Konstitutionsutskottets betänkande 2008/09:KU14 | |
Riksdagsordningsfrågor m.m. | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlas riksdagsstyrelsens framställning Riksdagsordningsfrågor m.m. (framst. 2008/09:RS1). I framställningen föreslås vissa ändringar i riksdagsordningen och vissa andra författningar på riksdagsområdet. Bland annat föreslås att formerna för att utse riksdagsdirektör ändras, att försöksverksamheten med besvarande av interpellationer under sommaren permanentas, att kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor slopas och att ett nytt enhetligt system införs för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor. Vidare föreslås mindre ändringar i reglerna för bl.a. ersättare i riksdagsstyrelsen, utdelning till ledamöterna av propositioner och andra dokument, antalet motionsexemplar, ordningen vid en omröstning med namnupprop, tidpunkten för beräkning av svarstid på interpellationer och utskottens arbete med EU-frågor. Beträffande motionsrätten på skrivelser och redogörelser föreslås att den ordning som gällde före 2006, dvs. motionsrätt ska gälla på alla skrivelser och redogörelser, återinförs.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 april 2009.
I betänkandet behandlas även två motioner från den allmänna motionstiden 2007 om elektroniska signaturer och minskad pappersförbrukning i riksdagen.
Utskottet tillstyrker i sak riksdagsstyrelsens förslag och avstyrker motionerna. Utskottet lägger också fram två egna lagförslag, nämligen förslag till lagar om ändring i dels lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, dels lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Lagförslagen är följdändringar till de i framställningen framlagda lagförslagen.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser |
| Riksdagen antar, i den ordning som anges i 8 kap. 16 § andra meningen regeringsformen, riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser huvudbestämmelserna och rubriker till huvudbestämmelser med den ändringen att i ingressen ordet ”rubriken” byts ut mot ”rubrikerna”. Därmed bifaller riksdagen framställning 2008/09:RS1 i denna del. |
2. | Övriga lagförslag |
| Riksdagen antar dels riksdagsstyrelsens förslag till 1. lag om ändring i riksdagsordningen såvitt avser tilläggsbestämmelserna med de ändringarna att a) i ingressen sista dels-satsen får lydelsen ”dels att det i lagen ska införas en ny tilläggsbestämmelse, 2.1.1, av följande lydelse”, b) tilläggsbestämmelsen 6.1.1 får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, 2. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, 3. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen med den ändringen att 15 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3, dels utskottets förslag i bilaga 3 till 4. lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän, 5. lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2008/09:RS1 i denna del. |
3. | Elektroniska signaturer |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:K201. |
4. | Minskad pappersförbrukning |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:K407. |
Stockholm den 17 februari 2009
På konstitutionsutskottets vägnar
Berit Andnor
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Berit Andnor (s), Per Bill (m), Margareta Cederfelt (m), Andreas Norlén (m), Stefan Tornberg (c), Yilmaz Kerimo (s), Cecilia Wigström i Göteborg (fp), Helene Petersson i Stockaryd (s), Björn Leivik (m), Billy Gustafsson (s), Ingvar Svensson (kd), Marianne Berg (v), Phia Andersson (s), Annie Johansson (c), Mikael Johansson (mp), Tone Tingsgård (s) och Willemo Carlsson (m).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I framställningen behandlas huvudsakligen en rad olika frågor som rör riksdagens arbetsformer och andra frågor som regleras i riksdagsordningen. Dessa delar har tagits upp och beretts vid talmannens samråd med partigruppernas särskilda företrädare. Dessutom behandlas det uppdrag som riksdagsstyrelsen lämnat åt riksdagsförvaltningen att göra en översyn av reglerna om enskilda studieresor och EU-tjänsteresor. Förste och tredje vice talmännen har lämnat synpunkter, och frågan har sedan beretts vid talmannens samråd med gruppledarna.
I betänkandet behandlas två motioner från den allmänna motionstiden 2007. Dessa gäller elektroniska signaturer för motioner, interpellationer och enkla frågor samt pappersförbrukningen i riksdagen.
