Justitieutskottets betänkande 2008/09:JuU6 | |
Rådets beslut om inrättande av Europol | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:14 Godkännande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol) jämte en motion som väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna ett utkast till rådsbeslut som har upprättats inom Europeiska unionen om inrättande av Europeiska polisbyrån. Ett antagande av rådsbeslutet innebär vissa ändringar av Europols mandat och arbetsformer. Bland annat utvidgas mandatet till att omfatta alla former av allvarlig brottslighet som rör två eller flera medlemsstater. Det nuvarande kravet på att brottsligheten ska vara organiserad tas alltså bort. Vidare innehåller utkastet till rådsbeslut en öppnare reglering om vilka system för informationsbehandling som kan finnas i verksamheten. En möjlighet införs för Europol att upprätta och driva nya system för informationsbehandling, om det är nödvändigt för att uppnå målen för verksamheten. Nya bestämmelser om dataskydd införs. Bland annat stärks dataskyddet genom inrättandet av ett oberoende uppgiftsskyddsombud. Vidare innebär utkastet att den rättsliga grunden för Europols verksamhet ändras. Rådsbeslutet ersätter Europolkonventionen och dess ändringsprotokoll. Europol får ställning som EU-myndighet och inordnas därigenom på ett tydligare sätt i EU-systemet.
I propositionen övervägs vilka lagändringar som kan bli nödvändiga med anledning av rådsbeslutet. Propositionen innehåller dock inga lagförslag.
Konstitutionsutskottet har avgett yttrande till justitieutskottet över den delen av förslaget som kan ha betydelse för tryck- och yttrandefriheten.
Justitieutskottet tillstyrker att riksdagen godkänner utkastet till rådsbeslut och avstyrker motionen.
I betänkandet finns en reservation (v, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Godkännande av utkast till rådsbeslut om Europol |
Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rådsbeslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol). Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:14 och avslår motion 2008/09:Ju6. |
Reservation (v, mp)
Stockholm den 11 november 2008
På justitieutskottets vägnar
Thomas Bodström
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Henrik von Sydow (m), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Ulrika Karlsson i Uppsala (m), Johan Linander (c), Elisebeht Markström (s), Johan Pehrson (fp), Inge Garstedt (m), Christer Adelsbo (s), Helena Bouveng (m), Lena Olsson (v), Kerstin Haglö (s), Otto von Arnold (kd), Mehmet Kaplan (mp), Maryam Yazdanfar (s) och Kjell Eldensjö (kd).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Europol är EU:s gemensamma polisbyrå. Europols målsättning är att förbättra effektiviteten hos behöriga myndigheter i medlemsstaterna och deras samarbete för att förebygga och motverka viss definierad brottslighet, t.ex. grova narkotikabrott eller gränsöverskridande handel med barn som utnyttjas sexuellt. Verksamheten grundas på Europolkonventionen som öppnades för undertecknande år 1995. Sverige tillträdde konventionen år 1997 (prop. 1996/97:164, bet. 1997/98:JuU2, rskr. 1997/98:22). Europols verksamhet inleddes år 1999.
Under det österrikiska ordförandeskapet år 2006 genomfördes ett omfattande analysarbete i syfte att ta reda på hur Europol kan vidareutvecklas så att medlemsstaternas brottsbekämpande organisationer ska få största möjliga nytta av dess arbete. Arbetet presenterades i en rapport som tog upp konkreta förslag till förbättringar i olika avseenden för att effektivisera och utveckla Europols arbete (9184/06 EUROPOL 40, Rapport från ordförandeskapets vänner angående Europols framtid). En viktig fråga var förändringar av innehållet i och formen för Europols rättsliga grund.
I december 2006 enades rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF-rådet) om att Europolkonventionen skulle ersättas av ett rådsbeslut. Det grundläggande motivet var att den nuvarande konventionsformen innebär långdragna och omständliga processer varje gång behov uppstår av att förändra och utveckla Europols verksamhet och arbetsformer. Konventionsformen har bl.a. inneburit att varje förändring har genomförts genom särskilda protokoll som måste ratificeras i samtliga medlemsstater för att träda i kraft. De senaste beslutade ändringarna har med denna process tagit mer än fem år att genomföra.
