Bilaga 2

Svensk ekonomi

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Bilaga 2

Svensk ekonomi

Innehållsförteckning

Förord ...............................................................................................................................			9
Sammanfattning ................................................................................................................			9
1	Internationell konjunktur....................................................................................		12
	1.1	Förenta staterna ....................................................................................	13
	1.2	Euroområdet .........................................................................................	16
	1.3	Asien ......................................................................................................	18
	1.4	Oljepriset...............................................................................................	19
2	Finansiella marknader...........................................................................................		20
	2.1	Utvecklingen i omvärlden ....................................................................	20
	2.2	Utvecklingen i Sverige ..........................................................................	23
3	Svensk efterfrågan och produktion .....................................................................		28
	3.1	Export ....................................................................................................	29
	3.2	Investeringar..........................................................................................	31
	3.3	Lagerinvesteringar.................................................................................	34
	3.4	Hushållens konsumtion........................................................................	34
	3.5	Offentlig konsumtion...........................................................................	37
	3.6	Import....................................................................................................	38
	3.7	Produktion ............................................................................................	40
	3.8	Bytesbalans ............................................................................................	42
	3.9	Bruttonationalinkomst .........................................................................	42
4	Arbetsmarknad, löner, inflation och resursutnyttjande.....................................		48
	4.1	Arbetsmarknad......................................................................................	53
	4.2	Löner......................................................................................................	60
	4.3	Inflation .................................................................................................	61
5	Den offentliga sektorn .........................................................................................		68
	5.1	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser .................................	68
	5.2	De budgetpolitiska målen.....................................................................	71
	5.3	Finanspolitiken......................................................................................	74
	5.4	Den statliga sektorns finanser..............................................................	75
	5.5	Ålderspensionssystemets finanser .......................................................	76
	5.6	Den kommunala sektorn ......................................................................	77

3

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

6	Alternativa scenarier .............................................................................................		79
	6.1	Basalternativet ........................................................................................	79
	6.2	Lågtillväxtalternativet ............................................................................	79
	6.3	Högtillväxtalternativet ..........................................................................	80
7	Den demografiska utvecklingen och de offentliga finanserna ...........................		82
	7.1	Den demografiska utvecklingen ...........................................................	82
	7.2	Den realekonomiska utvecklingen efter 2010 ......................................	83
	7.3	De offentliga finanserna ........................................................................	84
8	Prognosjämförelse.................................................................................................		88
	8.1	Jämförelse med föregående prognos för 2007 .....................................	88
	8.2	Jämförelse med föregående prognos för 2008 .....................................	89
Tabellsamling		...................................................................................................................	90
	Tabeller .................................................till avsnitt 1 Internationell konjunktur		90
	Tabeller ........................................................till avsnitt 2 Finansiella marknader		91
	Tabeller ..................................till avsnitt 3 Svensk efterfrågan och produktion		92
	Tabeller till avsnitt 4 Arbetsmarknad, löner, inflation och
	...................................................................................	resursutnyttjande	96
	Tabeller ......................................................till avsnitt 5 Den offentliga sektorn		98
Fördjupningsrutor
	Kris, kreditstopp eller krasch - effekter av turbulens på de finansiella
	...........................................................................................	marknaderna	26
	Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik.. ..................................43
	Varför bromsar ... ....................................................produktivitetstillväxten in?		45
	Potentiell ..........................................................................BNP och BNP-gap…		52
	Arbetslösheten .........................................................enligt ILO-definitionen…		65
	Slutna avtal ............................................................................i årets avtalsrörelse		67

4

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabellförteckning
Nyckeltal .........................................................................................................................		11
1.1	BNP-tillväxt, inflation och världsmarknadsefterfrågan..........................................	12
2.1	Ränte- och valutakursprognos .................................................................................	25
3.1	Försörjningsbalans....................................................................................................	28
3.2	Export av varor och tjänster samt prisutveckling...................................................	30
3.3	Investeringar .............................................................................................................	32
3.4	Hushållens disponibla inkomster ............................................................................	35
3.5	Import av varor och tjänster samt prisutveckling...................................................	39
3.6	Näringslivets produktion .........................................................................................	41
Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik..............................................		44
4.1	Nyckeltal ...................................................................................................................	48
4.2	Deltagande i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program..................	54
4.3	Nystartsjobb och nyfriskjobb..................................................................................	54
4.4	Sysselsättningsutveckling i olika sektorer, samt deras bidrag till den totala
	sysselsättningsförändringen andra kvartalet 2007..............................................	56
4.5	Konsumentpriser ......................................................................................................	64
Heltidsstuderande som sökt arbete 2006......................................................................		65
Avtalsnivå jämfört med förra avtalsrörelsen .................................................................		67
Lägstalön jämfört med förra avtalsrörelsen ..................................................................		67
5.1	Den konsoliderade offentliga sektorns finanser.....................................................	68
5.2	Skatter och avgifter...................................................................................................	69
5.3	Regeländringar i skattesystemet, bruttoeffekter jämfört med föregående år .......	69
5.4	Den offentliga sektorns utgifter ..............................................................................	71
5.5	Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010 ..................................................	72
5.6	Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt ..................................................	73
5.7	Tekniskt justerat utgiftstak för staten .....................................................................	73
5.8	Indikatorer för impuls till efterfrågan .....................................................................	75
5.9	Statens finanser .........................................................................................................	75
5.10 Statens finansiella sparande och budgetsaldo........................................................		75
5.11 Budgetsaldo och statsskuld....................................................................................		76
5.12 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen)......................................................		76
5.13 Skatter och avgifter.................................................................................................		77
5.14 Statsbidrag enligt nationalräkenskaperna..............................................................		78
5.15 Kommunsektorns finanser.....................................................................................		78
6.1	Nyckeltal, basalternativet.........................................................................................	79
6.2	Nyckeltal, lågtillväxtalternativet..............................................................................	80
6.3	Nyckeltal, högtillväxtalternativet ............................................................................	81
7.1	Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................	84
7.2	Offentliga finanser....................................................................................................	86
8.1	Finansdepartementets prognoser för 2007 i 2007 års ekonomiska
	vårproposition och budgetpropositionen för 2008 ............................................	88
8.2	Finansdepartementets prognoser för 2008 i 2007 års ekonomiska
	vårproposition och budgetpropositionen för 2008 ............................................	89
BNP-tillväxt ....................................................................................................................		90
Arbetslöshet....................................................................................................................		90
Inflation...........................................................................................................................		90
Ränte- och valutakursprognos, slutkurs .......................................................................		91
Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt .............................................................		91
Försörjningsbalans..........................................................................................................		92

5

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2
Bidrag till tillväxt.............................................................................................................	92
Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling......................................	92
Fasta bruttoinvesteringar................................................................................................	93
Hushållens ekonomi .......................................................................................................	94
Näringslivets produktion................................................................................................	94
Offentlig produktion ......................................................................................................	95
Bytesbalans ......................................................................................................................	95
Bruttosparande ................................................................................................................	95
Bruttonationalinkomst (BNI)........................................................................................	95
Arbetsmarknad och resursläge .......................................................................................	96
Löneutveckling och inflation..........................................................................................	97
Offentliga sektorns finanser...........................................................................................	98
Statens finanser................................................................................................................	99
Ålderspensionssystemet .................................................................................................	99
Kommunsektorns finanser ...........................................................................................	100

6

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Diagramförteckning

1.1	BNP-tillväxt i OECD och världsmarknadsefterfrågan (VME) .............................		13
1.2	Bostadsinvesteringar och påbörjade nybyggnationer.............................................		14
1.3	Sysselsättning och konsumtion ...............................................................................		15
1.4	Industriproduktion och PMI för tillverkningsindustrin........................................		15
1.5	Inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) och kärninflation..........................		15
1.6	BNP-tillväxt ..............................................................................................................		16
1.7	Investeringar och sysselsättning ..............................................................................		16
1.8	Arbetslösheten i Tyskland, Frankrike och Italien...................................................		17
1.9	Inflation.....................................................................................................................		17
1.10		Pris på Brentolja......................................................................................................	19
2.1	10-åriga obligationsräntor i Tyskland, Förenta staterna, Japan och Sverige .........		20
2.2	Styrräntor i euroområdet, Sverige och Förenta staterna........................................		22
2.3	Dollar mot yen och euro ..........................................................................................		22
2.4	Börsutvecklingen i euroområdet, Förenta staterna, Japan och Sverige.................		23
2.5	Break-even inflation .................................................................................................		23
2.6	Nominell och real styrränta .....................................................................................		24
2.7	Terms of trade ...........................................................................................................		24
2.8 TCW-index................................................................................................................			24
Aktiemarknaden i Förenta staterna och euroområdet .................................................			26
BNP-tillväxt i världen .....................................................................................................			26
Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Förenta staterna..................................			27
3.1	Bidrag till BNP-tillväxt.............................................................................................		28
3.2	Branschfördelad varuexport januari-juni 2007........................................................		30
3.3	Tillverkningsindustrins exportorderingång ............................................................		30
3.4	Tillväxten i världsmarknadsefterfrågan och svensk export ....................................		30
3.5	Investeringar .............................................................................................................		31
3.6	Investeringarnas andel av BNP ................................................................................		32
3.7	Kapacitetsutnyttjandet i industrin...........................................................................		32
3.8	Påbörjade bostäder ...................................................................................................		33
3.9	Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter..................................		35
3.10		Hushållens skulder .................................................................................................	36
3.11		Hushållens ränteutgifter ........................................................................................	36
3.12		Sysselsättning och hushållens konsumtionsutgifter.............................................	37
3.13		Hushållens eget sparande .......................................................................................	37
3.14		Kommunal konsumtionsvolym och resultat.........................................................	38
3.15		Varuimporten och inhemsk total efterfrågan........................................................	39
3.16		Tjänsteimportandelar 2006.....................................................................................	40
3.17		Orderingång från hemmamarknaden till tillverkningsindustrin..........................	40
3.18		Industriproduktion och varuexport ......................................................................	40
3.19		Konfidensindikator, privata tjänstenäringar..........................................................	41
BNP och produktivitet...................................................................................................			45
Sammansättningens bidrag till produktivitetstillväxten...............................................			46
Sysselsättning enligt olika källor....................................................................................			47
4.1	BNP-gap och sysselsättningsgap .............................................................................		49
4.2	Sysselsättningsgap, löneutveckling, inflation och reporänta .................................		50
4.3	Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program ........................................................		53
4.4	Nyanmälda lediga platser och sysselsättning ..........................................................		55
4.5	Brist på arbetskraft i näringslivet.............................................................................		55
4.6	Sysselsatta och i arbetskraften .................................................................................		56

7

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

4.7	Sjukfrånvarande och sysselsättningsgrad.................................................................		57
4.8	Medelarbetstid...........................................................................................................		58
4.9	Produktivitet i näringslivet .......................................................................................		58
4.10		Arbetskraftsdeltagande i olika åldersgrupper........................................................	59
4.11		Arbetslöshet ............................................................................................................	60
4.12		Sysselsättningsgap och löneökningstakt................................................................	61
4.13		Nominell och real löneutveckling ..........................................................................	61
4.14		Konsumentprisernas utveckling .............................................................................	61
4.15		Inflations- och löneförväntningar på ett års sikt...................................................	62
4.16		Timlöneutveckling, enhetsarbetskostnadsutveckling och inflation.....................	62
4.17		Växelkurs och importerad inflation .......................................................................	62
4.18		Oljepris i dollar och kronor samt drivsmedelspris enligt KPI .............................	63
4.19		Konsumentprisernas utveckling, prognos .............................................................	64
Heltidsstudenter som sökt arbete, deltagare i arbetsmarknadspolitiska
		utbildningsprogram, samt reguljärt studerande ..................................................	65
I arbetskraften .................................................................................................................			66
Arbetslöshet ....................................................................................................................			66
5.1	Finansiellt sparande, inkomster och utgifter ...........................................................		68
5.2	Konsoliderad bruttoskuld.........................................................................................		69
5.3	Kommunsektorns finanser .......................................................................................		78
6.1	BNP-nivå....................................................................................................................		79
7.1	Sveriges befolkning ...................................................................................................		82
7.2	Demografiska försörjningskvoter ............................................................................		83
7.3	Befolkning i åldrarna 20-64 år ..................................................................................		83
7.4	Statsskulden...............................................................................................................		86
7.5	BNP-effekt av sysselsättningsscenariot ...................................................................		87

8

Förord

I denna bilaga till budgetpropositionen för 2008 redovisas Finansdepartementets prognos för den internationella och svenska ekonomins utveck- ling under 2007 och 2008. Dessutom redovisas en kalkyl för utvecklingen 2009 och 2010 som bl.a. bygger på bedömningar av resursläget och ekonomins potentiella tillväxttakt.

Prognosen baseras på underlag från bl.a. Statistiska centralbyrån (SCB), Europeiska kommissionen och Konjunkturinstitutet (KI). Departementsrådet Henrik Braconier är ansvarig för beräkningarna. I arbetet med denna bilaga har information som fanns tillgänglig fram till den 7 september 2007 beaktats.

Sammanfattning

Hög tillväxt i världsekonomin

Världsekonomin har sedan 2004 vuxit i en takt som är den snabbaste sedan början av 1970-talet. Parallellt med den stigande efterfrågan har den globala produktionskapaciteten ökat påtagligt till följd av en stark produktivitetstillväxt och ett stigande arbetskraftsutbud. Detta har skapat utrymme för en allmänt expansiv penningpolitik och låga räntor. De låga räntorna har haft en direkt positiv påverkan på den globala efterfrågan, men även indirekt bidragit till efter- frågetillväxten genom att pressa upp tillgångspri- ser, bl.a. på aktie- och bostadsmarknader världen över.

Under senare år har dock centralbanker världen över höjt styrräntorna mot mer neutrala eller t.o.m. åtstramande nivåer till följd av ett successivt högre resursutnyttjande och en stigande inflation. Trots den penningpolitiska åtstramningen bedöms världsekonomin fortsätta växa i god takt framöver, även om tillväxttakten dämpas något. En fortsatt robust sysselsätt- ningsutveckling och en förhållandevis låg infla- tion bidrar till att skapa gynnsamma tillväxtför- utsättningar. Den inbromsning som sker i Förenta staterna förutses inte bli alltför kraftig och tillväxten i världsekonomin hålls uppe av en fortsatt god tillväxt i Asien och Europa.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Ökande oro på de finansiella marknaderna

Under den senaste tiden har oron på de finan- siella marknaderna ökat. Den utlösande faktorn var de växande problemen på den amerikanska bostadsmarknaden som inneburit att en del ame- rikanska hushåll fått svårigheter att betala räntor och amorteringar på sina bostadslån. Därmed har kreditriskerna ökat. Komplexiteten i de finansiella instrumenten har under de senaste åren blivit större. Det har bidragit till att kreditinstitutens kreditvärderingar inte fullt ut avspeglat vissa obligationers verkliga risk. Räntan på dessa obligationer har stigit under den finansiella turbulens som varit och kreditriskerna har ökat. Osäkerheten har också inneburit att priset på aktier och företagsobligationer fallit medan det stigit för mindre riskabla statsobligationer. Därmed har de räntor som företag möter ökat i förhållande till statslåneräntorna, vilket innebär att de s.k. riskpremierna ökat.

Att riskpremierna ökar är i och för sig inte oväntat och kan i ett längre perspektiv ses som en normalisering eftersom riskpremierna varit osedvanligt låga de senaste åren. Den finansiella oron bedöms få förhållandevis begränsade effekter på den globala ekonomin. Som illustreras i fördjupningsrutan på sidan 26 har liknande finansiella störningar historiskt sett oftast fått ett begränsat genomslag på tillväxten, bl.a. till följd av att penningpolitiken i Förenta staterna snabbt ändrats i expansiv riktning. Trots detta går det dock inte att utesluta att konse- kvenserna för världsekonomin kan bli betydande om turbulensen fortsätter under en längre tid eller förvärras.

Svensk ekonomi fortsätter att växa starkt

Den svenska ekonomin är nu inne på sitt fjärde år med god tillväxt. Under 2007 har konjunk- turen gått in i en mognare fas, och BNP-tillväx- ten bedöms växla ner jämfört med 2006. Den mognare konjunkturutvecklingen speglas också i efterfrågans sammansättning där exporten bromsar in, investeringstillväxten är fortsatt hög och hushållens konsumtion ökar snabbare. Under 2008 väntas dock investeringstillväxten dämpas. Hushållens konsumtion bedöms öka snabbt de kommande åren till följd av en stark förmögenhetsställning, stigande reallöner, ökande sysselsättning och betydande skatte-

9

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

sänkningar. Även den offentliga konsumtionen utvecklas positivt under 2007 och 2008. Som en följd av den snabba efterfrågetillväxten och en något starkare krona väntas importen växa i god takt under 2007 och 2008. Sammantaget bedöms BNP växa med 3,2 % under både 2007 och 2008. För 2009 och 2010 beräknas BNP-tillväxten dämpas till 2,5 % respektive 2,2 % bl.a. till följd av högre räntor och stigande arbetskraftskost- nader.

Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras

Den starka tillväxten i svensk ekonomi sedan 2004 ledde till en vändning på arbetsmarknaden under 2005. Därefter har sysselsättningen utvecklats starkt. Den fortsatt höga efterfråge- tillväxten i den svenska ekonomin framöver skapar förutsättningar för en fortsatt god syssel- sättningsutveckling. De utbudsstimulerande åtgärder som regeringen redan genomfört och de reformer som föreslås i denna proposition bidrar också till att både arbetskraftsutbudet och sys- selsättningen ökar under kommande år. På lång sikt bedöms de reformer som regeringen föreslår i denna proposition tillsammans med de som redan genomförts leda till att sysselsättningen ökar med 3,3 %. Ett fortsatt stigande arbets- kraftsutbud är en förutsättning för att den reguljära sysselsättningen ska kunna öka till en varaktigt högre nivå.

Den starka sysselsättningsutvecklingen under 2006 och 2007 har inneburit att arbetslösheten fallit snabbt. Under resten av 2007 och under 2008 bedöms arbetslösheten falla ytterligare. Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 4,0 % 2008. Arbetslösheten mätt enligt ILO:s definition, som även inkluderar heltidsstudenter som söker arbete, uppgår till 5,5 % 2008.

Resursutnyttjandet stiger

Trots att arbetskraften ökat i god takt har den snabba sysselsättningsökningen inneburit att resursutnyttjandet i den svenska ekonomin nu är förhållandevis högt. Detta visas bl.a. av att bristen på arbetskraft ökar. Givet den goda ef- terfrågeutvecklingen framöver behöver arbets- kraften öka snabbare än i föreliggande prognos för att förhindra att resursutnyttjandet fortsätter att stiga framöver. Därmed finns en risk för att

en överhettningssituation kan uppstå de kom- mande åren.

Under 2009 och 2010 dämpas sysselsättningstillväxten till följd av ett högt resursutnyttjande stigande arbetskraftskostnader och högre räntor. Den öppna arbetslösheten väntas ligga kvar på en nivå strax över 4 %. Den reguljära sysselsättningsgraden stiger under prognosperioden och bedöms uppgå till 75,6 % för åldersgruppen 16–64 år 2010. För åldersgruppen 20–64 år väntas den reguljära sysselsättningsgraden 2010 uppgå till 80,0 %.

Produktivitetstillväxten bromsar in

Under det senaste året har produktivitetstill- växten bromsat in markant. Inbromsningen har i viss mån varit förväntad, eftersom den poten- tiella produktivitetstillväxten bedöms dämpas något framöver. Till detta kommer att produkti- vitetstillväxten tenderar att falla när resursut- nyttjandet är högt. Den inbromsning som skett under 2007 är dock betydligt starkare än vad man kan förvänta sig utifrån dessa faktorer. Då strukturella och konjunkturella förklaringarna endast kan förklara en del av produktivitetsin- bromsningen bedöms denna delvis vara en följd av temporära effekter (se rutan om produktivitet på sidan 45). Exempel på sådana kan vara den minskning i frånvaron som skett och som bidragit till att antalet arbetade timmar ökat snabbt.

Då produktivitetsnedgången i huvudsak bedöms vara av övergående natur väntas pro- duktivitetstillväxten tillta framöver. Om däremot inbromsningen blir mer varaktig kan kombinationen av relativt höga löneökningar och en svag produktivitetstillväxt leda till att konjunkturen försvagas i snabbare takt än vad som förutses i denna prognos. Effekterna av en mer markerad produktivitetsinbromsning illustreras i ett alternativscenario i avsnitt 6 i denna bilaga.

Lönerna stiger snabbare och inflationen tilltar

De avtal som hittills slutits 2007 har hamnat på betydligt högre nivåer än vad som var fallet i 2004 års avtalsrörelse. I kombination med högre resursutnyttjande medför detta att löneökningstakten tilltar framöver. En stigande löneökningstakt och en mer dämpad

10

produktivitetsutveckling bidrar till att inflationen stiger under prognosperioden. Inflationen fortsätter stiga 2009 och den underliggande inflationen, mätt med UND1X, bedöms uppgå till 2,5 % mot slutet av året. Därefter sjunker inflationen för att ligga nära Riksbankens mål i slutet av 2010. Riksbanken väntas höja styrräntan till som högst 4,75 % 2009.

De offentliga finanserna fortsätter att förstärkas

Den offentliga sektorns finanser har förstärkts under de senaste åren. 2006 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 2,4 % av BNP. De reformer som föreslås i denna proposition finansieras till stor del med sänkta utgifter och höjda skatter, vilket innebär att det finansiella sparandet även fortsättningsvis är högt. Sammantaget bidrar tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar till en kraftig sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Samtidigt minskar utgifterna i ungefär samma omfattning och det finansiella sparandet som andel av BNP uppgår till 2,9 % 2007 och till 2,8 % 2008. Finanspolitikens inriktning på upprätthållande av fortsatt stora överskott i detta konjunkturläge minskar risken för överhettning. Under 2009 och 2010 ökar sparandet ytterligare. Överskotten medför en fortsatt förstärkning av den offentliga sektorns finansiella ställning. År 2010 beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 24,5 % av BNP.1

1 En förklaring till den kraftiga reduktionen i bruttoskulden är de planerade försäljningarna av statens aktieinnehav.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Nyckeltal

Procentuell förändring, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
BNP	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
BNP, kalenderkorrigerad	4,5	3,4	3,0	2,5	1,9
Arbetskraften	1,2	1,3	0,7	0,4	0,1
Antal sysselsatta	1,8	2,3	1,2	0,3	-0,2
Reguljär sysselsättnings-
grad, 16–64 år1	73,5	74,9	75,6	75,8	75,6
Öppen arbetslöshet2	5,4	4,4	4,0	4,1	4,3
Arbetslöshet enligt ILO2	7,1	6,0	5,5	5,6	5,9
Löneutveckling3	3,1	4,0	4,7	4,6	4,1
UND1X, årsgenomsnitt4	1,2	1,2	1,8	2,3	2,3
KPI, årsgenomsnitt	1,4	2,2	2,8	2,9	2,5
Offentligt finansiellt
sparande5,6	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Skatter och avgifter5,7	50,1	48,7	48,0	47,6	47,4
Offentliga utgifter5	52,8	51,2	50,4	49,5	48,9
Konsoliderad bruttoskuld5	47,0	39,7	34,8	29,8	24,5

1 Antal reguljärt sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, dvs. exklusive syssel- satta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.

2 I procent av arbetskraften.

3 Mätt enligt konjunkturlönestatistiken.

4 Riksbankens mått på underliggande inflation.

5 Procent av BNP.

6 Exklusive premiepensionssparandet.

7 Inklusive skatter till EU.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

11

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

1 Internationell konjunktur

Uthållig och stark tillväxt

BNP-tillväxten i världen har under de senaste fyra åren varit mycket hög. 2006 uppgick BNP- tillväxten till 5,4 %, vilket var den starkaste till- växten på drygt 20 år. Produktionskapaciteten har vuxit snabbt till följd av en stark produktivi- tetstillväxt och ett stigande arbetsutbud. De se- naste åren har kännetecknats av en ökad global handel och en stark investeringskonjunktur till följd av låga räntor, låga riskpremier och goda företagsvinster. Den höga tillväxten har gett upphov till stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Stigande huspriser har också varit kännetecknande för många länder. Det har ökat hushållens reala förmögenhet vilket har hjälp till att driva på konsumtionstillväxten. Dessutom har den globala tillväxten fortsatt att breddas i samband med att många länder utanför OECD, däribland flera asiatiska länder, har vuxit snab- bare än världen i genomsnitt.

Den uthålliga och starka globala tillväxten har emellertid medfört att resursutnyttjandet suc- cessivt har blivit allt mer ansträngt. Produktivi- tetstillväxten har dämpats och inflationstrycket har successivt ökat. Till följd av detta har den ekonomiska politiken blivit allt stramare i flerta- let regioner. I Förenta staterna har styrräntan höjts ett flertal gånger sedan mitten av 2004 och i euroområdet är ECB inne i ett räntehöjnings- förlopp som beräknas vara över någon gång u- nder våren 2008. Även centralbanken i Kina har stramat åt penningpolitiken i syfte att dämpa det inhemska efterfrågetrycket. Därför förutses en mild avmattning i den globala investerings- konjunkturen i år och nästa år.

Tillväxten dämpas från höga nivåer

I Förenta staterna bidrar den betydligt lugnare aktiviteten på bostadsmarknaden till att den amerikanska BNP-tillväxten dämpas i år och hamnar en bra bit under den potentiella tillväxt- takten. Förenta staternas nedväxling bedöms dock vara tillfällig och nästa år stärks tillväxten bl.a. som en effekt av att korrigeringen på bo- stadsmarknaden väntas vara över.

Till viss del kommer nedgången i den ameri- kanska ekonomin att spridas till andra länder till följd av en långsammare amerikansk importtill- växt. Men i ljuset av att många regioner förväntas

växa i kraft av en fortsatt stark inhemsk efterfrå- gan kommer spridningseffekterna till övriga de- lar av världen bli relativt begränsade. I denna prognos väntas även den senaste tidens turbulens på den finansiella marknaden få begränsad effekt på tillväxten utanför Förenta staterna. Det kan dock inte uteslutas att den finansiella krisen för- värras ytterligare och att detta får betydande spridningseffekter i form av en kraftig åtstram- ning på kreditmarknaderna (se fördjupningsruta på sidan 26).

I euroområdet väntas BNP-tillväxten dämpas men fortfarande ligga kvar över den potentiella tillväxttakten både i år och nästa år. Tillväxten mattas framför allt till följd av en lägre invester- ingstillväxt i industrin, men detta motverkas del- vis av den goda arbetsmarknaden som bidrar till att konsumtionen växer lite starkare i år och nästa år.

Tabell 1.1 BNP-tillväxt, inflation och

världsmarknadsefterfrågan

Procentuell förändring, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
BNP
Världen	5,4	5,1	4,9	4,7	4,5
OECD	3,0	2,6	2,7	2,7	2,6
Förenta staterna	2,9	2,0	2,7	2,9	3,0
Euroområdet	2,8	2,6	2,2	2,1	2,0
Asien (exklusive Japan)	9,4	9,2	8,8	8,0	7,5
Japan	2,2	2,4	2,1	1,7	1,4
Konsumentpriser1
Förenta staterna	3,2	2,8	2,4	2,8	2,9
Japan	0,2	0,0	0,4	1,0	1,2
Euroområdet	2,2	2,0	2,0	1,9	1,9
Arbetslöshet, procent av arbetskraften2
Förenta staterna	4,6	4,7	5,0	4,9	4,8
Japan	4,1	3,7	3,6	3,6	3,6
Euroområdet	7,9	7,0	6,9	6,9	7,0
Världsmarknadsefterfrågan3	9,7	6,0	6,9	7,2	7,1

1 HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan.

2 Eurostats definition för euroområdet och nationell definition för Förenta staterna och Japan.

3 Världsmarknadsefterfrågan mäter den sammanvägda importefterfrågan i samtliga länder som Sverige exporterar till.

Källor: Nationella källor, Eurostat och Finansdepartementet.

Även Asien påverkas till viss del av den sva- gare tillväxten i Förenta staterna och euroområ- det i form av bl.a. sämre exportmöjligheter, men tillväxten bedöms ändå ligga kvar på en hög nivå tack vare en mycket stark inhemsk efterfrågan. Dessutom väntas tillväxten i Kina, numera Asi- ens viktigaste draglok, vara fortsatt mycket stark

12

vilket är en viktig förutsättning för den ekono- miska utvecklingen i hela den asiatiska regionen.

Den svagare tillväxten i Förenta staterna och de europeiska OECD-länderna bidrar till att BNP-tillväxten i OECD, som står för omkring 85 % av svensk export, blir lägre både i år och nästa år jämfört med förra året. Fortsatt hög till- växt i många av de globala tillväxtregionerna, däribland Asien, bidrar emellertid till att den globala BNP-tillväxten fortsätter att vara hög i år och nästa år även om den dämpas jämfört med 2006. Sammantaget väntas global BNP öka med 5,1 % 2007 och med 4,9 % 2008. Under 2009 och 2010 förutses global BNP dämpas ytterligare något. BNP i världen bedöms växa med 4,7 % 2009 och med 4,5 % 2010.

Något sämre utsíkter för svensk export

På grund av en svagare tillväxt globalt och framför allt inom OECD-området förväntas också importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till att bli svagare både i år och nästa år jämfört med 2006. I år bedöms världsmark- nadsefterfrågan öka med 6,0 % och 2008 med 6,9 %. Förutsättningarna för en fortsatt god svensk export är därmed gynnsamma även de kommande åren, men inte lika goda som 2006.

Diagram 1.1 BNP-tillväxt i OECD och världsmarknadsefter-
frågan (VME)
Årlig procentuell förändring											Årlig procentuell förändring
4,5																		14
4,0													OECD (vänster)					12
													VME (höger)
3,5
3,0																		10
2,5																		8
2,0																		6
1,5																		4
1,0
0,5																		2
0,0																		0
92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Källor: OECD och Finansdepartementet.

Ökad osäkerhet i prognosen

Utsikterna för världsekonomin ser alltså fortsatt goda ut även om man inte kan förvänta sig samma utveckling som under förra året. Den se- naste tidens turbulens på de finansiella markna- derna väntas få en relativt begränsad effekt på

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

tillväxtutsikterna i euroområdet och Förenta staterna. En mer utdragen och djupare kris på kreditmarknaderna än vad som antas i denna prognos skulle däremot kunna ha en starkt ne- gativ inverkan på tillväxten de kommande åren. Minskad riskaptit och sämre tillgång till riskvil- ligt kapital kan dämpa investeringstillväxten ytterligare vilket i förlängningen även har en ne- gativ inverkan på sysselsättning och konsumtion.

Om konjunkturen väsentligt försämras i ame- rikansk ekonomi kommer den globala tillväxten dämpas betydligt. En djup recession i Förenta staterna skulle kraftigt påverka amerikansk im- port och därmed tillväxtförutsättningarna för Asien, vilket i sin tur skulle dämpa exportutsik- terna och investeringskonjunkturen i euroområ- det. Ändrade finansiella förutsättningar i form av en kraftig åtstramning på kreditmarknaden skulle sannolikt ha en än större negativ påverkan. Högre räntor skulle leda till lägre investeringar i företagen och dyrare boende för hushållen. Ett markant fall på börsen skulle ge upphov till ne- gativa förmögenhetseffekter för hushållen, vilket skulle reducera konsumtionsutrymmet. Gene- rellt står hushållen i euroområdet bättre rustade att möta högre boräntor än de amerikanska hus- hållen mot bakgrund av ett högre sparande och en lägre upplåning.

Även den starka tillväxten i Kina utgör en riskfaktor. Det inhemska efterfrågetrycket är mycket högt vilket ökar risken för överhettning.

1.1 Förenta staterna

Den amerikanska ekonomin växlar ner

Förra året uppgick den amerikanska BNP-till- växten till 2,9 %. Det blir dock allt tydligare att den amerikanska ekonomin är inne i en betydli- gare lugnare tillväxtfas. BNP-tillväxten under det första kvartalet i år uppgick till 1,5 % jämfört med samma kvartal förra året, vilket var den sva- gaste tillväxten sedan slutet av 2001. Under det andra kvartalet växte BNP med 1,9 % jämfört med samma kvartal föregående år.

Framför allt är det utvecklingen på bostads- marknaden som successivt har fått den ameri- kanska ekonomin att tappa fart och som medför att den amerikanska BNP-tillväxten i år hamnar väsentligt under den potentiella tillväxten. Ned- växlingen förutses vara tillfällig och nästa år stärks tillväxten bl.a. som en effekt av att korri-

13

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

geringen på bostadsmarknaden är över. En sva- gare konsumtionstillväxt bidrar dock till att till- växten även nästa år hamnar strax under den potentiella. BNP-tillväxten i Förenta staterna bedöms 2007 uppgå till 2,0 % och 2008 till 2,7 %. Under 2009 och 2010 väntas tillväxten uppgå till ca 3 %, vilket är i linje med potentiell tillväxt.

Anpassningen på bostadsmarknaden är inte över

Mellan 2001 och 2003 var penningpolitiken i Förenta staterna mycket expansiv och den reala styrräntan var negativ. De korta bolåneräntorna föll och de extremt gynnsamma finansierings- villkoren bidrog till att efterfrågan på bostäder ökade kraftigt. Kreditinstitutens nya former av bolån till framför allt den s.k. icke reguljära bolå- nemarknaden eldade på efterfrågan ytterligare. Huspriserna steg och nyproduktionen av bostä- der ökade i en betydligt högre takt än tidigare. Detta medförde att bostadsinvesteringarnas an- del av BNP under slutet av 2005 var uppe på den högsta nivån sedan 1950-talet. Men i takt med att styrräntan successivt började höjas i mitten av 2004 började också efterfrågan att mattas. Sedan mitten av 2005 har efterfrågan på nya bostäder försvagats radikalt vilket och antalet nybyggda bostäder var under juli månad nere på den lägsta nivån sedan 1991. Under det första halvåret i år föll bostadsinvesteringarna med 16 % jämfört med samma period 2006.

Trots att anpassningen på bostadsmarknaden har pågått en tid väntas bostadsmarknaden vara svag året ut. Överskottet av bostäder är fortfa- rande högt i förhållande till efterfrågan. Det in- dikerar bl.a. Housing Market Index som i au- gusti hade sjunkit till den lägsta nivån sedan början av 1991. Dessutom tar det fortfarande betydligt längre tid att sälja en bostad i dag jäm- fört med för några år sedan. Sannolikt kommer det att dröja till början eller mitten av 2008 innan överskottet av nya bostäder har reducerats så mycket att bostadsinvesteringarna börjar visa positiva tillväxttal igen. Bostadsinvesteringarnas andel av BNP har visserligen sjunkit och är nu i nivå med det historiska genomsnittet, men vid tidigare korrigeringar har andelen sjunkit en bit till innan vändningen kommer.

Diagram 1.2 Bostadsinvesteringar och påbörjade nybyggna- tioner

Årlig procentuell förändring
50
40								Bostadsinvesteringar
30								Påbörjade nybyggnationer
20
10
0
-10
-20
-30
-40
-50
90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07

Källa: US Department of Commerce.

Svagare sysselsättnings- och konsumtionstillväxt

Sysselsättningstillväxten i den amerikanska eko- nomin har varit både stark och uthållig under en förhållandevis lång period. Den tidigare så starka utvecklingen på bostadsmarknaden har bidragit till detta. Under de senaste tre åren beräknas upp till en tredjedel av sysselsättningstillväxten ha va- rit knuten till utvecklingen på fastighetsmarkna- den. En bra sysselsättningstillväxt inom tjänste- sektorn har också haft stor betydelse.

I takt med den allt svagare bostadsmarknaden och en något svagare efterfrågan på arbetskraft inom vissa delar av tjänstesektorn har dock sys- selsättningstillväxten successivt dämpats. Syssel- sättningstillväxten väntas fortsätta att dämpas som en effekt av den förväntat svaga efterfrågan på arbetskraft från bostadsmarknaden. Även en något svagare efterfrågan på arbetskraft inom tjänstesektorn dämpar sysselsättningen. Ar- betslösheten antas på grund av detta stiga något i år och nästa år.

Konsumtionstillväxten var förvånansvärt stark i slutet av 2006 och i början av 2007 med beak- tande av det högre ränteläget och utvecklingen på bostadsmarknaden. Å andra sidan har hus- hållens sparande successivt minskat och arbets- marknaden varit fortsatt stark. En viss minskad köplust har dock observerats sedan slutet av 2006 i takt med att sysselsättning och reallöner har dämpats. Och under det andra kvartalet i år dämpades konsumtionstillväxten rejält jämfört med det första kvartalet. Konsumtionstillväxten bedöms fortsätta att växla ner i år och nästa år på grund av den svagare utvecklingen på arbets- marknaden. Konsumtionsutrymmet minskar också som en effekt av att den reala förmögen-

14

heten successivt urholkas på grund av en svagare husprisutveckling.

Diagram 1.3 Sysselsättning och konsumtion

Årlig procentuell förändring								Årlig procentuell förändring
7												4
							Konsumtion (vänster)
6							Sysselsättning (höger)					3
5												2
4
												1
3
2												0
1												-1
0												-2
95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07

Källor:Bureau of Labor Statistics och US Departement of Commerce.

Även den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna väntas göra de amerikanska hus- hållen mindre köpbenägna. Händelseutveck- lingen på de finansiella marknaderna har medfört kreditåtstramningar för såväl hushåll som företag som också dämpar konsumtionstillväxten i år och nästa år.

Goda utsikter för exportindustrin

Utsikterna för den amerikanska industrin har förbättrats något under 2007. Industriproduk- tionen har förvisso mattats, men viktiga indika- torer som PMI för tillverkningsindustrin och fö- retagens lagerkvoter indikerar att utsikterna framöver ser lite bättre ut än i början av 2007. Till viss del kan det förklaras av dollaförsvag- ningen som har motverkat de försämrade kon- kurrensvillkoren för exportindustrin via lägre produktivitetstillväxt och stigande enhetsarbets- kostnader. Dessutom har efterfrågan från viktiga exportmarknader såsom Kina, Kanada och Mexiko ökat under första halvåret 2007.

Den fortsatt starka globala tillväxten väntas även framöver ge goda förutsättningar för den amerikanska exportindustrin. Robust exporttill- växt både i år och nästa år tillsammans med en svagare importtillväxt på grund av en mer däm- pad inhemsk efterfrågan väntas ge ett positivt bidrag från nettoexporten både i år och nästa år. Företagens maskininvesteringar väntas på grund av den goda vinstutvecklingen fortsätta att växa i god takt framöver, men tillväxten blir lägre både i år och nästa år jämfört med 2006.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Diagram 1.4 Industriproduktion och PMI för tillverknings- industrin

Index					Årlig procentuell förändring
65							8
60							6
							4
55							2
50							0
45							-2
				PMI (vänster)			-4
40
							-6
				Industriproduktion (höger)
35							-8
00	01	02	03	04	05	06	07
Källor: Federal Reserve och Institute for Supply Management.

Kärninflationen är på väg ner

Den amerikanska kärninflationen har successivt dämpats under våren och ligger nu under 2 % vilket är den övre gränsen för den amerikanska centralbankens målintervall på 1-2 %.

Diagram 1.5 Inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) och kärninflation

Årlig procentuell förändring
5,0
4,5		Kärninflation enligt PCE-deflatorn
4,0		KPI
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
00	01	02	03	04	05	06	07

Anm.: 1-2% anses vara den amerikanska centralbankens målintervall för kärninflationen enligt PCE-deflatorn.

Källa: Bureau of Labor Statistics.

Resursutnyttjandet har under våren blivit något mindre ansträngt och väntas fortsätta dämpas ytterligare en tid när den amerikanska tillväxten mattas och arbetslösheten stiger. Löneökningarna i industrin ligger visserligen fortfarande allt för högt i förhållande till den sva- gare produktivitetstillväxten, men utvecklingen på arbetsmarknaden väntas bidra till en lägre löneökningstakt framöver. Inflationen mätt som KPI har däremot stigit vilket beror på höjda mat och energipriser men prishöjningarna bedöms dock vara tillfälliga.

15

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

1.2 Euroområdet

Tillväxttoppen har passerats

Drygt ett år efter att BNP-tillväxten dämpades i Förenta staterna mattas även konjunkturen i eu- roområdet. Euroområdet har stått emot ned- växlingen i amerikansk ekonomi förvånansvärt väl tack vare ett starkt efterfrågetryck i världen i övrigt.

Under de två senaste åren har styrkeförhål- landet mellan euroområdets två största ekono- mier förändrats. Under större delen av 1990-talet växte Frankrike snabbare än Tyskland men se- dan fjärde kvartalet 2005 har tysk ekonomi vuxit betydligt snabbare än fransk ekonomi. Det är framför allt en god exporttillväxt och stigande investeringar som bidragit till uppgången i tysk ekonomi. Hushållens konsumtion är emellertid fortsatt låg trots ett betydligt ljusare läge på ar- betsmarknaden. I Frankrike har uppgången i in- vesteringskonjunkturen varit långt mer blygsam. Under förra året dämpades konsumtionstillväx- ten, som tidigare utgjort den huvudsakliga driv- kraften i fransk ekonomi (se diagram 1.6).

Förra året steg BNP i euroområdet med 2,8 %, vilket är den högsta tillväxten sedan 2000. Under det andra kvartalet i år ökade BNP i euroområdet med 0,3 % jämfört med föregående kvartal och med 2,5 % jämfört med samma kvartal 2006. Motsvarande tal för första kvartalet var 0,7 % och 3,2 %. Det var framför allt lägre investeringar som bidrog till att tillväxten däm- pades under våren.

Diagram 1.6 BNP-tillväxt

Procentuell förändring

6
5
4
3
2
1
0
-1	Euroområdet
-2	Tyskland
-3	Frankrike

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 Källa: Eurostat.

I år och nästa år väntas tillväxten sakta ned något till följd av en svagare global efterfrågan, stigande räntor och starkare euro. I år förutses BNP öka med 2,6 % och nästa år med 2,2 %.

Under 2009 och 2010 antas euroområdet växa i nivå med potentiell tillväxt kring 2 %.

Utdragen investeringsuppgång går mot sitt slut…

Den investeringsuppgång som inleddes under 2003 väntas kulminera i år. Jämfört med tidigare investeringscykler har uppgången varit förhål- landevis svag men mer utdragen.

Investeringarna har stimulerats av en stark ex- porttillväxt till framför allt Asien, vilket till stora delar kompenserat för avmattningen i ameri- kansk konjunktur. En svagare global efterfrågan i kombination med starkare euro väntas leda till att exporttillväxten dämpas de närmaste åren. En stigande andel av exporten går till Asien och ol- jeproducerande länder och rör i stor omfattning infrastruktursatsningar som är av mer strukturell än cyklisk karaktär, vilket bidrar till att ned- gången i investeringskonjunkturen förutses bli måttlig (se diagram 1.7).

Diagram 1.7 Investeringar och sysselsättning

Procentuell förändring

8											3,0
6							Investeringar				2,5
							Sysselsättning
4											2,0
2											1,5
0											1,0
-2											0,5
-4											0,0
96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Källa: Eurostat.

De senaste årens gynnsamma finansiella vill- kor, i form av låga räntor och likvida finansiella marknader, i kombination med en stark global efterfrågan har lagt grunden för en stark expan- sion i företagssektorn. En tilltagande produkti- vitetstillväxt och dämpad löneökningstakt har medverkat till en god vinstutveckling hos fö- retagen. Företagsförtroendet i tillverkningsindu- strin är högt även om den senaste tidens finansi- ella oro har bidragit till att framtidsförväntning- arna dämpats. Den allt stramare arbetsmarkna- den väntas dessutom leda till en tilltagande löne- ökningstakt, vilket i kombination med högre räntor väntas leda till minskade vinstmarginaler och försämrade framtidsförväntningar hos före- tagen. Sammantaget väntas investeringskon-

16

junkturen försvagas i takt med att exporttillväx- ten dämpas och kapacitetsutnyttjandet minskar.

…medan draghjälpen från konsumtionen ökar

Som väntat var konsumtionen under inledningen av innevarande år dämpad till följd av den tyska momshöjning som trädde ikraft den 1 januari i år. I Tyskland steg konsumtionen kraftigt under det fjärde kvartalet förra året för att sedan mins- ka markant under det första kvartalet i år. Kon- sumtionen stärktes något under det andra kvar- talet i år men var fortsatt låg. Den svaga tyska konsumtionstillväxten tyngde även konsum- tionstillväxten i euroområdet som helhet. Flera faktorer talar dock för att konsumtionen tilltar under den andra halvan av 2007. Konsument- förtroendet i euroområdet har successivt stärkts sedan mitten av 2005 även om hushållen blivit något mindre optimistiska under de senaste må- naderna. I ett historiskt perspektiv är dock kon- sumentförtroendet relativt högt. Framför allt har hushållen successivt fått en mer positiv syn på arbetsmarknadsläget. Förbättringen av synen på den egna ekonomin är mer måttlig, vilket talar för att konsumtionsuppgången på åtminstone kort sikt blir måttlig. Utvecklingen av konsu- mentförtroendet och den faktiska konsumtio- nen skiljer sig mellan de fyra största eurolän- derna. I Tyskland och på senare tid Frankrike, har konsumentförtroendet stigit mer än den faktiska konsumtionen medan det omvända gäller i Italien och Spanien.

