Utbildning och

16

universitetsforskning

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förslag till statsbudget för 2008

Utbildning och universitetsforskning

Innehållsförteckning

1	Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................		19
2	Lagförslag..............................................................................................................		23
	2.1	Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)............................	23

2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om

		försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över
		utvecklingsstörda barns skolgång ........................................................	24
3	Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................		25
	3.1	Omfattning............................................................................................	25
	3.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	25
4	Utbildningspolitik................................................................................................		27
	4.1	Omfattning............................................................................................	27
	4.2	Utgiftsutveckling ..................................................................................	32
	4.3	Mål .........................................................................................................	35
	4.4	Politikområdets styrmedel m.m...........................................................	35
	4.5	Resultatredovisning ..............................................................................	37
	4.5.1	Svensk utbildning i internationell jämförelse......................................	37

4.5.2 Internationell jämförelse av relationen mellan utbildning och

		arbetsmarknad .......................................................................................	42
	4.6	Revisionens iakttagelser........................................................................	44
5	Barn- och ungdomsutbildning.............................................................................		47
	5.1	Resultatredovisning ..............................................................................	47

5.1.1 Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande

	skolformer .............................................................................................	47
5.1.2	Resultat av statliga insatser...................................................................	54
5.2	Analys och slutsatser ............................................................................	58
5.2.1	Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg.........................................	58
5.2.2	Obligatoriska skolan.............................................................................	59
5.2.3	Gymnasieskolan ....................................................................................	62
5.3	Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning.......................	64

5.4 Förlängd försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över

utvecklingsstörda barns skolgång ........................................................

66

3

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6	Vuxenutbildning....................................................................................................		69
	6.1	Resultatredovisning ...............................................................................	69
	6.1.1	Behörighetsgivande utbildningar..........................................................	69
	6.1.2	Eftergymnasial yrkesutbildning............................................................	71
	6.1.3	Integration .............................................................................................	75

6.1.4 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan

	gruppverksamhet inom folkbildningen................................................	76
6.1.5	Stöd till personer med funktionshinder ...............................................	77
6.1.6	Infrastruktur för vuxenutbildning........................................................	79
6.1.7	Den nationella styrningen.....................................................................	80
6.2	Analys och slutsatser.............................................................................	80
6.2.1	Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen.................................	80
6.2.2	Behörighetsgivande utbildningar..........................................................	81
6.2.3	Eftergymnasial yrkesutbildning............................................................	81
6.2.4	Integration .............................................................................................	82

6.2.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan

		gruppverksamhet inom folkbildningen................................................	82
	6.2.6	Stöd till personer med funktionshinder ...............................................	82
	6.2.7	Infrastruktur för vuxenutbildning........................................................	82
	6.2.8	Den nationella styrningen.....................................................................	83
7	Universitet och högskolor....................................................................................		85
	7.1	Resultatredovisning ...............................................................................	85
	7.1.1	Kvalitet ...................................................................................................	85
	7.1.2	Grundutbildning....................................................................................	86
	7.1.3	Prestation och genomströmning ..........................................................	89
	7.1.4	Rekrytering och tillträde till högre utbildning ....................................	89
	7.1.5	Internationalisering ...............................................................................	91
	7.1.6	Ny utbildnings- och examensstruktur .................................................	92
	7.1.7	Examina inom grundutbildning............................................................	92
	7.1.8	Övergång från utbildning till arbetsmarknad ......................................	95
	7.1.9	Integration .............................................................................................	96
	7.1.10	Forskarutbildning..................................................................................	96
	7.1.11	Personal och kompetensförsörjning ....................................................	98
	7.1.12	Analys och slutsatser.............................................................................	98
	7.2	Särskilda frågor ....................................................................................	100
8	Politikens inriktning ...........................................................................................		101
	8.1	Kunskap lyfter Sverige ........................................................................	101
	8.2	En förskola i världsklass......................................................................	103
	8.2.1	Barnomsorgspeng ................................................................................	103
	8.2.2	Ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan...............................................	104
	8.2.3	Utbildning och fortbildning för förskollärare...................................	104
	8.2.4	Allmän förskola till alla barn från tre års ålder ..................................	104
	8.2.5	Öppen förskola....................................................................................	104
	8.3	Fokus på kunskap i grundskolan ........................................................	105
	8.3.1	Tydligare och färre mål .......................................................................	105
	8.3.2	Tydligare information till föräldrar och elever ..................................	106
	8.3.3	Läsa-skriva-räkna-satsning..................................................................	106
	8.4	Den nya gymnasieskolan.....................................................................	106
	8.4.1	En ny reformerad gymnasieskola .......................................................	107

4

	PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
8.4.2	Frisök till gymnasieskolan oavsett kommun.....................................	107
8.5	En modern lärlingsutbildning ............................................................	107
8.5.1	Handledarutbildning förbättrar kvaliteten........................................	108
8.5.2	Ett nationellt yrkesutbildningsråd inrättas .......................................	108
8.6	Skolformsövergripande frågor ...........................................................	108
8.6.1	En betygsskala med fler steg ..............................................................	108
8.6.2	Lärare och skolledare är skolans viktigaste resurser .........................	109
8.6.3	En ny skola kräver en ny skollag........................................................	110
8.6.4	Forskningsbaserade metoder mot mobbning ...................................	110
8.6.5	Samverkan skola – socialtjänst ...........................................................	111
8.6.6	Jämställdhet.........................................................................................	111
8.6.7	Inflytande och delaktighet .................................................................	111
8.6.8	Värdegrunden ger en trygg skola .......................................................	112
8.6.9	Matematik och naturvetenskap..........................................................	112
8.6.10	Litteraturens ställning i undervisningen............................................	113
8.6.11	Kultur i och utanför skolan ................................................................	113
8.6.12	Integration med fokus på nyanlända elever.......................................	113
8.6.13	Satsning på nationella minoriteter .....................................................	113
8.6.14	Entreprenörskap i skolan....................................................................	114
8.6.15	Studie- och yrkesvägledning...............................................................	114
8.6.16	Lika villkor för offentliga och fristående skolor ...............................	114
8.6.17	Ny myndighetsstruktur......................................................................	115
8.6.18	En skarpare utbildningsinspektion ....................................................	115
8.6.19	Förstärkt utvärdering..........................................................................	115
8.6.20	Utveckling av den statliga specialskolan............................................	115
8.6.21	Särskolan..............................................................................................	116
8.7	Vuxenutbildning .................................................................................	116
8.7.1	Rätt till vuxenutbildning.....................................................................	116
8.7.2	Svenskundervisning för invandrare....................................................	116
8.7.3	Fristående vuxenutbildning................................................................	116
8.7.4	Yrkeshögskola.....................................................................................	117
8.7.5	Yrkesutbildning för vuxna..................................................................	117
8.7.6	Validering ............................................................................................	117
8.8	Universitet och högskolor..................................................................	117
8.8.1	Universitet och högskolor i en global värld ......................................	117
8.8.2	Reformer och besparingar ..................................................................	118
8.8.3	Självständigare lärosäten.....................................................................	119
8.8.4	Förbättrad utbildningskvalitet ...........................................................	119
8.8.5	Utökade forskningsresurser...............................................................	120
8.8.6	Högskolan – en attraktiv arbetsplats .................................................	121
8.8.7	Jämställdhet.........................................................................................	121
8.8.8	Integration...........................................................................................	121
8.8.9	Ökad samverkan mellan lärosäten .....................................................	122
8.8.10	Studie- och yrkesvägledning...............................................................	123
8.8.11	Internationalisering.............................................................................	123
8.8.12	Utbyggd läkarutbildning ....................................................................	123
8.8.13	En förbättrad lärarutbildning .............................................................	124
8.8.14	Försvarshögskolan ..............................................................................	124
8.8.15	Kommersialisering av forsknings-resultat och holdingbolag...........	124
8.8.16	Ett modernt studentinflytande ..........................................................	124
8.9	Globaliseringsrådet .............................................................................	125

5

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9	Budgetförslag ......................................................................................................		127
	9.1	Anslag...................................................................................................	127
	9.1.1	25:1 Statens skolverk ...........................................................................	127
	9.1.2	25:2 Myndigheten för skolutveckling ................................................	128

9.1.3 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och

	skolbarnsomsorg..................................................................................	129
9.1.4	25:4 Specialpedagogiska institutet ......................................................	130
9.1.5	25:5 Specialskolemyndigheten ............................................................	132
9.1.6	25:6 Särskilda insatser på skolområdet...............................................	133
9.1.7	25:7 Sameskolstyrelsen........................................................................	133
9.1.8	25:8 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.............	135
9.1.9	25:9 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
	förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och
	gymnasieskola ......................................................................................	135
9.1.10	25:10 Bidrag till svensk undervisning i utlandet ................................	136
9.1.11	25:11 Fortbildning av lärare ................................................................	137
9.1.12	25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande ..................................	138
9.1.13	25:13 Statligt stöd till vuxenutbildning ..............................................	139
9.1.14	25:14 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning ........................	140
9.1.15	25:15 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning ....................................	140
9.1.16	25:16 Utveckling av vuxenutbildning m.m. .......................................	141
9.1.17	25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning .....................................	142
9.1.18	25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning...........	143
9.1.19	25:19 Lunds universitet: Grundutbildning ........................................	143
9.1.20	25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning ..............	144
9.1.21	25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning.................................	145
9.1.22	25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning.......	146
9.1.23	25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning ...............................	147
9.1.24	25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning.....	148
9.1.25	25:25 Umeå universitet: Grundutbildning.........................................	149
9.1.26	25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning ..............	150
9.1.27	25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning................................	150
9.1.28	25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning......	151
9.1.29	25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning ...................................	152
9.1.30	25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning.........	153
9.1.31	25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning........................	153
9.1.32	25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
	forskarutbildning .................................................................................	154
9.1.33	25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning...........................	155
9.1.34	25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och
	forskarutbildning .................................................................................	156
9.1.35	25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning ...................................	156
9.1.36	25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning .........	157
9.1.37	25:37 Växjö universitet: Grundutbildning .........................................	158
9.1.38	25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning...............	158
9.1.39	25:39 Örebro universitet: Grundutbildning ......................................	159
9.1.40	25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning ............	160
9.1.41	25:41 Mittuniversitetet: Grundutbildning .........................................	160
9.1.42	25:42 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning...............	161
9.1.43	25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning ........................	162

6

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.44 25:44 Blekinge tekniska högskola: Forskning och

	forskarutbildning ................................................................................	163
9.1.45 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning .........................................		163
9.1.46 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning...............		164
9.1.47 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning ...................................		165
9.1.48 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning .........		166
9.1.49 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning.................................		166
9.1.50 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning.......		167
9.1.51	25:51 Danshögskolan: Grundutbildning ...........................................	168
9.1.52 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning .................................		168
9.1.53 25:53 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning ............		169
9.1.54 25:54 Högskolan i Borås: Grundutbildning......................................		170
9.1.55 25:55 Högskolan Dalarna: Grundutbildning ....................................		170
9.1.56 25:56 Högskolan på Gotland: Grundutbildning...............................		171
9.1.57 25:57 Högskolan i Gävle: Grundutbildning......................................		172
9.1.58 25:58 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning ...............................		173
9.1.59 25:59 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning .............................		174
9.1.60 25:60 Högskolan i Skövde: Grundutbildning ...................................		175
9.1.61 25:61 Högskolan Väst: Grundutbildning ..........................................		175
9.1.62	25:62 Konstfack: Grundutbildning....................................................	176
9.1.63 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning .............................		177
9.1.64 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning........		178
9.1.65 25:65 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................		178
9.1.66 25:66 Södertörns högskola: Grundutbildning...................................		179
9.1.67 25:67 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning....................		180
9.1.68	25:68 Försvarshögskolan: Grundutbildning .....................................	180
9.1.69 25:69 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.....		181
9.1.70 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.........		183

9.1.71 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa

högskolor.............................................................................................	187
9.1.72 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning..................	188
9.1.73 25:73 Högskoleverket.........................................................................	189
9.1.74 25:74 Verket för högskoleservice.......................................................	190
9.1.75 25:75 Centrala studiestödsnämnden m.m. ........................................	190
9.1.76 25:76 Överklagandenämnden för studiestöd ....................................	191
9.1.77 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet.....	192

9.1.78 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre

utbildning ............................................................................................	193
9.1.79 25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m. ..............	194

9.1.80 25:80 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och

		forskning..............................................................................................	195
10	Forskningspolitik ...............................................................................................		197
	10.1	Omfattning..........................................................................................	197
	10.2	Utgiftsutveckling ................................................................................	197
	10.3	Mål .......................................................................................................	198
	10.4	Resultatredovisning ............................................................................	198
	10.4.1	Övergripande forskningspolitik.........................................................	198
	10.4.1.1	Forsknings- och utvecklingsstöd.......................................................	200
	10.4.1.2	Forskningens infrastruktur ................................................................	203
	10.4.2	Resultat utanför politikområdet ........................................................	203

7

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.5	Analys och slutsatser...........................................................................	204
10.5.1	Forskning och utveckling ...................................................................	204
10.5.2	Forskningens infrastruktur.................................................................	204
10.6	Revisionens iakttagelser ......................................................................	204
10.7	Politikens inriktning............................................................................	205
10.8	Budgetförslag .......................................................................................	207
10.8.1	26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation .........	207
10.8.2	26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning.....................................................	208
10.8.3	26:3 Rymdforskning............................................................................	209
10.8.4	26:4 Institutet för rymdfysik ..............................................................	210
10.8.5	26:5 Kungl. biblioteket........................................................................	210
10.8.6	26:6 Polarforskningssekretariatet.......................................................	211
10.8.7	26:7 Sunet.............................................................................................	212
10.8.8	26:8 Centrala etikprövningsnämnden ................................................	212
10.8.9	26:9 Regionala etikprövningsnämnder ...............................................	213
10.8.10	26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål .................................	214

8

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabellförteckning
Anslagsbelopp.................................................................................................................		20
3.1	Utgiftsutveckling inom utgiftsområd 16 Utbildning och
	universitetsforskning............................................................................................	25
3.2	Härledning av ramnivån 2008–2010. Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning............................................................................................	26
3.3	Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad. Utgiftsområde 16 Utbildning och
	universitetsforskning............................................................................................	26
4.1	Antal barn och studerande 2001 20061, 1 000-tal1 .................................................	30
4.2	Offentliga kostnader budgetår 2001 2006, Mdr SEK1...........................................	30
4.3	Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2001 20061, 1 000-
	tal ...........................................................................................................................	30
4.4	Utgiftsutveckling inom politikområde 26 Utbildningspolitik ..............................	32
4.5	Lärare per 100 elever 2005........................................................................................	41
6.1	Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar de senaste två
	läsåren....................................................................................................................	70
6.2	Kursdeltagare läsåren 2001/02—2005/06 som slutfört eller avbrutit
	utbildningen..........................................................................................................	70
6.3	Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning................................................	72
6.4	Andelen studerande i åldersgrupp 35-65 år 2006....................................................	81
7.1	Grundläggande högskoleutbildning ........................................................................	87
7.2	Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte.....................................	88
7.3	Prestationsgrader 2004–2006 ...................................................................................	89
7.4	Examina med mål i grundutbildning .......................................................................	92
7.5	Forskarutbildning .....................................................................................................	97
7.6	Mål och utfall för antal examina i forskarutbildning..............................................	97
7.7	Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier .........................................................	98
7.8	Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer ............................	100
9.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk ...........................................................		127
9.25:1 Härledning av anslagsnivån 2008–2010............................................................		128
9.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling.................................		128
9.25:2 Härledning av anslagsnivån 2008–2010............................................................		128
9.25:3 Anslagsutveckling för Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet
	och skolbarnsomsorg .........................................................................................	129
9.25:3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010............................................................		129
9.25:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden .........................................		130
9.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet ......................................		130
9.25:4 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................		130
9.25:4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010............................................................		131
9.25:4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden .........................................		131
9.25:5 Anslagsutveckling för Specialskolemyndigheten ............................................		132
9.25:5 Offentligrättslig verksamhet.............................................................................		132
9.25:5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010............................................................		132

9

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:6 Anslagsutveckling för Särskilda insatser på skolområdet................................	133
9.25:6 Härledning av anslagsnivån 2008–2010.............................................................	133
9.25:7 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen.........................................................	133
9.25:7 Offentligrättslig verksamhet .............................................................................	134
9.25:7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010.............................................................	134
9.25:8 Anslagsutveckling för Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
m.m. .....................................................................................................................	135
9.25:8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010.............................................................	135
9.25:9 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet motsvarande
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola.........	135
9.25:9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010.............................................................	136
9.25:10 Anslagsutveckling för Bidrag till svensk undervisning i utlandet .................	136
9.25:10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	137
9.25:11 Anslagsutveckling för Fortbildning av lärare .................................................	137
9.25:11 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	137
9.11 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden.............................................	138
9.25:12 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande ...................	138
9.25:12 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	138
9.25:12 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	139
9.25:13 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning ...............................	139
9.25:13 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	140
9.25:14 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning .........	140
9.25:14 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	140
9.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning .....................	140
9.25:15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden........................................	141
9.25:15 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	141
9.16 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildning m.m. .............................	141
9.16 Härledning av anslagsnivån 2008–2010................................................................	142
9.25:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet...................	142
9.25:17 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	142
9.25:17 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	142
9.25:17 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	143
9.25:17 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	143
9.25:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala
universitet ............................................................................................................	143
9.25:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	143
9.25:18 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	143
9.25:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet......................	143
9.25:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	144
9.25:19 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	144
9.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	144
9.25:19 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	144
9.25:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds
universitet ............................................................................................................	144
9.25:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	145
9.25:20 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	145
9.25:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet ..............	145
9.25:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	145
9.25:21 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	145
9.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	146
9.25:21 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	146

10

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:22 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Göteborgs
universitet ...........................................................................................................	146
9.25:22 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	146
9.25:22 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	147
9.25:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet............	147
9.25:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	147
9.25:23 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	147
9.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	147
9.25:23 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	148
9.25:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms
universitet ...........................................................................................................	148
9.25:24 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	148
9.25:24 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	148
9.25:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet .....................	149
9.25:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	149
9.25:25 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	149
9.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	149
9.25:25 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	149
9.25:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå
universitet ...........................................................................................................	150
9.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	150
9.25:26 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	150
9.25:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Linköpings universitet.............	150
9.25:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	150
9.25:27 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	151
9.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	151
9.25:27 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	151
9.25:28 Anslagsutveckling för forskning och forskningsutbildning vid
Linköpings universitet .......................................................................................	151
9.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	151
9.25:28 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	152
9.25:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet................	152
9.25:29 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	152
9.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	152
9.25:29 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	153
9.25:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska
institutet..............................................................................................................	153
9.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	153
9.25:30 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	153
9.25:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan .....	153
9.25:31 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	154
9.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	154
9.25:31 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	154
9.25:32 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Kungl.
Tekniska högskolan ............................................................................................	154
9.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	154
9.25:32 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	155
9.25:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet .......	155
9.25:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	155
9.25:33 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	155
9.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	155

11

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:33 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	155
9.25:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå
tekniska universitet .............................................................................................	156
9.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	156
9.25:34 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	156
9.25:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karlstads universitet.................	156
9.25:35 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	156
9.25:35 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	157
9.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	157
9.25:35 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	157
9.25:36 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads
universitet ............................................................................................................	157
9.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	157
9.25:36 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	157
9.25:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet ......................	158
9.25:37 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	158
9.25:37 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	158
9.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	158
9.25:37 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	158
9.25:38 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Växjö
universitet ............................................................................................................	158
9.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	159
9.25:38 Härledning av anslagsnivån 2008-2010 ...........................................................	159
9.25:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet....................	159
9.25:39 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	159
9.25:39 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	159
9.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	160
9.25:39 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	160
9.25:40 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro
universitet ............................................................................................................	160
9.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	160
9.25:40 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	160
9.25:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mittuniversitetet ......................	160
9.25:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	161
9.25:41 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	161
9.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	161
9.25:41 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	161
9.25:42 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid
Mittuniversitetet .................................................................................................	161
9.25:42 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	161
9.25:42 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	162
9.25:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola .....	162
9.25:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	162
9.25:43 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	162
9.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	162
9.25:43 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	163
9.25:44 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge
tekniska högskola................................................................................................	163
9.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning .................................	163
9.25:44 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	163
9.25:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola .......................	163

12

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:45 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	164
9.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	164
9.25:45 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	164
9.25:46 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Malmö
högskola ..............................................................................................................	164
9.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	164
9.25:46 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	164
9.25:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar.................	165
9.25:47 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	165
9.25:47 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	165
9.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	165
9.25:47 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	165
9.25:48 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i
Kalmar .................................................................................................................	166
9.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	166
9.25:48 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	166
9.25:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Mälardalens högskola ..............	166
9.25:49 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	166
9.25:49 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	166
9.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	167
9.25:49 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	167
9.25:50 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens
högskola ..............................................................................................................	167
9.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning.................................	167
9.25:50 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	167
9.25:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan ........................	168
9.25:51 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	168
9.25:51 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	168
9.25:51 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	168
9.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Dramatiska institutet...............	168
9.25:52 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	168
9.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	169
9.25:52 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	169
9.25:53 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och
idrottshögskolan.................................................................................................	169
9.25:53 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	169
9.25:53 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	169
9.25:53 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	169
9.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås ...................	170
9.25:54 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	170
9.25:54 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	170
9.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	170
9.25:54 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	170
9.25:55 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Dalarna..................	170
9.25:55 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	171
9.25:55 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	171
9.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	171
9.25:55 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	171
9.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland ............	171
9.25:56 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet ..............................................	171
9.25:56 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	172

13

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	172
9.25:56 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	172
9.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Gävle....................	172
9.25:57 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	172
9.25:57 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	172
9.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	173
9.25:57 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	173
9.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad.............	173
9.25:58 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	173
9.25:58 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	173
9.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	173
9.25:58 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	174
9.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad ...........	174
9.25:59 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	174
9.25:59 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	174
9.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	174
9.25:59 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	174
9.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde .................	175
9.25:60 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	175
9.25:60 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	175
9.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	175
9.25:60 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	175
9.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Väst........................	175
9.25:61 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	176
9.25:61 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	176
9.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	176
9.25:61 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	176
9.25:62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Konstfack..................................	176
9.25:62 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	176
9.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	177
9.25:62 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	177
9.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan ...........	177
9.25:63 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet...............................................	177
9.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	177
9.25:63 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	177
9.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i
Stockholm............................................................................................................	178
9.25:64 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	178
9.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	178
9.25:64 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	178
9.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Operahögskolan i
Stockholm............................................................................................................	178
9.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	179
9.25:65 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	179
9.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola ................	179
9.25:66 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	179
9.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen........................................................	179
9.25:66 Härledning av anslagsnivån 2008–2010...........................................................	179
9.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i
Stockholm............................................................................................................	180
9.25:67 Uppdragsverksamhet .......................................................................................	180

14

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
9.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	180
9.25:67 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	180
9.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Försvarshögskolan...................	180
9.25:68 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	181
9.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen .......................................................	181
9.25:68 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	181
9.25:69 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m........................................................................................	181
9.25:69 Fördelning på anslagsposter............................................................................	182
9.25:69 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	183
9.25:70 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m....................................................................................................	183
9.25:70 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	184
9.25:70 Fördelning på anslagsposter............................................................................	185
9.25:70 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	186
9.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor...............................................................	187
9.25:71 Fördelning på anslagsposter............................................................................	187
9.25:71 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	188
9.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och
forskning.............................................................................................................	188
9.25:72 Medicinsk utbildning och forskning ..............................................................	188
9.25:72 Odontologisk utbildning och forskning........................................................	188
9.25:72 Dimensionering av läkarutbildningen ............................................................	188
9.25:72 Dimensionering av tandläkarutbildningen.....................................................	189
9.25:72 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	189
9.25:73 Anslagsutveckling för Högskoleverket..........................................................	189
9.25:73 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	189
9.25:73 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	189
9.25:74 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice ........................................	190
9.25:74 Uppdragsverksamhet.......................................................................................	190
9.25:74 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	190
9.25:75 Anslagsutveckling för Centrala studiestödsnämnden m.m. .........................	190
9.25:75 Offentligrättslig verksamhet...........................................................................	191
9.25:75 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	191
9.25:76 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd .....................	191
9.25:76 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	191
9.25:77 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för
utbildningsområdet ............................................................................................	192
9.25:77 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden ....................................................	192
9.25:77 Härledning av anslagsnivån 2008 2010..........................................................	193
9.25:78 Anslagsutveckling för Myndigheten för nätverk och samarbete inom
högre utbildning .................................................................................................	193
9.25:78 Härledning av anslagsnivån 2008–2010..........................................................	194
9.25:79 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m......................................................................................................................	194
9.25:79 Härledning av anslagsnivån 2008-2010...........................................................	195
9.25:80 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena
utbildning och forskning ...................................................................................	195
9.25 80 Härledning av anslagsnivån 2007–2009 ..........................................................	195
10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet ..............................................................	197

15

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
10.26:1 Anslagsutveckling ............................................................................................	207
10.26:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet ..........	207
10.26:1 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:1 Vetenskapsrådet:
Forskning och forskningsinformation...............................................................	208
10.26:2 Anslagsutveckling ............................................................................................	208
10.26:2 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:2 Vetenskapsrådet:
Förvaltning ..........................................................................................................	208
10.26:3 Anslagsutveckling ............................................................................................	209
10.26:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen.............	209
10.26:3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:3 Rymdforskning ................	210
10.26:4 Anslagsutveckling ............................................................................................	210
10.26:4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:4 Institutet för
rymdfysik.............................................................................................................	210
10.26:5 Anslagsutveckling ............................................................................................	210
10.26:5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:5 Kungl. biblioteket ............	211
10.26:6 Anslagsutveckling ............................................................................................	211
10.26:6 Uppdragsverksamhet Polarforskningssekretariatet .......................................	211
10.26:6 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:6
Polarforskningssekretariatet...............................................................................	211
10.26:7 Anslagsutveckling ............................................................................................	212
10.26:7 Uppdragsverksamhet Sunet.............................................................................	212
10.26:7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:7 Sunet.................................	212
10.26:8 Anslagsutveckling ............................................................................................	212
10.26:8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:8 Centrala
etikprövningsnämnden .......................................................................................	213
10.26:9 Anslagsutveckling ............................................................................................	213
10.26:9 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder ...............	213
10.26:9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:9 Regionala
etikprövningsnämnder........................................................................................	213
10.26:10 Anslagsutveckling ..........................................................................................	214
10.26:10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:10 Särskilda utgifter för
forskningsändamål ..............................................................................................	214

