den 21 november
Interpellation
2007/08:200 Kriminalvårdens ekonomi
av Lena Olsson
(v)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
Kriminalvården
står inför stora ekonomiska svårigheter. Eftersom det inte finns några möjligheter
att spara pengar på lokaler är personalneddragningar den enda lösningen.
Stockholmsregionen räknar med personalneddragningar på ca 5 procent för att få
budgeten att gå ihop.
Regeringen
satsar stora resurser på framför allt polis och åklagare, vilket kommer att få
konsekvenser för kriminalvården i form av högre beläggning. Ändå minskar
resurserna. Den låga pris- och löneomräkningen urholkar anslaget med nästan 100
miljoner samtidigt som pengar plockas bort för att finansiera annan verksamhet.
Personal
är ju central för att verksamheten ska fungera och för att kriminalvården ska
vara just en vårdinstans och inte förvaring. På anstalter och häkten går man
alltmer mot att bara kunna utföra de allra mest basala arbetsuppgifterna.
Programverksamhet och vardagliga samtal med de intagna blir något som
prioriteras bort. Möjligheterna och utrymmet för att erbjuda arbete och
utbildning som sedan kan leda till arbete utanför anstalterna beskärs även de.
Regeringens
kriminalvårdspolitik kräver dessutom ännu fler platser i framtiden på grund av
intresset för straffhöjningar. Jag menar att regeringen inte tar sitt ansvar när
rättspolitiken saknar balans.
Kriminalvården
måste flytta tillbaka fokus till huvuduppdraget: att förebygga brott. Därför
har vi föreslagit förstärkningar i reda pengar med 170 miljoner kronor för
2008. Men vi anser också att den tidigare normen om halvtidsfrigivning ska
återinföras från den 1 juli 2008. Detta frigör nästan 1 miljard kronor som vi
dels vill satsa tillbaka i kriminalvården, dels slussa vidare till den
förebyggande verksamheten i missbrukarvård och psykiatri.
Regeringens
besparingar på arbetsmarknadspolitiken drabbar även kriminalvården genom att
verksamhet riktad mot intagna i anstalt och klienter inom frivården hotas.
Dessa verksamheter har varit mycket lyckade och viktiga ur ett
brottsförebyggande perspektiv. Dessa verksamheter är betydligt mer
framgångsrika än arbeten inom kriminalvården som handlar om självförvaltning
eller om enklare beställningsuppdrag. Därför borde dessa satsningar ses som en
framtidsväg att gå; i stället får man skära ned.
Mina
frågor till justitieminister Beatrice Ask är:
1. Vilka åtgärder avser justitieministern att
vidta för att programverksamheten inom kriminalvården ska kunna upprätthållas?
2. Vilka åtgärder avser
justitieministern att vidta för att arbetslinjen inom kriminalvården ska kunna
upprätthållas?