenden som beretts av socialförsäkringsutskottet. 16 av dessa anges som slutbehandlade medan 6 fortfarande inte var slutbehandlade under perioden. Av de icke slutbehandlade skrivelserna är en från riksmötet 2003/04 och övriga från riksmötet 2005/06.

I sitt yttrande över motsvarande skrivelse vid föregående riksmöte, då 8 riksdagsskrivelser ännu inte var slutbehandlade, angav utskottet att redovisningen av vilka beredningsåtgärder som pågick i de olika ärendena tydde på att flera av ärendena inte skulle kunna slutredovisas på ännu ett tag. I något fall hade de planerade beredningsåtgärderna inte ens påbörjats. Utskottet ville därför understryka vikten av att konkreta beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt, inte minst när det gäller så angelägna frågor som det här är fråga om.

Antalet icke slutbehandlade ärenden är denna gång något färre, och utskottet förutsätter att merparten av dessa kommer att kunna slutredovisas i nästa skrivelse. Med anledning av att riksdagsskrivelserna härrör från riksmötena 2003/04 och 2005/06 finner utskottet anledning att återigen understryka vikten av att konkreta beredningsåtgärder med anledning av ett riksdagsbeslut påbörjas så snart som möjligt. I något av de oavslutade fallen gäller dessutom att de planerade beredningsåtgärderna fortfarande inte ens har påbörjats.

Stockholm den 23 april 2009

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gunnar Axén

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (m), Veronica Palm (s), Helena Rivière (m), Ronny Olander (s), Lars-Arne Staxäng (m), Solveig Zander (c), Siw Wittgren-Ahl (s), Ulf Nilsson (fp), Mats G Nilsson (m), Göte Wahlström (s), Lars Gustafsson (kd), Mikael Cederbratt (m), Matilda Ernkrans (s), Fredrick Federley (c), Gunvor G Ericson (mp), Jasenko Omanovic (s) och LiseLotte Olsson (v).

Bilaga 4

Trafikutskottets betänkande 2008/09:TU1
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 26 mars 2009 anmodat övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen jämte eventuella motioner. I skrivelsen redovisas de beslut som regeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut fram till den 31 december 2008. Med anledning härav har trafikutskottet granskat behandlingen av de skrivelser som riktats till regeringen med anledning av utskottets betänkanden.

Trafikutskottets överväganden

Skrivelsen

I skrivelsen redovisas beslut och beredningsläge för sammanlagt 30 riksdagsskrivelser till regeringen sedan riksmötet 1994/95 med anledning av trafikutskottets betänkanden. Tolv av dessa riksdagsskrivelser redovisas som slutbehandlade, medan beredningen ännu inte är avslutad för 18 riksdagsskrivelser.

Regeringens redogörelse lämnar vidare uppgifter om vilka riksdagsskrivelser som innehåller tillkännagivanden där riksdagen angett något som sin mening. Av de 18 riksdagsskrivelser som ännu inte är avslutade innehåller 13 tillkännagivanden riktade till regeringen, vilket framgår av sammanställningen nedan.

Riksdagsskrivelser med tillkännagivande med uppgift om beräknad sluttidpunkt för behandlingen

Riksdagsskrivelse	Innebörd	Beräknad sluttidpunkt
1994/95:232	Återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret	–
1997/98:192	Medicinska krav för taxiförare	–
1999/2000:166	Ansvaret för lastsäkring	–
1999/2000:238	Effektivt påföljdssystem	2009
2002/03:161	Körkort för deltagare i försöksverksamhet med alkolås m.m.	Våren 2009 tidigast
2003/04:161	Regelverk för fordonsvikter	–
2003/04:182	Påföljdssystemet inom åkerinäringen	Maj 2009
2004/05:178	Kompetensbevis och hastighetsbegränsning avseende fritidsbåtar	–
2004/05:244	Stickprovskontroll av kabinpersonal	2009
2005/06:134	Främjande av förnybara bränslen	–
2005/06:222	Kvalitetsbedömning av alkolås	–
2005/06:223	Miljö- och säkerhetsfrågor i Östersjöområdet	–
2005/06:259	Ekonomisk brottslighet inom taxinäringen	–

Källa: Skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Av regeringens skrivelse framgår också vilka tillkännagivanden som slutbehandlats under 2008, vilket redovisas nedan.

