den 5 november
Interpellation
2007/08:110 Militariseringen av EU:s yttre gräns
av Kalle
Larsson (v)
till
justitieminister Beatrice Ask (m)
Under
de senaste åren har EU intensifierat sina ansträngningar att bevaka den yttre
gränskontrollen mot invandring. Sedan 2006 patrullerar i olika omgångar därför
gränsbevakningsstyrkan Frontex vattnen utanför norra Afrikas västra kust och
centrala Medelhavet. Patrullbåtar och flygplan har bevakat vattnen utanför
Marocko, Mauretanien och Senegal.
Samtidigt
är en gemensam snabbinsatsstyrka för gränskontroll – Rabit (Rapid Border
Intervention Teams) – på väg att bli verklighet. Avsikten är att dessa
snabbinsatsstyrkor ska bestå av uppemot 500 poliser och migrationstjänstemän
som kan kallas in vid stora flyktingkriser. Efter en begäran från det behövande
landet ska Frontex kunna kalla in personal från medlemsländerna.
EU:s
justitie- och migrationsministrar har nu enats om rådsslutsatser gällande
förstärkning av EU:s södra sjögränser. Den konkreta delen av dessa slutsatser
handlar om utformningen och förstärkningen av Frontex verksamhet och på vilket
sätt medlemsstaterna ska bidra till detta. Konkret diskuteras innehållet i den
så kallade verktygslådan, det vill säga det centraliserade register över
bemanning, fartyg, helikoptrar, flygplan, vapen, ammunition, dokumentläsare och
annan utrustning som medlemsstaterna ställer till förfogande för Frontex
operationer.
Under
sommaren har också förordningen 863/2007 om inrättande av snabba
gränsinsatsstyrkor (Rabit) antagits. Förordningen innebär att medlemsstaterna
får begära att Frontex inrättar en grupp för snabba ingripanden vid gränserna.
Gruppen, som ska bestå av så kallade gränskontrolltjänstemän från
medlemsstaterna, kan bistå med snabbt operativt stöd under en begränsad tid till
en begärande medlemsstat som står inför en akut och exceptionellt pressande
situation.
Enligt
uppgift har svenska gränskontrollerande myndigheter meddelat Frontex att man är
beredd att utse 20 personer av vilka 5 ska stå till Frontex förfogande att
delta i snabbinsatsstyrkorna. I och med antagandet av Rabitförordningen
förväntas nu Sverige delta i en militär verksamhet, med såväl personal som
materiel, utan att kunna ta ställning till vilket deltagande som anses lämpligt
i enskilda operationer.
Utformandet
av Frontex operativa verksamhet vilar på den information som hämtas från så
kallade risk- och hotbildsanalyser. Det handlar om bedömningar och information
angående hur många personer som ”illegalt” rör sig mot EU-territorium, om vilka
vägar, mönster och tillvägagångssätt som utmärker den irreguljära migrationen
till EU och om situationen i ursprungs- och transitländerna. Dessa risk- och
hotbildsanalyser är alltigenom hemliga och är alltså fullständigt i avsaknad av
demokratisk insyn eller kontroll. Den gemensamma gränsövervakningskontroll som
sker inom EU med fokus på att begränsa illegal invandring sker alltså utan att
medlemsstaterna gemensamt eller var för sig har någon insyn i, eller ännu
mindre något inflytande över, hur och på vilka grunder verksamheten utformas.
Denna
utveckling med i ökad grad militariserad gränsbarriär har som direkt konsekvens
att de som vill ta sig till Europa tvingas ta allt större risker. Antalet
dödsfall ökar därmed hela tiden.
Den
yttre gränskontrollverksamheten innebär vidare stora juridiska svårigheter
avseende hur olika rättsliga instrument bör förhålla sig till varandra. Det är
tydligt att det råder stor tveksamhet exempelvis i hur invandringslagstiftning,
asylrättsfrågor och sjörättsfrågor ska förhållas till varandra. Regeringen har
tydligt framhållit att Frontex är ett instrument som syftar till att
upprätthålla grundvalarna för den reglerade invandringen. Justitieministern har
själv i en intervju i SVT:s Rapport den 15 juli 2007 uttalat att Frontex
huvudsakliga uppgift inte är att rädda liv utan att skydda Europas gränser.
Inte i något sammanhang har regeringen visat att man avser att tydligt verka
för att internationell rätt följs och att möjligheten att söka asyl värnas.
Mot
bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande frågor till justitieministern
Beatrice Ask:
Vilka
initiativ är ministern beredd att ta för att Sverige ska ges möjlighet att ta
ställning till enskilda polisiära operationer som innebär svenskt deltagande?
Vilka
initiativ är ministern beredd att ta för att Sverige ska få ta del av den information som finns i de så kallade risk- och
hotbildsanalyser som ligger till grund för utformandet av Frontex operativa
verksamhet?