Försvarsutskottets betänkande

2008/09:FöU9

Några frågor om sekretess och tillgång till register

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet proposition 2008/09:152 Några frågor om sekretess och tillgång till register. I propositionen föreslås ändringar i förslaget till den nya offentlighets- och sekretesslag som föreslås träda i kraft den 30 juni, i lagen (1998:620) om belastningsregister och i lagen (1998:621) om misstankeregister. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Utskottet tillstyrker propositionen, några motioner i ärendet har inte avlämnats.

Med anledning av ett av förslagen i proposition 2008/09:152 föreslår utskottet i betänkandet vidare vissa smärre redaktionella justeringar i den föreslagna nya offentlighets- och sekretesslagen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Lagförslag

Riksdagen antar

dels regeringens förslag till

a) lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000),

b) lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,

c) lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister,

dels utskottets förslag i bilaga 3 till

d) lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000). Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:152.

Stockholm den 28 april 2009

På försvarsutskottets vägnar

Anders Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Karlsson (s), Rolf Gunnarsson (m), Karin Enström (m), Peter Jonsson (s), Nils Oskar Nilsson (m), Staffan Danielsson (c), Allan Widman (fp), Mats Berglind (s), Isabella Jernbeck (m), Else-Marie Lindgren (kd), Rolf K Nilsson (m), Kjell Eldensjö (kd), Peter Rådberg (mp), Peter Jeppsson (s) och Tommy Waidelich (s).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Fredstida krishantering och stöd till personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands

Regeringskansliet gav den 11 januari 2007 en särskild utredare i uppdrag att utreda inrättandet av en nationell krishanteringsfunktion i Regeringskansliet (FA2007/58/JA). Den 25 oktober 2007 redovisade utredaren sitt arbete i rapporten Krishantering i Regeringskansliet. I rapporten lämnades bl.a. förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100).

Den 30 november 2007 upprättades inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) en promemoria om sekretess hos statlig myndighet i verksamhet som avser särskilt uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands.

Kustbevakningens samordning av civila behov av sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation

Regeringen beslutade den 21 oktober 2004 att tillkalla en särskild utredare för att göra en översyn av regleringen av behandling av personuppgifter i Kustbevakningens verksamhet och lämna förslag till en författningsreglering. I uppdraget ingick att kartlägga behandlingen av personuppgifter och analysera behovet av särskilda bestämmelser. Utgångspunkten för uppdraget var att Kustbevakningens verksamhet ska kunna bedrivas effektivt med rationellt datorstöd samtidigt som nödvändig respekt visas för enskildas personliga integritet.

I en skrivelse till regeringen den 25 maj 2005 föreslog Kustbevakningen en ny bestämmelse i sekretesslagen med innebörden att sekretess ska gälla för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden i databas som förs av Kustbevakningen för samordning av de civila behoven av sjöinformation och förmedling av denna information till berörda myndigheter. Regeringen beslutade den 29 september 2005 att överlämna framställningen till utredningen.

Utredningen, som antog namnet Utredningen om Kustbevakningens personuppgiftsbehandling, överlämnade den 28 februari 2006 betänkandet Kustbevakningens personuppgiftsbehandling, Integritet – Effektivitet (SOU 2006:18). I propositionen behandlas den del av betänkandet som avser sekretess för uppgifter i Kustbevakningens verksamhet med samordning av civila behov av sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation.

Kustbevakningens tillgång till belastnings- och misstankeregistren

Kustbevakningen har i en framställan till Justitiedepartementet begärt att myndigheten i sin brottsbekämpande verksamhet ska få tillgång till uppgifter i belastningsregistret och misstankeregistret genom direktåtkomst (dnr Ju2005/319/PO, numera dnr Fö2008/1488/RS).

I en promemoria som utarbetats inom Regeringskansliet (Justitiedepartementet), Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet (Ds 2007:43), har lämnats förslag till ändringar i lagen om belastningsregister och lagen om misstankeregister som syftar till att tillgodose Kustbevakningens behov av tillgång till uppgifter ur registren.