Under förhandlingsarbetet har regeringen fortlöpande informerat och samrått med riksdagen. En faktapromemoria har upprättats och överlämnats till riksdagen (2006/07:FPM63). Företrädare för Justitiedepartementet har vid ett flertal tillfällen sammanträffat med justitieutskottet och lämnat information om förslaget och förhandlingsarbetet. Vidare har justitieministern redogjort för förhandlingsarbetet och den svenska positionen vid flera sammanträden i EU-nämnden.
Den 18 april 2008 träffades i RIF-rådet en politisk överenskommelse om ett utkast till rådsbeslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol). I samband med den politiska överenskommelsen lämnade Sverige en parlamentarisk granskningsreservation. Rådsbeslutet ska ersätta bestämmelserna i den nu gällande Europolkonventionen med de ändringar som har antagits genom ändringsprotokollen åren 2000, 2002 och 2003.
Europaparlamentet har i november 2007 yttrat sig över ett förslag till rådsbeslut.
Inom Justitiedepartementet har det utarbetats ett utkast till proposition. I utkastet övervägs om riksdagen ska godkänna utkastet till rådsbeslut samt i vilken utsträckning ett kommande rådsbeslut föranleder lagändringar. Utkastet har remitterats och de skriftliga synpunkter som har lämnats finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr Ju2008/5387/PO).
I propositionen lämnas en beskrivning av innehållet i utkastet till rådsbeslut och de skillnader som finns i förhållande till vad som gäller enligt Europolkonventionen.
I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna utkastet till rådsbeslut. Några lagförslag presenteras inte. Däremot innehåller propositionen en beskrivning av i vilka avseenden det kommande rådsbeslutet bedöms kräva lagändringar. Regeringen anför i propositionen att den avser att senare återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar.
Med anledning av propositionen har en motion väckts. Förslaget i motionen återges i bilaga 1.
Utskottet har inhämtat från Justitiedepartementet att utkastet till rådsbeslut har granskats av EU:s s.k. juristlingvister.
Utkastet till rådsbeslutet i dess senaste lydelse på svenska återfinns i bilaga 2.
Konstitutionsutskottet har avgett yttrande till justitieutskottet i den del av förslaget som kan ha betydelse för tryck- och yttrandefriheten. Konstitutionsutskottets yttrande finns i bilaga 3.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna ett utkast till rådsbeslut som har upprättats inom Europeiska unionen om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol).
Utkastet till rådsbeslut innebär vissa ändringar av Europols mandat och arbetsformer. Bland annat utvidgas mandatet till att omfatta alla former av allvarlig brottslighet som rör två eller flera medlemsstater. Det nuvarande kravet på att brottsligheten ska vara organiserad tas alltså bort. Vidare innehåller utkastet till rådsbeslut en öppnare reglering om vilka system för informationsbehandling som kan finnas i verksamheten. En möjlighet införs för Europol att upprätta och driva nya system för informationsbehandling, om det är nödvändigt för att uppnå målen för verksamheten. Nya bestämmelser om dataskydd införs. Bland annat stärks dataskyddet genom inrättandet av ett oberoende uppgiftsskyddsombud. Vidare innebär utkastet att den rättsliga grunden för Europols verksamhet ändras. Rådsbeslutet ersätter Europolkonventionen och dess ändringsprotokoll. Europol får ställning som EU-myndighet och inordnas därigenom på ett tydligare sätt i EU-systemet.
I propositionen övervägs vilka lagändringar som kan bli nödvändiga med anledning av rådsbeslutet. Propositionen innehåller dock inga lagförslag.
Utskottets överväganden
Godkännande av utkast till rådsbeslut om Europol
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner det inom EU upprättade utkastet till rådsbeslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol). Därmed bifaller riksdagen propositionen och avslår en i ärendet väckt motion. Jämför reservation (v, mp).
Propositionen
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen ska godkänna ett inom EU upprättat utkast till rådsbeslut om inrättande av Europeiska polisbyrån. Regeringen redogör i propositionen för de förändringar som antagandet av rådsbeslutet innebär samt förhållandet till den svenska författningsregleringen på området.
