den 3 juli
Fråga
2007/08:1440 Civiläktenskap och barnperspektivet
av Fredrik
Lundh (s)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
I
SvD den 25 juni kan man läsa om statsrådet Göran Hägglunds idéer hur konflikten
om de könsneutrala äktenskapen som splittrar den moderatledda regeringen ska
kunna lösas. ”Man kan tänka sig att det par som vill manifestera sin kärlek gör
det genom att registrera det hos en myndighet och sedan ordnar man de
festligheter man själv vill. Antingen hemma eller att man går till kyrkan och
säger att man vill ha en ceremoni. Då tror jag att man har löst konflikterna
som ligger i lagstiftningsfrågan, säger Göran Hägglund.”
Uttalandet
från statsrådet är ologiskt. För det första beskriver statsrådet bara rådande
ordning. I dag kan alla par som vill registrera sig hos berörd kommunal instans
och få en borgerlig vigsel. För heterosexuella heter det äktenskap och för
homosexuella heter det partnerskap. Den enda alternativa tolkning av
statsrådets uttalande är att statsrådet Hägglund vill införa civila äktenskap
och ta bort vigselrätten för samfunden. Hägglund har ofta kritiserat
utredningen, SOU 2007:17 Äktenskap för par med samma kön – vigselfrågor,
för att inte i tillräckligt stor utsträckning ha ett barnperspektiv. Förslaget
om civiläktenskap har av utredningen förkastats med motiveringen att den inte
har stöd av en majoritet av svenska folket och att vi kommer att skilja oss åt
från de övriga nordiska länderna. Därför kan man anta att utredningen i mindre
utsträckning har utrett civiläktenskapet med ett barnperspektiv för ögonen.
Avser
statsrådet att verka för att regeringen lämnar ett förslag om civiläktenskap
som i lika stor utsträckning tar hänsyn till barnperspektivet som utredningen har gjort i sitt förslag till en könsneutral
äktenskapsbalk?