den 5 mars
Interpellation
2007/08:466 Utsorteringskedjan och jämställdheten
av LiseLotte
Olsson (v)
till
statsrådet Cristina Husmark Pehrsson (m)
Regeringen
föreslår i remisserna Ny rehabiliteringskedja och Ettårsgräns
för sjukpenning och införande av förlängd sjukpenning historiska
försämringar av sjukförsäkringen. Bland samtliga som under 2007 fick sjukpennig
eller sjuk- och aktivitetsersättning var 60 procent kvinnor. Därför slår
försämringarna hårt mot kvinnor. Reglerna ska träda i kraft redan vid halvårsskiftet
2008. Men förslaget saknar en analys ur jämställdhetssynpunkt.
Regeringen
skriver i sin egen remiss att förslagen kommer att öka behovet av
försörjningsstöd. Sveriges Kommuner och Landsting, Försäkringskassan och
Arbetsförmedlingen befarar också att förslaget kommer att resultera i ett ökat
behov av försörjningsstöd och därmed en övervältring av kostnader på
kommunerna.
Riksdagens
jämställdhetspolitiska mål föreskriver att ”kvinnor och män ska ha samma makt
att forma samhället och sina egna liv” samt att ”kvinnor och män ska ha samma
möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut”. Förslaget om rehabiliteringskedja kommer att öka de
ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män och strider därigenom mot de av
riksdagen uppsatta jämställdhetspolitiska målen.
Göteborgs
stad skriver i sitt remissvar: ”Eftersom kommunens kostnader för
försörjningsstöd väntas öka är det rimligt att anta att det är kvinnor i högre
utsträckning än män som kommer att bli tvungna att ansöka om försörjningsstöd
hos kommunen. En kvinna är dock inte berättigad till något försörjningsstöd om
hon är sambo eller gift med en person som har lön. Med andra ord finns det stor
risk för att förslaget kommer att få betydande negativ inverkan för samhällets
arbete att undanröja de ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män.”
JämO:s
svar till remisserna framför också kritik mot att förslaget saknar ett
könsperspektiv i konsekvensanalysen, vilket strider mot regeringens plan för
jämställdhetsintegrering. JämO skriver: ”Problemet med ökad sjukfrånvaro under
de senaste decennierna handlar till allra största del om kvinnor som grupp. Att
arbetsgruppen inte tagit någon hänsyn till detta är anmärkningsvärt.
Arbetsgruppen borde undersökt de orsaker som ligger bakom de höga
sjukskrivningstalen ur ett könsperspektiv. Den forskning vilken undersöker
denna problematik har inte beaktats.”
Förslaget
om rehabiliteringskedja innebär ett systemskifte i sjukförsäkringen eftersom
regeringen föreslår införande av en diagnosbaserad sjukpenning. Regeringen
pekar särskilt ut ”diffusa diagnoser”, psykiska diagnoser och sjukdomar i det
muskulöskeletala systemet som sjukdomar som i framtiden inte ska berättiga till
sjukpenning mer än sex månader eller sjukersättning.
Enligt
Försäkringskassan står psykiska sjukdomar och syndrom för en tredjedel av alla
nybeviljade sjukersättningsärenden mellan 2002 och 2005. Det vanligaste är
depression. Sjukdomar i det muskulöskeletala systemet står också för cirka en
tredjedel av diagnoserna, det vanligaste är ryggvärk. Både psykiska sjukdomar
och syndrom samt sjukdomar i det muskulöskeletala systemet är enligt
Försäkringskassans statistik vanligare bland kvinnor än bland män.
Regeringen
gör miljardbesparingar på sjuka, trots att överskotten i sjukförsäkringen
uppgår till 14 miljarder kronor 2008 enligt Försäkringskassan. Förslaget om
”rehabiliteringskedja” innehåller varken förslag på förbättrad rehabilitering
eller stärkta möjligheter att få jobb för personer som drabbats av ohälsa.
Eftersom förslaget kommer att innebära ett ökat behov av försörjningsstöd
skulle det mer korrekt kunna beskrivas som en utsorteringskedja. Försämringarna
slår särskilt hårt mot kvinnor och skadar tilliten till välfärdssamhället på
oöverskådlig sikt.
Mot
bakgrund av det som anförs vill jag fråga statsrådet:
1. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att
göra en analys av förslaget ur jämställdhetssynpunkt?
2. Avser statsrådet att vidta åtgärder för att
rehabiliteringskedjan inte ska strida mot riksdagens uppsatta
jämställdhetspolitiska mål?