Den särskilda utredaren skall gå igenom och utvärdera resultaten av de studier som gjorts internationellt om standarders och standardiseringens betydelse för tillväxt och innovation.
Resultatens relevans för svenska förhållanden skall belysas.
Regeringen beslutade den 6 april 2006 att tillkalla en särskild utredare med uppgift att bedöma och vid behov föreslå förbättringar i formerna för samordningav standarder inom IT-området (dir. 2006:36).
Vidare gav regeringen den 30 november 2006 utredaren tilläggsdirektiv att analysera IT-standardiseringen betydelse för en sammanhållen e-förvaltning (dir. 2006:117). Utredningen har tagit namnet IT-standardiseringsutredningen (N 2006:05). Utredarens uppdrag skall redovisas senast den 30 juni 2007.
I de ursprungliga direktiven belyses standardiseringens komplexitet och mångfasettering samt behovet av förbättrad samordning särskilt när det gäller svenska reaktioner på EG-kommissionens initiativ till standardisering. Statens engagemang i standardiseringsarbetet har sedan länge varit fokuserat på det arbete som på EG-kommissionens initiativ bedrivits för att förbättra funktionen hos EU:s inre marknad och på handelspolitiska aspekter i övrigt. Arbetet har i stor utsträckning varit inriktat på produktsäkerhetsfrågor.
I utredningens direktiv och tilläggsdirektiv har, förutom samordningsfrågorna, intresset riktats mot standardiseringens betydelse för en samordnad e-förvaltning.
Standardiseringens betydelse för tillväxt och innovation i ekonomin har uppmärksammats i olika internationella studier. Bland annat har man från tysk och brittisk sida avsatt betydande resurser för att mäta standardiseringens betydelse för ekonomin.
I en tysk studie hävdas att standardiseringens bidrag till den ekonomiska tillväxten är större än bidraget från patent och licenser.
I en rapport från brittiska industridepartementet uppges att 13 procent av landets produktivitetstillväxt under efterkrigstiden direkt kan hänföras till standardisering och att standardiseringen årligen bidrar med drygt 35 miljarder kronor till landets ekonomi. En studie gjord vid ett amerikanskt universitet visar att USA förlorar motsvarande mellan 160 och 320 miljarder kronor årligen på grund av de handelshinder som uppstår då USA inte använder internationella standarder i samma omfattning som Tyskland.
Från svensk sida har ingen samlad behandling av dessa frågor gjorts.
Det förekommer olika synsätt på om innehållet i standarder skall ges ett immaterialrättsligt skydd. Inom den reguljära standardiseringen har detta hanterats på olika sätt i olika sektorer.
Utöver nuvarande uppdrag skall utredaren sammanställa resultaten av det arbete som utförts om standardiseringens betydelse för innovation och tillväxt. Resultatens relevans för svenska förhållanden skall bedömas. Det står utredaren fritt att framföra förslag till åtgärder.
Vidare skall utredaren kortfattat beskriva hur de immaterialrättsliga frågorna lösts inom standardiseringen.
Utredningen skall redovisa sitt tilläggsuppdrag i ett betänkande senast den 30 oktober 2007.
Avsikten är att utredningens betänkande skall utgöra del av underlag för den skrivelse om standardisering som regeringen avser att överlämna till riksdagen. Det är också avsett att betänkandet skall utgöra ett underlag för svenskt ställningstagande till det meddelande om standardisering och innovation som EG-kommissionen planerar överlämna under hösten 2007.
(Näringsdepartementet)