den 15 februari

Fråga

2007/08:783 Rätten till information om biologiska föräldrar

av Finn Bengtsson (m)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

I Sverige finns inget förbud för adopterade att söka sina rötter. Vilken information som finns att få kan dock variera beroende på från vilket land man är adopterad. För inhemska adoptioner får uppgift, oaktat sekretess enligt sekretesslagen (1980:100), lämnas till enskild som uppnått myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne ska få vetskap om vilka hans eller hennes biologiska föräldrar är. Lagen om genetisk integritet (2006:351) gör också att barn som har eller antas ha avlats på konstgjord väg har långtgående rättigheter vid uppnådd tillräcklig mognad att få hjälp av samhällets instanser för att spåra biologiska föräldrar.

Ett nyligt brittiskt fall väckte stor uppmärksamhet då ett tvillingpar adopterades av olika familjer när de var nyfödda. Senare i livet träffades de igen, blev förälskade och gifte sig. När det senare upptäcktes att de var syskon, upphävde en domstol deras äktenskap vilket var en tragedi för alla inblandade. Även i Storbritannien har personer som donerat ägg eller spermier sedan 2005 förlorat rätten till anonymitet. Men föräldrar är fortfarande inte tvingade att berätta för sina barn om de tillkommit genom sådan donation. Nu finns därför ett brittiskt lagförslag som innebär att donatorers namn måste finnas med i födelsebeviset för att undvika framtida liknande fall baserat på konstgjord befruktning. Med avancerade tekniker som nu enkelt kan spåra genetiska sjukdomar och förebygga ohälsa på nya sätt ses ytterligare fördelar med möjligheten till kunskap om sina biologiska föräldrar när man är mogen för detta och vill veta. Anonym donators sperma är till exempel dock lättillgänglig för svenska kvinnor i dag, exempelvis i Danmark.

Vilka åtgärder avser socialministern att vidta för att en myndig person ska få möjlighet till information om sina biologiska föräldrar?