16

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagramförteckning

4.1	Andel av befolkningen 24–64 år med en fullständig gymnasieutbildning.............		39
4.2	Examensgrad i vissa OECD-länder.........................................................................		39
4.3	Andel av befolkningen som vid den typiska examensåldern har en yrkes-
		eller lärlingsutbildning, 2004 ...............................................................................	40
4.4	Andel högskoleexamina per utbildningsinriktning 2004 .......................................		41
4.6	Arbetslöshet i åldern 15–64 år fördelat på utbildningsnivå 2006...........................		42
4.7	Skillnader i arbetslöshet i åldern 15–64 år mellan kvinnor och män fördelat
		på utbildningsnivå 2006........................................................................................	42
4.8	Sysselsättningsgrad i åldern 15–64 år inom respektive utbildningsgrupp
		2006 .......................................................................................................................	43
4.9	Skillnader i sysselsättningsgrad i åldern 15–64 år mellan kvinnor och män
		fördelat på utbildningsnivå 2006 .........................................................................	43
4.10		Ungdomar i åldern 18–24 år som lämnat skolan med högst
		grundskoleutbildning 2006 ..................................................................................	44
5.1	Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen ......................................................		49
5.2	Andel elever som saknar slutbetyg i ett eller flera ämnen......................................		49
5.3	Andel elever som ej nått målen i ett eller flera ämnen uppdelat på etnisk
		bakgrund år 2005/06 ............................................................................................	49
5.4	Andel elever behöriga till gymnasieskolan..............................................................		49
5.5	Genomsnittligt meritvärde för slutbetyg i årskurs 9..............................................		50
5.6	Antal elever i den obligatoriska särskolan...............................................................		50
5.7	Fullföljd utbildning inom 4 år för nybörjare i år 1 1999–2001 – andel med
		slutbetyg inom 4 år...............................................................................................	51
5.8	Andel elever med slutbetyg som nått grundläggande behörighet till
		universitet och högskolor ....................................................................................	51
5.9	Andel elever med slutbetyg som gått utökat eller reducerat program
		(procent) ...............................................................................................................	51
5.10		Direktövergång från årskurs 9 till gymnasieskolans IV-program 2000/01–
		2006/07. Andel av samtliga sökanden (procent)................................................	52
5.11		Antal elever på individuella program fördelade på bakgrund...............................	52
5.12		Utveckling av antalet elever på IV och i gymnasieskolan totalt. Index,
		2000/01=100. .......................................................................................................	52
5.13		Lärartäthet per huvudman......................................................................................	53
5.14		Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning – per huvudman....................	53
5.15		Huvudsaklig sysselsättning tre år efter avslutat gymnasium vt 2001 resp.
		2003 (antal)...........................................................................................................	54
5.16		Huvudsaklig sysselsättning tre år efter avslutat gymnasium vt 2003 per
		programtyp (andel, procent) ...............................................................................	54
5.17		Antal barn i förskolan.............................................................................................	58
5.18		Antal barn i fritidshem ...........................................................................................	58
6.1	Studerande och kursdeltagare i behörighetsgivande kommunal
		vuxenutbildning....................................................................................................	70

17

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
6.2	Antal pågående utbildningar i kvalificerad yrkesutbildning 2006 ..........................	72
6.3	Andel studerande i kvalificerad yrkesutbildning med arbete året efter
	avslutad utbildning................................................................................................	73
6.4	Andel i arbete inom utbildningens inriktning året efter avslutad utbildning........	73
6.5	Antal studerande i särvux läsåret 2005/06 ...............................................................	78
7.1	Antal helårsstudenter 1997–2007 .............................................................................	87
7.2	In- och utresande studenter läsåren 1997/98–2005/06...........................................	91
7.3	Antal civilingenjörsexamina 2001–2006...................................................................	93
7.4	Antal lärarexamina 2001–2006..................................................................................	93
7.5	Antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik, samt totalt antal
	helårsstudenter 1997–2006 ...................................................................................	94
10.1 Antal triadiska patentansökningar per miljon invånare 1997-2003....................		199
10.2 Antal artiklar per miljon invånare 2006, 2001 och 1997 .....................................		199
10.3 Antal citeringar per miljon invånare 1992-2004 ..................................................		200

18

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100) (avsnitt 2.1 och 5.3),

2. antar förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksam- het med ökat föräldrainflytande över ut- vecklingsstörda barns skolgång (avsnitt 2.2 och 5.4),

3. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg be- sluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 253 000 000 kronor under perioden 2009 och 2010 (avsnitt 9.1.3),

4. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:4 Specialpedagogiska insti- tutet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 500 000 kronor under perioden 2009–2010 (avsnitt 9.1.4),

5. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:11 Fortbildning av lärare be- sluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 900 000 000 kronor under perioden 2009–2010 (avsnitt 9.1.11),

6. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:15 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning besluta om bidrag till kvali- ficerad yrkesutbildning som inklusive

tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

1 280 897 000 kronor under 2009 och högst

251 846 000 kronor under perioden 2010−2012 (avsnitt 9.1.15),

7. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtag- anden medför behov av framtida anslag på högst 3 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 9.1.70),

8. bemyndigar regeringen att under 2008 för ,ramanslaget 25:77 Internationella program- kontoret för utbildningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtag- anden medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 9.1.77),

9. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning

och forskningsinformation besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst

3 468 000 000	kronor	under	2009,	högst
2 150 000 000	kronor	under	2010,	högst
1 057 000 000	kronor	under	2011,	högst

258 000 000 kronor under 2012 och högst

17 000 000 kronor under 2013 (avsnitt 10.8.1),

10. bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 26:3 Rymdforskning besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 000 000 kronor under 2009,

19

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	högst		165 000 000	kronor	under	2010,	11.	för budgetåret 2008 anvisar anslagen under
	högst		170 000 000	kronor	under	2011,		utgiftsområde 16 Utbildning och universi-
	högst 175 000 000 kronor under 2012 och							tetsforskning enligt följande uppställning:
	högst		175 000 000	kronor	under	2013
	(avsnitt 10.8.3),
Anslagsbelopp
Tusental kronor
	Anslag								Anslagstyp
25:1		Statens skolverk							Ramanslag	510 448
25:2		Myndigheten för skolutveckling							Ramanslag	98 227
25:3		Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg							Ramanslag	779 338
25:4		Specialpedagogiska institutet							Ramanslag	369 892
25:5		Specialskolemyndigheten							Ramanslag	268 269
25:6		Särskilda insatser på skolområdet							Ramanslag	305 959
25:7		Sameskolstyrelsen							Ramanslag	26 230
25:8		Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.							Ramanslag	3 660 000
25:9		Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet,							Ramanslag
		skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola								144 924
	25:10	Bidrag till svensk undervisning i utlandet							Ramanslag	92 575
	25:11	Fortbildning av lärare							Ramanslag	697 087
	25:12	Nationellt centrum för flexibelt lärande							Ramanslag	101 605
	25:13	Statligt stöd till vuxenutbildning							Ramanslag	442 490
	25:14	Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning							Ramanslag	26 068
	25:15	Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning							Ramanslag	1 100 251
	25:16	Utveckling av vuxenutbildning m.m.							Ramanslag	817
	25:17	Uppsala universitet: Grundutbildning							Ramanslag	1 253 164
	25:18	Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	1 372 078
	25:19	Lunds universitet: Grundutbildning							Ramanslag	1 666 584
	25:20	Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	1 368 013
	25:21	Göteborgs universitet: Grundutbildning							Ramanslag	1 631 859
	25:22	Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	1 108 767
	25:23	Stockholms universitet: Grundutbildning							Ramanslag	1 533 061
	25:24	Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	1 167 963
	25:25	Umeå universitet: Grundutbildning							Ramanslag	1 126 455
	25:26	Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	787 272
	25:27	Linköpings universitet: Grundutbildning							Ramanslag	1 231 054
	25:28	Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	560 804
	25:29	Karolinska institutet: Grundutbildning							Ramanslag	617 283
	25:30	Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	892 107
	25:31	Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning							Ramanslag	969 222
	25:32	Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	748 396
	25:33	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning							Ramanslag	616 943
	25:34	Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	278 487
	25:35	Karlstads universitet: Grundutbildning							Ramanslag	525 720
	25:36	Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	175 196
	25:37	Växjö universitet: Grundutbildning							Ramanslag	456 438
	25:38	Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning							Ramanslag	164 173

20

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

25:39	Örebro universitet: Grundutbildning	Ramanslag	606 870
25:40	Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	182 698
25:41	Mittuniversitetet: Grundutbildning	Ramanslag	514 930
25:42	Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	173 236
25:43	Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	Ramanslag	239 837
25:44	Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	75 592
25:45	Malmö högskola: Grundutbildning	Ramanslag	799 194
25:46	Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	88 487
25:47	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	Ramanslag	438 625
25:48	Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	77 635
25:49	Mälardalens högskola: Grundutbildning	Ramanslag	577 798
25:50	Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning	Ramanslag	62 326
25:51	Danshögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	48 007
25:52	Dramatiska institutet: Grundutbildning	Ramanslag	79 348
25:53	Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	48 725
25:54	Högskolan i Borås: Grundutbildning	Ramanslag	386 556
25:55	Högskolan Dalarna: Grundutbildning	Ramanslag	363 438
25:56	Högskolan på Gotland: Grundutbildning	Ramanslag	120 477
25:57	Högskolan i Gävle: Grundutbildning	Ramanslag	393 979
25:58	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	Ramanslag	309 536
25:59	Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	Ramanslag	326 601
25:60	Högskolan i Skövde: Grundutbildning	Ramanslag	299 165
25:61	Högskolan Väst: Grundutbildning	Ramanslag	291 702
25:62	Konstfack: Grundutbildning	Ramanslag	123 847
25:63	Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	56 646
25:64	Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	129 436
25:65	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	17 459
25:66	Södertörns högskola: Grundutbildning	Ramanslag	327 709
25:67	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	Ramanslag	28 110
25:68	Försvarshögskolan: Grundutbildning	Ramanslag	11 800
25:69	Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.	Ramanslag	2 235 373
25:70	Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.	Ramanslag	488 463
25:71	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor	Ramanslag	396 316
25:72	Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	Ramanslag	2 035 846
25:73	Högskoleverket	Ramanslag	166 548
25:74	Verket för högskoleservice	Ramanslag	17 050
25:75	Centrala studiestödsnämnden m.m.	Ramanslag	399 127
25:76	Överklagandenämnden för studiestöd	Ramanslag	12 359
25:77	Internationella programkontoret för utbildningsområdet	Ramanslag	50 587
25:78	Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning	Ramanslag	44 159
25:79	Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.	Ramanslag	32 431
25:80	Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning	Ramanslag	11 396
26:1	Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation	Ramanslag	3 592 881
26:2	Vetenskapsrådet: Förvaltning	Ramanslag	109 885
26:3	Rymdforskning	Ramanslag	169 385
26:4	Institutet för rymdfysik	Ramanslag	45 716

21

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

26:5	Kungl. biblioteket	Ramanslag	258 863
26:6	Polarforskningssekretariatet	Ramanslag	31 949
26:7	Sunet	Ramanslag	40 408
26:8	Centrala etikprövningsnämnden	Ramanslag	4 267
26:9	Regionala etikprövningsnämnder	Ramanslag	41 749
26:10	Särskilda utgifter för forskningsändamål	Ramanslag	114 093
Summa			46 373 839

22

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)

Härigenom föreskrivs att 15 kap. 4 § skollagen (1985:1100)1 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

15 kap.

4 §

Försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. I sådana föreskrifter får göras undantag från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om försöksverksamhet inom det offentliga skolväsendet. I sådana föreskrifter får undantag göras från organisatoriska bestämmelser i denna lag.

Undantag får göras även från andra bestämmelser i denna lag för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella, specialutformade eller individuella program.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

1 Lagen omtryckt 1997:1212.

23

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2.2 Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Härigenom föreskrivs att lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång, som gäller till och med utgången av juni 20081, ska fortsätta att gälla till och med utgången av juni 2010.

1 Lagens giltighet senast förlängd 2004:1367.

24

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

3 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

3.1 Omfattning

Utgiftsområdet omfattar politikområdena Stor- stadspolitik, Utbildningspolitik och Forsknings- politik. Utgiftsområdet avser förskoleverksam-

het, skolbarnsomsorg och skola, vuxenutbild- ning, kvalificerad yrkesutbildning, högre utbild- ning och forskning samt myndigheter inom ut- bildningsområdet.

3.2 Utgiftsutveckling

Tabell 3.1 Utgiftsutveckling inom utgiftsområd 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Politikområde Forskningspolitik	3 544	3 815	3 757	4 409	4 550	4 712
Politikområde Storstadspolitik2	9	0	2	0	0	0
Politikområde Utbildningspolitik	42 942	40 425	38 813	41 965	43 620	44 874
Totalt för utgiftsområde 16	46 495	44 240	42 572	46 374	48 170	49 586

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Namnbyte av politikområdet föreslås i BP 2008 till Urban utvecklingspolitik se utgiftsområde 13 Arbetsmarknad kap. 5.

25

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 3.2 Härledning av ramnivån 2008–2010. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	44 214	44 214	44 214
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	335	1 346	2 499
Beslut	1 771	2 525	2 759
Övriga makroekonomiska
förutsättningar	28	57	83
Volymer
Överföring till/från andra
utgiftsområden	26	29	32
Övrigt	0	-1	-2
Ny ramnivå	46 374	48 170	49 586

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Tabell 3.3 Ramnivå 2008 realekonomiskt fördelad.

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Miljoner kronor

	2008
Transfereringar	12 418
Verksamhetskostnader	33 259
Investeringar	695
Summa ramnivå	46 372

Den realekonomiska fördelningen baseras på utfallet 2006 samt kända förändringar av anslagens användning.

1 Med transfereringar avses inkomstöverföringar dvs. utbetalningar av bidrag från staten till exempelvis hushåll, företag eller kommuner utan att staten erhåller någon direkt motprestation.

2 Med verksamhetsutgifter avses resurser som de statliga myndigheterna använder i verksamheten, t.ex. utgifter för löner, hyror och inköp av varor och tjänster.

3 Med investeringar avses utgifter för anskaffning av varaktiga tillgångar såsom byggnader, maskiner, immateriella tillgångar och finansiella tillgångar.

26

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4 Utbildningspolitik

4.1 Omfattning

Politikområdet Utbildningspolitik har i huvud- sak följande omfattning och behandlas i följande avsnitt:

Barn- och ungdomsutbildning förskoleverksamhet förskoleklass

skolbarnsomsorg grundskola gymnasieskola specialskola särskola sameskola

svensk skola i utlandet

Vuxenutbildning

kommunal vuxenutbildning (komvux) statlig vuxenutbildning vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)

svenskundervisning för invandrare (sfi) kvalificerad yrkesutbildning (KY) folkbildning

vissa kompletterande utbildningar med en- skilda huvudmän

Högskoleverksamhet

universitet och högskolor med offentlig huvudman (högskoleutbildning på grund- nivå, avancerad nivå och forskarnivå samt forskning) och enskilda utbildningsam- ordnare inom högre utbildning

Studiestödsverksamhet

I politikområdet ingår även myndigheter inom skol-, studiestöds- och högskoleområdet samt medlemsavgifter till Unesco och verksamheten vid Svenska unescorådet.

De samlade kostnaderna inom politikområdet uppgår till nästan 250 miljarder kronor, inklusive medel från kommuner och landsting. Delar av de medel som kommuner och landsting avsätter för utbildning finansieras genom de generella stats- bidragen till kommunerna. Anslagen under poli- tikområdet täcker ungefär 28 procent av de samlade kostnaderna vilket hänger samman med att huvudmannaskapet för den verksamhet som ingår i politikområdet delas mellan stat, kommun, landsting och enskilda huvudmän.

Kommunerna är huvudmän för förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola, särskola och viss vuxenutbildning (komvux, särvux och sfi). Därutöver finns fristående huvudmän som bedriver verksamhet som mot- svarar förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Staten är huvudman för specialskolan och sameskolan. Inom folkbild- ningen (främst folkhögskolor och studieför- bund) är den enskilda verksamheten dominer- ande. Staten är huvudman för flertalet universitet och högskolor, men det finns även ett antal enskilda utbildningsanordnare på högskole- området.

Anslagen inom politikområdet finansierar studiestödet, högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå vid universitet och högskolor samt till ungefär två tredjedelar av utbildnings- tiden för de kvalificerade yrkesutbildningarna. Den statliga finansieringsandelen är lägre när det gäller förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och viss vuxenutbild- ning finansieras främst med kommunala skatte- medel, men även via det generella statliga bi- draget till kommunerna samt vissa riktade stats- bidrag, t.ex. för maxtaxa i förskoleverksamhet

27

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

och skolbarnsomsorg. Avgifter svarar för en del av finansieringen när det gäller studiecirklar inom folkbildningen, förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt vissa myndigheter, men utgör i övrigt en högst begränsad andel. Forskning och utbildning på forskarnivå vid universitet och högskolor finansieras av anslags

medel och externa medel såsom medel från forskningsråd och forskningsstiftelser samt EU- medel och medel från andra externa finansiärer.

Nedanstående figur ger en översikt över politikområdet.

28

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

SVERIGES UTBILDNINGSSYSTEM 2007

Högskoleutbildning*		Vuxenutbildning
Ca 60 universitet och högskolor samt
		Kommunal och statlig
enskilda utbildningsanordnare
		vuxenutbildning, komvux
Utbildning på forskarnivå 2–4 år
		Vuxenutbildning för utvecklings-
Avancerad nivå 1–2 år
Grundnivå 2–3 år		störda, särvux
		Svenskundervisning för
Kvalificerad yrkesutbildning		invandrare, sfi
		Kompletterande utbildning
Gymnasieskola
17 nationella program – 3 år	18 år	Folkbildning
Drygt 800 gymnasieskolor
	16 år	148 folkhögskolor
Svensk skola i utlandet		8 studieförbund
Grundskola	15 år	Särskola för elever med
Ca 5 000 skolor
		utvecklingsstörning
Sameskola		Obligatorisk särskola
		9/10 år
		Gymnasiesärskola 4 år
	7 år
Skolbarnsomsorg	6 år	Specialskola för döva och
Förskoleklass
	- 5 år
		hörselskadade
Förskoleverksamhet
		10 år

Övergångar mellan utbildningsformer 2006

Forskarutb.	6,7 %**
	5,2 % kvinnor – 9,0 % män

Grundläggande

högskoleutbildning

44 % inom 3 år ***

49 % kvinnor – 38 % män

Gymnasieskola

98 % går vidare till gymnasieskola både flickor och pojkar

Grundskola

*Den första juli 2007 började nya bestämmelser i högskoleförordningen (1993:100) tillämpas för uppdelningen av högre utbildning i tre nivåer. Detta innebär att de äldre benämningarna används för, i frågan om resultat till och med utgången av juni 2007.

**Siffrorna omfattar de som examinerades mellan 1997/98 och 2001/02 och som påbörjat forskarutbildning t.o.m. läsåret 2005/06.

*** Siffrorna omfattar de som avslutade sina gymnasiestudier 2002/03.

29

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 4.1 Antal barn och studerande 2001 20061, 1 000- tal1

Läsår

Skolform	00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06
Barnomsorg2	701	730	734	726	736	756
Förskoleklass	108	100	94	90	89	88
Grundskola	1052	1059	1057	1046	1024	995
Sameskola3	0,18	0,18	0,17	0,18	0,16	0,17
Gymnasieskola	305	311	322	334	348	359
Utlandskola	1,2	1,3	1,4	1,2	1,2	1,2
Kommunal	195	192	155	146	144	142
vuxenutbildning
Centrum för flexi-	10,6	8,6	6,8	5,8	4,5	2,1
belt lärande
(CFL)4
Sfi	37	40	44	48	48	53
Obligatorisk	13	14	15	15	15	14
särskola
Gymnasiesärskola	5,1	5,5	6,2	6,7	7,1	7,8
Särskola totalt	19	20	21	22	22	22
(obligatorisk och
gymnasie)
Specialskola	0,8	0,8	0,8	0,7	0,7	0,6
Särvux	4,3	4,4	4,5	4,7	4,8	5,0
Kvalificerad yrkes-	15	16	17	21	27	33
utbildning (KY)4
Grundläggande	268	287	300	303	295	285
högskoleutbildnin
g5
Forskarstuderande	19	19	19	20	20	19
6

1 Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter om inget annat anges.

2 Inkluderar förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter. Hel- och deltidsinskrivna barn.

3. Inkluderar förskoleklass.

4 Avser antal studerande.

5 Helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning exkl. uppdragsutbildning.

Uppgifterna avser kalenderår.

6 Antal studerande, med minst 1 procents aktivitet under höstterminen.

Tabell 4.2 Offentliga kostnader budgetår 2001 2006, Mdr

SEK1

	2001	2002	2003	2004	2005	20062
Barnomsorg3	40,9	44,0	46,5	48,1	51,2	54,6
Förskoleklass	3,8	3,7	3,9	3,8	4,0	4,2
Grundskola	64,4	68,3	70,5	72,0	73,7	74,1
Gymnasieskola4	23,9	25,5	26,9	28,4	29,9	31,8
Utlandsskola	0,14	0,18	0,16	0,16	0,15	0,16
Särskola	4,3	4,8	5,1	5,6	5,8	6,2
Specialskola	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5	0,5
Vuxenutbildning5	7,2	6,9	5,8	5,6	5,5	5,5
Studieförbund6	3,7	3,4	3,5	3,4	3,4	3,4
KY	0,7	0,6	0,7	0,7	0,8	1,0
Universitet och	38,2	41,5	43,7	44,7	44,6	45,8
högskolor7
Studiestöd8	19,2	20,6	19,8	20,8	19,7	20,1
Summa	207	220	227	234	239	247

1 Redovisningen omfattar inte polisskolan, försvarsmaktens utbildningar, offentliga respektive privata kostnader för arbetsmarknads– och personalutbildning och övriga utbildningar hos privata utbildningsanordnare.

2 För alla skolformer utom universitet och högskolor är kostnadsuppgifterna för 2006 preliminära.

3Inkluderar förskola, familjedaghem, fritidshem och öppna verksamheter.

Nettokostnad exklusive avgifter.

4Inklusive skolskjuts, reseersättning och inackordering.

5Inkluderar SFI, särvux, kommunal vuxenutbildning och CFL.

6Kvaliteten avseende kostnadsdata för folkhögskolorna är bristfällig varför siffran enbart omfattar studieförbunden.

7Inkluderar forskning och forskarutbildning.

8Inkluderar kostnaderna för räntesubventioner, avskrivningar och pensionsavgifter.

Tabell 4.3 Antal lärare/personal och studerande fördelade på kön, 2001 20061, 1 000-tal

	00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06
Lärare och personal
Barnomsorgs-
personal2
Totalt 3	106	111	113	113	117	123
Förskoleklass
Totalt	8,4	8,1	7,5	7,0	6,6	6,3
Kvinnor	8,0	7,7	7,1	6,7	6,3	6,0
Män	0,4	0,4	0,4	0,4	0,3	0,3
Grundskola
Totalt	80	82	83	84	82	81
Kvinnor	59	60	61	61	61	60
Män	21	22	22	22	22	21
Obligatorisk
särskola
Totalt	2,9	3,0	3,1	3,2	3,2	3,2
Kvinnor	2,5	2,6	2,7	2,7	2,8	2,7
Män	0,4	0,4	0,4	0,5	0,5	0,5

30

	00/01	02/02	02/03	03/04	04/05	05/06
Gymnasiesärskola
Totalt	1,2	1,3	1,4	1,6	1,7	1,8
Kvinnor	0,8	0,8	0,9	1,0	1,1	1,2
Män	0,5	0,5	0,5	0,6	0,6	0,6
Specialskola
Totalt	0,30	0,31	0,31	0,31	0,26	0,26
Kvinnor	0,23	0,24	0,24	0,24	0,21	0,21
Män	0,07	0,07	0,07	0,07	0,06	0,05
Gymnasieskola
Totalt	24	25	26	27	28	29
Kvinnor	11	12	12	13	13	14
Män	13	13	14	14	15	15
SFI
Totalt	1,1	1,2	1,2	1,3	1,2	1,2
Kvinnor	1,0	1,0	1,0	1,1	1,0	1,0
Män	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2	0,2
Kommunal
vuxenutbildning
Totalt	7,2	6,8	6	5,1	4,7	4,4
Kvinnor	4,3	4,1	3,6	3,3	3,0	2,9
Män	2,9	2,7	2,4	1,9	1,7	1,5
Särvux
Totalt	0,23	0,22	0,24	0,25	0,25	0,25
Kvinnor	0,2	0,19	0,21	0,21	0,21	0,21
Män	0,03	0,03	0,04	0,04	0,04	0,04
Centrum för flexibelt
lärande (CFL)
Totalt	0,03	0,03	0,05	0,03	0,02	0,01
Kvinnor	0,02	0,02	0,03	0,01	0,01	..
Män	0,02	0,02	0,02	0,02	0,01	..
Vuxenutbildning
totalt 4
Totalt	8,5	8,2	7,5	6,7	6,2	5,9
Kvinnor	5,4	5,2	4,9	4,6	4,3	4,1
Män	3,1	2,9	2,6	2,1	1,9	1,8
Universitet och
högskolor5
Totalt	16,8	17,5	18,2	18,3	17,9	17,8
Kvinnor	6,1	6,4	6,9	7,0	6,9	6,9
Män	10,7	11,1	11,3	11,3	11,0	10,8
därav:
Professorer
Totalt	3,27	3,50	3,66	3,84	3,93	3,99
Kvinnor	0,46	0,50	0,55	0,63	0,66	0,69
Män	2,81	3,00	3,11	3,21	3,27	3,30

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

	00/01	02/02	02/03	03/04	04/05	05/06
Studerande
KY6
Totalt	15,1	15,5	17,5	20,8	27,5	32,6
Kvinnor	...	...	8,2	10,4	14,3	17,3
Män	...	...	9,3	10,4	13,2	15,3
SFI
Totalt	37	40	44	48	48	53
Kvinnor	22	24	25	28	29	31
Män	15	16	18	19	19	22
Särvux
Totalt	4,3	4,4	4,5	4,7	4,8	5,0
Kvinnor	2,1	2,2	2,2	2,3	2,3	2,5
Män	2,3	2,3	2,4	2,4	2,5	2,5
Kommunal
vuxenutbildning7
Totalt	317	288	244	227	229	228
Kvinnor	208	187	160	148	150	150
Män	109	101	85	79	80	77
CFL6
Totalt	10,6	8,6	6,8	5,8	4,5	2,1
Kvinnor	6,6	5,0	3,9	3,4	2,6	1,2
Män	4,1	3,5	2,8	2,5	1,9	0,9
Grundläggande
högskoleutbildning8
Totalt	268	287	300	303	295	285
Kvinnor	157	168	176	178	173	168
Män	111	119	124	125	122	117
Forskarstuderande9
Totalt	18,7	19,0	19,4	20,1	19,9	19,2
Kvinnor	8,2	8,5	8,9	9,4	9,4	9,3
Män	10,5	10,5	10,5	10,7	10,5	9,9
Folkbildning10
Totalt	29,1	27,9	26,5	27,1	27,5	28,0
Kvinnor	18,8	18,0	17,2	17,6	17,6	18,1
Män	10,3	9,9	9,3	9,5	9,8	9,9

”…” = Uppgift saknas.

1 Merparten av uppgifterna avser läsår. Heltidsekvivalenter om inget annat anges.

2 Barnomsorgspersonal omfattar anställda som arbetar med barn inom förskola, fritidshem, öppen förskola, fritidshem samt annan verksamhet

3 Ingen könsuppdelning redovisas.

4 Summering av SFI, komvux, särvux, och CFL.

5 Uppgifterna avser undervisande personal under kalenderår 2000, 2001 osv.

6Avser antal studerande.

7Antal inom komvux avser antalet studerande, inte att förväxla med heltidsstuderande i annan tabell.

8Helårsstudenter i grundläggande högskoleutbildning exkl. uppdragsutbildning. Uppgifterna avser kalenderår 2000, 2001 osv.

9Antal studerande, minst 1% aktiva under höstterminen.

10Avser deltagare i långa kurser under höstterminen.