Diagram 1.8 Arbetslösheten i Tyskland, Frankrike och Italien

Procent av arbetskraften

14
12
10
8
6
4					Tyskland
2					Euroområdet
					Frankrike
0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Källa: Eurostat.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats betydligt sedan mitten av 2005. Sysselsättnings- tillväxten har tilltagit och ligger på historiskt

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

höga nivåer. Ökningen i sysselsättningen däm- pades dock något under första halvan av 2007. Arbetslösheten låg under sommaren på rekord- låga nivåer. Arbetslösheten uppgick i både juni och juli till 6,9 %, vilket är den lägsta nivån sedan mätningarna påbörjades 1993. Arbetslösheten bedöms i år uppgå till 7,0 % och till 6,9 % nästa år (se diagram 1.8).

En förutsättning för att det ljusa läget på ar- betsmarknaden leder till en återhämtning i kon- sumtionen är emellertid att hushållens osäkerhet kring utvecklingen av de disponibla inkomsterna på sikt skingras. En allt stramare arbetsmarknad väntas leda till en ökad löneökningstakt medan sundare offentliga finanser bedöms lägga grun- den för ett minskat försiktighetssparande. Sam- mantaget väntas konsumtionen tillta under framför allt nästa år och därmed till viss del kompensera för en lägre investeringstakt.

Stigande kärninflation

Det sammanvägda måttet på prisökningstakten i euroområdet, HIKP, har sedan september 2006 legat under 2 %. Man får gå tillbaks till 1999 för att hitta en lika lång period med låg inflation. Den låga prisökningstakten under 2007 åter- speglar dock snarare effekten av förra årets olje- prishöjningar än lågt underliggande inflations- tryck. Under första halvan av 2007 har energi- komponenten i HIKP drivit ned inflationen, en effekt som klingar av under andra halvan av 2007 (se diagram 1.9).

Diagram 1.9 Inflation

Procentuell förändring

3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5			HIKP		Kärninflation
0,0
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007

Källa: Eurostat.

Kärninflationen, KPI exklusive oförädlade livsmedel och energi, har successivt stigit sedan mitten av förra året. I juli uppgick HIKP till

17

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

1,8 % medan kärninflationen, nådde 1,9 %. Kärninflationen drivs upp av en stegrad prisök- ningstakt i framför allt tjänstsektorn.

Under nästa år väntas en stigande löneök- ningstakt verka inflationsdrivande medan effek- ten av den tidigare tyska momshöjningen verkar i motsatt riktning. Inflationen väntas uppgå till 2,0 % både i år och nästa år.

1.3 Asien

Asien ångar på men tillväxten mattas något

Förutsättningarna för en fortsatt hög tillväxt i den asiatiska regionen är god de närmaste åren, trots att tillväxten i både Förenta staterna och euroområdet växlar ner i år. Den inhemska ef- terfrågan i de asiatiska länderna blir en allt vikti- gare drivkraft för hela regionen. Handeln har ökat inom Asien och beroendet av exporten till Förenta staterna har minskat. BNP-tillväxten dämpas dock under de närmaste två åren något även i Asien till följd av en något svagare tillväxt i Kina och Indien samt i de s.k. nyligen industria- liserade länderna (dit Korea, Taiwan, Hong Kong och Singapore räknas) som påverkas av en svagare global exportefterfrågan. Tillväxten lig- ger emellertid kvar på en mycket hög nivå vilket bidrar till att den globala BNP-tillväxten fort- sätter att var hög.

Tillväxten i Kina ligger kvar på en mycket hög nivå

Kinas mycket goda exporttillväxt har genererat ökade vinster i företagen och stigande sysselsätt- ning i storstadsregionerna. Detta har framför allt bidragit till en mycket hög investeringstillväxt, men även konsumtionen har vuxit starkt. Inve- steringarna har dessutom eldats på av en mycket hög kredittillväxt. Förra året fortsatte både inve- steringarna och exporten att växa starkt vilket bidrog till att BNP-tillväxten uppgick till 11,1 %.

I syfte att minska risken för överhettning har penningpolitiken i Kina successivt stramats åt. Höjd utlåningsränta, starkare administrativa kontroller och höjda reservkrav har fått en viss effekt och investeringstillväxten förväntas däm- pas i år och nästa år. Det bidrar till att BNP växer i en något långsammare takt, men på en fortsatt mycket nivå. Tillväxten påverkas även av att exporten utvecklas svagare som ett resultat av

att den globala efterfrågan växer långsammare. På marginalen väntas också exporten påverkas negativt av Kinas valutastrategi som i princip innebär att yuanen gradvis stärks mot dollarn.

Ansträngt resursläge hämmar tillväxten i Indien

I Indien är det framför allt den inhemska efter- frågan och hushållens konsumtion som har gett det största bidraget till tillväxten. På senare år har också exporten blivit en allt viktigare motor, bland annat till följd av den allt starkare efterfrå- gan från Kina dit omkring hälften av Indiens ex- port inom Asien går. Förra året växte BNP i In- dien med 9,7 %, men tillväxten dämpas både i år och nästa år till följd av ett allt mer ansträngt re- sursläge som hämmar produktionen inom både tjänstesektorn och industrin. Dessutom förvän- tas penningpolitiken bli stramare till följd av dels en stigande inflation, dels en snabb kredittillväxt. Finanspolitiken antas vara återhållsam på grund av det stora underskottet i statsbudgeten.

Japans tillväxt över trend

Även om Japan har haft en mer undanskymd roll på senare år ska landets betydelse för den asia- tiska regionen inte underskattas. Förra året växte BNP med 2,2 % vilket förstärkte bilden av att Japan åter är att räkna med. Exporten har drivit tillväxten, vilket tillsammans med höga företags- vinster också har medfört att maskininvestering- arna har ökat starkt.

Exporten och maskininvesteringarna väntas fortsätta att utvecklas hyggligt både i år och nästa år, men i en något långsammare takt jäm- fört med förra året. Exporten drivs framför allt av den mycket starka tillväxten i Kina. I år får också exporten draghjälp av den svaga yenen som har försvagats med 20 % i effektiva termer från december 2004 till juli 2007. En svagare importefterfrågan från Förenta staterna, Japans viktigaste handelspartner tillsammans med Kina, motverkar emellertid den starka efterfrågan från Kina. En svagare importtillväxt resulterar emel- lertid till ett fortsatt positivt tillväxtbidrag från utrikeshandeln. Maskininvesteringarna dämpas till följd av något sämre vinstmarginaler fram- över.

Hushållens konsumtion, som förra året ut- vecklades måttligt, väntas under innevarande år och nästa år växa starkare tack vare den mycket

18

goda utvecklingen på arbetsmarknaden. Syssel- sättningen har ökat under en förhållandevis lång period och arbetslösheten uppgick i juli till 3,6 %, vilket är den lägsta nivån sedan början av 1998. Konsumtionsviljan har tidigare dämpats av en svag reallöneutveckling, vilket delvis förklaras av en stor andel deltidsanställda och de stora pensionsavgångarna. Lönekraven och lönenivå- erna är inte lika höga bland de unga på arbets- marknaden jämfört med de äldre som går i pen- sion. En viss förstärkning av reallönerna väntas emellertid i takt med att arbetsmarknaden fort- sätter att bli allt stramare, men bedömningen är att detta inte kommer att bli tillräckligt för att konsumtionen ska ta ordentlig fart.

Sammantaget bedöms BNP i Japan växa med 2,4 % 2007 och 2,2 % 2008. Således ligger BNP- tillväxten kvar över den potentiella tillväxten, som av OECD uppskattas till omkring 1,4 %.

1.4 Oljepriset

Oljepriserna har, med stöd av en rad olika fakto- rer, stigit markant sedan 2002. På utbudssidan växte produktionskapaciteten relativt långsamt i början av 2000–talet, bl.a. på grund av låga infra- strukturinvesteringar i kölvattnet av det låga pri- set på olja som rådde i slutet av 1990-talet. Sam- tidigt tog efterfrågan på olja fart, främst driven av en stark internationell tillväxt. Stora tillväxt- länder, såsom Kina och Indien, trädde under 2003-04 fram som betydande nettokonsumenter av olja samtidigt som efterfrågan från Förenta staterna var fortsatt hög.

Diagram 1.10 Pris på Brentolja

SEK/fat					USD/fat
600					90
500		SEK/fat			80
					70
		USD/fat
400					60
300					50
					40
200					30
100					20
					10
0					0
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källa: Reuters.

Den globala reservkapaciteten, dvs. skillnaden mellan potentiellt utbud och faktisk efterfrågan,

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

har därmed varit begränsad, vilket medfört att oljepriset blivit alltmer känsligt för utbudsstör- ningar och politisk oro i oljeproducerande regi- oner.

Under 2007 har priset på Brentoljan successivt stigit och noterade i juli ”all-time high” på över 80 dollar per fat. Bakom uppgången ligger en stark efterfrågan (bl.a. från Kina och Förenta staterna), olika typer av utbudsstörningar och geopolitisk oro. Även bristande raffinaderikapa- citet och låga bensinlager i Förenta staterna har understött oljeprisuppgången. Finansiell oro och påföljande oro för den realekonomiska utveck- lingen har endast temporärt fått oljepriserna att falla tillbaka.

De närmaste åren väntas den globala reservka- paciteten förbättras något då utbudet av råolja växer snabbare än efterfrågan. Även raffinaderi- kapaciteten förväntas förbättras. Trots detta bedöms förhållandena på oljemarknaden vara fortsatt relativt strama och bidra till att oljepriset förblir på en hög nivå de närmaste åren.

På längre sikt har utsikterna för den globala reservkapaciteten på oljemarknaden blivit mer osäkra. Det finns tecken på att råoljeproduktio- nen växer långsammare än vad som tidigare antagits, särskilt hos oljeproducenter utanför OPEC. Till detta bidrar bl.a. lägre avkastning på alltmer mogna oljefält, stigande utvinningskost- nader och flaskhalsar i produktionsutbyggnaden. Samtidigt förväntas efterfrågetillväxten vara fortsatt hög men avtagande till följd av en svagare internationell konjunktur.

Prognosen för ett fat Brentolja höjs jämfört med vårpropositionen och bedöms uppgå till 70 dollar i december 2007 och 65 dollar i december 2008. Vid slutet av 2009 förväntas oljepriset sjunka till 60 dollar per fat.

Osäkerheten i bedömningen av oljepriset är fortsatt stor. En allt större andel av produktio- nen sker i politiskt instabila länder utanför OECD. Förändringar i global tillväxt, oväntade produktionsstörningar och geopolitiska spän- ningar har potential att kraftigt påverka oljepri- set. Till detta bidrar inte minst den olösta kon- flikten mellan västvärlden och Iran angående Irans kärnkraftprogram.

19

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

2 Finansiella marknader

De senaste årens goda tillväxt har lett till att obligationsräntorna sedan 2005 stigit. Riksbanken och ECB har under 2007 fortsatt att höja styrräntorna, medan Federal Reserve bibehållit samma styrränta. Den senaste tiden har emellertid utvecklingen på de finansiella marknaderna präglats av stor osäkerhet kring den amerikanska bolånemarknaden och dess spridningseffekter på övriga finansiella till- gångar. Efterfrågan på placeringar med hög kreditrisk har minskat medan efterfrågan på statsobligationer eller statspapper med kortare löptid ökat. Den ökade riskaversionen har bidragit till en kraftig nedgång i de internatio- nella statsobligationsräntorna. Interbank- marknaden för korta placeringar över natten har både i euroområdet och i Förenta staterna fungerat så dåligt att centralbankerna varit tvungna att agera med likviditetsfrämjande åtgärder. Den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, bedöms sänka styrräntan under hösten 2007. Den svenska Riksbanken och ECB, den europeiska centralbanken, väntas dock fortsätta att strama åt penningpo- litiken. Även Bank of Japan, den japanska centralbanken, väntas fortsätta att höja styr- räntan, dock i en långsam takt.

På valutamarknaden har förväntningar om framtida ränteskillnader mellan länder varit styrande. Under 2006 och 2007 har förvänt- ningar om minskade ränteskillnader bidragit till att dollarn försvagats både gentemot euron och den svenska kronan. Dessutom har den finan- siella oron tidvis pressat dollarn ytterligare.

I takt med att ränteskillnaderna mellan Sverige och omvärlden minskar väntas kronan stärkas. För Sveriges del innebär högre räntor och star- kare krona en åtstramning av de monetära för- hållandena.

2.1 Utvecklingen i omvärlden

Lägre statsobligationsräntor på grund av minskad riskaptit

Under slutet av 2006 och början av 2007 ledde stark makrostatistik till att synen på den ame- rikanska konjunkturen reviderades upp. Detta bidrog i sin tur till stigande internationella

obligationsräntor. Under sommaren har emellertid statsobligationsräntorna fallit kraftigt. I spåren av den finansiella turbulensen har sk. kreditspreadar, länderspreadar och ränteswappspreadar ökat. Efterfrågan på stats- obligationer har ökat medan placeringar i de flesta internationella företagsobligatoner, amerikanska bostadsobligationer samt strukturerade skuldinstrument2 minskat. Osäkerheten har lett till ökad riskaversion, vilket innebär att kapital flyttats från investeringar med lägre kreditvärdighet till investeringar i statsobligationer.

Vidgas tidsperspektivet något - från somma- rens fallande långräntor - kan emellertid konsta- teras att svenska och internationella obligations- räntorna sedan mitten av 2005 befinner sig i en ränteuppgångsfas. Bedömningen är att den kraf- tiga räntenedgången den senaste tiden kommer att klinga av och att statsobligationsräntor åter- igen stiger.

Diagram 2.1 10-åriga obligationsräntor i Tyskland, Förenta
staterna, Japan och Sverige
Procent
8
7		Tyskland
		Japan
6		Sverige
		Förenta Staterna
5
4
3
2
1
0
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källa: Reuters.

Centralbankernas likvidtetsfrämjande åtgärder

Under augusti månad har flera centralbanker, bland annat ECB, Federal Reserve, Bank of Japan vid flera tillfällen genomfört likviditets- främjande åtgärder i syfte att underlätta ban- kernas kortfristiga finansiering. I spåren av

2 Exempelvis CDO, Collateralized Debt Obligation, där olika typer av obligationer med varierande kreditvärdighet buntats ihop och sålts som ett instrument.

20

problematiken på den amerikanska bostadsob- ligationsmarknaden har även andra typer av värdepappers kreditvärdighet ifrågasatts, såsom exempelvis företagsobligationer. Det har lett till att räntan på vissa värdepapper skjutit i höjden.

Bankerna har i sina korta placeringar investe- rat i värdepapper som i kreditåtstramningens spår inte gått att marknadsprissätta. Därmed har bankerna inte kunnat finansiera de utlåningsåta- ganden som man haft gentemot exempelvis risk- kapitalbolag och hedgefonder. Följden av allt detta har blivit att centralbankerna givit banksy- stemen i respektive länder möjligheten att kort- fristigt låna kapital i centralbanken mot säkerhet. I Förenta staterna sänkte Federal Reserve dis- kontoräntan från 6,25 % till 5,75 % i syfte att mildra följderna av kreditåtstramningen. Cen- tralbankernas likviditetsfrämjande åtgärder har vidtagits eftersom centralbanker har ett ansvar för att betalningssystemet i respektive land fun- gerar på ett tillfredsställande sätt.

Generellt sett bör åtgärder för att främja betalningssystemet samt penningpolitiken ses som två skilda uppgifter som centralbanker har. Skulle emellertid kreditåtstramningen få effekter på den reala ekonomin, genom exempelvis sjun- kande investeringar, lägre resursutnyttjande, mindre stram arbetsmarknad etc, då måste pen- ningpolitiken anpassas därefter.

De europeiska och japanska obligationsrän- torna väntas stiga framöver mot bakgrund av en fortsatt god ekonomisk utveckling, ökat resurs- utnyttjande, stigande inflation och högre korta räntor. I prognosen bedöms den tyska 10-åriga obligationen uppgå till 4,70 % i december 2007 och drygt 5 % i december 2008. Den ameri- kanska motsvarigheten bedöms uppgå till 4,80 % både i december 2007 och i december 2008.

ECB fortsätter strama åt medan Fed sänker

Sedan sommaren 2006 har den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, bibehållit styrräntan på 5,25 %. I början av sommaren 2007 visade den amerikanska makrostatistiken på en återhämtning och terminsprissättningen indikerade att Federal Reserve skulle bibehålla styrräntan på 5,25 %. Problemen på den ame- rikanska bolånemarknaden samt effekter av den pågående kreditåtstramningen har emel- lertid förändrat den amerikanska terminsspris-

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

sättningen, vilken nu indikerar en sänkning av styrräntan till 4,5 % vid slutet av 2007. I sam- band med FOMC3-mötet i augusti förändrade Federal Reserve sin penningpolitiska signale- ring från en åtstramande till en mer neutral hållning. Förändringen ska ses mot bakgrund av den pågående turbulensen på de finansiella marknaderna. PCE-deflatorn4 exklusive mat och energi - måttet för inflation som Federal Reserve gärna använder sig av – ligger också inom det spann som centralbanken satt upp som mål, 1-2 %. Bedömningen är att den ame- rikanska styrräntan sänks under året och att den uppgår till 4,75 % i slutet av 2007 och 4,5 % i slutet av 2008.

Den europeiska centralbanken har fortsatt att strama åt penningpolitiken. Sedan december 2005 har styrräntan höjts med 2,25 procenten- heter till 4 %. Bakgrunden till den stramare pen- ningpolitiken är att ECB:s målvariabler för pen- ningpolitiken, inflation och penningmängdstill- växt, legat över målen. Inflationen mätt som HIKP ligger emellertid nu på nivåer som av ECB bedöms vara långsiktigt hållbara. Penning- mängdstillväxten (M3) är däremot fortsatt hög, och ökningstakten tilltog i juli då M3 mätt i årstakt ökade med 11,9 %. Utlåningen till hus- hållen och företagen har dämpats något, men är på fortsatt höga nivåer. Samtidigt visar den euro- peiska konjunkturen på robust tillväxt, vilket ta- lar för en fortsatt höjning av den europeiska styrräntan. ECB har den senaste tiden signalerat att man avser att successivt höja styrräntan mot en mer neutral nivå. Effekter av den pågående kreditåtstramningen skapar emellertid ökad osä- kerhet på grund av att effekterna ännu inte fullt ut är överblickbara. Prognosen för styrräntan är 4,25 % vid utgången av 2007 och 4,5 % vid slutet av 2008.

Den japanska centralbanken, Bank of Japan, har efter drygt fem år med nollränta sedan som- maren 2006 höjt styrräntan med 0,5 procenten- heter. Bakgrunden till höjningen är att den reala ekonomin under den senaste tiden visat på viss styrka. I inledningen av 2007 ökade kärninflatio- nen något, men de senaste månadernas utfall in- dikerar att kärninflationen mätt i årstakt faller

3 Federal Open Market Committee, direktionen som beslutar om den amerikanska styrräntan, Fed funds.

4 Konsumtionsdeflatorn.

21

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

något. Styrräntan i Japan ligger internationellt sett mycket lågt och yenen har för många inve- sterare varit en s.k. funding valuta. Prognosen är att den japanska centralbanken kommer att höja styrräntan - om än i mycket långsam takt – så snart kärninflationen visar på svag ökningstakt.

Diagram 2.2 Styrräntor i euroområdet, Sverige och Förenta staterna

Procent

6

Euroområdet 5 Sverige

Förenta Staterna

4

3

2

1

0

2002 2003 2004 2005 2006 2007 Källor: ECB, Riksbanken och Federal reserve.

Ökad riskaversion

Den finansiella turbulensen har medfört att investerare värderar risk på ett annat sätt än tidigare. Istället för att söka avkastning i obli- gationer med något högre risk än statsobliga- tioner har efterfrågan på statsobligationer både med något kortare och längre löptider ökat. Den förändrade riskaptiten har lett till att räntan på företagsobligationer, kreditvärderade som AAA, och företagsobligationer med ännu lägre kreditvärdighet har stigit. Å andra sidan har efterfrågan på statsobligationer ökat och räntan på dessa värdepapper har fallit. Räntan på statsobligationer i länder med sämre kredit- värdighet än exempelvis Sverige och Förenta staterna har också stigit. Ett annat tecken på den ökade riskaversionen är avvecklingen av s.k. carry trade positioner. Mycket förenklat kan en carry trade beskrivas som att investe- raren lånar i en lågräntevaluta för att sedan placera i en högräntevaluta, dvs. att utnyttja skillnaderna i räntor mellan två länder. Under våren försvagades den japanska yenen till följd av att investerare lånade i yen och placerade i högräntevalutor som exempelvis australien- siska dollar. Under sommaren har carry trades positioner avvecklats och yenen har stärkts

från 123 USD/JPY till 114 USD/JPY, en för- stärkning med över 7 %.

Dollarförsvagningen väntas fortsätta

Under 2007 har dollarn, i likhet med de se- naste två åren, fortsatt att trendmässigt för- svagas gentemot euron. Kortare perioder av viss dollarförstärkning skedde under slutet av april, då också terminsprissättningen för den förväntade styrräntan indikerade att Federal Reserve skulle bibehålla styrräntan på 5,25 %. Sannolikt bidrog den ökade förväntade ränte- differensen mellan dollarränta och euroränta till att ge dollarn styrka tillfälligt. En svag ut- veckling på bostadsmarknaden, negativt BNP- bidrag från bostadsinvesteringarna samt för- väntningarna om att Fed på grund av den finansiella oron under loppet av 2007 ska komma att sänka styrräntan har emellertid fortsatt att pressa dollarn. I takt med att tillväxt- och ränteskillnader minskar relativt euroområdet är bedömningen att dollarför- svagningen kommer att fortsätta. I prognosen förväntas dollarn försvagas till 1,39 mot euron, mot yenen förutses dollarn att noteras till 117 vid utgången av 2007. I december 2008 för- väntas dollarn noteras till 1,37 mot euron och 115 mot yenen.

Diagram 2.3 Dollar mot yen och euro

USD/JPY					EUR/USD
140						0,7
135						0,8
130						0,9
125
120						1,0
115						1,1
110						1,2
105						1,3
100
95	USD/JPY (vänster)		EUR/USD (höger, inverterad skala)			1,4
90						1,5
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källa: Reuters.

Ökad volatilitet på börserna

De stora internationella börsindexen har under den senaste tiden visat på en kraftigt ökad

22

volatilitet.5 Den generella kreditåtstramningen har lett till minskad efterfrågan på aktier, vilket har bidragit till stora rörelser på de in- ternationella börserna. De svenska bolagens resultat för andra kvartalet 2007 var överlag något sämre än analytikerna väntat sig. Kon- sensusbedömningen på marknaden är att bolagens vinster framöver kommer att vara något lägre än tidigare. Kreditåtstramningen med stigande räntekostnader för företagen ris- kerar att pressa bolagens marginaler på längre sikt. Även stigande arbetskraftskostnader riskerar att höja företagens kostnader och därmed minska bolagens vinster.

Diagram 2.4 Börsutvecklingen i euroområdet, Förenta sta- terna, Japan och Sverige

Index a

200
180
160
140
120
100
80
60
40	STOXX			Nikkei 225
20	OMX Index			Standard & Poor 500
0
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källor: STOXX Ltd, OMX och Standard & Poor.

2.2 Utvecklingen i Sverige

Under våren 2007 steg de svenska långa räntorna för att under sommaren falla tillbaka kraftigt. Utvecklingen har varit i linje med den för inter- nationella obligationsräntor. Anledningen till sommarens räntenedgång är att investerare förändrat synen på risk. Det har inneburit att efterfrågan på svenska statsobligationer varit hög, priset har stigit och räntan har fallit. Mot bakgrund av den relativt starka konjunkturen, BNP växer med 3,2 % 2007 och 2008 (se avsnitt 3) är obligationsräntorna på relativt låga nivåer. Inflationsförväntningarna har den senaste

5 Volatilitet är ett begrepp som uttrycker priskänsligheten hos exempelvis aktier. Volatilitet anger hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

tiden stigit. bl.a. visade KI:s Konjunkturbaro- meter att hushållens inflationsförväntningar blev 2,8 % och 2,5 % i juli respektive augusti. Även mätt med break-even inflation ligger inflations- förväntningarna närmare 2,5 % (se diagram 2.5).

Diagram 2.5 Break-even inflation

Procentenheter
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källa: Riksgälden.

I prognosen förutses att svenska obligations- räntor kommer att stiga i år och nästa år i takt med att de lediga resurserna i ekonomin minskar och penningpolitiken blir allt mindre expansiv. Under 2008 väntas svenska statsobligationsrän- tor ligga på samma nivåer som tyska motsvarig- heter. Under 2009 förväntas däremot en positiv styrränteskillnad gentemot euroområdet, vilket bidrar till att den långa räntedifferensen mellan Sverige och euroområdet också kommer att öka. Prognosen för den tioåriga svenska obligations- räntan är 4,95 % i december 2007 och 5,05 % i december 2008. Vid slutet av kalkylåret 2009 väntas räntan uppgå till 5,20 %.

Riksbanken fortsätter att höja styrräntan

Riksbanken har fortsatt strama åt penningpo- litiken på grund av att det underliggande infla- tionstrycket på några års sikt förväntas stiga. Penningpolitiken är framåtblickande, vilket betyder att Riksbanken i penningpolitiken måste ta hänsyn till inflationstrycket på 1-2 års sikt.

Styrräntan har sedan 2006 höjts från 1,5 % till 3,75 % och ytterligare åtstramningar väntas framöver. Trots den starka tillväxten är inflatio- nen låg. Den reala styrräntan har ökat till följd av att inflationen varit låg samtidigt som styrräntan höjts. Den reala styrräntan ligger idag på 2,5 % (Riksbankens styrränta justerat för UND1X).

23

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Den underliggande inflationen ligger alltjämt under Riksbankens mål. Det underliggande in- flationstrycket väntas emellertid under andra halvåret av 2007 att stiga och vid slutet av 2007 bedöms UND1X-inflationen vara 1,4 %. Vid utgången av 2008 och 2009 bedöms UND1X- inflationen att stiga till 2,2 % respektive 2,5 % (se avsnitt 4.3 om inflationen).

I denna prognos bedöms reporäntan succes- sivt höjas under de närmaste åren. En fortsatt sysselsättningsökning väntas bidra till högre lö- neökningstakt. Även kapacitetsutnyttjandet är på höga nivåer samtidigt som det underliggande inflationstrycket stiger. Mot den bakgrunden bedöms reporäntan att vara 4 % i december 2007, 4,5 % i december 2008 och 4,75 % i slutet av 2009. Vid utgången av 2010 bedöms styr- räntan vara 4,25 %.

Diagram 2.6 Nominell och real styrränta

Procent
4,5
4,0		Nominell styrränta		Real styrränta
3,5
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
2002	2003	2004	2005	2006	2007

Källor: Riksbanken och Statistiska centralbyrån.

Kronan förväntas stärkas

Under sommaren har kronan försvagats gentemot både euron och dollarn. Det oroliga läget på de finansiella marknaderna har bidragit till att efterfrågan på kronor minskat. Generellt sett tenderar kronan att försvagas vid finansiell turbulens.

Terms of trade, vilken mäter förhållandet mellan export- och importpriser, har sedan 2000 trendmässigt försämrats. Under 2006 förbättra- des terms of trade något, men en viss rekyl av kvoten har skett under 2007 (se diagram 2.7). I grunden ser emellertid de reala utsikterna fortsatt goda ut, vilket borde gynna kronan relativt andra valutor. De positiva underliggande faktorerna såsom bytesbalansöverskott, stabila statsfinanser samt god ekonomisk tillväxt och

dämpad inflation väntas bidra till en stabil krona. Riksbankens styrräntehöjningar kommer att ge kronan stöd genom att den positiva räntediffe- rensen gentemot omvärlden successivt ökar. Prognosen för den handelsviktade växelkursen, TCW-index, är 123 i december 2007 och 121 i december 2008. Vid slutet av prognosperioden 2009 och 2010 förväntas TCW-index uppgå till 122 respektive 123.

Diagram 2.7 Terms of trade

Kvot
90
88
86
84
82
80
78
76
74
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 2.8 TCW-index

Index, 1992-11-19 = 100
140
135
130
125
120
115
110
2002	2003	2004	2005	2006	2007
Källa: Riksbanken.

Svängig Stockholmsbörs

Börsåret 2007 inleddes starkt. Osäkerhet om den amerikanska konjunkturen och den ame- rikanska bolånemarknaden ledde emellertid till ett fall i börskurserna internationellt i slutet av februari/mars. Efter en period av hög volati- litet och fallande börskurser steg emellertid Stockholmsbörsen under senvåren 2007. Under sommaren och början av hösten tilltog emellertid kreditåtstramningsproblemen sam- tidigt som riskaptiten sjönk. Volatiliteten på

24

Stockholmsbörsen var i början av hösten 2007 mycket hög.

Bland bolagsrapporterna för andra kvartalet 2007 återfanns både de som överraskade positivt och de som underträffade prognos. Av 70 svenskrelaterade bolag redovisade drygt 50 % sämre resultat än förväntat, medan 34 % var bättre och 13 % var i linje med prognos. Den allmänna bedömningen bland analytiker är att vinsterna kommer att fortsätta växa men i en avtagande takt. Vinsttillväxten för bolagen på Stockholmsbörsen väntas, enligt analytikernas genomsnittsprognos6, bli ca 14,5 % i år, ca 10 % nästa år och omkring 8,5 % 2009. Generellt kan sägas att en avmattning i vinsttillväxten indikerar att en period med svagare investeringstillväxt är att vänta (se avsnitt 3.2 om investeringarna).

Förutsättningar för svensk ekonomi

Utvecklingen på de finansiella marknaderna får effekt på svensk ekonomi genom att hushållens och företagens agerande påverkas av bl.a. ränte- nivån och växelkursen.

Stora företag kan exempelvis välja att finansiera sig genom emission på aktiemarknaden eller genom att låna via före- tagsobligationer. En högre ränta på företagsobligationer kan innebära att invester- ingskalkyler och investeringar förändras och eventuellt uteblir.

För hushållens del märks effekten av utveck- lingen på de finansiella marknaderna mest via räntekanalen och då via bostadsräntorna. Riks- bankens styrränta styr de rörliga bostads- räntorna genom att bankerna använder sig av kortfristig upplåning, upp till tre månader, för att finansiera utlåning till rörlig ränta. De fasta bostadsräntorna styrs av bostadsinstitutens upplåningskostnad på obligationsmarknaden. Ju högre räntenivå på obligationsmarknaderna ge- nerellt desto högre ränta på hushållens fasta bolån och vice versa.

Tillgångspriser å andra sidan, t.ex. priser på aktier och bostäder, påverkar hushållens förmö- genhet och i förlängningen hushållens konsum- tion. Bedömningen är att de finansiella förhål- landena kommer att stramas åt under återstoden

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

av 2007 och 2008. De korta realräntorna har stigit, till följd av att Riksbanken höjt styrräntan, samtidigt som inflationen varit fortsatt låg. Hus- hållens upplåning ökar inte lika mycket som ti- digare, men den har stabiliserat sig på en hög nivå. Detta är delvis ett resultat av den något mindre expansiva penningpolitiken och bidrar till att mildra den starka efterfrågeutveckling som råder i svensk ekonomi. Den svenska väx- elkursen är relativt svag men bedöms stärkas under slutet av 2007 och 2008.

Tabell 2.1 Ränte- och valutakursprognos

Värde vid respektive års slut

	2006	2007	2008	2009	2010
Reporänta	3,00	4,00	4,50	4,75	4,25
6-månadersränta	3,07	4,10	4,60	4,85	4,30
5-årsränta	3,70	4,75	5,00	5,10	4,50
10-årsränta	3,65	4,95	5,05	5,20	4,55
10-årsdiff. SEK-DEM	-0,15	0,25	0,00	0,60	-0,05
6 mån. EURIBOR	3,61	4,30	4,55	4,30	4,30
TCW-index	123	123	121	122	123
EUR/SEK	9,04	9,10	8,90	8,90	8,90
USD/SEK	6,84	6,55	6,50	6,59	6,85
EUR/USD	1,32	1,39	1,37	1,35	1,30

Källor: Finansdepartementet, Riksbanken och Reuters.

6 JCF.

25

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Kris, kreditstopp eller krasch – effekter av turbulens på de finansiella marknaderna

Stora förändringar i räntor, riskaptit och växel- kurser kan få stort genomslag på den reala eko- nomin. Eftersom de finansiella marknaderna är integrerade sprids oro på finansmarknaderna i en region snabbt till andra delar av världen. I syfte att analysera hur den globala ekonomin påverkas av den uppkomna bolånekrisen i Förenta sta- terna görs i denna fördjupningsruta en jämfö- relse med tidigare perioder med finansiell turbu- lens. Mer specifikt studeras, skillnader och lik- heter i de tre senaste finansiella kriserna, 1997, 1998 och 2000/2001.

Aktiemarknaden i Förenta staterna och euroområdet

Index
400
350
300
250
200
150
100								Euroområdet
50								Förenta Staterna
0
96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Källor: Standard&Poors 500 och STOXX50.

Krisen 1997

Krisen 1997, den s.k. Asienkrisen, var en följd av uppbyggnaden av stora finansiella och reala obalanser. I början av 1990-talet ökade till- växten kraftigt i flera asiatiska länder, vilket ledde till överhettning. Utländskt kapital strömmade till de finansiella marknaderna i Asien som i många avseenden ännu var i sin linda. Detta ledde till att överhettningen för- värrades och att inflationen accelererade. Därmed minskade trovärdigheten för ekono- miernas tillväxtpotential betydligt, vilket gav upphov till ett kapitalutflöde. I spåren av den press som uppstod på valutorna fick flera asia- tiska länder överge sina fasta växelkurser. Thailand, Indonesien och Sydkorea var de län- der som drabbades värst av krisen men även andra asiatiska länder drogs med. Flera asia- tiska länder hamnade i en djup recession. De asiatiska börserna rasade dramatiskt medan ut-

vecklingen på aktie- och räntemarknaderna i Europa och Förenta staterna var relativt stabil. I termer av BNP blev de realekonomiska kon- sekvenserna av den finansiella oron stora i Asien, men spridningseffekterna till andra de- lar av världen blev förhållandevis små.

BNP-tillväxt i världen

Procentuell förändring

14					Världen
12					Euroområdet
10					Förenta staterna
					Tillväxtekonomierna i Asien
8
6
4
2
0
95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06
Källor: Eurostat, US Department of Commerce, IMF och Finansdepartementet.

Krisen 1998

Krisen 1998 var till viss del en följd av den tur- bulens som skapats under Asienkrisen, vilken bidragit till att investerare successivt omvärderat kreditrisker. Den ekonomiska krisen i Asien bi- drog till att oljepriset halverades och föll till un- der 10 dollar/fat. I spåret av oljeprisfallet fick den ryska staten betalningsproblem. I augusti 1998 utsattes rubeln för stor press och devalve- rades med 75 % gentemot dollarn. Parallellt med oron i Ryssland skakades den amerikanska fi- nansmarknaden av krisen i den tidigare så fram- gångsrika hedgefonden LTCM (Long-Term Ca- pital Management). LTCM:s strategi byggde på att räntedifferenserna mellan olika typer av bo- stads-, företags- och statsobligationer antogs minska. Marknadsutvecklingen gick emellertid i motsatt riktning, vilket ledde till att LTCM hamnade på randen av konkurs. För att återställa förtroendet och likviditeten på finansmarkna- derna sänkte den amerikanska centralbanken hösten 1998 styrräntan 3 gånger med samman- lagt 0,75 procentenheter. Den finansiella krisen ledde till ett tydligt börsfall på aktiemarknaderna världen över, statsobligationsräntorna sjönk och kreditspreadarna ökade. De realekonomiska ef- fekterna blev däremot, precis som under Asien- krisen, begränsade. Tillväxten i euroområdet ac- celerade och amerikansk ekonomi växte stabilt

26

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

med över 4 %. Den amerikanska centralbankens expansiva penningpolitik bidrog sannolikt till att upprätthålla en hög konsumtion i Förenta sta- terna samt att driva på uppgången i tillgångspri- serna. Från hösten 1998 och fram till mars 2000 steg Nasdaq index med över 300 %.

Krisen 2000-2001

Den finansiella kris som inleddes 2000 fick stort genomslag på den globala ekonomin. Krisen hade sitt ursprung i både finansiella och reala obalanser. En snabb och kraftig dämpning i flera regioner samtidigt förstärkte djupet i konjunk- turavmattningen. Krisen inleddes med en global nedgång i tillverkningsindustrin, framför allt inom sektorn för informations– och kommuni- kationsteknologi. Världshandeln vek och kapa- citetsutnyttjandet sjönk, vilket ledde till kraftig fallande investeringar. BNP föll markant i de viktigaste regionerna. Efterfrågeminskningen i kombination med låga vinster hos företagen ledde till kraftiga fall på aktiemarknaderna. I början av 2000 var framtida vinstförväntningar mycket högt ställda. P/E-talen (aktiekursen i re- lation till vinsten) steg till följd av att vinsterna inte ökade i samma takt som aktiekurserna. De faktiska vinsterna nådde inte upp till förväntningarna och börserna föll kraftigt. På de internationella räntemarknaderna sjönk statsob- ligationsräntorna och kreditspreadarna ökade till följd av en ökad riskaversion hos investerarna.

Finansiell oro sommaren/hösten 2007

Sett till utvecklingen på de finansiella markna- derna liknar dagens situation mest krisen 1998. Turbulensen på finansmarknaden har snarare sitt ursprung i finansiella än reala obalanser och drivs i stor utsträckning av en omvärdering av kredit- risken. I likhet med 1998 har riskpremierna stigit och räntespreadar ökat till följd av att investerare hellre placerar i statsobligationer än i företagsob- ligationer och amerikanska bostadsobligationer. Flera faktorer talar för att spridningseffekterna från dagens finansiella kris till den reala ekono- min blir förhållandevis små. Till skillnad från 1998 växer tillväxtekonomierna i Asien och olje- producerande länder, som Ryssland och Brasi- lien, mycket kraftigt. Det som skiljer dagens si- tuation från förhållanden som gällde vid millen- niumskiftet är framför allt att företagens

vinstutveckling levt upp till förväntningarna, vil- ket återspeglas i låga P/E-tal. Till skillnad från 1998 och 2000 har företagsförtroendet under 2007 utvecklats starkt före den finansiella krisen. I början av 1998 och i inledningen av 2000 var företagsförtroendet i Förenta staterna betydligt lägre och på nivåer som tydde på en pågående avmattning i ekonomin.

Företagsförtroendet i tillverkningsindustrin i Förenta
staterna
Index
60
58
56
54
52
50
48			1997
46
			1998
44
			2000/2001
42			2007
40
0	1	2	3	4	5	6	7	8	9	10	11	12

Anm.: tidpunkt 0 = ca 6 mån före finansiell oro.

Källa: Institute for Supply Management (ISM).

Om man undantar Förenta staterna tycks även hushållen stå bättre rustade än vid tidigare kriser. En god förmögenhetsställning hos hus- hållen och ett högt sparande ger bättre förut- sättningar än tidigare att hantera något högre bo- räntor och måttliga fall på aktiemarknaden. Den finansiella oro som inleddes under våren 2007 i Förenta staterna i samband med problem på subprimemarknaden, dvs. bolån till låntagare med låga inkomster, har utvecklats till en finan- siell kris. Den finansiella turbulens som uppstått under den senaste tiden leder sannolikt till strukturella förändringar som innebär att företa- gens finansieringskostnader stiger och hushål- lens bolån blir dyrare. Finansmarknadsaktörerna omvärderar och omprövar både kredit- och marknadsrisker. Det är emellertid i skrivande stund svårt att bedöma omfattningen och effek- terna av kreditåtstramningen. Det kan inte ute- slutas att en omfattande ”credit crunch” likt den vid millenniumskiftet kommer, men det bedöms i dagsläget inte som det mest sannolika. Om ut- vecklingen går i den riktningen är det dock san- nolikt att den amerikanska centralbanken agerar kraftfullt för att dämpa efterfrågefallet. En var- aktig och djup finansiell krasch skulle få vittgå- ende konsekvenser för världsekonomin och san- nolikt leda till att flera länder hamnar i recession.

27

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

3 Svensk efterfrågan och produktion

Den återhämtning i världsekonomin som inleddes 2003 medförde en stark efterfrågan på svenska produkter i utlandet. Som en följd steg kapacitetsutnyttjandet i industrin och en exportdriven konjunkturuppgång i den svenska ekonomin påbörjades. Uppgången har därefter breddats till övriga delar av ekonomin, och har bl.a. inneburit snabbt växande investeringar, relativt god konsumtionstillväxt och en successivt starkare arbetsmarknad. Förra året var både den inhemska och utländska efterfrågan stark (se diagram 3.1), vilket resulterade i en BNP-tillväxt på hela 4,2 % (se tabell 3.1) .

Under första halvåret 2007 har svensk BNP fortsatt att växa i en snabb om än något lugnare takt. Konjunkturen har gått in i en fas då BNP- tillväxten i allt större utsträckning har drivits av den inhemska efterfrågan. Hushållens konsum- tion har växt i en god takt samtidigt som investeringarna har fortsatt att öka kraftigt. Tillväxten i varuexporten har däremot dämpats till följd av avmattningen i världsmarknads- efterfrågan.

Diagram 3.1 Bidrag till BNP-tillväxt

Procentenheter
6
4
2
0
-2
-4					Inhemsk total efterfrågan					Export		Import
-6
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Fortsatt hög BNP-tillväxt

Svensk BNP växer snabbt även 2007 och 2008. Ett högt kapacitetsutnyttjande och gynnsamma finansiella förutsättningar i företagen bidrar till att den höga investeringstillväxten i industrin håller i sig året ut. Även inom andra områden, såsom exempelvis energi och hushållstjänster, ökar investeringarna starkt 2007. Hushållens konsumtion växer kraftigt framöver till följd av snabbt stigande disponibla inkomster, ökande sysselsättning och en i utgångsläget god

förmögenhetsställning. Den offentliga konsum- tionen ökar inom kommunsektorn och gynnas av starka kommunfinanser. Importen ökar i god takt till följd av den snabbt växande inhemska efterfrågan och en starkare växelkurs för den svenska kronan.

Under 2008 förutses BNP-tillväxten bli mer balanserad mellan inhemsk och utländsk efterfrågan, vilket hänger samman med att investeringarna väntas växa långsammare samtidigt som varuexporten stärks på nytt. I år har världsmarknadsefterfrågan mattats och som en följd har exportorderingången försvagats. Detta har lett till en inbromsning i varuexport- tillväxten. Nästa år väntas emellertid världs- marknadsefterfrågan stärkas på nytt, vilket medför att varuexporten får ny fart. Investeringstillväxten väntas toppa 2007. I takt med att den utbyggda produktionskapaciteten tas i anspråk och att ränteläget blir högre, förutses investeringarna växa långsammare 2008. Den inhemska efterfrågan blir trots detta god till följd av den kraftiga ökningen av hushållens konsumtion. Under 2008 stimuleras hushållens konsumtion bl.a. av i denna proposition föreslagna inkomstskattesänkningar.

Tabell 3.1 Försörjningsbalans

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	2006	2006	2007	2008	2009	2010
Hushållens
konsumtion	1 338	2,8	3,0	3,8	3,2	2,3
Offentlig
konsumtion	759	1,8	1,6	1,0	0,3	0,1
Statlig	207	0,8	0,3	-0,9	-0,4	-1,6
Kommunal	553	2,2	2,1	1,8	0,5	0,7
Fasta brutto-
investeringar	507	7,9	9,4	4,6	3,5	3,4
Lagerinvesteringar1	0	0,0	0,2	0,0	0,0	0,0
Export	1 451	8,7	5,3	6,0	6,0	6,0
Import	1 225	7,9	7,4	6,5	6,5	6,3
BNP	2 832	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
BNP, kalender-
korrigerad	–	4,5	3,4	3,0	2,5	1,9

1 Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

BNP-tillväxten dämpas 2009 och 2010

På längre sikt ger de indikatorer som speglar den kommande konjunkturutvecklingen allt mindre vägledning i bedömningen av hur ekonomin

28

utvecklas. Därför bygger beräkningarna för BNP-tillväxten för åren efter 2008 på bedömningar om hur högt resursutnyttjandet är och hur hög den potentiella BNP-tillväxten är. Efter 2008 antas ekonomin anpassas mot ett normalt resursutnyttjande.