Genom utkastet till rådsbeslut ändras den rättsliga grunden för Europols verksamhet. Rådsbeslutet ersätter Europolkonventionen och dess ändringsprotokoll, och Europol får ställning som EU-myndighet och inordnas därigenom på ett tydligare sätt i EU-systemet.
I flertalet avseenden innebär överföringen till ett rådsbeslut inga sakliga förändringar för Europols verksamhet och dess förhållande till medlemsstaternas polisiära myndigheter. I ett antal avseenden föreslås dock sakliga ändringar jämfört med innehållet i Europolkonventionen. Bland dessa ändringar kan följande framhållas.
Europols mandat utvidgas på så sätt att det inte längre uppställs krav på att brottsligheten ska vara organiserad (artikel 4.1).
Vidare införs en mer öppen reglering för hur informationsbehandling sker i verksamheten. Det införs en möjlighet för Europol att i framtiden inrätta och driva även andra system för behandling av personuppgifter än de som regleras i rådsbeslutet. Beslut om inrättande av sådana beslut fattas av Europols styrelse men ska föreläggas rådet för dess godkännande. Möjligheterna att inrätta nya system påverkar dock inte medlemsstaternas skyldigheter att lämna ut uppgifter till Europol (artikel 10.2 och 10.3).
Uppgifterna i Europols register avseende personer som misstänks för att i framtiden komma att begå brott som omfattas av Europols befogenheter kommer att bli tillgängliga även för medlemsstaternas nationella enheter, något som tidigare inte varit möjligt (artikel 11 jämfört med artikel 7.1 andra stycket i Europolkonventionen). I Sverige är Rikspolisstyrelsen nationell enhet.
De uppgifter som får behandlas beträffande personer i registren utvidgas till ett antal ytterligare kategorier uppgifter, bl.a. personens hemvist, personnummer, körkort, identitetshandlingar och passuppgifter. Fingeravtryck och dna-profil ska också uttryckligen kunna registreras som särskilda kännetecken (artikel 12.2).
Bestämmelserna om formerna för informationsbehandling kompletteras i några avseenden. En öppnare reglering för hur kontroll av användningen av registren ska ske införs, vilket möjliggör för Europol och medlemsstaterna att bättre anpassa kontrollåtgärderna till behoven i det enskilda fallet. Vidare ska Europol på begäran ge medlemsstaterna tillgång till de s.k. loggarna avseende registren (artikel 18 jämfört med artikel 16 i Europolkonventionen). Vidare ändras reglerna om gallringskontroll av uppgifter i analysfiler på så sätt att dessa uppgifter inte behöver kontrolleras förrän tredje året efter införande (artikel 20.1).
Vidare införs en möjlighet för Europol att redan innan avtal om samarbete med andra EU-organ, vissa särskilt angivna tredje länder och vissa särskilt angivna utomstående organisationer om överföring av uppgifter träffats ta emot, använda och överföra sådana uppgifter om det är nödvändigt för att Europol respektive den andra parten ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter (artikel 22.3 respektive artikel 23.3).
Det införs en möjlighet för Europol att i viss utsträckning behandla information erhållen från privaträttsliga subjekt såsom t.ex. näringslivsorganisationer och ideella organisationer (artikel 25).
Nya bestämmelser om dataskydd och datasäkerhet införs genom rådsbeslutet. Bland annat stärks dataskyddet genom inrättandet av ett oberoende uppgiftsskyddsombud. Till uppgiftsskyddsombudets uppgifter hör att på ett oberoende sätt säkerställa att behandlingen av personuppgifter är lagenlig och att bestämmelserna i rådsbeslutet om behandling av personuppgifter följs (artikel 28).
Vidare införs en uttrycklig regel om att Europol ska informera berörd medlemsstat eller part om det i informationssystemen har införts uppgifter som är felaktiga i sak eller har lagrats på ett olagligt sätt (artikel 29.4). Bestämmelserna om enskildas rätt att få del av uppgifter ur Europols system görs mer överskådliga och enhetliga (artikel 30 jämfört med artikel 19 i Europolkonventionen).
