den 3 juli

Fråga

2007/08:1440 Civiläktenskap och barnperspektivet

av Fredrik Lundh (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

I SvD den 25 juni kan man läsa om statsrådet Göran Hägglunds idéer hur konflikten om de könsneutrala äktenskapen som splittrar den moderatledda regeringen ska kunna lösas. ”Man kan tänka sig att det par som vill manifestera sin kärlek gör det genom att registrera det hos en myndighet och sedan ordnar man de festligheter man själv vill. Antingen hemma eller att man går till kyrkan och säger att man vill ha en ceremoni. Då tror jag att man har löst konflikterna som ligger i lagstiftningsfrågan, säger Göran Hägglund.”

Uttalandet från statsrådet är ologiskt. För det första beskriver statsrådet bara rådande ordning. I dag kan alla par som vill registrera sig hos berörd kommunal instans och få en borgerlig vigsel. För heterosexuella heter det äktenskap och för homosexuella heter det partnerskap. Den enda alternativa tolkning av statsrådets uttalande är att statsrådet Hägglund vill införa civila äktenskap och ta bort vigselrätten för samfunden. Hägglund har ofta kritiserat utredningen, SOU 2007:17 Äktenskap för par med samma kön – vigselfrågor, för att inte i tillräckligt stor utsträckning ha ett barnperspektiv. Förslaget om civiläktenskap har av utredningen förkastats med motiveringen att den inte har stöd av en majoritet av svenska folket och att vi kommer att skilja oss åt från de övriga nordiska länderna. Därför kan man anta att utredningen i mindre utsträckning har utrett civiläktenskapet med ett barnperspektiv för ögonen.

Avser statsrådet att verka för att regeringen lämnar ett förslag om civiläktenskap som i lika stor utsträckning tar hänsyn till barnperspektivet som utredningen har gjort i sitt förslag till en könsneutral äktenskapsbalk?