den 25 september
Fråga
2007/08:11 Dövas rätt till tolk
av Eva Olofsson
(v)
till
statsrådet Maria Larsson (kd)
Döva
och hörselskadade har rätt till hjälp för att kunna kommunicera med hörande.
Landstingen har ansvaret för att kunna erbjuda tolkning. Detta är en
förutsättning för att döva och hörselskadade ska ha samma rättigheter och
skyldigheter som hörande. Dövas rätt till tolk är en förutsättning för att
utbildning, arbete, kontakt med sjukvård, socialtjänst och annan
samhällsservice ska fungera, och också en
förutsättning för att kunna vara en aktiv medborgare och kunna ta del av kultur
och fritidsaktiviteter.
Men i
dagens Sverige gäller det för döva att vara bosatta i rätt del av landet.
Möjligheterna att få tolk skiljer sig markant åt i olika landsting. I Göteborgs-Posten
från den 21 september framgår det att i Halland är antalet inställda tolkningar
3 procent medan de i Västra Götaland är 10 procent. Mellan januari och augusti
fanns det 25 döva i Halland som inte kunnat ta del av en aktivitet medan det i
Västra Götaland handlade om 880 personer. I Stockholm har man av ekonomiska
skäl kraftigt dragit in på fritidstolkningen. ”När vi börjar säga nej till
uppdrag är det många döva som slutar beställa tolk, fast de egentligen behöver
tjänsten, säger chefen för tolkcentralen.”
Det
borde vara en självklar rättighet för döva och hörselskadade att få stöd så att
de kan kommunicera med hörande.
Jag
vill därför fråga statsrådet:
Vilka
åtgärder kommer statsrådet att vidta för att dövtolkning ska fungera över hela
landet?