Fråga
2007/08:1073 EU och fisket i Afrika
av Birgitta
Eriksson (s)
till
jordbruksminister Eskil Erlandsson (c)
I
takt med att europeiska vatten blivit utfiskade har EU slutit över 20
bilaterala fiskeavtal, inte minst med fattiga stater i Västafrika. Fisket är
både stora nationella inkomstkällor och viktigt för den inhemska
matförsörjningen. I Mauretaniens fall har EU för att få fånga 440 000 ton
fisk betalat 86 miljoner euro per år – nästan en tredjedel av ökenlandets
totala statsintäkter. Det finns en rad problem kring fisket utmed Västafrika.
Senegal saknar avtal med EU men fisken tillhör samma vatten som grannländernas
med avtal. Västsahara är ockuperat av Marocko. Tjuvfisket och fisket under
bekvämlighetsflagg är omfattande.
Vad vi
ser är också hur dessa afrikanska vatten plundras på fisk av stora, utländska
fiskeflottor samtidigt som den lokala fiskarbefolkningen mister sitt levebröd
eftersom fisket försämras. Fisken når inte heller de lokala konsumenterna utan
skeppas bland annat till EU-stater där den till och med blir till djurfoder.
Vilka
initiativ inom EU avser statsrådet att ta för att Afrika inte helt berövas den
naturtillgång och livsmedelskälla som fisket representerar?