31

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

4.2 Utgiftsutveckling

Tabell 4.4 Utgiftsutveckling inom politikområde 26 Utbildningspolitik

Miljoner kronor

	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Anslag inom utgiftsområde 15
25:1 Studiehjälp m.m.	3 663,5	3 881,3	3 923,6	4 017,4	4 026,0	3 944,8
25:2 Studiemedel m.m.	9 876,0	11 678,3	10 293,9	11 224,6	11 461,3	11 978,9
25:3 Studiemedelsräntor m.m.	5 033,8	4 832,8	4 788,3	4 948,7	5 987,2	7 250,0
25:4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning
och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk	46,1	61,2	49,2	61,2	61,2	61,2
25:5 Bidrag till vissa studiesociala ändamål	32,3	30,8	29,2	29,5	30,5	30,6
25:6 Bidrag vid vissa kortare studier	63,3	63,4	62,3	16,0	16,0	16,0
2007 15 25:4 Rekryteringsbidrag	1 421,6	166,7	168,6	-	-	-
2003 15 25:5 Vuxenstudiestöd m.m.	0,0	-	0,0	-	-	-
Totalt för utgiftsområde 15	20 136,8	20 714,5	19 315,1	20 297,4	21 582,1	23 281,5
Anslag inom utgiftsområde 16
25:1 Statens skolverk	304,0	356,9	367,3	510,4	522,2	536,9
25:2 Myndigheten för skolutveckling	95,7	97,5	97,1	98,2	100,5	103,1
25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet
och skolbarnsomsorg	444,3	654,9	616,3	779,3	992,6	1 125,3
25:4 Specialpedagogiska institutet	364,6	367,1	373,2	369,9	378,4	388,2
25:5 Specialskolemyndigheten	252,1	256,7	254,4	268,3	269,5	276,6
25:6 Särskilda insatser på skolområdet	288,9	301,7	297,6	306,0	317,4	330,4
25:7 Sameskolstyrelsen	33,9	26,0	25,5	26,2	26,8	27,5
25:8 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg
m.m.	3 659,9	3 660,0	3 659,9	3 660,0	3 660,0	3 660,0
25:9 Bidrag till viss verksamhet motsvarande
förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och
gymnasieskola	144,9	142,5	137,7	144,9	149,0	153,7
25:10 Bidrag till svensk undervisning i utlandet	85,7	97,6	87,9	92,6	94,6	97,0
25:11 Fortbildning av lärare		366,7	196,4	697,1	897,1	1 017,0
25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande	95,8	100,9	86,3	101,6	104,2	107,1
25:13 Statligt stöd till vuxenutbildning	150,0	309,8	307,3	442,5	451,2	459,0
25:14 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning	22,4	25,9	25,8	26,1	26,7	27,3
25:15 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning	1 009,5	1 139,6	1 093,0	1 100,3	1 164,5	1 193,8
25:16 Utveckling av vuxenutbildning m.m.		0,0		0,8	0,8	0,9
25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning	1 179,5	1 224,0	1 193,4	1 253,2	1 284,8	1 321,1
25:18 Uppsala universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 208,7	1 287,0	1 263,9	1 372,1	1 405,6	1 444,1
25:19 Lunds universitet: Grundutbildning	1 601,2	1 628,7	1 532,2	1 666,6	1 708,4	1 756,2
25:20 Lunds universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 227,0	1 279,4	1 256,4	1 368,0	1 401,5	1 439,9
25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning	1 568,7	1 601,9	1 573,2	1 631,9	1 672,8	1 719,6
25:22 Göteborgs universitet: Forskning och
forskarutbildning	997,0	1 044,5	1 044,5	1 108,8	1 135,9	1 167,0
25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning	1 028,1	1 047,0	959,6	1 533,1	1 570,6	1 613,6
25:24 Stockholms universitet: Forskning och
forskarutbildning	1 024,2	1 057,4	1 057,4	1 168,0	1 196,5	1 229,3
25:25 Umeå universitet: Grundutbildning	1 072,2	1 107,7	1 039,7	1 126,5	1 156,6	1 190,8

32

			PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
25:26 Umeå universitet: Forskning och
forskarutbildning	701,4	737,7	737,7	787,3	806,5	828,6
25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning	1 186,0	1 212,0	1 145,3	1 231,1	1 262,2	1 297,8
25:28 Linköpings universitet: Forskning och
forskarutbildning	489,0	514,0	514,0	560,8	574,5	590,3
25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning	586,3	615,6	604,5	617,3	633,4	651,8
25:30 Karolinska institutet: Forskning och
forskarutbildning	783,7	830,1	830,1	892,1	913,9	939,0
25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning	878,5	959,9	901,7	969,2	992,9	1 020,1
25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och
forskarutbildning	673,2	698,8	698,8	748,4	766,7	787,7
25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning	545,5	612,4	532,7	616,9	632,0	649,3
25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och
forskarutbildning	259,1	267,5	267,5	278,5	285,3	293,1
25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning	467,0	520,6	443,3	525,7	538,6	553,3
25:36 Karlstads universitet: Forskning och
forskarutbildning	154,7	167,7	167,7	175,2	179,5	184,4
25:37 Växjö universitet: Grundutbildning	415,2	447,1	399,2	456,4	467,6	480,4
25:38 Växjö universitet: Forskning och
forskarutbildning	145,7	154,3	154,3	164,2	168,2	172,8
25:39 Örebro universitet: Grundutbildning	588,1	596,9	562,8	606,9	621,7	638,7
25:40 Örebro universitet: Forskning och
forskarutbildning	162,3	175,7	175,7	182,7	187,2	192,3
25:41 Mittuniversitetet: Grundutbildning	439,2	511,0	422,8	514,9	527,5	542,0
25:42 Mittuniversitetet: Forskning och
forskarutbildning	165,5	170,8	170,8	173,2	177,5	182,3
25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning	229,1	236,4	218,4	239,8	245,7	252,4
25:44 Blekinge tekniska högskola: Forskning och
forskarutbildning	67,2	73,0	73,0	75,6	77,4	79,6
25:45 Malmö högskola: Grundutbildning	728,8	789,7	704,5	799,2	818,7	841,2
25:46 Malmö högskola: Forskning och
forskarutbildning	78,4	85,3	85,3	88,5	90,7	93,1
25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning	420,6	432,7	393,7	438,6	449,4	461,7
25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och
forskarutbildning	68,1	74,0	74,0	77,6	79,5	81,7
25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning	513,4	568,8	554,6	577,8	591,9	608,1
25:50 Mälardalens högskola: Forskning och
forskarutbildning	49,0	50,9	50,9	62,3	63,9	65,6
25:51 Danshögskolan: Grundutbildning	44,0	47,6	44,8	48,0	49,2	50,5
25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning	78,1	78,7	78,7	79,3	81,3	83,5
25:53 Gymnastik- och idrottshögskolan:
Grundutbildning	45,7	48,2	47,4	48,7	49,9	51,3
25:54 Högskolan i Borås: Grundutbildning	361,9	383,0	366,8	386,6	396,0	406,9
25:55 Högskolan Dalarna: Grundutbildning	309,1	360,4	323,3	363,4	372,3	382,5
25:56 Högskolan på Gotland: Grundutbildning	107,7	117,1	102,5	120,5	123,4	126,8
25:57 Högskolan i Gävle: Grundutbildning	359,1	386,6	358,3	394,0	403,6	414,7
25:58 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning	297,1	302,2	296,8	309,5	317,1	325,8
25:59 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning	297,7	321,2	281,3	326,6	334,6	343,8
25:60 Högskolan i Skövde: Grundutbildning	289,8	295,0	264,2	299,2	306,5	314,9
25:61 Högskolan Väst: Grundutbildning	250,8	289,3	248,6	291,7	298,8	307,0

33

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
25:62 Konstfack: Grundutbildning	121,9	122,9	120,7	123,8	126,9	130,4
25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning	55,8	56,2	55,2	56,6	58,0	59,6
25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning	127,4	128,4	126,1	129,4	132,6	136,2
25:65 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning	17,2	17,3	17,0	17,5	17,9	18,4
25:66 Södertörns högskola: Grundutbildning	295,6	317,1	267,5	327,7	335,7	344,9
25:67 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning	27,7	27,9	27,4	28,1	28,8	29,6
25:68 Försvarshögskolan: Grundutbildning		0,0		11,8	12,1	12,4
25:69 Enskilda utbildningsanordnare på
högskoleområdet m.m.	1 992,0	2 171,0	2 131,1	2 235,4	2 293,2	2 356,0
25:70 Särskilda utgifter inom universitet och
högskolor m.m.	513,5	534,6	569,9	488,5	824,0	796,5
25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete
vid vissa högskolor	371,3	390,1	383,1	396,3	406,0	417,1
25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning	1 986,1	2 014,6	1 978,5	2 035,8	2 090,9	2 153,6
25:73 Högskoleverket	156,0	165,1	166,1	166,5	170,4	174,8
25:74 Verket för högskoleservice	15,8	16,9	16,6	17,1	17,4	17,9
25:75 Centrala studiestödsnämnden m.m.	404,9	396,5	389,3	399,1	408,3	418,8
25:76 Överklagandenämnden för studiestöd	9,5	12,3	11,0	12,4	12,6	13,0
25:77 Internationella programkontoret för
utbildningsområdet	42,5	45,4	45,3	50,6	50,4	52,0
25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom
högre utbildning	73,0	63,9	62,7	44,2	15,9	16,3
25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco
m.m.	26,9	32,2	27,8	32,4	33,4	34,2
25:80 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena
utbildning och forskning	10,1	11,7	11,7	11,4	11,7	12,0
2007 16 25:15 Valideringsdelegationen	17,3	38,5	38,4	-	-	-
2007 16 25:16 Utveckling av påbyggnadsutbildningar	108,2	107,2	105,2	-	-	-
2007 16 25:65 Lärarhögskolan i Stockholm:
Grundutbildning	428,8	441,8	417,4	-	-	-
2006 16 25:9 Bidrag till personalförstärkningar i
förskola	2 277,0	-	1,5	-	-	-
2006 16 25:10 Bidrag till personalförstärkningar i
skola och fritidshem	924,8	-	1,0	-	-	-
2006 16 25:15 Bidrag till vissa organisationer för
uppsökande verksamhet	48,8	-	0,0	-	-	-
2006 16 25:16 Statligt stöd för utbildning av vuxna	1 795,8	-	0,0	-	-	-
2005 16 25:5 Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med funktionshinder		-	0,7	-	-	-
2002 16 25:4 Program för IT i skolan		-		-	-	-
Totalt för utgiftsområde 16	42 942,4	40 424,9	38 813,0	41 964,6	43 619,8	44 874,1
Anslag inom utgiftsområde 17
25:1 Bidrag till folkbildningen	2 688,6	3 079,4	3 024,2	3 107,0	3 174,4	3 254,1
25:2 Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen	74,0	78,8	77,3	79,8	81,5	83,6
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning	12,4	16,7	16,4	15,7	16,0	16,4
Totalt för utgiftsområde 17	2 775,1	3 174,9	3 118,0	3 202,4	3 271,9	3 354,0

34

			PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Anslag inom utgiftsområde 23
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet	1 382,0	1 391,4	1 366,4	1 436,9	1 470,5	1 504,0
Totalt för utgiftsområde 23	1 382,0	1 391,4	1 366,4	1 436,9	1 470,5	1 504,0
Totalt för politikområde Utbildningspolitik	67 236,2	65 705,6	62 612,5	66 901,3	69 944,4	73 013,6

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

4.3 Mål

Målet är att Sverige ska vara en ledande kun- skapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rätt- visa.

Ovanstående mål är beslutade av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99). Resultatbeskrivningen i det följ- ande görs i förhållande till dessa mål.

Det är de olika utbildningsvägarna som till- sammans ger måluppfyllelsen. Det är därför inte möjligt att med samma indikatorer mäta mål- uppfyllelsen för den samlade verksamheten som en helhet eller att bedöma i vilken omfattning de olika utbildningsformerna bidragit till målupp- fyllelsen. Resultatet av verksamheten inom de olika formerna redovisas därför var för sig. Gemensamma indikatorer som används är till- gänglighet, tillgång till utbildningsplatser i rela- tion till behovet, utbildningarnas kvalitet i rela- tion till de mål och syften som gäller för dem, lärarnas kompetens samt studiedeltagarnas studieresultat.

4.4 Politikområdets styrmedel m.m.

Huvudmannaskap och finansieringsformer varierar mellan olika verksamheter inom politikområdet. Statens styrmedel och insatser består av:

Statlig finansiering. Totalt uppgår den direkta statliga finansieringen inom poli- tikområdet till ca 28 procent av drifts- kostnaderna, vilket innebär att denna inte är den dominerande finansieringskällan. Anslagen avser studiestöd, statlig verk- samhet samt bidrag till kommunal och enskild verksamhet. Anslagen till hög- skoleutbildning på grundnivå och avan- cerad nivå är huvudsakligen prestations- relaterade. Anslagsmedel används inte

bara till löpande verksamhet utan också som kompletterande finansiering för att förändra, utveckla, förnya och komplet- tera den befintliga verksamheten.

Reglering och uppställande av mål. För hela politikområdet, utom för folkbild- ningen, fastställs mål och regler i lagar och andra författningar. Vidare ingår mål för de statliga myndigheternas verksam- het. För folkbildningen fastställer staten endast syften för statsbidraget, medan mål och regler fastställs inom folkbild- ningsverksamheten. För förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg, skola och kommunernas vuxenutbildning gäller skollagen (1985:1100), olika skolforms- förordningar och läroplaner. För kvali- ficerad yrkesutbildning gäller lagen (2001:239) om kvalificerad yrkesutbild- ning och förordningen (2001:1131) om kvalificerad yrkesutbildning. För univer- sitet och högskolor gäller främst hög- skolelagen (1992:1434) och högskoleför- ordningen (1993:100) samt för studie- stödsområdet främst studiestödslagen (1999:1395) och studiestödsförordningen (2000:655). Dessa lagar, förordningar och läroplaner är också i stor utsträckning giltiga för den enskilda verksamheten på respektive område. På högskoleområdet finns en särskild lag för enskilda utbild- ningsanordnare, lagen (1993:792) om till- stånd att utfärda vissa examina och för Sveriges lantbruksuniversitet finns för- ordningen (1993:221) för Sveriges lant- bruksuniversitet.

Uppföljning. Statens skolverk, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning, Högskole- verket och Centrala studiestödsnämnden har uppföljnings- och statistikansvar för sina respektive områden. Statistiska central- byrån svarar för gemensam utbildningss- tatistik.

35

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utvärdering, kvalitetssäkring och granskning. De ovannämnda myndigheterna har samt- liga ett utvärderingsansvar på sina respek- tive områden. Institutet för arbetsmark- nadspolitisk utvärdering (IFAU) genomför utvärdering av effekterna på arbetsmark- naden av åtgärder inom utbildnings- väsendet. Skolor, förskolor, fritidshem och kommuner ska årligen upprätta kvalitets- redovisningar. Statens skolverk genomför regelbundet inspektion av varje kommun avseende förskoleverksamhet, skolbarns- omsorg, skola och vuxenutbildning. Folk- bildningsrådet svarar för kontinuerlig ut- värdering av folkbildningen. Universitets och högskolors kvalitetsarbete är ett åligg- ande enligt högskolelagen. Arbetet följs upp av Högskoleverket som löpande granskar ämnen och program vid alla uni- versitet och högskolor. Högskoleverket be- slutar också om examenstillstånd för ut- bildning på grundnivå och avancerad nivå för statliga högskolor och yttra sig i fråga om tillstånd för enskilda utbildningsan- ordnare att utfärda examina. Dessutom genomför verket nationella utvärderingar som kan vara inriktade på särskilda aspekter.

Tillsyn. Tillsynen inom politikområdet ut- övas av de centrala myndigheterna. Kom- munerna utövar även kontroll över sin egen verksamhet samt tillsyn över enskilda för- skolor och skolbarnsomsorg.

Utvecklingsinsatser. Myndigheten för skol- utveckling ska stödja kommuner och andra huvudmän i deras utveckling av verksam- heten så att nationellt fastställda mål och likvärdighet i utbildningen uppnås inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning samt vuxen- utbildning. Inom högre utbildning och forskning bedrivs ett kontinuerligt utveck- lingsarbete vid universiteten och hög- skolorna.

Verksamheterna finansieras dels med kom- munala skatteintäkter, dels med generella stats- bidrag under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommunerna.

Forskningsverksamheten inom universitet och högskolor finansieras utöver medel från politikområdet Utbildningspolitik med medel från politikområdet Forskningspolitik och medel från stiftelser och andra politikområdens forskningsfinansiärer. Arbetsmarknadsutbild- ning bedrivs och finansieras inom politikom- rådet Arbetsmarknad.

Internationellt samarbete

EU

I slutet av 2006 kom Rådet och EU-parlamentet överens om ett sammanhållet program för livs- långt lärande. Beslut om att inrätta programmet fattades av ministerrådet i november 2006. Det nya programmet, som inkluderar del- programmen Comenius, Erasmus, Grundtvig och Leonardo da Vinci, omfattar alla utbild- ningsformer, från förskola till vuxenutbildning och högre utbildning, och gäller för perioden 2007–2013. Programmet möjliggör för enskilda studenter att studera i annat EU-land samt för lärosäten, skolor och andra aktörer inom utbild- ningsområdet att delta i gemensamma projekt för utveckling och innovation.

Inom ramen för Lissabonstrategin har utbild- ningsministrarna, under benämning Utbildning 2010, enats om gemensamma mål för utbild- ningssystemen.

Inom ramen för den så kallade Köpen- hamnsprocessen samarbetar EU-länderna kring flera konkreta instrument som syftar till att underlätta mobiliteten inom yrkesutbildningen i Europa.

I november 2006 enades Ministerrådet om all- männa riktlinjer för ett förslag till en rekommendation om inrättandet av en europeisk referensram för kvalifikationer (EQF). Syftet med EQF är att underlätta överföring och er-

Internationellt samarbete. Det internatio- kännande av kvalifikationer och därmed utgöra

nella samarbetet på det utbildningspolitiska området är en viktig del av de statliga in- satserna.

Politikområdet Utbildningspolitik har ett nära samband med andra politikområden. Den största delen av verksamheterna inom politikområdet Utbildningspolitik bedrivs av kommunerna.

ett viktigt instrument för att främja rörligheten såväl på utbildningsområdet som på arbets- marknaden. Ministerrådet och Europaparla- mentet förväntas anta rekommendationen under hösten 2007. Arbetet med den nationella implementeringen av EQF pågår.

36

I november 2006 presenterade EU- kommissionen ett förslag för att underlätta över- föring, ackumulering och erkännande av lärande- resultat som uppnåtts inom yrkesutbildningen i olika länder (ECVET).

Europarådet

Fokus inom utbildningsområdet ligger på språk- undervisning och ömsesidigt erkännande av högre utbildning. Erkännandefrågan behandlas till stor del inom ramen för Bolognaprocessen.

Sverige är ordförande i Europarådet under andra halvåret 2008.

Nordiska ministerrådet

Det övergripande målet för det nordiska samarbetet är att Norden ska vara en före- gångsregion för utbildning, kompetensutveck- ling och forskning. Detta sker genom erfaren- hetsutbyte och utvecklingssamarbete samt genom samarbete när det gäller områden som stärker nationell utveckling och är nyttigt ur ett resursperspektiv. Under 2007 har bl.a. en ny strategi för utbildnings- och forskningsområdet för 2008–2010 utarbetats och ett pilotprojekt för ett nordiskt mastersprogram lanserats. Där- utöver har förberedelser skett för nästa genera- tions nordiska mobilitets- och samarbets- program som öppnar för deltagande från de baltiska länderna 2008.

Under 2008 är Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet.

OECD

Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) spelar en betydelsefull roll när det gäller analys av utbildningspolitik. Kärnan i verksamheten på utbildningsområdet utgörs av jämförande indikatorer och tematiska översyner av utbildningen i medlemsländerna.

OECD har nyligen slutfört en granskning av likvärdigheten i utbildningssystemet där tio medlemsländer deltog, bl.a. Sverige. I den slutliga rapporten har OECD lämnat tio rekommendationer för att åstadkomma ökad lik- värdighet i utbildningssystemen.

För närvarande medverkar Sverige i en över- syn av skolledarutbildning samt i en översyn av den högre utbildningen. Slutrapporterna för båda studierna förväntas under hösten 2007. Dessutom kommer Sverige att medverka i en tematisk granskning av yrkesutbildning samt i en studie om etnisk mångfald i skolan.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Unesco

Unesco är FN:s organ för samarbete inom utbildning, vetenskap, kultur och kommunika- tion. Svenska unescorådet är svensk national- kommission och är rådgivande till regeringen i frågor rörande Unesco. Enligt regeringsuppdrag har Svenska unescorådet tagit fram förslag till svensk Unescostrategi för 2007–2013. Rege- ringen förväntas ta ställning till den under hösten 2007. Utbildning för hållbar utveckling föreslås bli övergripande tema för den svenska strategin.

I oktober 2007 genomförs Unescos 34:e generalkonferens som beslutar om en strategi för 2008–2013 samt om program och budget för 2008–2009. Under generalkonferensen avser Sverige att driva frågan om förstärkning av Unescos arbete vad gäller utbildning för hållbar utveckling samt reformering och effektivisering av Unescos organisation.

4.5 Resultatredovisning

4.5.1 Svensk utbildning i internationell jämförelse

Internationella jämförelser är betydelsefulla för att följa upp målet för utbildningspolitiken. OECD publicerar årligen rapporten Education at a Glance (EAG) som innehåller indikatorer på utbildningsområdet. Baserat på bl.a. de senaste EAG-indikatorerna belyses i det följande svensk utbildning ur ett internationellt jämförande perspektiv.

Investeringar i utbildning

Sverige investerar mer än OECD-genomsnittet i utbildning. Det mått som används för sådana jämförelser täcker framför allt lärarlöner, lokal- kostnader samt kostnader för undervisnings- material och studiestöd. De sammanlagda offentliga utgifterna för utbildning, exklusive studiestöd och andra utbildningsstöd, uppgick i Sverige till 6,7 procent av BNP 2004, vilket för Sveriges del innebar en ökning med 0,4 procent- enheter sedan 1995. Endast fem OECD-länder hade en större andel. Genomsnittet för OECD- länderna låg 2004 på 5,5 procent av BNP, vilket var en ökning med 0,2 procentenheter sedan

37

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1995. De relativt stora svenska satsningarna får ses som ett utflöde av målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Stora investeringar i utbildning kan bidra till att förbättra de kvalita- tiva resultaten. Samtidigt visar internationella kunskapsmätningar att det inte finns något en- tydigt samband mellan kostnader och resultat. Det finns exempel på länder med låga kostnader och bra resultat. Forskningen om sambandet mellan resurser och resultat har visat att vad man satsar resurser på är lika viktigt som de totala re- sursnivåerna.

Sverige investerar mer än OECD-genom- snittet i grundskolan och i eftergymnasial ut- bildning samt i nivå med OECD-snittet vad gäller gymnasial utbildning (inkl. vuxenutbild- ning). Kostnadsutvecklingen per elev mellan 1995 och 2004 när det gäller grund- och gymna- sieskolan har varit relativt måttlig i Sverige. En- dast fem länder hade en mindre ökning än Sve- rige (det saknas dock uppgifter för ett antal OECD-länder). I förhållande till BNP satsar Sverige mer resurser per student i eftergymnasial utbildning än övriga EU-länder. USA, Schweiz och Mexiko är dock OECD-länder med högre andel. Kostnaderna per student har legat på samma nivå mellan 1995 och 2004. I de allra flesta OECD-länder har motsvarande kostnader ökat men i sju länder har de minskat, allra tydli- gast i några av de nya EU-länderna. Sverige till- hör de länder som avsätter mest offentliga medel för studiemedel bland OECD-länderna. I Sve- rige gick 0,59 procent av BNP till studiemedel till högskolestudenter 2004, vilket ska jämföras med ett OECD-genomsnitt på 0,26 procent.

Elevers kunskaper i grundskolan

Den senaste internationella mätningen av grund- skoleelevers kunskaper i olika OECD-länder genomfördes 2006 (PISA 2006). Resultatet av denna studie presenteras i december 2007. I den senast publicerade jämförelsen, som avser 2003, hade de svenska eleverna en läsförmåga klart över OECD-genomsnittet men endast strax över i matematik, naturvetenskap och problem- lösning. Värt att notera när det gäller interna- tionella kunskapsmätningar är att Finland ofta får topplaceringar, medan övriga nordiska länder har resultat som är nära eller något över genom- snittet. De finska eleverna hade genomgående ett

betydligt bättre resultat i PISA 2003 jämfört med de svenska på samtliga mätområden.

De svenska grundskoleelevernas resultat hade i 2003 års mätning inte förändrats i någon vä- sentlig grad jämfört med motsvarande under- sökning 2000. Tidsavståndet är egentligen för kort för att bedöma förändringar. Det finns dock vissa negativa tendenser som bör uppmärk- sammas, bl.a. att resultatspridningen var större och att elever med utländsk bakgrund hade ett sämre resultat jämfört med mätningen 2000. Detta kan jämföras med resultaten av IEA-mät- ningen av kunskaper i matematik och naturori- entering, TIMSS 20032. I matematik uppmättes en betydande försämring i jämförelse med mot- svarande studie 1995. 2003 hade eleverna i års- kurs 8 testvärden som var lägre än vad eleverna i årskurs 7 hade 1995. I naturorientering var inte försämringen lika markant, men resultaten tyder på att eleverna i årskurs 8 under 2003 uppvisade motsvarande kunskaper som eleverna i årskurs 7 hade 1995. Studien Trends, som var en del av PIRLS 2001, visade att svenska elever var de enda som hade signifikant försämrade resultat i läsning mellan 1991 och 2001. Till bilden hör samtidigt att i huvudstudien PIRLS 2001 fram- gick att svenska elever ändå hade bäst resultat i läsning och att spridningen och andelen låg- presterande var låg i Sverige.

Det livslånga lärandet

Politiken för livslångt lärande fokuserar i hög grad på kvalitet och måluppfyllelse. Detta gäller i alla delar av utbildningssystemet. Ut- bildningssystemet ska vara uppbyggt så att övergångar mellan dess olika nivåer och delar underlättas, liksom övergångar mellan utbild- ning och arbetsliv. Det ska finnas goda möjlig- heter för den som önskar och behöver att i olika former komplettera tidigare studier för att komma vidare till en högre nivå inom ett yrkesområde eller byta inriktning. Studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet är viktiga för att tillgodose individens, samhällets och ar- betsmarknadens behov.

2 IEA: International Association for the Evaluation of Educational

Achievement

38

Befolkningens utbildningsnivå

Den svenska befolkningens utbildningsnivå är hög. År 2005 hade 91 procent i åldersgruppen 25–34 år minst gymnasieutbildning. Av OECD- länderna hade endast Slovakien, Tjeckien, Japan och Korea en större andel än Sverige. För Sveri- ges del kan noteras att kvinnor hade en högre ut- bildningsnivå än män. 82 procent av männen och 86 procent av kvinnorna hade minst gymnasie- utbildning i åldersgruppen 25–64 år. Inom OECD fanns i stället en övervikt för männen på tre procentenheter. Ifråga om personer med olika former av högre utbildning hade Sverige en andel på 37 procent i åldrarna 25–34 2005, me- dan OECD-genomsnittet för denna åldersgrupp var 32 procent. Skillnaden mellan Sverige och OECD-genomsnittet är ungefär densamma, 28 procent mot 24 procent, om statistiken begrän- sas till att omfatta endast dem med minst treårig högskoleutbildning.