Kustbevakningen har vid en föredragning för försvarsutskottet den 31 mars 2009 redogjort för behoven av de ändringar som behandlas i propositionen och som berör Kustbevakningens verksamhet.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 4 december 2008 att inhämta Lagrådets yttrande. Lagrådet har gjort vissa påpekanden i fråga om innehållet i 2 kap. 2 § andra stycket tryckfrihetsförordningen.

Propositionen Offentlighets- och sekretesslag

I lagrådremissen föreslogs ett antal ändringar i sekretesslagen (1980:100). Regeringen har därefter beslutat propositionen Offentlighets- och sekretesslag (prop. 2008/09:150). Denna proposition innehåller ett förslag till offentlighets- och sekretesslag, vilken ska ersätta sekretesslagen. Den nya lagen, som föreslås träda i kraft den 30 juni 2009, utgör en omarbetning av sekretesslagen i syfte att göra regleringen mer lättförståelig och lättillämpad. De förslag till ändrade och nya bestämmelser på sekretessområdet som regeringen nu lägger fram föreslås därför, till skillnad från vad som föreslogs i lagrådsremissen, utgöra ändringar i den i proposition 2008/09:150 föreslagna offentlighets- och sekretesslagen. I anledning härav har även vissa smärre redaktionella ändringar gjorts.

Proposition 2008/09:150 har behandlats av riksdagens konstitutionsutskott parallellt med försvarsutskottets behandling av proposition 2008/09:152. Konstitutionsutskottet har justerat betänkande 2008/09:KU24 den 23 april 2009.

Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) har till försvarsutskottet efter att proposition 152 avlämnats till riksdagen påtalat att vissa smärre av Regeringskansliet förbisedda ändringar bör göras i den föreslagna nya offentlighets- och sekretesslagen.

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i förslaget till offentlighets- och sekretesslag, i lagen (1998:620) om belastningsregister och i lagen (1998:621) om misstankeregister. Förslagen innebär följande.

Den sekretess som i dag gäller för uppgift som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer kompletteras så att det framgår att även uppgifter som hänför sig till hanteringen av en fredstida kris omfattas.

Det gäller vidare viss sekretess till skydd för enskilda hos det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien i den del dess verksamhet avser kontakter med de drabbade och anhöriga till katastrofens offer. Med anledning av organisationsförändringar samt att uppdraget utökats föreslås bl.a. att denna bestämmelse ska upphävas och att en ny sekretessbestämmelse ska införas i offentlighets- och sekretesslagen. Enligt den nya bestämmelsen ska sekretess gälla, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos statlig myndighet i verksamhet som avser uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men.

I propositionen föreslås även att viss sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden i verksamhet som avser förande av eller uttag ur Kustbevakningens register för samordning av civila behov av sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation.

Dessutom föreslås att Kustbevakningen ska få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret i sin brottsbekämpande verksamhet.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Utskottets överväganden

Lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag om att bestämmelserna om sekretess ska omfatta uppgifter som hänför sig till hanteringen av fredstida kriser och verksamhet som avser särskilt uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands.

I anslutning härtill föreslår utskottet ett par smärre redaktionella ändringar.

Utskottet föreslår vidare att riksdagen antar regeringens förslag om att viss sekretess ska gälla för uppgift i verksamhet som avser förande av eller uttag ur Kustbevakningens register för samordning av civila behov av sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation. Vidare föreslår utskottet att riksdagen antar förslaget om att det i lagen om belastningsregister och lagen om misstankeregister införs bestämmelser om att Kustbevakningen ska ha rätt att i sin brottsbekämpande verksamhet få ut uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret.

Propositionen

Fredstida krishantering

Regeringen föreslår i propositionen att bestämmelsen om sekretess till skydd för sådana uppgifter som hänför sig till en myndighets verksamhet som består i risk- och sårbarhetsanalyser avseende fredstida krissituationer eller planering och förberedelser för hantering av sådana situationer ska kompletteras för att omfatta också sådana uppgifter som hänför sig till hanteringen av en fredstida kris.

Uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbas av större katastrofer utomlands

När det gäller sekretess i fråga om verksamhet som avser särskilt uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands föreslår regeringen att sekretess ska gälla för uppgift om en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider skada eller men. Sekretessen ska gälla, i den utsträckning regeringen meddelar föreskrifter om det, hos en statlig myndighet i sådan verksamhet som avser uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands. I fråga om uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 70 år.

Bestämmelsen i 42 kap. 9 § första stycket 2 i den nya offentlighets- och sekretesslagen om sekretess hos det nationella rådet ska upphöra att gälla när den nya sekretessbestämmelsen träder i kraft.

Kustbevakningens verksamhet avseende samordning av sjöövervakning och förmedling av sjöinformation

En ny bestämmelse om sekretess för uppgift om enskilds affärs- och driftförhållanden föreslås införas i offentlighets- och sekretesslagen. Sekretessen ska gälla i verksamhet som avser förande av eller uttag ur Kustbevakningens register för samordning av civila behov av sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation. I fråga om uppgift i en allmän handling ska sekretessen gälla i högst 20 år.

Kustbevakningens tillgång till belastnings- och misstankeregistren

I lagen om belastningsregister och lagen om misstankeregister föreslås det införas bestämmelser om att Kustbevakningen ska ha rätt att i sin brottsbekämpande verksamhet få ut uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret. Regeringen gör även bedömningen att Kustbevakningen bör kunna medges direktåtkomst till dessa två register.

Utskottets ställningstagande

Fredstida krishantering

När det gäller frågan om behovet av en kompletterande sekretessbestämmelse och dess utformning konstaterar utskottet att den nu gällande paragrafen vid praktisk tillämpning ger upphov till frågor om vad som gäller vid hanteringsfasen av en kris. Att uppgifter som lämnar eller kan bidra till upplysning om risker och sårbarheter inom en myndighets ansvarsområde blir offentliga och sprids kan komma att utnyttjas för att skada samhället. Detta medför att säkerheten i samhället minskar och att förmågan att förebygga och hantera kriser försämras. Utskottet anser dock att det är önskvärt att insynen i myndighetens verksamhet inte inskränks mer än nödvändigt, detta för att undvika ett bristande förtroende för myndigheternas agerande. Förslaget om att s.k. rakt skaderekvisit, dvs. att offentlighet är regel och sekretess undantag, även fortsättningsvis ska gälla för den nu föreslagna kompletteringen välkomnas således av utskottet.

Sekretess i fråga om verksamhet som avser särskilt uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har enligt sin instruktion att på regeringens uppdrag stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av en allvarlig olycka eller katastrof utanför Sverige. Det är väsentligt att de drabbade vid en sådan händelse kan känna trygghet i sina kontakter med myndigheten. Utskottet anser dock, i likhet med regeringen, att det är bra att undvika en låsning av lagtexten till den nuvarande förvaltningsorganisationen. Utskottet anser, i likhet med regeringen, att bestämmelsen därför i stället bör ta sikte på själva verksamheten. I den föreslagna bestämmelsen bemyndigas regeringen att meddela föreskrifter som närmare anger tillämpningsområdet för sekretessbestämmelsen. Som förutsättning för att regeringen ska få meddela sådana föreskrifter gäller dock, enligt lagtexten, att sekretessen ska gälla hos statlig myndighet i sådan verksamhet som avser uppdrag att stödja personer med hemvist i Sverige som drabbats av större katastrofer utomlands.

Den föreslagna bestämmelsen föreslås förses med ett omvänt skaderekvisit med hänvisning till att insynsintresset vad gäller uppgifter som lämnas till den aktuella myndigheten får betraktas som begränsat i de delar som avser enskildas personliga och ekonomiska förhållanden.

Utskottet föreslår i sammanhanget att förkortningen m.m. tas bort i rubriken till 42 kap. i den nya offentlighets- och sekretesslagen och i rubriken före 9 § i samma kapitel. Även 1 kap. 7 § justeras på motsvarande sätt. Dessa ändringar beror på att m.m. har åsyftat det nationella rådet för samordning och stöd till drabbade med anledning av naturkatastrofen i Asien. Några bestämmelser om detta råd föreslås emellertid inte längre förekomma i 42 kap.

Sekretess i Kustbevakningens verksamhet avseende samordning av sjöövervakning och förmedling av sjöinformation

Kustbevakningens uppgift att samordna de civila behoven av sjöövervakning och förmedla civil sjöinformation är en angelägen verksamhet sett ur samhällets perspektiv. Utskottet anser det därför viktigt att underlätta informationsutbytet och skapa förutsättningar för att det system som byggs upp blir så effektivt som möjligt. Detta dock under förutsättning att ett gott sekretesskydd kan garanteras. I propositionen föreslås en ny bestämmelse om sekretess som innebär att sekretess gäller i verksamhet som avser förande av eller uttag ur Kustbevakningens register för samordning av civila behov av sjöövervakning och förmedling av civil sjöinformation för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs. Utskottet tillstyrker detta förslag.

Kustbevakningens tillgång till belastnings- och misstankeregistren

Utskottet konstaterar att Kustbevakningen under senare år successivt fått en allt större roll när det gäller att förebygga, upptäcka och utreda brott. Myndigheten har bl.a. fått rätt att inleda och bedriva förundersökning beträffande vissa brott mot lagen (1980:424) om åtgärder mot förorening från fartyg, att utfärda föreläggande av ordningsbot (prop. 2005/06:33) samt fått större möjligheter att ingripa mot rattfylleri och sjöfylleri (prop. 2007/08:53). Utskottet anser att det är viktigt att kunna utnyttja myndighetens kompetens och närvaro vid tillfällen och på platser där polisen inte finns till hands. Utskottet har erfarit att det finns ytterligare förslag om att Kustbevakningens brottsbekämpande roll ska utökas, bl.a. vad gäller gränskontroll (SOU 2004:110).

Utskottet konstaterar att Kustbevakningen i dag enligt gällande rätt – i motsats till övriga brottsbekämpande myndigheter – inte har någon generell rätt att få uppgifter ur belastningsregistret eller misstankeregistret för sin brottsbekämpande verksamhet. Det är enligt utskottets mening rimligt att anta att myndigheten i sin brottsbekämpande verksamhet har samma behov av att snabbt få tillgång till uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret som övriga brottsbekämpande myndigheter. Eftersom Kustbevakningen bedriver verksamhet dygnet runt, torde det vara särskilt angeläget att myndigheten kan få tillgång till uppgifter ur registren genom direktåtkomst. Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet är dessutom av sådan karaktär att utredningarna i så stor utsträckning som möjligt bör kunna slutföras på plats och i anslutning till den aktuella gärningen, vilket också talar för att myndigheten bör ha direktåtkomst till uppgifter i registren.

Regeringen föreslår i propositionen att Kustbevakningen ges rätt att, i sin brottsbekämpande verksamhet, få ut uppgifter ur belastningsregistret och misstankeregistret. Eftersom övriga brottsbekämpande myndigheters behov av och tillgång till uppgifter ur registren regleras i lagen om belastningsregister respektive lagen om misstankeregister med tillhörande förordningar, bör också Kustbevakningens rätt att få del av uppgifter från registren regleras i dessa lagar. Utskottet finner inte skäl att motsätta sig dessa förslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:152 Några frågor om sekretess och tillgång till register:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000),

2.    lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,

3.    lag om ändring i lagen (1998:621) om misstankeregister.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:000)

Härigenom föreskrivs

dels att 1 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:000) ska ha följande lydelse,

dels att rubriken till 42 kap. ska lyda ”Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och undersökningskommissioner”,

dels att rubriken närmast före 42 kap. 9 § ska lyda ”Undersökningskommissioner”.

Lydelse enligt prop. 2008/09:150

Utskottets förslag

1 kap.

7 §

Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser

– riksdagen och regeringen (41 kap.),

– Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner, m.m. (42 kap.), och

– domstolar m.m. (43 kap.).

Den sjätte avdelningen innehåller särskilda bestämmelser om sekretess som gäller vissa organ. Dessa bestämmelser avser

– riksdagen och regeringen (41 kap.),

– Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslern, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, undersökningskommissioner (42 kap.), och

– domstolar m.m. (43 kap.).

–––––––

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.