Framställningens huvudsakliga innehåll
Styrelsen föreslår att formerna för att utse riksdagsdirektör ändras. Titeln kammarsekreterare avskaffas och i stället används genomgående titeln riksdagsdirektör. Termen kammarsekreterare kommer i fortsättningen att användas om den funktion som fullgörs av de personer som utöver riksdagsdirektören biträder talmannen vid ledningen av kammarens sammanträden. Riksdagsdirektörens lön och övriga anställningsvillkor ska liksom hittills bestämmas av styrelsen.
Den försöksverksamhet med besvarande av interpellationer under sommaren som pågått under augusti–september 2007 och 2008 permanentas. Kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor slopas.
Ett nytt enhetligt system föreslås för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor anpassat till det mer internationaliserade riksdagsarbetet.
Härutöver föreslås mindre ändringar i reglerna för ersättare i riksdagsstyrelsen, utdelning till ledamöterna av propositioner och andra dokument, antalet motionsexemplar, ordningen vid en omröstning med namnupprop, tidpunkten för beräkning av svarstid på interpellationer, utskottens arbete med EU-frågor samt beteckningen på vissa enheter och deras chefer i riksdagsförvaltningen. Beträffande motionsrätten på skrivelser och redogörelser återinförs den ordning som gällde före 2006, dvs. motionsrätt ska gälla för alla skrivelser och redogörelser.
Samtliga nya bestämmelser föreslås träda i kraft den 1 april 2009.
Utskottets överväganden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker i sak riksdagsstyrelsens förslag. Utskottet föreslår också vissa språkliga justeringar samt följdändringar i annan lagstiftning. Två motioner om elektroniska underskrifter respektive pappersförbrukningen i riksdagen avstyrks med hänvisning till förslagen i framställningen.
Formerna för att utse riksdagsdirektör m.m.
Gällande ordning
Enligt gällande bestämmelser i riksdagsordningen (RO) utser kammaren en kammarsekreterare, som har till uppgift att låta föra protokollet vid sammanträden med kammaren och expediera riksdagens beslut (9 kap. 1 § RO). Kammarsekreteraren ska också i övrigt biträda talmannen i riksdagsarbetet. Val av kammarsekreterare äger rum vid början av riksmötet närmast efter ett ordinarie val till riksdagen och gäller för tiden till dess nytt val av kammarsekreterare förrättas. Valet kan ske med acklamation. Om det finns fler kandidater ska valet förrättas med slutna sedlar.
Kammarsekreteraren med tjänstebenämningen riksdagsdirektör är chef för riksdagsförvaltningen (RO 9.1.1). Som chef för riksdagsförvaltningen ansvarar riksdagsdirektören för och leder verksamheten enligt riksdagsstyrelsens direktiv och riktlinjer. När riksdagsdirektören inte är i tjänst eller på tjänsteresa ska uppgifterna som chef för riksdagsförvaltningen i första hand skötas av kanslichefen för kammarkansliet och i andra hand av en tjänsteman inom riksdagsförvaltningen som riksdagsdirektören utser efter samråd med talmannen (12 § lagen [2000:419] med instruktion för riksdagsförvaltningen).
Framställningen
Riksdagsstyrelsen anser att beredningen av valet bör vara betydligt mer ingående än som tidigare varit fallet. Tillsättningen av riksdagsdirektör bör beredas av en grupp bestående av talmannen och gruppledarna för samtliga riksdagspartier, vilket ska framgå av riksdagsordningen med tilläggsbestämmelser. Enighet mellan partierna ska eftersträvas vid denna beredning. Hur beredningen ska gå till lämpar sig inte, enligt riksdagsstyrelsen, för reglering men i framställningen redogörs för möjliga tillvägagångssätt.
Valproceduren i kammaren bör, anser riksdagsstyrelsen, ändras för att tillgodose minoritetsintressena. Om endast en person föreslagits har kammaren att anta eller förkasta det framlagda förslaget genom acklamation. Om däremot två eller flera förslag läggs fram sker val med slutna sedlar, och valet bör då bli avgörande i första valomgången endast om någon kandidat får minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna. Uppnår ingen kandidat detta röstetal sker ett nytt val med samma beslutsregel, dvs. minst tre fjärdedelar. Leder inte heller denna omgång till resultat sker en ny beredning. Den nya valproceduren föranleder ändringar i riksdagsordningen.