Vuxenutbildningen bidrar till att utjämna ut- bildningsskillnaderna generationerna emellan och vuxenutbildning i olika former är omfatt- ande i Sverige. I åldersgruppen över 30 år hörde Sverige tillsammans med Storbritannien och Au- stralien till de OECD-länder som hade högst studiedeltagande 2004.

Genomgången gymnasieskola
Jämfört med EU27-genomsnittet har			drygt
10 procentenheter	fler	män	och

20 procentenheter fler kvinnor i Sverige genom- gått gymnasieskola. Förhållandet är detsamma i alla ålderskategorier. I de flesta länder avslutas utbildningen med en särskild examination. Sve- rige är ett av de få länder där detta inte är fallet vilket kan påverka jämförbarheten

Andelen av hela befolkningen, 24–64 år, som har en fullständig gymnasieutbildning uppgick 2006 till 84 procent.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 4.1 Andel av befolkningen 24–64 år med en full- ständig gymnasieutbildning

Procentuell andel av befolkningen

Norge
Österrike
Tyskland
Danmark
SVERIGE
Finland
Storbritannien
Nederländerna
EU 27
Frankrike
Irland
Italien
				män
Spanien				Kvinnor
0	20	40	60	80	100

Källa: Eurostat

Examensgrad i högskolan

Jämfört med genomsnittet inom OECD och EU har Sverige en något högre andel av en års- kull som tar en minst treårig högskoleexamen. Genomsnittet för OECD är 35 procent och för EU 33 procent, medan andelen i Sverige är 37 procent. Länder som Tjeckien, Österrike och Tyskland ligger omkring 20 procent, medan t.ex. Finland och Australien ligger närmare 50 pro- cent av en årskull med minst treårig högskole- examen.

Diagram 4.2 Examensgrad i vissa OECD-länder

Japan

Irland

Storbritannien

Spanien

Tyskland

EU19

Finland

OECD

SVERIGE

Nya Zeeland

USA

M exico

0

20

40

60

80

100

Källa: OECD

Av samtliga studenter som påbörjar en utbild- ning i Sverige tar 60 procent ut en examen. Det

39

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

är lägre än genomsnittet inom OECD på 70 procent och EU på 71 procent. Länder som Japan och Irland vars utbildningssystem framför allt består av korta program, har en högre exa- mensgrad. Flera av de länder som tillsammans med Sverige ligger under genomsnittet för OECD har en relativt hög andel av befolkningen som påbörjar högre studier, det gäller t.ex. Nya Zeeland och USA.

Trots att många studenter i Sverige har läst kurser och program som motsvarar en examen, väljer många att inte ta ut en examen. Orsakerna kan vara flera, bl.a. kan det handla om att arbets- givare inte efterfrågar själva examensbeviset utan nöjer sig med genomgångna högskolestudier.

Tid i utbildning

Enligt OECD:s skattningar förväntas en svensk femåring tillbringa över 20 år av sitt liv i utbild- ning, män 18,9 och kvinnor 21,8. Av OECD- länderna är det förutom Sverige endast Austra- lien, Finland och Storbritannien som ligger över 20 år. Genomsnittet för OECD är 17,7 år och för EU 18,0. Kvinnor har i de allra flesta länder längre förväntad utbildningstid än män, men skillnaden mellan män och kvinnor är större i Sverige än genomsnittligt både för OECD och EU. Endast Storbritannien uppvisar en större skillnad mellan könen än Sverige.

Utbildningens sammansättning

Det är inte bara utbildningens kvalitet och totala kvantitet som spelar roll, utbildningens samman- sättning är också central i ett tillväxtperspektiv. Ofta anger företag brist på kompetent arbets- kraft som ett skäl till utebliven expansion. Ut- bildningens sammansättning bör därför inte skilja sig alltför mycket från det som arbets- marknaden efterfrågar. Staten har inte ambitio- nen att detaljstyra utbildningens sammansätt- ning, utan i huvudsak att låta studerandeintresset avgöra dimensioneringen inom respektive ut- bildningsform.

Sverige har en internationellt sett låg andel av befolkningen som vid den typiska examens- åldern (19 år för Sverige) har fullföljt en yrkes- eller lärlingsutbildning (diagram 4.3). Endast en handfull EU-länder har en lägre andel: Grekland, Irland, Spanien, Ungern och Portugal. Andelen i Sverige är 41 procent vilket är betydligt lägre än EU19-genomsnittet på 50 procent och även nå-

got lägre än OECD-genomsnittet på 44 procent. Till viss del beror Sveriges låga siffror på att många här fullföljer sin gymnasieutbildning se- nare än den för Sverige typiska examensåldern. När det gäller andelen elever som påbörjar yrkesutbildning ligger Sverige ungefär på EU- snittet. De låga andelarna som slutför en yrkes- utbildning i tid i Sverige jämfört med andra OECD-länder kan leda till minskad tillväxt om effekten blir att företag inte investerar eller inve- sterar utomlands p.g.a. brist på arbetskraft. Det s.k. bristyrkesindex som Arbetsmarknadsstyrel- sen tar fram toppas av flera yrken som förutsät- ter en gymnasial yrkesutbildning.

Diagram 4.3 Andel av befolkningen som vid den typiska ex-

amensåldern har en yrkes- eller lärlingsutbildning, 2004

Procentuell andel 2004

Finland

Frankrike

Italien

Nederländerna

Tyskland

Danmark

EU19-genomsnitt

Polen

Norge

OECD-genomsnitt

SVERIGE

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Källa: OECD

På nationell nivå anser regeringen det viktigt att ha en relativt stor andel examinerade med tek- niska och naturvetenskapliga eftergymnasiala ut- bildningar. Ett mål för antalet studerande inom naturvetenskap och teknik är också antaget av EU i Lissabonprocessen (se avsnitt 7.1.7). Variationen länder emellan när det gäller utbild- ningssammansättning är stor (diagram 4.4 ). Sverige karaktäriseras framför allt av en låg andel examinerade inom humaniora och konstnärliga utbildningar, ganska låga andelar inom samhälls- vetenskap och juridik, samt höga andelar inom teknik och inom vård och omsorg.

40

Diagram 4.4 Andel högskoleexamina per utbildningsinrikt- ning 2004

Procentuell andel av det totala antalet examina 2004

EU19-genomsnitt

Sverige

Tyskland

Frankrike

Finland

Danmark

0%		20%	40%	60%	80%	100%
	Undervisning			Humaniora
	Juridik, samhällsvetenskap och tjänster			Teknik
	Lant-och skogsbruk			Medicin, vård och omsorg
	Naturvetenskap, matematik och data

Källa OECD

Undervisningstider

Antalet undervisningstimmar per läsår är lägre i den svenska grundskolan än i många andra län- der. En elev i Sverige får i grundskolan undervis- ning i genomsnitt 741 timmar per läsår. Det är inte möjligt att ange timtalet för varje läsår i Sve- rige, eftersom regleringen bara anger det totala antalet timmar i grundskolan. Andra OECD- länder kan i allmänhet lämna mer årskursspeci- fika uppgifter. De genomsnitt per läsår för EU- länderna som publiceras i EAG ökar successivt från 789 timmar i de lägre årskurserna till 964 timmar i de högsta årskurserna. Motsva- rande genomsnitt för OECD-länderna ökar från 792 till 961. Såväl EU- som OECD-genom- snittet ligger med andra ord klart över den svenska nivån. Det saknas uppgifter om under- visningstider för den högre utbildningen.

Lärare

Tabell 4.5 Lärare per 100 elever 2005

	Sverige	OECD	EU 19	Finland
förskolan	8,4	6,5	7,1	8,0
tidiga grundskoleår	8,2	6,0	6,7	6,3
sena grundskoleår	8,3	7,2	8,4	10,0
gymnasiet	7.1	7,6	8,5	5,6
eftergymnasial utbild-	11,2	6,1	8,2	8,0
ning

Källa: OECD

Sverige har en högre lärartäthet än genomsnittet i såväl EU som OECD utom i fråga om gymna-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

siet där både OECD och EU ligger högre (jäm- förelsen påverkas dock av att den i Sverige om- fattande vuxenutbildningen ingår i måttet och denna har låg lärartäthet).

Jämfört med OECD tycks Sverige fördela undervisningsresursen lärare jämnare över tid och, jämfört med både EU och OECD, lägga relativt större vikt vid de tidiga skolåren. I det avseendet skiljer sig Sverige drastiskt från det framgångsrika finska exemplet där mer resurser läggs på de sena grundskoleåren. Korea, ett annat framgångsland i PISA-undersökningen, har en väsentligt lägre lärartäthet än både Sverige och genomsnitten för OECD och EU.

Vad eftergymnasial utbildning beträffar har Sverige den högsta lärartätheten av alla länder som deltar i jämförelserna. I någon mån kan det förklaras av att Sverige jämfört med många andra länder har relativt sett fler studerande i sådana utbildningar som förutsätter en högre lärar- täthet, såsom vård- och teknikerutbildningar.

OECD jämför lärarlöner på flera olika sätt varav ett är att relatera den genomsnittliga lärar- lönen till bruttonationalprodukten per capita. På så sätt erhålls en rangordning av hur länderna värderar lärarna lönemässigt relativt sett. I Sve- rige har lärare i de tidiga grundskoleåren med 15 års anställning en lön som i genomsnitt mot- svarar 96 procent av BNP per capita. Lönerna för dessa lärare är lägre jämfört med EU och OECD. Motsvarande genomsnitt för OECD är 127 procent och för EU 117 procent. Förhållan- det är detsamma för lärare i senare grundskoleår och för gymnasielärare. Finland ligger under ge- nomsnitten för lärare i de lägre årskurserna men på en högre nivå än i Sverige. De finska lärarna ligger i stort sett på EU-snittet för lärare i de högre årskurserna och något över snitten för gymnasielärare. Korea ligger markant högst för alla lärarkategorier.

Det saknas jämförelser av lönerna i högre ut- bildning.

Sammanfattning

Den genomgång av OECD:s indikatorer inom utbildningsområdet som presenterats ovan visar bl.a. att Sverige avsätter jämförelsevis stora of- fentliga resurser på utbildning. Befolkningen i Sverige har en hög utbildningsnivå. En förhål- landevis stor andel av de högskoleutbildade är in- riktade på teknik, medicin, vård och omsorg men

41

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

andelen gymnasieutbildade med en yrkes- eller lärlingsutbildning är låg. Den genomsnittliga år- liga undervisningstiden i grundskolan är lägre än i många andra länder och lärarnas löner är relativt sett lägre än genomsnittligt i OECD och EU.

4.5.2 Internationell jämförelse av relationen mellan utbildning och arbetsmarknad

Utbildningsnivå och arbetslöshet

I de flesta länder finns det ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och arbetslöshet. En gymnasial utbildning har alltmer kommit att bli ett minimikrav på arbetsmarknaden. Att ha grundskola som högsta utbildning innebär en betydligt svårare situation på arbetsmarknaden jämfört med att ha en gymnasial eller en hög- skoleutbildning. I Österrike, Sverige, Norge och Danmark är arbetslösheten mer än dubbelt så hög bland dem med högst grundskoleutbildning som för dem med gymnasieutbildning.

Diagram 4.6 Arbetslöshet i åldern 15–64 år fördelat på ut- bildningsnivå 2006

Andel arbetslösa av arbetskraften för resp. utbildningsnivå, procent

Tyskland

EU 27

Finland

Frankrike

Spanien

SVERIGE

Italien

Storbritannien

Österrike

Irland

Nederländerna

Norge

Danmark

0

2

4

6

8

10

12

14

16

18

20

Grundskola Gymnasium Högskola- och universitet

Anm: Enligt ILO-definitionen vilken även inkluderar heltidsstuderande som har kunnat och aktivt har sökt arbete.

Källa: Eurostat.

Skillnaderna i arbetslöshetsnivåer mellan gymna- sieutbildade och högskoleutbildade varierar stort mellan olika länder. I de flesta fall leder en högre utbildning till lägre sannolikhet att bli arbetslös.

Danmark skiljer sig dock från övriga länder i detta avseende. Där är arbetslösheten bland hög- skoleutbildade lika hög som bland gymnasie- utbildade.

Svenska högskoleutbildade har i likhet med högskoleutbildade i de flesta andra länder lägre relativ arbetslöshet än dem med enbart gymna- sieutbildning. Skillnaden mellan dessa båda grupper är dock mindre i Sverige jämfört med EU som helhet.

Diagram 4.7 Skillnader i arbetslöshet i åldern 15–64 år

mellan kvinnor och män fördelat på utbildningsnivå 2006

Procentenheter

Grekland

Spanien
Italien
Frankrike
EU 27
Finland
Danmark	Högre
	arbets-		Högre
	löshet
Österrike		arbetslöshet för
	för män		kvinnor
Nederländerna

SVERIGE
Irland
Storbritannien
Tyskland
-4	-2	0	2	4	6	8	10	12
Grundskola		Gymnasium		Högskola och universitet

Källa: Eurostat.

Arbetslösheten är högre bland lågutbildade kvinnor både i Sverige och i andra länder. Det finns dock undantag: i Storbritannien, Österrike och Tyskland är arbetsmarknadssituationen svå- rare för lågutbildade män. I Sverige är könsskill- naderna i arbetslöshet små för dem med gymna- sieutbildning eller högskoleutbildning, men relativt stor för lågutbildade.

Utbildningsnivå och sysselsättning

Sysselsättningsgraden är av stor betydelse för ett lands välstånd. Inom OECD-området finns möjlighet att jämföra länders sysselsättningsgrad fördelad på olika utbildningsgrupper. Den sam- mantagna bilden är att lågutbildade har lägre sys- selsättningsgrad inom hela OECD-området. Med högre utbildning stiger andelen sysselsatta i befolkningen. Skillnaden mellan att ha gymna-

42

sieutbildning eller en högre utbildning är lägst i de nordeuropeiska länderna. I övriga länder är skillnaden i sysselsättningsgrad större.

Diagram 4.8 Sysselsättningsgrad i åldern 15–64 år inom respektive utbildningsgrupp 2006

Procent av befolkningen för respektive utbildningsgrupp

Irland

Spanien

Italien

EU 27

Frankrike

Österike

Nederländerna

Tyskland

Norge

Danmark

Storbritannien

SVERIGE

Finland

0

5

10

15

20

25

30

35

Grundskola Gymnasium Högskola och universitet

Källa: Eurostat.

Diagram 4.9 Skillnader i sysselsättningsgrad i åldern 15–64 år mellan kvinnor och män fördelat på utbildningsnivå 2006

Procentenheter

Irland

Spanien

Italien

EU 27

Frankrike

Österike

Nederländerna

Tyskland

Norge

högre

sysselsättnings-

Danmark

grad för män

Storbritannien

SVERIGE

Finland

-2

2

6

10

14

18

22

26

30

34

38

Grundskola

Gymnasium

Högskola och universitet

Källa: Eurostat.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Variationen i sysselsättning mellan olika länder förklaras huvudsakligen av skillnader i kvinnor- nas arbetskraftsdeltagande. Länder såsom Dan- mark Sverige, Nederländerna, Norge och Stor- britannien som har stor andel kvinnor på arbets- marknaden har därför en hög sysselsättnings- grad. Kvinnornas sysselsättningsgrad är i samt- liga länder lägre än männens. Generellt är köns- skillnaderna i sysselsättningsgrad störst i sydeu- ropeiska länder samt på Irland. Klyftan mellan kvinnor och mäns sysselsättningsgrad minskar med högre utbildningsnivå. Bland högskoleut- bildade finner vi betydligt mindre könsskillnader än hos andra. Detta framkommer särskilt tydligt i Sverige, där skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män med högskoleutbild- ning är en procentenhet.

Gymnasieutbildning och arbetsmarknad

Andelen ungdomar i åldern 18 till 24 år som en- dast har grundskoleutbildning och som inte del- tar i någon annan utbildning uppgick 2006 i Sve- rige till 13 procent. Det är klart lägre än motsva- rande andel inom EU27, men högre än övriga Norden och Österrike. Överlag avbryter unga män sina utbildningar i större utsträckning än unga kvinnor.

De som avbrutit sina gymnasiestudier kan inte urskiljas separat bland de arbetslösa. Det är där- för svårt att utifrån Eurostatstatistik belägga att dessa har särskilda svårigheter på arbetsmarkna- den. Svenska och internationella studier tyder dock på att ungdomar som avbryter sina gymna- siestudier har sämre karriärmöjligheter och sämre inkomstutveckling. Personer med av- brutna studier återkommer också oftare i ar- betslöshet.

I länder med hög utbildningsnivå har arbets- löshetsrisken för lågutbildade kommit att bli större. Även om man i det enskilda fallet kan klara sig på en grundskoleutbildning utgör gruppen som helhet en riskgrupp.

43

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 4.10 Ungdomar i åldern 18–24 år som lämnat skolan med högst grundskoleutbildning 2006

Procent av befolkningen

Spanien
Italien
Tyskland
EU 27
Storbritannien
Frankrike
SVERIGE
Nederländerna
Österrike
Danmark
Irland
Finland
Norge			Kvinnor	M än
0	10	20	30	40

Källa: Eurostat.

Utbildningspremien för högre utbildning

OECD har studerat avkastningen för individen att ha en högskoleutbildning. Avkastningen har beräknats utifrån en uppskattning av den fram- tida livsinkomsten för den som har en högskole- utbildning jämfört med den som har en gymna- sial utbildning. Resultaten indikerar stora variationer mellan OECD-länder. I Sverige ger ,internationellt sett, en högskoleutbildning låg avkastning, vilket i synnerhet gäller för högsko- leutbildade kvinnor.

Sammanfattning

Det är tydligt att med längre utbildning följer högre sysselsättningstal och lägre arbetslös- hetsrisk. Detta samband gäller i Sverige och i nästan alla andra OECD-länder. Skillnaden mellan högskoleutbildade och gymnasieut- bildade är mindre i Sverige än i de flesta andra länder, men tydlig även här.

4.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen granskar varje år myndigheternas årsredovisningar och delårsrapporter. Inom politikområdet har Sameskolstyrelsen, Myndig- heten för skolutveckling och Mittuniversitetet fått invändningar i sina revisionsrapporter av- seende räkenskapsåret 2006. Regeringens bedömning redovisas i det följande.

Sameskolstyrelsen (SamS)

Riksrevisionen har invändningar mot SamS års- redovisning på följande punkter:

−Det framgår inte av årsredovisningen hur stort totalt belopp kommunerna inte be- hövt betala p.g.a. den felaktiga indexupp- räkningen (11,8 mkr).

−Brister i avstämningsrutiner och outredda differenser för poster i balansräkningen kvarstår.

−Återrapporteringskravet om antal elever som har skolskjuts saknas.

Regeringen har i dialog med myndigheten tagit upp revisionens invändningar. Myndigheten har meddelat regeringen att den avser att rätta till de oegentligheter som rapporterats i revisionen.

Myndigheten för skolutveckling (MSU)

Riksrevisionen har invändning mot att MSU utan bemyndigande från regeringen ingått åtag- anden om utbetalning och bidrag för 2008 om totalt 98,8 mnkr, vilket strider mot 20 § anslags- förordningen (1996:1189). De ingångna åtag- andena framgår inte av årsredovisningen. Års- redovisningen har i övrigt upprättats i enlighet med förordningen om myndigheternas årsredo- visning och budgetunderlag, regleringsbrev och övriga beslut för myndigheten. Riksrevisionen bedömer att årsredovisningen i övrigt är i allt väsentligt rättvisande.

Riksrevisionen rekommenderar MSU att föra dialog med regeringen avseende behov av be- myndiganden, dels i budgetunderlag i enlighet med 9 kap 3 § förordningen (2000:605) om års- redovisning och budgetunderlag och dels under löpande budgetår om sådant behov uppstår. Be- slut från regeringen krävs för att få nödvändiga bemyndiganden innan åtaganden av denna karaktär ingås. MSU rekommenderas att gå igenom sin verksamhet i syfte att identifiera be- hov av bemyndiganden, då det kan vara aktuellt i flera fall än avseende bidrag till resurspersoner.

44

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag på tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition bemyndigat rege- ringen att för anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarns- omsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kronor under åren 2008–2010.

Mittuniversitetet

Mittuniversitetet fick för budgetåret 2006 en revisionsberättelse med invändning. Av Riks- revisionens berättelse framgår att universitetet har engagemang i en ideell förening och därmed även i ett av föreningen helägt aktiebolag samt styrelserepresentation i dessa associationer utan

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

att ha regeringens tillstånd. Engagemanget inkluderar vidare att Mittuniversitetet iklätt sig finansiella åtaganden. Riksrevisionen anser att myndigheten i och med detta överträtt sina be- fogenheter.

Mittuniversitetet har i skrivelse med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelse redovisat att universitetet meddelat berörd ekonomisk förening att universitetet avser att lämna för- eningen. Vidare har rektor frånsagt sig platsen som ledamot i föreningens styrelse.

Regeringen förutsätter att Mittuniversitetet vidtar åtgärder som innebär att kritiken inte kvarstår.

45

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

5 Barn- och ungdomsutbildning

Barn- och ungdomsutbildning består av försko- leverksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass och skola. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, familjedaghem och öppen förskola. Skolbarnsomsorg bedrivs i form av fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Vidare omfattar utbildningen förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola. Utöver detta bedrivs utbildning i sameskolan och i specialskolan.

5.1 Resultatredovisning

Avsnittet innehåller en redovisning av resultat i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskole- klass, den obligatoriska skolan och gymnasie- skolan samt en beskrivning av vissa större stat- liga insatser. Alla statistiska uppgifter är hämtade från Statens skolverk (Skolverket). All kostnads- statistik baseras på preliminära uppgifter.

5.1.1 Resultat i den kommunala verksamheten och motsvarande skolformer

Förskoleverksamhet

Förskoleverksamhet ska erbjuda en pedagogisk verksamhet och underlätta för föräldrar att förena förvärvsarbete eller studier med ansvar för barn.

Förskola är den alltmer dominerande formen av förskoleverksamhet. Förskolans roll och upp- drag i samhället har utvidgats påtagligt under de senaste åren. Dels går allt fler barn i förskola,

dels har förskolans pedagogiska uppdrag för- stärkts vilket inte minst kommer till uttryck i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98). Andelen barn i förskoleverksamhet fortsätter att öka. År 2006 gick 84 procent av alla barn i åldern 1–5 år i förskolan eller familjedaghem.

Personaltätheten3 i förskolan har ökat, vilket innebär en minskning av antalet barn per års- arbetare från 5,2 år 2005 till 5,1 följande år, trots att antalet barn samtidigt ökade med drygt 17 000. Sammanlagt har antalet anställda i för- skolan ökat med 30 procent mellan 1999 och 2006. Andelen pedagogiskt högskoleutbildad personal i förskolan var 51 procent år 2006. Av de anställda i förskolan var 3 procent män och 97 procent kvinnor. Andelen personal med pedago- gisk högskoleutbildning minskade mellan 1997 och 2002. De senaste fyra åren har dock andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning ökat med sammanlagt en procentenhet. Andelen anställda i förskolan med lärarutbildning utan inriktning på förskolan har ökat från 0,7 procent 1997 till 2,1 procent 2006. Barnskötarna utgjorde 41 procent av de anställda i förskolan 2006.

Förskolor som drivs med enskild huvudman är betydligt vanligare i storstäder och förorts- kommuner än i övriga kommungrupper. Hösten 2006 gick 17 procent av alla barn i förskolan i en enskild förskola vilket är samma andel som under 2005.

Antalet barn som går i familjedaghem liksom antalet familjedaghem fortsätter att minska. Hösten 2006 fanns det 6 000 dagbarnvårdare med 30 800 inskrivna barn, vilket är cirka 2 100

3 Personaltäthet definieras som antal barn per årsarbetare

47

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

barn färre än året innan. Detta betyder att sex procent av alla 1 till 5-åringar gick i familje- daghem 2006. Minskningen förklaras av minskad efterfrågan hos föräldrar och med förskolans utbyggnad. Personaltätheten har ökat något de senaste åren. Hösten 2006 fanns 5,0 barn per anställd i familjedaghem, jämfört med 5,1 barn året innan.

Andelen familjedaghem med enskild huvud- man har ökat från 2 procent till 12 procent under de senaste tio åren.

Hösten 2006 fanns 470 öppna förskolor, vilket är 22 fler än året innan. Ett trettiotal kommuner rapporterade fler öppna förskolor 2006 än 2005. År 2006 var det 131 kommuner som helt saknade öppen förskola. Föregående år var det 151 kommuner som helt saknade öppna förskolor.

Kostnader

Den totala kostnaden för förskolan beräknas uppgå till nästan 41 miljarder kronor 2006. Det innebär en ökning med 7,5 procent jämfört med året innan. Kostnadsökningen beror bland annat på att antalet inskrivna barn har ökat med 2,9 procent. Kostnaden per barn har ökat med 4,5 procent till 105 000 kronor.

Skolbarnsomsorg

Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid.

2006 ökade andelen inskrivna barn till 78 procent av alla barn i åldern 6 till 9 år. Även antalet inskrivna barn ökade, med knappt 5 600. Personaltätheten i fritidshemmen har minskat under hela 1990-talet. Mellan 1998 och 2006 minskade personaltätheten från 15,3 barn per årsarbetare till 18,9 barn per årsarbetare. Grupp- storlekarna fortsätter att öka i fritidshemmen. Jämfört med 1990 har den genomsnittliga grupp- storleken ökat med nästan 14 barn. Störst är barngrupperna i förortskommunerna med i genomsnitt 35 barn per avdelning. Av alla 10- till 12-åringar deltog elva procent i öppen fritids- verksamhet 2006, nästan en procentenhet fler än året innan.

Tillgången till öppna fritidsverksamheter för barn i åldern 10 till 12 år varierar kraftigt mellan kommunerna. Hösten 2006 fanns det 581 öppna verksamheter i landet, vilket är en ökning med 19 enheter sedan 2005.

Det är ovanligt att skolbarn nyttjar familje- daghem. Hösten 2006 var 1 procent av 6- till 9- åringarna inskrivna i familjedaghem, samma andel som året innan. Mindre än en procent av 10- till 12-åringarna går i familjedaghem.

Kostnader

Den totala kostnaden för fritidshem år 2006 beräknas uppgå till 10,5 miljarder kronor vilket är oförändrat jämfört med tidigare år. Antalet barn har samtidigt ökat med 1,3 procent.. Kost- naden per barn minskade med 1,4 procent till i genomsnitt 32 420 kronor.

Förskoleklass

Utbildning i förskoleklass ska stimulera varje barns utveckling och lärande samt ligga till grund för fortsatt skolgång.

Andelen sexåringar som går i förskoleklass var närmare 96 procent läsåret 2006/07 samt cirka 1 procent av femåringarna och sjuåringarna. Cirka 7 procent av barnen går i skolor med annan huvudman än kommunal. Många av barnen som går i förskoleklass är också inskrivna i fritidshem eller familjedaghem och möter alltså två verk- samheter under samma dag.

Kostnader

Den totala kostnaden för förskoleklass beräknas uppgå till 3,8 miljarder kronor 2006. Det innebär en ökning med 3,9 procent jämfört med året innan. Antalet elever har ökat med 1,2 procent vilket medför en ökning av kostnaden per elev med 2,7 procent till i genomsnitt 46 000 kronor.