Det införs en möjlighet för de nationella enheterna att i fall då registrerade uppgifter visar sig felaktiga blockera uppgifterna för framtida behandling i stället för att radera dessa (artikel 31). Ändringen har tillkommit på svenskt initiativ för att säkerställa att bestämmelserna om rättelse av felaktiga uppgifter inte ska stå i strid med regler om bevarande av allmänna handlingar och gällande arkivbestämmelser.
Den gemensamma tillsynsmyndigheten för Europol ska enligt rådsbeslutet kunna besluta sin arbetsordning med två tredjedels majoritet av ledamöterna (artikel 34.7). Arbetsordningen ska dock godkännas av rådet, där med kvalificerad majoritet.
Kommissionen ges en ledamotspost i Europols styrelse, eftersom Europol blir en EU-myndighet (artikel 37.1). Beslutsreglerna för Europols styrelse ändras på så sätt att huvudregeln är beslut med två tredjedels majoritet av ledamöterna (artikel 37.8).
Regeringen redogör i propositionen för sin syn på frågan om godkännande av rådsbeslutet (s. 45 f.). Sammanfattningsvis anför regeringen att den vidareutveckling av Europolsamarbetet som utkastet till rådsbeslut innebär skapar förutsättningar för en effektivare brottsbekämpning när det gäller den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten. Samtidigt innehåller utkastet till rådsbeslut bestämmelser som är ägnade att kompensera ett utvidgat uppgiftsutbyte med starkare dataskydd. Ett utökat uppgiftsutbyte bör alltid vägas mot intresset av skydd för den enskildes integritet. Den begränsade utvidgning av uppgiftsutbytet inom Europolsamarbetet som torde följa på den nya regleringen, tillsammans med de dataskyddsbestämmelser som är kopplade till informationsutbytet, framstår enligt regeringen som väl avvägd.
När det särskilt gäller frågan om lämpligheten i att överföra regleringen av Europol från en konvention till ett rådsbeslut anför regeringen bl.a. att den nuvarande regleringen i en konvention inneburit långdragna och omständliga processer varje gång det uppstått behov av att förändra regelverket. Konventionsformen innebär nämligen att varje förändring måste genomföras genom särskilda protokoll som ska ratificeras av samtliga medlemsstater för att träda i kraft. De senaste beslutade ändringarna har med denna process tagit mer än fem år att genomföra. Det är enligt regeringen angeläget att i framtiden lättare kunna utveckla och anpassa Europols verksamhet utifrån de krav som den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten ställer på medlemsstaterna och deras inbördes samarbetsförmåga än vad som hittills varit möjligt. Det åstadkoms genom den nya rättsliga grunden som innebär att det ordinarie förfarandet för att ändra rättsakter inom EU blir tillämpligt även på Europol. En förändring av Europols rättsliga grund bidrar därmed till att Europol, och därmed även medlemsstaterna, står bättre rustade för att möta förändringar i omvärlden som ställer nya krav på vår förmåga att bekämpa den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten.
När det gäller utvidgningen av Europols mandat anför regeringen att medlemsstaternas möjligheter att förse Europol med information ökar. Regeringen framhåller dock att det är den nationella enheten som självständigt avgör hur medlemsstatens skyldigheter att förse Europol med information ska fullgöras i praktiken. Ändringen bör dock leda till att Europol i någon mån kommer att behandla uppgifter i större utsträckning än i dag. Det torde för svensk del innebära att de brottsbekämpande myndigheterna genom Europol får tillgång till ett mer omfattande underlag för bekämpningen av den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten.
Rörande de utökade möjligheterna till behandling av personuppgifter anför regeringen att det i likhet med vad som gäller i dag noga avgränsas vilka uppgifter som får behandlas i Europols informationssystem. Utvidgningen av de uppgifter som får behandlas underlättar medlemsstaternas möjligheter att med hjälp av Europol bedriva en framgångsrik spaning mot personer som misstänks för delaktighet i vissa former av allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Eftersom det inte är fråga om s.k. känsliga personuppgifter – sådana uppgifter får över huvud taget inte registreras i informationsregistret – får förändringen enligt regeringen anses godtagbar från integritetssynpunkt.
