den 4 juni

Fråga

2007/08:1302 Framtiden för bränslestationer för sjötrafik

av Lars-Arne Staxäng (m)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Att driva en så kallad sjömack kan vara förhållandevis kostsamt jämfört med att driva en vanlig bensinmack. Det nya regelverket som trätt i kraft innebär att varje bränslesäljare från och med den 1 januari 2010 kommer att tvingas tillhandahålla minst ett förnybart bränslealternativ, om försäljningsvolymen vid säljstället två år tidigare överstigit 1 000 kubikmeter motorbensin eller dieselbränsle. Många bolag som driver så kallade sjömackar kommer att få svårt att finna lönsamhet i fortsatt verksamhet och kan därför tvingas slå igen.

Det råder därför nu en stor oro bland såväl näringsidkare som båtfolk på flera håll längs Bohuskusten kring framtiden för sjömackarna. Samma oro finns även på andra platser utefter Sveriges långa kust. I vissa kommuner anses risken vara stor att man inom kommunen kommer att stå helt utan möjlighet att tanka fritidsbåtar efter säsongen 2009. Om så blir fallet blir förstås konsekvenserna för båtturismen i till exempel Bohuslän mycket uppenbara.

Ur miljösynpunkt riskerar dessutom regelverket att få motsatt effekt. Om antalet sjömackar kraftigt minskar kommer många onödiga båtresor att göras enbart för att tanka. Samtidigt är havsmiljöns bevarande mycket viktigt, inte minst för turismen. Men för turismen skulle det vara önskvärt att åtminstone undanta säsongsöppna mackar från det nya regelverket.

Avser statsrådet att vidta några åtgärder som kan förhindra att bränslesäljare som riktar sig till fritidsbåtsjöfarten tvingas lägga ned sin verksamhet?