Den obligatoriska skolan

Grundskolans huvuduppdrag är att förmedla kunskap och främja flickors och pojkars lärande för att därigenom förbereda dem för att leva och verka i samhället.

Läsåret 2006/07 gick drygt 962 000 elever i grundskolan. De senaste åren har andelen elever i fristående skolor ökat kontinuerligt till åtta procent. För tio år sedan var motsvarande andel två procent. Samtidigt fortsätter det totala antalet elever att minska.

Andelen lärare, omräknat i heltidstjänster, med pedagogisk högskoleexamen sjönk under en följd av år. Läsåret 1994/95 var andelen 93 procent att jämföra med 84 procent läsåret

48

2006/07. Den lägsta noteringen gjordes läsåret 2002/03 då andelen var nere på 81 procent.

Diagram 5.1 Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen

100,0
90,0
80,0
70,0
60,0
50,0	Kvinnor
40,0	Män
	Totalt
30,0
20,0
10,0
0,0
94/95 95/96 96/97 97/98 98/99 99/00 00/01 01/02 02/03 03/04 04/05 05/06 06/07

Av diagram 5.1 framgår att andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen är högre bland kvinnliga lärare än bland manliga lärare. Läsåret 2005/06 var andelen kvinnliga lärare med peda- gogisk högskoleexamen 87 procent medan mot- svarande siffra för manliga lärare var 75 procent. Av det totala antalet anställda i grundskolan var det flest kvinnor, drygt 69 procent och knappt 31 procent män.

Andelen pojkar respektive flickor som saknar slutbetyg i ett eller flera ämnen har varit relativt konstant de tre senaste åren. Andelen pojkar var 27,4 procent och andelen flickor var 20,6 procent läsåret 2005/06.

Diagram 5.2 Andel elever som saknar slutbetyg i ett eller flera ämnen

35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0		Flickor
5,0		Pojkar
0,0
97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06

Eleverna har högst måluppfyllelse i svenska, slöjd och engelska. Andelen elever som inte når målen är högst i ämnena svenska som andra- språk, kemi och fysik.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 5.3 Andel elever som ej nått målen i ett eller flera

ämnen uppdelat på etnisk bakgrund år 2005/06
35,0
30,0
25,0
20,0
15,0
10,0
5,0
0,0
Flickor svensk	Pojkar svensk	Flickor utländsk	Pojkar utländsk
bakgrund	bakgrund	bakgrund	bakgrund

Delas eleverna upp efter kön och svensk respektive utländsk bakgrund (diagram 5.3) är det tydligt att flickor med svensk bakgrund klarar målen i högre utsträckning än flickor med utländsk bakgrund och jämfört med pojkar med såväl svensk som utländsk bakgrund. Av pojkar med utländsk bakgrund var det i genomsnitt en tredjedel som inte klarade målen i ett eller flera ämnen. Med utländsk bakgrund avses antingen att eleven är född utomlands eller att eleven är född i Sverige med båda föräldrarna födda utom- lands.

Diagram 5.4 Andel elever behöriga till gymnasieskolan

94,0
93,0
92,0
91,0
90,0
89,0
88,0
87,0
86,0		Flickor
85,0		Pojkar
84,0
97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06

Andelen flickor som var behöriga till något av gymnasieskolans nationella program låg på samma nivå 2005/06 som året innan, 90,7 pro- cent. Andelen pojkar med denna behörighet ökade med 0,6 procentenheter till 88,3 procent 2005/06. Enligt Skolverkets preliminära statistik, baserad på 90 procent av alla elever, är andelen ej behöriga till gymnasieskolans nationella program 2007 den högsta på tio år.

49

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16
Diagram 5.5 Genomsnittligt meritvärde för slutbetyg i
årskurs 9
225,0
220,0	Flickor
215,0	Pojkar
210,0
205,0
200,0
195,0
190,0
185,0
180,0
175,0
97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06

Det genomsnittliga meritvärdet för slutbetyg i årskurs 9 har varit oförändrat under de senaste tre åren för såväl pojkar som flickor.

Kostnader

Den totala kostnaden för den kommunala grundskolan beräknas uppgå till cirka 66,1 miljarder kronor. Kostnaden minskade med 1,7 procent jämfört med 2005. Antalet elever minskade med 3,7 procent medan kostnaden per elev ökade med 2 procent till 73 200 kronor. Det är framför allt kostnaderna för elevvård och lokaler som har ökat.

Särskolan

Andelen elever i särskolan har ökat under de senaste åren. Skolverket har genomfört en studie av de skillnader som finns mellan olika kommu- ner. På kommunnivå varierar andelen elever inskrivna i särskolan mellan 0 och 3,6 procent. Historiskt sett har elevantalet i särskolan fluktuerat som en naturlig följd av befolk- ningsutvecklingen. Under 1990-talet ökade antalet elever i både grund- och särskolan. Samtidigt har också andelen elever i särskolan ökat. Det är först under de senaste åren som utvecklingen har stabiliserats, men andelen elever i särskolan ligger på en historiskt sett hög nivå.

Skolverket skriver i sin lägesbedömning för 2006 att det finns många orsaker till elevökning- en. Kraven på att eleverna ska arbeta mer själv- ständigt i grundskolan samt att fler elever har fått olika diagnoser inom autismområdet antas ha bidragit till ökningen. Skiftande utrednings- rutiner i kommunerna har också haft betydelse. Kommunaliseringen av särskolan fick effekten att en särskoleplacering inte längre innebar att

man organisatoriskt och ekonomiskt bytte huvudman till landstinget. Enligt Skolverket förekommer det att elever skrivs in i särskolan på tveksamma grunder.

Diagram 5.6 Antal elever i den obligatoriska särskolan

10 000,0
9 000,0
8 000,0
7 000,0
6 000,0
5 000,0
4 000,0
3 000,0
2 000,0			Flickor
1 000,0			Pojkar
0,0
96/97	97/98	98/99	99/00	00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07

Det finns fler pojkar än flickor i den obligatoriska särskolan. Läsåret 2006/07 var andelen pojkar drygt 60 procent. Samma år gick drygt 8 200 elever i gymnasiesärskolan. Det är en ökning med sex procent jämfört med föregående år.

Kostnader

Den totala kostnaden för den obligatoriska särskolan beräknas uppgå till 3,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med en procent jämfört med 2005. För den kommunala gymna- siesärskolan beräknas den totala kostnaden uppgå till cirka 1,7 miljarder kronor 2006, vilket motsvarar en ökning med drygt nio procent.

Gymnasieskolan

Elevantalet i gymnasieskolan ökade med drygt fyra procent läsåret 2006/07 jämfört med året innan och uppgick till knappt 376 100. Samtidigt ökade andelen elever i fristående gymnasieskolor med drygt 19 procent. Läsåret 2006/07 gick knappt 15 procent av gymnasieeleverna i en fristående skola.

Av alla nybörjare i gymnasieskolan hösten 2002 hade 68 procent fullföljt utbildningen inom tre år och 75 procent inom fyra år. Om elever på individuella program exkluderas var motsvarande andelar 75 procent respektive 81 procent. Andelen kvinnor som fått slutbetyg efter fyra år var knappt sex procentenheter större än andelen män. Av elever med svensk bakgrund hade 75 procent av männen och 80 procent av

50

kvinnorna fått slutbetyg inom fyra år. Motsvarande andel för elever med utländsk bakgrund var knappt 55 procent av männen och drygt 63 procent av kvinnorna.

Diagram 5.7 Fullföljd utbildning inom 4 år för nybörjare i år
1 1999–2001 – andel med slutbetyg inom 4 år
80
	Totalt	Kvinnor	Män
78
76
74
72
70
68
66
1999	2000	2001	2002

Läsåret 2005/06 fick drygt 82 procent slutbetyg eller motsvarande i förhållande till det totala antalet elever i år 3.

Av alla med slutbetyg våren 2006 uppnådde 89 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier. Andelen kvinnor som uppnådde grundläggande behörig- het var fem procentenheter högre än för män. Kvinnor med svensk bakgrund och kvinnor med utländsk bakgrund slutför sin gymnasieutbild- ning i större utsträckning än män med motsvarande bakgrund.

Diagram 5.8 Andel elever med slutbetyg som nått grundläggande behörighet till universitet och högskolor

94
92
90
88
86
84
82				Kvinnor
80				Män
78
76
74
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06

De senaste fyra åren har den genomsnittliga betygspoängen för elever med slutbetyg från gymnasieskolan varit oförändrat 14,7 för kvinnor och 13,4 för män.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Utökat och reducerat program

Gymnasieförordningen (1992:394) ger möjlighet för en elev att frivilligt delta i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven kan antas kunna tillgodogöra sig hela undervisningen på ett tillfredsställande sätt (utökat program). Förord- ningen medger även att en elev befrias från undervisning i en eller flera kurser motsvarande högst tio procent av det antal gymnasiepoäng som krävs för ett fullständigt program, om eleven önskar det och har påtagliga studie- svårigheter som inte kan lösas på annat sätt (reducerat program).

Såväl andelen elever med utökat program som reducerat program har minskat över tid, se diagram 5.9.

Diagram 5.9 Andel elever med slutbetyg som gått utökat eller reducerat program (procent)

30
Kvinnor utökat		Män utökat	Kvinnor reducerat		Män reducerat
25
20
15
10
5
0
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06

Avbrott och studieuppehåll

En anledning till att många elever behöver fyra år eller fler för att få slutbetyg från gymnasieskolan är att de gör uppehåll i eller helt avbryter sina studier.

Totalt gjorde sju procent av alla elever i år 1 läsåret 2005/06 studieuppehåll eller avbröt sina studier följande år, vilket är en minskning jäm- fört med eleverna i år 1 läsåret 2004/05. Någon könsskillnad fanns inte mellan elever med svensk bakgrund (knappt 6 procent av såväl kvinnorna som männen). Av eleverna i år 1 med utländsk bakgrund hade männen högre andel studie- avbrott än kvinnorna (13 procent att jämföra med knappt 12 procent). Ungefär 15 procent av alla elever som gjort ett avbrott återfanns i gymnasieskolan efter ett års frånvaro, varav cirka en tredjedel gick om år 1 och cirka en tredjedel återfanns i år 2.

51

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Byte av program

Programbyten är en annan vanlig orsak till förlängd studietid för många elever. Under 2000- talet har andelen elever som bytt studieväg efter år 1 successivt ökat. Närmare 13 procent av eleverna i år 1 den 15 oktober 2005 (drygt 12 procent av kvinnorna och drygt 13 procent av männen) hade bytt program ett år senare, vilket är en ökning jämfört med föregående årskull. Det förekommer även att elever byter program senare under sin gymnasietid, dvs. under år 2 eller år 3.

Individuella program (IV)

Sedan läsåret 1998/99 ska en elev för att antas till utbildning på ett nationellt eller specialutformat program dels ha slutfört sista årskursen i grundskolan, dels ha godkända betyg i svenska alternativt svenska som andraspråk, engelska och matematik eller på annat sätt ha förvärvat motsvarande kunskaper. I annat fall kan eleven följa ett individuellt program. Ett individuellt program syftar främst till att förbereda för studier på ett nationellt eller specialutformat program. Ett individuellt program kan även göra det möjligt att genomföra en lärlingsutbildning eller att möta elevers speciella utbildningsbehov.

Diagram 5.10 Direktövergång från årskurs 9 till gymnasie- skolans IV-program 2000/01–2006/07. Andel av samtliga

sökanden (procent).
14,0
			Kvinnor
12,0
			Män
10,0
8,0
6,0
4,0
2,0
0,0
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07

Av alla elever i år 1 i gymnasieskolan läsåret 2006/07 gick 14,4 procent på individuella program. 21 793 elever gick i år 1 på individuella program. Totalt 4 099 gick ett andra år och 2 712 var inskrivna på individuella program ett tredje år.

Skillnaderna är, enligt en uppföljning av Skolverket om individuella program, relativt stora mellan kommunerna när det gäller hur stor andel av gymnasieeleverna som studerar på ett programinriktat individuellt program (PRIV)

och hur stor andel av dem som läser på andra individuella program. Likaså är variationen rela- tivt stor i fråga om hur stor andel av eleverna på individuella program som sedan går över till ett nationellt program. Av de elever som avslutade grundskolan 2005 och som påbörjade studier på individuella program samma år, gick 44 procent över till nationella program ett år senare.

Drygt två femtedelar av eleverna på indivi- duella program läsåret 2006/07 var kvinnor och knappt tre femtedelar män. Av eleverna hade 37 procent utländsk bakgrund. Fördelningen framgår av följande diagram.

Diagram 5.11 Antal elever på individuella program

fördelade på bakgrund
12000
	04/05
10000	05/06
	06/07
8000
6000
4000
2000
0
	Kvinnor-sv	Män-sv	Kvinnor-utl	Män-utl

Samtidigt som antalet elever på individuella program har ökat med 34 procent från läsåret 2000/01 har det totala antalet elever i gymnasie- skolan ökat med 23 procent.

Diagram 5.12 Utveckling av antalet elever på IV och i

gymnasieskolan totalt. Index, 2000/01=100.

140
		IV
130
		Totalt
120
110
100
90
80
70
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07

Av de knappt 11 500 elever som påbörjade ett individuellt program hösten 2001, exklusive elever inom ramen för invandrarintroduktion (IVIK), fick närmare 20 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till knappt 24 procent efter ett femte år. Nästan alla dessa

52

fick slutbetyg från ett nationellt program efter att ha bytt program från det individuella programmet. Övriga, ungefär var tjugonde IV- elev med slutbetyg, fick ett slutbetyg från sitt individuella program efter att ha fullföljt utbildningen enligt sin individuella utvecklingsplan.

Lärare

Lärartätheten redovisas omräknat till antal heltidstjänster per 100 elever. Lärartätheten har ökat i kommunala gymnasieskolor från 7,1 läsåret 1997/98 till 8,3 läsåret 2006/07. I fristående gymnasieskolor har lärartätheten under samma period minskat från 7,6 till 6,8.

Diagram 5.13 Lärartäthet per huvudman

8,5
8,0
					Kommunal
7,5					Fristående
7,0
6,5
6,0
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07

Samtidigt som lärartätheten ökat har andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen minskat, från drygt 81 procent läsåret 2000/01 till 74 procent 2006/07 beräknat på heltidstjänster. I

kommunala	gymnasieskolor hade	knappt
78 procent	av lärarna pedagogisk	högskole-

examen jämfört med endast knappt 51 procent av lärarna i fristående gymnasieskolor. Andelen var högre bland kvinnliga lärare än bland manliga lärare, i genomsnitt 78 jämfört med 70 procent. Skillnaderna mellan könen var störst i fristående skolor, drygt 13 procentenheter.

Sett till hela lärarkåren i gymnasieskolan är

könsfördelningen jämn. Av	samtliga drygt
37 000 tjänstgörande lärare	hösten 2006 var

49,3 procent kvinnor och 50,7 procent män.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 5.14 Andel lärare med pedagogisk högskoleutbildning – per huvudman

90
85
80
75
70		Kommunal
65		Fristående
60
55
50
45
40
00/01	01/02	02/03	03/04	04/05	05/06	06/07

Kostnader

De totala kostnaderna för den kommunala gymnasieskolan beräknas 2006 uppgå till cirka 25,8 miljarder kronor, vilket är en ökning med fyra procent jämfört med föregående år. Den totala kostnaden per elev beräknas ha ökat till 82 600 kronor. Kostnaden per elev varierar dock mycket mellan de olika programmen. Kostnaden per elev för undervisning (lärarlöner inkl. ersättning för vikarier) uppskattas uppgå till 38 300 kronor vilket motsvarar en ökning med en procent jämfört med 2005.

Övergång till högskola och arbetsliv

Gymnasieskolan ska förbereda ungdomar för deltagande i arbetsliv och för vidare studier. Utbildningssystemets utformning har inneburit att många ungdomar lämnat gymnasieskolan med kvalifikationer som inte efterfrågas på arbetsmarknaden, något som har bidragit till att ungdomar stannar längre i utbildning.

En undersökning av Skolverket 2005 (Väl förberedd?, rapport 268) visar att arbetsledare i olika branscher generellt bedömer att unga i stor utsträckning förvärvat färdigheter som ansetts viktiga för arbetet. Mer än varannan lärare i hög- skolan bedömer dock att dagens studenter är sämre förberedda för högre studier jämfört med för fem till tio år sedan.

Av de drygt 75 000 elever som avslutade gymnasieskolan våren 2003 hade, enligt en studie av Statistiska centralbyrån (SCB), 44 procent arbete som huvudsaklig sysselsättning i mars 2006 och en lika stor andel studerade i högskolan eller bedrev andra studier (37 respektive 7 procent).

53

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 5.15 Huvudsaklig sysselsättning tre år efter avslutat gymnasium vt 2001 resp. 2003 (antal)

Studieförberedande
pgm 2001
Studieförberedande
pgm 2003
Yrkesinriktade pgm				Arbete
2001
Yrkesinriktade pgm				Studier
				Arbetslös/i åtgärd
2003				Övrigt/uppgift saknas
0	5 000	10 000	15 000		20 000	25 000	30 000

Enligt en studie av SCB var det drygt 60 procent av de som avslutat ett studieförberedande program våren 2003 som studerade tre år senare. Av elever som läst på yrkesinriktade program arbetade enligt samma studie 61 procent i mars 2006, knappt 70 procent av männen och drygt hälften av kvinnorna. Kvinnorna studerade vidare i högre utsträckning. Dessa skillnader förklaras av skillnader i könsfördelning mellan programmen.

På program med jämn könsfördelning, maximalt 66 procent av endera könet, arbetade män och kvinnor i ungefär lika stor utsträckning efter tre år. Andelen studerande som har gått ett kvinnodominerat program är relativt hög i förhållande till genomsnittet för yrkesinriktade program. Detta beror främst på att elever som läst estetiskt program eller omvårdnadsprogram ofta studerar vidare (47 respektive 31 procent). För de yrken som dessa program utbildar till krävs vanligen fortsatt utbildning (se diagram 5.16).4

4 Indelning av yrkesprogram enligt SCB: Mansdominerade program = bygg, el, energi, fordon och industri. Kvinnodominerade program = barn- och fritid, estetisk, hantverk, livsmedel och omvårdnad. Jämn könsfördelning (max 66 %) = handels- och administration, hotell- och restaurang, medie och naturbruk. I redovisningen för elever avgångna 2003 ingår elever på specialutformade program i redovisningen för närliggande nationellt program. Estetiskt program har i studien felaktigt förts till yrkesprogrammen.

Diagram 5.16 Huvudsaklig sysselsättning tre år efter

avslutat gymnasium vt 2003 per programtyp (andel,

procent)

Studieförberedande
pgm
Yrkesinriktade pgm					Arbete
					Studier
varav					Arbetslös/i åtgärd
					Övrigt/uppgift saknas
Mansdominerade
yrkespgm
Kvinnodominerade
yrkespgm
Jämn könsfördeln
yrkespgm
0	10	20	30	40		50	60	70	80

En jämförelse mellan mars 2004 och mars 2006 visar att andelen elever som tre år efter avslutad gymnasieutbildning har arbete som huvudsaklig sysselsättning har ökat. Drygt hälften av dem som gått ett yrkesinriktat program och som hade arbete som huvudsaklig sysselsättning arbetade helt eller delvis inom ett yrkesområde som motsvarade utbildningens inriktning. Andelen var högre för män än för kvinnor, 59 respektive 47 procent. Var fjärde elev som lämnade gym- nasieskolan våren 2003 uppger att han eller hon valt att studera för att de inte fått något arbete.

5.1.2 Resultat av statliga insatser

Uppföljning av maxtaxa och allmän förskola m.m.

I april 2007 presenterade Skolverket sin av- slutande uppföljning av reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. ”Fem år med maxtaxa”. Reformen består av tre delar: maxtaxa i förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg (avgifterna reglerades och får inte överstiga en viss procen- tuell andel av hushållets inkomst), tillgänglighet till förskoleverksamhet för barn till arbetslösa och föräldralediga samt införandet av allmän, avgiftsfri förskola för fyra och femåringar. Under det första året valde två kommuner att ställa sig utanför maxtaxan, men från och med den 1 januari 2003 har alla kommuner i Sverige infört maxtaxa. Effekterna av maxtaxan har ut- värderats inom flera olika områden: maxtaxans genomslag, efterfrågan på förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, barns närvarotider, kom- munernas avgiftspolitik, kvalitetsutvecklingen, effekter på kommunernas ekonomi samt arbetskraftsutbud och sysselsättning.

54

För barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar har den genomsnittliga närvarotiden i princip varit oförändrad mellan 1999 och 2005. Den genomsnittliga närvarotiden i förskolan, familjedaghem och fritidshem har sjunkit, mycket beroende på att fler barn till arbetslösa och föräldralediga tillkommit. Denna grupp deltar i regel 15 timmar i veckan i verksamheten vilket drar ned de genomsnittliga närvarotiderna.

En allt större andel barn är inskrivna i för- skolan vilket tyder på att efterfrågan har ökat under perioden. Utvecklingen är den motsatta inom familjedaghem, där andelen inskrivna barn har minskat. Skillnaderna mellan kommunernas avgifter har utjämnats mellan 1999 och 2005 samtidigt som graden av avgiftsfinansiering har minskat. Skolverkets uppföljning av reformen visar att kommunernas kostnader per barn i kommunal förskola inte påverkats nämnvärt av reformen. Det kan dock finnas skillnader mellan olika kommuner beroende på vilken typ av avgiftssystem som användes före reformen. Personaltätheten har ökat något under perioden, och gruppstorlekarna har tenderat att minska. Variationerna i personaltäthet mellan olika kommuner har minskat.

Det är svårt att analysera de kommunal- ekonomiska effekterna av maxtaxan. Studien ”Kommunalekonomiska effekter av maxtaxa och ökad tillgänglighet inom förskola och skolbarns- omsorg” visar att de kommuner som tidigare hade en tidsberoende taxa och en hög avgifts- finansieringsgrad har rapporterat större kost- nadsökningar efter reformens genomförande. Analyser av arbetskraftsutbud och sysselsätt- ning, gjorda av Institutet för arbetsmarknads- politisk utvärdering (IFAU), har dock inte kunnat påvisa några direkta effekter som kan kopplas till maxtaxans införande.

Skolverket konstaterar i sin avslutande uppföljning att effekterna av reformen på många sätt överensstämmer med de mål och syften som anges i propositionen Maxtaxa och allmän förskola m.m. (prop. 1999/2000:129). Dock noteras att reformen medfört vissa effekter på verksamheten som i förlängningen kan leda till brister, bl.a. när det gäller barns behov av kontinuitet. Det förekommer exempelvis att barn som, enligt regelverket, endast har rätt till 15 timmar i veckan får plats i särskilda grupper och som sedan flyttas tillbaka till ordinarie grupp när förutsättningarna ändras och de får rätt till heltid i verksamheten.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statsbidraget till kvalitetssäkrande åtgärder

De kommuner som tillämpar maxtaxa kan ansöka om ett statsbidrag som syftar till att säkra kvaliteten i verksamheterna. Under bidragsåret 2006 fördelades drygt 498 miljoner kronor. Av statsbidraget har 90 procent fördelats till för- skoleverksamhet och 10 procent till skolbarns- omsorg. Mer än 80 procent av pengarna har använts till personalförstärkningar. Enligt kom- munernas uppföljningar har bidraget år 2006 finansierat drygt 1 200 årsarbetare i förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg. Cirka 13 procent av den del av bidraget som användes till personalförstärkningar gick till verksamhet i enskild regi. Drygt 62 miljoner har gått till kom- petenshöjande insatser inom förskoleverksam- het, medan 10 miljoner kronor använts för kompetensutveckling inom skolbarnsomsorgen.

Studier av de kommunalekonomiska effek- terna visar att bidraget i hög utsträckning använts till avsett syfte, samt att kommunerna generellt sett också bidragit med egna medel för att säkra kvaliteten i samband med reformen.

Personalförstärkning i skola och fritidshem

Mellan 2001 och 2006 fördelade Skolverket ett riktat statsbidrag som syftade till att öka personaltätheten inom förskoleklass, fritidshem och skola. Utvärderingen av bidraget slut- redovisades under våren 2007. Förutom ökad personaltäthet i kommunernas egna verksam- heter har statsbidraget gått till personal i gymnasieförbund och gemensamma nämnder. Kommunerna har själva haft möjlighet att avgöra vilka kategorier av personal som de velat anställa. Läsåret 2005/06 beviljades 274 kommuner bidrag. Antalet kommuner som har valt att inte utnyttja bidraget har ökat från 8 läsåret 2002/03 till 29 läsåret 2005/06. Sammanlagt förblev cirka fem procent av den totala bidragsramen outnyttjad under 2005/06. Från och med höst- terminen 2006 har statsbidraget flyttats över till det kommunala utjämningssystemet där det utgör ett tillskott på 5 miljarder kronor.

Målsättningen med bidraget var att 15 000 nya heltidstjänster skulle skapas. Skolverkets utvär- dering visar att personaltätheten ökat med motsvarande 15 200 heltidstjänster. Höst- terminen 2006 var 5 300 fler anställda i skola och fritidshem än läsåret 2000/01. Personaltätheten

55

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

har under perioden ökat från 9,3 till 10,3 heltidsanställda per 100 elever i skolan. En del av ökningen består av nyanställningar, men ökningen beror också på att kommuner med vikande elevunderlag har gjort mindre neddrag- ningar än vad som kunde förväntas. Statsbidraget har finansierat 75 procent av kommunernas kostnader för personalförstärkningar i skola och fritidshem. Statistiken visar också att kommu- nernas kostnader för personalen har ökat i snabbare takt än uppräkningen av själva bidraget.

Parallellt med att personaltätheten har för- bättrats har dock skillnaderna mellan kommu- nerna ökat. Storstads- och förortskommunerna har i genomsnitt ökat sin personaltäthet i mindre omfattning än övriga kommuner. Storstads- och förortskommunerna hade redan innan personal- förstärkningssatsningen lägre personaltäthet i skola och fritidshem. Högst personaltäthet finns i glesbygdskommunerna. Personaltätheten i de olika kommuntyperna påverkas av befolknings- strukturen. Glesbygdskommunerna har i genomsnitt mindre skolor, vilket gör att personaltätheten tenderar att bli högre än i de mera tätbefolkade kommunerna. Personaltät- heten har ökat i skolan, men utvärderingar visar att den samtidigt har fortsatt att minska i fritids- hemmen. Kommunerna har uppenbarligen valt att inte rikta bidraget till fritidshemmen.

En utvärdering gjord av IFAU visar att resurs- förändringarna inte haft någon signifikant effekt på den genomsnittliga elevens resultat. Däremot har ökade resurser förbättrat studieresultaten för elever med föräldrar med lite utbildning.

Heltidsstudier på individuella program

Från och med den 1 juli 2006 ska kommunerna erbjuda en IV-utbildning som motsvarar heltids- studier. Kommunerna kompenseras ekonomiskt för de ökade kostnader lagändringen medför, beräknade till 450 miljoner kronor årligen, genom en ökning inom ramen för det kommunalekonomiska utjämningssystemet.