Motionen
I motion Ju6 (v) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna anför bl.a. att ett överförande av Europol från konvention till rådsbeslut innebär ett stort överstatligt steg på det polisiära området, något som enligt motionärerna inte är önskvärt. Motionärerna pekar särskilt på att om Lissabonfördraget träder i kraft kommer beslut om ändringar i regleringen av Europol att kunna fattas med kvalificerad majoritet i ministerrådet och genom medbeslutande av Europaparlamentet. Vidare vänder sig motionärerna mot att Europols mandat utvidgas och att medlemsstaterna ges tillgång till Europols register över personer som man misstänker i framtiden kan komma att begå brott. Motionärerna är också kritiska till att det öppnas upp en möjlighet för Europol att dela med sig av uppgifter med andra organisationer utan att det först slutits något avtal dem emellan.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet har begränsat sitt yttrande till bestämmelsen i artikel 41, vilken innehåller bestämmelser om diskretions- och tystnadsplikt samt om överträdelser av diskretions- och tystnadsplikten. Artikel 41 i utkastet till rådsbeslut överensstämmer med motsvarande bestämmelser i Europolkonventionen.
Artikeln ålägger de anställda i Europol, sambandsmännen och andra som uttryckligen ålagts detta, tystnadsplikt för hemliga uppgifter som de har fått del av i tjänsten eller på annat sätt hos Europol. Tystnadspliktens förhållande till nationella regler om vittnesplikt för samma personkrets regleras i artikel 41.3.
Av artikel 41.4 följer att medlemsstaterna ska behandla alla överträdelser av den tystnadsplikt som följer av rådsbeslutet som överträdelse av statens egen lagstiftning om tystnadsplikt eller skydd av sekretessbelagt material. De ska säkerställa att dessa bestämmelser är tillämpliga även på egna tjänstemän som i samband med sin tjänsteutövning har kontakt med Europol.
Regeringen finner i sin analys att med beaktande av meddelarfriheten, som ju är inskränkt till att gälla uppgifter som lämnats för publicering, reglerar sekretesslagen och 20 kap. 3 § brottsbalken den tystnadsplikt rörande sekretessbelagda uppgifter som gäller för offentligt anställda i Sveriges vid deras befattning med uppgifter från Europol, liksom de svenska Europolsambandsmännens befattning med sådana uppgifter. Detta utgör enligt regeringens bedömning ett sådant skydd för uppgifterna att Sverige får anses leva upp till de krav på tystnadsplikt som ställs i rådsbeslutet vad gäller dessa tjänstemän. Konstitutionsutskottet framhåller i sitt yttrande att regeringen finner att svenska regler inte gäller för Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter samt att frågan bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
I 1997 års lagstiftningsärende om genomförandet av Europolkonventionen gjorde den dåvarande regeringen bedömningen att det därför fanns ett område inom vilket sekretess och tystnadsplikt råder enligt Europolkonventionen som inte har direkt motsvarighet i svenska regler om sekretess och tystnadsplikt, men inom vilket Sverige som medlemsstat hade åtagit sig att lagföra brott mot desamma. Enligt regeringen borde frågan övervägas i annat lämpligt sammanhang (prop. 1996/97:164 s. 53).
Konstitutionsutskottet avgav yttrande även i ärendet om Sveriges anslutning till Europolkonventionen (1997/98:KU2y). Konstitutionsutskottet tillstyrkte då regeringens förslag att bl.a. godkänna Europolkonventionen samt avstyrkte vissa motionsyrkanden. I sin bedömning uttalade konstitutionsutskottet i huvudsak följande angående diskretions- och tystnadsplikten samt meddelarfriheten.
För de i Sverige anställda personerna som berörs av tystnadsplikt enligt Europols bestämmelser gäller svenska sekretessregler. De regler i sekretesslagen som utgör grunden för den tystnadsplikt som gäller i Sverige för uppgifter från Europol omfattas alla helt eller delvis av meddelarfrihet. Regeringen har inte föreslagit någon ändring när det gäller meddelarfriheten.