Tillkännagivande som slutbehandlats under 2008

Riksdagsskrivelse	Innebörd	Slutbehandling
1999/2000:166	Inrättande av trafikofferjourer	Prop. 2008/09:60
2000/01:249	Ökad säkerhet för barn i trafiken	Prop. 2008/09:60
2002/03:161	EU-moped och terrängskoter	Prop. 2008/09:60
2005/06:222	Synskadade i trafiken	Prop. 2008/09:60

Källa: Skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen.

Trafikutskottets ställningstagande

I likhet med tidigare år kan trafikutskottet konstatera att riksdagens beslut inom utskottets beredningsområde avspeglas på ett fullständigt sätt i regeringens redovisning. Utskottet har därmed inga invändningar mot regeringens redovisning av de beslut som riksdagen fattat.

När det gäller regeringens beredning av riksdagens beslut, har utskottet tidigare år uppmärksammat att ett flertal tillkännagivanden ännu inte är färdigbehandlade trots att flera år gått sedan vissa av de aktuella riksdagsbesluten fattades. Vid behandlingen av förra årets redogörelse välkomnade därför trafikutskottet regeringens information om att man förutsatte att flertalet tillkännagivanden skulle slutbehandlas under 2008.

Trafikutskottet kan nu konstatera att regeringen under 2008 slutbehandlat fyra tillkännagivanden, varav tre tillkännagivanden var sex till nio år gamla. I betänkande 2008/09:TU8 Säkra förare på mopeder, snöskotrar och terränghjulingar har trafikutskottet redovisat sina ställningstaganden om dessa tillkännagivanden som rör inrättande av trafikofferjourer, ökad säkerhet för barn i trafiken, EU-mopeder och terrängskotrar samt synskadade i trafiken. Trafikutskottet har inte haft något att invända mot regeringens slutbehandling av dessa tillkännagivanden.

Alltjämt kan dock trafikutskottet konstatera att 13 tillkännagivanden ännu inte är slutbehandlade, varav det äldsta är från 1994/95 och rör återinförande av det statliga fritidsbåtsregistret. Trafikutskottet noterar samtidigt att regeringen utförligt redovisar beredningsläget och för vissa tillkännagivanden också anger beräknad sluttidpunkt. För 9 av de 13 redovisade tillkännagivanden som ännu inte är slutbehandlade kan dock trafikutskottet konstatera att uppgift om beräknad sluttidpunkt saknas.

Trafikutskottet erinrar mot denna bakgrund om vad utskottet anfört i motsvarande yttranden tidigare år om vikten av att riksdagsskrivelser med tillkännagivanden hanteras med omsorg och skyndsamhet. Att tillkännagivanden inte är slutbehandlade efter flera år är enligt vad trafikutskottet sagt tidigare inte något som bör förekomma annat än i undantagsfall. Trafikutskottet anser det vidare angeläget att regeringen i nästa års redogörelse – där så är möjligt – anger beräknad sluttidpunkt för behandlingen av de eventuellt då återstående tillkännagivandena.

Stockholm den 23 april 2009

På trafikutskottets vägnar

Lena Hallengren

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lena Hallengren (s), Jan-Evert Rådhström (m), Oskar Öholm (m), Christina Axelsson (s), Lisbeth Grönfeldt Bergman (m), Sven Bergström (c), Hans Stenberg (s), Nina Larsson (fp), Eliza Roszkowska Öberg (m), Marie Nordén (s), Sten Bergheden (m), Peter Pedersen (v), Pia Nilsson (s), Ingemar Vänerlöv (kd), Karin Svensson Smith (mp), Désirée Liljevall (s) och Lars-Axel Nordell (kd).