I maj 2007 redovisade Skolverket en uppfölj- ning av utvecklingen av IV med anledning av lagändringen (U2007/3857/G). Skolverkets upp- följning, som inriktats på hur kommunerna förändrat verksamheten inom IV, visar att kom- munerna gör olika tolkning av vad som betraktas som heltidsstudier. En variation är naturlig då utbildningen ska utformas utifrån den enskilde

elevens behov och förutsättningar, men skill- naderna bedöms vara anmärkningsvärt stora.

Nästan 80 procent av anordnarna av IV upp- ges ha fått eller kommer att få del av den finansiella kompensationen för merkostnader till följd av förändringen. Än så länge kan inga slutsatser dras om tillskottet förändrat fördel- ningen av medel till IV-utbildningen på något avgörande sätt. Uppföljningen visar att flertalet kommuner bevarat eller utökat undervisningen i såväl grundskoleämnen som kurser i gymnasie- skolan, men också satsat på olika motivations- höjande kurser, arbetsplatsförlagd utbildning och praktik. Kommunerna tycks enligt Skol- verkets enkätundersökning ha gjort IV-pro- grammen mer studieförberedande. Den ekono- miska kompensationen verkar ha möjliggjort en minskning av praktikinslagen i utbildningen vilket ersatts med studier, främst genom mer lärarledd undervisning och mer särskilt stöd till elever i behov av det. Var femte kommun har minskat praktikinslagen i sin IV-utbildning och många av dessa kommuner har satsat på att motivera elever att förbereda sig för studier på nationella program.

Utvecklingen tolkas av Skolverket som att IV- utbildningarna förändrats mot att hjälpa fler elever över till nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan.

Kommunernas informationsansvar

Sedan den 1 juli 2005 ska kommunerna enligt 1 kap. 18 § skollagen (1985:1100) hålla sig informerade om hur unga upp till 20 år, som inte går eller har fullföljt en gymnasieutbildning på ett nationellt eller specialutformat program, är sysselsatta. Syftet är att kunna erbjuda ung- domarna lämpliga individuella åtgärder. Skol- verket redovisade hösten 2006 en uppföljning av hur kommunerna håller sig informerade om dessa ungdomar (U2007/101/G).

Undersökningen visade att kommunerna våren 2006 hade viss beredskap att erbjuda olika utbildnings- eller praktikprogram. Det kommu- nala informationsansvaret handhas ofta inom gymnasieskolans individuella program. En annan vanlig åtgärd för den aktuella ungdomsgruppen är kommunala ungdomsprogram där länsarbets- nämnden är samarbetspartner. Skolverket kon- staterar att det finns för få alternativ för ung- domar som inte vill gå i gymnasieskolan. Det

56

finns också oklarheter då det gäller dessa prog- rams förhållande till reguljär utbildning samt brister i samverkan mellan arbetsförmedlingarna och kommunerna.

Kommuner i undersökningen uppgav att det ibland kunde vara svårt att få information om ungdomarnas sysselsättning. Flera av kommu- nerna saknar också en utarbetad rutin för hur ofta ungdomarna ska kontaktas. Ungefär var fjärde kommun saknade en förteckning över vilka ungdomar som omfattas av uppföljnings- ansvaret.

Resultat av det arbete som Skolverket och Myndigheten för skolutveckling utför

Skolverket är förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. En övergripande uppgift för Skolverket är att bidra till att de nationella målen för verksamheten nås. Genom verkets arbete med utbildningsinspektion och övrig tillsyn, uppföljning, utvärdering och styrdokument sprider verket kunskap, förtydligar bestäm- melser, synliggör problem och bidrar till en offentlig diskussion om behovet av utbildnings- politiska åtgärder.

Effektmått

Skolverket har i enlighet med ett regerings- uppdrag (U2005/9498/BIA) valt ut mått för att beskriva resultat av det egna arbetet. I årsredovisningen för 2006 redogör verket för tre mått, ett inom varje verksamhetsområde, som visar effekter av Skolverkets arbete. Skolverkets publikationer, t.ex. allmänna råd och SIRIS, Skolverkets internetbaserade resultat- och kvalitetsinformationssystem tycks enligt denna redovisning nå ut till och användas av mål- grupperna i ökande utsträckning.

Resultat av Skolverkets utbildningsinspektion

Hittills har omkring 140 kommuner av Sveriges 290 inspekterats. Det innebär att myndigheten nästan ligger i fas när det gäller det nu gällande målet att varje kommun och alla skolor ska omfattas av inspektion vart sjätte år.

I sina inspektionsrapporter anger Skolverket brister som måste åtgärdas (bristområden) och områden som bör förbättras (förbättringsom- råden). Bristområdena avser förhållanden som inte uppfyller författningarnas krav. Huvud-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

männens åtgärder ska redovisas till Skolverket inom tre månader efter avslutad inspektion. Förbättringsområden avser måluppfyllelse enligt de nationella styrdokumenten och åtgärder ska redovisas till Skolverket inom två år. Skolverket följer upp inspekterade huvudmän efter två år. I de allra flesta fallen har huvudmännen arbetat på ett tillfredställande sätt med att förbättra sin verksamhet i enlighet med Skolverkets påpekan- den. I ett fåtal fall kvarstår dock vissa brister, som verket avser följa upp igen under 2008.

Ekonomistyrningsverket utvärderade på uppdrag av Skolverket effekterna av verkets utbildningsinspektion under 2005 (slutrapport i januari 2006). Kommuner som inspekterats under 2003 och 2004 tillfrågades. Studien visar att en viktig effekt av inspektionen var att åtgärdandet av redan kända brister tidigarelades i de inspekterade kommunerna. En majoritet av de tillfrågade ansåg att inspektionen inriktades på rätt frågor och att den genomfördes på ett bra sätt. Nästan hälften av de tillfrågade kommu- nerna (44 procent) vidtog åtgärder redan före inspektionen i syfte att informera sig inför den- samma eller för att uppdatera dokument. Av respondenterna trodde 63 procent att inspek- tionen skulle ge långsiktiga effekter.

Myndigheten för skolutveckling

Myndigheten för skolutveckling har i uppgift att stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, förskole- klass, skola och vuxenutbildning i syfte att uppnå måluppfyllelse och likvärdighet i utbild- ningen. Stödet bl.a. ges i form av generella utvecklingsinsatser med fokus på nationellt prioriterade områden och i form av riktat utvecklingsstöd främst för kvalitetsutvecklings- arbete och utveckling av lärande och lärmiljöer. Myndigheten har enligt sin årsredovisning under 2006 gett stöd till skolutveckling till nästan 50 000 skolledare, lärare m.fl. Myndigheten bidrar också till utvecklingsinsatser i kommuner med lokalt utvecklingsavtal som ett led i arbetet med att bryta utanförskapet.

I myndighetens årsredovisning för 2006 anges prestationer, spridning, resursförbrukning samt effekter och bedömning av måluppfyllelse för varje nationellt prioriterat område. Den samlade bedömningen av måluppfyllelsen uttrycks i termer av ett sifferbetyg på en skala 1–5 där betyg 1 är dåligt och 5 mycket bra. Den egna bedömningen grundar sig på flera faktorer där

57

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

den viktigaste varit vilka effekter som vidtagna prestationer fått i relation till mål och resurs- åtgång. Denna bedömning visar att myndigheten bl.a. lyckats väl med sitt stöd till systematiskt kvalitetsarbete och i sitt uppdrag avseende utbildningsvillkor för barn och ungdomar i segregerade områden.

En separat utvärdering som genomförts av E- space Communication AB av myndighetens webbplats visar att den rankas som den tredje bästa bland myndigheternas webbplatser.

5.2 Analys och slutsatser

5.2.1 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Fler barn i förskola och fritidshem

Jämfört med tidigt 1990-tal har antalet barn i förskolan ökat kraftigt (diagram 5.17).

Diagram 5.17 Antal barn i förskolan

450000
400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000		Antal barn i förskolan
0
1991	1993	1995	1997	1999	2001	2003	2005

Diagram 5.17 visar också att antalet inskrivna barn varierar över åren vilket beror på födelsetalen. Andelen barn i förskolan har ökat medan andelen barn i familjedaghem har minskat. Trots att förskolan har expanderat har personalresurserna i verksamheten inte påverkats negativt. Personaltätheten har ökat från 5,4 barn per årsarbetare 1999 till 5,1 barn per årsarbetare 2006 trots att det totala antalet inskrivna barn har ökat.

Diagram 5.18 Antal barn i fritidshem

400000
350000
300000
250000
200000
150000
100000
50000
		Antal barn i fritidshem
0
1990	1992	1994	1996	1998	2000	2002	2004	2006

Diagram 5.18 visar att antalet barn i fritidshem ökade kraftigt mellan 1990 till 1999 för att sedan stabiliseras mellan 300 000 och 350 000 barn.

Personalresurserna i fritidshemmen har minskat under de senaste åren och den genom- snittliga gruppstorleken har ökat. I motsats till förskolan har fritidshemmens expansion inte kompenserats fullt ut vilket resulterat i minskad personaltäthet och större grupper. Skolverket har konstaterat att gruppstorleken är en viktig förutsättning för kvalitet i fritidshemmen. Fritidshemmen är ofta integrerade med grund- skolan. Integrationen kan avse både personal, lokaler och pedagogisk verksamhet. Enligt Skolverket planeras i regel inte verksamheten som ett komplement till skolan på annat sätt än att barnen får mycket fria aktiviteter.

Kommunerna måste tydligare uppmärksamma kvalitetsbristerna inom fritidshemmen.

Personal

Skolverkets prognos över personalförsörjningen inom förskolan (Lärare inom förskola, skola och vuxenutbildning. dnr 2007:120) visar att det kommer att finnas en stor efterfrågan på utbildad personal under de närmaste åren. Närmare 3 000 nya förskollärare måste rekryteras årligen till förskolan mellan 2007 till 2011 om personaltätheten ska kunna upprätt- hållas. Det stora rekryteringsbehovet förklaras huvudsakligen av att antalet barn i verksamheten kommer att stiga och att personaltätheten har ökat.

Antagandet för Skolverkets lärarprognos är att andelen anställda i förskolan med pedagogisk högskoleutbildning höjs till 60 procent fram till och med 2014. För att nå detta krävs att ungefär

58

3 200 förskollärare examineras årligen. Det råder en brist på förskollärare och den förvärras om inte examinationen av förskollärare ökar kraftigt.

Analysen i Skolverkets rapport visar att förskoleklassen och fritidshemmen behöver ett årligt tillskott på 1 200 förskollärare och fritids- pedagoger. Fritidshemmens behov av ny personal kommer växa ytterligare när det totala antalet barn i de aktuella åldrarna ökar. Rege- ringen anser att det är av största vikt att säkra förskolans och fritidshemmets behov av utbildad personal.

Ökad tillgänglighet

Ett flertal reformer har genomförts på förskole- området under de senaste åren. Bland annat har barn till arbetslösa och föräldralediga fått lag- stadgade möjligheter till förskoleverksamhet 15 timmar i veckan eller 3 timmar per dag. Sedan 2003 finns även allmän förskola för 4–5 åringar. Allmän förskola innebär att alla barn i åldern 4–5 år har rätt till avgiftsfri förskola som ska omfatta minst 525 timmar om året. Frågan om en utbyggnad av en allmän förskola även för yngre barn har länge diskuterats. Allt eftersom för- skolans betydelse för barns utveckling och lärande erkänts och det stora flertalet barn kommit att finnas inom förskoleverksamheten, har frågan om de barn som av olika skäl inte deltar i verksamheten fått ökad uppmärksamhet. Det förtydligade pedagogiska uppdraget för för- skolan genom en nationell läroplan samt insikten om förskolans betydelse för det fortsatta lärandet i skolan motiverar en utbyggnad av allmän förskola så att den omfattar även treåringar.

Reformen maxtaxa och allmän förskola m.m. har inneburit att i stort sett alla barn har tillgång till förskoleverksamhet från och med 1 års ålder. Dessutom har alla kommuner, sedan tidigare, skyldighet att erbjuda plats utan oskäligt dröjs- mål. Kommunerna behandlar till stor del barn till arbetslösa och föräldralediga, samt fyra– och femåringar som endast nyttjar den avgiftsfria delen som en grupp, så kallade femtontimmars- barn. Skolverket har påvisat vissa effekter i verksamheten som i förlängningen kan leda till brister, till exempel när det gäller barns behov av kontinuitet. Utvecklingen för dessa grupper när det gäller närvarotider, särskilda grupper, even-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tuella förflyttningar när föräldern byter syssel- sättning med mera måste följas upp. Det är viktigt att kommunerna arbetar aktivt för att säkra en god kvalitet i verksamheten för alla barn.

Regeringen anser att det fortsatt är viktigt att öka tillgängligheten till förskolan och kommer att följa utvecklingen och föreslå insatser. Regeringen anser också att det är angeläget att stimulera en ökad valfrihet inom förskoleverk- samheten.

Föräldrarna är generellt sett nöjda med sina barns omsorgsform. Cirka 93 procent av dem som har barn i förskola eller familjedaghem säger sig vara nöjda med barnens omsorg. I takt med att förskolan har byggts ut har sambandet mellan deltagande i förskoleverksamhet och föräldrar- nas sociala bakgrund minskat.

Cirka 78 procent av 6 till 9–åringarna är inskrivna i någon form av skolbarnsomsorg. Över 95 procent av föräldrarna med barn i åldern 6 till 9 år är nöjda med sin nuvarande omsorgs- form. Fortfarande påverkar dock barnens sociala bakgrund deltagande i fritidsverksamhet. Barn till föräldrar med utländsk bakgrund deltar inte i fritidsverksamhet i samma utsträckning som barn med svensk bakgrund.

5.2.2 Obligatoriska skolan

Lärare

Lärartätheten har ökat i de kommunala grund- skolorna men minskat i de fristående mellan läsåren 2001/02 och 2005/06. Ökningen beror på att elevunderlaget har minskat samtidigt som lärarantalet inte har minskat i samma omfatt- ning. Kommunerna har sannolikt kunna behålla lärare tack vare det statliga bidraget till personalförstärkningar i skola och fritidshem. Enligt Skolverkets prognoser kommer behovet av lärare att fortsätta att minska fram till 2009 för att därefter öka igen.

Andelen lärare med lärarexamen har ökat något under de senaste åren men fortfarande råder det brister framför allt inom ämnen med praktiskt-estetisk inriktning, i svenska och språk samt i matematik och naturorienterande ämnen.

Att lärarens utbildning har betydelse för elevernas lärande visar en bearbetning av data från Skolverkets nationella utvärdering av grund- skolan 2003. Det finns samband mellan elevernas

59

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

resultat i svenska och engelska och om läraren både är lärarutbildad och utbildad inom ämnet. Enligt Skolverket har lärare med rätt kompetens större möjlighet att variera undervisningssätt och att anpassa undervisningen till olika elevgrupper och olika behov hos elever. Elevers lärande beror till stor del på lärares förmåga att intressera och motivera eleverna. Det är därför, enligt Skol- verket, av vikt att öka lärares självtillit genom kompetensutveckling som stärker lärares ämneskunskaper och insikt i pedagogiska metoder.

Statskontorets rapport ”Lärares utbildning och undervisning i skolan – kartläggning och analys” (2007:8) visar att hälften av undervis- ningen i grundskolan bedrivs av lärare som har både svensk lärarexamen med inriktning mot skolformen och årskursen där de undervisar och tillräcklig utbildning i undervisningsämnet. Lärare utan utbildning både för årskursen och i ämnet är vanligare i fristående än i kommunala skolor. Det är också vanligare i slöjd, bild, musik och vissa språk (främst spanska och modersmål) än i svenska, matematik, samhällsorienterande och naturorienterande ämnen.

I Statskontorets rapport bekräftas att andelen lärare med lärarexamen är högre bland kvinnliga än bland manliga lärare. Det gäller både i grundskolan och i gymnasieskolan. Mönstret är detsamma i offentliga och fristående skolor.

De intervjuade skolcheferna bekräftar bilden från kartläggningen att fördelningen av kvinnliga och manliga lärare i skolorna är förhållandevis jämn totalt sett, men att skillnaderna är bety- dande mellan skolformer, årskurser och ämnen. De flesta beskriver det som svårt att rekrytera manliga lärare till grundskolans tidigare år. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto fler manliga lärare finns det i skolan och på arbets- marknaden.

Statskontorets undersökning tyder på att variationerna i lärarnas utbildning i viss ut- sträckning kan förklaras av strukturella skillnad- er. Rektorer prioriterar också generellt sett ämneskompetens högre ju äldre eleverna är. Detta kan, enligt Statskontoret, förklara att andelen lärare med utbildning i undervisning- sämnet är något högre i de senare än i de tidigare åren i grundskolan, medan andelen som har lärarexamen är högre i de tidigare åren. Enligt Statskontorets bedömning ligger en del av förklaringen till skillnaderna mellan kommunala

och fristående huvudmän i olika kunskap och inställning till lagens krav på lärares utbildning.

Enligt studien finns det även ett antal gene- rella bakomliggande faktorer till att lärare utan föreskriven utbildning undervisar i skolan. Exempel på sådana faktorer är lärosätenas dimensionering och utformningen av lärarutbild- ningen samt brist på satsningar på och incita- ment till vidareutbildning av lärare.

Regeringen anser att lärares behörighet och kompetens är av största vikt för skolans ut- veckling. Skolpolitiken bör vara tydligt inriktad på att säkra tillgången på välutbildade lärare. Regeringen har därför inlett en omfattande sats- ning på lärares fortbildning och vidareutbildning.

Kunskaper

Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella och specialutformade program samt andelen elever med slutbetyg i samtliga ämnen har var varit oförändrade under de senaste fem åren. Cirka 60 procent av dem som inte når målen är pojkar och den andelen har varit relativt konstant sedan läsåret 1997/98. Det finns skillnader i resultat mellan pojkar och flickor med utländsk bakgrund och mellan pojkar och flickor med svensk bakgrund. Den viktigaste faktorn för elevernas resultat är dock, som tidigare, föräldrarnas socioekonomiska bak- grund.

Skolverket konstaterar att det finns tydliga skillnader mellan pojkars och flickors motivation och inställning till skolarbete. Flickor anger t.ex. i högre utsträckning än pojkar att de anstränger sig och gör sitt bästa även om ämnet inte intres- serar dem. Förklaringar till resultatskillnaden mellan pojkar och flickor kan även sökas i köns- bundna värderingar i samhället i stort.

Det ämne där högst andel elever inte når målen är svenska som andraspråk. Merparten av de elever som inte nådde målen i ämnet flyttade till Sverige efter årskurs 5.

I ämnena kemi och fysik är det flest elever totalt sett som inte når målen och det gäller för både pojkar och flickor. Matematik och teknik är ämnen där en låg andel elever når målen för det högsta betyget.

Skolverket har i en studie sökt förklaringar till varför elever med utländsk bakgrund presterar sämre i skolan. Studien visar att en stor del av skillnaderna mellan svenska elever och elever

60

med utländsk bakgrund försvinner om man beaktar elevernas socioekonomiska bakgrund. Om föräldrarna till elever med utländsk bakgrund är integrerade i samhället är resultaten för denna elevgrupp i nivå med resultaten för svenska elever. Studien visar också att elever med utländsk bakgrund som kommit sent till Sverige ofta har svårigheter i skolan. Om eleven vistats en kort tid i landet är det en direkt orsak till svaga skolresultat.

Statistiska centralbyrån konstaterar i en undersökning att barn som bor i områden med stor andel barn med utländsk bakgrund oftare saknar behörighet till gymnasiet jämfört med barn som bor i andra områden. Detta gäller även om man eliminerar olikheter i föräldrarnas utbildning, familjesammansättning, inkomst, etnisk bakgrund, vistelsetid i Sverige och typ av bostad. Resultaten gäller både för barn med svensk bakgrund och barn med utländsk bakgrund.

Individanpassning

Skolverkets utbildningsinspektion har visat att det i allmänhet finns bra rutiner för att kartlägga elever i behov av särskilt stöd. Samtidigt finns det en relativt stor efterfrågan på insatser. Resurserna prioriteras inte alltid till de elever som har största behoven av särskilt stöd. Enligt inspektionsrapporterna verkar det också vara oklart för läraren när en elev anses vara i sådant behov av särskilt stöd att ett åtgärdsprogram ska upprättas. Skolverkets attitydundersökning bekräftar detta. Lärare anser sig vara bättre på att upptäcka elever i behov av särskilt stöd än att ge kompetent stöd till dessa elever.

Avstämningstillfällen, bedömning och betyg

Det finns brister i huvudmäns och skolors uppföljning av elevers kunskaper, konstaterar Skolverket i sin inspektion. Det gäller i synner- het de lägre årskurserna. Kunskapsuppföljningen i de tidigare åren inskränker sig ofta till ämnena svenska, engelska och matematik trots att det finns formulerade mål att uppnå för samtliga ämnen i kursplanerna för årskurs 5.

Bland annat genom nationell utvärdering av grundskolan 2003 (NU-03) framträder brister i likvärdigheten kring bedömning och betygs-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sättning. För årskurs 9 finns nationella mål att uppnå som motsvarar betygsnivån Godkänd och för betygsnivåerna Väl godkänd och Mycket väl godkänd finns det nationella betygskriterier. Skolorna måste själva arbeta fram betygskriterier för betygssättningen i årskurs 8. Bristerna i likvärdigheten består bl.a. i lärares olika tolk- ningar av mål och betygskriterier.

I betänkandet Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan (SOU 2007:28) ges förslag till hur mål- och uppföljningssystemet kan förtydligas och utvecklas. Utredaren föreslår bl.a. tid- punkter för nationella avstämningstillfällen och att det fastställs nya kunskapskrav för fler tillfällen i grundskolan. Regeringen anser att likvärdigheten i betygssättning och bedömning måste öka och avser att införa fler avstämnings- tillfällen och tydligare mål. Betänkandet remiss- behandlas för närvarande. På regeringens uppdrag har Skolverket i juni 2007 redovisat förslag till mål i svenska, svenska som andraspråk och matematik för årskurs 3. Förslaget för närvarande inom Regeringskansliet. Vidare utarbetas nationella prov i dessa ämnen vilka är avsedda att användas för första gången under vårterminen 2009. Regeringen bedömer att det behövs tydliga nationella kunskapskriterier för vad eleverna ska kunna efter årskurs 3 vad gäller de viktigaste basfärdigheterna, d.v.s. läs- och skrivförmåga samt matematisk förmåga.

Enligt regeringens uppfattning behöver det också finnas en väl fungerande uppföljning av elevernas lärande. Dagens betygsskala har alltför få steg för att ge en korrekt bild av elevernas kunskaper varför antalet betygssteg bör öka. Av dessa skäl har en arbetsgrupp tillsatts med uppgift att utreda och föreslå en betygsskala med fler steg än i dag för alla skolformer där betyg sätts. Regeringen bedömer att ett system med fler steg medför en ökad precision i bedömningen av elevernas kunskaper och graden av måluppfyllelse.

Läs-skriv-matematik

Resultaten i den svenska skolan har försämrats i matematik, naturvetenskap och läsförståelse sedan i början av 1990-talet. Detta visar Skol- verkets nationella utvärdering av grundskolan (NU-03) och de internationella undersökning- arna PISA och TIMMS. Spridningen mellan elever har dessutom ökat. Pojkarna är i majoritet

61

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bland dem med sämst resultat på ämnesprovet i svenska. Även svenska elevers kunskaper i matematik har successivt blivit sämre de senaste åren enligt nationella och internationella studier.

I den ovan angivna NU-03 utvärderades och analyserades olika ämnen. Resultatet visar en försämring av elevernas läsfärdighet jämfört med motsvarande undersökning 1992 för både årskurs fem och nio. Studien visade att åtta procent av eleverna i årskurs fem var lässvaga, vilket är en ökning med två procentenheter. Även resultaten från läsproven i årskurs 9 visade en minskande läsförmåga i förhållande till utvärderingarna 1992 och 1995. Av dem som hade lägst poäng var pojkarna i majoritet. Antalet textgenrer som eleverna blir bekanta med har minskat. Elever med svenska som andraspråk visade något lägre resultat på proven än elever med svenska som förstaspråk.

NU-03 visar på skillnader i elevernas resultat mellan könen och mellan elever med olika bak- grund. Flickornas försprång tycks förstärkas under 1990-talets senare hälft. Pojkarna får mindre stöd från såväl lärarna som hemifrån. Det finns en grupp elever som bara läser och skriver om de är tvingade till det. Denna grupp består till stora delar av pojkar och invandrade elever.

Regeringen bedömer att elevernas basfärdig- heter i läsning, skrivning och räkning bör för- bättras och avser att införa ett riktat statsbidrag för att utveckla skolornas arbete.

5.2.3 Gymnasieskolan

Gymnasieskolan ska fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet, för vidare studier samt för vuxenlivet. Regeringen ser dock flera problem i dagens gymnasieskola som tillsammans bidrar till bristande måluppfyllelse. Det är inte tillfreds- ställande att så många som var fjärde elev saknar slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. I denna grupp dominerar männen. Några förkla- ringar till detta kan vara bristande förkunskaper från grundskolan och att gymnasieskolan trots stora möjligheter för eleverna att välja mellan olika utbildningar är alltför enhetligt utformad för att ge alla ungdomar lämpliga alternativ. Många elever saknar incitament till att välja kurser som är viktiga för fortsatta studier. Till detta kommer att många lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver, särskilt när det

gäller lärare i yrkesämnen och lärare i fristående skolor.

En kartläggning av Statskontoret visar att en tredjedel av undervisningen i gymnasieskolan bedrivs av lärare som har både svensk lärar- examen med inriktning mot skolformen och årskursen där de undervisar och tillräcklig utbildning i undervisningsämnet. I gymnasie- skolans yrkesämnen är andelen lärare med föreskriven utbildning relativt låg, men många yrkeslärare har ämneskompetens genom arbets- livserfarenhet inom den aktuella branschen.

Regeringen ser ett behov av att förändra utbildningen i gymnasieskolan och har tillsatt en utredning, Gymnasieutredningen (dir. 2007:8), som senast den 31 mars 2008 ska lämna förslag till en ny struktur för gymnasieskolan (se vidare avsnitt 8.4). I 2007 års ekonomiska vårproposi- tion aviserade regeringen att medel borde avsät- tas för att en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning ska kunna införas. Försöks- verksamheten avses att inledas hösten 2008. Medlen är tänkta att användas för viss ersättning till arbetsgivare som tar emot gymnasieelever samt för handledarutbildning. Insatsen är tänkt att utgöra en del i regeringens satsning mot ungdomsarbetslöshet med syfte att minska osäkerheten vid anställning av unga.

Det är olyckligt att dagens system för merit- värdering vid antagning till högskolan bidragit till att gymnasieelever av taktiska skäl väljer bort svårare kurser i gymnasieskolan. Regeringen anser att det ska löna sig att välja sådana ämnen och kurser som ger en god grund för högskole- studier och som är relevanta för den tänkta utbildningen. Av detta skäl har regeringen före- slagit nya regler för tillträde till högre utbildning som påbörjas på grundnivå (prop. 2006/07:107). Efter riksdagens beslut har regeringen beslutat om nya meritvärderingsregler, så att det vid antagning ska löna sig att ha läst fördjupnings- kurser i matematik och språk och andra relevanta ämnen.

Välutbildade och erfarna lärare är av avgörande betydelse för måluppfyllelsen. Särskilt stor är bristen på lärare i yrkesämnen i gymnasie- skolan. Regeringen beslutade i juni 2007 att en utredare ska ta fram förslag till en ny lärar- utbildning (dir. 2007:103). Utredaren ska bl.a. utreda hur utbildningen för undervisning i gym- nasieskolans yrkesämnen bör utformas för att säkra de gymnasiala yrkesutbildningarnas kompetensbehov.