BNP och sysselsättningen väntas stiga snabbt 2007 och 2008. Därmed bedöms resurs- utnyttjandet bli ansträngt. Det innebär att bristen på arbetskraft stiger och det blir svårare att rekrytera, vilket driver upp löne- och prisökningarna. Det väntas leda till att Riksbanken höjer räntan till som högst 4,75 % 2009. Högre löner, priser och räntor dämpar den inhemska efterfrågan och BNP ökar långsammare än potentiell tillväxt både 2009 och 2010. Både hushållens och den offentliga sektorns konsumtion samt investeringarna ökar långsammare 2009 och 2010 än 2008. Världs- marknadsefterfrågan stiger något 2009 men exporten bedöms öka i samma takt som 2008 bl.a. till följd av den kronförstärkning som sker 2006-2008. Kronförstärkningen bidrar till att importen också ökar i ungefär samma takt som 2008 trots att efterfrågan på importerade varor dämpas.

Osäkerheten har ökat

Den senaste tidens oro på de finansiella markna- derna innebär att osäkerheten som omgärdar prognosen har ökat. En historisk tillbakablick visar emellertid att finansiella kriser i allmänhet endast haft begränsade realekonomiska effekter (se fördjupningsruta på sidan 26), vilket också är utgångspunkten för denna prognos. Skulle den finansiella oron förvärras eller fördjupas riskerar dock effekterna bli större och den svenska BNP- tillväxten blir lägre än prognostiserat. En inter- nationell finansiell kris skulle påverka svensk efterfrågan genom flera olika kanaler, t.ex. genom lägre exportefterfrågan och fallande tillgångspriser.

Som beskrivs i avsnitt 4 har den svenska produktivitetstillväxten dämpats kraftigt i år. Dämpningen bedöms i huvudsak vara temporär. Det finns dock en risk för att produktiviteten utvecklas svagare framöver, vilket i kombination med ett förhållandevis högt resursutnyttjande skulle driva upp företagens arbetskostnader och räntorna. Som visas i avsnitt 6 skulle en sådan utveckling ha en kraftigt dämpande effekt på

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

efterfrågan och därmed tillväxten i svensk ekonomi.

Till detta kommer en risk att den dämpade exportutvecklingen under första halvåret kan bli mer permanent och svenska exportföretag tappar marknadsandelar. En sådan utveckling kan förstärkas av en fortsatt svag produktivitets- utveckling, som leder till högre priser och därmed en försämrad konkurrenskraft.

Hushållens konsumtion ökade i god takt under första halvåret 2007. Dock indikerar den kraftiga ökningen av hushållens disponibla inkomst, stigande sysselsättning och en i utgångsläget god förmögenhetsställning att konsumtionsökningen kunde varit ännu större. Det finns flera möjliga förklaringar till hus- hållens förhållandevis höga sparande. T.ex. kan det finnas ett visst mått av försiktighetssparande, där osäkerhet kring den framtida ekonomiska utvecklingen gör hushållen mer försiktiga. Det kan även vara så att det tar förhållandevis lång tid för hushållen att anpassa sin konsumtion till den nya högre inkomsten. Under återstoden av prognosperioden väntas de mycket gynnsamma förutsättningarna leda till att konsumtionen tar fart. Att hushållens konsumtion under en tid inte utvecklats i linje med tidigare samband mellan konsumtion, inkomst och förmögenhet gör emellertid konsumtionsutvecklingen svårbedömd.

3.1 Export

Exporten har gått in i en lugnare tillväxtfas efter förra årets kraftiga tillväxt. Under första halvåret dämpades exporttillväxten enligt preliminär statistik från Statistiska centralbyråns (SCB) nationalräkenskaper (NR).

Varuexporten ökade under första halvåret med 3,6 % jämfört med motsvarande period föregående år. En återhämtning av varuexporten förväntas dock under hösten. Under 2008 väntas den svenska varuexporten gynnas av att import- efterfrågan ökar i OECD-området som en effekt av att tillväxten i Förenta staterna stärks.

Tjänsteexporten har till skillnad från varuexporten fortsatt att utvecklas starkt under året och förutses även fortsättningsvis växa snabbare än varuexporten.

Den totala exporten bedöms öka med 5,3 % i år och därefter med 6,0 % per år fram till 2010 (se tabell 3.2).

29

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabell 3.2 Export av varor och tjänster samt prisutveckling

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	2006	2006	2007	2008	2009	2010
Varuexport	1 084	8,0	3,2	5,4	–	–
Bearbetade
varor	886	8,3	3,7	5,6	–	–
Tjänsteexport	368	10,7	11,4	7,8	–	–
Total export	1 451	8,7	5,3	6,0	6,0	6,0
Exportpris	–	2,7	1,6	-0,4	1,2	2,0

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Varuexporten dämpas

Under inledningen av året har efterfrågan på svenska exportvaror dämpats i takt med att den internationella investeringskonjunkturen har mattats av. Det är framför allt den svagare amerikanska konjunkturen som verkat häm- mande på den svenska exportutvecklingen. Exporten av varor har dock dämpats mer än vad som förklaras av inbromsningen i den interna- tionella konjunkturen. Det kan bero på en ogynnsam varusammansättning eller kapacitets- begränsningar inom exportindustrin.

Det är främst exporten av läkemedel, pappersmassa och oljeprodukter som utvecklats svagt under första halvåret jämfört med samma period föregående år. Däremot har last- och dragbilar samt tekovaror utvecklats starkare och uppvisar ökningstakter som överstiger 10 %. (Se diagram 3.2).

Diagram 3.2 Branschfördelad varuexport januari-juni 2007

Årlig procentuell förändring
15
10
5
0
-5
-10
-15
Tekovaror,	Last- &	Järn&stål	Elvaror,	Olje-	Pappers-	Läkemedel
skor	dragbilar		telekom	produkter	massa
Källa: Statistiska centralbyrån.

En faktor som talar för en mer dämpad exportutveckling även fortsättningsvis är exportorderingången som har försvagats under det senaste året enligt KI:s barometer (se diagram 3.3).

En ljusare bild ges av företagens egna bedöm- ningar i halvårsrapporterna. Företagsrapporterna tyder på en fortsatt positiv utveckling framöver.

Diagram 3.3 Tillverkningsindustrins exportorderingång

Säsongsrensade nettotal

50
30
10
-10
-30
-50
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07

Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Årets dämpning av varuexporten följer i spåren av en lugnare världsmarknadsefterfrågan, VME (se diagram 3.4). VME är ett mått på importefterfrågan i de länder som Sverige exporterar till. Historiskt har exporttillväxten och VME visat sig samvariera väl. I år har dock den svenska exporten utvecklats svagare än VME. Avvikelser kan förklaras av exportens produktsammansättning, växelkurseffekter eller förändrade marknadsandelar. Det finns också en tendens till att efterfrågan på svenska export- varor stiger snabbare än VME i början av en konjunkturcykel för att sedan dämpas kraftigare och i ett tidigare skede än VME (se diagram 3.4).

Diagram 3.4 Tillväxten i världsmarknadsefterfrågan och svensk export

Procentuell förändring

16							Export
14							Världsmarknadsefterfrågan
12
10
8
6
4
2
0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Källor: Finansdepartementet och Statistiska centralbyrån.

Det faktum att kronan beräknas stärkas ytter- ligare i konkurrensviktade termer är något som bedöms verka hämmande på exportutvecklingen. Mot denna bakgrund är den framtida produkti-

30

vitetsutvecklingen inom svensk exportindustri avgörande för hur konkurrenskraften utvecklas. Den trendmässiga nedgången i industrins rela- tiva enhetsarbetskostnad har avstannat och den svenska konkurrenskraften bedöms försämras framöver till följd av en stigande löneöknings- takt och en svagare produktivitetsutveckling. På kort sikt uppger dock tillverkningsföretagen, enligt KI:s kvartalsbarometer, att de förbättrat sin konkurrenssituation på den viktiga EU- marknaden. Företagens konkurrenssituation utanför EU är emellertid mer pressad, vilket förmodligen hänger samman med den ökade konkurrensen från de asiatiska tillväxt- ekonomierna.

Sammantaget bedöms varuexporten öka något svagare än VME under prognosperioden. I år väntas varuexporten öka med 3,2 %. I takt med att den amerikanska konjunkturen stärks och efterfrågan på svenska exportvaror åter tar fart väntas varuexporten öka med 5,4 % nästa år.

Tjänsteexporten fortsatt stark

Tjänsteexporten har kommit att öka i betydelse och uppgår nu till ca en fjärdedel av svensk export. Under första halvåret ökade tjänste- exporten med knappt 12 % och den trend- mässiga ökningen av tjänsteinnehållet i svensk export förväntas fortsätta.

En kategori som utvecklats särskilt starkt i år är utländska besökares utgifter i Sverige, vilket definitionsmässigt räknas som tjänsteexport i NR. Men även exporten av övriga företags- tjänster och transporttjänster har ökat i god takt.

Under kommande år väntas en stark men något avtagande tillväxt. En faktor som talar för en något långsammare tjänsteexportutveckling är den starkare kronan. I år antas tjänsteexporten öka med 11,4 % för att nästa år uppgå till 7,8 %.

Exportpriserna faller igen nästa år

I kölvattnet av stigande bensin- och metallpriser har exportpriserna stigit de senaste två åren. I år har priserna fortsatt att stiga, men bedöms utvecklas svagare under resten av året. Enligt KI:s senaste barometer förväntar sig tillverk- ningsföretagen små exportprisförändringar under de närmaste månaderna. Prognosen för nästa år är svagt sjunkande exportpriser, bl.a. som en följd av fallande råvarupriser och en star-

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

kare krona. Den förväntade kronförstärkningen innebär att utrymmet för framtida prisökningar minskar. I syfte att försvara sina marknads- andelar när kronan stärks väntas företagen hålla tillbaka prisökningarna på sina produkter. Sammantaget väntas det totala exportpriset stiga med 1,6 % i år för att sjunka med 0,4 % nästa år. På lite längre sikt bedöms kronförstärkningen klinga av och exportpriserna åter stiga. Under 2009 väntas exportpriset öka med 1,2 % och 2010 med 2,0 %.

3.2 Investeringar

Stark investeringstillväxt under första halvåret

De fasta bruttoinvesteringarna har sedan 2003 ökat i allt snabbare takt (se diagram 3.5) och den goda investeringskonjunkturen har spridit sig till en allt större del av ekonomin. Under 2006 växte investeringarna med 7,9 % och under första halvåret i år tilltog tillväxten ytterligare då inve- steringarna ökade med 10,8 %. Det var framför allt investeringar inom energisektorn och indu- strin som bidrog till den starka tillväxten, men även handelns och hushållstjänsteverksamhetens investeringar ökade kraftigt.

Diagram 3.5 Investeringar

Årlig procentuell förändring
15
10
5
0
-5
-10
-15
-20
80	84	88	92	96	00	04	08

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Investeringarna ökar i god takt framöver

Ett fortsatt högt kapacitetsutnyttjande och gynnsamma finansiella förutsättningar i företa- gen driver på investeringstillväxten framöver. Även regeringens politik, som väntas öka syssel- sättningen och därmed företagens behov av ka- pitalinvesteringar, bidrar till en fortsatt stark in- vesteringstillväxt. Under det närmaste året

31

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

väntas dock allt fler företag ha byggt ut sin pro- duktionskapacitet och räntorna väntas stiga. In- vesteringstillväxten bedöms därför successivt dämpas under 2008. Sammantaget beräknas de totala investeringarna i den svenska ekonomin öka med 9,4 % i år och med 4,6 % nästa år (se tabell 3.3). Under 2009–2010 bedöms invester- ingarna öka med 3,5 % per år. Investeringarna som andel av BNP förutses mot slutet av 2010 att uppgå till 19,2 %, vilket är den högsta nivån sedan 1991 (se diagram 3.6).

Diagram 3.6 Investeringarnas andel av BNP

Procent
25
20
15
10
80	84	88	92	96	00	04	08
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Varuproducenternas investeringar ökar starkt igen

Den exportuppgång som inleddes 2003 har re- sulterat i att en allt större andel av industrins produktionskapacitet tagits i anspråk (se dia- gram 3.7).

Diagram 3.7 Kapacitetsutnyttjandet i industrin

Procent
92
90
88
86
84
82
80
78
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06
Källa: Statistiska centralbyrån.

Till följd av en ihållande stark utländsk efterfrå- gan och en allt starkare inhemsk efterfrågan lig- ger kapacitetsutnyttjandet nu på sin högsta nivå sedan mätningarna påbörjades 1980 – trots de

höga investeringsnivåerna de senaste åren. Världsmarknadsefterfrågan har gått in i ett något lugnare skede, men väntas öka i god takt. Till- sammans med en stark vinstutveckling innebär detta att förutsättningarna för en fortsatt stark investeringstillväxt under 2007 är goda.

SCB:s investeringsenkät pekar också på en stark investeringsökning i industrin under 2007. De flesta branscher planerar för ökade invester- ingar, men det är inom kemisk industri och me- tallvaruindustrin som den kraftigaste uppgången väntas.

Enligt konjunkturbarometern är det dock allt fler företag inom tillverkningsindustrin som an- ser att produktionskapaciteten är mer än till- räcklig på tre månaders sikt. Dessutom kommer räntan att stiga framöver. Detta kommer att dämpa investeringstillväxten något de kom- mande åren.

Sammantaget bedöms investeringarna inom industrin öka starkt 2007, men bromsa in något 2008.

Tabell 3.3 Investeringar

Procentuell volymförändring

	2006	2007	2008	2009	2010
Näringslivet	7,9	10,6	4,2	-	-
Varuproducenter	6,6	17,5	5,5	-	-
Tjänsteproducenter	6,2	6,3	3,5	-	-
Bostäder	14,3	7,5	3,4	-	-
Offentliga myndigheter	7,8	3,0	6,7	-	-
Stat	6,4	-3,1	5,7	-	-
Kommuner	9,2	9,3	7,6	-	-
Totalt	7,9	9,4	4,6	3,5	3,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Investeringarna i energisektorn har ökat kraf- tigt de senaste åren. Denna utveckling väntas fortsätta framöver, framför allt till följd av ener- gibolagens stora satsningar för ökad elproduk- tion och en förbättrad elförsörjning.

Förväntningarna inom byggindustrin har dämpats något under senare tid enligt KI:s kon- junkturbarometer. Även om både orderingången och byggandet väntas stiga ytterligare, är det allt färre företag som tror sig se en förbättring av byggmarknaden på ett års sikt. Bostadsinvester- ingarna väntas dock öka starkt i år och byggan- det inom fastighetsverksamhet och offentliga myndigheter har tagit fart. På grund av det goda orderläget och en breddad uppgång i byggandet förutses därför byggindustrins egna invester- ingar öka i god takt 2007 och 2008.

32

Sammantaget innebär detta att varuprodu- centernas investeringar väntas öka med 17,5 % i år och med 5,5 % nästa år (se tabell 3.3).

Tjänsteproducenternas investeringar dämpas

Investeringarna inom tjänstesektorn ökade i god takt under första halvåret. Ökningen var starkast inom handeln och hushållsverksamheten.

En förhållandevis stark konsumtionsutveck- ling väntas bidra till att handelns investeringar ökar starkt även framöver.

Investeringarna inom hushållstjänsteverksam- heten förutses växa starkt 2007 och 2008, bland annat till följd av regeringens skattelättnader för hushållstjänster.

Även investeringarna inom fastighetsverk- samhet, finansiell verksamhet och företagstjäns- teverksamhet väntas öka i god takt framöver. Däremot beräknas investeringarna inom post- och telekommunikation minska de närmsta åren, till följd av att flera större projekt väntas färdig- ställas under 2007.

Sammantaget innebär detta att tjänsteprodu- centernas investeringar (exklusive bostäder) väntas öka med 6,3 % i år. Under 2008 förutses investeringarna öka med 3,5 %.

Kommunernas investeringar ökar starkt

Statens och kommunernas investeringar ökade starkt under 2006. Det var framför allt maskin- investeringar i staten maskininvesteringar och byggnadsinvesteringar i kommunsektorn som ökade kraftigt.

Ett eftersatt behov och goda ekonomiska för- utsättningar innebär att investeringarna i kom- munsektorn väntas öka kraftigt även 2007. In- vesteringarna i staten väntas däremot minska nå- got i år. Till följd av Banverket och Vägverkets infrastruktursatsningar, bedöms dock invester- ingarna i staten öka igen 2008.

Sammantaget bedöms de offentliga myndig- heternas investeringar öka med 3,0 % i år och med 6,7 % nästa år.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

jade bostäder ökade med i genomsnitt 19 % per år 2002–2005 (se diagram 3.8).

Diagram 3.8 Påbörjade bostäder

Lägenheter, tusental

120

100

Lägenheter i flerbostadshus

Lägenheter i småhus

80

60

40

20

0

70

74

78

82

86

90

94

98

02

06

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I budgetpropositionen för 2007 föreslog re- geringen att det statliga räntebidraget och inve- steringsstödet skulle upphöra den 1 januari i år. Detta bedöms ha medfört att byggstarten av 7 000–8 500 bostäder tidigarelades. Enligt upp- gifter från SCB ökade därmed antalet påbörjade bostäder med 37 % under 2006, till drygt 44 000.

Efterfrågan på bostäder är stor. Enligt Bover- kets bostadsmarknadsenkät för 2007 uppger hela 42 % av landets kommuner att det råder bo- stadsbrist, jämfört med 11 % under slutet av 1990-talet. Även framöver ökar efterfrågan på bostäder. Enligt Boverket innebär den demogra- fiska utvecklingen, särskilt 80-talisternas inträde på bostadsmarknaden, att antalet hushåll kom- mer att öka starkt fram till år 2010. Även den goda utvecklingen av hushållens disponibla in- komster och finansiella tillgångar bidrar till den ökande efterfrågan.

Den starka efterfrågan driver upp priserna på bostäder. Under juli 2007 ökade till exempel pri- serna på småhus med drygt 10 % jämfört med samma period förra året. Även priserna på bo- stadsrätter har ökat starkt det senaste året. De höga priserna och ett relativt sett lägre kost- nadsläge gör det lönsamt att bygga, vilket bland annat resulterat i höga värden på Tobins q. 7

Fortsatt god utveckling för bostadsinvesteringarna

Byggkonjunkturen har utvecklats starkt de se- naste åren, vilket i hög grad är en följd av ök- ningen i byggandet av bostäder. Antalet påbör-

7 Det s.k. Tobins q mäter förhållandet mellan priset på ett begagnat småhus och produktionskostnaden för ett nytt småhus med liknande standard. Om Tobins q är större än ett kan det anses vara lönsamt att bygga nytt. Under 2006 låg riksgenomsnittet för Tobins q på runt ett. I storstadsregionerna var q-värdet emellertid mycket högre, till exempel nära 1,5 i Stockholms län.

33

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Trots en stark efterfrågan och god lönsamhet väntas dock ett allt högre ränte- och kostnads- läge dämpa tillväxten i bostadsbyggandet fram- över. Räntorna väntas stiga 2007–2008, vilket antas dämpa hushållens efterfrågan på bostäder. En avgörande faktor är dock byggföretagens produktionskostnader. Under perioden 2000– 2005 ökade produktionskostnaderna med drygt 3 % per år. Men under det senaste året har pris- stegringarna successivt ökat och i juli i år ökade produktionskostnaderna med hela 6,3 % jämfört med samma månad förra året. Det är framför allt kostnaderna för byggmaterial som ökar kraftigt, men även byggherrekostnaderna har stigit till följd av högre räntekostnader. Ett allt högre ränteläge kommer att bidra till fortsatt ökande kostnader för byggherrarna. Även stigande löne- ökningstakt kommer att bidra till ökande pro- duktionskostnader. Lönerna i byggsektorn be- döms öka med 4,5 % de kommande åren, jäm- fört med 3,0 % under perioden 2004–2006.

Sammantaget bedöms antalet påbörjade bo- städer uppgå till 29 000 lägenheter 2007 och 35 000 lägenheter 2008. Minskningen 2007 är framför allt en följd av tidigareläggningen av bo- stadsprojekt.

Även ombyggnationerna väntas öka starkt framöver, inte minst till följd av upprustningen av bostäderna i det s.k. miljonprogrammet.

De ökade ny- och ombyggnationerna innebär att de totala bostadsinvesteringarna väntas öka med 7,5 % 2007 och med 3,4 % 2008.

3.3 Lagerinvesteringar

Lagren påverkade inte BNP-tillväxten 2006

BNP-tillväxten under 2006 påverkades inte nämnvärt av de totala lagerinvesteringarna. Stora uttag från handelns lager motverkades av en stark lageruppbyggnad i växande skog.

Industrin fyller sina lager

När den utländska efterfrågan på svenska varor återhämtade sig under senare delen av 2005, minskade industrins lager av färdigvaror och produkter i arbete kraftigt. Detta resulterade i att en ökande andel av företagen ansåg att lagren var för små. Under 2006 tilltog industriproduktio- nen, men uttagen från lagren fortsatte. Under

2007 och 2008 väntas dock exporttillväxten gå in i ett lugnare skede och industrins produktions- kapacitet ha byggts ut. Därmed bedöms indu- strin åter bygga upp lagren av färdigvaror och produkter i arbete.

Sedan ett år tillbaka har leverantörernas leve- ranstider ökat. Detta har tillsammans med ök- ningen av industriproduktionen minskat lagren av insatsvaror, och företagens omdöme om råva- rulagren ligger på en låg nivå. Under första kvartalet ökade dock lagren av insatsvaror. Den dämpade exporttillväxten väntas innebära att in- dustrin även under resterande delen av 2007 och 2008 kan återuppbygga sina insatsvarulager.

Lageruppbyggnaden inom handeln var under 2006 mycket svag. Lageromdömena inom han- deln ligger nu på en låg nivå, vilket indikerar att handeln vill öka lagren. Givet den starka in- hemska efterfrågan framöver bedöms lagren i handeln minska 2007, för att fylla på igen 2008.

Lagren ökar BNP-tillväxten 2007

Under 2007 kommer ett positivt bidrag från framförallt industrins lager att innebära ett bi- drag till BNP-tillväxten på 0,2 procentenheter. Lagerförändringarna 2008–2010 förutses där- emot inte påverka BNP-tillväxten.

3.4 Hushållens konsumtion

God konsumtionsökning under första halvåret

Sedan 2001, då konsumtionsutvecklingen var mycket svag, har hushållens konsumtion ökat allt mer. Den successivt ökande konsumtionen förklaras av stigande disponibla inkomster samt värdeökningar på reala och finansiella tillgångar. Sedan mitten av 2005 har dessutom en allt ljusare situation på arbetsmarknaden bidragit till en ökande konsumtion.

Under första halvåret 2007 var ökningen i hushållens konsumtion 2,5 % jämfört med samma period året innan. Konsumtionsökningen under första halvåret förklaras framför allt av högre konsumtion av sällanköpsvaror, särskilt hemelektronik men även kläder och möbler. Konsumtionen av energi fortsatte däremot att minska till följd av att hushållen byter till mer energisnåla uppvärmningssystem samt att vädret varit varmt.

34

Mycket goda förutsättningar för stark konsumtion

År 2006 ökade hushållens reala disponibla in- komster med 2,2 %. I år väntas ökningen bli markant högre. I reala termer väntas den dispo- nibla inkomsten öka med 5,4 %. Den starka ut- vecklingen har i huvudsak två förklaringar. För det första är arbetsmarknaden stark. Såväl arbe- tade timmar som timlön ökar snabbare i år än 2006, vilket sammantaget innebär att hushållens löneinkomster ökar med 7,1 %. För det andra minskar inkomstskatterna som ett resultat av det från årsskiftet införda jobbskatteavdraget. Också andra skattereformer påverkar utvecklingen 2007. Den ökar t.ex. av slopandet av förmögen- hetsskatten men minskar av att exempelvis av- giften till arbetslöshetskassorna har höjts.

Tabell 3.4 Hushållens disponibla inkomster

Procentuell förändring, löpande priser om ej annat anges

	Mdkr
	2006	2006	2007	2008	2009	2010
Lönesumma1	1 137	5,4	7,1	6,4	5,2	4,0
Arbetade timmar	–	2,0	3,1	1,2	0,3	-0,2
Timlön2	–	3,4	4,4	5,1	4,9	4,2
Transfereringar från
offentlig sektor	497	1,8	-0,9	2,4	4,2	4,8
Övriga inkomster	302	2,8	5,9	5,8	5,1	4,9
Skatter och avgifter	-559	5,3	-0,4	2,6	5,1	4,6
Nominell disponibel inkomst	1 379	3,5	7,0	6,3	4,9	4,2
Prisindex	–	1,3	1,5	2,2	2,4	2,4
Real disponibel inkomst	1 379	2,2	5,4	4,0	2,5	1,8
Plånboksversionen av real		3,6	5,8	3,6	2,7	1,9
disponibel inkomst

1 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.

2 Enligt nationalräkenskapernas definition.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Transfereringarna från offentlig sektor till hushållen minskar 2007. Det är främst de ar- betslöshetsrelaterade transfereringarna som minskar som en konsekvens av den allt starkare arbetsmarknaden och sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen. Även ohälsorelate- rade hushållstransfereringar minskar mellan åren. Övriga inkomster, exempelvis inkomst av bo- stad, ökar förhållandevis starkt 2007.

Nästa år väntas den reala disponibla inkoms- ten öka med 4,0 %, vilket, i ett historiskt per- spektiv, får betraktas som en stark utveckling. Utvecklingen 2008 förklaras till stor del av att arbetsmarknaden fortsätter att utvecklas gynn- samt. Hushållens löneinkomster ökar nästa år med 6,4 %. Samtidigt innebär det utökade jobb-

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

skatteavdraget att inkomstskatterna sänks med ytterligare ca 11 miljarder kronor.

Under 2009 och 2010 väntas den reala dispo- nibla inkomsten öka mer måttligt, med 2,5 % 2009 och 1,8 % 2010.

Utvecklingen av disponibelinkomsten enligt NR-definitionen är vissa år svårtolkad eftersom den påverkas negativt de år då hushållens kapi- talvinster ökar och positivt de år då kapitalvins- terna minskar. Den kapitalvinstskatt hushållen betalar minskar disponibelinkomsten medan den faktiska kapitalvinsten inte gör det. Ett alterna- tivt mått som rensar för dessa effekter och som bättre belyser förändringen av hushållens köp- kraft är utvecklingen av disponibelinkomsten enligt plånboksversionen (se närmare beskriv- ning av metoden i 2007 års ekonomiska vårpro- position, Bilaga 1 Svensk ekonomi, sidan 33). Hur dessa mått förhåller sig till varandra illustre- ras i tabell 3.4 och i diagram 3.9.

Den lägre utvecklingstakten i NR-versionen 2006 beror på att hushållens skatt på kapital- vinster steg kraftigt mellan 2005 och 2006 samt på att driftsöverskott för egna hem samtidigt sjönk. Det motsatta gäller 2008 då kapitalvins- terna minskar vilket får till följd att disponibe- linkomsten enligt NR-versionen ökar snabbare än disponibelinkomsten enligt plånboksversio- nen.

Diagram 3.9 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter

Procentuell utveckling, fasta priser, referensår 2006

11					Disponibel inkomst, NR
9					Hushållens konsumtionsutgifter
7					Plånboksversionen
5
3
1
-1
-3
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Förutom att hushållens disponibla inkomster har ökat och väntas fortsätta att utvecklas starkt gynnas konsumtionen av att hushållens finansi- ella tillgångar stigit i värde de senaste åren. Sedan början av 2003 fram till slutet av andra kvartalet 2007 har hushållens finansiella förmögenhet ökat i värde med ca 70 %. Den senaste tiden har dock värdeökningen dämpats något av oron på de finansiella marknaderna.

35

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Förutom finansiella tillgångar har hushållen också tillgångar i småhus och bostadsrättsande- lar. Uppskattningsvis steg värdet av hushållens bostadstillgångar med nästan 12 % under första halvåret 2007. Den dämpning av prisöknings- takten för småhus som vi sett sedan början av 2006 har de senaste månaderna upphört och pri- serna har ökat lite snabbare igen. Den senaste tidens ränteuppgång verkar ännu inte ha haft någon nämnvärt dämpande effekt på bostadspri- serna. Borttagandet av den statliga fastighets- skatten bör inte få effekter på huspriserna på lång sikt eftersom förslaget ska finansieras inom bostadssektorn8. På kort och medellång sikt kan emellertid priserna förväntas stiga till följd av att den årliga kostnaden för att bo blir lägre, särskilt i områden där taxeringsvärdena är höga.

Diagram 3.10 Hushållens skulder

Procent

150													50
140				Skuldandel av disponibel inkomst (vänster axel)
													45
				Skuldandel av bruttotillgångar (höger axel)
130
													40
120
													35
110
100													30
90													25
80													20
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06

Anm.: 2007 innehåller uppgifter till och med andra kvartalet.

Källor: Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen och Finansdepartementet.

Hushållens skulder har fortsatt att öka och skuldökningen är nära knuten till prisuppgången på bostäder. Skulderna som andel av hushållens disponibla inkomster har stigit kraftigt och lig- ger nu på högre nivåer än i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, se diagram 3.10. Skul- derna som andel av hushållens samlade till- gångar, både bostads- och finansiella tillgångar, har däremot minskat.

Hushållen har under flera års tid gynnats av låga räntor, se diagram 3.11. Räntorna förutses visserligen fortsätta stiga under prognosperioden men ränteutgifterna bedöms ändå ligga kvar på relativt låga nivåer. Den ökande skuldsättningen

8 Den statliga fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift, höjd kapitalvinstskattesats samt förändrade regler för uppskov.

gör emellertid hushållen känsliga för ytterligare räntehöjningar.

Diagram 3.11 Hushållens ränteutgifter

Procent av disponibel inkomst

12
10
8
6
4
2
0
93	95	97	99	01	03	05	07	09

Anm.: Ränteutgifterna är ej justerade för FISIM.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Konsumtionen väntas ta fart framöver

Under slutet av 2007 och i början av 2008 förut- ses konsumtionen öka i en allt snabbare takt.

Tillgängliga indikatorer visar sammantaget på en god ökning av konsumtionen de närmaste månaderna. I KI:s hushållsbarometer är hushål- lens förväntningar på ett års sikt fortsatt positiva, både vad gäller den egna och den svenska eko- nomin. En stor andel av hushållen tror dessutom att arbetslösheten kommer fortsätta att falla. I KI:s företagsbarometer redovisar företagen inom detaljhandeln att försäljningsvolymen har ökat kraftigt och att den förväntas fortsätta öka under hösten. Enligt SCB:s och Handelns Utred- ningsinstituts index över omsättningen i detalj- handeln var volymtillväxten fortsatt hög i juli.

Det är framför allt den kraftiga ökningen av disponibelinkomsterna som gör det möjligt för hushållen att öka sin konsumtion. Tidigare genomförda och i den här propositionen före- slagna skattelättnader bedöms medföra att hus- hållens disponibla inkomster stiger mycket kraf- tigt både i år och nästa år.

Konsumtionen gynnas ytterligare av att hus- hållens förmögenhetsställning i utgångsläget är god.

Utvecklingen på arbetsmarknaden är också en viktig förutsättning för att hushållens konsum- tion ska kunna ta fart framöver, se diagram 3.12. Förutom att en stigande sysselsättning påverkar hushållens inkomster, har den också stor bety- delse för hushållens tillförsikt inför framtiden och därmed för hushållens benägenhet att kon-

36

sumera i stället för att spara. Sysselsättningen har ökat kraftigt de senaste två åren och den positiva utvecklingen väntas fortsätta under prognospe- rioden om än i en mer dämpad takt.

Diagram 3.12 Sysselsättning och hushållens konsumtionsutgifter

Årlig procentuell förändring
8
6
4
2
0
-2
-4										Konsumtionsutgifter
-6										Sysselsättning
-8
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06	08	10

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Även om ökningstakten för hushållens kon- sumtion var god under inledningen av 2007 finns det mycket som talar för att den borde varit ännu högre. Den kraftiga ökningen av disponibel inkomst tillsammans med stigande sysselsättning och god förmögenhetsställning visar på excep- tionellt gynnsamma förutsättningar för hushål- lens konsumtion. Hushållen har emellertid valt att spara en större andel av inkomsten än vad som var väntat. Det kan finnas många olika anledningar till att hushållens konsumtion inte ökat mer. Eventuellt finns ett visst mått av för- siktighetssparande hos hushållen. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att det för hushållen tar längre tid än man trott att anpassa sin kon- sumtion till den nya högre inkomsten. Under återstoden av prognosperioden väntas emellertid hushållens konsumtion ta fart till följd av de mycket gynnsamma förutsättningarna. Att hus- hållens konsumtion inte utvecklats i enlighet med tidigare samband mellan inkomst, förmö- genhet och konsumtion gör dock prognosen osäker.

Sammanfattningsvis bedöms hushållens kon- sumtionsutgifter öka med 3 % 2007 och med 3,8 % 2008.

Även på lite längre sikt bedöms förutsättning- arna för en hög konsumtionstillväxt vara gynn- samma till följd av en fortsatt god inkomstök- ning, en stark förmögenhetsställning och ett högt sparande i utgångsläget. I beräkningarna för 2009 och 2010 väntas hushållens konsumtion

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

öka med 3,2 % respektive 2,3 %, vilket är star- kare än den historiska genomsnittstakten sedan 1980.

Hushållens sparande

År 2006 uppgick hushållens egna sparande till drygt 40 miljarder kronor, motsvarande 2,9 % av hushållens disponibla inkomster. I år beräknas hushållens egna sparande stiga till 75 miljarder kronor, vilket motsvarar 5,1 % av hushållens disponibla inkomster. Hushållens nettosparande i avtalspensioner (inklusive premiepensions- sparande) beräknas i år uppgå till 85 miljarder kronor, vilket ger en total sparkvot på 10,3 %.

Diagram 3.13 Hushållens eget sparande

Procent av disponibel inkomst

12
10
8
6
4
2
0
-2
-4
93	95	97	99	01	03	05	07	09

Anm.: Eget sparande är hushållens nettosparande exklusive sparande i avtalspensioner och premiepensionssystemet.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

I förhållande till 2006 ökar hushållens egna sparande tämligen markant, som ett resultat av den starka inkomstuppgången. Sparandet 2008 väntas ligga kvar på samma nivå som 2007 för att därefter sjunka successivt 2009 och 2010.

3.5 Offentlig konsumtion

Kommunal konsumtion fortsätter att öka starkt 2007–2008

Kommunal konsumtion ökade med i genomsnitt ca 2 % per år under perioden 1998–2002. Stora finansiella underskott innebar en inbromsning av konsumtionen 2003 och 2004 innan den 2005 återigen tog fart i samband med ökade statsbi- drag till kommunsektorn. Kommunsektorns ekonomiska resultat stärktes kraftigt och blev för första gången på många år positivt, även inom landstingssektorn. Resultatet stärktes yt-

37

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

terligare 2006 trots en konsumtionsutveckling på 2,2 % (se diagram 3.14). Under första halv- året 2007 har konsumtionen ökat med 2,1 % jämfört med samma period föregående år, vilket också är prognosen för helårets ökning. I huvud- sak är det arbetade timmar och sociala natura- förmåner9 som driver konsumtionen.

Diagram 3.14 Kommunal konsumtionsvolym och resultat

Procentuell förändring												Mdkr
4,0												20
3,5			Konsumtion									15
3,0			Resultat (höger)
2,5												10
2,0												5
1,5												0
1,0
0,5												-5
0,0												-10
98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Anm.: Kommunsektorns ekonomiska resultat före extraordinära poster. Konsumtionsutgifterna har 1998 justerats för landstingens övertagande av ansvaret för läkemedelsförmånen samt 2000 för flytten av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella organisationer.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Goda inkomstökningar för kommunsektorn även 2008 (se avsnitt 5.6) innebär fortsatt högt resultat trots en konsumtionstillväxt på 1,8 %. Från och med 2008 har även kommuner och landsting möjlighet att anställa personal genom s.k. nystartsjobb. Satsningen ger ett positivt bidrag till arbetade timmar och kommunal konsumtion 2008 och 2009.

I samband med att inkomsterna växer lång- sammare 2009 och 2010 förväntas utrymmet för ökad konsumtionsvolym att minska och därige- nom bedöms konsumtionen växa långsammare än under 2007–2008. Konsumtionen förväntas öka med i genomsnitt 0,6 % per år, vilket inne- bär att de kommunala verksamheterna kan växa ungefär i takt med vad den demografiskt beting- ade efterfrågan på kommunsektorns tjänster motiverar.

9 Sociala naturaförmåner utgörs av den offentliga sektorns köp av varor och tjänster – producerade av marknadsproducenter – som levereras till hushållen utan vidare bearbetning, t.ex. läkemedelsförmåner, privata förskolor etc.

Måttlig ökning av statlig konsumtion i år

Under perioden 2000–2005 var den genomsnitt- liga nivån avseende statlig konsumtionsvolym i stort sett oförändrad. Variationerna mellan åren var dock relativt stora, från en minskning med 3 % 2000 till en ökning med 3 % 2002. År 2006 ökade den statliga konsumtionen med 0,8 % i fasta priser. Trots satsningar avseende rätts- trygghet, internationella operationer, forskning m.m. indikerar ett svagt utfall det första halvåret att statlig konsumtion beräknas öka med endast 0,3 % i år.

Med anledning av en låg uppräkning av ansla- gen 2008 väntas statlig konsumtion minska med 0,9 % nästa år. För 2009–2010 förutses en minskning med i genomsnitt ca 1 % per år.

Sammantaget beräknas offentlig konsumtion öka med 1,6 % i år och 1,0 % nästa år. Därefter väntas ökningstakten avta ytterligare och i ge- nomsnitt uppgå till 0,2 % per år 2009–2010.

3.6 Import

Varuimporten något svagare under första halvåret 2007

Enligt preliminär statistik från NR växte impor- ten med 9,2 % under det första halvåret i år jämfört med motsvarande period 2006, vilket är en relativt hög tillväxt sett ur ett historiskt per- spektiv. Det är framför allt importen av tjänster som har utvecklats starkt, medan importen av varor har utvecklats något svagare. Varuimpor- ten styrs av utvecklingen av varuexporten, inve- steringar, lager och hushållens konsumtion. Det första halvåret 2007 har investeringarna växt kraftigt, hushållens konsumtion har ökat i god takt, medan tillväxten i varuexporten har bromsat in.

Priserna på importerade varor förväntas falla

Priserna på bearbetade varor som t.ex. icke-var- aktiga konsumtionsvaror samt livsmedel och dryck har ökat under första halvåret 2007. Däremot fortsatte priserna på teleprodukter, el- och optikprodukter, kontorsmaskiner och dato- rer att sjunka. Enligt SCB:s importprisindex har importpriserna totalt sett ökat hittills i år. Det beror framför allt på en ökning av importpri-

38

serna på råvaror, där främst priserna på råolja, petroleumprodukter och olika metaller stigit kraftigt under första halvåret 2007.

Även om importpriserna på bearbetade varor har stigit så har de inhemska priserna på bearbe- tade varor ökat ännu mer, vilket har ökat benägenheten att importera.

Under återstoden av 2007 väntas kronan för- stärkas och således dämpa importprisökningen 2007 och 2008. Priset på råolja, mätt i dollar, bedöms öka svagt både i år och nästa år, men kronans förstärkning gentemot dollarn leder till sjunkande priser på råolja i svenska kronor. Den internationella efterfrågan på övriga råvaror fort- sätter att vara stark i år, vilket håller kvar priserna på höga nivåer.

Varuimporten fortsatt god

Efter en tillfällig inbromsning i början av 2007 förväntas varuexporten öka i god takt under andra halvåret 2007 vilket bedöms öka import- behovet. Samtidigt tar hushållens konsumtion fart och bidrar till ökad import andra halvåret 2007 och 2008. Dessutom väntas en lagerupp- byggnad av insatsvaror inom industri och en viss del av lageruppbyggnad bedöms tillgodoses via ökad import. Sammantaget bidrar detta till att varuimporten växer snabbt framöver (se diagram 3.15).

Diagram 3.15 Varuimporten och inhemsk total efterfrågan

Årlig procentuell förändring
14
12							Inhemsk total efterfrågan
10							Varuimport
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Anm.: Inhemsk total efterfrågan utgörs av summan av hushållens konsumtion, offentlig konsumtion, investeringar och lager.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den svagare prisutvecklingen på importerade varor i förhållande till inhemskt producerade varor, bl.a. som en följd av kronförstärkningen, bidrar också till en fortsatt god efterfrågan på importerade varor.

I år förutses en mycket god investeringsut- veckling, i synnerhet när det gäller maskininve-

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

steringar, som delvis realiseras genom ökad import av investeringsvaror.

De senaste tre åren har raffinaderierna minskat sina råoljelager. Nu förväntas raffinade- rierna öka sin import av råolja igen. Efter en nedgång av importen av petroleumprodukter antas den åter öka igen andra halvåret 2007 och 2008. En stark krona och ett svagt stigande råol- jepris bidrar till en stark efterfrågan på råolja och petroleumprodukter, som tillsammans står för ungefär 12 % av den totala varuimporten.

Till följd av en svagare investeringstillväxt nästa år dämpas den inhemska efterfrågan 2008, även om den fortfarande är stark. Således antas varuimporten öka lite långsammare än i år.

Sammantaget väntas importen av varor öka med 7,4 % i år och 6,5 % 2008 (se tabell 3.5).

Under 2009 och 2010 beräknas importens ök- ningstakt dämpas till följd av en dämpad efter- frågan i ekonomi. Total import beräknas öka med 6,5 % 2009 och 6,3 % 2010.

Tabell 3.5 Import av varor och tjänster samt prisutveckling

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Varuimport	928	7,7	6,9	6,8	–	–
Bearbetade
varor1	683	9,8	8,4	8,2	–	–
Tjänsteimport	296	8,5	9,0	5,8	–	–
Totalimport	1 225	7,9	7,4	6,5	6,5	6,3
Importpris	–	3,5	0,0	-0,6	0,6	1,7

1 Varugrupper enligt SNI.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Stark tjänsteimport

Under första halvåret ökade tjänsteimporten kraftigt och var ungefär 10 % högre än under samma period förra året. Konsulttjänster, licenser, patent och banktjänster utgör den största posten i tjänsteimporten. Den prognosti- serade goda tillväxten i varuimporten bedöms även bidra till en högre efterfrågan på importen av dessa tjänster. Även importen av transport- tjänster väntas öka som en följd av en ökad varuimport.

Nästan en tredjedel av tjänsteimporten utgörs av svenska resenärers utgifter i utlandet (se dia- gram 3.16). Med en konsumtion som väntas ta fart och ett stigande värde på kronan bedöms resandet och därmed konsumtionen i utlandet också öka i god takt framöver.

39

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2
Diagram 3.16 Tjänsteimportandelar 2006
Procent
60
50
40
30
20
10
0
Resevaluta	Transport	Övriga tjänster
Källa: Statistiska centralbyrån.

Med en stark inhemsk efterfrågan och en stark krona anses förutsättningarna således vara goda för en stark tjänsteimporttillväxt under prognosperioden. Sammantaget väntas importen av tjänster öka med 9,0 % 2007 och med 5,8 % 2008.

3.7 Produktion

Lugnare industrikonjunktur

Den svenska industrikonjunkturen var stark 2006, och den totala industriproduktionen ökade med 5,4 %. Bakom produktionsökningen låg en hög efterfrågan från både hemma- och export- marknaden.

Under 2007 har industrikonjunkturen gått in i en lugnare fas, vilket hänger samman med avmattningen i världsmarknadsefterfrågan (VME, se avsnitt 3.1). Detta speglas också i KI:s barometer som visar en trendmässig försvagning av orderingången från exportmarknaden (se diagram 3.3 i avsnitt 3.1). Avmattningen i industriproduktionen till följd av svagare efter- frågan på svenska varor i utlandet har i viss utsträckning motverkats av en lageruppbyggnad och en fortsatt stark efterfrågan från den inhemska marknaden (se diagram 3.17). Sammantaget ökade den totala produktionen i industrin med 3,7 % det första halvåret 2007 jämfört med motsvarande period 2006.

Diagram 3.17 Orderingång från hemmamarknaden till tillverkningsindustrin

Säsongrensade nettotal

30
20
10
0
-10
-20
-30
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07

Anm.: Nettotalen definieras som skillnaden mellan andelen företag som uppgivit att orderingången har ökat respektive minskat.

Källa: Konjunkturinstitutet.

Förutsättningarna för att industri- produktionen ska fortsätta att växa är i grunden goda då efterfrågan på svenska produkter i utlandet, mätt med VME, bedöms vara stabil. Dessutom har de senaste årens stora investeringar inom bl.a. gruv- massa och pappersindustri medfört utökad produktions- kapacitet. Enligt KI:s barometer är också konkurrensläget gynnsamt, framför allt på den för svensk industri viktiga EU-marknaden. I detta stadiet av konjunkturcykeln, med en svagare produktivitetsutveckling och ökande lönekostnader, kan dock industrin inte räkna med en lika gynnsam utveckling av de relativa enhetsarbetskostnaderna som de senaste åren.