I framställningen föreslås också att titeln kammarsekreterare avskaffas och att titeln riksdagsdirektör i stället används genomgående. Som motiv anför riksdagsstyrelsen att endast en titel – riksdagsdirektör – bör användas. Termen kammarsekreterare kommer i fortsättningen att användas om den funktion som fullgörs av de personer som utöver riksdagsdirektören biträder talmannen vid ledningen av kammarens sammanträden. Titeln för chefen för kammarkansliet föreslås ändras till biträdande riksdagsdirektör.
Vad gäller lön och andra anställningsvillkor för riksdagsdirektören anför riksdagsstyrelsen att dessa frågor som hittills bör beslutas av riksdagsstyrelsen, och i framställningen föreslås att detta skrivs in i lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen. Frågorna bör dock, menar riksdagsstyrelsen, beredas av en grupp bestående av talmannen och två ledamöter som utses av riksdagsstyrelsen bland styrelsens ledamöter, och gruppen bör biträdas av en utomstående expert i chefslönefrågor. Någon reglering avseende inrättande av en sådan beredningsgrupp föreslås inte.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar riksdagsstyrelsens överväganden i fråga om formerna för att utse riksdagsdirektör samt att besluta om dennes anställningsvillkor, och således tillstyrker utskottet förslaget i denna del.
Vad gäller valproceduren i kammaren vill utskottet samtidigt göra vissa förtydliganden. I framställningen anförs att kammaren, om endast en person föreslås, har att anta eller förkasta det framlagda förslaget genom acklamation. Enligt utskottet saknas anledning till annat antagande än att förfarandet vid val av riksdagsdirektör kommer att gå till på detta sätt. Det bör dock noteras att bestämmelserna i riksdagsordningen inte utesluter att valet kan ske med slutna sedlar även om endast en person föreslås. Detta följer av 7 kap. 3 § tredje stycket riksdagsordningen, där det föreskrivs att val av innehavare av ett visst uppdrag (t.ex. riksdagsdirektör) förrättas med acklamation men att, om någon ledamot begär det, valet ska förrättas med slutna sedlar. Av den föreslagna ändringen i riksdagsordningen följer att det då kommer att krävas tre fjärdedelar av de avgivna rösterna.
Vidare anförs i framställningen att val sker med slutna sedlar om två eller flera förslag till riksdagsdirektör läggs fram. Den i framställningen föreslagna regleringen för val av riksdagsdirektör har likheter med vad som gäller för val av talman (se 8 kap. 1 § riksdagsordningen), dock är majoritetsregeln en annan. För att val av talman ska ske med slutna sedlar krävs, oaktat antalet föreslagna personer, att det begärs av en ledamot. För att val av riksdagsdirektör ska ske med slutna sedlar krävs på motsvarande sätt att det begärs av en ledamot, oaktat antalet föreslagna personer. Även om två eller flera förslag till riksdagsdirektör läggs fram kommer således för val med slutna sedlar att krävas att det begärs av en ledamot.
Vad gäller riksdagsdirektörens lön och andra anställningsvillkor noterar utskottet den ordning som beskrivs i framställningen för beredningen av sådana frågor. Utskottet har inga invändningar mot en sådan ordning. Någon reglering föreslås dock inte.
Utskottet tillstyrker även riksdagsstyrelsens förslag om ändrade titulaturer avseende riksdagsdirektören och biträdande riksdagsdirektör. Att titeln kammarsekreterare avskaffas bör dessutom föranleda en ändring i 2 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän. Vidare anser utskottet att den biträdande riksdagsdirektören bör ingå i den grupp för vilka beslut om tjänstetillsättning, enligt 3 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter, inte får överklagas. Kretsen av tillsättningsbeslut som inte ska kunna överklagas bör enligt förarbetena till nämnda lag hållas snäv (förs. 1988/89:23 s. 14). Avgörande bör enligt förarbetena vara graden av det förtroende som är förknippat med utövningen av tjänsten. Som exempel på tjänster i den nuvarande lagtexten kan nämnas biträdande kammarsekreterare, chef för utskottskansli och EU-nämndens kansli, chef för administrativa avdelningen i riksdagsförvaltningen och chef för riksdagens internationella kansli. Det får enligt utskottets mening anses vara uppenbart att även tjänsten som biträdande riksdagsdirektör ska ingå i denna krets.