62

Stöd

En förutsättning för att elever ska känna att de kan klara av skolarbetet är att de kan få extra hjälp och stöd vid behov. Resultat och erfaren- heter av Skolverkets utbildningsinspektion 2003–2006 visar att kommunerna inte alltid lever upp till sina skyldigheter när det gäller elever i behov av särskilt stöd och att upprätta åtgärds- program. Andelen gymnasieskolor som fått påpekanden om behov av förbättringar har legat på en hög nivå under hela treårsperioden.

Enligt Skolverkets attitydundersökning 2006 (rapport 299) upplever tre av fyra gymnasie- elever att möjligheterna att få stöd om det behövs är ganska eller mycket bra, en klar förbättring jämfört med 1993 och 1997 då endast drygt hälften av de tillfrågade eleverna tyckte det. Samtidigt uppger var tredje gymnasielärare att de inte lyckas bra med att utgå från varje elevs behov i sin undervisning.

Såväl Skolverkets lägesbedömning 2006 (rapport 288) som attitydundersökningen visar också att skolorna i stor utsträckning upptäcker vilka elever som behöver särskilt stöd men att svårigheterna däremot är stora när det gäller att hitta lämpliga former för stöd.

Behov av ökat samarbete med arbetslivet

Skolverkets attitydundersökning 2006 visade att 70 procent av såväl de kvinnliga som manliga gymnasieeleverna upplevde att skolan är meningsfull. Närmare 80 procent bedömde att de kommer att få nytta av sina kunskaper – något fler av kvinnorna (80 procent) än männen (77 procent). Andelen var större för elever på studieförberedande program än på yrkes- inriktade program, 73 jämfört med 64 procent. Av alla tillfrågade gymnasieelever uppgav dock 27 procent att de hellre skulle jobba än studera om de fick ett arbete – 32 procent av männen och 22 procent av kvinnorna. Andelen var högre för elever på yrkesinriktade program (37 procent) liksom för elever vars föräldrar har kort utbildning (40 procent).

I en rapport till Expertgruppen för Studier i Samhällsekonomi, Lärlingsutbildning – ett åter- kommande bekymmer eller en oprövad möjlig- het? (ESS 2006:4), framhålls den gymnasiala yrkesutbildningens betydelse ur såväl social som samhällsekonomisk synpunkt. De ungdomar

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som fullföljt en gymnasial yrkesutbildning har haft goda chanser att få arbeten och även försäkra sig om en relativt hög inkomst. Arbets- marknadsutsikterna för dem som inte fullföljer en gymnasieutbildning är däremot dystra.

Rapporten lyfter fram att de olika försök med lärlingsutbildning som initierats av staten under den senaste 25-årsperioden inte har fallit väl ut. Deltagarvolymerna har varit små jämfört med vad man förväntade sig och intresset från både skolors och företags sida har varit begränsat. Det statliga finansiella stödet har också varierat.

I rapporten ges även exempel från internatio- nella studier som visar att yrkesutbildning orga- niserad som lärlingsutbildning tycks underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Dan- mark och Tyskland har båda en klassisk lärlings- utbildning som huvudalternativet i respektive yrkesutbildningssystem. I båda länderna är den relativa arbetslösheten för unga vuxna, jämfört med äldre arbetskraft, lägre än i Sverige och har så varit under många år med något enstaka undantag. I rapporten anges också att tyska ungdomars relativa löner har varit högre jämfört med många andra länder och att ungdomar där snabbare kunnat nå mer kvalificerade arbeten. Ett antal jämförande studier pekar sammantaget på att lärlings- och yrkesutbildning tycks minska risken för arbetslöshet och för att ungdomar träder in på arbetsmarknaden utan utbildning över grundskolenivå.

Valmöjligheter

Det är angeläget ur såväl ett samhällsekonomiskt som ett individperspektiv att gymnasie- utbildningen i normalfallet klaras av inom avsedd tid, dvs. tre år. Utbildningstiden i gymnasie- skolan förlängs för alltfler elever då, som Skolverket visat, andelen elever som inte är behöriga att börja ett nationellt program är fortsatt hög samtidigt som alltfler elever byter program någon gång under sin gymnasietid.

I Skolverkets lägesbedömning 2006 lyfter verket fram att valmöjligheterna i gymnasie- skolan fortsätter att öka med ett allt bredare utbud av specialiserade studievägar som också innebär en ökad konkurrens mellan skolor. För eleven innebär det en förbättrad möjlighet att hitta rätt utbildning men det ställer samtidigt höga krav på att eleven har tillgång till informa- tion för att kunna hantera alla valsituationer.

63

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Skolverkets inspektioner har visat exempel på väl fungerande studie- och yrkesvägledning. Sam- tidigt byter allt fler elever studieväg och skolor. Det ökade utbudet av alltmer specialiserade utbildningar är också en bidragande orsak till att andelen yrkeslärare som saknar lärarutbildning ökat, då det innebär nya och andra krav på kunskaper än vad universitet och lärarutbild- ningar erbjuder.

Regeringen bedömer att den information och vägledning som erbjuds eleverna inte alltid är tillräcklig. Den information som gymnasieskolor i dag tillhandahåller om sina utbildningar inriktas i stor utsträckning på att med olika erbjudanden marknadsföra den egna utbildningen snarare än att ge en bred information om vad utbildningen innehåller och vad den ger för möjligheter. I budgetpropositionen för 2007 föreslog rege- ringen att 10 miljoner kronor skulle avsättas för att utveckla kvaliteten i studie- och yrkes- vägledningen. Satsningen omfattar ett uppdrag till Myndigheten för skolutveckling att, genom bl.a. riktat stöd till ett urval av kommuner och skolor, utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen (U2006/5687/S) och ett upp- drag till Skolverket att vidareutveckla och vidta kvalitetshöjande åtgärder avseende IT-portalen utbildningsinfo.se (U2006/9555/BIA/G).

Kunskaper

Alltfler gymnasieelever väljer bort de mer avancerade kurserna i matematik och moderna språk. Skolverket har visat att avnämare i högskolan är mindre nöjda med de studerandes förkunskaper i ämnen med direkt anknytning till gymnasieskolans ämnen såsom matematik och moderna språk. Avnämare i arbetslivet anges generellt vara nöjda med elevernas förkunskaper.

Andelen elever med reducerat program har som tidigare redovisats minskat under en följd av år och har mer än halverats sedan läsåret 2000/01. Under samma period har andelen elever som slutför gymnasieskolan inom fyra år ökat något, till 75 procent, samtidigt som elevernas genomsnittliga betygspoäng ökat. Andelen elever med slutbetyg som uppnått grund- läggande behörighet till högskolan har också ökat till närmare 90 procent.

Att alltfler ungdomar slutför gymnasieskolan och med bättre resultat är naturligtvis positivt men kan inte enbart hänföras till ökade kun-

skaper hos eleverna. Utvecklingen måste också bedömas utifrån i vilken grad eleverna bedömts på ett likvärdigt sätt och att regler för när slutbetyg kan utfärdas tillämpas på ett enhetligt sätt. Skolverket har t.ex. i sin lägesbedömning för 2006 visat att det förekommer oförklarat stora skillnader mellan skolor vad avser andelen elever som beviljas reducerat program, men också att det förekommer anmärkningsvärda skillnader i betygsnivå mellan skolor även om skillnaderna enligt Skolverket minskat. Rege- ringen har nyligen beslutat om tydligare före- skrifter om slutbetyg i gymnasieskolan.

En arbetsgrupp har också tillsatts med uppgift att utreda och föreslå en betygsskala med fler steg än i dag för alla skolformer där betyg sätts (se vidare avsnitt 5.2.2).

Även om enstaka resultatmått förbättrats något över tid anser regeringen att mål- uppfyllelsen i gymnasieskolan är alltför låg. En fjärdedel av eleverna saknar slutbetyg fyra år efter gymnasiestarten. Så många som en tredje- del av Sveriges 20-åringar fullföljer inte sina studier med kunskaper motsvarande grund- läggande högskolebehörighet, trots att nästan alla ungdomar börjar i gymnasieskolan. Enligt regeringens uppfattning behöver genomgripande förändringar av gymnasieskolans struktur och innehåll komma till stånd för att förbättra kvaliteten i verksamheten.

5.3 Försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning

Regeringens förslag: Undantag får göras även från andra bestämmelser i skollagen än organisato- riska bestämmelser för att möjliggöra en för- söksverksamhet med sådan utbildning i gymna- sieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella, specialutformade eller individuella program.

Regeringens bedömning: En försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning bör anordnas.

Ärendet och dess beredning: Under våren 2007 har inom Utbildningsdepartementet utarbetats promemorian Bemyndiganden att anordna viss försöksverksamhet (U2007/4385/G). I prome- morian lämnas förslag till en ändring i skollagen

64

(1985:1100) som gör det möjligt för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att vid meddelandet av föreskrifter om försöks- verksamhet inom det offentliga skolväsendet göra undantag även från andra bestämmelser i skollagen än organisatoriska bestämmelser för att möjliggöra en försöksverksamhet med sådan utbildning i gymnasieskolan som inte utgörs av utbildning på nationella, specialutformade eller individuella program.

Promemorian har remissbehandlats. Regeringen bedömer att lagförslaget inte inne-

håller någon sådan reglering som kräver Lagrå- dets hörande.

Förslag till lagtext finns i avsnitt 2.1.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Flera remissinstanser, däribland Statens skolverk och Myndigheten för skolutveckling, efterfrågar emellertid ett förtyd- ligande av huvudmannaskapet för den tänkta lär- lingsutbildningen. Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser inte att det förhållandet att utbild- ningen ska kunna förenas med en anställning ska innebära att studiehjälp enbart lämnas för del- tidsstudier. Förutom att det kan påverka rätten till familjepolitiskt stöd, kräver en sådan ordning enligt CSN omfattande hantering för CSN och för skolorna.

Bakgrund: Regeringen har genom beslut den 1 februari 2007 tillsatt en särskild utredare som ska lämna förslag till en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar (U 2007:01). Utre- daren ska bl.a. föreslå utformning av en modern, flexibel lärlingsutbildning. Av direktiven framgår att utbildningen ska vara ännu mer förankrad i arbetslivet än ett yrkesprogram. I ett avtal med skolhuvudmannen ska arbetsgivaren åta sig ett ansvar för elevens lärlingsutbildning. Huvud- delen av utbildningen ska vara förlagd till en arbetsplats. Lärlingsutbildningen ska vara koppl- ad till en gymnasieskola och kärnämnen ska läsas vid skolan, såvida inte skolan och arbetsplatsen kommit överens om annat. Utredaren ska som ovan angetts redovisa sitt uppdrag senast den 31 mars 2008 (dir. 2007:8).

Regeringen har i 2007 års ekonomiska vårpro- position bedömt att det inom ramen för rege- ringens samlade åtgärder för att öka syssel- sättningen, i synnerhet bland ungdomar och långtidsarbetslösa, finns behov av en satsning på

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

försöksverksamhet med gymnasial lärlings- utbildning (prop. 2006/07:100).

Skälen för regeringens förslag: I dag finns i 15 kap. 4 § skollagen ett bemyndigande som innebär att försöksverksamhet får anordnas inom det offentliga skolväsendet enligt före- skrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Av bestämmelsen framgår vidare att det i sådana föreskrifter får göras undantag från organisa- toriska bestämmelser i skollagen.

För att kunna skapa förutsättningar för regeringen att i förordning meddela bestäm- melser om en försöksverksamhet med en gym- nasial lärlingsutbildning som bättre än dagens gymnasieutbildningar svarar mot ungdomars intressen och behov måste det aktuella bemyn- digandet i skollagen ändras. För närvarande får inom ramen för en försöksverksamhet undantag endast göras från organisatoriska bestämmelser i skollagen. Undantag måste dock kunna göras även från andra bestämmelser i skollagen än sådana som kan betraktas som rent organisa- toriska om den gymnasiala lärlingsutbildningen ska kunna garantera eleverna moderna yrkes- kunskaper. En helt ny gymnasial utbildning måste kunna tillskapas. Detta nödvändiggör undantag även från sådana bestämmelser i skol- lagen som rör den gymnasiala utbildningens innehåll och utförande. Som framgår nedan så bör t.ex. den gymnasiala lärlingsutbildningen inte nödvändigtvis omfatta samma kärnämnen som en utbildning på ett nationellt eller special- utformat program. Det bör inte heller vara fråga om utbildning på ett individuellt program.

Skälen för regeringens bedömning: En försöksverksamhet med gymnasial lärlings- utbildning bör anordnas för att vinna ytterligare erfarenheter vad gäller sådan utbildning innan ett permanent system införs. Försöksverksamheten bör därför inledas så snart som möjligt, dvs. hösten 2008. Verksamheten bör fungera som ett alternativ till den mer skolförlagda yrkesutbild- ningen. Möjlighet bör finnas att i försöks- verksamheten bygga in och pröva moment som är särskilt relevanta för en kommande reguljär lärlingsutbildning, t.ex. att en större del av utbildningen än tidigare är förlagd till en arbetsplats, att lärlingen kan vara anställd under lärlingstiden och att ersättning kan utgå till företag som tar emot en lärling.

Varje kommun och landsting som erbjuder utbildning på nationellt eller specialutformat

65

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

program som innehåller yrkesämnen bör kunna delta i försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Detsamma bör gälla fri- stående gymnasieskolor. Försöksverksamheten bör karakteriseras av en god förankring i arbets- livet. Utbildningen bör syfta till att ge eleverna en grundläggande yrkesutbildning, ökad arbets- livserfarenhet och en möjlighet att under en handledares ledning, på en arbetsplats, få för- djupade kunskaper inom yrkesområdet. Minst halva utbildningen bör vara arbetsplatsförlagd. Det bör finnas möjlighet att reducera antalet kärnämnen till förmån för karaktärsämnen. Ämnena svenska eller svenska som andraspråk, engelska, matematik, idrott och hälsa, samhälls- kunskap, religionskunskap samt historia bör dock ingå med totalt minst 500 gymnasiepoäng. Kvaliteten i utbildningen bör kunna säkerställas genom bl.a. krav på lokalt inrättade lärlingsråd med företrädare för skola, elever och berörda intressenter från arbetslivet, t.ex. företag och fackförbund. Skolans och arbetsplatsens ansvar bör regleras i lokalt slutna avtal. Det är enligt regeringens mening lämpligt att det förtyd- ligande av huvudmannaskapet för utbildningen som flera av remissinstanserna efterfrågat kom- mer till uttryck i avtalen. Skolhuvudmannen bör naturligtvis ansvara för utbildningen och dess kvalitet, men arbetsgivaren måste i betydande utsträckning få råda över den del av utbildningen som inom ramen för en anställning genomförs på en arbetsplats. Hur ansvaret för utbildningen närmare ska fördelas mellan skolhuvudmannen och arbetsgivaren får därför regleras i avtal dem emellan. Utformningen och genomförandet av försöksverksamheten bör präglas av en stor lokal frihet och flexibilitet. Verksamheten bör kunna anpassas efter olika individers och branschers önskemål och krav.

Regeringen anser i likhet med CSN att studie- hjälp ska kunna lämnas för heltidsstudier till de elever som går den gymnasiala lärlingsutbild- ningen.

Arbetsplatser som erbjuder sig att ta emot, handleda och utbilda lärlingar bör kunna få ersättning från skolhuvudmannen. Ersättningens storlek bör bestämmas lokalt, men staten bör bidra med 25 000 kronor per elevplats och läsår till varje huvudman för skolor som deltar i försöksverksamheten.

Ikraftträdandebestämmelser

Det är angeläget att den nya försöksverk- samheten kan påbörjas så snart som möjligt. Beslut om t.ex. mottagande av sökande till gym- nasieskolan fattas på våren 2008. Det nya bemyndigandet måste därför träda i kraft den 1 januari 2008, för att försöksverksamheten ska kunna börja efter den 1 juli 2008.

Ekonomiska konsekvenser

Satsningen på en försöksverksamhet med gym- nasial lärlingsutbildning är planerad för 4 000 nya lärlingsplatser per år de närmaste tre åren. I enlighet med vad som aviserades i 2007 års ekonomiska vårproposition beräknas satsningen medföra att berörda anslag ökas med 65 miljoner kronor 2008, 175 miljoner kronor 2009 och 275 miljoner kronor 2010.

5.4 Förlängd försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång

Regeringens förslag: Giltighetstiden för lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs till och med utgången av juni 2010.

Ärendet och dess beredning: Lagen (1995:1249) om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång trädde i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:212). Statens skolverk har på uppdrag av regeringen följt upp och utvärderat försöks- verksamheten (U1998/316/S). Försöksverk- samheten har därefter förlängts, senast till och med utgången av juni 2008 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 16).

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utgiftsområde 16 s. 104) angav rege- ringen att vårdnadshavarnas rätt till inflytande vid beslut om placering vid särskola ska framgå av skollagen (1985:1100) och inte längre vara en försöksverksamhet.

Skolverket har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget.

Lagrådet har inte beretts tillfälle att yttra sig över lagförslaget. Med hänsyn till att Lagrådet

66

yttrade sig i samband med lagens tillkomst och att det nu endast är en fråga om förlängning av den pågående försöksverksamheten anser rege- ringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse i detta fall.

Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till att en ny skollag väntas träda i kraft först

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

2010 anser regeringen att försöksverksamheten bör förlängas till och med utgången av juni 2010 för att därefter övergå till reguljär verksamhet eller upphöra.

67

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6 Vuxenutbildning

Vuxenutbildningen definieras här som de utbild- ningar som erbjuds vuxna inom det offentliga utbildningssystemet, utbildningar som står under statlig tillsyn samt vissa kompletterande utbildningar och folkbildningen. Utbildningar vid högskolor och universitet eller därmed lik- ställda utbildningar omfattas inte. Vuxenutbild- ningen utgörs av flera utbildningsformer med olika huvudmän. Insatserna inom vuxenutbild- ningsområdet innefattar den kommunala och statliga vuxenutbildningen, vuxenutbildningen för utvecklingsstörda, svenskundervisningen för invandrare, den kvalificerade yrkesutbildningen, de kompletterande utbildningarna och folkbild- ningen.

Ansvaret för vuxenutbildningen delas av sta- ten, kommunerna, landstingen, organisationer och enskilda utbildningsanordnare. Huvud- ansvaret för finansiering och genomförandet ligger på kommunerna. Staten finansierar vuxen- utbildningen främst genom statsbidrag för verksamhet. Vuxenutbildning i statlig regi be- drevs under 2006 i liten omfattning. Nationellt centrum för flexibelt lärande erbjöd till och med 2006 kompletterande vuxenutbildning i form av distansutbildning.

För alla utbildningar utom folkbildningen fastställs mål och regler i lagar och andra författ- ningar. För folkbildningen fastställer staten en- dast syftet med statsbidraget, medan mål och regler fastställs inom folkbildningsverksam- heten. Staten styr också de flesta verksamheter genom myndigheternas tillsynsverksamhet, ge- nom uppföljning och utvärdering och genom ut- vecklingsinsatser.

6.1 Resultatredovisning

6.1.1 Behörighetsgivande utbildningar

Som behörighetsgivande utbildningar räknas ut- bildningar inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen samt vissa utbildningar inom folkhögskola som ger motsvarande kunskaper. Utbildningar inom den kommunala och statliga vuxenutbildningen berättigar till betyg, slutbetyg eller samlat betygsdokument enligt olika förord- ningar. Behörighetsgivande utbildningar kan an- ordnas på två nivåer, grundläggande och gymna- sial nivå. Syftet med studierna på grundläggande nivå är oftast att få behörighet för fortsatta stu- dier på gymnasial nivå. Studierna på gymnasial nivå kan bl.a. syfta till att ge behörighet till uni- versitets- och högskolestudier eller förberedande yrkesutbildning. Studierna kan även syfta till in- dividuell utveckling och deltagande i samhälls- livet.

Av nedanstående tabell framgår antal stude- rande inom behörighetsgivande vuxenutbildning läsåren 2004/05 och 2005/06.

69

Tabell 6.1 Antal studerande inom behörighetsgivande vuxenutbildningar de senaste två läsåren

	Läsåret		Läsåret
	2005/06		2004/05
Utb.nivå	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Kommunal	149 075	76 469	146 728	77 685
vuxen-
utbild-
ning1
Statl vux	5342	2632	2 4323	1 3933
utb
Folkhög-	15 9002	9 8002	9 3003	5 2653
skola

1 Grundläggande och gymnasial nivå, exklusive påbyggnadsutbildning

2 Siffran avser 2006

3 Siffran avser 2005

Källa: Statens skolverk, CFL, Folkbildningsrådet

Endast en marginell förändring har skett under de senaste två läsåren vad gäller antalet stude- rande i kommunal vuxenutbildning. Den statliga vuxenutbildningen minskade planenligt. Stude- rande på folkhögskola kan delta i flera kurser under respektive halvår och det är därför svårt att avgöra i vilken mån verksamheten ökat eller minskat.

Behörighetsgivande utbildningar inom kommunal vuxenutbildning

Grundläggande vuxenutbildning syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv. Den ska också syfta till att möjliggöra fortsatta studier. Vuxna som saknar sådana färdigheter som normalt uppnås i grundskolan har rätt att delta i utbildningen.

Gymnasial vuxenutbildning syftar till att er- bjuda vuxna kunskaper och färdigheter mot- svarande gymnasial nivå.

Den totala kostnaden för kommunal vuxen- utbildning, inklusive påbyggnadsutbildning, uppgick 2006 till cirka 4,3 miljarder kronor. Det innebär en minskning med 297 miljoner kronor jämfört med 2005. Kostnaden per studerande uppgick under 2006 till 29 400 kronor, vilket innebär en minskning med 2 600 kronor jämfört med 2005.

För 2006 utgick ett riktat statsbidrag till kommunernas vuxenutbildning. Detta bidrag fi- nansierade cirka 40 000 årsstudieplatser inom vuxenutbildningen, vilket motsvarar 51 procent av det totala antalet årsstudieplatser.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Läsåret 2005/06 deltog nära 228 000 personer i kommunal vuxenutbildning inklusive påbygg- nadsutbildning, en marginell minskning jämfört med föregående läsår. Antalet personer motsva- rar 3,9 procent av befolkningen i åldersgruppen 20–64 år. I en internationell jämförelse är det en hög andel av befolkningen.

Av de studerande var nästan 67 procent kvinnor och drygt 33 procent män, vilket är en liten ökning av kvinnornas andel jämfört med föregående läsår. En anledning till denna ojämna könsfördelning kan enligt Statens skolverk vara att man behåller ett kursutbud vars innehåll till stor del främst tilltalar kvinnor.

Under de senaste fem åren har antalet stude- rande sjunkit med 28 procent. Antalet kursdel- tagare var som högst under 1997–2002, då det statliga projektet kunskapslyftet pågick. Jämfört med i början av 1990-talet är de studerande dock cirka 50 000 fler 2006.

Diagram 6.1 Studerande och kursdeltagare i behörighets-

givande kommunal vuxenutbildning

Index (1991/92=100)

400
350
300
250
200
150
100				Kursdeltagare1
50				Studerande
0
91/92	93/94	95/96	97/98	99/00	01/02	03/04	05/06
			Läsår

1 En studerande som deltar i flera kurser kallas kursdeltagare Källa: Statens skolverk

Det finns ett antal olika indikatorer på kvalitet. I nedanstående redovisning används antalet kurs- deltagare som fullföljer sina studier som indi- kator.

Tabell 6.2 Kursdeltagare läsåren 2001/02—2005/06 som

slutfört eller avbrutit utbildningen

Läsår	Antal kurs-	Slutfört	Slutfört	Avbrutit	Avbrutit
	deltagare	kurs, antal	kurs,	kurs,	kurs,
			andel	antal	andel
2001/02	1 325 947	1 002 869	75,6	242 096	18,3
2002/03	1 019 569	770 263	75,5	196 377	19,3
2003/04	925 376	689 277	74,5	187 035	20,2
2004/05	917 459	674 923	73,6	195 085	21,3
2005/06	911 741	670 315	73,5	197 210	21,6

Källa: Statens skolverk

70

Andelen kursdeltagare på samtliga nivåer som fullföljer sina kurser i kommunal vuxenutbild- ning har minskat. Den största andelen studie- avbrott sker på grundläggande nivå. Störst andel kursavbrott görs av de som studerar engelska och matematik (cirka en tredjedel).

Behörighetsgivande utbildningar inom statlig vuxenutbildning

Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) har kompletterat kommunernas utbud av främst gymnasial vuxenutbildning genom att erbjuda kommunerna s.k. ”smala” kurser i form av di- stansutbildning. Med ”smala” kurser avses så- dana kurser som har få sökande och som kom- munerna inte själva har resurser att genomföra i traditionell form.

CFL:s utbildningsverksamhet minskade planenligt under 2006 till förmån för utveck- lingsverksamheten, vars syfte är att utveckla metoder och pedagogik anpassade för studier på distans.

Kostnaderna för utbildningsverksamheten uppgick 2006 till 15,3 miljoner kronor. Sam- manlagt deltog 797 personer, 534 kvinnor och 263 män, i CFL:s gymnasiala behörighetsgivande utbildning. Det är en minskning med mer än 3 000 personer jämfört med 2005. Antalet sö- kande som inte antagits var knappt 200 personer.

Antalet kommuner som erbjuder hälften av sina kurser med IKT-stöd har ökat från 37 till 50 procent.

Behörighetsgivande utbildningar inom folkbildningen

Statens stöd till folkbildningen syftar bl.a. till att bidra till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor.

Vid folkhögskolan är det möjligt att läsa en s.k. lång allmän kurs som ger behörighet till hög- skolan. Behörighetsgivande kurser vid folkhög- skolan omfattas inte av skollagen (1985:1100) eller av någon läroplan utan är ett fristående alternativ till den behörighet som kan uppnås i gymnasieskolan och inom kommunal vuxen- utbildning. Deltagaren får därför heller inte be- tyg. I stället får deltagaren ett samlat studieom- döme och ibland också ett behörighetsintyg som visar om hon eller han vid folkhögskolan upp-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nått kunskaper motsvarande den behörighet som fås i det offentliga skolväsendet.

I vilken omfattning folkhögskolan ordnar be- hörighetsgivande utbildning och deltagarnas egna åsikter om utbildningen kan vara indika- torer på att syftet nås.

Folkbildningsrådet fördelade cirka 1,3 miljar- der kronor till folkhögskolornas verksamhet 2006. Varje folkhögskola beslutar sedan om sin verksamhet enligt de kriterier och riktlinjer som Folkbildningsrådet fastställt för användningen av statsbidraget.

Allmän kurs svarade för totalt 45 procent av den statsbidragsberättigade verksamheten vid folkhögskolorna. Antalet deltagare i allmän kurs var 12 800 personer per termin under 2006.

Enligt Statistiska centralbyrån (SCB) har 2 200 personer uppnått grundläggande behörig-

het läsåret	2005/2006,	en	minskning	med
600 personer	jämfört	med	läsåret	innan.

Uppgifterna om hur många som uppnått grundläggande behörighet har varierat mycket mellan olika läsår vilket kan bero på svårigheter i rapporteringen från folkhögskolorna.

