den 14 november
Interpellation
2007/08:157 Medicinering inom barnomsorgen
av Ann-Christin
Ahlberg (s)
till
socialminister Göran Hägglund (kd)
De
flesta barn går i dag i förskolan, där de deltar i verksamheten tillsammans med
sina kamrater. Den personal som finns inom förskoleverksamheten –
förskollärare, barnskötare och annan personal – har oftast god kännedom om
varje barn och dess behov.
Det
finns barn som har behov av att medicinera för en sjukdom, exempelvis diabetes
eller en svår allergi. Dessa barn finns också i förskolan och deras behov av
medicinering måste tillgodoses även när föräldrarna är på sina arbeten. Därför
måste sondmatning, sprutor eller tabletter skötas inom förskolans ram.
Det
finns stöd i lagen när man kräver att varje barn ska få det stöd och den omsorg
som det behöver. Personalen på förskolan har dock som regel inte medicinsk
utbildning, varför risken är stor att dessa viktiga behov inte kan tillgodoses på
ett tillfredsställande sätt.
Det är
naturligt att varje aktuellt fall måste ha en individuell lösning, men det är
också viktigt att det i grunden finns ett regelverk att utgå ifrån när man ska
ta ställning till medicinering av barn.
För de
föräldrar som har ett barn med en sjukdom som måste medicineras är det
angeläget att frågan om just deras barn löses på ett tryggt och bra sätt, så
att de är säkra på att barnen får sin medicin i rätt tid och med rätt dosering.
Likaså är det viktigt, både för föräldrar och barn, att man inom förskolans
verksamhet vet vad som händer om barnet blir akut sjukt och hur man då måste
agera.
Det är
i grunden en fråga för kommunerna att se till att varje barn får stöd utifrån
sitt behov, men frågan är både känslig och ibland svårlöst, så det behöver
finnas några övergripande regler för hur kommunerna ska hantera dessa fall.
Den
personal som arbetar med ett barn med behov av medicinering under dagtid har
därmed ett oerhört stort ansvar och måste antingen ha egen utbildning eller
någon form av annat stöd för att kunna fungera väl i sitt yrke.
Jag
vill med anledning av ovanstående fråga om socialministern är beredd att ta
fram riktlinjer för hur medicinering av barn i förskolan ska skötas.
Jag
vill också fråga om ministern har för avsikt att skapa ett regelverk inom
barnsjukvården så att det finns dokument som visar hur samarbetet mellan
sjukvården och kommunerna ska skötas, eftersom det finns ett stort behov hos
föräldrar och personal av att få mer trygghet i frågan
om medicinering av barn inom förskolan.