Utskottet vill erinra om att offentlighetsprincipens tillämpning inte var något ämne i förhandlingarna om medlemskap i EU. Efter genomförda förhandlingar fogade Sverige en förklaring till slutakten. I denna framhölls bl.a. att offentlighetsprincipen, särskilt rätten att ta del av allmänna handlingar, och grundlagsskyddet för meddelarfriheten, är och förblir grundläggande bestämmelser som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv. Denna förklaring gäller alltjämt och innebär enligt utskottet att svensk offentlighetslagstiftning inte skall ändras i inskränkande riktning som en följd av åtaganden inom EU:s ram med mindre än att behovet av en inskränkning vid en sedvanlig intresseavvägning väger över. Detta är enligt utskottets uppfattning inte fallet i fråga om behovet av meddelarskydd för uppgifter från Europol. Utskottet har nyligen i samband med behandlingen av två motioner som gällde meddelarskyddets utformning redovisat de intresseavvägningar som ligger bakom den nuvarande regleringen av meddelarskyddet och inte förordat någon ändring (se 1996/97:KU23 s. 13–14). – – –
När det gäller det svenska åtagandet att lagföra Europolanställda för brott mot Europolkonventionens regler om sekretess och tystnadsplikt anser regeringen att denna fråga bör övervägas i lämpligt sammanhang.
Utskottet har ingen annan mening än regeringen och anser att något initiativ från riksdagens sida i denna fråga inte är påkallat.
I sitt yttrande över det nu aktuella ärendet pekar konstitutionsutskottet vidare på att utskottet i sitt betänkande 2005/06:KU35 Sekretessfrågor betonat vikten av att meddelarfriheten begränsas endast när det finns tungt vägande skäl.
Konstitutionsutskottet noterar i sitt yttrande att frågan med anknytning till Europolanställdas befattning med hemliga uppgifter enligt regeringen bör övervägas i det fortsatta lagstiftningsarbetet, och utskottet erinrar på nytt om den förklaring som Sverige fogade till slutakten efter avslutade förhandlingar om medlemskap i EU. I förklaringen framhölls bl.a. att offentlighetsprincipen, särskilt rätten att ta del av allmänna handlingar, och grundlagsskyddet för meddelarfriheten är och förblir grundläggande bestämmelser som utgör en del av Sveriges konstitutionella, politiska och kulturella arv. Förklaringen gäller alltjämt. Konstitutionsutskottet vidhåller sin bedömning i utskottets yttrande över Sveriges anslutning till Europolkonventionen. Med det anförda anser utskottet att rådsbeslutet om inrättande av Europol – från de synpunkter som utskottet har att beakta – kan godkännas.
Konstitutionsutskottets yttrande i dess helhet finns intaget i bilaga 3.
Justitieutskottets ställningstagande
Den gränsöverskridande brottsligheten utgör ett stort hot mot vårt samhälle. De inblandade är ofta multikriminella och ingår i internationella nätverk. De ägnar sig åt narkotikahandel, människohandel men också ekonomisk brottslighet.
Erfarenheterna har visat att Europol har en viktig roll att spela i kampen mot den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten, bl.a. narkotikahandeln och gränsöverskridande handel med barn som utnyttjas sexuellt. Ett väl fungerande samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna är en förutsättning för effektiva insatser mot denna typ av brottslighet. Vidare står det klart att Europol – på samma sätt som gäller för den brottsbekämpande verksamheten på nationell nivå – måste kunna möta de krav på förändringar av såväl verksamheten som arbetsformerna som organisationen kan komma att ställas inför.
Som regeringen framhåller i propositionen innebär den nuvarande konventionsformen emellertid långdragna och omständliga processer varje gång behov av förändringar uppstår; de senaste beslutade ändringarna har med den nuvarande processen tagit mer än fem år att genomföra. Det är enligt utskottets mening angeläget att i framtiden lättare kunna utveckla och anpassa Europols verksamhet utifrån de krav som den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten ställer på medlemsstaterna och deras inbördes samarbetsförmåga än vad som hittills varit möjligt. Det åstadkoms genom den nya rättsliga grunden som innebär att det ordinarie förfarandet för att ändra rättsakter inom EU blir tillämpligt även på Europol. En förändring av Europols rättsliga grund bidrar därmed till att Europol, och därmed också medlemsstaterna, står bättre rustade för att möta förändringar i omvärlden som ställer nya krav på förmågan att bekämpa den allvarliga gränsöverskridande brottsligheten.