Bilaga 5

Näringsutskottets betänkande 2008/09:NU9
Behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:75 med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen. I skrivelsen lämnas en redovisning av de beslut som regeringen fattat med anledning av de riksdagsbeslut som meddelats i riksdagens skrivelser till regeringen. Redogörelsen omfattar huvudsakligen regeringsbeslut under 2008 med anledning av riksdagsskrivelser till regeringen under detta år. Redovisningen omfattar vidare de riksdagsskrivelser från tidigare riksmöten som inte under föregående år har redovisats som slutbehandlade. Förutom regeringens åtgärder med anledning av riksdagsbeslut som är en följd av framlagda propositioner och skrivelser lämnas i skrivelsen en redovisning av regeringens åtgärder med anledning av riksdagens tillkännagivanden till regeringen. Dessa tillkännagivanden markeras i redovisningen med en asterisk (*).

Vidare lämnar regeringen i skrivelsen vissa uppgifter om antalet gällande författningar samt om arbetet med regelförbättring och språkvård.

Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

Utskottets överväganden

Regeringens redogörelse

Inledning

Inom näringsutskottets beredningsområde finns totalt 29 skrivelser upptagna, varav 15 anges som slutbehandlade och 14 som inte slutbehandlade. Efter en genomgång av regeringens redovisning av åtgärder som vidtagits med anledning av dessa skrivelser finns det skäl för utskottet att uppmärksamma två av skrivelserna. I det följande lämnas först information om de två aktuella ärendena.

Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning – uppföljningsrapport 2007

Bakgrund

I samband med att utskottet hösten 2007 behandlade regeringens årliga uppföljningsrapport om den s.k. Lissabonstrategin (skr. 2007/08:23, bet. 2007/08:NU5) tillstyrkte utskottet delvis tre yrkanden i en motion om att frågor om social ekonomi och jämställdhet samt bekämpande av svartarbete och skattefusk borde ges större utrymme i det kommande svenska handlingsprogrammet för perioden 2008–2010. På utskottets förslag ställde sig riksdagen i januari 2008 bakom detta genom ett tillkännagivande till regeringen (bet. 2007/08:NU5 mom. 2, rskr. 2007/08:127).

Regeringen redovisade därefter Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för 2008–2010 i en skrivelse till riksdagen i oktober 2008 (skr. 2008/09:34). I den skrivelsen erinrades om riksdagens behandling i januari 2008 av uppföljningsrapporten, dock utan att riksdagens tillkännagivande noterades.

Vid utskottets behandling av skrivelsen anförde utskottet med anledning av motionsyrkanden liknande dem som behandlades hösten 2007 att regeringen hade beaktat tillkännagivandet från riksdagen genom att i skrivelsen redovisa insatser för de tre aktuella frågorna. I en reservation (mp) riktades kritik mot att de frågeställningar som berördes i tillkännagivandet behandlades flyktigt i regeringens skrivelse.

Redovisning i skrivelsen

I skrivelsen finns inte riksdagens nu aktuella tillkännagivande genom riksdagens skrivelse 2007/08:127 noterat, vare sig med en kommentar eller med en asterisk. Det sägs enbart att regeringen den 22 januari 2009 beslutade att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Kommentar från Statsrådsberedningen

Regeringens årliga skrivelse om Lissabonstrategin handläggs av EU-kansliet inom Statsrådsberedningen. Tjänstemän på EU-kansliet har lämnat information om hanteringen av tillkännagivandet. Av denna information framgår att regeringen vid sitt beslut om att lägga riksdagens skrivelse 2007/08:127 till handlingarna hänvisade till att riksdagens tillkännagivande hade beaktats vid utformningen av den senaste skrivelsen om Lissabonstrategin (skr. 2008/09:34). Av misstag har dock tillkännagivandet inte kommit med i skrivelsen med redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser.

Konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor

Bakgrund

Vid riksdagens behandling våren 2005 av motioner om konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor gjorde riksdagen på förslag av utskottet (bet. 2004/05:NU16 mom. 2, rskr. 2004/05:297) ett tillkännagivande om att regeringen borde återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att komma till rätta med problemen på området. I ett sådant arbete borde ett domstolsförfarande övervägas. Regeringen borde enligt utskottet återkomma i frågan så att riksdagen under riksmötet 2005/06 kunde behandla regeringens förslag. Regeringen borde vidare redovisa sina förslag med anledning av förslag på området från Konkurrensverket. Dessa förslag avsåg bl.a. åtgärder för att tillförsäkra att gällande lagar och riktlinjer följs, införandet av en nationellt utformad reglering av subventioner samt hur en offentlig aktör ska få använda information och kompetens upparbetad i myndighetsrollen. Detta sistnämnda arbete borde regeringen redovisa till riksdagen under riksmötet 2005/06.

När utskottet våren 2006 behandlade liknande motioner hade utskottet noterat – genom information i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100 s. 22) – att regeringen inom kort avsåg att tillsätta en utredning som skulle behandla hela frågan i ett sammanhang. Utskottet hade vidare från Näringsdepartementet inhämtat uppgift om att denna utredning skulle redovisa sitt uppdrag senast i maj 2007. I en reservation (m, fp, kd, c) kritiserades regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande och efterfrågades omedelbara åtgärder.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 24 s. 44) sin avsikt att, som ett led i arbetet med att komma till rätta med problemen, tillsätta en särskild utredare för att se över vissa frågor inom området konkurrens på lika villkor mellan offentlig och privat sektor.

I budgetpropositionen för 2008 (prop. 2007/08:1 utg.omr. 24 s. 24) meddelades att regeringen avsåg att dels remittera en promemoria om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden, dels tillsätta en utredning för att se över vissa andra frågor inom området.

I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1 utg.omr. 24 s. 41) informerades om att den nämnda promemorian då var föremål för remissbehandling och att regeringen avsåg att tillsätta den aktuella utredningen.

I den senaste propositionsförteckningen (från januari 2009) aviserades att en proposition om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden skulle lämnas i mars 2009.

Redovisning i skrivelsen

I skrivelsen erinras enbart om vad som sades i budgetpropositionen för 2007 om att regeringen avsåg att tillsätta en särskild utredare för att se över de aktuella frågorna och att ärendet bereds vidare. I föregående års motsvarande skrivelse (skr. 2007/08:75) nämndes även att regeringen avsåg att under 2008 lämna en proposition till riksdagen om konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden.

Kommentar från Näringsdepartementet

Enligt tjänstemän på Näringsdepartementet pågår arbetet med en lagrådsremiss angående konfliktlösningsfrågan. Något besked om när den planerade utredningen ska tillsättas finns inte.

Utskottets ställningstagande

Näringsutskottets granskning av regeringens redogörelse för skrivelser inom utskottets beredningsområde ger anledning till kommentarer från utskottets sida i fråga om två av skrivelserna.

I det första fallet – som gäller regeringens årliga skrivelse om Lissabonstrategin – kan utskottet konstatera att riksdagens tillkännagivande i januari 2008 inte finns medtaget i regeringens redogörelse och att det därmed inte heller finns någon redogörelse för regeringens åtgärder med anledning av tillkännagivandet. Av information från Statsrådsberedningen framgår dock att regeringen var medveten om tillkännagivandet när den i januari 2009 beslutade att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Den utelämnade informationen i redogörelsen om tillkännagivandet kan självfallet vara ett förbiseende. Då emellertid regeringen i den senaste skrivelsen om Lissabonstrategin i sitt referat av riksdagens behandling av den förra skrivelsen om denna strategi inte inkluderade riksdagens tillkännagivande torde den utelämnade informationen inte helt kunna förklaras med den mänskliga faktorn. Näringsutskottet förordar därför att konstitutionsutskottet på lämpligt sätt tydliggör för Statsrådsberedningen vikten av att riksdagens tillkännagivanden inte göms undan i regeringens korrespondens med riksdagen.