Diagram 3.18 Industriproduktion och varuexport

Årlig procentuell förändring
14
12								Varuexport
10								Industriproduktion
8
6
4
2
0
-2
-4
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Varuexporten väntas återhämta sig 2008 då VME stärks på nytt (se avsnitt 3.1). Eftersom den svenska industrin är starkt exportorienterad så följer varuexporten och industriproduktionen ett liknande mönster (se diagram 3.18), och därför förutses också industriproduktionen växa snabbare 2008 än 2007. Sammanfattningsvis

40

beräknas industriproduktionen öka med 3,5 % 2007 och 4,0 % 2008 (se tabell 3.6).

Tabell 3.6 Näringslivets produktion

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	2006	2006	2007	2008	2009	2010
Varuproducenter	754	4,9	3,3	3,4	–	–
varav: Industri	518	5,4	3,5	4,0	–	–
Bygg	124	8,2	6,4	3,7	–	–
Tjänste-
producenter	1 170	5,5	4,1	4,0	–	–
Näringslivet
totalt	1 924	5,3	3,8	3,8	3,0	2,6

Anm.: Med produktion avses förädlingsvärde, dvs. bruttoproduktion minus insatsförbrukning.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den starka byggkonjunkturen mattas gradvis

Byggproduktionen har ökat kraftigt de senaste åren. Bakom ökningen ligger främst en hög tillväxt i bostadsinvesteringar, men på senare tid även också i bygginvesteringar inom kommun- sektorn, industrin och den kommersiella fastighetssektorn.

Den starka konjunkturen inom byggindustrin har fortsatt under 2007. KI:s barometer har indikerat fortsatta ökningar av såväl orderingång som sysselsättning och byggande. Resursbristen har enligt barometern varit påtaglig då mer än hälften av byggföretagen under ett års tid uppgett att brist på arbetskraft utgör det främsta hindret för ökad produktion. Resursbristen förefaller dock hittills ha fått ett begränsat genomslag på produktionstillväxten. På lite längre sikt, ett år, indikerar KI:s barometer emellertid en betydligt mer dämpad byggkonjunktur. I takt med att såväl bostads- investeringar som övriga bygginvesteringar mattas, väntas produktionstillväxten inom byggindustrin bli något lägre. Sammantaget bedöms den totala byggproduktionen öka med 6,4 % 2007 och 3,7 % 2008.

Fortsatt god tjänsteproduktion

Tjänsteproduktionen växte kraftigt 2006, och under 2007 har den goda utvecklingen fortsatt, om än i en något lugnare takt. Det är bl.a. produktionen av företagstjänster och hushålls-

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

tjänster som växt i god takt det första halvåret 2007.

Enligt KI:s barometer är efterfrågeläget starkt inom flertalet branscher inom tjänstesektorn såsom exempelvis uppdragsverksamhet, trans- port, fastighetsmäklare och fastighetsförvaltare, och hotell och restauranger. Inom handeln fortsätter också den goda konjunkturen. En majoritet av företagen inom handeln rapporterar ökade försäljningsvolymer, och en bit in i det tredje kvartalet i år uppgav nio av tio företag vara nöjda med läget.

Diagram 3.19 Konfidensindikator, privata tjänstenäringar

Säsongrensade värden
50
40
30
20
10
0
-10
03	04	05	06	07

Källa: Konjunkturinstitutet.

Efterfrågeutvecklingen i ekonomin medför att tjänsteproduktionstillväxten blir hög 2007 och 2008. Produktionen av företagstjänster har efter ett mycket starkt fjolår gått in i en lugnare fas, vilket sannolikt hänger samman med avmattningen i industrikonjunkturen. Företags- tjänsterna väntas fortsätta att växa i god takt 2008 då industrikonjunkturen stärks på nytt samtidigt som tjänsteexportens gynnsamma utveckling håller i sig. Den snabbt växande hushållskonsumtionen stimulerar produktionen inom handel, hushållstjänster, och även inom övriga tjänster såsom exempelvis hotell och restauranger. För tjänstesektorn som helhet väntas produktionstillväxten uppgå till 4,1 % 2007 och till 4,0 % 2008.

Sammanfattningsvis medför efterfråge- utvecklingen i den svenska ekonomin att näringslivets totala produktion växer i god takt under prognosåren. Näringslivets produktion väntas öka med 3,8 % både 2007 och 2008. Under kalkylåren 2009 och 2010 dämpas BNP- tillväxten, och produktionstillväxten i närings- livet beräknas då bli 3,0 % respektive 2,6 %.

41

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Offentlig produktion

Produktion av välfärdstjänster har sedan början av 1990-talet i allt större utsträckning bedrivits i näringslivet. Offentligt finansierad verksamhet har lagts ut på entreprenad, andelen inhyrd per- sonal har ökat, viss verksamhet har privatiserats eller bolagiserats. Denna utveckling har inneburit att offentlig konsumtion ökat snabbare än offentlig produktion.

Förra året ökade produktionen inom kom- munal sektor med 1,3 %, samtidigt som kon- sumtionen ökade med 2,2 %. Kommunal kon- sumtion drevs i huvudsak av en ökning av sociala naturaförmåner10, som inte ingår i den kommu- nala produktionen. En starkare utveckling av ar- betade timmar i kommunsektorn väntas inne- bära att produktionen ökar med 1,9 % i år och 1,8 % nästa år. Åren 2009–2010 blir inkomstut- vecklingen relativt svag till följd av att de gene- rella statsbidragen är nominellt oförändrade. Därmed förutses den kommunala produktionen växa långsammare, i genomsnitt med 0,6 % per år.

Under 2006 ökade den statliga produktionen med 0,6 %. Innevarande år väntas utvecklingen stärkas och produktionen bedöms öka med 1,2 %, delvis driven av en starkare tillväxt i arbe- tade timmar. Under 2008–2010 förväntas arbe- tade timmar minska eftersom en låg uppräkning av anslagen 2008 betyder att utrymmet för stat- liga utgifter minskar. Trots att arbetade timmar i staten minskar 2008–2010 väntas produktionen vara i princip oförändrad i och med den höga ka- pitalförslitningen.

Sammanfattningsvis väntas produktionen i offentlig sektor öka med i genomsnitt ca 1,0 % per år 2007–2010. Till ökningen bidrar att ny- startsjobben nu föreslås omfatta den offentliga sektorn.

3.8 Bytesbalans

De stora överskotten i utrikeshandeln bidrar till att den svenska bytesbalansen fortsätter att överstiga 7 % av BNP. Förutom varu- och tjänstehandeln består bytesbalansen av löpande transfereringar, dvs. Sveriges avgift till EU och utlandsbistånd. Även faktorinkomster, dvs. löner och avkastning på kapital, ingår och lämnar ett positivt bidrag till bytesbalansen.

Under prognosperioden bedöms handels- nettot bidra något mindre till bytesbalansens utveckling samtidigt som tjänstenettot förstärks ytterligare. De löpande transfereringarna väntas minska något under prognosperioden, vilket bidrar till bytesbalansens förstärkning. Sammantaget bedöms bytesbalansöverskottet som andel av BNP uppgå till 7,3 % i år och 7,4 % nästa år, för att sedan öka successivt till 7,8 % av BNP 2010.

3.9 Bruttonationalinkomst

Bruttonationalinkomsten (BNI) beräknas genom att man till BNP i löpande priser adderar svenska inkomster i utlandet – t.ex. kapital- avkastning och löner – och subtraherar utländska inkomster i Sverige. BNI ligger till grund för bl.a. biståndsanslaget och EU-avgiften.

Sveriges nettoställning gentemot omvärlden har förstärkts under de senaste åren och primärinkomsterna har kommit att bidra positivt till BNI-utvecklingen. Som en följd av detta var Sveriges BNI i löpande priser högre än BNP förra året och väntas förbli så under resten av prognosperioden. I löpande priser bedöms BNI öka med 6,3 % i år och 6,0 % nästa år. Under 2009–2010 antas BNI öka i samma takt som BNP i löpande priser, dvs. 5,5 % respektive 4,9 % per år.

10 Sociala naturaförmåner utgörs av den offentliga sektorns köp av varor och tjänster – producerade av marknadsproducenter – som levereras till hushållen utan vidare bearbetning, t.ex. läkemedelsförmåner, privata förskolor etc.

42

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik

Att uppnå en varaktigt hög sysselsättning är av största vikt för att upprätthålla en stark ekonomi, stabila och starka offentliga finanser och för att minska utanförskapet. Regeringen har tidigare genomfört och aviserat ett antal reformer som syftar till att varaktigt höja sysselsättningen. I denna proposition föreslås ytterligare reformer. Denna fördjupningsruta redogör för hur regeringens ekonomiska politik bedöms påverka den ekonomiska utvecklingen. De reformer som genomförs och aviseras väntas i hög grad påverka utvecklingen de närmaste åren, men de bedöms få full effekt först om 5 till 10 år.

Effekter av reformer som genomförts och aviserats i tidigare propositioner

I budgetpropositionen för 2007 och vårproposi- tionen 2007 aviserades flera reformer som syf- tade till att öka incitamenten för att arbeta och anställa samt till att få lönebildningen att fungera bättre. Dessutom föreslogs förändringar i omfattningen av och inriktningen på arbetsmarknadspolitiken.

Sammantaget bedöms dessa förslag leda till att arbetskraften ökar med 1,7 % på lång sikt. Efter- som förslagen bedöms leda till att arbetsmarknadens funktionssätt förbättras väntas också jämviktsarbetslösheten minska. Sysselsättningen stiger därmed sammantaget med 2,5 %. Reformerna väntas leda till att personer som i dagsläget står relativt långt ifrån arbetsmarknaden får jobb. Dessa personer bedöms dock arbeta färre timmar och ha en något lägre produktivitet än genomsnittet för de som är sysselsatta i dag. Reformerna som helhet, i synnerhet jobbskatteavdraget, bedöms dock bidra till att de som är på arbetsmarknaden i genomsnitt ökar sin arbetstid. Nettoeffekten på medelarbetstiden bedöms därför bli positiv. Sammantaget bidrar reformerna till att BNP ökar med 2,3 % på lång sikt. Till år 2010 är effekterna något mindre eftersom det bedöms ta tid innan reformerna får fullt genomslag i ekonomin.

Osäkerheten är dock stor vad gäller refor- mernas effekter på den ekonomiska utveck- lingen. Finansdepartementets bedömning av

reformernas effekter baseras i huvudsak på ekonomisk forskning. Inom forsknings- litteraturen finns dock betydande skillnader i resultaten mellan olika studier, vilket försvårar bedömningarna.

Till följd av en fördjupad analys bedöms nu effekterna på sysselsättningen och BNP av reformerna bli större än vad som förutsågs i 2007 års ekonomiska vårproposition. Den förändrade bedömningen beror i huvudsak på att jobbskat- teavdragets effekter på sysselsättningen förvän- tas bli större. Tidigare beräkningar grundades på hur förändringar i marginalskatten ökar incita- menten att arbeta. Den nya bedömningen grundar sig i stället på en beräkning av hur sys- selsättningen påverkas av att den s.k. tröskelef- fekten förändras11. Utformningen av jobbskatte- avdraget skapar starka incitament att övergå från att vara exempelvis arbetslös till att arbeta, dvs. tröskeleffekten minskar markant. Incitamentsfö- rändringen till följd av jobbskatteavdraget är därmed betydligt större än vad förändringen av marginalskatten indikerar. Reformerna bedöms dock ha en något större negativ effekt på pro- duktiviteten än tidigare. Det beror på att de till- kommande sysselsatta nu bedöms ha en lägre genomsnittlig produktivitet än vad som antogs i vårpropositionen bl.a. till följd av att det nu är fler personer som blir sysselsatta genom refor- merna.

Fler reformer höjer sysselsättningen och BNP ytterligare

I denna proposition föreslås fler reformer för att varaktigt höja sysselsättningen:

- Jobbskatteavdraget utvidgas vilket ökar incitamenten att arbeta. Därmed höjs sysselsätt- ningen ytterligare.

- En s.k. arbetslöshetsavgift ersätter den för- höjda finansieringsavgiften i arbetslöshetsförsäk- ringen. Reformen innebär att sambandet mellan arbetslösheten och avgifterna till arbetslöshets- kassan stärks. Reformen bedöms ha en återhål- lande effekt på lönekraven. Arbetslöshetsavgif- ten kan på så sätt bidra till en bättre fungerande

11 Tröskeleffekten mäter hur en individ påverkas ekonomiskt av att gå från ett tillstånd till ett annat, exempelvis från att inte delta i arbetskraften till att arbeta.

43

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

lönebildning och därigenom en lägre jämviktsar- betslöshet och en varaktigt högre sysselsättning.

- En begränsning av möjligheten att erhålla ersättning vid deltidsarbetslöshet införs. Förslaget syftar främst till att minska ett eventuellt överutnyttjande av arbets- löshetsersättningen och bedöms inte ha några större effekter på arbetsutbudet. Antalet heltids- arbetande bedöms öka samtidigt som antalet sysselsatta förväntas minska något.

- Förändringar i sjukförsäkringen genomförs, där det bl.a. avsätts mer resurser för rehabiliter- ing. De kvantitativa effekterna av dessa förslag är svåra att bestämma men sammantaget bedöms de ha en viss positiv effekt på medelarbetstiden då sjukfrånvaron väntas minska.

- Nystartsjobben blir tillgängliga även för offentlig sektor. Dessutom införs särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, för de som sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabili- teringspenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Skattelättnaden för nyfriskjobben kommer i de flesta fall vara dubbelt så stor som för nystarts- jobben. De som har varit deltidsarbetslösa mer än två år kommer också tillfälligt att kunna kvalificera sig för ett nystartsjobb. Möjligheten för dessa att få ett nystartsjobb gäller bara under 2008 och varaktigheten är högst ett år. Dessa förändringar bedöms öka sysselsättningen.

- Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program minskas ytterligare. Detta bedöms resultera i att inlåsningen av arbetskraft minskar och rörligheten på arbetsmarknaden ökar. Därmed bedöms sysselsättningen öka.

De positiva sysselsättningseffekterna av ovan- nämnda förslag motverkas i viss mån av finansie- ringen av avskaffandet av den statliga fastighets- skatten för bostäder. Finansieringen bedöms på marginalen leda till minskad geografisk rörlighet. Storleken på denna effekt är dock svårbedömd. På samma sätt kan vårdnadsbidraget leda till ett något lägre arbetsutbud och en något lägre sys- selsättning.

Sammantaget bedöms de förslag som läggs fram i denna proposition leda till att antalet sys- selsatta på lång sikt ökar med 0,7 %. Medelar- betstiden höjs med 0,2 % samtidigt som pro- duktivitetsnivån sänks. BNP bedöms öka med 0,6 % på lång sikt till följd av dessa reformer.

Långsiktiga effekter av regeringens ekonomiska politik

Förändring i procent respektive procentenheter

	BP07	VÅP07	BP08	Summa
Sysselsättning, %	2,5	0,1	0,7	3,3
Öppen arbetslöshet, p.e.	-0,4	-0,4	-0,1	-1,0
Arbetade timmar, %	3,1	0,1	1,0	4,1
BNP, %	2,3	0,0	0,6	2,9

Anm.: På grund av avrundning summerar inte alltid delarna till totalen. Källa: Finansdepartementet.

44

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Varför bromsar produktivitetstillväxten in?

Produktiviteten är en av de viktigaste makro- ekonomiska variablerna. På lång sikt utgör till- växten i arbetsproduktivitet, mätt som föräd- lingsvärde per arbetad timme, den viktigaste förklaringen till ekonomisk tillväxt. På kortare sikt är produktivitetsutvecklingen avgörande för hur bl.a. arbetsmarknaden och inflationen utvecklas och har därmed betydelse för stabili- seringspolitiken. I denna fördjupningsruta analy- seras produktivitetsinbromsningen i Sverige de senaste kvartalen. Utifrån denna analys dras sedan slutsatser om hur produktiviteten kan komma att utvecklas de närmaste åren.

Produktivitetstillväxten har dämpats

Svensk produktivitetstillväxt har under en längre period varit hög. Mellan 1993 och 2001 ökade produktiviteten i genomsnitt med 2,4 % per år, medan den ökade med 3,0 % under 2001-2006. Första halvåret 2006 ökade produktiviteten med 3,1 %, medan den endast steg med 0,3 % under första halvåret 2007. Nedgången i produktivi- tetstillväxt är markant i så gott som samtliga sektorer. Förändringen i produktivitetsbidrag var dock störst i företagstjänstesektorn. Under andra halvåret 2006 uppgick företagstjänsternas bidrag till den totala ekonomins produktivitet till 0,7 procentenheter. Under det första halvåret 2007 uppgick bidraget till -0,2 procentenheter.

BNP och produktivitet

Årlig procentuell förändring
7
6								BNP
5								Produktivitet
4
3
2
1
0
-1
-2
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Källa: Statistiska centralbyrån.

De bakomliggande orsakerna till produktivitetsförändringar är viktiga

En produktivitetsförändrings karaktär påverkar i hög grad vilka konsekvenser den får. Om pro- duktivitetstillväxten faller till följd av en minskad efterfrågan i ekonomin minskar resursutnytt- jandet, arbetslösheten stiger och inflations- trycket sjunker. Om produktivitetstillväxten istället dämpas till följd av en utbudsminskning kommer inflationstrycket att stiga. Vilken typ av störning som ligger bakom produktivitetsin- bromsningen får därmed konsekvenser för eko- nomins utveckling och hur t.ex. Riksbanken kommer att agera.

En annan viktig aspekt är huruvida produkti- vitetsstörningen är av permanent eller temporär natur. Permanenta förändringar innebär att pro- duktivitetsnivån påverkas på lång sikt, medan temporära förändringar enbart påverkar nivån på kort sikt. Permanenta störningar tenderar att få betydligt större genomslag på den ekonomiska utvecklingen.12 För att kunna tolka produktivi- tetsinbromsningens effekter behöver man därför bedöma såväl inbromsningens orsaker samt hur varaktig den är. Nedan diskuteras några olika förklaringsfaktorer till varför produktivitetstill- växten kan ha bromsat in.

Den trendmässiga produktivitetsutvecklingen

Den trendmässiga produktivitetsutvecklingen drivs av flera faktorer, såsom förändringar av arbetskraftens utbildningsnivå, investeringarnas storlek och produktionens sammansättning. Under senare år har produktionens förändrade sammansättning över tiden bidragit till att produktiviteten utvecklas långsammare än den annars skulle ha gjort (se diagram nedan). Denna negativa sammansättningseffekt följer av att sektorer med hög produktivitetsnivå växer långsammare än de med en låg produktivitets- nivå. Sammansättningseffekten har dock inte varit osedvanligt stor det senaste halvåret och kan därför inte ses som en huvudförklaring till produktivitetsinbromsningen.

12 På lång sikt bedöms tillväxten vara utbudsstyrd, vilket innebär att efterfrågeförändringar alltid antas vara temporära. Utbudsförändringar kan generera både permanenta och temporära effekter.

45

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

På samma sätt finns inget övertygande stöd för att den trendmässiga produktivitetstillväxten har bromsat in kraftigt av andra skäl. Det är i och för sig sannolikt att tillväxten i arbetskraftens genomsnittliga produktivitet dämpas framöver. Detta är bl.a. en följd av en långsammare ökning i den genomsnittliga utbildningsnivån och av regeringens arbetsmarknadsreformer som med- för att individer med lägre genomsnittlig pro- duktivitet blir sysselsatta. Lägre investeringar i informations- och kommunikationsteknik under 2000-talet kan också bidra till en marginellt lägre produktivitetstillväxt. Dessa effekter bedöms dock ännu så länge vara mycket begränsade, men kan dock få en något ökad betydelse framöver.

Sammansättningens bidrag till produktivitetstillväxten

Procentenheter
1,0
0,5
0,0
-0,5
-1,0
-1,5
-2,0
-2,5
94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Konjunkturella variationer i produktiviteten

Produktivitetstillväxten varierar över konjunk- turcykeln. När tillväxten tar fart kan företagen vanligtvis förmå befintlig personal att arbeta effektivare samtidigt som befintlig kapitalstock används i högre grad. Därmed stiger produkti- viteten snabbt. När möjligheterna att effekti- visera verksamheten minskar kommer befintlig personal i högre grad att arbeta heltid och över- tid och därmed avtar produktivitetstillväxten. Nästa steg är att företagen nyanställer. De nyan- ställda tenderar att ha en lägre produktivitet än den genomsnittlige anställde, åtminstone på kort sikt. Ju längre konjunkturuppgången pågår, desto svårare får företagen att rekrytera rätt ut- bildad och högproduktiv personal, vilket leder till att produktivitetsutvecklingen dämpas ytter- ligare. Bristsituationer på arbetsmarknaden gör att personalomsättningen stiger snabbt, vilket i sin tur bidrar till än sämre produktivitetsutveck- ling. När efterfrågan slutligen viker kommer

företagen att behålla mer personal än vad som behövs för tillfället. Kostnaden för uppsägningar och nyanställningar gör att det i längden blir mer lönsamt. I den konjunkturfas som den svenska ekonomin nu befinner sig i är en dämpning i produktivitetstillväxten således naturlig. Den inbromsning som skett under första halvåret 2007 är dock betydligt kraftigare än vad konjunkturläget indikerar.

Efterfrågan i ekonomin påverkar även pro- duktiviteten i ett än kortare perspektiv. En oväntad efterfrågedämpning innebär att företa- gen har en för hög bemanning, vilket kommer att bidra till en lägre produktivitet. På samma sätt kan produktivitetstillväxten falla till följd av en förväntad men temporär inbromsning i efter- frågan då företagen inte vill göra sig av med per- sonal som de snart kommer att behöva igen. Det är svårt att kvantifiera i vilken grad inbroms- ningen i efterfrågan i den svenska ekonomin det sista året varit oförväntad. Under de senaste 10- 15 åren har dock en tillfällig minskning av pro- duktionen med 1 % i genomsnitt lett till att pro- duktiviteten minskat med 0,33 %. Dämpningen i efterfrågetillväxten kan därmed förklara en viss del av den senaste tidens produktivitetsinbroms- ning.

Frånvaron minskar

Under den senaste tiden har antalet arbetade timmar utvecklats mycket starkt. En stor del av den starka utvecklingen i arbetade timmar för- klaras av att både sjukfrånvaro och övrig från- varo minskat kraftigt. Den överraskande minsk- ningen i sjukfrånvaron kan till stor del ses som en permanent arbetsutbudsökning till följd av stramare regler och sänkta ersättningsnivåer avseende sjukskrivningar. Minskningen av övrig frånvaro har i högre grad bedömts vara av tem- porär natur. Den minskade frånvaron har inne- burit att medelarbetstiden ökat, vilket har över- raskat flera konjunkturbedömare och kanske även arbetsgivare. Produktivitetsfallet kan till viss del ses som att företagen på kort sikt har haft för många anställda (och därmed arbets- timmar) till sitt förfogande. När efterfrågan fort- sätter att växa framöver väntas denna obalans försvinna och effekten på produktiviteten avtar. Denna utbudsökning bedöms därmed i huvud- sak få temporära produktivitetseffekter. Ökningen bidrar därmed till att förklara delar av den produktivitetsinbromsning som skett och

46

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

ger också stöd för att en återhämtning i produk- tiviteten framöver kan förväntas.

Mätproblem

Förutom de trendmässiga och temporära faktorer som nämnts ovan kan även mätproblem bidra till att förklara den låga uppmätta produk- tivitetstillväxten under 2007. Den sysselsättning som Arbetskraftsundersökningen (AKU) redo- visade andra kvartalet 2006 var låg jämfört med den kortperiodiska sysselsättningsstatistiken (KS). Sysselsättningen enligt nationalräkenska- perna (NR) baseras i hög grad på AKU. Om NR-sysselsättningen mätt i antal personer var låg, innebar det förmodligen att även antalet uppmätta arbetade timmar var lågt. Därmed ökade uppmätta arbetade timmar mycket starkt och produktiviteten svagt mellan andra kvartalet 2006 och andra kvartalet 2007. Då AKU är en urvalsundersökning är osäkerheten (konfidens- intervallen) i mätningarna av arbetade timmar betydande. Naturliga variationer i urvalet skulle därmed kunna förklara en betydande del av produktivitetsinbromsningen.

Sysselsättning enligt olika källor

Årlig procentuell förändring
3,5
3,0	KS
	NR
2,5	AKU
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
-0,5

05 06 07 Källa: Statistiska centralbyrån.

Anm.: KS inkluderar endast de anställda. AKU och NR inkluderar alla sysselsatta.

bedöms denna effekt fortsatt bidra till en svagare produktivitetstillväxt.

Den avmattning i efterfrågan som skett det senaste året kombinerad med minskande från- varo under första halvåret kan delvis förklara en temporärt lägre produktivitetstillväxt.

Antalet arbetade timmar enligt AKU mäts med en viss osäkerhet och det är möjligt att den egentliga utvecklingen andra kvartalet 2007 varit svagare än den uppmätta. Därmed skulle även den uppmätta produktivitetsutvecklingen varit lägre än den egentliga.

Sammantaget bedöms produktivitetstillväxten i hög grad återhämta sig under prognosperioden, när de temporära effekterna klingar av. På samma sätt kommer eventuella mätproblem att försvinna över tiden. Det fortsatt stigande resursutnyttjandet bidrar dock till att produkti- vitetstillväxten 2008 blir svagare än den trend- mässiga utvecklingen. Produktivitetsnivån förut- ses också bli lägre framöver än vad som tidigare bedömts, dvs. en del av produktivitetsinbroms- ningen bedöms vara av permanent natur. Det beror huvudsakligen på att den höga produkti- vitetsnivån under 2006 nu i högre grad än tidigare bedöms vara temporär.

Även om produktivitetsinbromsningen i huvudsak bedöms vara temporär kan det inte uteslutas att produktivitetsutvecklingen blir fortsatt svag de närmaste åren. Konsekvenserna av en sådan utveckling belyses i avsnitt 6 i denna bilaga.

Slutsatser

Den kraftiga inbromsningen i den uppmätta produktiviteten för första halvåret 2007 bedöms inte i någon högre utsträckning bero på att den trendmässiga produktivitetstillväxten dämpats.

Till en del är inbromsningen en följd av kon- junkturläget, där ett stigande resursutnyttjande och en mer ansträngd arbetsmarknad bromsar produktivitetstillväxten. Då resursutnyttjandet bedöms vara fortsatt högt de närmsta åren

47

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

4 Arbetsmarknad, löner, inflation och resursutnyttjande

Sysselsättningen och arbetskraften fortsätter att öka

Till följd av en stark BNP-tillväxt har även utvecklingen på arbetsmarknaden varit god den senaste tiden. Sysselsättningen, arbetskraften och antalet arbetade timmar har stigit snabbt samtidigt som arbetslösheten har minskat. Efter- frågan på arbetskraft väntas fortsätta att utveck- las i god takt under resten av innevarande år och under nästa år. Flera indikatorer tyder på att sys- selsättningen kommer att öka mycket den när- maste tiden.

Arbetskraften bedöms också öka relativt snabbt 2007 och 2008. Den stigande efterfrågan på arbetskraft gör att fler söker sig till arbets- marknaden. Även flödet ut från arbetskraften påverkas av den starka efterfrågan. Personer i de äldre åldersgrupperna tenderar att hålla sig kvar länge på arbetsmarknaden i en högkonjunktur. Arbetskraften ökar dock långsammare än syssel- sättningen, vilket medför att arbetslösheten fort- sätter att falla.

Förändringar i arbetsmarknadspolitiken och de reformer som har genomförts och aviserats under det senaste året bidrar till att öka sysselsättningen och arbetskraften.

Löneökningstakten och inflationen stiger

Löneökningarna har varit låga de senaste åren. Det har i hög grad berott på att det har funnits mycket ledig arbetskraft. Därmed har det varit förhållandevis lätt för arbetsgivarna att rekrytera lämplig personal. Den senaste tiden har dock den lediga arbetskraften i ekonomin minskat och alltfler företag uppger att det råder brist på arbetskraft. I takt med att sysselsättningen fort- sätter att öka framöver bedöms bristen på lämp- lig arbetskraft successivt bli allt större, vilket förväntas leda till att löneökningstakten stiger. Resultaten av avtalsförhandlingarna medför att löneökningstakten kommer att stiga snabbt redan under innevarande år. De reformer som har genomförts och aviserats bedöms dock ha en viss återhållande effekt på löneutvecklingen.

Inflationen har varit låg de senaste åren och ligger fortfarande under Riksbankens infla- tionsmål. Den måttliga löneutvecklingen i kom- bination med en stark produktivitetstillväxt de senaste åren har hållit nere företagens kostnader

för arbetskraft, vilket har bidragit till att dämpa den inhemska inflationen. Sedan slutet på förra året har dock den inhemska inflationen stigit. Även ökade räntekostnader och stigande priser på importerade varor har medfört att konsu- mentprisindex (KPI) stigit relativt snabbt den senaste tiden. De tilltagande löneökningarna framöver i kombination med en mer dämpad produktivitetstillväxt ökar det inhemska infla- tionstrycket ytterligare. En starkare krona och fallande oljepriser väntas dock ha en dämpande effekt på inflationen de närmaste åren. Såväl KPI som UND1X13 väntas ändå ligga en bit över Riksbankens inflationsmål i slutet av nästa år.

Tabell 4.1 Nyckeltal

Procentuell förändring om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
BNP	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
Produktivitet	2,8	0,6	1,8	2,2	1,9
Arbetade timmar	1,4	2,8	1,4	0,3	0,3
Medelarbetstid	-0,4	0,5	0,2	0,0	0,5
Sysselsatta	1,8	2,3	1,2	0,3	-0,2
Reguljär sysselsättningsgrad,
16–64 år1	73,5	74,9	75,6	75,8	75,6
Reguljär sysselsättningsgrad,
20–64 år1	77,7	79,2	80,1	80,3	80,0
Arbetskraft	1,2	1,3	0,7	0,4	0,1
Öppen arbetslöshet2	5,4	4,4	4,0	4,1	4,3
Arbetslöshet enligt ILO-def2,3	7,1	6,0	5,5	5,6	5,9
Programdeltagare2,4	3,0	2,0	1,9	1,9	1,9
Total arbetslöshet2	8,4	6,5	5,9	6,0	6,2
Timlön5	3,1	4,0	4,7	4,6	4,1
KPI6	1,4	2,2	2,8	2,9	2,5
UND1X6	1,2	1,2	1,8	2,3	2,3

Anm.: Siffrorna i tabellen avser icke kalenderkorrigerade data. En utförligare tabell återfinns i tabellsamlingen.

1 Antal reguljärt sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, dvs. exklusive syssel- satta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.

2 I procent av arbetskraften.

3 Öppen arbetslöshet och heltidsstuderande arbetssökande i åldern 16-64 år.

4 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.

5 Enligt konjunkturlönestatistiken.

6 Årsgenomsnitt.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

13 UND1X exkluderar räntekostnader för egnahem samt direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.

48

Resursutnyttjandet blir successivt mer ansträngt

Hittills verkar företagen inte ha haft några större problem att hitta lämplig personal att anställa, men det finns tecken på att det blir allt svårare att rekrytera. Andelen företag som enligt olika undersökningar uppger att det råder brist på arbetskraft stiger och ligger nu på relativt höga nivåer, trots att utanförskapet fortfarande är stort. Rekryteringstiderna och andelen vakanser har också ökat i en del sektorer. De avtal som slöts under våren ger betydligt högre löne- ökningar framöver, vilket bl.a. tyder på att det inte längre finns så mycket ledig arbetskraft i ekonomin. Resursutnyttjandet på arbetsmark- naden bedöms därför börja bli ansträngt. Det kan också uttryckas som att det s.k. sysselsätt- ningsgapet är svagt positivt, dvs. den faktiska sysselsättningsnivån ligger strax över den poten- tiella, se fördjupningsrutan ”Potentiell BNP och BNP-gap” på sidan 52.

Den starka konjunkturen och den därmed höga efterfrågan på arbetskraft väntas leda till att resursutnyttjandet stiger ytterligare i år och nästa år, dvs. den faktiska sysselsättningen stiger snabbare än den potentiella. Sysselsättningsgapet väntas nästa år ligga på i genomsnitt 1,2 %, vilket innebär att sysselsättningsnivån är högre än vad som är förenligt med Riksbankens inflationsmål (se diagram 4.1). De reformer som har genom- förts och aviserats för att förbättra arbetsmark- nadens funktionssätt bidrar till att potentiell sysselsättning och potentiell BNP ökar starkt 2007-2010. Det innebär att resursutnyttjandet nästa och efterföljande år inte blir lika högt som det skulle ha blivit i avsaknad av strukturella reformer. Det råder dock stor osäkerhet kring bedömningen av hur stora effekterna blir av reformerna.

BNP-gapet, som förutom sysselsättning även innefattar utvecklingen av medelarbetstid och produktivitet, bedöms ha blivit positivt redan förra året. Det beror främst på att produktivi- tetstillväxten de senaste åren har överstigit vad som bedöms vara den långsiktiga trendtillväxten, dvs. det s.k. produktivitetsgapet har varit posi- tivt. De senaste kvartalen har dock produktivi- tetstillväxten varit väldigt svag och produktivi- tetsgapet bedöms därmed minska från ca 1,5 % 2006 till nära noll 2007. Därmed minskar även BNP-gapet något mellan 2006 och 2007 trots att sysselsättningsgapet under samma period går

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

från att vara negativt till att bli positivt (se dia- gram 4.1).

Diagram 4.1 BNP-gap och sysselsättningsgap

Årsgenomsnitt, procent

2
1,5		BNP-gap			Sysselsättningsgap
1
0,5
0
-0,5
-1
-1,5
-2
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Källa: Finansdepartementet.

Potentiell BNP ökar starkt

Potentiell BNP beräknas öka med i genomsnitt 2,9 % per år 2007-2010. Den potentiella pro- duktivitetstillväxten bidrar med 2,1 % per år. Det är en lägre genomsnittlig potentiell produk- tivitetstillväxt än under andra halvan av 1990- talet och början på 2000-talet. Jämfört med 1980-talet är dock den potentiella tillväxttakten högre.

Den oväntat kraftiga inbromsningen i pro- duktivitetstillväxten de senaste kvartalen skulle kunna tolkas som att produktiviteten kommer att växa betydligt långsammare framöver. I så fall skulle den potentiella produktivitetstillväxten vara betydligt lägre än vad som bedöms i före- liggande prognos. Det finns dock inget som tyder på att det har skett några strukturella för- ändringar som skulle leda till att produktivitets- tillväxten skulle vara väsentligt lägre framöver än den varit de senaste åren. Därmed bedöms den svaga produktivitetstillväxten under första halv- året 2007 i huvudsak vara en tillfällig anpassning av produktivitetsnivån och inte en markant sänkning av den långsiktiga produktivitets- tillväxten.

Den potentiella medelarbetstiden bedöms öka med i genomsnitt 0,2 % per år 2007-2010. Till- växttakten avtar dock successivt. Förändringar i politiken, bland annat införandet av jobbskatte- avdraget och förändrade regler kring sjukförsäk- ringen, bedöms bidra till att öka medelarbets- tiden. Den demografiska utvecklingen, där både andelen personer i de äldsta och i de yngsta

49

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

åldersgrupperna ökar, har dock en motverkande effekt.

Potentiell sysselsättning ökar med i genom- snitt 0,7 % per år 2007-2010. Befolkningen i arbetsför ålder ökar relativt mycket 2007 och 2008 men uppgången motverkas av att andelen personer i de äldsta och yngsta åldersgrupperna, vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genom- snittet, ökar. Det finns dock vissa trendmässiga ökningar i arbetskraftsdeltagandet i främst de äldsta åldersgrupperna som väntas fortsätta framöver och bidra till att öka potentiell syssel- sättning. De reformer och förändringar i arbetsmarknadspolitiken som regeringen aviserat i denna och tidigare propositioner bedöms, som nämnts ovan, också leda till att den potentiella sysselsättningen ökar. Se fördjupningsruta ”Långsiktiga effekter av regeringens politik” på sidan 43 för mer detaljerad redovisning av effek- terna av olika reformer.

Ekonomin anpassas mot normalt resursutnyttjande 2009 och 2010

På lite längre sikt ger de kortsiktsindikatorer som speglar konjunkturutvecklingen allt mindre vägledning i bedömningen av hur ekonomin utvecklas. Ju längre fram i tiden prognoserna sträcker sig desto viktigare blir analyser av resursutnyttjandet i ekonomin, utvecklingen av arbetskraftsutbudet och prisanpassningsmeka- nismer. Beräkningarna för 2009 och 2010 bygger därför på bedömningar av resursläget 2008 samt av den potentiella tillväxttakten i ekonomin. Ekonomin anpassar sig successivt mot ett nor- malt resursutnyttjande.

År 2008 bedöms resursutnyttjandet på arbetsmarknaden vara högt. Det driver upp löneökningstakten till en nivå som inte är fören- lig med en ekonomi i balans, och den under- liggande inflationstakten, mätt med UND1X, förutses ligga strax över Riksbankens infla- tionsmål både 2009 och 2010. Det väntas leda till att Riksbanken höjer reporäntan till som högst 4,75 % under 2009.

De relativt höga löneökningarna och den stramare penningpolitiken leder till att tillväxten i ekonomin och efterfrågan på arbetskraft däm- pas. BNP ökar därför långsammare än potentiell BNP både 2009 och 2010. Detsamma gäller för sysselsättningen som endast ökar svagt 2009 och minskar 2010. Den öppna arbetslösheten stiger.

Resursutnyttjandet minskar därmed och bedöms nå en långsiktigt hållbar nivå 2010.

Medelarbetstiden väntas vara oförändrad såväl 2009 som 2010, bortsett från effekten av att antalet arbetsdagar ökar mellan 2009 och 2010. Reformer som har aviserats under mandatperio- den bedöms bidra till att öka medelarbetstiden men den demografiska utvecklingen har en mot- verkande effekt.

Produktiviteten utvecklas ungefär i linje med potentiell produktivitet under perioden 2009– 2010, dvs. produktivitetstillväxten är då tillbaka på en normal ökningstakt.

Lönerna ökar med 4,6 % 2009 och 4,1 % 2010. Sänkningen av tillväxttakten mellan 2009 och 2010 beror bland annat på att resursut- nyttjandet successivt blir mindre ansträngt. Vid nästa stora avtalsrörelse, som sker 2010, väntas löneökningarna dämpas. Detta beror bl.a. på den relativt kraftiga ökningen av företagens enhets- arbetskostnader under perioden 2007-2009, vilken är en följd av de förhållandevis höga löne- ökningarna i kombination med den svaga pro- duktivitetstillväxten, verka återhållande på lönerna. De reformer som genomförts och föreslås väntas också dämpa löneökningstakten.

Diagram 4.2 Sysselsättningsgap, löneutveckling, inflation och reporänta

Procent, årsgenomsnitt

10							Sysselsättningsgap, nivå
8							Timlöneutveckling enligt NR, totalt
							Underliggande inflation (UND1X)
6							Reporänta, nivå
4
2
0
-2
-4
95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Källor: Statistiska centralbyrån, Riksbanken och Finansdepartementet.

Sammantaget bedöms utvecklingen på arbets- marknaden de kommande åren leda till att den reguljära sysselsättningsgraden för personer i åldern 16–64 år stiger med drygt 2 procent- enheter mellan 2006 och 2010. År 2010 uppgår den till 75,6 %. Den öppna arbetslösheten faller från 5,4 % till 4,3 % under samma period och den totala arbetslösheten, öppen arbetslöshet inklusive deltagare i arbetsmarknadspolitiska program, sjunker från 8,4 % till 6,2 %.

50

Under hösten kommer AKU, till följd av ett upphävande av ett tidigare regeringsbeslut, att redovisa ett bredare mått på arbetslöshet än den öppna arbetslösheten. Arbetslöshetsdefinitionen kommer då att följa den internationella rekom- mendation som är framtagen av FN-organet ILO14. I denna definition ingår, förutom de som i dagsläget registreras som öppet arbetslösa, även heltidsstuderande som söker arbete. Det innebär att arbetslösheten enligt ILO:s definition är högre än den öppna arbetslösheten. Enligt det nya måttet faller arbetslösheten från 7,1 % 2006 till 5,9 % 2010. Se fördjupningsrutan ”Arbets- lösheten enligt ILO-definitionen” på sidan 65 för utförligare information om den nya defini- tionen.

Osäkerhet kring bedömningar av effekterna av nya förslag, resursläget samt produktivitetsutvecklingen

Riskerna avseende prognoserna på arbetsmark- nadsområdet är främst förknippade med osäker- heten kring bedömningar av hur stora effekterna av regeringens politik blir och hur snabbt de rea- liseras. Osäkerheten är också stor kring hur högt resursutnyttjandet är i ekonomin. Bedömningen försvåras av att lönerna och inflationen ofta påverkas av utvecklingen på arbetsmarknaden med viss eftersläpning. Det tar också ofta lång tid innan den faktiska löneökningstakten blir synlig i statistiken eftersom avtalsförhandling- arna ofta blir klara i ett sent skede och det där- med betalas ut lön retroaktivt.

Den senaste tidens oro på de finansiella mark- naderna utgör också en osäkerhet i prognosen. Om turbulensen fortsätter under en längre tid eller förvärras går det inte att utesluta att konse- kvenserna för världsekonomin och därmed även för svensk ekonomi blir betydande.

En annan osäkerhetsfaktor i nuvarande pro- gnos är utvecklingen av produktiviteten. Den kraftiga inbromsningen i produktivitetstillväxten de senaste kvartalen bedöms vara en tillfällig anpassning av produktivitetsnivån och har inte påverkat synen på efterfrågan på arbetskraft eller inflationen i någon större utsträckning. Om den svaga produktivitetstillväxten blir mer ihållande finns det risk för att konsekvenserna för svensk ekonomi blir betydligt större än väntat framöver.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

För att illustrera osäkerheten i bedömningarna presenteras i avsnitt 6 två alternativa scenarier. I det ena får regeringens politik snabbare genom- slag. I det andra antas produktivitetsinbroms- ningen bli betydligt kraftigare än vad som pro- gnostiseras i föreliggande prognos.

14 International Labour Organization.

51

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Potentiell BNP och BNP-gap

Produktionsnivån i ekonomin bestäms av antalet sysselsatta, de sysselsattas medelarbetstid och deras produktion per arbetad timme, dvs. pro- duktiviteten. Produktionen vid en given tid- punkt kan i princip delas upp i två komponenter; en strukturell komponent som brukar benämnas potentiell produktion och en konjunkturell komponent som beskriver konjunkturvariatio- ner kring den potentiella nivån. Finansdeparte- mentets beräkningar av potentiell BNP grundar sig på en bedömning av hur hög sysselsättningen kan vara utan att löner och priser ökar i en takt som är oförenlig med Riksbankens inflationsmål, hur många timmar de sysselsatta normalt sett kan arbeta samt hur trenden för produktiviteten ser ut. Potentiell BNP är med andra ord ett mått på hur mycket som kan produceras i ekonomin vid ett resursutnyttjande som är förenligt med stabil inflation. Potentiell BNP är ett begrepp som kan bedömas och beräknas på olika sätt, och osäkerheten i bedömningarna är stor.

Det s.k. BNP-gapet mäter den procentuella avvikelsen mellan faktisk och potentiell BNP- nivå. Ett negativt BNP-gap innebär att den fak- tiska BNP-nivån ligger under den potentiella och motsatsen gäller om BNP-gapet är positivt. Eftersom produktionen i ekonomin bestäms av antalet sysselsatta, deras medelarbetstid och deras produktivitet kan BNP-gapet delas upp i ett sysselsättningsgap, ett medelarbetstidsgap och ett produktivitetsgap, alla uttryckta i pro- cent av respektive potentiell nivå.

Sysselsättningsgapet visar hur mycket lediga resurser det finns på arbetsmarknaden. Ett posi- tivt eller negativt gap innebär att den faktiska sysselsättningsnivån avviker från den potentiella nivån, dvs. den högsta nivå sysselsättningen bedöms kunna ligga på utan att det blir problem med inflationsdrivande löneökningar och utan att vinstandelen i ekonomin ökar kontinuerligt. Om gapet är slutet utvecklas företagens arbets- kraftskostnader så att inflationen ligger i linje med Riksbankens inflationsmål. Den potentiella sysselsättningsnivån bestäms av befolkningens storlek, hur stor andel av befolkningen som i ett normalt konjunkturläge bedöms delta i arbets- kraften respektive vara utanför arbetskraften (till följd av t.ex. studier eller sjuk- och aktivitetser- sättning) och nivån på jämviktsarbetslösheten, dvs. den nivå arbetslösheten inte kan understiga

utan att det uppstår allvarliga bristsituationer på arbetsmarknaden.

Produktivitetsgapet visar hur mycket den faktiska produktiviteten avviker från en upp- skattad trend.

Medelarbetstidsgapet visar hur mycket medel- arbetstiden avviker från den nivå den bedöms kunna ligga på i ett normalt konjunkturläge.