Härutöver vill utskottet peka på det behov som enligt utskottets uppfattning finns av en översyn av tjänstebeteckningarna i riksdagsförvaltningen. Till exempel omnämns, som framgått ovan, tjänsten biträdande kammarsekreterare i lagstiftningen. När tjänstebeteckningen kammarsekreterare nu upphör, och kammarsekreterare i stället blir den funktion som fullgörs av de personer som biträder talmannen i kammaren, förefaller det som om även tjänstebeteckningen biträdande kammarsekreterare bör upphöra och därmed utgå ur uppräkningen av tjänster i 3 § lagen om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter. Enligt utskottet kan i en sådan översyn även övervägas hur kretsen av tillsättningsbeslut som inte ska kunna överklagas i dag är avgränsad och hur denna avgränsning förhåller sig till de bestämmelser i 15 § 9 lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen, som anger vilka anställningar som ska beslutas av riksdagsstyrelsen. Utskottet utgår från att riksdagsstyrelsen återkommer till riksdagen med de förslag som efter en sådan översyn visar sig nödvändiga. sådan
Interpellationer under sommaren
Gällande ordning
Av 1 kap. 2 § fjärde stycket RO framgår att riksmöte alltid pågår, dvs. även om kammaren inte sammanträder hela året pågår ett riksmöte till dess ett nytt riksmöte börjar. Under sommaren förekommer ett längre uppehåll i kammarens arbete.
Sommaren 1995 prövades en ordning med skriftliga frågor och svar till och från statsråden under sommaruppehållet. Detta skriftliga frågeinstitut permanentades och utsträcktes till hela året fr.o.m. den 1 februari 1996.
Vad gäller interpellationer fastställer talmannen efter samråd med gruppledarna den dag under ett riksmöte då interpellationer senast får framställas (RO 6.1.1). Under somrarna 2007 och 2008 anordnades försöksvis interpellationsdebatter under augusti och september.
Framställningen
I framställningen anför riksdagsstyrelsen att försöksverksamheten har visat att det finns ett behov av att kunna väcka interpellationer och få interpellationer besvarade under sommaren. Det är, menar styrelsen, viktigt för medborgarnas förtroende för riksdagen och riksdagsledamöterna att aktuella politiska frågor kan tas upp och diskuteras i riksdagen under större delen av året. Det bör dock enligt styrelsen inte vara obligatoriskt att anordna interpellationsdebatter under sommaren. Vissa år, t.ex. valår, kanske möjligheten inte utnyttjas. Om möjligheten ska utnyttjas ett visst år måste talmannen efter samråd med riksdagsstyrelsen besluta om ett kortare sommaruppehåll detta år än vad som vanligtvis gällt hittills (jfr 2 kap. 6 § RO).
Vidare anför riksdagsstyrelsen att det i princip inte bör finnas något hinder att väcka en interpellation när som helst under riksmötet. Väcks den under ett uppehåll i kammararbetet börjar dock svarsperioden på två veckor inte löpa förrän kammararbetet återupptagits efter ett uppehåll (6 kap. 1 § andra stycket RO).
Riksdagsstyrelsen diskuterar även om den stoppdag som i dag fastställs av talmannen efter samråd med gruppledarna ska finnas kvar om möjligheten finns att få interpellationer besvarade efter sommaruppehållet. Med hänsyn till att interpellationerna bör besvaras medan de ännu har aktualitet anser styrelsen att det även fortsättningsvis bör finnas en stoppdag på våren för besvarande av interpellationer före sommaruppehållet.
I framställningen anför riksdagsstyrelsen att den är bekymrad över anhopningen av framställda interpellationer på stoppdagen våren 2008, och den anser det angeläget att på olika sätt söka förhindra att detta upprepas. Något förslag på hur det ska ske framförs dock inte i framställningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag avseende interpellationer under sommaren.
Undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor
Gällande ordning
För både interpellationer och skriftliga frågor gäller att de ska vara egenhändigt undertecknade av interpellanten respektive frågeställaren (RO 6.1.1 första stycket, 6.4.1 första stycket). Någon motsvarande reglering finns inte för motioner.
Framställningen
I framställningen föreslås att kravet på egenhändiga underskrifter av interpellationer och skriftliga frågor slopas. Liksom för motioner behövs det, enligt riksdagsstyrelsen, inga egenhändiga underskrifter om det står utom tvivel att interpellationen eller frågan härrör från riksdagsledamoten.
