den 26 augusti
Fråga
2007/08:1581 Klassmorfar i skolan
av Hans
Rothenberg (m)
till
utbildningsminister Jan Björklund (fp)
I
dagens skola är manliga lärarna i minoritet varvid många barn ofta saknar en
närstående manlig vuxenförebild och trygghetsfaktor. För drygt tio år sedan
utvecklades idén med en så kallad klassmorfar, som innebär att vuxennärvaron i
grundskolan förstärks med hjälp av arbetssökande aktiva män. Runt om i Sverige
har obundna ideella klassmorfarföreningar bildats för att erbjuda livserfarna
vuxna som stöd och förebilder för barn i grundskola och i gymnasium.
Klassmorfar
är vanligtvis en före detta arbetslös man eller kvinna, som är 55-plus med bred
livs- och yrkeserfarenhet. Efter en grundutbildning certifieras vederbörande
som ”klassmorfar” och anställs på en skola. Totalt är ca 500 klassmorfäder
anställda i kommuner och friskolor i dag.
Erfarenheterna
från mer än tio års klassmorfarverksamhet har visat sig positiva. En
undersökning vid Stockholms universitet visar att barnen blir tryggare och lektionerna
blir lugnare med klassmorfar i klassrummet vars närvaro ofta förhindrar att
bråk och skadegörelse uppstår.
Beräkningar
visar att kostnaderna för en familjehemsplacering under två års tid uppgår till
närmare 1 miljon kronor. För en enda missbrukare kan samhällets kostnader under
en 30-årsperiod uppgå till 12–15 miljoner kronor beroende på hur mycket
kostnaderna diskonteras. Jämfört med dessa siffror är investeringar i klassmorfar många gånger såväl lönsamma som effektiva.
Vilka
åtgärder avser ministern att vidta för att utveckla modellen där ideella
organisationer inom den frivilliga sektorn får möjlighet att förstärka
vuxennärvaron i grundskolan och i gymnasiet?