Alla gap är inte alltid positiva respektive nega- tiva samtidigt. Tvärtom är det snarare så att pro- duktivitets- och medelarbetstidsgapen tenderar att vara positiva när sysselsättningsgapet är negativt och vice versa. Det beror på att produk- tiviteten ofta stiger snabbt i början på en kon- junkturuppgång när det finns utrymme att utnyttja maskiner och arbetskraft effektivare. När kapacitetsutnyttjandet stigit tillräckligt mycket är det återstående utrymmet för att rationalisera verksamheten mer begränsat. Medelarbetstiden ökar ofta när sysselsättningen faller till följd av att olika slag av frånvaro tende- rar att minska när sysselsättningsutvecklingen är svag. Därmed är medelarbetstidsgapet ofta posi- tivt i början på en konjunkturuppgång samtidigt som sysselsättningsgapet är negativt.

På grund av att de olika delarna samvarierar med BNP-tillväxten på olika sätt är BNP-gapet, dvs. summan av produktivitets- medelarbetstids- och sysselsättningsgapet, i genomsnitt mindre negativt respektive positivt än sysselsättnings- gapet.

52

4.1 Arbetsmarknad

Fortsatt stark utveckling hittills i år

Arbetsmarknaden har i år fortsatt att utvecklas starkt. Sysselsättningen har ökat i snabb takt samtidigt som fler personer sökt sig in på arbetsmarknaden. Arbetskraften har ökat mindre än sysselsättningen, vilket inneburit att arbetslösheten fortsatt att minska. Nedgången i den öppna arbetslösheten har skett trots en kraftig neddragning av antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. Under andra kvartalet var den totala arbetslösheten15 den lägsta sedan 1991.

Antalet arbetade timmar ökade i snabb takt under andra kvartalet, vilket delvis förklaras av en minskad frånvaro. Antalet arbetade timmar ökade till och med snabbare än produktionen, vilket medförde att produktiviteten föll.

De arbetsmarknadspolitiska programmen får en ny inriktning

Antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska pro- gram uppgick 2006 i genomsnitt till 139 000 per- soner. Under året steg antalet platser successivt fram till och med oktober, då den nytillträdda regeringen påbörjade arbetet med att lägga om arbetsmarknadspolitikens inriktning. Bland annat har volymen och innehållet i de konjunk- turberoende arbetsmarknadspolitiska program- men förändrats. Från och med slutet av 2006 beviljas inga nya plusjobb, allmänna och för- stärkta anställningsstöd, friår, lärlingsplatser, utbildningsvikariat och akademikerpraktik- platser. Detta har fått stor effekt på utvecklingen av antalet programdeltagare under 2007. Sedan slutet av 2006 har AMS även minskat antalet deltagare i andra program kraftigt (se diagram 4.3).

Den 2 juli 2007 infördes en jobb- och utveck- lingsgaranti för långtidsarbetslösa. Alla med rätt till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen som förbrukat 300 ersättningsdagar ska kunna anvisas en plats. Oförsäkrade som varit arbets- lösa eller deltagit i en åtgärd under minst 18 månader ska också kunna anvisas plats. Arbets-

15 Öppet arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som andel av arbetskraften.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

lösa föräldrar med barn under 18 år kan från ersättningsdag 301 till och med 450 välja mellan att delta i garantin eller få arbetslöshetsersätt- ning. Från år 2008 ska personer som varit del- tidsarbetslösa och använt 75 ersättningdagar med deltidsfyllnad, vara berättigade till att på deltid, delta i jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa. Deltagande i garantin kommer inte att berättiga till en ny period med arbetslöshetsersättning.

Den 1 december 2007 införs en jobbgaranti för ungdomar. Ungdomar mellan 16 och 24 år som varit inskrivna vid arbetsförmedlingen i tre månader dagar ska kunna anvisas plats.

Diagram 4.3 Deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

Tusental personer

160
140		Totalt
		Sysselsättningsprogram
120		Utbildningsprogram
100
80
60
40
20
0
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007

Anm.: Säsongsrensade data.

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

De två garantierna innehåller individuellt anpas- sade åtgärder som syftar, i ett första steg, till att de arbetslösa ska söka arbete intensivare och effektivare än tidigare. Detta förväntas bidra till att höja det effektiva arbetsutbudet. I ett andra steg ges de arbetslösa i jobb- och utvecklings- garantin möjlighet att få praktikplatser, subven- tionerade anställningsstöd och kompetens- höjande insatser som syftar till att öka möjligheten att få ett arbete. I jobbgarantin får arbetslösa ungdomar efter den inledande perio- den tillgång till förstärkta insatser som praktik eller utbildning. Syftet är att öka möjligheten att få arbete eller att gå reguljär utbildning. I ett tredje steg inom jobb- och utvecklingsgarantin kommer de som inte funnit något arbete efter 450 ersättningsdagar att anvisas en varaktig sam- hällsnyttig sysselsättning.

Den 2 juli 2007 infördes en extra satsning på invandrare, så kallade instegsjobb. Dessa är rik- tade till asylsökande, kvotflyktingar och deras anhöriga.

53

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Som årsgenomsnitt beräknas antalet platser i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program uppgå till 94 000 i år, vilket innebär en avsevärd minskning jämfört med föregående år. Prognosen innebär dock att programvolymen kommer att stiga under andra halvåret i år, då jobb- och utvecklingsgarantin införs. År 2008 kommer ett stort antal plusjobb att avslutas. Samtidigt fasas jobbgarantin för ungdomar in. Under perioden 2008–2010 beräknas program- volymen uppgå till ca 90 000 per år.

Tabell 4.2 Deltagande i konjunkturberoende arbets- marknadspolitiska program

Tusental personer, årsgenomsnitt

	2006	2007	2008	2009	2010
Sysselsatta	56	38	22	13	14
Särskilt anställningsstöd1	9	7	8	8	8
Plusjobb	11	19	8	0	0
Instegsjobb	0	0	4	4	4
Övriga anställningsstöd2	17	5	0	0	0
Friår	13	4	0	0	0
Övrigt	6	3	1	1	2
I utbildning	82	55	68	78	77
Jobb- och utvecklingsgaranti
för långtidsarbetslösa3	0	13	42	48	47
Jobbgaranti för ungdomar	0	0	18	20	20
Övrigt	82	43	9	9	9
Totalt	139	94	90	91	91

1Från och med 1 juli 2007 inkluderas särskilt anställningsstöd i jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa.

2Utbildningsvikariat ingår också i denna post.

3 Personer som uppbär särskilt anställningsstöd inom ramen för garantin redo- visas separat.

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

Nystartsjobben breddas

Den 1 januari 2007 introducerades nystarts- jobb. Nystartsjobben syftar till att göra det lättare för personer med en svag anknytning till arbetsmarknaden att få ett reguljärt arbete. Nystartsjobben reducerar arbetskraftskostna- den via en kreditering av arbetsgivarens skat- tekonto. De riktas till alla personer som varit arbetslösa16, deltagit i ett arbetsmarknadspoli- tiskt program, uppburit sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning eller socialbidrag i minst ett år. Nystartsjobben omfattar även

16 Det krävs även att personer varit anmäld hos den offentliga arbetsförmedlingen.

nyanlända flyktingar och deras anhöriga under de tre första åren efter det att uppehållstill- stånd har beviljats. Möjligheten till skattekre- ditering gäller lika lång tid som individen har varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 5 år.17 Personer med nystartsjobb räknas som reguljärt sysselsatta.

Av de nystartsjobb som beviljats hittills i år har den absolut största delen gått till personer som varit arbetslösa och haft sin ersättning från a-kassan, medan en mycket liten andel har rekryterats från den grupp personer som uppbär ersättning från Försäkringskassan. För att stärka den senare gruppens möjlighet att återinträda på arbetsmarknaden föreslår regeringen i denna proposition nyfriskjobb. Dessa jobb fungerar som nystartsjobben, men skattekrediteringen är i de flesta fall dubbelt så stor. Två tredjedelar av nystartsjobben har gått till män. Det förklaras till stor del av att nystartsjobben endast varit tillgängliga för arbetsgivare i privat sektor och för offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. I denna proposition föreslår regeringen att nystartsjobben utvidgas till att från den 1 januari 2008 omfatta hela ekonomin. För att underlätta övergången vid införandet av en begränsning i antalet dagar med deltidsersättning i arbetslöshetsförsäkringen, kommer nystartsjobb under år 2008 att kunna beviljas för de som varit deltidsarbetslösa i över två år. Nystartsjobbet beviljas för ett år och har en nedsättning av arbetsgivaravgiften som mot- svarar 50 % av ett ordinarie nystartsjobb.

Tabell 4.3 Nystartsjobb18 och nyfriskjobb

Personer, årsgenomsnitt

	2007	2008	2009	2010
Privat sektor	10 000	26 250	29.500	23 000
Offentlig sektor	0	5 750	15 250	12 500
Totalt	10 000	32 000	44 750	35 500

Källa: Finansdepartementet.

Antalet nystartsjobb har stigit stadigt under innevarande år och beräknas uppgå till 20 000 i slutet av 2007. Detta motsvarar ett årsgenom-

17 För personer som är äldre än 55 år gäller den dubbla tiden, dock högst tio år. Ungdomar som varit arbetslösa mer än 6 månader omfattas av skattekrediteringen, dock längst under ett år.

18 I tabellen ingår även nystartsjobb för deltidsarbetslösa och

nystartsjobb med dubbel subventionsgrad för de som uppburit ersättning från Försäkringskassan.

54

snitt på 10 000. Nästa år bedöms antalet nystartsjobb fortsätta att öka och motsvara ett årsgenomsnitt på 32 000 (se tabell 4.3).19

Indikatorerna är fortsatt positiva

Förutsättningarna för en fortsatt stark utveck- ling på arbetsmarknaden är goda. BNP-tillväxten är god och indikatorerna pekar på en stark sys- selsättningsökning det närmaste halvåret.

Antalet nyanmälda lediga platser hade enligt AMS ökat med över 30 % i augusti jämfört med för ett år sedan och ligger på en mycket hög nivå.20 Historiskt har sysselsättningen samvarie- rat väl med antalet nyanmälda lediga platser med en eftersläpning på två kvartal (se diagram 4.4). De nyanmälda lediga platserna har den senaste tiden minskat inom bygg- och tillverkningsindu- strin, men fortsatt att öka starkt inom de privata tjänstenäringarna. Antalet lediga platser har ökat i god takt i större delen av landet.

Diagram 4.4 Nyanmälda lediga platser och sysselsättning

Årlig procentuell förändring									Årlig procentuell förändring
80														8
60			Nyanmälda lediga platser, två kvartal tidigare (vänster)											6
40			Sysselsättning (höger)											4
20														2
0														0
-20														-2
-40														-4
-60														-6
93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07

Anm.: Tre månaders glidande medelvärde.

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen och Statistiska centralbyrån.

KI:s konjunkturbarometer visar att företagens anställningsplaner är fortsatt positiva. Mest noterbart är tjänsteföretagens optimism, vilken ökat ytterligare under andra kvartalet 2007.

19 I och med att arbetsgivarna inom privat sektor från och med 1 januari 2008 kommer att konkurrera med arbetsgivare inom offentlig sektor om den subventionerade arbetskraften är prognosen för antalet nystartsjobb i privat sektor nedreviderad något jämfört med tidigare.

20 AMS statistik ger dock troligen en överdrivet positiv bild av utvecklingen till följd av att AMS marknadsandel har ökat, dvs. en större andel lediga jobb registreras hos AMS nu än tidigare. SCB:s företagsbaserade statistik ger också en positiv bild av utvecklingen, även om den uppvisar lägre ökningstal. Enligt denna statistik ökade antalet lediga jobb i privat sektor med 30 % under andra kvartalet 2007 jämfört med ett år tidigare.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Enligt KI:s konjunkturbarometer har arbets- kraftsbristen ökat i de flesta branscher under de senaste två åren (se diagram 4.5). I dagsläget uppger närmare 40 % av företagen i näringslivet att de upplever brist på arbetskraft, vilket är högt i ett historiskt perspektiv. Enligt barometern är bristen störst inom byggsektorn och företags- nära tjänstebranscher. Enligt SCB har tidsåt- gången för att tillsätta en tjänst börjat stiga i vissa sektorer.

Diagram 4.5 Brist på arbetskraft i näringslivet

Andel företag, procent

50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Anm. Säsongrensade data.
Källa: Konjunkturinstitutet.

Sysselsättningen fortsätter att öka

Tack vare den goda efterfrågan beräknas syssel- sättningen utvecklas väl 2007–2008. I takt med att bristen på arbetskraft tilltar och BNP-till- växten mattas avtar emellertid ökningstakten.

Nystartsjobben bidrar positivt till sysselsätt- ningsutvecklingen, medan neddragningen av antalet program vars deltagare räknas som sys- selsatta dämpar utvecklingen. I rådande kon- junkturläge bedöms arbetsmarknadspolitiska program i genomsnitt leda till stor undanträng- ning av den reguljära sysselsättningen.21 Därmed blir nettoeffekten på sysselsättningen av ned- dragningen av programmen mindre än den skulle ha blivit i ett sämre konjunkturläge. Plusjobben bedöms i lägre grad ha trängt undan reguljär sys-

21 Med undanträngning avses antingen att (i) en person som anställs med exempelvis anställningsstöd skulle blivit anställd även i frånvaro av subventionen, eller att (ii) en annan person skulle blivit anställd i frånvaro av subventionen. Om undanträngningen är hög (låg) innebär detta att nettoeffekten på sysselsättningen blir liten (stor). Den förstnämnda effekten (i) är aldrig önskvärd. Den sistnämnda effekten (ii) kan däremot vara önskvärd om anställningen ges till en person som står längre från arbetsmarknaden. Genom att ”sortera om” i kön bland arbetslösa kan risken för att arbetslösheten blir bestående minskas.

55

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

selsättning än övriga sysselsättningsprogram. Avvecklingen av plusjobben under 2008 bedöms därför få en större sysselsättningsdämpande effekt än neddragningen av andra typer av anställningsstöd under 2007. Införandet av nystartsjobb i offentlig sektor kommer att underlätta för kommunerna att ge dessa perso- ner en fortsatt anställning.

De förändringar i form av sänkt inkomstskatt och sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshets- ersättning som genomfördes vid årsskiftet bedöms bidra till en ökad sysselsättning fram- över. Avdraget för hushållstjänster som infördes den 1 juli 2007 bedöms också bidra positivt till sysselsättningsutvecklingen i den privata tjänstesektorn.

Sysselsättningen väntas stiga med 2,3 % i år och 1,2 % nästa år. Det motsvarar en ökning med sammantaget drygt 150 000 personer. De arbetsmarknadspolitiska programmen vars del- tagare räknas som sysselsatta minskar under samma tid med ca 35 000 personer. Ökningen av antalet reguljärt sysselsatta beräknas därmed bli drygt 185 000 personer (se diagram 4.6). År 2008 bedöms sysselsättningen överstiga en nivå som är förenlig med en stabil pris- och löneutveckling i enlighet med Riksbankens inflationsmål. År 2009 och 2010, då ekonomin bedöms återgå mot ett normalt resursutnyttjande, utvecklas därför sysselsättningen svagt. Sysselsättningsgraden avtar något under dessa år.

Diagram 4.6 Sysselsatta och i arbetskraften

Tusental personer

5000				I arbetskraften och utbildningsprogram
4800				I arbetskraften
				Sysselsatta
				Reguljärt sysselsatta
4600
4400
4200
4000
3800
87	89	91	93	95	97	99	01	03	05	07	09
Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

Sysselsättningen ökar mest i näringslivet

Sysselsättningen har utvecklats positivt i de flesta sektorer (se tabell 4.4) under det senaste året. Tillväxttakten har varit störst inom bygg- industrin och den privata tjänstesektorn. Den

sistnämnda sektorn svarar för knappt 65 % av sysselsättningsökningen under det senaste året. Sysselsättningen inom kommunal och statlig sektor har ökat, medan sysselsättningen minskat marginellt inom industrin.

Tabell 4.4 Sysselsättningsutveckling i olika sektorer, samt deras bidrag till den totala sysselsättningsförändringen andra kvartalet 2007

Årlig procentuell förändring

	Procentuell	Bidrag, pro-
	förändring	centenheter
Privata tjänster	3,9	1,6
Företagstjänster	6,9	0,7
Hushållstjänster	5,0	0,4
Handel	2,8	0,3
Transport, hotell, restaurang	1,8	0,2
Finansiella tjänster	2,6	0,1
Fastighetstjänster	1,9	0,0
Bygg	7,7	0,5
Industri	-0,1	0,0
Kommun	1,2	0,3
Stat	0,8	0,0
Totalt	2,5	2,5

Anm.: Till följd av avrundning summerar inte delarna till totalen. Källa: Statistiska centralbyrån.

Under 2007–2008 väntas omkring 80 % av sysselsättningsökningen ske inom näringslivet. Tjänste- och byggsektorerna väntas bidra till en ökad sysselsättning, medan antalet sysselsatta minskar svagt inom industrin. Av den totala sys- selsättningsökningen under 2007–2008 väntas tjänstesektorn svara för en övervägande del.

Byggkonjunkturen har fortsatt att stärkas. Företagen är optimistiska och förväntar sig att sysselsättningen ska fortsätta att öka. Med tanke på de höga bristtalen i byggsektorn har syssel- sättningen utvecklats förvånansvärt väl det senaste året. Rekryteringstiden har dock ökat under det senaste året, vilket talar för att arbets- kraftsbristen kommer att begränsa sysselsätt- ningstillväxten i byggsektorn framöver.

Sysselsättningen i industrin har minskat trendmässigt under flera decennier och har endast ökat under de år då industrikonjunkturen varit mycket stark. Produktionen väntas öka i år och nästa år, men inte tillräckligt mycket för att resultera i en ökad sysselsättning.

Antalet sysselsatta inom den offentliga sek- torn väntas öka med sammantaget ca 29 000 per- soner under 2007 och 2008. Inom den kommu- nala sektorn uppskattas ökningen till ca 27 000 personer medan ökningen inom staten väntas

56

uppgå till ca 2 000 personer. Avvecklingen av friår och utbildningsvikariat minskar sysselsätt- ningen i dessa sektorer under 2007. Utfasningen av plusjobben har en dämpande effekt under 2008.

Medelarbetstiden stiger marginellt

Medelarbetstiden per sysselsatt bestäms dels av hur stor andel av de sysselsatta som är frånva- rande från arbetet, dels av den genomsnittliga arbetstiden för personer som är på arbetet. Med undantag för det första halvåret 2007 har för- ändringarna i medelarbetstiden under de tre se- naste åren varit marginella.

Under första halvåret 2007 steg medelarbets- tiden per sysselsatt till följd av en sjunkande frånvaro22. Till viss del kan den sjunkande från- varon förklaras av ett lågt semesteruttag, vilket möjligen kan bero på att folk tar ut sin sommar- semester allt senare. En annan förklaring är att sjukfrånvaron23 minskade. En viss del av minsk- ningen i frånvaro förklaras också av att antalet deltagare med friår successivt har minskat. Medelarbetstiden per person i arbete var oför- ändrad jämfört med ett år tidigare.

Diagram 4.7 Sjukfrånvarande och sysselsättningsgrad

Procent av sysselsatta

Procent av befolkning

5,0													78
				Sysselsättningsgrad (höger)									77
4,5				Sjukfrånvarande (vänster)
													76
4,0													75
3,5													74
3,0													73
													72
2,5													71
2,0													70
93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06
Anm.: Sjukfrånvarande avser personer som varit sjukfrånvarande hela mätveckan.
Sysselsättningsgrad avser åldergruppen 16-64 år.
Källa: Statistiska centralbyrån (AKU).

22 En person som tar ut semester, är sjuk osv. registreras i statistiken som sysselsatt, men frånvarande.

23 I AKU fångas sjukfrånvaron upp antingen som ”frånvaro på grund av sjukdom hela mätveckan” eller ”sjukfrånvaro på grund av sjukdom del av mätveckan”. AKU:s statistik är inte direkt jämförbar med Försäkringskassans (FK:s) statistik över antalet sjukskrivna. Detta beror bland annat på att FK:s statistik endast inkluderar personer som varit sjukskrivna i mer än 14 dagar och på att arbetslösa sjukskrivna och studerande sjukskrivna inkluderas i FK:s siffror men inte i AKU:s.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tidigare har sjukfrånvaron, vilken står för ca 20 % av frånvaron, i hög utsträckning samvarie- rat med sysselsättningsutvecklingen, men trots att sysselsättningsgraden stigit i två år har sjuk- frånvaron fortsatt att minska (se diagram 4.7). Försäkringskassans striktare rutiner bedöms ha haft en dämpande effekt på sjukfrånvaron.

Under andra halvåret 2007 och 2008 väntas den totala frånvaron öka, vilket påverkar medel- arbetstiden negativt. Frånvaro av andra skäl än sjukdom24, vilken står för ca 80 % av frånvaron, väntas öka under prognosperioden. Den utveck- lingen är främst konjunkturellt betingad, men är också en effekt av en trendmässig ökning av frånvaron för vård av barn till följd av bland annat stigande barnkullar. Sjukfrånvaron bedöms i stort sett bli oförändrad framöver. Det goda konjunkturläget, befolkningssammansättningen och det faktum att svagare grupper kommer in på arbetsmarknaden utgör en press uppåt på sjukfrånvaron samtidigt som regeringens politik i form av sänkt tak i sjukförsäkringen och För- säkringskassans striktare rutiner har en motsatt effekt. I denna proposition föreslår regeringen bl.a. ett nytt beräkningssätt för den sjukpen- ninggrundande inkomsten (SGI) som i prakti- ken kommer att innebära lägre ersättningar. För de som varit sjukskrivna i över ett år, kommer ersättningsnivån att sänkas från 80 % till 75 %. Utöver detta föreslår regeringen ökade resurser till rehabilitering. Dessa reformer har också en dämpande effekt på sjukskrivningarna.

Den demografiska utvecklingen har de kom- mande åren en svagt negativ effekt på medelar- betstiden. Befolkningen ökar mycket i ålders- grupper med låg medelarbetstid och vice versa. Av konjunkturella skäl väntas dessutom syssel- sättningen i åldersgrupper med låg medelarbets- tid stiga mer än för genomsnittet, vilket ytterli- gare förstärker effekten. I ett gott konjunkturläge öppnas dock ofta möjlighet för de som varit undersysselsatta att gå upp i arbets- tid, vilket inverkar positivt på medelarbetstiden.

I denna proposition föreslår regeringen ett andra steg av jobbskatteavdraget. Effekten på medelarbetstiden av införandet av jobbskatte- avdraget är svårbedömd. Å ena sidan bidrar det till att öka medelarbetstiden eftersom det blir mer lönsamt för framför allt låginkomsttagare

24 Semester utgör omkring hälften av all frånvaro och vård av barn står för ca 15 %.

57

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

att öka sin arbetstid. Å andra sidan kan högin- komsttagare komma att minska sin arbetstid och en del av de personer som börjar arbeta till följd av förslaget kommer att arbeta deltid. Samman- taget bedöms effekten av reformen leda till att medelarbetstiden ökar.

Förutom jobbskatteavdragen syftar även övriga delar av regeringens politik till att minska utanförskapet. Det är rimligt att anta att en del av de personer som nu kommer in på arbets- marknaden kommer att arbeta färre timmar än genomsnittet, vilket sänker medelarbetstiden.

Diagram 4.8 Medelarbetstid

Timmar per sysselsatt under ett år

1700
1680
1660
1640
1620
1600
1580
93	95	97	99	01	03	05	07	09

Anm. Diagrammet avser dagkorrigerade data.

Källa: Statistiska centralbyrån (NR (antal arbetade timmar) och AKU (Sysselsättning)).

Avvecklingen av friåret har under loppet av innevarande år en positiv effekt på medelarbets- tiden, eftersom de personer som har friår räknas som sysselsatta, trots att deras arbetstid uppgår till noll timmar.

Med hänsyn taget till att antalet arbetsdagar varierar mellan olika år, beräknas medelarbets- tiden stiga marginellt under loppet av de kom- mande åren.

Produktivitetstillväxten avtar

Produktivitetstillväxten har mattats betydligt. (se diagram 4.9). Under första halvåret 2007 var den säsongrensade produktivitetstillväxten endast några tiondelar. Nedväxlingen i produkti- viteten jämfört med slutet av förra året förklaras till största delen av en nedgång i den privata tjänstesektorn, men utvecklingen var svag i samtliga sektorer under andra kvartalet. ( för en djupare analys se fördjupningsruta på sidan 45.)

Produktivitetsfallet har gått hand i hand med en kraftig uppgång av antalet arbetade timmar. Uppgången i timmar har delvis berott på att frånvaron minskat kraftigt. Den kraftiga minsk-

ningen av frånvaron tycks inte ha uppfattats som en negativ överraskning av företagen då efter- frågan på nyrekryterad arbetskraft är mycket hög. Risken för att den svaga produktiviteten ska resultera i en svag sysselsättningsutveckling framöver, bedöms därför som liten. I ett alter- nativscenario analyseras effekterna av en mer varaktig produktivitetsinbromsning (se avsnitt 6.2).

Diagram 4.9 Produktivitet i näringslivet
1,6
1,5
1,4
1,3
1,2
1,1
1,0
93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07
Källa: Statistiska centralbyrån.

Det svaga utfallet för första halvåret medför att prognosen för produktivitetsutveckling inne- varande år blir mycket svag. År 2008 beräknas produktivitetstillväxten öka och vara något sva- gare än potentiell produktivitetstillväxt.

Arbetskraften fortsätter att öka

Konjunkturläget har stor betydelse för utveck- lingen av arbetskraftsutbudet. En ökad efter- frågan på arbetskraft gör att fler söker sig till arbetsmarknaden. Olika åldersgrupper påverkas i olika stor utsträckning av konjunkturläget. Arbetskraftsdeltagandet svänger mer över kon- junkturcykeln bland yngre, eftersom dessa ten- derar att i hög grad delta i arbetskraften först i samband med att de får ett arbete.25 Även de äldres deltagande i arbetskraften påverkas mer än genomsnittet av konjunkturläget eftersom de tenderar att stanna kvar längre på arbetsmarkna- den när arbetsmarknadsläget är gott. Ett sämre

25 Exempelvis ökar yngre personers möjlighet att få sommar- och extraarbeten i högkonjunktur. Att sysselsättningen stiger bland yngre behöver således inte betyda att de studerar i mindre omfattning. Om en person arbetar en timme eller mer under mätveckan räknas personen i AKU som sysselsatt (oavsett om personen är heltidsstuderande eller inte).

58

arbetsmarknadsläge kan innebära att äldre går i pension tidigare än vad de annars skulle ha gjort.

Arbetskraften påverkas även av den demogra- fiska utvecklingen. En större befolkning gör att det finns fler som kan arbeta. Sammansättningen av befolkningstillväxten har också betydelse (se diagram 4.10). Ur ett arbetskraftsperspektiv är den demografiska utvecklingen under de kom- mande åren relativt ogynnsam. Åldersgrupper som har ett lågt arbetskraftsdeltagande växer mycket. Det gäller framför allt åldersgrupperna 16–19 år och 60–64 år, men även gruppen 20–24 år. Åldersgrupperna 45–54 år och 55–59 år, som har ett högt arbetskraftsdeltagande, minskar eller är i stort sett oförändrade.

Diagram 4.10 Arbetskraftsdeltagande i olika åldersgrupper

Procent av befolkningen

100
90
80			16-19 år
70			20-59 år
60			60-64 år
50
40
30
20
10
0
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06
Anm.: Alla serierna har ett brott 2005 pga en omläggning av AKU.
Källa: Statistiska centralbyrån.

Under ett antal år har arbetskraftsdeltagandet trendmässigt stigit i gruppen 60–64 år. De äldsta åldersgrupperna på arbetsmarknaden utgörs till största delen av 40-talister. Det är en generation som genomsnittligt sett är friskare än tidigare generationer. Den generationen har också en stark förankring på arbetsmarknaden. Den drab- bades inte lika hårt under 1990-talskrisen som de som då utgjorde de äldre grupperna på arbets- marknaden. Pensionsreformen kan också ha påverkat arbetskraftsdeltagandet bland de äldre. Mycket talar för att trenden med stigande arbetskraftstal bland de äldre kommer att fort- sätta de kommande åren.

De av regeringen tidigare beslutade och i denna proposition föreslagna förändringarna av inkomstskatten och arbetslöshetsförsäkringen får en positiv effekt på arbetskraftsdeltagandet,

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

både på kort och lång sikt.26 Införandet av jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar medför dock att arbetskraften mätt med AKU:s definition utvecklas svagare än den annars skulle ha gjort eftersom deltagare i dessa program räknas som utanför arbetskraften i statistiken. Det effektiva arbetsutbudet förstärks dock när de arbetslösa deltar i ett program som ökar deras sökintensitet och anställningsbarhet.

Arbetskraften väntas öka med 1,3 % i år. Under nästa år ökar arbetskraften endast med 0,7 %, vilket delvis är en effekt av den ökade omfattningen av arbetsmarknadspolitiska pro- gram vars deltagare i statistiken till stor del regi- streras som utanför arbetskraften.27 Arbets- kraftsdeltagandet, liksom sysselsättningen, bedöms öka mer bland de äldsta och yngsta än övriga grupper. Under 2009 avtar ökningstakten ytterligare och 2010 bedöms arbetskraften stiga marginellt.

Arbetslösheten faller

Under det senaste året har både den öppna arbetslösheten och den totala arbetslösheten28 minskat snabbt. Mot bakgrund av att de arbets- marknadspolitiska programmen minskat kraftigt det senaste året har den öppna arbetslösheten utvecklats förvånansvärt väl.

Den öppna arbetslösheten fortsätter att sjunka under andra halvåret 2007 och 2008 då sysselsättningen fortsätter att växa snabbare än arbetskraften. (se diagram 4.11). Även jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdomar bidrar till att minska den öppna arbetslösheten. Den öppna arbets- lösheten väntas uppgå till 4,4 % 2007 och 4,0 % 2008.

Även den totala arbetslösheten sjunker under prognosperioden. Från 2006 till 2007 faller den mer än den öppna arbetslösheten till följd av den kraftiga neddragningen av programvolymen.

26 Att arbetsgivaravgiften sänkts för personer över 64 år har även det en positiv effekt på arbetskraftsdeltagandet. Den prognos som här presenteras avser dock endast åldersgruppen 16-64 år.

27 Hälften av alla som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program

utanför arbetskraften registreras i AKU som antingen sysselsatta eller arbetslösa. I prognosen antas att detta samband kvarstår.

28 Öppet arbetslösa och deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program som andel av arbetskraften.

59

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Den totala arbetslösheten väntas uppgå till 6,5 % 2007 och 5,9 % 2008.

Diagram 4.11 Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

16
14	Öppen
	Total
12	ILO
10
8
6
4
2
0
	87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

I syfte att anpassa arbetslöshetsstatistiken till internationell standard har regeringen beslutat att SCB:s arbetskraftsundersökning ska redovisa arbetslösheten enligt ILO:s definition. Den stora skillnaden mellan ILO-definitionen och den tidigare använda definitionen, öppen arbetslös- het, är att ILO-definitionen inkluderar heltids- studerande som sökt arbete (se vidare fördjup- ningsruta ”Arbetslösheten enligt ILO-definitio- nen” på sidan 65).

Antalet heltidsstuderande som sökt arbete ökade under 2005 i samband med att arbets- marknadsläget förbättrades. Under det senaste året förefaller gruppen ha minskat. Det ska dock påpekas att statistiken är skakig.

Under andra halvåret 2007 och 2008 bidrar införandet av jobb- och utvecklingsgarantin för långtidsarbetslösa och jobbgarantin för ungdo- mar till att antalet heltidsstudenter som söker arbete ökar. Samtidigt bedöms den fortsatt goda arbetsmarknadsutvecklingen medföra att antalet heltidsstudenter inom det reguljära utbildnings- systemet som söker arbete minskar något i takt med att fler får jobb. Arbetslösheten enligt ILO- definitionen beräknas uppgå till 6,0 % 2007 och 5,5 % 2008.

Under 2009–2010 stiger öppen, total och ILO-arbetslöshet till följd av att ekonomin antas gå mot ett normalt resursutnyttjande. År 2010 beräknas den öppna arbetslösheten uppgå till 4,3 %, den totala arbetslösheten till 6,2 % och ILO-arbetslösheten till 5,9 %.

4.2 Löner

Dämpad löneutveckling 2006

Lönerna har ökat i måttlig takt de senaste fyra åren. Enligt preliminär statistik uppgick den nominella löneökningstakten i näringslivet till 3,1 % 2006. Löneökningstakten var endast något högre i byggsektorn än inom industrin och tjänstesektorn. Det kan tyckas något förvånande mot bakgrund av att en stor andel av byggföre- tagen uppgav att de upplevde arbetskraftsbrist under året. En tänkbar förklaring till den förhål- landevis dämpade löneutvecklingen inom bygg- sektorn kan vara att arbetskraftsinvandringen haft en återhållande effekt på lönebildningen. En annan tänkbar förklaring kan vara att det hittills endast rått brist på enstaka yrkeskategorier, vars löneutveckling inte i någon större utsträckning påverkat den genomsnittliga löneutvecklingen i branschen.

I kommunal sektor steg lönerna med 2,8 % 2006. En förklaring till den låga ökningstakten är att de plusjobbare som anställts under året hade en lägre lön än genomsnittet. Lönerna inom statlig sektor ökade med 3,4 %.

Eftersläpningar i statistiken medför att det i dagsläget inte går att dra några säkra slutsatser om hur löneutvecklingen varit hittills i år.

Ett högre resursutnyttjande medför stigande löneökningstakt framöver

Huvudförklaringen till de senaste årens låga löneökningar är att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden varit lågt.

Under prognosperioden väntas löneöknings- takten tillta som en effekt av det allt högre resursutnyttjandet på arbetsmarknaden (se dia- gram 4.12). En högre avtalsnivå än i föregående avtalsrörelse innebär också att löneökningstak- ten skiftar upp markant 2007 (se vidare fördjup- ningsrutan ”Slutna avtal i årets avtalsrörelse” på sidan 67). Under 2008 stiger löneökningstakten ytterligare till följd av ökad löneglidning. Den ökade löneglidningen är dels en direkt följd av ett allt högre resursutnyttjande på arbetsmark- naden, men också en effekt av att lägstalönerna höjs. Att höjda lägstalöner bidrar till att öka löneglidningen är både en effekt av kompensa- tionskrav från de anställda och en effekt av att arbetsgivarna vill upprätthålla den rådande lokala lönestrukturen.

60

Löneökningstakten väntas bli högre i närings- livet än i offentlig sektor 2007, medan det omvända väntas bli fallet 2008. Anledningen till det är avtalskonstruktionen. Kommunal får ut majoriteten av sin avtalsökning i januari 2008. Löneökningstakten i kommunsektorn blir därför mycket hög under detta år.

Diagram 4.12 Sysselsättningsgap och löneökningstakt
Procent								Procentuell förändring
2				Sysselsättningsgap (vänster)						5,0
				Löneökningstakt (höger)
1										4,5
0										4,0
-1										3,5
-2										3,0
00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10
Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

De förändringar av a-kassereglerna som genomfördes vid årsskiftet, i kombination med de förändringar som föreslås i denna proposition bedöms få en viss återhållande effekt på löne- utvecklingen.

För ekonomin som helhet beräknas de nomi- nella lönerna öka med 4,0 % 2007 och 4,7 % 2008. Under 2009–2010 väntas löneökningstak- ten dämpas. Sammantaget väntas reallönerna stiga med knappt 2 % per år under den kom- mande fyraårsperioden (se diagram 4.13).

Diagram 4.13 Nominell och real löneutveckling

Årlig procentuell förändring
12
10												Nominell lön
8												Reallön
6
4
2
0
-2
-4
-6
80	82	84	86	88	90	92	94	96	98	00	02	04	06	08	10

Källor: Statistiska centralbyrån, Medlingsinstitutet och Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

4.3 Inflation

Inflationen har stigit

Inflationen, mätt som den procentuella föränd- ringen av de genomsnittliga konsumentpriserna under en tolvmånadersperiod, har stigit under de senaste åren. Under 2005 och första halvåret 2006 steg inflationen snabbt, både mätt med konsumentprisindex (KPI) och mätt med Riks- bankens mått på underliggande inflation UND1X29 (se diagram 4.14).

Diagram 4.14 Konsumentprisernas utveckling

Årlig procentuell förändring
4,0
3,5				KPI
3,0				UND1X
2,5				UND1X exkl. energi
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
-0,5
-1,0
01	02	03	04	05	06	07
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under andra halvåret 2006 och hittills under 2007 har den underliggande inflationen mätt med UND1X inte fortsatt att stiga. Under sommaren 2007 har UND1X-inflationen varit ca 1 %. Att UND1X-inflationen inte fortsatt stiga beror dock på att energipriserna på bara drygt ett år övergått från att dra upp inflationen med ca en procentenhet till att i stället sänka inflationen med ett par tiondels procentenheter. Mätt med UND1X exklusive energivaror har den under- liggande inflationen däremot fortsatt att stiga tydligt även under 2007 (se diagram 4.14). Det är framför allt prisutvecklingen på de inhemskt producerade varorna och tjänsterna som har bidragit till detta, men även priserna på importe- rade varor har dragit upp inflationen under 2007.

Att KPI-inflationen är högre än den underlig- gande inflationen mätt med UND1X beror huvudsakligen på de stigande räntekostnaderna för egnahem.

Lönerna kommer under 2007–2010 att öka snabbare än den takt som bedöms vara förenlig med produktivitets- och inflationsutvecklingen på lång sikt.

29 UND1X exkluderar räntekostnader för egnahem samt direkta effekter på konsumentpriserna av förändrade indirekta skatter och subventioner.

61

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Det inhemska inflationstrycket tilltar nästa år

Det låga inflationstryck som rått i den svenska ekonomin under några år har i huvudsak berott på det låga resursutnyttjandet på arbetsmark- naden, dvs. på att arbetslösheten har varit hög, och den starka produktivetetsutvecklingen. Sys- selsättningen sjönk 2003 och 2004 innan den återigen steg hösten 2005. Under dessa år fanns det gott om ledig arbetskraft, och löneökning- arna var måttliga samtidigt som produktivitets- tillväxten var hög. Den positiva sysselsättnings- utvecklingen fortsatte i fjol samtidigt som löne- ökningstakten alltjämt var begränsad och pro- duktivitetstillväxten god. Arbetskraftskostnaden per producerad enhet ökade därmed måttligt.

Under återstoden av 2007 och under 2008 förutses sysselsättningen fortsätta stiga i god takt. Därmed väntas bristen på arbetskraft bli alltmer påtaglig vilket pressar upp löner och pri- ser.

Årets avtalsrörelse innebär att löneöknings- takten väntas stiga markant 2007. Under 2008 förutses löneökningarna tillta ytterligare, bl.a. till följd av att bristen på arbetskraft medför ökad löneglidning. Enkätundersökningar indikerar att löne- och inflationsförväntningarna bland före- tag och hushåll har stigit i år (se diagram 4.15).

Diagram 4.15 Inflations- och löneförväntningar på ett års sikt

Procent
5,0				Löneförväntningar, Prospera
4,5
				Inflationsförväntningar, Prospera
4,0
				Företagens inflationsförväntningar, KI
3,5				Hushållens inflationsförväntningar, KI
3,0
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
9 5	9 6	9 7	9 8	9 9	0 0	0 1	0 2	0 3	0 4	0 5	0 6	0 7
Källor: Prospera, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

Produktivitetstillväxten bedöms bli lägre under prognosåren än den varit de senaste åren, även om produktiviteten framöver inte väntas utvecklas lika svagt som den har gjort under för- sta halvåret 2007 (se vidare fördjupningsrutan ”Varför bromsar produktivitetstillväxten in?” på sidan 45).

Den högre löneökningstakten och den lägre produktivitetstillväxten 2007 innebär att arbets-

kraftskostnaden per producerad enhet väntas öka betydligt mer i år än de närmast föregående åren (se diagram 4.16). Nästa år, då produktivi- tetstillväxten väntas bli något högre än i år, stiger enhetsarbetskostnaden i något långsammare takt, men även under perioden 2008–2010 väntas enhetsarbetskostnadens ökningstakt bli högre än den varit under åren 2002–2006.

Diagram 4.16 Timlöneutveckling, enhetsarbetskostnads-

utveckling och inflation

Procent, årsgenomsnitt

7									Timlön enl. nationalräkenskaperna
6
									Enhetsarbetskostnad
5									Underliggande inflation (UND1X)
4
3
2
1
0
-1
-2
95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Anm.: Enhetsarbetskostnaden avser hela ekonomin och är här beräknad som differensen mellan timlöneutveckling och produktivitetstillväxt.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Det inhemska kostnadstrycket förutses där- med öka och, med viss fördröjning, leda till högre konsumentpriser. Den mycket låga pro- duktivitetstillväxten 2007 bedöms dock vara tillfällig, och genomslaget i form av högre infla- tion bedöms därför bli begränsat. Regeringen har i denna och tidigare propositioner föreslagit reformer som bedöms verka stimulerande på arbetsutbudet och bidra till en bättre fungerande lönebildning. Därmed hålls löneökningstakten tillbaka något, och inflationstrycket blir lägre än vad det annars skulle ha varit under perioden 2008–2010.

Diagram 4.17 Växelkurs och importerad inflation

Årlig procentuell förändring,										Årlig procentuell förändring,
kvartalsgenomsnitt												kvartalsgenomsnitt
4															15
3															10
2
1															5
0															0
-1															-5
-2
-3					UNDIMPX exklusive energi (vänster)										-10
-4					Växelkurs, TCW-index, två kvartal tidigare (höger)										-15
95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06	07	08	09	10

Källor: Konjunkturinstitutet, Riksbanken och Finansdepartementet.

62

Det goda konjunkturläget gör det något lät- tare för handeln att höja sina marginaler. Dess- utom finns tecken på att den utveckling mot förbättrad konkurrens i handeln som under några år bedöms ha dämpat konsumentprisut- vecklingen nu har planat ut. Bland annat har antalet aktörer i livsmedelsdetaljhandeln i vissa regioner åter minskat.

Starkare krona 2008 dämpar inflationen

Prisutvecklingen på importerade varor exkl. olja och drivmedel övergick förra året från att ha en inflationssänkande effekt till att ha en inflations- höjande effekt. Som framgår av diagram 4.17 har den importerade inflationen, mätt med UNDIMPX30 exkl. energi, varit svagt positiv under första halvåret 2007. Detta kan delvis ha att göra med att den svenska kronan sedan års- skiftet åter har försvagats. Normalt brukar dock växelkursförändringar påverka konsumentpri- serna på importvaror med en viss fördröjning (se diagram 4.17). Dessutom övervältras tillfälliga växelkursförändringar normalt endast i begrän- sad omfattning på konsumentpriserna. Den högre importprisinflationen i konsumentledet kan därför delvis vara resultatet av stigande mar- ginaler i den svenska handeln.

Under återstoden av 2007 och under 2008 väntas kronan stärkas (se avsnitt 2.2), vilket leder till sjunkande importpriser och därmed dämpad inflation. Under 2009 och 2010 väntas kronan försvagas något, vilket gör att importprisernas inflationsdämpande effekt minskar.

Oljepriset väntas sjunka

Priserna på bensin och villaolja har hittills under 2007 haft en dämpande effekt på KPI-inflatio- nen. Det beror på att världsmarknadspriset på råolja sjönk tillbaka under slutet av förra året. Under 2007 har dock råoljepriset åter stigit, och det bedöms ligga kvar på en hög nivå under res- ten av året. Bensin- och villaoljepriserna väntas därför åter bidra till att höja inflationen under återstoden av 2007 och början av 2008.

30 UNDIMPX mäter prisutvecklingen på de varor i UND1X som betraktas som huvudsakligen importerade.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Under åren fram till och med 2010 väntas råoljepriset sjunka (se diagram 4.18), vilket däm- par inflationen.

Diagram 4.18 Oljepris i dollar och kronor samt drivsmedelspris enligt KPI

Index, kvartal 1 2001 = 100					Index, kvartal 1 2001 = 100
300									140
	Råoljepris, Brent, dollar (vänster)
250	Oljepris i kronor (vänster)								130
	Drivmedel i KPI (höger)
200									120
150									110
100									100
50									90
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10
Källor: Statistiska centralbyrån, Reuters och Finansdepartementet.

Elpriserna väntas stiga

Priset på el har sjunkit betydligt under första halvåret 2007, både i producentledet och i kon- sumentledet. Terminspriserna på elbörsen Nordpool har under sommaren indikerat en prisuppgång framöver. Konsumentpriset på el bedöms därför stiga långsamt under återstoden av 2007 och under 2008. Det stora prisfallet tidi- gare i år gör att elpriset ändå bidrar till att sänka inflationen med ca 0,4 procentenheter i slutet av 2007, för att i slutet av 2008 i stället dra upp inflationen med ca 0,2 procentenheter.