Motionen
I motion 2007/08:K201 av Hillevi Larsson (s) föreslås ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillåta elektroniska signaturer som ett alternativ till nuvarande system med handskrivna namnteckningar för motioner, interpellationer och enkla frågor. Det nuvarande systemet missgynnar enligt motionären alla de ledamöter som inte bor i Stockholm. Den som t.ex. under ett riksdagsuppehåll vill ställa en fråga eller interpellation som är brådskande måste resa till Stockholm för att underteckna frågan eller interpellationen. Enligt motionären är detta slöseri med ledamöternas tid och energi och kan dessutom leda till onödiga resor som belastar miljön och skattebetalarna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag avseende undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor.
Ändringen innebär att kravet på egenhändigt undertecknande av interpellationer och skriftliga frågor slopas. För motioner gäller redan i dag att det inte finns krav på egenhändigt undertecknande. Enligt utskottet saknas därmed behov av att införa möjlighet till elektroniska signaturer av motioner, interpellationer och frågor. Motion 2007/08:K201 (s) avstyrks.
Riksdagsledamöters enskilda utrikes tjänsteresor
Gällande ordning
I 9 kap. 7 § andra stycket RO finns bestämmelser om att en riksdagsledamot kan få bidrag till kostnaden för en enskild studieresa. Med stöd av tilläggsbestämmelsen 9.7.1 har riksdagsstyrelsen utfärdat föreskriften (RFS 2001:3) om bidrag till riksdagsledamöter för enskilda studieresor. Enligt föreskriften kan en riksdagsledamot få bidrag till en studieresa utomlands om resan bedöms vara av värde för fullgörande av riksdagsuppdraget.
Av 4 kap. 3 a § andra stycket lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen) framgår att riksdagsstyrelsen fastställer ett belopp per valperiod för en riksdagsledamots enskilda tjänsteresa för att delta i samarbetet inom EU. Medel som inte förbrukats under en valperiod går till partigruppen om partigruppen kommer tillbaka efter ett val. Riksdagsstyrelsen har i tillämpningsföreskrifter (RFS 2006:6) till ersättningslagen närmare reglerat villkoren för dessa resor. Syftet med resorna ska vara kontakter med EU:s institutioner eller att sätta sig in i eller påverka frågor som bereds inom EU.
Framställningen
I framställningen anför riksdagsstyrelsen att riksdagsarbetet har fått en mer internationell karaktär och att internationella aspekter gör sig alltmer gällande inom olika politikområden. Detta innebär för riksdagsledamöterna bl.a. ett större behov av att kunna skaffa sig kunskap om utvecklingen utomlands och att ha internationella kontakter för att fullgöra sitt riksdagsuppdrag på ett effektivt och professionellt sätt. För att bättre tillmötesgå ledamöternas behov föreslås att dagens båda system med bidrag till enskilda studieresor och EU-tjänsteresor slopas och att i stället ett enhetligt och mer lättadministrerat regelverk skapas för enskilda tjänsteresor till utlandet anpassat till det mer internationaliserade riksdagsarbetet.
Förslaget innebär att bestämmelserna om studieresor i RO upphävs och att reglerna om EU-tjänsteresor i ersättningslagen ändras till att avse enskilda utrikes tjänsteresor. Medel som inte förbrukats under en valperiod ska överföras till riksdagsförvaltningen. Den närmare utformningen av reglerna för de enskilda utrikes tjänsteresorna kommer enligt 1 kap. 5 § ersättningslagen att ske i av riksdagsstyrelsen beslutade tillämpningsföreskrifter till lagen. Syftet med en enskild utrikes tjänsteresa ska enligt riksdagsstyrelsens uppfattning vara – liksom i dag för enskilda studieresor – att resan är av värde för fullgörande av uppdraget som riksdagsledamot.
De bestämmelser som finns om ledamöternas utrikesresor på uppdrag av partigrupperna och utskottens utrikesresor berörs inte av ändringsförslagen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag avseende riksdagsledamöters enskilda utrikes tjänsteresor.
Övriga frågor
Framställningen
Framställningen innehåller ett antal ytterligare förslag till ändringar i bl.a. RO.
