den 5 november

Interpellation

2007/08:110 Militariseringen av EU:s yttre gräns

av Kalle Larsson (v)

till justitieminister Beatrice Ask (m)

Under de senaste åren har EU intensifierat sina ansträngningar att bevaka den yttre gränskontrollen mot invandring. Sedan 2006 patrullerar i olika omgångar därför gränsbevakningsstyrkan Frontex vattnen utanför norra Afrikas västra kust och centrala Medelhavet. Patrullbåtar och flygplan har bevakat vattnen utanför Marocko, Mauretanien och Senegal.

Samtidigt är en gemensam snabbinsatsstyrka för gränskontroll – Rabit (Rapid Border Intervention Teams) – på väg att bli verklighet. Avsikten är att dessa snabbinsatsstyrkor ska bestå av uppemot 500 poliser och migrationstjänstemän som kan kallas in vid stora flyktingkriser. Efter en begäran från det behövande landet ska Frontex kunna kalla in personal från medlemsländerna.

EU:s justitie- och migrationsministrar har nu enats om rådsslutsatser gällande förstärkning av EU:s södra sjögränser. Den konkreta delen av dessa slutsatser handlar om utformningen och förstärkningen av Frontex verksamhet och på vilket sätt medlemsstaterna ska bidra till detta. Konkret diskuteras innehållet i den så kallade verktygslådan, det vill säga det centraliserade register över bemanning, fartyg, helikoptrar, flygplan, vapen, ammunition, dokumentläsare och annan utrustning som medlemsstaterna ställer till förfogande för Frontex operationer.

Under sommaren har också förordningen 863/2007 om inrättande av snabba gränsinsatsstyrkor (Rabit) antagits. Förordningen innebär att medlemsstaterna får begära att Frontex inrättar en grupp för snabba ingripanden vid gränserna. Gruppen, som ska bestå av så kallade gränskontrolltjänstemän från medlemsstaterna, kan bistå med snabbt operativt stöd under en begränsad tid till en begärande medlemsstat som står inför en akut och exceptionellt pressande situation.

Enligt uppgift har svenska gränskontrollerande myndigheter meddelat Frontex att man är beredd att utse 20 personer av vilka 5 ska stå till Frontex förfogande att delta i snabbinsatsstyrkorna. I och med antagandet av Rabitförordningen förväntas nu Sverige delta i en militär verksamhet, med såväl personal som materiel, utan att kunna ta ställning till vilket deltagande som anses lämpligt i enskilda operationer.

Utformandet av Frontex operativa verksamhet vilar på den information som hämtas från så kallade risk- och hotbildsanalyser. Det handlar om bedömningar och information angående hur många personer som ”illegalt” rör sig mot EU-territorium, om vilka vägar, mönster och tillvägagångssätt som utmärker den irreguljära migrationen till EU och om situationen i ursprungs- och transitländerna. Dessa risk- och hotbildsanalyser är alltigenom hemliga och är alltså fullständigt i avsaknad av demokratisk insyn eller kontroll. Den gemensamma gränsövervakningskontroll som sker inom EU med fokus på att begränsa illegal invandring sker alltså utan att medlemsstaterna gemensamt eller var för sig har någon insyn i, eller ännu mindre något inflytande över, hur och på vilka grunder verksamheten utformas.

Denna utveckling med i ökad grad militariserad gränsbarriär har som direkt konsekvens att de som vill ta sig till Europa tvingas ta allt större risker. Antalet dödsfall ökar därmed hela tiden.

Den yttre gränskontrollverksamheten innebär vidare stora juridiska svårigheter avseende hur olika rättsliga instrument bör förhålla sig till varandra. Det är tydligt att det råder stor tveksamhet exempelvis i hur invandringslagstiftning, asylrättsfrågor och sjörättsfrågor ska förhållas till varandra. Regeringen har tydligt framhållit att Frontex är ett instrument som syftar till att upprätthålla grundvalarna för den reglerade invandringen. Justitieministern har själv i en intervju i SVT:s Rapport den 15 juli 2007 uttalat att Frontex huvudsakliga uppgift inte är att rädda liv utan att skydda Europas gränser. Inte i något sammanhang har regeringen visat att man avser att tydligt verka för att internationell rätt följs och att möjligheten att söka asyl värnas.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till justitieministern Beatrice Ask:

Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att Sverige ska ges möjlighet att ta ställning till enskilda polisiära operationer som innebär svenskt deltagande?

Vilka initiativ är ministern beredd att ta för att Sverige ska få ta del av den information som finns i de så kallade risk- och hotbildsanalyser som ligger till grund för utformandet av Frontex operativa verksamhet?