Högre hyreshöjningar nästa år

De låga hyreshöjningarna bidrog starkt till att inflationen var så låg i fjol. Hyrorna steg med enbart 0,9 % mätt som årsgenomsnitt 2006. Även i år väntas hyresökningarna bli jämförelse- vis låga, 1,6 % mätt som årsgenomsnitt. Nästa år bedöms högre räntor, genomslag av högre ener- gikostnader och stigande underhållskostnader leda till att hyrorna ökar mer, med 2,5 %.

Stigande bostadsräntor höjer KPI

Den ränteprognos som redovisas i avsnitt 2.2 innebär att räntekostnaderna för egnahem fort- sätter att dra upp inflationen mätt med KPI under hela prognosperioden. Räntorna bidrar

63

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

därmed till att KPI-inflationen blir högre än den underliggande inflationen mätt med UND1X. Räntornas bidrag till KPI-inflationen sjunker dock gradvis under prognosåren, från över 1,3 procentenheter i slutet av 2007 till 0,1 procent- enheter i slutet av 2010.

Skatteförändringar drar ned inflationen 2008

Under 2007 har det genomförts ett antal skat- teförändringar som har haft direkta effekter på konsumentpriserna. Å ena sidan har bland annat tobaksskatten höjts och trängselskatt i Stock- holm och skatt på trafikförsäkringspremier har införts. Å andra sidan har skattelättnader för hushållstjänster införts. Sammantaget bidrar skatte- och subventionsförändringar till att höja KPI-inflationen 2007.

För 2008 har regeringen bland annat aviserat eller föreslagit avskaffande av den statliga fastig- hetsskatten, sänkta socialavgifter för delar av tjänstesektorn, införande av ett nytt statligt tandvårdsstöd, höjd koldioxidskatt och höjd skatt på tobak och alkohol. Sammantaget förut- ses förändringar av skatter och subventioner bidra till att sänka inflationen 2008, mätt både med UND1X och med KPI. Mätt med KPI beräknas inflationen sänkas med ca 0,3 procent- enheter. Den enskilda åtgärd som bidrar mest till denna KPI-effekt är avskaffandet av den statliga fastighetsskatten.

Inflationen över Riksbankens mål 2009 och 2010

Sammanfattningsvis bedöms inflationstrycket i svensk ekonomi stiga för närvarande, i takt med att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden sti- ger, löneökningstakten tilltar och produktivi- tetstillväxten bromsar in. Dessa faktorer slår dock igenom i högre inflation med viss fördröj- ning. Den svaga produktivitetsutvecklingen 2007 bedöms endast delvis resultera i högre inflation.

I slutet av 2007 väntas den underliggande inflationen mätt med UND1X fortfarande understiga Riksbankens mål. Under 2008 och 2009 väntas den underliggande inflationen där- emot stiga snabbt (se diagram 4.19 och tabell 4.5).

Diagram 4.19 Konsumentprisernas utveckling, prognos

Procent
4,0
3,5					KPI
3,0					UND1X
2,5
2,0
1,5
1,0
0,5
0,0
-0,5
-1,0
01	02	03	04	05	06	07	08	09	10
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Den ränteprognos som redovisas i avsnitt 2.2 innebär att penningpolitiken fortsätter att stra- mas åt under 2007 och 2008. Högre räntor och stigande löner leder till att efterfråge- och syssel- sättningsutvecklingen dämpas. Därmed dämpas löneutvecklingen och inflationen successivt 2009 och 2010. Eftersom arbetskraftskostnaden påverkar inflationen med viss fördröjning fort- sätter dock inflationen att stiga under 2009. Året därefter fortsätter löneökningstakten att avta, och inflationen sjunker för att ligga nära Riks- bankens mål i slutet av 2010. Löneökningarna och inflationen hålls under hela perioden tillbaka av den utbudsstimulerande politiken. Effekterna av politiken på inflationen är dock svårbedömda, både till storlek och tidsprofil.

Tabell 4.5 Konsumentpriser

Årlig procentuell förändring

	2006	2007	2008	2009	2010
KPI, december	1,6	3,0	2,7	2,9	2,2
KPI, årsgenomsnitt	1,4	2,2	2,8	2,9	2,5
UND1X, december	1,2	1,4	2,2	2,5	2,1
UND1X, årsgenomsnitt	1,2	1,2	1,8	2,3	2,3

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

64

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Arbetslösheten enligt ILO-definitionen

Arbetslöshet kan definieras på olika sätt. Arbetskraftsundersökningen, vilken genomförs varje månad av SCB, utgör Sveriges officiella arbetsmarknadsstatistik. Undersökningen base- ras på telefonintervjuer med drygt 20 000 slumpmässigt utvalda personer i arbetsför ålder.31

För att bättre harmonisera med arbetskrafts- undersökningar från andra länder genomgick AKU en större omläggning 2005. Förändring- arna omfattade bl.a. en ny intervjublankett och ett antal definitionsändringar.32

Även efter omläggningen kvarstod dock en viktig avvikelse mellan den svenska arbetslös- hetsdefinitionen och ILO:s33 internationellt vedertagna definition. AKU:s redovisning kate- goriserade inte heltidsstudenter som sökt arbete som arbetslösa, utan i stället som utanför arbets- kraften.

I syfte att anpassa statistiken till internationell standard och därmed förbättra jämförbarheten med andra länder har regeringen upphävt tidi- gare regeringsbeslut från 1986, vilket innebär att AKU numera inkluderar heltidsstuderande som sökt arbete i måttet arbetslösa.34 En ytterligare fördel med att använda ILO-definitionen är att arbetslöshetsmåttet bättre speglar graden av lediga resurser på arbetsmarknaden. Fler av de som de facto står till arbetsmarknadens förfo- gande räknas som arbetslösa än tidigare.

Heltidsstuderande som sökt arbete

I slutet av 1980-talet var gruppen heltidsstude- rande som sökt arbete liten (se diagram nedan). Under början av 1990-talet växte gruppen kraf- tigt. Till stor del förklaras uppgången av en kraf- tig ökning av antalet deltagare i arbetsmarknads- politiska program eftersom dessa i stor utsträck-

31 AKU är den enda undersökning som ger en samlad bild av arbetsmarknadens utveckling. AKU omfattar samtliga centrala variabler: arbetskraftsdeltagande, sysselsättning och arbetslöshet. En person räknas som arbetslös om denne (i) inte är sysselsatt, (ii) kan påbörja ett arbete inom 14 dagar, (iii) aktivt sökt arbete under de senaste fyra veckorna eller inväntar att börja nytt arbete inom tre månader.

32 Se vidare Prop. 2005/06:1 Bilaga 1, ”Omläggning av arbets- kraftsundersökningen”.

33 International Labour Organization.

34 Till detta kommer att AKU:s redovisade åldersgrupp ändras från 16–64 år till 15–74 år. Bytet av åldersgrupp får i sig endast en marginell inverkan på den uppmätta arbetslösheten.

ning registrerades i AKU som heltidsstudenter som sökt arbete.35

Heltidsstudenter som sökt arbete, deltagare i arbetsmark- nadspolitiska utbildningsprogram, samt reguljärt studerande

Tusental									Tusental
180										500
160
140										400
120
100										300
80										200
60
40					Heltidsstudenter som sökt arbete (vä)					100
					Utbildningsprogram (vä)
20
					Reguljärt studerande (hö)
0										0
87	89	91	93	95	97	99	01	03	05

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Konjunkturinstitutet.

Under de senaste fem åren har gruppen hel- tidsstuderande som sökt arbete uppgått till i genomsnitt 75 000 personer. År 2006 utgjordes gruppen till en övervägande del av deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och gymnasie- studerande (se tabell nedan).

Heltidsstuderande som sökt arbete 2006

Tusental

	16-64 år	16-19 år
Deltagare i arbetsmarknadspolitiska utbild-
ningsprogram	28	1
Gymnasieskola och kommunal vuxenutbild-
ning	33	28
Universitet och högskola	17	1
Övrig utbildning1	7	2
Totalt	85	32

1 Grundskola, svenskundervisning för invandrare, folkhögskola, etc. Källa: Statistiska centralbyrån.

Högre arbetslöshet med ny definition

Det nya sättet att klassificera heltidsstudenter som sökt arbete innebär att antalet deltagare i arbetskraften ökar (se diagram nedan).

35 Det har dock visat sig att ungefär hälften av alla som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program utanför arbetskraften i AKU registreras som antingen sysselsatta eller arbetslösa.

65

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

I arbetskraften

Tusental
4700									Enligt ILO-definition
									Enligt tidigare definition
4600
4500
4400
4300
87	88	89	90	91	92	93	94	95	96	97	98	99	00	01	02	03	04	05	06
Källa: Statistiska centralbyrån.

Detta innebär i sin tur att den uppmätta arbetslösheten blir högre (se diagram nedan). År 2006 uppgick arbetslösheten enligt den tidigare använda definitionen, öppen arbetslöshet, till 5,4 %, medan den enligt ILO-definitionen upp- gick till 7,1 %. Skillnaden mellan de två måtten är större för ungdomar. Enligt ILO-definitionen uppgick arbetslösheten i åldersgruppen 16-19 år till 31 % under förra året – dubbelt så hög som mätt med den gamla definitionen.

Arbetslöshet

Procent av arbetskraften

14
12								Öppen
								ILO
10
8
6
4
2
0
87	89	91	93	95	97	99	01	03	05

Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.

Vidare innebär definitionsförändringen att arbetslösheten och arbetskraften kommer att variera mindre än tidigare över konjunkturcy- keln. Anledningen till denna förändring är att det är relativt vanligt att arbetslösa studerar samtidigt som de söker arbete. Om dessa perso- ner studerar på heltid och söker arbete räknas de enligt ILO-definitionen som arbetslösa och därmed i arbetskraften, vilket de inte gjorde enligt den tidigare använda definitionen.

66

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Slutna avtal i årets avtalsrörelse

En stor del av årets avtalsrörelse är nu avklarad. Avtal för stora delar av den privata och den kommunala sektorn är färdigförhandlade. Avtalslängden blev, liksom tidigare, i de flesta fall treårig.

Avtalsnivåer

Den totala kostnadsramen för de första industri- avtalen uppgick till 10,2 % över tre år, dvs. i genomsnitt 3,4 % per år. Efterföljande avtal som slutits har blivit i nivå med detta avtal eller högre. De avtal som denna gång blivit högre räknat i procent var även högre än industrins avtal förra gången (se tabellen nedan). Jämfört med förra avtalsrörelsen är dock avtalsnivåerna avsevärt högre.36

Avtalsnivå jämfört med förra avtalsrörelsen

Genomsnittlig procentuell förändring per år

	2007	20041
Arbetare
Industri	3,22	2,4
Bygg	3,22	2,4
Hotell och restaurang	4,3-4,7	3,0
Detalj- och partihandel	3,7-4,4	2,6-3,0
Kommunal sektor (Kommunal)	4,4-4,6	2,9
Tjänstemän
Industri	2,9-3,4	2,1
Handel	3,4	2,3
Media, info, callcenter	3,4	2,3
Kommunal sektor (SKTF, SSR, m.fl.)	3,3	2,2

Anm.: Siffrorna är inte helt jämförbara mellan olika avtalsområden eller mellan avtalsperioderna. Tabellen omfattar ett urval av alla de avtal som slutits.

1 Kommunals förra avtal slöts 2005.

2 Avtalet innebär också en avsättning till avtalspensioner med 0,2 procentenheter per år.

Källor: Arbetsgivare och fackförbund inom berörda avtalsområden, Medlingsinstitutet.

därmed högre i procentuella termer. Till detta kommer tillägg för en jämställdhetspott.37

I vilken utsträckning en högre central avtals- nivå påverkar de slutgiltiga löneutfallen är dock osäkert i och med att dessa även beror på lokala avtal och löneglidning.

Lägstalöner

Lägstalönerna ökar mycket snabbare än i förra avtalsrörelsen (se tabell nedan). Denna gång har lägstalönen höjts mer än genomsnittslönen inom flera avtalsområden. Inom stora delar av indu- strin och handeln ökar exempelvis lägstalönerna för arbetare med ungefär en procent mer än genomsnittslönen per år under avtalsperioden. Notera dock att de höjda lägstalönerna ofta är förknippade med undantag, vilka minskar risken för alltför stora negativa effekter i form av höjda trösklar för de som står utanför arbetsmarkna- den. Som exempel kan nämnas att lönerna inte höjs lika mycket för industrianställda som varit anställda kortare än ett år som för övriga grupper med lägstalön.38 Höjningen av lägstalönen inom Kommunal sker först 2009.

Lägstalön jämfört med förra avtalsrörelsen

Genomsnittlig procentuell förändring per år

	2007	20041
Industri	4,3	2,3
Hotell och restaurang	5,7	1,9
Detalj- och partihandel	5,3	3,7
Kommunal	3,6	3,6

Anm.: Siffrorna är inte helt jämförbara mellan olika avtalsområden eller mellan avtalsperioderna. Tabellen omfattar ett urval av alla de arbetaravtal som slutits. 1 Kommunals förra avtal slöts 2005.

Källor: Arbetsgivare och fackförbund inom berörda avtalsområden, Medlingsinstitutet.

De avtal som slutits har i stor utsträckning följt LO-kollektivets samordning. LO:s låglö- neförbund har i stor utsträckning slutit avtal i linje med industrins avtal i kronor räknat och

36 Att jämföra avtal mellan olika avtalsområden med varandra är dock förknippat med svårigheter. Det är också svårt att jämföra avtal inom samma avtalsområde mellan olika avtalstidpunkter.

37 LO:s krav har varit att 205 kronor per heltidsanställd (och år) ska till- falla avtalsområden för varje kvinna inom avtalsområdet med en lägre månadslön än 20 000 kronor. Det är svårt att beräkna hur stor andel av den begärda potten som LO:s medlemsförbund i praktiken fått ut, men det mesta tyder på att andelen i de flesta fall är mycket hög.

38 Uppgift om storleken på de grupper som undantagits saknas dock. Den totala andelen anställda som uppbär lägstalön varierar mellan olika avtalsområden. Exempelvis omfattas uppskattningsvis 18 % av arbetarna i industrin, 15 % i detaljhandeln, 30 % inom hotell och restaurang och

13 % inom Kommunal. Lägstalönen uttryckt som andelen av medianlönen varierar även den mellan olika avtalsområden, från 69 % för industriarbetare till 90 % inom hotell och restaurang. Inom detaljhandeln uppgår andelen till 85 % och inom Kommunal till 77 %.

67

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

5 Den offentliga sektorn

Den offentliga sektorns finanser är starka

Den offentliga sektorns finansiella sparande be- räknas som andel av BNP visa ett överskott på 2,9 % i år och 2,8 % 2008. Samtliga delsektorer i den offentliga sektorn redovisar överskott.

5.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Den offentliga sektorns finanser har stärkts un- der de senaste tre åren och 2006 uppgick det fi- nansiella sparandet till 67 miljarder kronor eller 2,4 % av BNP. Det är det största överskott som redovisats sedan 2000.

Diagram 5.1 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter

Procent av BNP

Procent av BNP

5										60
4				Finansiellt sparande (vänster skala)						58
				Inkomster (höger skala)
3				Utgifter (höger skala)						56
2										54
1										52
0										50
2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
-1										48
-2										46
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Nästa år bidrar ytterligare skattesänkningar och en återhållsam utgiftsutveckling i statsbud- geten till en fortsatt minskning av den offentliga sektorns inkomster och utgifter som andel av BNP. Det finansiella sparandet beräknas till 2,8 % av BNP (se tabell 5.1).

Tabell 5.1 Den konsoliderade offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	1 562	1 630	1 697	1 770	1 850
Procent av BNP	55,2	54,1	53,2	52,6	52,4
Skatter och avgifter	1 410	1 458	1 522	1 592	1 664
Procent av BNP	49,8	48,4	47,7	47,3	47,2
Kapitalinkomster	63	69	71	73	76
Övriga inkomster	90	102	104	106	110
Utgifter	1 495	1 543	1 608	1 666	1 723
Procent av BNP	52,8	51,2	50,4	49,5	48,9
Utgifter exkl. räntor	1 441	1 485	1 551	1 612	1 672
Ränteutgifter	54	58	57	54	51
Finansiellt sparande	67	87	89	105	126
Procent av BNP	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Staten	26	49	56	81	111
ÅP-systemet	30	28	25	17	11
Kommuner	11	10	9	6	3
Finansiell ställning
Nettoskuld	-444	-533	-629	-737	-862
Procent av BNP	-15,7	-17,7	-19,7	-21,9	-24,4
Konsoliderad brutto-
skuld	1 331	1 197	1 110	1 004	864
Procent av BNP	47,0	39,7	34,8	29,8	24,5

Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av EU-regler (Maastrichtvillkoren). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Vid utgången av 2006 översteg den offentliga sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444 miljarder kronor motsvarande 15,7 % av BNP. Den positiva finansiella ställningen ska ses mot bakgrund av att tillgångarna i pensionssy- stemets buffertfonder (AP-fonderna) uppgick till 862 miljarder kronor, vilket motsvarar 30,4 % av BNP. Den offentliga sektorns kapitalin- komster i form av räntor och utdelningar över- stiger också ränteutgifterna. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 47 % av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EMU på 60 % av BNP.

I år bidrar skattesänkningar till en kraftig sänkning av inkomsterna uttryckt som andel av BNP. Samtidigt minskar utgifterna ännu mer och det finansiella sparandet beräknas öka till 2,9 % av BNP.

Under 2009 och 2010 stärks sparandet succes- sivt, till följd av att utgifterna faller snabbare än inkomsterna som andel av BNP, vid hittills fat- tade beslut och förslag om finanspolitiken. Överskotten medför en fortsatt förstärkning av den offentliga sektorns finansiella nettoställning. Därtill reduceras bruttoskulden till följd av de planerade försäljningarna av statens aktieinne- hav. I slutet av 2010 beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 24,5 % av BNP (se dia- gram 5.2).

68

Diagram 5.2 Konsoliderad bruttoskuld

Procent av BNP

80
75
70
65
60
55
50
45
40
35
30
25
20
1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006	2008	2010
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Skatter och avgifter

De skatter som nationalräkenskaperna (NR) re- dovisar för den offentliga sektorn är något lägre än de totala skatterna. Den del av mervärdes- skatten och tullinkomsterna som ingår i avgiften till EU redovisas nämligen inte som skatt i den offentliga sektorn, utan som en skatt till utlan- det.

Tabell 5.2 Skatter och avgifter

Procent av BNP

	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	30,3	29,0	28,6	28,5	28,3
Inkomstskatt	17,3	16,0	15,8	15,8	15,7
Arbetsgivaravgifter	13,0	13,0	12,8	12,7	12,6
Skatt på kapital	6,8	6,6	6,0	6,1	6,3
Hushåll	1,3	1,2	0,9	0,9	0,9
Bolagsvinster	3,6	3,6	3,4	3,5	3,6
Fastighetsskatt	0,9	0,9	0,7	0,7	0,7
Övrigt	1,1	0,9	1,0	1,1	1,1
Skatt på konsumtion
och insatsvaror	13,2	13,1	13,5	13,0	12,9
Mervärdesskatt	9,3	9,3	9,6	9,3	9,3
Övriga skatter	3,9	3,8	3,9	3,7	3,6
Restförda skatter mm	-0,2	0,0	-0,1	-0,1	-0,1
Totala skatteintäkter	50,1	48,7	48,0	47,6	47,4
Offentlig sektor	49,8	48,4	47,7	47,3	47,2
EU	0,3	0,2	0,2	0,2	0,2

Anm.: De totala skatteinkomsterna 2006 är enligt nationalräkenskapernas preli- minära utfall, vilket är 4 miljarder kronor lägre än Finansdepartements bedöm- ning. Skillnaden som motsvarar 0,1 % av BNP har lagts på posten restförda skatter mm i tabellen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

År 2006 uppgick skatteintäkterna uttryckt som andel av BNP (skattekvoten) till 50,1 %, varav 30,3 procentenheter utgjordes av skatt och

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

avgifter på arbetsinkomster inklusive transfere- ringar. Skatten på transfereringarna uppgick till ca 4 % av BNP, vilket bör beaktas vid jämförel- ser av skattekvoten med länder där pensioner, sjukpenning m.m. inte är beskattade.

Skatt på kapital motsvarade 6,8 % av BNP, vilket är den högsta andelen sedan 2000 då kapi- talskatterna uppgick till 7,3 % av BNP. Bolags- vinsterna har ökar kraftigt under konjunktur- uppgången och förra året svarade skatt på bo- lagsvinster för över hälften av kapitalskatterna. Skatt på kapital från hushåll har ökat under de senaste två åren till följd av ökade realiserade ka- pitalvinster och aktieutdelningar. Hushållens ka- pitalskatter uppgick till 1,3 % av BNP 2006, vil- ket kan jämföras med 1,5 % av BNP 2000. Mer- värdesskatten uppgick till motsvarande 9,3 % av BNP (se tabell 5.2).

I år har hushållens inkomstskatt sänkts genom en skattereduktion på arbetsinkomster (jobb- skatteavdraget), som medför ett skattebortfall på 40 miljarder kronor. För 2008 aviseras nu att jobbskatteavdraget utökas med ca 11 miljarder kronor. Skattesänkningarna finansieras till viss del inom skattesystemet (se tabell 5.3).

För att öka sysselsättningen har arbetsgivar- avgifterna reducerats för ungdomar och äldre samt för de s.k. nystartsjobben. En skattereduk- tion för hushållstjänster har införts från halvårsskiftet i år. Från 2008 aviseras att arbets- givaravgifterna reduceras inom vissa tjänstenär- ingar. Den nuvarande generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna slopas.

Tabell 5.3 Regeländringar i skattesystemet, bruttoeffekter jämfört med föregående år

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Skatt på arbete	-11	-34	-19	0	0
varav jobbskatteavdrag	–	-40	-11	–	–
Skatt på kapital	-2	-11	0	0	0
Skatt på konsumtion och
insatsvaror	3	3	7	0	0
Totala skatteintäkter	-10	-42	-12	0	0
Procent av BNP	-0,3	-1,4	-0,4	0	0

Källa: Finansdepartementet.

Hög omsättning på aktiemarknaden och fort- satt höga priser på bostadsmarknaden talar för att hushållens realiserade kapitalvinster kommer att ligga kvar på en hög nivå i år. Regeringen avi- serar nu att den statliga fastighetskatten på bo- städer avskaffas. Som en delfinansiering föreslås höjd beskattning av kapitalvinster på bostäder,

69

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

vilket beräknas medföra att skatt på kapi- talvinster ökar med 4 miljarder kronor per år fr.o.m. 2008. Förslaget innebär att kapital- vinstskatten på bostäder höjs från 20 % till 22 % samtidigt som uppskovsbeloppet beläggs med ränta och maximeras till 1,6 miljoner kronor vid avyttringar. Räntebeläggningen utformas tek- niskt genom att en schablonintäkt tas upp till beskattning under inkomstslaget kapital. Kapi- talvinsterna antas framöver gå ned mot en histo- riskt sett mer normal nivå och därmed minskar hushållens inbetalningar av kapitalskatt. Företa- gens resultatutveckling har dämpats under första halvåret i år. Effekten av ändrade skatteregler re- ducerar inkomsterna av bolagskatten något, men den väntas vara oförändrad uttryckt som andel av BNP i år. Förmögenhetsskatten har avskaffats helt från och med 2007, vilket minskar inkoms- terna med ca 7 miljarder kronor. I budgetpropo- sitionen aviseras att den statliga fastighetsskatten på bostäder avskaffas och ersätts med en kom- munal fastighetsavgift fr.o.m. 1 januari 2008. Avgiften indexeras med inkomstbasbeloppet. För 2008 bedöms den kommunala fastighetsav- giften uppgå till ca 12 miljarder kronor. Det är 4 miljarder kronor lägre än vad den nuvarande fastighetsskatten ger. Inkomstbortfallet finansie- ras genom den ovan nämnda höjningen av kapi- talvinstbeskattningen.

Inkomsterna av mervärdesskatten ökar tillfäl- ligt med 10 miljarder kronor 2008 till följd av en omläggning av redovisningen av mervärdesskatt för bygg- och anläggningstjänster. Omlägg- ningen innebär att skatten ska redovisas löpande under byggnadstiden i stället för som i den nuva- rande ordningen vid slutbesiktningen. På punkt- skatteområdet har tobaksskatten höjts i år och en ytterligare höjning aviseras för nästa år. För att överföra kostnader för trafikskadades sjuk- penning och sjukersättningen till trafikskadeför- säkringen har en skatt på trafikförsäkringspre- mier införts från och med 2007. Inför 2008 avi- seras nu en höjning av energi- och miljöskatter.

Sammantaget minskar skattekvoten kraftigt i år och ytterligare något nästa år till 48,0 % av BNP. Det är den lägsta nivån sedan mitten av 1980-talet. Av minskningen på 2,1 procenten- heter mellan 2006 och 2008 är 1,8 procentenhe- ter eller 54 miljarder kronor en följd av regeländ- ringar. I övrigt beror nedgången av skattekvoten huvudsakligen på att kapitalvinsterna förutses minska från 2006 och 2007 års höga nivå. Skatte- kvoten minskar även 2009 när den tillfälliga ef-

fekten 2008 av omläggningen av redovisningen av mervärdesskatt för bygg- och anläggnings- tjänster faller bort.

Andra inkomster

Vid sidan av skatter har den offentliga sektorn andra inkomster, vilka 2006 uppgick till 153 miljarder kronor, motsvarande 5,4 % av BNP. Drygt 40 % av dessa inkomster består av kapitalinkomster i form av räntor och utdel- ningar, varav ca 1/3 är direktavkastning på pen- sionsfonderna. Kapitalinkomsterna ökar relativt kraftigt i år till följd av höjda aktieutdelningar.

Övriga inkomster ökar med 12 miljarder kro- nor 2007. Därav beror 8 miljarder kronor på höjningen av egenavgifterna till arbetslöshets- kassorna. Egenavgifterna förslås nu sänkas något från andra halvåret 2008. Därutöver består övriga inkomster huvudsakligen av tillräknade pen- sionsavgifter och kapitalförslitning. Dessa in- komster är kalkylmässiga och motsvaras på ut- giftssidan av lika stora kostnader, som inräknas i den offentliga konsumtionen.

Utgifter

Den offentliga sektorns utgifter uttryckt som andel av BNP (utgiftskvoten) har minskat under de senaste tre åren och uppgick 2006 till 52,8 %. Utgiftskvoten fortsätter att minska successivt under beräkningsperioden (se tabell 5.4).

Transfereringarna till hushållen, som svarade för nära 34 % av utgifterna 2006 minskar i rela- tion till BNP under beräkningsperioden.

Pensionsutbetalningarna svarar för nära hälf- ten av transfereringarna till hushållen och 16 % av de offentliga utgifterna. Efter att ha legat på en relativt stabil nivå har antalet ålderspensionä- rer börjat öka under de senaste åren. Det ökande antalet ålderspensionärer och det faktum att ny- tillkommande pensionärer har högre pension medför att pensionsutbetalningarna ökar relativt kraftigt under beräkningsperioden. Mellan 2007 och 2010 ökar pensionsutgifterna med nära 50 miljarder kronor.

Antalet sjukpenningdagar minskar sedan 2002 och minskningen väntas fortsätta i år och nästa år. Det minskade antalet sjukpenningdagar har dock inte inneburit att ohälsan totalt sett mins- kat i samma utsträckning under de senaste åren. Samtidigt har nämligen antalet personer med

70

sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare förtids- pension) ökat kraftigt. Denna ökning bedöms nu brytas och 2008 beräknas antalet personer med sjuk- och aktivitetsersättning minska något. Det nu aviserade åtgärdspaketet för att minska sjukfrånvaron väntas bidra till att det s.k. ohälsotalet (antal personer i åldern 20–64 år med sjukpenning eller med sjuk- och aktivitetsersätt- ning mätt som helårsekvivalenter som andel av befolkningen i samma ålder) minskar successivt under beräkningsperioden. Utgifterna för assistansersättningen, som ökat från 7 miljarder kronor 2000 till 16 miljarder kronor 2006, förut- ses öka i något lägre takt framöver.

Antalet arbetslösa och personer i arbetsmark- nadspolitiska program minskade sammantaget något under 2006. Flera förändringar i arbetslös- hetsförsäkringen har genomförts i år och före- slås nu för nästa år. Antalet deltagare i de ar- betsmarknadspolitiska programmen reduceras. Sammantaget minskar antalet öppet arbetslösa och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program kraftigt i år och ytterliggare något nästa år. Denna volymutveckling leder tillsammans med sänkta ersättningsnivåer till att utgifterna för ar- betsmarknadsrelaterade transfereringar minskar.

Tabell 5.4 Den offentliga sektorns utgifter

Procent av BNP

	2006	2007	2008	2009	2010
Hushållstransfereringar	17,7	16,5	16,0	15,8	15,7
Pensioner	8,4	8,2	8,1	8,2	8,3
Sjukdom	4,2	3,8	3,6	3,5	3,5
Arbetsmarknad	1,4	1,0	0,9	0,8	0,8
Familjer och barn	1,9	1,8	1,7	1,7	1,6
Övrigt	1,7	1,6	1,5	1,5	1,4
Övriga transfereringar	3,3	3,3	3,4	3,2	3,1
Konsumtion	26,8	26,6	26,4	26,1	25,8
Investeringar	3,0	2,9	2,9	2,9	2,8
Ränteutgifter	1,9	1,9	1,8	1,6	1,4
Summa utgifter	52,8	51,2	50,4	49,5	48,9
Exklusive räntor	50,9	49,3	48,6	47,9	47,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Transfereringar relaterade till familjer och barn ökade kraftigt förra året till följd av att högsta ersättningsnivån i föräldraförsäkringen höjdes till 10 basbelopp från halvårsskiftet. Framöver väntas en relativt måttlig utveckling av familjerelaterade transfereringar. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden bidrar till att övriga transfereringar till hushållen, tex. studiestöd och

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

ekonomiskt bistånd (f.d. socialbidrag), minskar i relation till BNP under beräkningsperioden.

Övriga transfereringar och subventioner mot- svarade 3,3 % av BNP 2006. Det internationella biståndet har ökat kraftigt under de senaste två åren och uppgick 2006 till nära 1 % av BNP. Av- giften till EU uppgick också till ca 1 % av BNP. Framöver reduceras EU-avgiften då ett beslut om nedsättning av avgiften väntas träda i kraft.

Den offentliga konsumtionen som andel av BNP uppgick 2006 till 26,8 % och svarade för hälften av de offentliga utgifterna. Under beräk- ningsperioden ökar den offentliga konsumtio- nen i löpande priser långsammare än BNP, men ökar som andel av utgifterna (utvecklingen av den offentliga konsumtionen beskrivs närmare i avsnitt 3). De offentliga investeringarna ökade kraftigt 2006 och uppgick till 3 % av BNP. En lägre men fortsatt ökning väntas för 2007 och 2008.

Ränteutgifterna motsvarade 1,9 % av BNP 2006, vilket kan jämföras med 4,2 % av BNP 2000. Högre ränta medför att ränteutgifterna ökar något i år och blir därmed oförändrade som andel av BNP. Från och med nästa år minskar emellertid ränteutgifterna till följd av den kraf- tiga minskningen av statsskulden.

5.2 De budgetpolitiska målen

Finanspolitiken styrs av två medelfristiga mål. Överskottsmålet innebär att den offentliga sek- torns finansiella sparande ska uppgå till i genom- snitt 1 % av BNP över en konjunkturcykel. För det andra ska statens och ålderspensionssyste- mets sammantagna utgifter rymmas inom ett ut- giftstak som beslutas tre år i förväg. Därutöver finns i kommunallagen ett krav om balanserade budgetar för den kommunala sektorn, det s.k. balanskravet. Systemet med utgiftstak infördes 1997 och överskottsmålet för offentlig sektor samt balanskravet för kommuner och landsting gäller sedan 2000.

I detta avsnitt presenteras en utvärdering av överskottsmålet och utgiftstaken samt en be- dömning av finanspolitikens inriktning.

Arbetet med ytterligare förbättringar av det fi- nanspolitiska ramverket kommer att fortsätta under mandatperioden.

71

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabell 5.5 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010

Procent av BNP, om annat ej anges

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande, miljarder kronor	85	38	-34	-28	15	52	67	87	89	105	126
Finansiellt sparande	3,8	1,7	-1,5	-1,1	0,6	2,0	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Justering för konjunkturläge	-0,8	0,1	0,2	0,5	0,1	0,1	-0,5	-0,3	-0,5	-0,3	0,0
Justering för engångseffekter1	-0,5	0,0	0,0	0,0	-0,4	-0,5	0,0	0,0	-0,3	0,0	0,0
Justering, extraordinära kapitalvinster	-0,9	-0,1	0,2	0,2	0,1	-0,2	-0,5	-0,4	0,0	0,0	0,0
Strukturellt sparande	1,6	1,7	-1,0	-0,4	0,4	1,3	1,4	2,2	2,0	2,8	3,6
Finansiellt sparande, genomsnitt från
2000	3,8	2,8	1,4	0,7	0,7	0,9	1,1	1,3	1,5	1,7	1,8
Produktionsgap, procent	1,5	-0,2	-0,4	-0,9	-0,1	-0,1	0,9	0,6	0,9	0,6	0,0

1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Överskottsmålet

Överskottsmålet motiveras i första hand av be- hovet av att stärka den offentliga sektorns finan- siella ställning. Förstärkningen behövs för att klara de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga

välfärdssystemen och av att det är nödvändigt för att erhålla en jämn fördelning mellan genera- tioner av de resurser som fördelas via den of- fentliga sektorn.

Målet innebär dessutom att det skapas ett ut- rymme för att undvika alltför stora underskott i en lågkonjunktur. Marginalen till stabilitetspak- tens regel att underskotten inte får överskrida 3 % av BNP blir på så sätt betryggande.

De offentliga finanserna påverkas av automa- tiska variationer i skatteinkomster och utgifter över konjunkturcykeln. Detta tillsammans med den osäkerhet som normalt råder om konjunk- turcykeln gör att överskottet för enskilda år kan avvika från 1 % av BNP, utan att det medel- fristiga målet äventyras. Detta är ett uttryck för en avvägning mellan kortsiktig flexibilitet för konjunkturstabiliserande politik och långsiktig hållbarhet. Av det skälet är överskottsmålet an- givet som ett genomsnitt över en konjunkturcy- kel.

det medverkar till en tydlig prioritering mellan olika statsutgifter.

Indikatorer för överskottsmålet

En utvärdering av måluppfyllelse för överskottsmålet bör förhålla sig till det faktum att längden på en konjunkturcykel är osäker och varierar över tiden. I det följande redovisas indi- katorer för bedömning av måluppfyllelsen.

Genomsnittsindikatorn

En viktig indikator för bedömning om den fö- reslagna finanspolitiken ligger i linje med överskottsmålet utgörs av ett 7-årigt glidande medelvärde39 av det offentliga sparandet. Medel- värdet justeras för större väldefinierade engångs- effekter. 40

Genom att även tre framåtblickande år ingår i genomsnittet, vilket är finanspolitikens medel- fristiga tidsram, bidrar en sådan indikator till diskussionen om den finanspolitiska inrikt- ningen. För 2007 beräknas genomsnittet för åren 2004–2010 uppgå till 2,3 % av BNP. Indikatorn visar att den föreslagna finanspolitikens inrikt-

Utgiftstaket

Utgiftstaken för staten är det centrala instru- mentet för att säkerställa överskottsmålet. Det är ett viktigt verktyg i budgetprocessen genom att det förhindrar att tillfälligt högre inkomster le- der till varaktigt högre utgifter och genom att

39 Det 7-åriga medelvärdet beräknas med 3 bakåtblickande år och med 3 framåtblickande år.

40 Engångseffekterna 2004 och 2005 utgörs av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodise- ringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 uppkommer p.g.a. nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med

10 miljarder kronor.

72

ning medför överskott som är större än vad som behövs för att klara överskottsmålet.

Tabell 5.6 Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt

Procent av BNP

	2004	2005	2006	2007
Genomsnitt enl.
BP2008	0,9	1,0	1,6	2,3

Källa: Finansdepartementet.

Detta ”översparande” kan emellertid inte ut- nyttjas i sin helhet för reformer. Den viktigaste orsaken är att ekonomin i nuvarande konjunk- turläge kan komma att överhettas av ytterligare stimulans. Det ska också finnas reserver för att klara nästa konjunktursvacka. Därutöver behövs en buffert för de osäkerheter som finns i pro- gnoserna.

Det strukturella sparandet

För att bedöma huruvida det finansiella sparan- det enskilda år ligger i linje med målet kan också som en kompletterande indikator, ett så kallat strukturellt finansiellt sparande, användas. Denna indikator utgörs av det finansiella sparan- det justerat för konjunkturberoende variationer i offentliga inkomster och utgifter samt för tillfäl- liga effekter av annan typ. Det justerade sparan- det speglar den underliggande ”strukturella” ni- vån på sparandet.

Justeringen av sparandet för konjunkturen bygger på en bedömning av konjunkturläget samt dess effekter på de offentliga finanserna. Konjunkturläget beskrivs med det s.k. BNP- ga- pet, som utgör skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. För beräkningar av BNP-gapet hänvisas till avsnitt 4 i denna bilaga. Finansde- partementets bedömning är att en förändring av BNP-gapet med 1 procentenhet påverkar det fi- nansiella sparandet i offentlig sektor med i ge- nomsnitt 0,55 % av BNP.

Känsligheten kan variera mellan åren beroende på hur olika BNP-komponenter utvecklas i för- hållande till varandra. Det ska emellertid under- strykas att beräkningen av strukturellt sparande är osäker eftersom bedömningen av framför allt den potentiella produktionsnivån är osäker. Re- videringar av BNP-gap kan dessutom göras långt i efterhand.

Sedan 2000 har de strukturella saldona både över- och underskridit 1 % av BNP (se ta- bell 5.5). Under perioden 2006–2009 bedöms

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

BNP-gapet vara positivt. Det innebär att det strukturella sparandet beräknas vara lägre än det faktiska och uppgår 2007 till 2,2 % av BNP. Un- der 2008 och 2009 beräknas det strukturella sparandet uppgå till 2,0 % respektive 2,8 %. När BNP-gapet sluts 2010 sammanfaller det struktu- rella sparandet med det faktiska sparandet och uppgår till 3,6 % av BNP.

Utvärdering i efterhand

För en utvärdering av överskottsmålet i efter- hand är genomsnittet av det faktiska sparandet för åren 2000–2006 en naturlig indikator. Detta genomsnitt uppgår till 1,1 % av BNP. Efter 2000 minskade det genomsnittliga sparandet fram till och med 2004 men har därefter ökat. Av det ge- nomsnittliga sparandet 2000–2006 förklaras 0,2 % av BNP av positiva engångseffekter av skatt på bolagsvinster (återförda periodiserings- fonder och extrautdelningar från försäkringsbo- laget Alecta).

Utgiftstaket

Vissa förändringar i sammansättningen av de offentliga finanserna kan föranleda s.k. tekniska justeringar av utgiftstaket. Tekniska justeringar ska vara symmetriska i den bemärkelsen att samma principer används oavsett om det handlar om en höjning eller en sänkning av utgiftstaket. Marginalen till utgiftstaket blev närmare 12 miljarder kronor 2006 och under prognosåren är marginalerna betryggande stora. De takbegränsade utgifterna minskar, mätt som andel av BNP, varje år i kalkylen.

Tabell 5.7 Tekniskt justerat utgiftstak för staten

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Utgiftstak	892	923	956	988	1018
Procent av BNP	31,5	30,6	30,0	29,4	28,9
Budgeteringsmarginal	11,8	19,4	29,0	40,4	33,9
Takbegränsade utgifter	880	904	927	948	984
Procent av BNP	31,1	30,0	29,1	28,2	27,9

Anm.: Utgiftstaket och takbegränsade utgifter är korrigerade för tekniska föränd- ringar. Budgeteringsmarginalen är skillnaden mellan ett fastställt eller föresla- get utgiftstak och de takbegränsade utgifterna.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

73

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

5.3 Finanspolitiken

Effekterna på den privata sektorns efterfrågan av förändringar i de offentliga finanserna är svårbe- dömda av flera skäl. Skatteförändringar som riktar sig till hushåll har sannolikt en annan ef- fekt än de som riktar sig mot företag. På samma sätt kan hushåll med olika konsumtionsbenä- genhet reagera på olika sätt på finanspolitiska stimulanser.

Offentlig konsumtion och offentliga inve- steringar har direkta effekter på efterfrågan. För- ändringar i det finansiella sparandet till följd av förändringar i utlandstransfereringar, som bi- ståndet och EU-avgiften, påverkar däremot ef- terfrågan i den svenska ekonomin i mycket liten eller ingen grad.

För att finanspolitiken ska ha önskade effek- ter krävs trovärdighet för de offentliga finanser- nas långsiktiga hållbarhet. Hushållen blir mer försiktiga och sparar mer om de offentliga un- derskotten är stora eftersom dessa förr eller se- nare måste finansieras med skattehöjningar eller besparingar. Omvänt kan konsumentförtroendet påverkas positivt när de offentliga finanserna uppvisar stora överskott.

Av dessa skäl kan förändringen av det offent- liga sparandet enbart användas som en grov indi- kator för de offentliga finansernas effekter på efterfrågan i ekonomin. Förändringen i det fak- tiska sparandet kan sägas mäta den offentliga sektorns impuls till efterfrågan. Som framgår av tabell 5.8 är impulsen 2008 med detta synsätt i stort sett neutral.

Förändringen av den offentliga sektorns fi- nansiella sparande mellan åren kan beskrivas med utgångspunkt i tre faktorer som påverkar det fi- nansiella sparandet: automatiska stabilisatorer, diskretionär finanspolitik och övriga saldopåver- kande faktorer.

De s.k. automatiska stabilisatorerna ger ett viktigt bidrag till stabiliseringspolitiken. När BNP-tillväxten överstiger den trendmässiga för- stärks de offentliga finanserna och inkomsttill- växten dämpas i den privata sektorn. Det bidrar till att begränsa den inhemska efterfrågan och minskar risken för överhettning. Omvänt sti- muleras ekonomin när tillväxten är lägre än den trendmässiga. De automatiska stabilisatorerna har därmed en dämpande effekt på konjunktur- svängningarna.

Den diskretionära finanspolitiken består av aktiva reformbeslut på statsbudgeten. En sam-

manställning av tidigare beslutade och nu före- slagna eller aviserade reformer redovisas i kapi- tel 4 i denna proposition. Budgeteffekten avser året när besluten träder i kraft oavsett när de fattats.

Utöver den diskretionära finanspolitiken och de automatiska stabilisatorerna påverkas de of- fentliga finanserna av en rad andra faktorer. Ex- empel på sådana faktorer är BNP-tillväxtens sammansättning, förändringar i kapitalinkomster och ränteutgifter till följd av förändringar av den offentliga sektorns tillgångar och skulder, ränte- läget, transfereringsutgifternas utveckling på grund av den demografiska utvecklingen eller beteendeförändringar. Slutligen påverkas de of- fentliga finanserna av beslut inom den kommu- nala sektorn.

Förändringen i den offentliga sektorns finan- siella sparande utgörs definitionsmässigt av summan av de tre komponenterna ovan. Föränd- ringen i det strukturella sparandet, dvs. den för- ändring av sparandet som inte beror på de auto- matiska stabilisatorerna, används som en indi- kator på finanspolitikens inriktning. Denna indi- kator omfattar således inte enbart beslut om re- former och besparingar i statsbudgeten utan även andra saldopåverkande faktorer förutom den ekonomiska konjunkturen. Det kan gälla t.ex. förändringar i kommunsektorns sparande och förändringar i det offentliga sparandet som beror av strukturella förändringar i ekonomin.

Finanspolitikens inriktning 2007–2010

År 2007 bedöms finanspolitikens inriktning, trots stora skattesänkningar, vara något åtstra- mande enligt den grova indikator som föränd- ringen av det strukturella sparandet utgör. För- stärkningen av det strukturella sparandet mellan 2006 och 2007 förklaras till viss del av ett föränd- rat sjukskrivningsmönster.

Finanspolitiken 2008 bedöms enligt indika- torn som neutral. Skattekvoten minskar förvisso i förhållande till 2007 men samtidigt minskar ut- giftskvoten i ungefärligen samma proportion. Konsekvenserna för den privata sektorns efter- frågan av olika reformer är inte alltid självklara. Effekterna på privat konsumtion av införandet av det förstärkta jobbavdraget är exempelvis osäkra. Det finansiella sparandet försvagas med cirka 11 miljarder kronor till följd av införandet men effekten på den privata sektorns efterfrågan är inte lika stor då en del av skattesänkningen

74

bedöms gå till ökat hushållssparande. Den svagt åtstramande finanspolitiken 2007 och den neu- trala finanspolitiken för 2008 är väl avvägd med hänsyn till resursutnyttjandet.