Ersättare i riksdagsstyrelsen. Riksdagsstyrelsen består av talmannen som självskriven ordförande och tio valda ledamöter. För varje vald ledamot i riksdagsstyrelsen (alltså inte talmannen) utses enligt nuvarande bestämmelse i RO en ersättare som är personlig. Riksdagsstyrelsen skiljer sig härigenom från de flesta andra valda riksdagsorgan där ordningen med gruppsuppleanter används (se 7 kap. 9 § RO). För att öka möjligheterna till att vid varje sammanträde få en fullsutten styrelse föreslår riksdagsstyrelsen att de valda ersättarna fortsättningsvis får ställning av gruppersättare (RO 1.5.2). Vad gäller ersättare för talmannen har de vice talmännens uppdrag som ersättare för talmannen i riksdagens arbete ansetts även innefatta att i talmannens frånvaro inträda som ordförande vid riksdagsstyrelsens sammanträden. För tydlighetens skull föreslår riksdagsstyrelsen en uttrycklig bestämmelse om att vice talman är ordförande vid sammanträden med styrelsen när talmannen har förhinder (RO 1.5.2).
Utdelning till ledamöter av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser. Innan en proposition, skrivelse, framställning eller redogörelse får anmälas i kammaren ska den enligt nuvarande bestämmelse i RO ha delats ut till ledamöterna (RO 3.1.1, 3.6.1 och 3.8.1). Riksdagsstyrelsen anser att detta förfarande kan ifrågasättas från miljösynpunkt. Ett nytt system bör i stället kunna tillämpas som innebär att en sammanfattning av propositioner m.fl. dokument delas till samtliga ledamöter och att dokumenten i sin helhet endast delas till ledamöter i det utskott som ska behandla dokumentet. Dokumenten bör i övrigt göras lätt tillgängliga i tryckt form på andra sätt för ledamöterna.
Antalet motionsexemplar. Motioner bör enligt nuvarande bestämmelse i RO lämnas i fyra exemplar (RO 3.9.1). Enligt riksdagsstyrelsens uppfattning finns inte längre något behov av att reglera frågan om antalet exemplar i RO. Samtidigt byts i lagtexten ordet ”parti” ut mot ”partigrupp”.
Motionsrätten på skrivelser och redogörelser. Sedan hösten 2006 föreligger enligt RO ingen generell rätt att väcka följdmotioner med anledning av skrivelser och redogörelser, men riksdagen kan på förslag av talmannen besluta att sådana motioner får väckas (3 kap. 11 § RO). Till grund för denna nya ordning låg uppfattningen att det var olämpligt att det väcktes motioner av förslagskaraktär i anknytning till skrivelser eller redogörelser som saknar denna inriktning (framst. 2005/06:RS3 s. 114). Enligt riksdagsstyrelsen har den aktuella bestämmelsen i RO i stigande utsträckning tillämpats så att snart sagt alla skrivelser och redogörelser medfört motionsrätt. Styrelsen anser att det inte är meningsfullt att ha kvar denna ordning och att en återgång till tidigare gällande bestämmelser bör ske. Styrelsen anför i framställningen att den förutsätter att ”den tendens till vidgning av motionsrätten på skrivelser och redogörelser som förekommit motarbetas vid utnyttjandet av motionsrätten”.
Ordningen vid en omröstning med namnupprop. Enligt RO ska vid en omröstning med namnupprop vice talmännen ropas upp först och därefter övriga ledamöter efter platsnummer i plenisalen (RO 5.6.2). Efter den ommöblering av plenisalen som skedde 2006 överensstämmer inte längre platsnumren i plenisalen med den ordning mellan ledamöterna som gäller mellan och inom valkretsarna. Enligt riksdagsstyrelsen bör dock den ordning som gällde tidigare användas vid namnupprop av ledamöterna.
Ändrad tidpunkt för beräkning av svarstid på interpellationer. En interpellation ska enligt nuvarande bestämmelser i RO besvaras av ett statsråd inom två veckor från det att den getts in till kammarkansliet (6 kap. 1 § RO). I praxis räknas dock tiden med utgångspunkt från den tidpunkt när interpellationen överlämnades till statsrådet. Enligt riksdagsstyrelsen bör lagtexten ändras i enlighet med praxis.