Enligt näringsutskottets mening är det angeläget att regeringen – oavsett partifärg – strävar efter att efterkomma riksdagens tillkännagivanden så snabbt som möjligt. Det aktuella tillkännagivandet gjordes för cirka fyra år sedan, och fortfarande har den efterfrågade utredningen i frågan inte tillsatts. Som utskottet ser det borde det ha varit naturligt för regeringen att återkoppla till riksdagen i lämpligt sammanhang med en redogörelse för orsakerna till den långa tidsutdräkten att efterkomma tillkännagivandet – eller med en redovisning av att de begärda åtgärderna inte kommer att vidtas. Vidare kunde den lämnade redovisningen i skrivelsen ha varit fylligare.

Stockholm den 23 april 2009

På näringsutskottets vägnar

Karin Pilsäter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Tomas Eneroth (s), Björn Hamilton (m), Hans Rothenberg (m), Carina Adolfsson Elgestam (s), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Marie Weibull Kornias (m), Mikael Oscarsson (kd), Staffan Anger (m), Kent Persson (v), Börje Vestlund (s), Liselott Hagberg (fp), Per Bolund (mp), Cecilie Tenfjord-Toftby (m) och Eva-Lena Jansson (s).

Bilaga 6

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 2008/09:AU7
Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 26 mars 2009 beslutat anmoda övriga utskott att yttra sig över regeringens skrivelse 2008/09:75 Redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen och eventuella motioner.

Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.

Konstitutionsutskottets anmodan föranleder följande yttrande från arbetsmarknadsutskottet.

Skrivelsen

Totalt redovisas 22 riksdagsskrivelser under Arbetsmarknadsutskottet i det register som ingår i skrivelsen. Av dessa rapporteras 19 skrivelser som slutbehandlade och 3 som inte slutbehandlade.

Utskottets överväganden

Inte slutbehandlade skrivelser

När det gäller de skrivelser som anges som inte slutbehandlade kan följande nämnas. Den punkt under vilken redovisningen sker i regeringens skrivelse återfinns inom parentes.

1. Företagares rätt till a-kassa

Regeringens skrivelse

(N14) Riksdagsskrivelse 2003/04:185, betänkande 2003/04:AU6, avser ett tillkännagivande om företagares rätt till a-kassa. Enligt skrivelsen tillkallade regeringen den 30 mars 2006 en särskild utredare med uppdrag att se över företagarnas försäkringsvillkor i trygghetssystemen (dir. 2006:37). Den 14 december 2006 beslutade regeringen om tilläggsdirektiv till utredningen (dir. 2006:129). Den 22 november 2007 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv (dir. 2007:156). Utredningen Trygghetssystem för företagare överlämnade sitt betänkande (SOU 2008:89) den 13 oktober 2008. Betänkandet har remissbehandlats fram till den 15 januari 2009. Ärendet bereds enligt skrivelsen vidare.

Arbetsmarknadsutskottets kommentar

Det berörda tillkännagivandet i april 2004 avsåg att en parlamentarisk utredning borde tillsättas för att skyndsamt se över företagares ekonomiska situation vid arbetslöshet. Regeringen tillsatte, som framgått, en särskild utredare eftersom utredningen fick ett betydligt bredare uppdrag än enbart frågan om arbetslöshetsförsäkringen. Det senaste tilläggsdirektivet innebar att den särskilda utredaren, utöver sitt tidigare uppdrag, bl.a. skulle lämna förslag om hur sjukförsäkringen för företagare bättre kan anpassas till företagarnas behov och möjlighet att vara täckta av försäkringen.

Vid förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse (skr. 2007/08:75, yttr. 2007/08:AU2y) betonade utskottet vikten av att frågan om företagarnas försäkringsvillkor vid arbetslöshet blir övervägd och utgick från att regeringen efter det att utredningen lämnat sitt slutbetänkande skulle återkomma till riksdagen så snart som möjligt. Utskottet står fast vid detta och utgår från att riksdagsskrivelsen kan slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.

2. A-kassa vid förtroendeuppdrag

Regeringens skrivelse

(A2) Riksdagsskrivelse 2004/05:181, betänkande 2004/05:AU4, avser ett tillkännagivande om a-kassa vid förtroendeuppdrag. Enligt skrivelsen har Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) i regleringsbrevet för 2009 fått i uppdrag att redogöra för hur dagens regler gällande arbetslöshetsersättning i samband med förtroendeuppdrag tillämpas och för vilka förtroendeuppdrag som omfattas av den praxis som gäller för området. I uppdraget ingår även att analysera om dagens regelverk är ändamålsenligt och att vid behov föreslå nya regler. Uppdraget ska redovisas senast den 30 oktober 2009.