Tabell 5.8 Indikatorer för impuls till efterfrågan

Årlig förändring, procent av BNP

	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande	0,4	0,5	-0,1	0,3	0,5
varav
Automatiska stabilisator	0,6	-0,2	0,2	-0,2	-0,3
Engångseffekter	-0,5	0,0	0,3	-0,3	0,0
Extraordinära
kapitalvinster	0,3	-0,1	-0,4	0,0	0,0
Strukturellt sparande	0,0	0,8	-0,2	0,8	0,8
varav
Diskretionär finanspolitik	-1,2	-0,9	-0,2	0,1	0,1
Kapitalkostnader, netto	0,1	0,1	0,1	0,1	0,1
Kommunsektorns finanser	-0,2	-0,1	-0,1	-0,1	-0,1
Övrigt	1,3	1,7	0,0	0,6	0,6
BNP-gap, förändring i pro-	1,0	-0,3	0,3	-0,3	-0,6
centenheter

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Det strukturella sparandet förstärks under åren 2009 och 2010, givet hittills fattade beslut.

5.4 Den statliga sektorns finanser

I nationalräkenskaperna (NR) omfattar den statliga sektorn all verksamhet som huvudsakli- gen är finansierad av skatter och kontrollerad av staten oberoende av organisationsform. Affärs- verksamhet i statliga bolag och affärsverk ingår inte i den statliga sektorn utan i näringslivet. Statsbudgeten omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov.

Nationalräkenskapernas redovisning

Statens finansiella sparande visade ett överskott på 26 miljarder kronor eller 0,9 % av BNP 2006. Överskottet ökar under beräkningsperioden un- der det att såväl statens inkomster som utgifter minskar som andel av BNP. Utgifterna exklusive räntor minskar som andel av BNP från 28,2 % 2006 till 25,5 % 2008. Minskningen motsvarar drygt 80 miljarder kronor, varav 12 miljarder kronor beror på att statsbidragen till kommu- nerna sänks till följd av det aviserade förslaget om en kommunal fastighetsavgift.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Nästa år beräknas statens finansiella sparande till 56 miljarder kronor eller 1,8 % av BNP. Med de aktuella ekonomiska förutsättningarna och hittills fattade beslut och förslag om finanspoli- tiken så beräknas överskottet öka till 111 miljarder kronor eller 3,2 % av BNP 2010 (se tabell 5.9).

Tabell 5.9 Statens finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	872	903	917	949	992
Procent av BNP	30,8	30,0	28,7	28,2	28,1
Skatter och avgifter	794	811	823	857	897
Övriga inkomster	77	92	93	92	95
Utgifter	846	854	861	868	881
Procent av BNP	29,9	28,4	27,0	25,8	25,0
Utgifter exkl. räntor	800	804	813	824	841
Procent av BNP	28,2	26,7	25,5	24,5	23,8
Ränteutgifter	46	51	48	44	40
Finansiellt sparande	26	49	56	81	111
Procent av BNP	0,9	1,6	1,8	2,4	3,2

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Statsbudgeten

Statens finansiella sparande visar förändringen av den finansiella förmögenheten, exklusive värde- förändringar. Budgetsaldot visar statens lånebe- hov, och avspeglar därmed förändringen av stats- skulden.

Tabell 5.10 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Finansiellt sparande	26	49	56	81	111
Räntor, periodisering,
kursvinster/förluster	-9	3	1	2	0
Periodisering av skatter	7	19	-14	-13	-11
Försäljning aktier	0	50	50	50	50
Extra stora utdelningar	10	17	0	0	0
Effekt av PPS1	-21	2	2	3	3
Övriga finansiella
transaktioner m.m.	6	-5	-4	-7	-5
Budgetsaldo	18	135	91	116	147

1 Effekt av PPS avser skillnaden mellan hur transaktionerna mellan staten och premiepensionssystemet påverkar finansiellt sparande och budgetsaldot. Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Det finansiella sparandet påverkas inte av att staten säljer eller köper finansiella tillgångar, t.ex. aktier, eller ökar utlåningen, t.ex. studiemedel, eftersom detta inte förändrar förmögenheten.

75

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Däremot påverkas budgetsaldot och statsskul- den av sådana finansiella transaktioner.

Förutom denna principiella skillnad avviker redovisningen i statsbudgeten i flera avseenden från redovisningen i NR. Budgetsaldot redovisas kassamässigt medan NR tillämpar periodiserad redovisning. Denna skillnad påverkar framför allt redovisningen av skatter och ränteutgifter.

De ovannämnda skillnaderna i redovisnings- principer medför att budgetsaldo och finansiellt sparande skiljer sig åt. Därutöver finns stora sal- doneutrala skillnader i redovisningen av in- komster och utgifter mellan statsbudgeten och NR.

Förra året uppgick budgetöverskottet till 18 miljarder kronor, medan det finansiella spa- randet uppgick till 26 miljarder kronor. De kost- nadsmässiga ränteutgifterna var 9 miljarder kro- nor lägre än de kassamässiga. I motsatt riktning gick att de inbetalda kassamässiga skatterna var 7 miljarder kronor högre än de periodiserade skat- terna, som avser inkomståret 2006. Extra stora aktieutdelningar klassificeras som kapitalöverfö- ringar i NR och inräknas inte i det finansiella sparandet, men stärker budgetsaldot. Transak- tionerna mellan Riksgäldskontoret (RGK) och premiepensionssystemet (PPS) minskade bud- getsaldot kraftigt förra året. Det beror på att överföringarna till PPS 2006 inkluderade två års intjänade pensionsrätter (se tabell 5.10).

Tabell 5.11 Budgetsaldo och statsskuld

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	810	908	872	893	941
Utgifter exkl. stats-
skuldsräntor	716	730	727	730	749
Statsskuldsräntor	49	42	41	35	35
RGK:s nettoutlåning
m.m.	26	1	13	11	10
Budgetsaldo	18	135	91	116	147
Procent av BNP	0,6	4,5	2,8	3,5	4,2
Skulddispositioner
m.m.	-23	-13	-5	1	-2
Konsoliderad stats-
skuld	1 220	1073	978	862	714
Procent av BNP	43,1	35,6	30,7	25,6	20,2

Källor: Riksgäldskontoret och Finansdepartementet.

Under perioden 2007–2010 planeras försälj- ningar av aktier till ett värde på 50 miljarder kro- nor per år, vilket påverkar budgetsaldot, men inte det finansiella sparandet. Även i år bidrar extra stora aktieutdelningar till budgetsaldot.

Effekten av transaktionerna med PPS är margi- nell, då de preliminära avgifterna är ungefär lika stora som överföringarna till PPS. Skillnaden i periodiseringen av skatter är stor även för vart och ett av åren 2007–2010, men de för inkomst- åren debiterade skatterna ska på sikt vara lika med de kassamässigt inbetalda. Det visar sig i att periodiseringsskillnaden av skatter är nära noll sammantaget för perioden 2006–2009. Nedsätt- ningen av EU-avgiften periodiseras i NR medan den kassamässiga effekten kommer först 2009.

Den konsoliderade statsskulden uppgick till 1 222 miljarder kronor vid utgången av 2006, vil- ket motsvarar 43,1 % av BNP. Den förväntade förstärkningen av kronan bidrar 2007 och 2008 till att skulden minskar något mer än budget- överskottet. Som andel av BNP minskar stats- skulden till ca 20 % 2010 (se tabell 5.11). Det in- nebär att statsskulden minskar med 23 % av BNP mellan 2006 och 2010. Därav beror nära 6 procentenheter på de planerade försäljningarna av aktier.

5.5 Ålderspensionssystemets finanser

Ålderspensionssystemet består av en fördel- ningsdel (inkomstpensionen) och en fondbase- rad del (premiepensionen).

Tabell 5.12 Ålderspensionssystemet (inkomstpensionen)

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Avgifter	186	193	200	209	218
Pensioner	-176	-185	-198	-215	-232
Avgiftsöverskott	10	7	2	-6	-14
Räntor, utdelningar	24	25	26	28	29
Förvaltningsutgifter	-4	-4	-4	-4	-4
m.m.
Finansiellt sparande	30	28	25	17	11
Procent av BNP	1,1	0,9	0,8	0,5	0,3
Fondtillgångar	862	–	–	–	–
Procent av BNP	30,4	–	–	–	–

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Ålderspensionssystemet i den offentliga sek- torn omfattar endast inkomstpensionen med dess AP-fonder som buffert. Under en upp- byggnadsfas är inkomsterna större än utbetalda pensioner. Det finansiella sparandet uppgick till 30 miljarder kronor 2006 eller 1,1 % av BNP. Därtill ökade tillgångarna i AP-fonderna med ca

76

60 miljarder kronor till följd av värdeökningar. Värdeförändringar påverkar inte det finansiella sparandet. Där inräknas endast direktavkast- ningen i form av räntor och utdelningar.

Avgiftsinkomsterna överstiger pensionsutbe- talningarna till och med 2008. Successivt ökade pensionsutbetalningar medför emellertid att ett underskott mellan avgifter och pensioner upp- står från och med 2009. Direktavkastningen täcker emellertid avgiftsunderskottet och det fi- nansiella sparandet är alltjämt positivt 2010. Det finansiella sparandet beräknas visa underskott omkring 2015. De framtida underskotten finan- sieras med försäljningar av AP-fondernas till- gångar, som vid utgången av 2006 uppgick till 30,4 % av BNP.

5.6 Den kommunala sektorn

Både det finansiella sparandet och ekonomiska resultatet i den kommunala sektorn uppgick 2006, liksom året dessförinnan, till över 10 miljarder kronor.41 Detta trots att konsum- tionsvolymen i sektorn ökade med över 2 pro- cent. Det stora överskottet förklaras främst av en stark tillväxt av inkomsterna från skatter och statsbidrag.

Avtagande inkomstutveckling

De senaste årens starka inkomstökningar väntas fortsätta och i år ökar inkomsterna från skatter och statsbidrag med 5,5 %. Skatteunderlaget beräknas öka med 4,5 %.

Statsbidragen exklusive kompensation för mervärdesskatt, enligt NR-definitionen, ökar i år med 9,8 %.42 Det generella kommunalekono- miska utjämningsbidraget har höjts med 13 miljarder kronor. I denna ökning inkluderas även överföringar av medel från riktade statsbidrag samt sysselsättningsstöd, på ca 10 miljarder kronor. Exklusive dessa över- föringar och regleringar höjs bidraget med 3 miljarder kronor. I övrigt tillförs resurser inom

41 Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.

42 I NR redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och offentliga investeringar som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas, till skillnad från i statsbud- geten, som statsbidrag.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

områden som vård och omsorg, arbetsmarknad samt flyktingmottagning.

Tabell 5.13 Skatter och avgifter

Procentuell förändring

	2006	2007	2008	2009	2010
Skatter och statsbidrag
exkl. mervärdesskatt	4,8	5,5	5,6	4,1	3,5
Skatteintäkter justerade
för regleringar1	4,8	4,4	5,7	5,3	4,5
varav
Skatteunderlag	4,8	4,5	5,7	5,3	4,5
Skattesatsändringar		-0,1
Statsbidrag justerade för
regleringar	4,7	9,8	5,4	-0,7	-0,7

Anm.: I tabellen redovisas utvecklingen av statsbidragen exklusive kompensation för mervärdesskatt (se även fotnot 43).

1 Skatteinkomster och statsbidrag redovisas justerade för regeländringar som påverkar det kommunala skatteunderlaget. I tabellen redovisas utvecklingen av skatteintäkterna 2006 enligt NR, vilken skiljer sig från Finansdepartementets bedömning.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Inkomsterna från skatter och statsbidrag be- räknas sammantaget vara fortsatt starka 2008. Den starka utvecklingen på arbetsmarknaden le- der till att skatteinkomsterna stärks och bedöms, justerade för regleringar, öka med 5,7 %.

Statsbidragen, justerade för regleringar, höjs 2008 med 5 miljarder kronor eller 5,4 %. Detta trots att bl.a. den tidigare satsningen på plusjobb då minskar. Merparten av höjningen avser också 2008 generella bidrag. Därtill ökar riktade satsningar inom områden som flyktingmot- tagning och äldrepolitik.

Till nästa år aviseras ett förslag om en kommunal fastighetsavgift. Avgiften, som be- räknas till 12,1 miljarder kronor, ökar inte initialt kommunernas inkomster eftersom statsbidragen justeras ned med motsvarande belopp. För ef- terföljande år förutses inkomsterna öka i och med att avgiften är indexerad samt att taxe- ringsvärdena väntas stiga. Sammantaget beräknas det aviserade förslaget öka kommunernas intäkter med 1,3 miljarder kronor 2009 och 1,8 miljarder kronor 2010. Vidare sänks statsbi- dragen från och med 2008 med 0,9 miljarder kronor till följd av att kommunsektorns skatte- intäkter ökar när avdragsrätten för pensions- sparande sänks. Till följd av regleringarna på sammanlagt 13 miljarder kronor, minskar bi- dragen 2008 totalt med 8 miljarder kronor.

77

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabell 5.14 Statsbidrag enligt nationalräkenskaperna

Miljarder kronor

	2006	2007	2008	2009	2010
Kommunalekonomisk
utjämning	58	71	63	63	63
Sysselsättningsstöd	7	–	–	–	–
Plusjobb	2	4	2	–	–
Övriga bidrag1	46	47	49	51	50
Totala statsbidrag
exkl. mervärdesskatt	113	122	114	114	113
Årlig förändring	6	9	-8	-1	-1

Anm.: Beloppen avser samtliga bidrag fördelade på ett flertal utgiftsområden och är angivna enligt NR:s redovisning som skiljer sig från statsbudgetens redovis- ning. I NR redovisas även bidrag som ligger på statsbudgetens inkomstsida, vidare görs en annorlunda periodisering av utgifterna.

1 Övriga bidrag utgörs nästan uteslutande av riktade bidrag, dvs. bidrag som är förknippade med en specifik verksamhet. Bidrag för läkemedelsförmånen svarar för närmare hälften av de riktade bidragen.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Inkomstökningen bedöms därefter avta 2009 och 2010. Skatteinkomsterna väntas dock fort- sätta öka starkt med i genomsnitt närmare 5 % per år. Det är i stället en svagare utveckling av statsbidragen som ligger bakom den avtagande inkomstökningen. Medan de generella bidragen är nominellt oförändrade, minskas de riktade bi- dragen något dessa år.

Lägre överskott

Enligt prognosen kommer kommunsektorn även i år att redovisa ett relativt starkt finansiellt sparande kring 0,3 % av BNP. Det ekonomiska resultatet förutses bli i nivå med vad som torde motsvara god ekonomisk hushållning. Resultatet beräknas dock bli lägre än 2006, vilket främst kan förklaras av att en slutreglering av skatterna tillfälligt höjde det redovisade resultatet 2006.

Trots den starka inkomstutvecklingen beräk- nas det finansiella sparandet minska och det ekonomiska resultatet försämras 2008. Det är framför allt det nya kommunala löneavtalet som gör att konsumtionsutgifterna ökar mer än in- komsterna.

I takt med att inkomsttillväxten avtar 2009 och 2010 minskar utrymmet för den kommunala konsumtionen. Trots den avtagande konsum- tionsökningen väntas det finansiella sparandet och resultatet successivt försämras. Sektorn be- döms därmed få svårare att nå överskott som är i nivå med god ekonomisk hushållning.

Tabell 5.15 Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor, om annat ej anges

	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	660	698	736	768	795
Skatter och statsbidrag
exkl. mervärdesskatt	569	601	634	662	685
Procent av BNP	20,1	19,9	19,9	19,7	19,4
Övriga inkomster1	91	97	101	106	110
Utgifter	649	688	727	761	791
Konsumtion	553	586	620	649	675
Proc. volymökning	2,2	2,1	1,8	0,5	0,7
Övriga utgifter	97	102	107	112	116
Finansiellt sparande	11	10	9	6	3
Procent av BNP	0,4	0,3	0,3	0,2	0,1
Resultat före extraordi-
nära poster	15	11	9	6	4

1 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingå- ende mervärdesskatt.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Balanskravet beräknas dock klaras för sektorn som helhet. Skulle den beräknade konsum- tionsutvecklingen för 2006–2008 på ca 2 % bibehållas, kombinerat med en oförändrad bild av inkomstutvecklingen, kommer sektorn dock uppvisa betydande underskott 2010.

Diagram 5.3 Kommunsektorns finanser

Procentuell utveckling		Miljarder kronor
10			20
	Inkomster (vänster skala)
9
	Utgifter (vänster skala)	15
8
	Finansiellt sparande (höger skala)

7											10
6											5
5
4											0
3											-5
2											-10
1
0											-15
1999	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

78

6 Alternativa scenarier

Osäkerheten är stor avseende bedömningar av såväl den framtida konjunkturutvecklingen som den långsiktigt hållbara tillväxttakten i ekono- min. Den sistnämnda osäkerheten är nu ovanligt stor eftersom det är svårt att bedöma storleken på de långsiktiga effekterna av regeringens poli- tik. En annan betydande osäkerhet gäller den framtida produktivitetsutvecklingen (se för- djupningsrutan på sidan 45). Om produktivite- ten fortsätter att utvecklas svagt i likhet med de två senaste kvartalen kan detta få betydande konsekvenser för svensk ekonomi.

Nedan redovisas två alternativa scenarier som illustrerar osäkerheten i den ekonomiska ut- vecklingen framöver. 43

I det första alternativet antas produktiviteten utvecklas sämre än i basalternativet. Löneök- ningarna antas dock inte på kort sikt påverkas av den svagare produktivitetstillväxten, dvs. den låga produktivitetstillväxten antas fullt ut slå ige- nom i högre enhetsarbetskostnader vilket ökar inflationstrycket. Ett högt inflationstryck inne- bär att Riksbanken måste höja reporäntan krafti- gare för att hålla tillbaka prisstegringarna. Detta innebär att den inhemska efterfrågan utvecklas svagare än i basalternativet. Därmed dämpas BNP-tillväxten jämfört med basalternativet.

Diagram 6.1 BNP-nivå

Procentuell avvikelse från basalternativ

2,0
1,5
1,0
0,5							Lågtillväxtalternativet
							Högtillväxtalternativet
0,0
-0,5
-1,0
-1,5
-2,0
2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017
Källa: Finansdepartementet.

I högtillväxtalternativet antas regeringens ut- budsstimulerande politik få större effekter än i basalternativet fram till 2010. Arbetskraftsutbu- det ökar snabbare och därmed blir löneöknings-

43 Konjunkturinstitutets makrosimuleringsmodell, KIMOD 1.0, har används för beräkningarna av alternativ scenarierna.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

takten lägre. Riksbanken antas därför föra en mindre stram penningpolitik. Sammantaget innebär detta att BNP och sysselsättningen sti- ger snabbare än i basalternativet.

6.1 Basalternativet

I basalternativet bedöms BNP och sysselsätt- ningen fortsätta att öka snabbt i år och nästa år. Tillväxten bedöms bli något högre än vad som är förenligt med stabila löner och priser. Till följd av detta stiger resursutnyttjandet successivt och det s.k. BNP-gapet uppgår 2008 till ca 1 %. Stigande löne- och inflationstakt innebär att Riksbanken höjer räntan till som högst 4,75 % 2009. Kombinationen av högre räntor och högre arbetskraftskostnader leder till att tillväxten dämpas i svensk ekonomi. Under 2009–2010 stiger BNP och sysselsättningen därför lång- sammare än potentiell BNP. År 2010 är gapen slutna och den reguljära sysselsättningsgraden uppgår till 75,6 %. Den öppna arbetslösheten uppgår till 4,3 %.

Tabell 6.1 Nyckeltal, basalternativet

Procentuell förändring om annat ej anges

	2007	2008	2009	2010
BNP	3,2	3,2	2,5	2,2
BNP-gap1	0,6	0,9	0,6	0,0
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,9	75,6	75,8	75,6
Öppen arbetslöshet, nivå3	4,4	4,0	4,1	4,3
Reporänta, slutkurs	4,00	4,50	4,75	4,25
Timlön	4,0	4,7	4,6	4,1
KPI, årsgenomsnitt	2,2	2,8	2,9	2,5

1 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion.

2 Antalet sysselsatta i åldern 16-64 år exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspo- litiska program, i procent av befolkningen.

3 I procent av arbetskraften.

Källa: Finansdepartementet.

6.2 Lågtillväxtalternativet

Produktivitetstillväxten har under årets två för- sta kvartal utvecklats oväntat svagt. I basalterna- tivet bedöms den svaga produktivitetstillväxten under det första halvåret 2007 vara av tillfällig natur och produktivitetstillväxten är redan 2008 nära den bedömda trendtillväxten.

I detta alternativ antas den svaga produktivi- tetstillväxten bli mer ihållande och produktivi- tetsnivån blir permanent 1,3 % lägre än i basal-

79

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

ternativet. Den totala produktivitetsinbroms- ningen motsvarar därmed den inbromsning som svenskt näringsliv upplevde under slutet av 1980- talet.

De nominella lönerna antas under de närmaste åren inte påverkas av den svaga produktivitets- tillväxten utan ökar nästan lika mycket som i basalternativet fram till tidpunkten för nästa större avtalsrörelse 2010. Detta innebär att den svagare produktivitetsutvecklingen fullt ut slår igenom i högre enhetsarbetskostnader.

Den långsiktigt hållbara produktionsnivån på- verkas direkt av den lägre produktiviteten, dvs. mindre produkter och tjänster kan produceras vid given arbetsstyrka. Efterfrågan är dock trög- rörlig på kort sikt och resursutnyttjandet blir därför mer ansträngt på arbetsmarknaden på kort sikt. Den svagare produktivitetstillväxten, jämfört med basalternativet, innebär därför att företagen inledningsvis måste anställa mer per- sonal för att möta efterfrågan. Därmed minskar arbetslösheten något jämfört med i basalternati- vet. En sämre produktivitetsutveckling medför vidare att priserna ökar snabbare när företagen låter en del av sina högre kostnader slå igenom i högre priser.

Tabell 6.2 Nyckeltal, lågtillväxtalternativet

Procentuell förändring om annat ej anges

	2007	2008	2009	2010
BNP	2,9	2,2	2,2	2,3
BNP-gap1	0,7	0,3	-0,1	-0,4
Reguljär sysselsättningsgrad2	75,0	75,6	75,6	75,5
Öppen arbetslöshet, nivå3	4,3	4,0	4,2	4,4
Reporänta, slutkurs	4,25	4,75	4,75	4,25
Timlön	4,0	4,7	4,5	3,8
KPI, årsgenomsnitt	2,8	3,2	3,1	2,6

1 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion.

2 Antalet sysselsatta i åldern 16-64 år exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspo- litiska program, i procent av befolkningen.

3 I procent av arbetskraften.

Källa: Finansdepartementet.

Det högre inflationstrycket medför att Riks- banken höjer reporäntan snabbare än vad som är fallet i basalternativet och redan 2008 ligger re- poräntan på 4,75 %. Den högre reporäntan bidrar till att dämpa efterfrågetillväxten och därmed även sysselsättningstillväxten 2009–2010 och påskyndar efterfrågans anpassning mot den nya lägre potentiella produktionsnivån.

Den svagare efterfrågan och den förväntade lägre produktivitetsnivån innebär att företagen redan under 2007 börjar att anpassa produk- tionskapaciteten mot den nya lägre nivån. Inve-

steringstillväxten dämpas därmed 2007–2010 jämfört med basalternativet.

Vid avtalsrörelsen 2010 väntas produktivi- tetsfallet slå igenom i en dämpning av löneök- ningstakten. Under 2010 ökar lönerna 0,3 pro- centenheter långsammare än i basalternativet och den svaga löneutvecklingen fortsätter även under de följande åren.

På lång sikt har den lägre produktiviteten sla- git igenom i en BNP-nivå som är 1,6 % lägre än i basalternativet. Sysselsättningsgraden och infla- tionen återgår till samma nivåer som i basalter- nativet. BNP minskar mer än den initiala pro- duktivitetsminskningen eftersom lägre reallöner medför att relativpriset på kapital stiger, vilket innebär att företagens önskade kapitalintensitet faller. Det innebär att kapitalstocken faller mer än den initiala produktivitetsnedgången indi- kerar.

Produktivitetsinbromsningen tillsammans med trögrörliga löner får således sammantaget en betydande effekt på svensk ekonomi. Under åren 2007–2010 blir BNP-tillväxten i genomsnitt 0,4 procentenheter lägre per år än i bas- alternativet.

6.3 Högtillväxtalternativet

I basalternativet görs en bedömning av effek- terna av regeringens ekonomiska politik på ar- betsutbud och sysselsättning som är baserad på vedertagen nationalekonomisk forskning. (se fördjupningsruta ”Långsiktiga effekter av reger- ingens ekonomiska politik” på sidan 43). Forsk- ningsresultaten är dock inte samstämmiga och det är oklart hur snabbt reformerna får effekt på ekonomin. I detta alternativscenario antas regeringens politik få betydligt snabbare genom- slag än i basalternativet.

Arbetskraften, sysselsättningen och antalet arbetade timmar antas varaktigt kunna ligga på en nivå som är ca 1,6 % procent högre 2010 än i basalternativet. Därmed antas regeringens genomförda och föreslagna reformer få fullt genomslag redan till 2010. Jäm- viktsarbetslösheten antas vara den samma som i basalternativet. Produktivitetstillväxten beräknas bli något lägre än i basalternativet eftersom till- skottet av arbetskraft inte antas ha samma pro- duktivitet som genomsnittet av de sysselsatta.

Den långsiktigt hållbara produktionsnivån påverkas direkt av det större arbetsutbudet, dvs.

80

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

mer produkter och tjänster kan produceras vid en given produktivitetsnivå. Den starka ökningen av arbetskraften från 2008 och framåt leder därför till att sysselsättningen 2008–2009 kan öka något snabbare än i basalternativet utan att resursläget blir mer ansträngt än i basalternativet.

Under 2008 ökar arbetskraften mer än syssel- sättningen vilket medför att arbetslösheten in- ledningsvis är högre än i basalternativet. Därmed dämpas löneökningstakten och inflationstrycket jämfört med i basalternativet.

Det lägre inflationstrycket och det mindre ansträngda resursutnyttjandet, medför att Riks- banken inte höjer reporäntan lika mycket som i basalternativet. Den lägre reporäntan bidrar till att stimulera efterfrågetillväxten och påskyndar därmed efterfrågans anpassning mot den nya högre potentiella produktionsnivån.

Tabell 6.3 Nyckeltal, högtillväxtalternativet

Procentuell förändring om annat ej anges

	2007	2008	2009	2010
BNP	3,2	3,4	3,0	2,3
BNP-gap1	0,6	0,7	0,5	0,0
Reguljär sysselsättningsgrad2	74,9	75,9	76,6	76,7
Öppen arbetslöshet, nivå3	4,4	4,6	4,5	4,4
Reporänta, slutkurs	4,00	4,25	4,50	4,00
Timlön	4,0	4,1	3,9	3,8
KPI, årsgenomsnitt	2,2	2,5	2,7	2,4

1 Skillnad i procent mellan faktisk och potentiell produktion.

2 Antalet sysselsatta i åldern 16-64 år exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspo- litiska program, i procent av befolkningen.

3 I procent av arbetskraften.

Källa: Finansdepartementet.

Den lägre räntan och högre sysselsättningen bidrar till att företagen ökar investeringarna. En starkare sysselsättningstillväxt och en lägre in- flation leder till att hushållens reala disponibla inkomster utvecklas mycket starkare än i basal- ternativet trots en lägre löneökningstakt. Tillsammans med en lägre ränta innebär detta att hushållens konsumtion ökar snabbare. Vidare förbättras nettoexporten jämfört med i basalter- nativet, till följd av att kronan utvecklas svagare i detta alternativ.

Kombinationen av ett lägre resursutnyttjande, en lägre löneökningstakt och en lägre styrränta innebär att BNP och sysselsättning kan öka be- tydligt snabbare än i basalternativet 2009–2010. Arbetslösheten minskar successivt och ligger 2010 på 4,4 %.

81

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

7 Den demografiska utvecklingen och de offentliga finanserna

I Sverige liksom i många andra länder kommer andelen äldre i befolkningen att öka påtagligt de närmaste decennierna. Fler personer i icke- yrkesaktiv ålder i relation till de i yrkesaktiv ålder kommer att sätta den offentliga sektorns finanser under press. Denna utveckling ställer krav på den ekonomiska politiken redan i dag. För att kunna bibehålla en väl utbyggd skatte- finansierad välfärd även i framtiden krävs ett högt sparande i den offentliga sektorn under de närmaste åren, samtidigt som ansträngningar måste göras för att öka antalet personer i arbete.

Ett högt offentligt sparande i dag motiveras i grund och botten av en jämnare fördelning av försörjningsbördan mellan olika generationer. Ett offentligfinansiellt överskott i dag innebär att de stora generationer som i framtiden kommer att efterfråga vård och omsorg själva bidrar till tjänsternas finansiering. Om detta inte sker så kommer antingen kommande generationer att belastas hårdare skattemässigt än de nu aktiva generationerna eller så måste kvalitet och volym i vård och omsorg minskas kraftigt. I detta avsnitt redovisas ett scenario för hur befolkningsutvecklingen i Sverige kan tänkas påverka de offentliga finanserna. Beräkningarna genomförs under alternativa antaganden om det framtida arbetsutbudets utveckling. Det framgår då tydligt att ett varaktigt högre arbetsutbud påtagligt gynnar såväl det framtida välståndet som de offentliga finanserna.

7.1 Den demografiska utvecklingen

Sveriges befolkning uppgår i dagsläget till 9,1 miljoner personer. Enligt den befolknings- prognos som presenterades av Statistiska centralbyrån under våren 2007 kommer befolkningen år 2050 att ha växt till 10,5 miljoner personer.

Det är i första hand antalet personer som är 65 år och äldre som ökar snabbt under de närmaste 30 åren. År 2035 finns drygt 2,4 miljoner personer i denna åldersgrupp, över 800 000 fler än i dag. Antalet personer mellan 20 och 64 år ökar med knappt 80 000 fram till 2015, och förväntas sedan öka endast måttligt under tjugo- årsperioden därefter. Huvuddelen av befolkningsökningen utgörs därmed av personer

som inte är i yrkesverksam ålder. (Se diagram 7.1.) Efter år 2035 förväntas dock antalet i yrkesverksam ålder åter öka.

Diagram 7.1 Sveriges befolkning

Förändring jämfört med 2007, tusental personer

1000			65 år och äldre
800			20 - 64 år
			0 - 19 år
600
400
200
0
-200
2007	2012	2017	2022	2027	2032	2037	2042	2047
Källa: Statistiska centralbyrån.

Den demografiska utvecklingen kan sammanfattas i försörjningskvoter där antalet personer i icke-yrkesverksam ålder sätts i relation till antalet personer i yrkesverksam ålder. Försörjningskvoten för äldre, mätt som antalet personer som är 65 år och äldre i förhållande till personer i åldrarna 20–64 år, beräknas öka från ca 30 procent 2007 till ca 44 procent 2035.44 Detta är en måttlig ökning i ett internationellt perspektiv. Mellan 2004 och 2050 bedöms t.ex. äldrekvoten45 inom EU25 öka från 25 till 50 procent. Försörjningskvoten för yngre, mätt som antalet personer under 20 år i relation till personer i åldrarna 20–64 år, är mer stabil och varierar kring 40 procent. (Se diagram 7.2.)

Invandringen står för huvuddelen av befolkningstillväxten. Inte minst för tillväxten av befolkningen i yrkesverksam ålder är invandringen av avgörande betydelse. Utan invandring skulle antalet personer i ålders- gruppen 20–64 år minska. (Se diagram 7.3.) Den avgjort största delen av invandrarna utgörs av personer som är födda utanför EU. Denna grupp har i dagsläget en betydligt lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. Den ökning som förutses i åldersgruppen 20–64 år resulterar därför, om integrationen av invandrare

44 I takt med att livslängden ökar borde möjligen även pensionsåldern stiga. För att äldrekvoten skall behållas på 30 procent måste dock gruppen äldre år 2035 definieras som 70 år eller äldre och aktiv ålder som

20 till 69 år.

45 Äldrekvoten definieras då som antalet 65 år eller äldre i förhållande till de mellan 15 och 64 år.

82

på arbetsmarknaden inte förbättras, endast i en svag ökning av antalet sysselsatta.

Diagram 7.2 Demografiska försörjningskvoter

Procent
46
44
42
40
38
36
34				Yngrekvot		Äldrekvot
32
30
28
1980	1990	2000	2010	2020	2030	2040	2050
Källa: Statistiska centralbyrån.

Diagram 7.3 Befolkning i åldrarna 20-64 år

Förändring jämfört med 2007, tusental personer

500			Total förändring
400			Inrikes födda
300			Utrikes födda
200
100
0
-100
-200
-300
2007	2012	2017	2022	2027	2032	2037	2042	2047
Källa: Statistiska centralbyrån.

7.2 Den realekonomiska utvecklingen efter 2010

Den långsiktiga framskrivningen av den ekonomiska utvecklingen utgår från den kalkyl för svensk ekonomi fram till 2010 som redovisas i avsnitt 1–5. Sysselsättningsutvecklingen efter 2010 bygger huvudsakligen på den förväntade befolkningsutvecklingen. I beräkningen antas svenskfödda och utrikes födda kvinnor och män inom olika åldersgrupper arbeta i samma utsträckning som i dag. Genomsnittlig arbetstid, andelen sysselsatta, arbetslösa m.m. hålls alltså konstant inom grupper definierade efter kön, ålder och etnicitet.

På kort sikt spelar förändringen av ålders- sammansättningen stor roll. Det är antalet personer i åldern 20–29 år, med ett relativt lågt arbetskraftsutbud, som står för hela befolknings-

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

tillväxten i åldersgruppen 20–64 år de närmaste åren. Samtidigt minskar antalet personer i övriga åldrar. På lite längre sikt är de ursprungsmässiga sammansättningsförändringarna viktigare. Andelen invandrare och framför allt personer födda utanför EU i åldersgruppen 20–64 år växer då snabbt.

Fram t.o.m. 2014 antas även att en viss anpassning till följd av de utbudsstimulerande åtgärder som genomförts under mandatperioden och som föreslås i denna proposition fortfarande pågår. Genom jobbskatteavdraget och andra åtgärder blir det mer lönsamt att arbeta och detta kommer på sikt att leda till ett högre arbetsutbud och en högre sysselsättning. Anpassningen sker dock inte omedelbart utan kommer att pågå under en längre period. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar antas därför öka med 1,7 % mellan 2011 och 2014. Av denna ökning beror merparten, 1,3 %, på ett ökat arbetskraftsdeltagande. Resterande 0,4 % förklaras av minskad arbetslöshet. Sammantaget medför detta att sysselsättnings- graden överstiger 80 % under hela perioden efter 2010.

Produktiviteten i näringslivet ökar fram till 2015 med i genomsnitt 2,4 % per år. Detta ligger i linje med de senaste årens relativt snabba produktivitetstillväxt, men är betydligt snabbare än ökningstakten under 1970- och 1980-talen. Under åren efter 2015 antas produktivitets- tillväxttakten i näringslivet gradvis sjunka till i genomsnitt 2,2 % per år. Produktivitetstillväxten i offentlig sektor antas vara noll i enlighet med nationalräkenskapernas beräkningsmetoder.46 I kombination med sysselsättningsförskjutningar mellan privat och offentlig sektor leder detta till en produktivitetsökning i hela ekonomin som varierar mellan 2,1 % och 1,6 % per år under perioden.

Produktivitetsökningen och arbetskraftens utveckling medför att BNP växer med knappt 2,1 % om året i genomsnitt under perioden 2007–2050. BNP per capita växer med drygt 1,7 % per år i genomsnitt. Detta innebär att BNP kommer att vara knappt 60 % högre 2030 än 2007 och nästan 140 % högre 2050. BNP per

46 Dessa beräkningsmetoder ses för närvarande över och i framtiden ska det i nationalräkenskaperna göras mer kvalificerade bedömningar av produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor.

83

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabell 7.1 Makroekonomiska förutsättningar

	2007	2010	2015	2020	2030	2040	2050
Procentuell förändring
Befolkning 20 - 64 år	0,5	0,2	0,1	-0,1	0,1	0,1	0,3
Sysselsatta	2,3	0,4	0,4	0,0	0,0	0,1	0,3
Arbetade timmar	2,8	0,6	0,4	0,0	-0,1	0,1	0,3
Produktivitet i näringslivet	0,5	2,4	2,4	2,3	2,2	2,2	2,2
Produktivitet i hela ekonomin	0,5	2,0	2,0	1,8	1,6	1,8	1,9
BNP per capita	2,6	2,1	2,1	1,5	1,3	1,7	1,9
BNP, fasta priser	3,2	2,6	2,6	1,9	1,7	2,0	2,2
BNP-deflator	3,0	2,7	2,3	2,3	2,4	2,2	2,0
KPI	2,2	2,7	2,0	2,0	2,0	2,0	2,0
Real timlön	1,7	2,0	2,3	2,3	2,2	2,1	1,9
Procent
Reguljär sysselsättningsgrad, 20-64 år	79,2	80,0	81,1	81,2	80,5	80,6	80,4
Öppen arbetslöshet	4,4	4,3	3,9	3,8	3,9	3,9	3,9

Anm.: För perioden 2010–2050 anges genomsnittlig procentuell förändring från föregående i tabellen redovisade år.

Källa: Finansdepartementet.

capita är ca 45 % högre 2030 och mer än fördubblas till 2050.

Löneutvecklingen i privat sektor styrs av produktivitetsutvecklingen. Detta betyder att vinsterna som andel av BNP antas vara oförändrade. Lönerna i offentlig sektor antas följa lönerna i näringslivet. Då produktivitetsutvecklingen i offentlig sektor antas vara noll medför detta att produktiviteten i den totala ekonomin växer långsammare än lönerna.

De viktigaste beräkningsförutsättningarna sammanfattas i tabell 7.1.

7.3 De offentliga finanserna

De offentliga finanserna år 2010 uppvisar ett överskott motsvarande 3,6 % av BNP. Efter 2010 antas att de successivt anpassas så att målet om 1 procents överskott uppnås.47 Denna anpassning är av beräkningsteknisk natur och speglar på intet sätt förväntningar avseende faktiska åtgärder. Anpassningen sker i

beräkningarna genom en ospecificerad utgifts- ökning som inte antas påverka ekonomins funktionssätt i övrigt. Antagandena i beräkningarna är i denna mening orealistiska men scenariot har ändå ett pedagogiskt värde. Scenariot visar på effekterna av en oförändrad politik där ambitionsnivån i det offentliga åtagandet ligger fast och finansieringen sker enligt oförändrade principer.

För att illustrera betydelsen av strukturella reformer för de offentliga finansernas långsiktiga utveckling kontrasteras detta basscenario med ett sysselsättningsscenario där anpassningen till enprocentmålet sker genom skattesänkningar som varaktigt höjer arbetsutbudet och sysselsättningen. Skattekvoten hålls konstant efter 2015, såväl utgifter som inkomster styrs därefter i huvudsak av demografiska faktorer.48 I det följande avser redovisningen, om inte annat anges, basscenariot.

Offentliga sektorns inkomster

Skatteinkomsternas långsiktiga utveckling är i hög grad beroende av sysselsättningsutveck- lingen. Huvuddelen av skatterna är direkt eller

47 Regeringen har uttalat att den avser att upprätthålla detta finans- politiska mål under innevarande mandatperiod och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna skall utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. I beräkningarna antas att den offentliga sektorns finansiella saldo år 2015 visar ett överskott motsvarande 1 % av BNP.

48 I basscenariot hålls skattekvoten konstant redan från 2011 medan låsningen sker från 2016 i sysselsättningsscenariot.

84

indirekt en beskattning av arbete. Den största delen av hushållens inkomstskatter samt de soci- ala avgifterna belastar lönesumman. Dessa skat- ter står för mer än hälften av de offentliga inkomsterna. Utvecklingen på arbetsmarknaden är också av stor betydelse för inkomsterna från skatter på hushållens konsumtionsutgifter som mervärdesskatt och punktskatter. Även om skattesatserna hålls oförändrade i förhållande till respektive skattebas, så kommer den totala skattekvoten, dvs. skatter och avgifter i förhål- lande till BNP, att förändras något de närmaste decennierna. Orsaken är att ett antal viktiga skattebaser kan förväntas växa snabbare än BNP. Detta gäller t.ex. hushållens konsumtionsutgifter och de beskattade transfereringarna, som växer när antalet pensionärer ökar.

En mindre del av kostnaderna för välfärds- tjänsterna finansieras genom brukaravgifter. I beräkningarna har antagits att avgifterna för barnomsorg etc. ökar i takt med produktions- kostnaderna. Det innebär att avgiftsinkomsterna ökar i en betydligt snabbare takt än om dagens maxtaxor blir bestående, men i en långsammare takt än hushållens disponibla inkomster.

Offentliga sektorns utgifter

Befolkningsstrukturens förändring får stora effekter på de offentliga utgifterna. Allt fler äldre i befolkningen påverkar utgifterna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg. Beräkningen av pensionsutgifterna bygger på den demografiska utvecklingen, de makroekonomiska förut- sättningarna samt gällande regelverk. Pensions- utgifterna som andel av BNP beräknas öka från 8,2 % 2007 till som högst 8,9 % i början av 2030- talet, för att sedan sjunka ner mot 7,7 % 2050. Utgifterna för sjukvård och äldreomsorg beräknas öka från 10,0 % 2007 till knappt 13,0 % av BNP 2050. Sammantaget ökar utgifterna för pensioner, sjukvård och äldreomsorg som andel av BNP med drygt 2,1 procentenheter under kalkylperioden.

I kalkylerna förutsätts en standardsäkring av de offentliga transfereringssystemen. För en stor del av transfereringarna finns ett regelverk som automatiskt höjer förmånerna i takt med löneutvecklingen. Detta gäller för pensioner som räknas upp med inkomstindex, och delvis för transfereringar som ersätter inkomstbortfall, t.ex. sjuk- och föräldraförsäkringen. Transfereringar som saknar denna typ av

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

automatisk standardsäkring, t.ex. barnbidrag och studiestöd, ökar i beräkningen i takt med den nominella löneutvecklingen. En sådan standard- säkring motverkar den urholkning som skulle ske på längre sikt om kalkylen byggde på strikt oförändrade regler. Standardsäkringen förutsätter därmed att vissa reformer genomförs i takt med att ekonomin växer.

Personalintensiteten, t.ex. antal lärartimmar per elev, kan ses som en indikator på kvalitén i den offentliga tjänsteproduktionen. I beräkningarna antas att dessa tjänster utförs med samma personaltäthet som i dag.

Mellan 2015 och 2030 beräknas de primära offentliga utgifterna, dvs. utgifterna exklusive räntor, öka som andel av BNP. (Se tabell 7.2.) Det samlade demografiska utgiftstrycket medför under denna 15-årsperiod att efterfrågan på skattefinansierade välfärdstjänster i genomsnitt stiger med 1 % per år. Transfereringar knutna till personer under 20 år faller som andel av BNP de närmaste åren medan pensionsutgifterna ökar. Totalt sett minskar hushållstransfereringarna något som andel av BNP fram till 2020.

Mellan 2020 och 2030 beräknas de primära utgifterna som andel av BNP öka med ca 2 procentenheter. Utgiftskvoten når sin kulmen i mitten av 2030-talet. Det är huvudsakligen offentlig konsumtion av sjukvård och äldreomsorg som ökar, men även hushålls- transfereringar i form av pensioner växer. Den tekniska justeringen blir något större än förändringen i finansiellt sparande mellan 2010 – 2015. Detta beror på att de åldersanknutna utgifterna faktiskt minskar under denna period. Det är först efter 2015 som det demografiska utgiftstrycket sätter in på allvar.

Hållbara offentliga finanser

Det finns ingen entydig definition av offentligfinansiell hållbarhet. Ett sätt, som bland annat använts i långtidsutredningen, är att skuldsituationen inte ska försämras över en period som är överblickbar men ändå tillräckligt lång för att innefatta den demografiska strukturförändringen. Om den offentliga skulden som andel av BNP inte är större i slutet av perioden än i början kan finanspolitiken med detta synsätt anses vara hållbar.

85

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabell 7.2 Offentliga finanser

Procent av BNP

	2007	2010	2015	2020	2030	2040	2050
Primära inkomster	51,8	50,3	50,5	50,7	51,1	50,9	50,3
Skatter och avgifter	48,4	47,2	47,7	48,0	48,6	48,7	48,3
Övriga inkomster	3,4	3,1	2,9	2,7	2,4	2,2	2,0
Primära utgifter	49,3	47,4	50,6	51,2	53,3	52,8	51,4
Transfereringar	19,8	18,8	19,0	19,2	19,6	19,2	18,4
Konsumtion	26,6	25,8	24,9	25,3	26,9	26,8	26,3
Investeringar	2,9	2,8	2,7	2,8	2,9	2,9	2,8
Teknisk justering	0,0	0,0	3,9	3,9	3,9	3,9	3,9
Primärt sparande	2,5	2,8	-0,1	-0,5	-2,2	-1,9	-1,1
Kapitalinkomster, netto	0,4	0,7	1,1	1,2	0,8	-0,1	-0,7
Finansiellt sparande	2,9	3,6	1,0	0,7	-1,4	-2,0	-1,8
Finansiell ställning
Statsskuld	35,6	20,2	7,3	1,4	2,3	13,6	23,4
Konsoliderad bruttoskuld	39,7	24,5	12,6	7,8	10,4	22,3	32,0
Nettoskuld	-17,7	-24,4	-31,0	-31,6	-20,6	0,5	13,8

Källa: Finansdepartementet.

