den 19 februari
Interpellation
2007/08:408 Remissinstansernas kritik mot vårdnadsbidrag
av LiseLotte
Olsson (v)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
Regeringen
har skickat ut ett förslag på remiss om införande av kommunalt vårdnadsbidrag.
Bidraget ska utgå med 3 000 kronor per månad och barn till föräldrar som
inte har sina barn i förskolan. Remissinstanserna är mycket kritiska till
regeringens förslag.
JämO
anser att det strider mot de av riksdagen fastslagna jämställdhetspolitiska
målen. Forskning visar att vårdnadsbidraget i andra länder resulterat i minskad
ekonomisk jämställdhet, större skillnad i fördelningen av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet och minskad makt och inflytande för kvinnor.
I Norge
och Finland som har vårdnadsbidrag är det enligt JämO 95 procent kvinnor som
har vårdnadsbidrag. Bland dessa kvinnor har många kort utbildning och svag
anknytning till arbetsmarknaden. I Norge är också utlandsfödda kvinnor
överrepresenterade vilket försämrat barnens möjligheter att lära sig norska
tidigt.
De
fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco avstryker förslaget om
vårdnadsbidrag. De menar att vårdnadsbidraget kommer att skapa
inlåsningseffekter för kvinnor och försämra läget för kvinnor på
arbetsmarknaden ytterligare. LO framhåller att vårdnadsbidraget kommer att leda
till fler osäkra anställningar och deltidsarbete bland kvinnor.
Även
Arbetsgivarverket avstyrker förslaget eftersom det innebär att arbetstagare har
rätt att vara lediga på heltid längre. Det ökar inte incitamenten för arbetsgivare
att erbjuda kvinnor tillsvidareanställningar. Risken är att allt färre
föräldrar kommer att kombinera tiden med småbarn med förvärvsarbete.
Statskontoret
framhåller i sitt remissvar att vårdnadsbidraget kommer att minska
sysselsättningen bland kvinnor. Därmed är den största kostnaden för kommunerna
minskade skatteintäkter till följd av lägre sysselsättning.
Många
kommuner befarar att vårdnadsbidraget kan medföra ökade kostnader eftersom det
förutsätter en omfattande byråkrati kring vilka inkomster föräldrarna har och
hur många timmar per vecka barnen är i förskolan.
Men för
kommunerna skulle vårdnadsbidraget också kunna innebära en besparing. Kostnaden
för vårdnadsbidrag uppgår till 36 000 kronor per barn och år, jämfört med
100 000 kronor per barn och år i förskolan. Vårdnadsbidraget är således
ett billigt alternativ till förskola och kommunerna kan på så vis ta pengar
från barnomsorgen för att finansiera skattesänkningar.
Skolverket
varnar för att vårdnadsbidraget kommer att öka den sociala snedrekryteringen
till förskolan och Barnombudsmannen skriver i sitt remissvar att även små barn
faktiskt har rätt enligt FN:s barnkonvention att gå i förskola.
Remissinstanserna
pekar också på att ensamstående föräldrar inte kommer att kunna använda
vårdnadsbidraget eftersom man omöjligen kan klara sig på 3 000 kronor per
månad i dagens Sverige.
Samtidigt
som regeringen försämrar arbetsmarknaden för Sveriges alla kvinnor genom att
införa vårdnadsbidrag gör man även stora nedskärningar på föräldraförsäkringen
om 1 miljard kronor per år 2008–2010 som kommer att drabba alla gravida,
föräldralediga och vabbande småbarnsföräldrar.
Mot
bakgrund av det som anförs vill jag fråga statsrådet:
1. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för
att vårdnadsbidraget inte ska inkräkta på barns rätt enligt barnkonventionen
till förskola?
2. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för
att vårdnadsbidraget inte ska strida mot de av riksdagen uppsatta målen för
jämställdhetspolitiken?
3. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att
propositionen om vårdnadsbidrag ska innehålla en konsekvensanalys om
vårdnadsbidragets effekter för samhällsekonomin, jämställdheten och barns
rättigheter?