Utskottens arbete med EU-frågor. Enligt framställningen har uppdagats en otydlighet i bestämmelserna i RO om möjligheten att anordna öppna utskottsöverläggningar med regeringen i en EU-fråga (10 kap. 3 § RO). Riksdagsstyrelsen anser att RO bör ändras så att bestämmelserna inte missförstås.
Ändrade beteckningar på enheter och deras chefer inom riksdagsförvaltningen. Till följd av en tidigare vidtagen ändring i organisationen av riksdagsförvaltningen görs vissa ändringar i beteckningen på vissa enheter och deras chefer i 15 § lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Motionen
I motion 2007/08:K407 av Eliza Roszkowska Öberg (m) föreslås ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att minska pappersförbrukningen i riksdagen. Motionären pekar på att mycket av beslutsdokumenten m.m. fortfarande levereras i pappersform fast de finns tillgängliga elektroniskt. En alternativ ordning skulle vara att ledamöterna får beställa via riksdagens intranät när de vill ha ett dokument i pappersform.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller övriga i framställningen framlagda förslag tillstyrker utskottet dessa i sak. Vissa språkliga justeringar bör dock göras i riksdagsordningens tilläggsbestämmelser avseende överlämnande av interpellationer till statsråd samt i lagen om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter och i lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen avseende vissa chefsbeteckningar. Utskottet vill här även erinra om vad det anfört ovan gällande behovet av översyn av tjänstebeteckningarna i riksdagsförvaltningen.
Ett av de tillstyrkta förslagen gäller ordningen vid en omröstning i kammaren med namnupprop. Efter de vice talmännen ska enligt förslaget ledamöterna ropas upp valkretsvis. Vilken ordning som ska gälla inom en valkrets framgår inte, och det finns enligt utskottet knappast anledning att i en tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen reglera detta. Den i sammanhanget naturliga ordningen inom en valkrets är antalet bevistade riksmöten och, om detta är lika, levnadsåldern.
Ett annat av de tillstyrkta förslagen innebär att propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser i sin helhet inte längre ska delas ut till samtliga ledamöter utan endast till ledamöter i det utskott som ska behandla det aktuella ärendet. Denna nya ordning kommer att innebära en avsevärd minskning av pappersförbrukningen i riksdagen. Enligt utskottet finns mot denna bakgrund inget behov av ett sådant tillkännagivande som föreslås i motion 2007/08:K407 (m), varför motionen avstyrks.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Framställningen
Framställning 2008/09:RS1 Riksdagsordningsfrågor m.m.:
Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till
1. lag om ändring i riksdagsordningen,
2. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter,
3. lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:K201 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillåta elektroniska signaturer som ett alternativ till nuvarande system med handskrivna namnteckningar för motioner, interpellationer och enkla frågor.
2007/08:K407 av Eliza Roszkowska Öberg (m):
Riksdagen tillkännager för riksdagsstyrelsen som sin mening vad som anförs i motionen om minskad pappersförbrukning.
Bilaga 2
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1 Förslaget till lag om ändring i riksdagsordningen
2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion för riksdagsförvaltningen
3 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän
Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän
––––––––––––––––
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009.
4 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1989:186) om överklagande av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse | Föreslagen lydelse |
3 § | |
Ett beslut om tjänstetillsättning får inte överklagas om det avser någon av följande tjänster | Ett beslut om tjänstetillsättning får inte överklagas om det avser någon av följande tjänster |
hos riksdagen – administrativ direktör, biträdande kammarsekreterare, chef för utskottskansli, chef för EU-nämndens kansli och chef för riksdagens internationella kansli, | hos riksdagen – biträdande riksdagsdirektör och chef för kammarkansliet, chef för administrativa avdelningen, biträdande kammarsekreterare, chef för utskottskansli, chef för EU-nämndens kansli och chef för riksdagens internationella kansli, |
hos Riksbanken – ledamöter av direktionen och chef för revisionsenhet, hos Riksdagens ombudsmän – chef för ombudsmännens kansli. | hos Riksbanken – ledamöter av direktionen och chef för revisionsenhet, hos Riksdagens ombudsmän – chef för ombudsmännens kansli. |
–––––––––––––––– |
|
Denna lag träder i kraft den 1 april 2009. | |