Utkastet till rådsbeslut innebär att kravet på en koppling till organiserad brottslighet för att Europol ska vara behörig tas bort. Ändringen gör det lättare för Europol att stödja medlemsstaterna vid utredning av allvarlig gränsöverskridande brottslighet där det inte från början har visats att det är fråga om organiserad brottslighet, något utskottet ser positivt på. Samtidigt kvarstår kravet på att brottsligheten ska vara allvarlig och gränsöverskridande. Det innebär att Europols behörighet även i fortsättningen kommer att vara begränsad till sådan brottslighet där behovet av samverkan mellan medlemsstaterna är som störst. Ändringen innebär vidare att möjligheterna att förse Europol med information ökar. Utskottet delar regeringens bedömning att förändringen får anses godtagbar från integritetssyntpunkt. Vidare anser utskottet att den begränsade utvidgning av uppgiftsutbytet inom Europolsamarbetet som torde följa på den nya regleringen, tillsammans med de dataskyddsbestämmelser som är kopplade till informationsutbytet, framstår som väl avvägd. Inte heller har utskottet några invändningar mot den i artikel 23 reglerade ordningen av samarbete med tredjeland och utomstående organisationer, också innan en överenskommelse träffats.
Utskottet vill avslutningsvis hänvisa till konstitutionsutskottets yttrande och delar den där framförda bedömningen.
Utskottet, som också i övrigt delar regeringens bedömning, föreslår att riksdagen godkänner rådsbeslutet och avslår motionen.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Godkännande av utkast till rådsbeslut om Europol (v, mp) |
av Lena Olsson (v) och Mehmet Kaplan (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om godkännande av utkast till rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol). Därmed bifaller riksdagen motion 2008/09:Ju6 och avslår proposition 2008/09:14.
Ställningstagande
Förslaget att överföra regleringen av Europol från konvention till rådsbeslut innebär att det i framtiden blir betydligt enklare att göra justeringar i regelverket. Europol blir formellt en EU-myndighet som finansieras direkt från EU och kommissionen ges en plats i Europols styrelse. Både Europols styrelse och styrelsen för Europols tillsynsmyndighet föreslås nu fatta majoritetsbeslut i stället för konsensusbeslut. Förändringarna i regelverket leder till en överstatlig ordning i Europols löpande verksamhet.
Om Lissabonfördraget antas kommer dessutom beslut om ändringar i Europolrådsbeslutet att kunna fattas med kvalificerad majoritet och med Europaparlamentet som medbeslutande. Det innebär att det bereds väg för ett stort överstatligt steg på det polisiära området som i sig skapar ett växande avstånd mellan folket och myndighetsutövarna. Enligt vår mening är det inte acceptabelt.
Utvidgningen av Europols mandat och arbetsuppgifter, de vidgade möjligheterna att registrera och sprida personuppgifter samt de utvidgade möjligheterna för Europol att samarbeta med tredjeländer och organisationer innebär också steg mot överstatlighet. Ett framtida samarbete mellan Europol och Frontex utgör dessutom ytterligare en byggsten i den Fästning Europa som byggs upp och som misstänkliggör och utestänger personer i behov av skydd från krig och förföljelse.
När det gäller dataskyddsbestämmelserna innehåller visserligen rådsbeslutet vissa förbättringar i förhållande till Europolkonventionen. Samtidigt finns frågetecken med tanke på de brister som finns i förslaget till dataskyddsrambeslut.
Vi anser att riksdagen bör avslå propositionen.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2008/09:14 Godkännande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol):
Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rådsbeslut om inrättande av en Europeisk polisbyrå (Europol).
Följdmotionen
2008/09:Ju6 av Lena Olsson m.fl. (v):
Riksdagen avslår proposition 2008/09:14 Godkännande av rådets beslut om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol).