den 15 februari
Fråga
2007/08:783 Rätten till information om biologiska
föräldrar
av Finn
Bengtsson (m)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
I
Sverige finns inget förbud för adopterade att söka sina rötter. Vilken
information som finns att få kan dock variera beroende på från vilket land man
är adopterad. För inhemska adoptioner får uppgift, oaktat sekretess enligt sekretesslagen (1980:100), lämnas till enskild som uppnått
myndig ålder om förhållanden av betydelse för att denne ska få vetskap om vilka
hans eller hennes biologiska föräldrar är. Lagen om genetisk integritet
(2006:351) gör också att barn som har eller antas ha avlats på konstgjord väg
har långtgående rättigheter vid uppnådd tillräcklig mognad att få hjälp av
samhällets instanser för att spåra biologiska föräldrar.
Ett
nyligt brittiskt fall väckte stor uppmärksamhet då ett tvillingpar adopterades
av olika familjer när de var nyfödda. Senare i livet träffades de igen, blev
förälskade och gifte sig. När det senare upptäcktes att de var syskon, upphävde
en domstol deras äktenskap vilket var en tragedi för alla inblandade. Även i
Storbritannien har personer som donerat ägg eller spermier sedan 2005 förlorat
rätten till anonymitet. Men föräldrar är fortfarande inte tvingade att berätta
för sina barn om de tillkommit genom sådan donation. Nu finns därför ett
brittiskt lagförslag som innebär att donatorers namn måste finnas med i
födelsebeviset för att undvika framtida liknande fall baserat på konstgjord
befruktning. Med avancerade tekniker som nu enkelt kan spåra genetiska
sjukdomar och förebygga ohälsa på nya sätt ses ytterligare fördelar med
möjligheten till kunskap om sina biologiska föräldrar när man är mogen för
detta och vill veta. Anonym donators sperma är till exempel dock lättillgänglig
för svenska kvinnor i dag, exempelvis i Danmark.
Vilka
åtgärder avser socialministern att vidta för att en myndig person ska få
möjlighet till information om sina biologiska föräldrar?