Arbetsmarknadsutskottets kommentar

I betänkandet menade utskottet att möjligheten att ha politiska uppdrag är en viktig del i demokratin. Utskottet ansåg att det fanns skäl att närmare överväga frågan om ersättningsrätt m.m. för personer med förtroendeuppdrag och att regeringen borde återkomma till riksdagen om detta. Vid förra årets behandling av motsvarande regeringsskrivelse (skr. 2007/08:75, yttr. 2007/08:AU2y) ansåg utskottet att det är angeläget att regeringen återkommer till riksdagen så snart som möjligt.

Utskottet välkomnar det uppdrag som regeringen gett till IAF. Utskottet har därför ingen erinran mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.

3. ILO:s konvention nr 94

Regeringens skrivelse

(A5 och Fi6) Riksdagsskrivelser 2005/06:174 och 175, betänkande 2005/06:AU3, avser ett tillkännagivande om ratificering av ILO-konventionen nr 94. Skrivelserna har gått till Näringsdepartementet (Arbetsmarknadsdepartementet fanns inte vid den tidpunkten) respektive Finansdepartementet. Arbetsmarknadsdepartementet anger riksdagsskrivelse 174 som inte slutbehandlad medan Finansdepartementet anger riksdagsskrivelse 175 som slutbehandlad.

Arbetsmarknadsdepartementets redovisning

Upphandlingsutredningen 2004 har haft i uppdrag att utreda om ILO:s konvention nr 94 är förenlig med de nya upphandlingsdirektiven (2004/17/EG och 2004/18/EG). Utredningen, som sett det som motiverat att belysa även andra frågor som aktualiseras i sammanhanget, anför i slutbetänkandet Nya upphandlingsregler 2 (SOU 2006:28) att det i dagsläget får anses osäkert om en tillämpning av de krav konventionen ställer är förenliga med upphandlingsdirektiven och andra gemenskapsrättsliga regler. Enligt utredningen är det en annan sak om en ratifikation ändå kan vara lämplig. EG-domstolen har i dom den 18 december 2007 i mål C-341/05 Laval funnit att krav på anslutning till svenskt kollektivavtal med det innehåll som Byggnadsarbetareförbundets avtal hade i målet inte får ställas mot en tjänsteutövare från en annan medlemsstat. Detta torde gälla även inom ramen för ett upphandlingsförfarande. EG-domstolen kom till en liknande slutsats i sin dom den 3 april 2008 i mål C-346/06, Rüffert. Med anledning av Lavaldomen tillsatte regeringen en utredning, Lavalutredningen (dir. 2008:38). Utredningen presenterade sitt betänkande Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) den 12 december 2008. Betänkandet har skickats på remiss och remisstiden gick ut den 18 mars 2009. Mot den bakgrunden fortsätter beredningen inom Regeringskansliet. Regeringen avser att behandla frågan om ILO:s konvention nr 94 i en proposition som enligt planeringen ska överlämnas till riksdagen i slutet av 2009.

Finansdepartementets redovisning

Finansdepartementet hänvisar till Arbetsmarknadsdepartementets redovisning. Finansdepartementet har inget ytterligare att redovisa i detta ärende. Avsikten är därför att lägga riksdagens skrivelse till handlingarna.

Arbetsmarknadsutskottets kommentar

ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där en offentlig myndighet är part innebär i korthet att samhället ska ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Konventionen har inte ratificerats av Sverige. I betänkandet (2005/06:AU3) betonade utskottet för sin del vikten av att ILO-konventionen nr 94 kan ratificeras. Av artikel 3 i konventionen framgår att lämpliga åtgärder ska vidtas för att tillförsäkra arbetstagarna rimliga och rättvisa skydds- och välfärdsförhållanden i sådana fall där föreskrifter om arbetarskydd och välfärdsåtgärder inte redan följer av lag, kollektivavtal eller skiljedom. Konventionen ger också möjlighet att ställa kontraktsvillkor som går ut på att gängse lönenivå enligt kollektivavtalet ska tillämpas. Utskottet såg detta som en mycket angelägen fråga.