I diagram 7.4 illustreras statsskuldens utveckling som andel av BNP fram till 2050. I diagrammet visas två scenarier över denna utvecklingen. Gemensamt för de bägge scenarierna är att de offentliga finanserna antas uppvisa ett överskott på 1 % av BNP år 2015. Den offentliga sektorns finansiella sparande antas minska linjärt mellan 2010 och 2015 från 3,6 % av BNP till 1 % av BNP.49 I basscenariot, som detta avsnitt hittills byggt på, försämras saldot genom en ospecificerad utgiftsökning som inte antas påverka ekonomins funktionssätt i övrigt. I sysselsättningsscenariot åstadkoms neddragningen av budgetsaldot genom skatte- sänkningar som är utformade så att arbetsutbudet stimuleras.

Kalkylen för basscenariot resulterar i en skuldkvot 2050 som är något lägre än 2007. Samtidigt visar skuldkvotens ökning under periodens senare del att hållbarhetsproblem kan uppkomma efter 2050.

Den uppåtgående skuldkvoten inger en viss oro att de offentliga finanserna kanske inte är hållbara om tidsperspektivet sträcks ut längre in i framtiden. För att bedöma detta kompletteras långtidsutredningens hållbarhetskriterium med en mer formell hållbarhetsanalys.

49 Det linjära förloppet är tekniskt motiverat och används för att undvika de kraftiga svängningar som skulle uppstå om justeringen infördes direkt 2011.

Diagram 7.4 Statsskulden

Procent av BNP

40
35				Basscenario
30				Sysselsättningsscenario
25
20
15
10
5
0
-5
-10
2007	2012	2017	2022	2027	2032	2037	2042	2047
Källa: Finansdepartementet.

I strikt mening är de offentliga finanserna hållbara om nuvärdet av alla framtida inkomster och utgifter, exklusive räntor, är lika med nettoskulden i periodens början. EU- kommissionen har tagit fram en indikator som bygger på en sådan strikt hållbarhetsdefinition. Indikatorn, kallad S2, anger den permanenta budgetförstärkning som krävs för att strikt hållbarhet skall uppnås. S2 uttrycks i andel av BNP och blir i basscenariot 0,0 och i sysselsättningsscenariot -0,8. Det neutrala värdet betyder att de offentliga finanserna är hållbara enligt detta kriterium men att de inte tål någon som helst permanent budgetförsvagning (ökade utgifter eller minskade skatter). I sysselsättningsscenariot finns däremot utrymme för en permanent budgetförsvagning på 0,8 procent av BNP utan att hållbarheten äventyras.

86

De offentliga finanserna kan alltså betraktas som långsiktigt hållbara i både basscenariot och sysselsättningsscenariot. Ytterligare struktur- åtgärder är alltså inte uppenbart påkallade av hållbarhetsskäl. Man bör dock betänka att hållbarheten är svag i basscenariot och att långa framskrivningar är behäftade med stor osäkerhet. Scenariot illustrerar överskottsmålets betydelse för möjligheten att bibehålla standarden i de skattefinansierade välfärds- systemen. För att statsskulden som andel av BNP på lång sikt inte ska närma sig ohållbara nivåer och framtvinga nedskärningar, måste skuldkvoten minska snabbt de närmaste åren.

Sysselsättningsscenariot illustrerar tydligt den avgörande betydelse som en permanent ökad sysselsättning har för det framtida välståndet. Under tioårsperioden 2010–2020 ökar sysselsättning och BNP betydligt snabbare i sysselsättningsscenariot. Den permanenta sysselsättningsökningen motsvarar 180 000 personer och BNP ligger efter anpassningen varaktigt över 5 procent högre än i basscenariot (diagram 7.5).50 Utöver det generellt ökade välstånd en fortsatt strukturellt inriktad politik sannolikt leder till medför den även utrymme för framtida reformer i form av ytterligare skatte- sänkningar eller satsningar på exempelvis vård och omsorgstjänster.

Diagram 7.5 BNP-effekt av sysselsättningsscenariot

Procent
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2007	2012	2017	2022	2027	2032	2037	2042	2047

Anm: I diagrammet anges den ökning av BNP som uppkommer i sysselsättningsscenariot i förhållande till basscenariot.

Källa: Finansdepartementet.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Bedömningen att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara i basscenariot är avhängig de antaganden som gjorts i beräkningarna. Av avgörande betydelse är att de offentliga utgifterna inte ökar mer än vad som är demografiskt betingat. Detta innebär att den förväntade framtida tillväxten inte till någon del används för att öka den offentliga servicens kvalitet eller omfattning. Om hushållen önskar konsumera mer av de tjänster som i dagsläget tillhandahålls av den offentliga sektorn måste det finansieras privat vilket, i så fall, kommer att medföra fördelningsmässiga konsekvenser. I sysselsättningsscenariot finns ett visst utrymme för offentlig finansiering.

Helt avgörande är också att en hög sysselsättningsnivå kan upprätthållas. Om sysselsättningen sjunker kommer skatte- belastningen på de arbetande att behöva höjas om ambitionsnivån i det offentliga åtagandet skall bestå. Högre produktivitet skulle kunna kompensera ett minskat arbetsutbud vad gäller den aggregerade produktionen i ekonomin. Men om löner i såväl privat som offentlig sektor styrs av produktivitetsutvecklingen skulle en sådan ökning driva på kostnadsutvecklingen i den arbetsintensiva offentliga produktionen och skatteuttaget skulle behöva höjas ändå mer. Detta riskerar då att ytterligare minska arbetsutbudet.

50 Effekten på BNP är beräknad på ett förenklat sätt. Den sysselsättningseffekt som skattesänkningarna medför får i beräkningarna fullt genomslag på produktionsnivån. I verkligheten skulle dock en sådan sysselsättningsökning påverka produktiviteten och BNP-effekten skulle då sannolikt inte bli fullt så stor.

87

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

8 Prognosjämförelse

8.1 Jämförelse med föregående prognos för 2007

Sedan 2007 års ekonomiska vårproposition har prognosen för den svenska BNP-tillväxten för 2007 reviderats ned från 3,7 % till 3,2 %. Nedre- videringen beror på en svagare utveckling av ex- porten och hushållens konsumtion än vad som tidigare förutsetts.

Prognosen för hushållens konsumtion för 2007 är nedreviderad jämfört med prognosen i vårpropositionen, från 4,2 % till 3,0 %. Den kraftiga nedrevideringen förklaras av en oväntat svag utveckling det första halvåret i år. Hushål- lens konsumtion ökade inte i relation till utveck- lingen av hushållens inkomster, förmögenhet och sysselsättningen. Tillgängliga indikatorer visar dock sammantaget på en god ökning av konsumtionen de närmaste månaderna. Hushål- lens konsumtion väntas därför ta fart under hösten 2007 men inte riktigt lika mycket som tidigare.

Den offentliga konsumtionen förväntades i 2007 års ekonomiska vårproposition öka med 1,4 %. Under första halvåret utvecklades kom- munal konsumtion starkare än förväntat, vilket förklarar upprevideringen av offentlig konsum- tion till 1,6 %.

Till följd av starka utfall under det första halv- året har investeringsvolymen reviderats upp kraftigt. Det är främst industrins och energi- sektorns investeringar som har utvecklats star- kare än väntat. Vidare bidrar de högre kapacite- teutnyttjandet och de gynnsamma finansiella förutsättningarna att driva på investeringarna mer än vad som tidigare förutsågs. Sammantaget bedöms bruttoinvesteringarna öka med 9,4 % jämfört med 5,6 % i 2007 års ekonomiska vår- proposition.

Jämfört med 2007 års ekonomiska vårpropo- sition bedöms nu exporttillväxten under 2007 bli 5,3 % istället för 7,0 %. Bakgrunden till revide- ringen är första halvårets relativt svaga varuex- port. Importtillväxten under 2007 bedöms nu bli 0,2 procentenheter lägre jämfört med i 2007 års ekonomiska vårproposition. Nedrevideringen beror främst på att exporten och hushållens kon- sumtion utvecklats svagare än väntat.

Sysselsättningsprognosen är oförändrad jäm- fört med 2007 års ekonomiska vårproposition. Arbetskraftsprognosen är nedreviderad till följd av att arbetskraften utvecklats svagare än väntat.

Sammantaget medför detta att den öppna ar- betslösheten är nedreviderad. Löneprognosen är oförändrad jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition.

Inflationsprognosen för 2007 har reviderats upp. En orsak till detta är att inflationen under våren och sommaren har överstigit vårproposi- tionens prognos, vilket bland annat beror på att bensin- och oljepriserna har varit högre än vän- tat. En annan orsak är att produktivitetsprogno- sen har reviderats ned, vilket medfört en högre enhetsarbetskostnad. KPI-prognosen har också reviderats upp på grund av att prognosen för eg- nahemsräntorna har höjts. Det högre resursut- nyttjandet och det högre inflationstrycket medför att Riksbanken bedöms höja räntan något mer än vad som förutsågs i vårpropositio- nen.

Tabell 8.1 Finansdepartementets prognoser för 2007 i

2007 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2008

Procentuell förändring, om annat ej anges

	VÅP07	BP08
Sverige
BNP	3,7	3,2
Hushållens konsumtion	4,2	3,0
Offentlig konsumtion	1,4	1,6
Bruttoinvesteringar	5,6	9,4
Lagerinvesteringar1	0,0	0,2
Export	7,0	5,3
Import	7,6	7,4
Antal sysselsatta	2,3	2,3
Antal arbetade timmar2	1,5	2,8
Öppen arbetslöshet3	4,7	4,4
Total arbetslöshet3	6,7	6,5
Timlön	4,0	4,0
Offentliga sektorns finansiella
sparande4,5	2,3	2,9
KPI, årsgenomsnitt	1,8	2,2
Reporänta6	3,50	4,00
TCW-index7	124	123
Förenta Staterna, BNP	2,2	2,0
Euroområdet, BNP	2,2	2,6

1 Procent av BNP föregående år.

2 Faktiska timmar.

3 Procent av arbetskraften.

4 Procent av BNP.

5 Justerat för ändrad redovisning av premiepensionssystemet.

6 Reporänta vid årets slut.

7TCW-index vid årets slut.

Den offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp med 18 miljarder kronor eller 0,6 % av BNP jämfört vårpropositionen. Revide- ringen beror främst på högre skatteinkomster på

88

hushållens kapitalvinster och företagens vinster. Utgifterna har reviderats upp för den kommu- nala sektorn.

Prognosen för BNP-tillväxten i Förenta sta- terna har reviderats ned med 0,2 procentenheter som en effekt av att konsumtionstillväxten dämpas mer än vad som förutsågs i 2007 års eko- nomiska vårproposition. Däremot har BNP- prognosen för euroområdet reviderats upp med 0,4 procentenheter till 2,6 %. Euroområdet växte oväntat snabbt i slutet av förra året och under det första kvartalet i år. Det var framför allt ex- porten och investeringar som ökat starkare än väntat.

8.2 Jämförelse med föregående prognos för 2008

Prognosen för svensk BNP-tillväxt 2008 har re- viderats ned från 3,3 % till 3,2 % jämfört med vad som förutsågs i vårpropositionen. Den marginella nedrevideringen beror bl.a. på en något sämre utveckling av exporten och av den statliga konsumtionen jämfört med vad som tidigare förutsetts.

År 2008 är sysselsättnings- och arbetskraftsprognosen uppreviderade till följd av positiva effekter av förslag som syfte till att höja sysselsättningen som föreslås i denna proposition(se fördjupningsruta om politikeffekter på sidan 43). Löneprognosen är uppreviderad till följd av att resursutnyttjandet bedöms vara mer ansträngt än vad som förutsågs i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Inflationsprognosen för 2008 har reviderats upp främst på grund av att prognosen för en- hetsarbetskostnaden har reviderats upp.

För 2008 har den offentliga sektorns finansi- ella sparande reviderats upp med 20 miljarder kronor eller 0,6 % av BNP. Skatteinkomsterna har reviderats upp med 24 miljarder kronor trots de skattesänkningar som föreslås i budgetpropo- sitionen. Därav svarar en tillfällig ökning av mer- värdesskatten för 10 miljarder kronor till följd av en omläggning av redovisningen av den s.k. byggmomsen. Lönesumman har reviderats upp, vilket ger högre skatteinkomster, som till stor del kompenserar för de skattesänkningar på arbete som föreslås i budgetpropositionen. Ut- gifterna har reviderats upp för den kommunala sektorn medan statens utgifter har reviderats ned.

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

För 2008 har Förenta staternas BNP-tillväxt marginellt reviderats upp med 0,1 procentenhet. Lite starkare investeringar i industrin ligger till grund för detta. Euroområdets BNP-tillväxt har reviderats upp 0,1 procentenhet 2008. Tillväxten under 2007 bedöms bli starkare än vad som förutsågs i 2007 års ekonomiska vårproposition vilket marginellt får effekt även på 2008.

Tabell 8.2 Finansdepartementets prognoser för 2008 i 2007 års ekonomiska vårproposition och budgetpropositionen för 2008

Procentuell förändring, om annat ej anges

	VÅP07	BP08
Sverige
BNP	3,3	3,2
Hushållens konsumtion	3,8	3,8
Offentlig konsumtion	1,4	1,0
Bruttoinvesteringar	3,4	4,6
Lagerinvesteringar1	0,1	0,0
Export	6,3	6,0
Import	6,7	6,5
Antal sysselsatta	0,9	1,2
Antal arbetade timmar2	1,1	1,4
Öppen arbetslöshet3	4,1	4,0
Total arbetslöshet3	6,2	5,8
Timlön	4,3	4,7
Offentliga sektorns finansiella
sparande4,5	2,2	2,8
KPI, årsgenomsnitt	2,3	2,8
Reporänta6	4,50	4,50
TCW-index7	120	121
Förenta Staterna, BNP	2,6	2,7
Euroområdet, BNP	2,1	2,2

1 Procent av BNP föregående år.

2 Faktiska timmar.

3 Procent av arbetskraften.

4 Procent av BNP.

5 Justerat för ändrad redovisning av premiepensionssystemet.

6 Reporänta vid årets slut.

7TCW-index vid årets slut.

89

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabellsamling

Tabeller till avsnitt 1 Internationell konjunktur

BNP-tillväxt

Procentuell förändring

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Förenta staterna	0,8	1,6	2,5	3,6	3,1	2,9	2,0	2,7	2,9	3,0
Japan	0,2	0,3	1,5	2,3	1,9	2,2	2,4	2,1	1,7	1,4
Euroområdet	1,9	0,9	0,8	2,0	1,4	2,8	2,6	2,2	2,1	2,0
BNP världen	2,6	3,2	3,9	5,2	4,8	5,4	5,1	4,9	4,7	4,5
Världsmarknadsefterfrågan1	1,8	2,6	4,3	9,8	7,8	9,7	6,0	6,9	7,2	7,1
1 Världsmarknadsefterfrågan mäter den sammanvägda importefterfrågan i samtliga länder som Sverige exporterar till.
Källor: Eurostat, nationella källor och Finansdepartementet.
Arbetslöshet
Procent av arbetskraften
	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Förenta staterna	4,7	5,8	6,0	5,5	5,1	4,6	4,7	5,0	4,9	4,8
Japan	5,0	5,4	5,2	4,8	4,4	4,1	3,7	3,6	3,6	3,6
Euroområdet	7,8	8,2	8,7	8,8	8,6	7,9	7,0	6,9	6,9	7,0
Anm.: Eurostats definition för euroområdet och nationell definition för Förenta staterna och Japan.
Källor: Eurostat, nationella källor och Finansdepartementet.
Inflation
Årlig procentuell förändring
	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Förenta staterna	2,8	1,6	2,3	2,7	3,4	3,2	2,8	2,4	2,8	2,9
Japan	-0,9	-0,8	-0,3	-0,1	-0,1	0,2	0,0	0,4	1,0	1,2
Euroområdet	2,4	2,3	2,1	2,1	2,2	2,2	2,0	2,0	1,9	1,9

Anm.: HIKP för euroområdet, KPI för Förenta staterna och Japan.

Källor: Eurostat, nationella källor och Finansdepartementet.

90

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabeller till avsnitt 2 Finansiella marknader

Ränte- och valutakursprognos, slutkurs

Värde vid respektive års slut

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Reporänta	3,75	3,75	2,75	2,00	1,50	3,00	4,00	4,50	4,75	4,25
6-månadersränta	3,73	3,54	2,70	2,05	1,93	3,07	4,10	4,60	4,85	4,30
5-årsränta	4,98	4,14	4,30	3,33	3,16	3,70	4,75	5,00	5,10	4,50
10-årsränta	5,35	4,71	4,86	3,90	3,38	3,65	4,95	5,05	5,20	4,55
10-årsdiff. SEK-DEM	0,35	0,52	0,51	0,25	0,02	-0,15	0,25	0,00	0,60	-0,05
6 mån. EURIBOR	3,14	2,67	2,14	2,16	2,60	3,61	4,30	4,55	4,30	4,30
TCW-index	137	131	124	121	131	123	123	121	122	123
EUR/SEK	9,32	9,12	9,02	8,98	9,44	9,04	9,10	8,90	8,90	8,90
USD/SEK	10,45	8,68	7,36	6,70	7,95	6,84	6,55	6,50	6,59	6,85
EUR/USD	0,89	1,05	1,22	1,34	1,19	1,32	1,39	1,37	1,35	1,30
Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet.
Ränte- och valutakursprognos, årsgenomsnitt
Årsgenomsnitt
	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
6-månadersränta	4,05	4,16	3,01	2,17	1,75	2,45	3,62	4,37	4,74	4,55
5-årsränta	4,70	4,99	4,08	3,76	2,85	3,52	4,33	4,89	5,05	4,78
10-årsränta	5,11	5,30	4,64	4,42	3,38	3,70	4,37	5,00	5,13	4,85
10-årsdiff. SEK-DEM	0,29	0,51	0,54	0,36	0,00	-0,08	-0,02	0,11	0,33	0,25
6 mån. EURIBOR	3,64	3,28	2,25	2,09	2,24	3,06	4,07	4,44	4,41	4,30
TCW-index	136	134	128	126	128	127	124	122	121	122
EUR/SEK	9,25	9,16	9,12	9,13	9,28	9,25	9,18	8,99	8,90	8,90
USD/SEK	10,33	9,73	8,09	7,35	7,49	7,38	6,78	6,52	6,55	6,73
EUR/USD	0,90	0,94	1,13	1,24	1,24	1,25	1,35	1,38	1,36	1,32

Källor: Riksbanken, Reuters och Finansdepartementet.

91

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabeller till avsnitt 3 Svensk efterfrågan och produktion

Försörjningsbalans

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	20061	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Hushållens konsumtionsutgifter	1 338	0,4	1,5	1,8	2,2	2,4	2,8	3,0	3,8	3,2	2,3
Offentliga konsumtionsutgifter	759	0,9	2,3	0,7	0,4	0,3	1,8	1,6	1,0	0,3	0,1
Statliga	207	-1,5	3,0	1,5	-0,6	-2,0	0,8	0,3	-0,9	-0,4	-1,6
Kommunala	553	1,9	2,0	0,4	0,8	1,2	2,2	2,1	1,8	0,5	0,7
Fasta bruttoinvesteringar	507	-1,0	-2,6	1,1	6,4	8,1	7,9	9,4	4,6	3,5	3,4
Lagerinvesteringar2	0	-0,5	-0,2	0,3	-0,4	-0,1	-0,0	0,2	-0,0	0,0	0,0
Export	1 451	0,5	1,2	4,5	11,1	6,6	8,7	5,3	6,0	6,0	6,0
Import	1 225	-2,6	-1,9	5,0	7,0	6,9	7,9	7,4	6,5	6,5	6,3
BNP	2 832	1,1	2,0	1,7	4,1	2,9	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
BNP, kalenderkorrigerad	–	1,2	2,0	1,8	3,6	2,9	4,5	3,4	3,0	2,5	1,9

1 I löpande priser.

2 Bidrag till BNP-tillväxt.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Bidrag till tillväxt

Procentenheter

		2001		2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Hushållens konsumtionsutgifter		0,2		0,7	0,9	1,1	1,1	1,3	1,4	1,8	1,5	1,1
Offentliga konsumtionsutgifter		0,2		0,6	0,2	0,1	0,1	0,5	0,4	0,3	0,1	0,0
Statliga		-0,1		0,2	0,1	0,0	-0,2	0,1	0,0	-0,1	0,0	-0,1
Kommunala		0,4		0,4	0,1	0,2	0,2	0,4	0,4	0,3	0,1	0,1
Fasta bruttoinvesteringar		-0,2		-0,5	0,2	1,0	1,3	1,4	1,7	0,9	0,7	0,7
Lagerinvesteringar		-0,5		-0,2	0,3	-0,4	-0,1	-0,0	0,2	-0,0	0,0	0,0
Export		0,2		0,5	2,0	4,9	3,1	4,2	2,7	3,2	3,2	3,3
Import		1,0		0,8	-1,9	-2,6	-2,6	-3,2	-3,2	-2,9	-3,0	-3,0
BNP		1,1		2,0	1,7	4,1	2,9	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Export och import av varor och tjänster samt prisutveckling
	Mdkr		Procentuell volymförändring
	20061		2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Export
Varuexport	1 084		-2,1	2,0	4,8	10,2	5,1	8,0	3,2	5,4	–	–
Bearbetade varor1	886		-2,9	1,9	4,8	10,3	4,5	8,3	3,7	5,6	–	–
Tjänsteexport	368		10,1	-1,5	3,6	14,4	11,5	10,7	11,4	7,8	–	–
Total export	1 451		0,5	1,2	4,5	11,1	6,6	8,7	5,3	6,0	6,0	6,0
Exportpris			2,5	-1,7	-1,9	-0,4	3,0	2,7	1,6	-0,4	1,2	2,0
Import
Varuimport	928		-5,1	-0,2	7,0	7,6	7,9	7,7	6,9	6,8	–	–
Bearbetade varor2	683		-6,5	-1,4	5,6	9,9	9,3	9,8	8,4	8,2	–	–
Tjänsteimport	296		4,6	-6,4	-0,4	5,3	4,0	8,5	9,0	5,8	–	–
Total import	1 225		-2,6	-1,9	5,0	7,0	6,9	7,9	7,4	6,5	6,5	6,3
Importpris	–		4,1	0,1	-2,2	0,8	4,7	3,5	0,0	-0,6	0,6	1,7

1 I löpande priser.

2 Varugrupper enligt SNI.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

92

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Fasta bruttoinvesteringar

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	20061	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Näringslivet1	336	-2,9	-7,1	1,2	5,9	8,8	6,4	11,4	4,4	–	–
Varuproducenter	152	-0,6	-9,4	3,3	3,4	15,9	6,6	17,5	5,5	–	–
Industri	87	2,2	-14,2	-1,4	2,8	13,9	4,7	14,2	5,7	–	–
El-, gas- och vattenverk	34	-7,5	3,9	11,0	7,2	29,9	11,3	40,3	7,0	–	–
Tjänsteproducenter2	184	-4,4	-5,4	-0,2	7,8	3,6	6,2	6,3	3,5	–	–
Företagstjänsteverksamhet	38	-7,6	-1,0	0,5	16,8	5,6	4,8	7,6	3,6	–	–
Handel	33	-6,8	-6,3	9,0	14,3	5,1	3,7	9,9	5,4	–	–
Bostäder	90	4,2	10,5	5,4	15,4	14,0	14,3	7,5	3,4	–	–
Nybyggnationer	56	5,7	13,1	6,3	23,1	16,5	11,9	7,6	0,0	–	–
Ombyggnationer	33	2,4	6,9	4,0	4,6	10,0	18,7	7,4	9,2	–	–
Offentliga myndigheter	82	4,5	8,7	-2,7	1,4	-0,3	7,8	3,0	6,7	–	–
Staten	42	1,3	11,1	1,0	9,6	-7,4	6,4	-3,1	5,7	–	–
Kommuner	40	7,7	6,5	-6,3	-6,9	8,3	9,2	9,3	7,6	–	–
Totalt	507	-1,0	-2,6	1,1	6,4	8,1	7,9	9,4	4,6	3,5	3,4
Byggnader	223	5,9	2,6	-2,1	6,4	4,8	10,8	6,3	4,4	–	–
Maskiner	210	-4,4	-3,6	3,3	6,3	12,5	5,4	15,3	4,9	–	–
Mjukvara	74	-5,7	-11,9	3,1	6,9	5,2	7,0	1,5	4,2	–	–

1 I löpande priser.

2 Exklusive bostäder.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

93

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Hushållens ekonomi

Hushållens inkomster

	Mdkr	Procentuell förändring, löpande priser
	20061	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Real disponibel inkomst2	1 379	6,3	3,4	1,2	1,4	1,5	2,2	5,4	4,0	2,5	1,8
Prisindex3	–	2,1	1,7	1,8	0,8	1,3	1,3	1,5	2,2	2,4	2,4
Nominell disponibel inkomst	1 379	8,5	5,2	3,0	2,2	2,8	3,5	7,0	6,3	4,9	4,2
varav
Lönesumma4	1 137	5,8	3,2	2,4	2,6	3,7	5,4	7,1	6,4	5,2	4,0
Övriga faktorinkomster	249	0,0	5,1	3,7	-2,3	8,7	5,8	6,4	6,9	4,6	4,2
Räntor och utdelningar, netto5	10	0,3	-0,4	0,0	0,9	-0,5	-0,3	0,1	0,0	0,1	0,2
Offentliga transfereringar	497	2,7	4,2	7,7	3,5	1,6	1,8	-0,9	2,4	4,2	4,8
varav
Pensioner	238	3,4	4,1	10,7	3,3	0,7	2,8	3,5	5,1	6,8	6,1
Sjukdom	118	10,1	8,8	7,4	1,0	3,7	0,0	-2,2	-0,3	2,4	3,8
Arbetsmarknad	40	-18,0	1,9	11,2	10,9	-0,3	-9,0	-26,7	-6,3	-4,5	5,1
Familjer och barn	53	7,4	2,3	3,0	1,8	2,8	8,7	1,1	2,2	2,6	2,9
Studier	13	2,1	-3,6	-9,4	1,2	2,9	5,3	-3,5	-0,7	1,2	2,0
Övrigt	36	2,0	-0,2	-0,4	6,4	1,5	3,2	1,1	0,3	1,5	1,4
Privata transfereringar	44	31,2	-14,9	5,2	2,9	0,1	-3,8	0,9	1,1	4,7	4,6
Skatter och avgifter	-559	-2,7	-3,1	6,6	4,6	4,6	5,3	-0,4	2,6	5,1	4,6
Hushållens sparande
	Mdkr	Andel av disponibel inkomst
	20061	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Eget sparande	40	3,9	5,7	5,1	4,3	3,5	2,9	5,1	5,2	4,6	4,1
Nettosparande i avtalspensioner	81	6,6	5,5	6,0	5,8	5,7	5,9	5,8	5,9	6,0	6,1
(inklusive pps)
Total sparkvot6	122	9,8	10,6	10,5	9,6	8,7	8,3	10,3	10,5	10,0	9,6
Finansiellt sparande	92	9,8	10,2	9,8	8,2	7,2	6,6	8,5	8,7	8,2	7,8

1 I löpande priser.

2 Hushållens reala disponibla inkomst beräknas genom att den nominella inkomsten deflateras med implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.

3 Implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.

4 Lönesumman motsvarar antalet arbetade timmar multiplicerat med timlön.

5 Vid räntor och utdelningar anges nettobidraget i procentuell volymförändring.

6 Total sparkvot = nettosparande inklusive sparande i avtalspensioner (inklusive premiepensionssparande)/ (disponibel inkomst + nettosparande i avtalspensioner (inkl. PPS)).

Anm.: Skillnaden mellan begreppen nettosparande och finansiellt sparande är framför allt att kapitalförslitning på hushållens kapitalstock utgör en avdragspost vid beräkning av nettosparandet, medan investeringsutgifter är en avdragspost vid beräkning av det finansiella sparandet. Om nettoinvesteringarna överstiger kapitalförslitningen blir det finansiella sparandet lägre än nettosparandet.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Näringslivets produktion

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	20061	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Varuproducenter	754	-0,3	3,7	1,7	9,3	3,5	4,9	3,3	3,4	–	–
varav: Industri	518	-2,2	5,8	3,7	10,1	4,1	5,4	3,5	4,0	–	–
Byggverksamhet	124	5,4	-0,5	-3,3	5,1	5,6	8,2	6,4	3,7	–	–
Tjänsteproducenter	1 170	1,8	1,4	2,1	2,7	3,8	5,5	4,1	4,0	–	–
varav: Handel	273	1,2	2,3	5,9	5,6	5,0	5,8	4,3	5,1	–	–
Företagstjänster	260	4,7	-4,0	4,2	7,5	5,4	9,8	5,3	4,9	–	–
Näringslivet totalt	1 924	1,0	2,3	1,9	5,2	3,7	5,3	3,8	3,8	3,0	2,6

1 I löpande priser.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

94

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Offentlig produktion

	Mdkr	Procentuell volymförändring
	20061	2001	2002		2003	2004	2005	2006	2007		2008	2009	2010
Kommunal produktion	379	0,6	0,0		0,5	2,3	0,1	1,3	1,9		1,8	0,5	0,7
Statlig produktion	136	0,0	2,2		1,1	1,2	-1,1	0,6	1,2		0,5	0,3	-0,7
Total offentlig produktion	515	0,4	0,6		0,6	2,0	-0,2	1,1	1,7		1,4	0,4	0,4
1 I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bytesbalans
Miljarder kronor, löpande priser, om annat ej anges
	2001	2002	2003		2004		2005	2006	2007		2008	2009	2010
Handelsbalans	149	158	150		170		141	153	157		156	168	182
procent av BNP	6,5	6,7	6,1		6,6		5,3	5,4	5,2		4,9	5,0	5,2
Tjänstebalans	-5	6	17		43		58	73	85		96	103	111
Faktorinkomster	-15	-11	31		-3		21	12	9		14	14	14
Löpande transfereringar	-28	-32	-18		-35		-34	-34	-31		-30	-29	-31
Bytesbalans	101	121	181		176		186	204	219		235	256	276
procent av BNP	4,4	5,1	7,3		6,9		7,0	7,2	7,3		7,4	7,6	7,8
Kapitaltransfereringar	-2	-1	-0		0		2	-20	-5		-5	-5	-6
Finansiellt sparande	99	121	180		176		188	184	214		230	250	270
procent av BNP	4,3	5,1	7,3		6,9		7,0	6,5	7,1		7,2	7,4	7,7
Bytesförhållande
procentuell utveckling	-1,6	-1,8	0,4		-1,2		-1,7	-0,8	1,6		0,2	0,6	0,3
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bruttosparande
		Mdkr		Procent av BNP
		20061		2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Realt sparande		508		17,5	16,6	16,4	16,3	17,1	17,9	19,1	19,3	19,3	19,4
Fasta investeringar		507		17,3	16,5	16,0	16,3	17,2	17,9	18,9	19,1	19,1	19,2
Lagerinvesteringar		0		0,3	0,1	0,4	0,0	-0,1	0,0	0,2	0,2	0,2	0,2
Finansiellt sparande		184		4,3	5,1	7,3	6,9	7,0	6,5	7,1	7,2	7,4	7,7
Offentlig sektor		67		1,7	-1,5	-1,1	0,6	2,0	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Hushåll		92		5,0	5,3	5,0	4,2	3,6	3,2	4,2	4,3	4,0	3,8
Företag		25		-2,4	1,3	3,4	2,1	1,5	0,9	0,1	0,1	0,3	0,3
Bruttosparande		692		21,9	21,7	23,7	23,1	24,2	24,4	26,2	26,5	26,7	27,1
1 I löpande priser.
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bruttonationalinkomst (BNI)
Miljarder kronor, löpande priser
	2001	2002	2003		2004		2005	2006	2007		2008	2009	2010
BNP	2 288	2 372	2 459		2 565		2 671	2 832	3 012	3 189		3 364	3 528
Primära inkomster netto	-19	-9	23		-5		-7	10	11		15	15	15
BNI	2 269	2 362	2 482		2 560		2 663	2 842	3 022	3 204		3 379	3 543

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

95

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabeller till avsnitt 4 Arbetsmarknad, löner, inflation och resursutnyttjande

Arbetsmarknad och resursläge

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet
Procentuell förändring om annat ej anges
BNP	1,1	2,0	1,7	4,1	2,9	4,2	3,2	3,2	2,5	2,2
Produktivitet1	0,4	3,3	3,2	3,6	2,2	2,8	0,6	1,8	2,2	1,9
Arbetade timmar	0,5	-1,3	-1,5	0,8	0,6	1,4	2,8	1,4	0,3	0,3
Medelarbetstid	-1,4	-1,4	-1,0	1,4	0,1	-0,4	0,5	0,2	-0,0	0,5
Kalenderkorrigerat
BNP	1,2	2,0	1,8	3,6	2,9	4,5	3,4	3,0	2,5	1,9
Produktivitet1,2	0,5	3,3	3,3	3,0	2,2	3,1	0,6	1,7	2,2	1,7
Arbetade timmar2	0,8	-1,2	-1,2	-0,3	0,6	2,0	3,1	1,2	0,3	-0,2
Medelarbetstid2	-1,2	-1,4	-0,8	0,3	0,1	0,1	0,8	0,0	0,0	0,0
Sysselsatta	2,0	0,2	-0,4	-0,5	0,5	1,8	2,3	1,2	0,3	-0,2
Reguljär syssels.grad, 16–64 år3,4	75,5	75,2	74,4	73,5	73,2	73,5	74,9	75,6	75,8	75,6
Reguljär syssels.grad, 20–64 år3,4	79,0	78,8	78,2	77,5	77,4	77,7	79,2	80,1	80,3	80,0
Arbetskraften	1,1	0,2	0,6	0,2	0,1	1,2	1,3	0,7	0,4	0,1
Öppen arbetslöshet4,5	4,5	4,5	5,5	6,3	6,0	5,4	4,4	4,0	4,1	4,3
Arbetslöshet enligt ILO5,6	5,9	6,1	6,8	7,7	7,7	7,1	6,0	5,5	5,6	5,9
Programdeltagare5,7	2,5	2,6	2,1	2,4	2,7	3,0	2,0	1,9	1,9	1,9
Total arbetslöshet5	7,0	7,1	7,6	8,6	8,7	8,4	6,5	5,9	6,0	6,2
Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program
Tusental personer, årsgenomsnitt
Sysselsatta	25	24	22	27	40	56	38	22	13	13
I utbildning	86	93	70	80	83	82	55	67	78	75
Totalt	112	117	93	108	123	139	94	89	91	88
Resursläget
Procent av potentiell nivå8
BNP-gap	-0,2	-0,4	-0,9	-0,1	-0,1	0,9	0,6	0,9	0,6	0,0
Produktivitetsgap	-1,4	-0,8	-0,3	1,5	1,3	1,7	0,1	-0,1	0,0	0,0
Medelarbetstidsgap	0,2	0,0	-0,1	0,1	0,1	0,0	0,0	0,0	0,0	0,0
Sysselsättningsgap	0,9	0,3	-0,8	-1,7	-1,6	-0,6	0,6	1,2	0,7	0,0

1 Utvecklingen av produktiviteten, arbetade timmar och medelarbetstiden summerar inte alltid till den procentuella förändringen av BNP på grund av avrundning och på grund av att BNP beräknas utifrån marknadspris medan produktiviteten beräknas utifrån baspris.

2 Konjunkturinstitutets kalenderkorrigering.

3 Antalet sysselsatta i den aktuella åldersgruppen, exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.

4 Enligt AKU efter statistikomläggningen 2005.

5 I procent av arbetskraften.

6 Öppet arbetslösa och heltidsstuderande arbetssökande i åldern 16–64 år.

7 Personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program.

8 Delarna summerar inte alltid till totalen på grund av avrundning och på grund av att BNP-gapet beräknas utifrån BNP till marknadspris medan delgapen beräknas utifrån baspris.

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.

96

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Löneutveckling och inflation

Procentuell förändring om annat ej anges

	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Nominell löneutveckling
Industri	3,9	4,2	3,2	3,1	3,1	3,2	4,2	4,4	–	–
Byggindustri	4,8	3,7	3,8	2,6	3,1	3,4	4,2	4,7	–	–
Näringslivets tjänstesektorer	4,3	3,8	3,2	3,0	3,3	3,2	4,2	4,6	–	–
Statliga myndigheter	4,2	4,3	4,2	2,9	3,3	3,4	3,7	4,1	–	–
Kommunala myndigheter	4,9	4,5	3,8	4,2	2,8	2,8	3,6	5,3	–	–
Totalt, konjunkturlönestatistiken	4,4	4,1	3,5	3,3	3,1	3,1	4,0	4,7	4,6	4,1
Totalt, nationalräkenskaperna	4,9	4,5	3,6	2,9	3,1	3,4	4,4	5,1	4,9	4,2
Konsumentprisernas utveckling
KPI, dec–dec	2,7	2,1	1,3	0,3	0,9	1,6	3,0	2,7	2,9	2,2
KPI, årsgenomsnitt	2,4	2,2	1,9	0,4	0,5	1,4	2,2	2,8	2,9	2,5
UND1X, dec–dec	3,1	2,0	1,6	0,7	1,2	1,2	1,4	2,2	2,5	2,1
UND1X, årsgenomsnitt	2,5	2,3	2,2	0,8	0,8	1,2	1,2	1,8	2,3	2,3
HIKP, dec–dec	3,1	1,6	1,8	0,9	1,3	1,4	1,7	2,7	–	–
HIKP, årsgenomsnitt	2,7	2,0	2,3	1,0	0,8	1,5	1,5	2,2	–	–
NPI, dec–dec	3,4	1,8	0,8	0,1	0,2	1,9	2,6	2,2	–	–
NPI, årsgenomsnitt	2,7	2,2	1,5	0,1	0,1	1,1	2,5	2,0	–	–
Prisbasbelopp, tusen kronor	36,9	37,9	38,6	39,3	39,4	39,7	40,3	41,0	42,2	43,4

Källor: Arbetsmarknadsstyrelsen, Medlingsinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

97

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Tabeller till avsnitt 5 Den offentliga sektorn

Offentliga sektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	1 292	1 272	1 279	1 339	1 402	1 490	1 562	1 630	1 697	1 770	1 850
Procent av BNP	58,3	55,6	53,9	54,5	54,7	55,8	55,2	54,1	53,2	52,6	52,4
Skatter och avgifter	1 153	1 149	1 151	1 207	1 271	1 346	1 410	1 458	1 522	1 592	1 664
Procent av BNP	52,0	50,2	48,5	49,1	49,6	50,4	49,8	48,4	47,7	47,3	47,2
Kapitalinkomster	68	49	48	51	50	59	63	69	71	73	76
Övriga inkomster	71	74	80	82	81	85	90	102	104	106	110
Utgifter	1 207	1 234	1 314	1 367	1 387	1 437	1 495	1 543	1 608	1 666	1 723
Procent av BNP	54,4	53,9	55,4	55,6	54,1	53,8	52,8	51,2	50,4	49,5	48,9
Transfereringar och subventioner	473	485	505	545	561	585	597	596	616	636	664
Hushåll	407	419	435	469	484	493	502	497	509	530	555
Näringslivet	40	38	40	44	41	51	49	53	55	57	56
Utlandet	26	28	30	33	36	41	46	46	52	50	52
Konsumtion	584	614	658	691	703	724	759	801	842	879	909
Investeringar m.m.	58	64	73	71	73	74	85	88	93	96	100
Ränteutgifter	93	71	78	59	50	54	54	58	57	54	51
Finansiellt sparande	85	38	-34	-28	15	52	67	87	89	105	126
Procent av BNP	3,8	1,7	-1,5	-1,1	0,6	2,0	2,4	2,9	2,8	3,1	3,6
Staten	89	166	-45	-47	-13	9	26	49	56	81	111
Pensionssystemet	-9	-124	23	25	23	27	30	28	25	17	11
Kommunsektorn	5	-4	-13	-5	5	16	11	10	9	6	3
Finansiell ställning
Konsoliderad bruttoskuld	1 205	1 266	1 273	1 315	1 345	1 393	1 331	1 197	1 110	1 004	864
Procent av BNP	54,4	55,3	53,7	53,5	52,4	52,2	47,0	39,7	34,8	29,8	24,5
Nettoskuld	123	37	164	96	31	-105	-444	-533	-629	-737	-862
Procent av BNP	5,5	1,6	6,9	3,9	1,2	-3,9	-15,7	-17,7	-19,7	-21,9	-24,4

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

98

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Statens finanser

Miljarder kronor om annat ej anges

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	802	870	699	730	771	835	872	903	917	949	992
Skatter och avgifter	690	653	633	661	704	759	794	811	823	857	897
Överföring från AP-fonden	47	155	0	0	2	0	0	0	0	0	0
Övriga inkomster	65	62	66	69	65	76	77	92	93	92	95
Utgifter	712	704	744	777	784	826	846	854	861	868	881
Transfereringar till privat sektor	297	301	316	351	359	375	377	368	374	375	386
Bidrag till kommunsektorn	111	114	119	122	122	142	149	160	155	156	156
Ålderspensionsavgifter	20	21	21	23	26	27	27	24	22	22	23
Konsumtion	171	173	184	193	193	194	203	211	219	227	230
Investeringar m.m.	29	30	34	36	41	40	43	41	44	45	46
Ränteutgifter	86	64	70	51	44	47	46	51	48	44	40
Finansiellt sparande	89	166	-45	-47	-13	9	26	49	56	81	111
Procent av BNP	4,0	7,3	-1,9	-1,9	-0,5	0,3	0,9	1,6	1,8	2,4	3,2
Budgetsaldo	102	39	4	-47	-51	14	18	135	91	116	147
Procent av BNP	4,6	1,7	0,1	-1,9	-2,0	0,5	0,6	4,5	2,8	3,5	4,2
Statsskuld	1 278	1 209	1 166	1 186	1 213	1 262	1 220	1 073	978	862	714
Procent av BNP	57,6	52,9	49,1	48,2	47,3	47,2	43,1	35,6	30,7	25,6	20,2
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Ålderspensionssystemet
Miljarder kronor om annat ej anges
	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	179	177	177	183	191	200	210	217	226	237	247
Socialförsäkringsavgifter	127	137	140	143	147	151	160	169	178	187	195
Statliga ålderspensionsavgifter	20	21	21	23	26	27	27	24	22	22	23
Räntor, utdelningar m.m.	32	19	17	17	18	22	24	25	26	28	29
Utgifter	188	301	154	158	168	173	180	189	202	219	236
Pensioner	139	144	152	155	163	169	176	185	198	215	232
Överföring till staten	45	155	0	0	2	0	0	0	0	0	0
Övriga utgifter	4	2	2	3	3	4	4	4	4	4	4
Finansiellt sparande	-9	-124	23	25	23	27	30	28	25	17	11
Procent av BNP	-0,4	-5,4	1,0	1,0	0,9	1,0	1,1	0,9	0,8	0,5	0,3

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

99

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

Kommunsektorns finanser

Miljarder kronor om annat ej anges

	2000	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010
Inkomster	492	517	546	575	592	629	660	698	736	768	795
Skatter	336	359	379	403	420	436	456	479	520	548	572
Statsbidrag1	83	84	87	90	89	108	113	122	114	114	113
Skatter och statsbidrag1,
procent av BNP	18,9	19,4	19,6	20,1	19,9	20,3	20,1	19,9	19,9	19,7	19,4
Kapitalinkomster	10	9	11	11	11	10	10	11	13	14	15
Övriga inkomster2	62	65	69	71	72	76	81	86	88	91	95
Utgifter	487	521	559	581	587	613	649	688	727	761	791
Transfereringar till hushåll	26	28	26	25	26	27	27	27	27	28	28
Övriga transfereringar	8	9	12	12	10	11	15	17	19	20	21
Konsumtion	411	438	471	495	507	526	553	586	620	649	675
Investeringar	34	39	41	40	39	43	47	50	52	54	57
Ränteutgifter	7	7	9	8	6	6	7	7	9	10	10
Finansiellt sparande	5	-4	-13	-5	5	16	11	10	9	6	3
Procent av BNP	0,2	-0,2	-0,5	-0,2	0,2	0,6	0,4	0,3	0,3	0,2	0,1
Resultat före extraordinära poster	1	1	-7	-1	2	13	15	11	9	6	4

1 Statsbidrag exklusive mervärdesskatt.

2 Övriga inkomster inkluderar de ersättningar som avser kompensation för ingående mervärdesskatt. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

100

PROP. 2007/08:1 BILAGA 2

101