den 26 september

Interpellation

2007/08:23 Rådet för utförsäljning av statliga företag

av Alf Eriksson (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Utförsäljningen av de statliga företagen har sannerligen inte varit någon lätt resa för regeringen. I våras konstaterade riksrevisor Lennart Grufberg, innan riksdagsbeslutet var fattat, att regeringens beredning av ärendet stred mot grundlagen. En fullständigt unik varningsklocka som borde ha fått regeringen att besinna sig och se över sitt eget förslag. Men i stället valde man att kritisera Riksrevisionen och hastade igenom förslaget i riksdagen. I efterhand har de borgerliga ledamöterna i Riksrevisionens styrelse instämt i riksrevisorns kritik, men tyvärr för döva öron.

Hanteringen av ärendet kring utförsäljningen av statliga företag har hittills präglats av en regelmässig brist på öppenhet, insyn och dialog. I stället har regeringen valt att hemlighålla, mörklägga och driva fram processen så fort som möjligt till varje pris. Sakligt sett är detta ett exempellöst respektlöst sätt att hantera vår gemensamma egendom till värden av flera hundra miljarder kronor.

Och nu har den borgerliga regeringen fortsatt sina märkliga turer kring utförsäljningen av de statliga företagen genom att ansvarig minister Mats Odell tillsatt ett utförsäljningsråd. Så här förklarar Mats Odell det själv i Svenska Dagbladet den 10 september:

”För att ytterligare kvalitetssäkra processen att minska statens ägande tillsätter regeringen nu också ett Råd för försäljning av aktier i statliga bolag. Rådets uppdrag är att oberoende bistå regeringen med utlåtanden om hur såväl analysfasen som den aktiva försäljningsprocessen bedrivs.

Inför ett beslut om hur, när och på vilka villkor en försäljning bör ske, ska rådet sammankallas och ta ställning till aktuella förslag.

Rådet är sammansatt av väl kvalificerade ledamöter med bakgrund i näringslivet. De uppfyller högt ställda krav på kompetens och integritet och kommer att bidra med sina insikter och kunskaper i fråga om värderingar, tidpunkter för försäljningar och eventuella strukturaffärer.”

Rådet har alltså utsetts utifrån högt ställda krav på kompetens och integritet för att bland annat bidra med värderingar och eventuella strukturaffärer. Men redan vid presentationen ifrågasattes flera ledamöter på grund av problem med jäv och genast fick Mats Odell fundera ut speciallösningar för att undvika detta. En av ledamöterna i rådet har en bakgrund som ytterst ansvarig för verksamheten i Carnegie under den tid som nu omfattas av åtal mot enskilda för kursmanipulering. En annan hade flera styrelseuppdrag i bolag som medverkade i den under fjolåret uppmärksammade Gambroaffären, där Gambros tillgångar efter uppköp och avnotering från börsen till slut hamnade i ett skatteparadis i Guernsey.

Rådet ska också bidra med utlåtanden om analysfasen och försäljningsprocessen. Men det finns bara kompetens från näringsliv och bankväsende i rådet. Hur blir det med de nationalekonomiska aspekterna av försäljningarna? Hur kommer utförsäljningarna att påverka konkurrensen, jobben och statsfinanserna? Ska näringslivsföreträdarna stå även för dessa analyser eller ska de inte göras alls?

Viljan från regeringen att smyga och smussla med material som rör utförsäljningarna har länge varit påtaglig. Riksrevisorn fick till och med skriftligt hänvisa till sin grundlagsskyddade rätt för att få ta del av det material som fanns på departementet i våras. Mot bakgrund av regeringens tidigare manövrer är det därför lätt att bli orolig för att inrättandet av rådet också är ett led i att lyfta bort så mycket som möjligt från insyn och att söka kringgå offentlighetsprincipen. Mina frågor till Mats Odell är därför följande:

Vilka kriterier till grund för att utse medlemmarna i rådet har statsrådet verkat för, och vilka specialkunskaper och vilken erfarenhet har därvid värderats?

Vem eller vilka ska, enligt statsrådets bedömning, ge råd i fråga om de nationalekonomiska konsekvenserna av utförsäljningarna?

Hur avser statsrådet att se till att offentlighetsprincipen kommer att gälla för rådets arbete?

Vad kommer de aktuella jävsförhållandena att innebära för rådets praktiska arbete, och avser statsrådet att vidta några åtgärder?