Arbetsmarknadsutskottet behandlade senast frågan om ratificering av konventionen i betänkandet 2008/09:AU7 Arbetsrätt.

Utskottet kan konstatera att problematiken med normkonflikter mellan EU:s och ILO:s regelsystem är uppmärksammad inom såväl ILO som EU. Utskottet ser med tillfredsställelse på att båda organisationerna aktualiserat frågan. Det finns därför inte anledning att nu förorda något initiativ i saken. Utskottet vill dessutom peka på att det enligt 2006 års betänkande om Nya upphandlingsregler 2 får anses osäkert om en tillämpning av de krav som ILO-konventionen 94 ställer är förenliga med EU:s direktiv om offentlig upphandling och andra gemenskapsrättsliga regler.

Finansutskottet har nyligen i sitt betänkande 2008/09:FiU29 också behandlat frågan om ILO:s konvention nr 94. FiU hänvisar bl.a. till behandlingen i AU.

Med hänvisning till det som redovisats ovan har utskottet ingen invändning mot att skrivelsen kvarstår som inte slutbehandlad.

Stockholm den 21 april 2009

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Hillevi Engström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Hillevi Engström (m), Berit Högman (s), Tomas Tobé (m), Sylvia Lindgren (s), Elisabeth Svantesson (m), Annika Qarlsson (c), Lars Lilja (s), Maria Stenberg (s), Désirée Pethrus Engström (kd), Ann-Christin Ahlberg (s), Hans Backman (fp), Ulf Holm (mp), Sven Yngve Persson (m), Patrik Björck (s), Reza Khelili Dylami (m) och Torbjörn Björlund (v).

Särskilt yttrande

Särskilt yttrande (s, v, mp)

Berit Högman (s), Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Stenberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Ulf Holm (mp), Patrik Björck (s) och Torbjörn Björlund (v) anför:

Det har gått fem år sedan tillkännagivandet om företagares rätt till a-kassa gjordes (rskr. 2003/04:185). Vi företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att det har tagit oacceptabelt lång tid att behandla denna mycket viktiga fråga. Trygghetssystemen och inte minst arbetslöshetsförsäkringen spelar en viktig roll även för företagarna, och vi är mycket kritiska till att utskottet inte betonar starkare att riksdagsskrivelsen ska slutbehandlas. Vi har samma kritik när det gäller frågan om a-kassa vid förtroendeuppdrag (rskr. 2004/05:181). Förtroendeuppdragen är en viktig del i demokratin, vilket också framfördes i det betänkande som låg till grund för tillkännagivandet. Regeringen har i flera år hänvisat till att ärendet bereds, och senast i förra årets skrivelse (skr. 2007/08:75) sades att man hade för avsikt att återkomma till riksdagen under 2008. Det är visserligen bra att frågan nu utreds av IAF, men vi anser att det har gått alldeles för lång tid. Denna fråga borde ha kunnat behandlats betydligt tidigare.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att Sverige snarast ska ratificera ILO:s konvention nr 94, som slår fast att offentliga myndigheters upphandling ska innehålla klausuler som garanterar löntagare villkor som inte är mindre förmånliga än de som finns i kollektivavtal för arbete av samma sort som i den bransch och i den sektor där arbetet utförs. Vi menar att en ratificering skulle förbättra möjligheterna att motverka social dumpning, eftersom företag som konkurrerar med undermåliga villkor för sin personal då kan utestängas från offentliga upphandlingar. Mot bakgrund av EG-domstolens beslut i bl.a. Laval- och Rüffertmålen bör regeringen verka för att hinder på EU-nivå för en svensk ratificering av ILO nr 94 undanröjs. Därför anser vi att riksdagsskrivelse 2005/06:174 bör slutbehandlas utan ytterligare dröjsmål.