SCB:s senaste folkhögskoleuppföljning som publicerades i december 2006 visar att 25 pro- cent av dem som avslutade en lång folkhögskole- utbildning läsåret 2002/03 studerade på högskola i april 2006. Under hela treårsperioden efter folkhögskolan var det omkring 40 procent av både kvinnorna och männen som någon gång studerat vid högskola.

6.1.2 Eftergymnasial yrkesutbildning

Syftet med de eftergymnasiala yrkesutbildning- arna som vuxit fram vid sidan av högskole- utbildningen är att kombinera teoretiska kun- skaper och kunskap som genererats inom produktion av varor och tjänster.

Ett antal utbildningsformer som delvis har olika målgrupper och verksamhetsmål omfattas av begreppet eftergymnasial yrkesutbildning. De är kvalificerad yrkesutbildning, påbyggnadsut- bildning, kompletterande utbildningar, folkbild- ningen och vissa utbildningar med verksamhets- stöd. De eftergymnasiala yrkesutbildningarna ska ge ett yrkeskunnande som kan möta företa- gens krav och utvecklingsbehov. De har därför en stark koppling till arbetslivet både vad avser utformning och genomförande. Lärare inom de olika utbildningsformerna kommer till stora de-

71

lar direkt från arbetslivet. De flesta utbildning- arna har större eller mindre delar som är förlagda direkt till arbetslivet. Utbildningarnas kvalitet och relevans garanteras genom den nära kopp- ling som finns mellan utbildningarna och arbets- livet samt de aktuella branscherna. En indikator på detta är antalet personer som har arbete ett år efter slutförd utbildning. Kvalitetssäkring, som tillsyn och uppföljning, görs på olika sätt och av olika myndigheter.

Nedanstående tabell visar antal studerande i eftergymnasial yrkesutbildning 2005 och 2006.

Tabell 6.3 Antal studerande i eftergymnasial yrkesutbild- ning

	2006		2005
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Kvalificerad yrkes-	17 265	15 297	14 300	13 200
utbildning
Påbyggnads-	1 318	820	2 892	1 994
utbildning 1
Kompletterande	3 882	1 749	3 604	1 696
utbildning 2
Folkhögskolans	2 825	1 400	2 733	1 409
yrkesutbildning

1. Avser läsår 2006/07 och 2004/05

2. Avser hösten 2006

Källa: Skolverket, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och Folkbild- ningsrådet

Kvalificerad yrkesutbildning

Kvalificerad yrkesutbildning ska präglas av såväl teoretiskt djup som en stark arbetslivsanknyt- ning. Kvalificerad yrkesutbildning är i dag en etablerad utbildningsform som präglas av arbets- livets medverkan i planering och genomförande.

Riksdagen anvisade drygt 1,1 miljarder kronor 2006 för verksamheten med en planeringsvolym på minst 16 600 årsstudieplatser. Den statliga snittkostnaden för en utbildningsplats är ungefär 56 000 kronor per år. En tredjedel av utbild- ningstiden består av lärande i arbete och denna del av utbildningen finansieras av arbetsplatsen.

För administrationen av statsbidraget anvisa- des drygt 25 miljoner kronor.

Utbildningarna finns i alla län förutom Gotlands län. Storstadslänen har flest utbild- ningar med Västra Götalands län i topp med 166 pågående, Stockholms län med 129 följt av Skåne län med 112. Kronobergs län står för den största ökningen på 71 procent till 29 påbörjade utbild- ningar.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 6.2 Antal pågående utbildningar i kvalificerad

yrkesutbildning 2006

0

20

40

60

80

100

120

140

160

180

Blekinge

Dalarna

Gotland

Gävleborg

Halland

Jämtland

Jönköping

Kalmar

Kronoberg

Norrbotten

Skåne

Stockholm

Södermanland

Uppsala

Värmland

Västerbotten

Västernorrland

Bästmanland

Västra Götaland

Örebro

Östergötland

Källa: Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Kommuner och privata anordnare bedriver flest utbildningar. Störst andel pågående utbildningar finns inom området företagsekonomi, handel och administration. Näst störst är teknik och teknisk industri följt av personliga tjänster samt hälso- och sjukvård.

Volymen har ökat i antal helårsstudieplatser med drygt 18 procent jämfört med 2005. Det be- ror delvis på en engångssatsning på 2 000 platser mellan 2005 och 2006 samt att drygt 2 000 på- byggnadsplatser överfördes från kommunal vuxenutbildning 2005 till kvalificerad yrkes- utbildning. Antalet totala utbildningsintag som startas, pågår eller avslutas under året ökade med 24 procent.

Medelåldern inom kvalificerad yrkesutbild- ning ligger på oförändrade 29 år vilket tyder på att många av de studerande har någon form av arbetslivserfarenhet före studierna. Totalt är könsfördelningen jämn, men indelat på utbild- ningsområde är tendensen densamma som för övriga utbildningsformer, dvs. att flest kvinnor återfinns inom omsorgsområdet och flest män finns inom teknik- och industriområdet. Sökandetrycket 2006 var ungefär tre sökande per utbildningsplats.

Av Statistiska centralbyråns årliga enkät- undersökning framgår att 79 procent av de som genomgått en kvalificerad yrkesutbildning har arbete året efter avslutad utbildning, vilket utgör en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2005. Det visar på en god matchning mot ar- betsmarknadens behov och är en indikator på hög kvalitet. Totalt 71 procent hade 2003 arbete året efter avslutad utbildning och 2004 var an- delen 69 procent.

72

Diagram 6.3 Andel studerande i kvalificerad yrkesutbildning med arbete året efter avslutad utbildning

Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2003	2004	2005	2006

Källa: Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Av de som 2006 hade arbete året efter avslutad kvalificerad yrkesutbildning hade 71 procent ar- bete inom utbildningens inriktning vilket är en procents ökning i jämförelse med 2005. Andelen 2003 var 66 procent medan andelen 2004 var 64 procent.

Diagram 6.4 Andel i arbete inom utbildningens inriktning året efter avslutad utbildning

Procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2003	2004	2005	2006

Källa: Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Antalet studerande på de kortare utbildningarna som omfattar mellan 40–59 veckor respektive 60–79 veckor har ökat på ett tydligt sätt mellan 2003 och 2006. Orsakerna till detta kan vara flera, men arbetslivet ser gärna att tiden mellan ett konstaterat kompetensbehov och en färdig- utbildad student är så kort som möjligt.

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning har tillsynsansvar för utbildningarna.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Påbyggnadsutbildning

Påbyggnadsutbildning är en del av kommunal vuxenutbildning och syftar till att ge vuxna en utbildning som ger förutsättningar för utveck- ling inom ett yrke eller som leder till ett nytt yrke. Utbildningarna är ett halvt till ett och ett halvt år långa. Påbyggnadsutbildning initieras och planeras i samarbete med arbetslivet. Det finns även påbyggnadsutbildningar med natio- nellt fastställd kursplan, bl.a. utbildning till yrkesförare, barnskötare, trafiklärare och el- installation med allmän behörighet.

Cirka 3 000 kommunalt finansierade påbygg- nadsutbildningar överfördes 2005 till statligt fi- nansierade utbildningsformer som statligt finan- sierade påbyggnadsutbildningar, kvalificerad yrkesutbildning, kompletterande utbildningar och i enstaka fall högskolan.

Utbildningarna kan antingen finansieras av kommunerna eller med statligt stöd efter an- sökan hos Statens skolverk. För 2006 anvisades 103 miljoner kronor i statligt stöd för verksam- heten. Totalt gick 915 studerande på någon av de 28 påbyggnadsutbildningar som finansieras med statsbidrag enligt förordningen (2005:676) om statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning.

Bland påbyggnadsutbildningarna som finan- sieras med statligt stöd återfinns 71 procent inom fordonsteknik och transportteknik, exem- pelvis yrkesförare och flygtekniker.

De kommunalt finansierade påbyggnadsut- bildningarna har ungefär lika stor omfattning. Där återfinns bl.a. vård- och omsorgsutbild- ningar.

Drygt 45 procent av de studerande på på- byggnadsutbildningar är under 30 år. Det kan jämföras med den gymnasiala nivån där drygt 49 procent är under 30 år.

Under våren 2006 avbröt 2,5 procent av de studerande sina studier, vilket kan jämföras med den gymnasiala nivån där drygt 14 procent gör studieavbrott. Det finns flera orsaker till av- brotten. Den studerande kan t.ex. ha fått arbete eller ha kommit in på annan önskad utbildning.

Skolverket är ansvarig tillsynsmyndighet. På- byggnadsutbildningarna redovisas i samband med den inspektion som verket gör av kommu- nal vuxenutbildning. Målet är att kommunernas vuxenutbildning ska inspekteras vart sjätte år.

73

Kompletterande utbildningar

Kompletterande utbildningar är kortare utbild- ningar för ungdomar och vuxna. Utbildningarna har en enskild huvudman, dvs. de anordnas inte av stat, kommun eller landsting. De tillgodoser utbildningsbehovet inom smala områden, t.ex. konst, dans, teater och musik, hälsa, friskvård och hudvård, hantverk samt flyg. Utbildningarna är oftast avgiftsbelagda för de studerande. Staten ger olika slag av stöd beroende på hur utbild- ningarnas nationella värde bedöms. Komplette- rande utbildningar inom dans/teater/musik, konst och design/mode fungerar ofta som för- beredande utbildningar inför konstnärliga ut- bildningar vid högskolan.

Staten finansierade 2006 kompletterande ut- bildningar med drygt 138 miljoner kronor. Verksamhetens totala kostnad uppgick till 335 miljoner kronor.

Mellan hösten 2005 och hösten 2006 ökade antalet studerande på dessa utbildningar med sex procent, dock minskade sökandetrycket i ut- bildningarna överlag. Andelen kvinnor respek- tive män har varierat mellan åren och 2006 stude- rade 69 procent kvinnor och 31 procent män

inom utbildningsformen. Totalt	studerade
5 631 personer på kompletterande	utbildningar

hösten 2006 fördelade på 218 olika utbildningar hos 99 enskilda huvudmän. Medelåldern var 29 år och 65 procent återfinns i gruppen 19–29 år Flest studerande fanns inom områdena hudvård, hårvård, hälsa, hantverk och konst.

Skolverket beslutar om statsbidrag ska utgå och har tillsynsansvaret avseende utbildningarna.

Skolverkets redovisning för våren 2006 visar att fyra procentenheter fler studerande än under våren 2005 fullföljt sin utbildning. I de längre utbildningarna, upp till tre år, där man tar ut en avgift av de studerande är avhoppen enligt Skol- verket ett problem.

Eftergymnasial yrkesutbildning inom folkbildningen

Folkhögskolan genomför årligen allt fler efter- gymnasiala yrkesutbildningar.

Utbildning till teckenspråktolk (inklusive dövblindtolk) bedrivs inom folkhögskolan med särskilt statligt stöd.

För hela folkbildningsverksamheten anvisade riksdagen 2,7 miljarder kronor 2006. Tolk- och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

översättarinstitutet vid Stockholms universitet fördelar ett särskilt statsbidrag till teckenspråk- tolkutbildningen. Drygt 37 miljoner kronor an- vändes för verksamheten.

Totalt 2006 samlade folkhögskolans efter- gymnasiala yrkesutbildningar 4 225 deltagare varav 67 procent kvinnor och 33 procent män. Störst omfattning hade fritidsledarutbildningen men utbildningar inom medieområdet, samt om- rådena scenisk konst och kultur och friskvård var också betydande. På den eftergymnasiala ni- vån gick i genomsnitt 2 100 deltagare dessa kur- ser vilket är en ökning från 2005 med 100 perso- ner.

Antalet årsstudieplatser vid teckenspråktolk- utbildningarna minskade under 2006 från 350 till 333. Totalt 49 tolkar för döva, dövblinda och vuxendöva slutförde sin utbildning 2006 jämfört med 67 under 2005. Det har varit svårt att re- krytera studerande till utbildningarna.

Antalet folkhögskolor som anordnar kvalifi- cerad yrkesutbildning ökade också och under 2006 bedrevs kvalificerad yrkesutbildning vid ett tiotal folkhögskolor.

Utbildningar med verksamhetsstöd

Ett antal yrkesutbildningar har inte inordnats i det reguljära eftergymnasiala systemet. Reger- ingen utbetalar i stället ett särskilt verksamhets- stöd för dem. Under 2006 betalade staten ut drygt 7 miljoner kronor i sådant verksamhets- stöd.

Samernas utbildningscentrum är en privat ut- bildningsanordnare, en stiftelse, med Svenska Samernas Riksförbund (SSR), Same Ätnam och Jokkmokks kommun som huvudmän. Skolan bedriver vuxenutbildning i form av kurser i språk, slöjd och företagande–rennäring samt viss uppdragsutbildning. Under 2006 genomfördes vid Samernas utbildningscentrum 2 219 elev- veckor på långa linjer och 111 elevveckor på korta kurser vilket är färre antal veckor än under 2005. Totalt 61 elever deltog i de långa linjerna.

Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksför- bund har kursverksamhet som anordnas länsvis i samverkan med de regionala hemslöjdsförening- arna. Under 2006 har 65 kurser genomförts med 565 deltagare inom textila ämnen, trä och hård slöjd. Totalt 115 personer har deltagit i hand- ledarutbildningen till slöjdklubbsledare vilket ligger i ungefärlig nivå med 2005.

74

6.1.3 Integration

För att invandrare ska kunna etablera sig i sam- hället krävs bland annat kunskaper i svenska språket. Innan de har inhämtat tillräckliga språk- kunskaper kan de få tillgång till tolk vid kontak- ter med myndigheter. En stor andel av flykting- arna och invandrarna tillägnar sig språkkompe- tensen genom utbildningen svenskundervisning för invandrare.

Svenskundervisning för invandrare

Svenskundervisning för invandrare (sfi) syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kun- skaper i svenska språket. Sfi syftar även till att ge studerande som saknar grundläggande färdig- heter i att skriva och läsa sådana kunskaper.

Varje kommun är skyldig att erbjuda sfi till invandrare som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket från och med andra halvåret det år de fyller sexton år. De kan påbörja sfi-utbild- ningen när som helst under året. Kommunerna är skyldiga att i genomsnitt under en fem- veckorsperiod erbjuda minst 15 timmar under- visningstid i veckan. Tillgängligheten till utbild-

ningen är god.
Kommunernas kostnad för	sfi	uppgick till
1 023 miljoner kronor 2006,	en	ökning med

126 miljoner kronor från föregående år. Kostna- den per elev var 30 700 kronor, vilket innebär en minskning med 2 100 kronor jämfört med 2005. Minskningen beror på att kostnaderna för loka- ler där sfi bedrivs var oförändrade medan elev- antalet har ökat. Sfi anordnades i 251 kommuner läsåret 2005/06 jämfört med 248 kommuner 2002/03. Av de som anordnade sfi 2006 var 246 kommunala, 9 studieförbund och 29 övriga studieanordnare. Antalet övriga utbildnings- anordnare har ökat med 11 sedan föregående år. I många kommuner är sfi en liten verksamhet. Antalet kommuner med 25 elever eller färre är 40. Bara 86 kommuner eller kommunalförbund hade fler än 100 elever under läsåret 2005/06.

Läsåret 2005/06 deltog totalt 52 500 elever i sfi vilket var cirka 4 500 fler elever än läsåret in- nan. Av eleverna var drygt 25 400 nybörjare i sfi. Antalet nybörjare i sfi 2005/06 var det högsta sedan mitten av 1990-talet då antalet nybörjare var över 30 000. Av det totala antalet elever var 59 procent kvinnor och 41 procent män. Köns-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fördelningen var därmed ungefär densamma som de fem närmast föregående åren.

Andelen sfi-lärare med pedagogisk högskole- utbildning var knappt 80 procent i sfi i kommu- nal regi och 52,6 procent hos andra utbildnings- anordnare. Endast 11 procent av sfi-lärarna hade ämneskompetens motsvarande 40 poäng i ämnet svenska som andraspråk 2005.

Sfi består av fyra kurser fördelade på tre studievägar. Studievägarna är anpassade för olika studietakt och mål. Kortutbildade går studieväg 1 medan högutbildade går studieväg 3. Av ny- börjarna läsåret 2003/04 har cirka 33 procent godkänts i sfi fram till och med läsåret 2005/06. Här ingår de elever som var godkända enligt studieväg 3 kurs D. Inkluderas även de elever som var godkända på någon kurs, oavsett studie- väg, var 42 procent av nybörjarna 2003/04 god- kända två år efter startåret.

Andelen studerande som var godkända enligt studieväg 3 kurs D efter i genomsnitt två och ett halvt år varierade mycket kommunerna emellan. Variationerna stämmer ofta med variationer i elevernas utbildningsbakgrund. I den kommun som hade högst genomströmning var andelen lågutbildade endast 6 procent.

Kontakttolkutbildning

Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms universitet (TÖI) fördelar statsbidrag till utbild- ningar för tolkar i invandrar- och minoritets- språk, s.k. kontakttolkar. Utbildningarna bedrivs på folkhögskola och i studieförbund. Under 2006 har utbildningen bedrivits dels som tradi- tionella enstaka delkurser, dels som en egen för- söksverksamhet med en sammanhållen grund- utbildning.

Drygt 14 miljoner kronor har anvisats för kontakttolkutbildningar 2006.

Under 2006 har 84 personer genomgått grundutbildningen i ett av 14 olika språk med godkänt resultat. Kurser för 13 mindre frekventa tolkspråk samlade 14 deltagare.

Stockholms universitet har fått i uppdrag att under 2005, 2006 och 2007 genomföra en sär- skild utbildningssatsning för att öka antalet kva- lificerade kontakttolkar med anledning av in- förandet av en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden. TÖI har redovisat att det har varit få sökande till kur- serna.

75

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Under 2006 har 86 tolkar deltagit i pre- parandkurser inför Kammarkollegiets auktorisa- tionsprov och 51 personer har deltagit i rätts- tolkningskurser inför Kammarkollegiets prov för rättstolkar.

Sju folkhögskolor och fyra studieförbunds- avdelningar har erbjudit utbildning i 28 språk. Sedan förkunskapstest har införts har färre per- soner blivit antagna till utbildningen. Testet och nationella prov bör dock ha haft betydelse för att höja kvaliteten på utbildningen.

Riksdagen har tillkännagett att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag avseende behovet av speciella barntolkar (bet. 2005/06:SfU10, rskr. 2005/06:285). Regeringen har i ett uppdrag till TÖI den 10 augusti 2006 angett att TÖI särskilt ska beakta behovet av barntolkar (U2005/4605/SV). TÖI har därefter redovisat att moment rörande barntolkning är integrerade i alla utbildningar och kurser. TÖI avser att även integrera momentet i lärar- och språkhandledarutbildningen.

högskolorna finns verksamhet i form av kortare eller längre särskilt profilerade kurser samt kul- turprogram.

Indikatorer för att mäta hur väl statens syften uppnåtts är bl.a. tillgång, tillgänglighet, antal deltagare och deltagarnas upplevelse av målupp- fyllelse. Kort sammanfattat har folkbildningen genomfört ett stort antal kurser och studie- cirklar. Målgrupperna för verksamheten har nåtts i hög omfattning. Deltagarna i såväl folk- högskoleverksamhet som studiecirklar var nöjda med sin utbildning eller cirkel. Vad gäller verk- samhetens kvalitet saknas till stor del indikatorer för att mäta denna. Folkbildningsrådet arbetar med att förbättra kvalitet och uppföljning.

Folkhögskolorna

Längre och kortare särskilt profilerade kurser samt kulturprogram stod för 55 procent av den verksamhet som bedrevs vid folkhögskolorna.

Under 2006 gick nästan 1,3 miljarder kronor i statsbidrag till verksamhet vid folkhögskolorna.

6.1.4 Profilerade kurser, kulturprogram, Hur stor del av detta anslag som gått till särskilt

studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen

Syftena med statens stöd till folkbildningen finns i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen. Här redovisas verksamheten mot de syften som gällde för verksamheten un- der 2006. En förordningsändring som trädde i kraft den 1 februari 2007 innebar att syftena del- vis ändrades.

Folkbildningens verksamhet ska göra det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livs- situation och skapa engagemang för att delta t i samhällsutvecklingen. Verksamheten ska också stärka och utveckla demokratin. Folkbildningen ska bredda kulturintresset i samhället, öka del- aktigheten i kulturlivet samt främja kulturupp- levelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället ska prioriteras lik- som verksamhet som riktar sig till utbildnings- mässigt, socialt och kulturellt missgynnade per- soner. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Vuxna deltar i folkbildningen både vid studieförbund och på folkhögskola. På folk-

profilerade kurser går inte att säga då varje folk- högskola själva beslutar om sin verksamhet inom ramen för de kriterier och riktlinjer som Folk- bildningsrådet fastställt för användningen av statsbidraget.

De kortare särskilt profilerade kurserna sam- lade 2006 cirka 154 000 deltagare och de längre cirka 26 800 deltagare. Vanliga kurser var musik, konsthantverk och friskvård, där en större del av studietiden ägnades åt det ämnesområde delta- garen valt. Bland de långa särskilt profilerade kurserna var det estetiska området dominerande med 25 procent av det totala deltagarantalet. Det största enskilda ämnet var musik. Drygt hälften av deltagarna i särskilt profilerade kurser var un- der 25 år. Spridningen i åldrar var i övrigt stor. Av deltagarna var 5 procent över 60 år. Invand- rare utgjorde 15 procent av deltagarna, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2005.

I Statistiska centralbyråns senaste folkhög- skoleuppföljning som publicerades i december 2006 svarade omkring 82 procent av tillfrågade kvinnor och män som studerat på lång folkhög- skoleutbildning, särskild kurs läsåret 2002/03 att de till stor del eller helt fått den kunskap de för- väntat sig. Omkring 55 procent ansåg att deras folkhögskoleutbildning helt eller till stor del fått dem mer positiva till studier efter utbildningen.

76

Omkring 90 procent ansåg att de, åtminstone till viss del, fått bättre självförtroende av att studera på folkhögskola.

Studieförbunden

Totalt fördelade Folkbildningsrådet nästan 1,4 miljarder kronor till studieförbundens verk- samhet 2006.

De nio studieförbunden arrangerade 2006 drygt 300 000 studiecirklar med 2,3 miljoner deltagare. Studieförbundens cirkelverksamhet i antal genomförda studiecirklar ökade med 2,6 procent, medan antalet deltagare minskade med 2 procent. Eftersom vissa personer deltar i mer än en studiecirkel varje år kan antalet enskilda personer uppskattas till 1,5 miljoner. Antalet genomförda kulturprogram ökade med 8 pro- cent. Antalet arrangemang i form av Annan gruppverksamhet, som bl.a. används för att ut- veckla ny verksamhet, nå nya målgrupper eller låta deltagare prova på, ökade med 2 procent.

Inom studieförbunden stod det estetiska ämnesområdet konst, musik och media för cirka 55 procent av den totala studiecirkelverksam- heten räknat i studietimmar. Humaniora stod för 12 procent av studietimmarna och samhälls- och beteendevetenskap för 8 procent. Också ämnesområdet personliga tjänster som bl.a. rymmer friskvård, matlagning, konsumentkun- skap m.m. samlade många deltagare, omkring 5,7 procent av studietimmarna.

De prioriterade målgrupperna, arbetslösa, funktionshindrade och invandrare deltog i stor utsträckning i studiecirkelverksamheten. När- mare 18 procent av deltagarna i studiecirklar rapporterades som tillhörande någon av mål- grupperna. Som invandrare rapporterades 9,5 procent av deltagarna, medan personer med funktionshinder svarade för 7,5 procent och ar- betslösa för 0,6 procent. Av det totala antalet studiecirkeldeltagare återfanns 17 procent i ål- dersspannet 13–24 år medan 19 procent var över 65 år. På längre sikt förefaller studiecirkeldelta- garnas genomsnittsålder att öka. Antalet delta- gare motsvarade i huvudsak sina andelar av be- folkningen som helhet.

Den senaste uppföljningen som gjorts av hur deltagarna själva upplever studieförbundens cirkelverksamhet visar att deltagarna överlag är positivt inställda till den studiecirkel de deltagit i. Deltagarna upplever att cirkeln motsvarat för-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

väntningarna, att det har varit ett gott samarbete i gruppen och att cirkelledaren varit kompetent.

Folkbildningsrådets verksamhet

Folkbildningsrådets styrelse konstaterade efter uppföljning av verksamheten 2006 att det fanns brister i hur studieförbund och folkhögskolor dokumenterade och redovisade sitt uppfölj- nings-, utvärderings- och kvalitetsarbete. Våren 2006 tillsattes därför en beredningsgrupp i syfte att klargöra formerna för uppföljning och kon- troll av verksamheten för Folkbildningsrådet, studieförbunden och folkhögskolorna. Folk- bildningsrådets styrelse beslutade med anledning av detta i december 2006 att göra några tillägg till villkoren för att få statsbidrag. Rådet beslutade bl.a. att studieförbund och folkhögskolor årligen ska lämna en kvalitetsredovisning till Folkbild- ningsrådet. Under 2007 lämnas 250 000 kronor till varje folkhögskola som ett kvalitetssäkrings- bidrag Folkbildningsrådet har också gjort in- spektioner och uppföljningsbesök hos såväl studieförbund som folkhögskolor samt särskilda insatser i form av verksamhetsspecifik och bi- dragsspecifik uppföljning. Studieförbunden har lämnat åtgärdsplaner för att förbättra deltagar- rapporteringen. Förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen har den 1 februari 2007 ändrats så att Folkbildningsrådet ges möj- lighet att besluta att helt eller delvis kräva till- baka ett statsbidrag som beviljats på felaktiga grunder eller inte använts på ett korrekt sätt.

6.1.5 Stöd till personer med funktionshinder

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda och sär- skilt utbildningsstöd ska ge möjlighet till lärande, delaktighet och gemenskap för personer med funktionshinder.

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) syftar till att ge vuxna med utvecklingsstörning kunskaper och färdigheter motsvarande dem som barn och ungdomar kan få i den obligato- riska särskolan och på nationella eller specialut-

77

formade program i gymnasiesärskolan. Inom särvux får också yrkeskurser anordnas.

Särvux finansieras kommunalt. Den totala kommunala kostnaden för särvux 2006 var 168 miljoner kronor, vilket är en ökning med 11 miljoner kronor jämfört med 2005. Kostna- den per elev har ökat något och uppgick 2006 till drygt 32 800 kronor.

Staten bidrog till utvecklingen av verksamhe- ten under 2006 genom att det riktade statsbidra- get också kunde användas för att finansiera sär- vuxplatser.

Antalet studerande i särvux uppgick läsåret 2006/07 till 4 941 personer, ett i det närmaste oförändrat antal jämfört med föregående läsår. Av deltagarna var 49 procent kvinnor och 51 procent män.

Diagram 6.5 Antal studerande i särvux läsåret 2005/06
2 000
		Kvinnor	Män
1 500
1 000
500
0
Grundsärskolenivå	Träningsskolenivå	Gynmasiesärskolenivå

Källa: Statens skolverk

Antalet deltagare per undervisningsgrupp varie- rade kraftigt men det genomsnittliga antalet var 3,0 vilket var en svag ökning sedan föregående läsår. Medelåldern i särvux var under läsåret 37 år.

Antalet tjänstgörande lärare var, omräknat till heltidstjänster, 258. Av dem hade 85 procent pe- dagogisk högskoleexamen, vilket är en minsk- ning med 4 procent jämfört med föregående läsår.

Specialpedagogiskt stöd

Kostnader för nödvändiga anpassningsåtgärder för funktionshindrade ska finansieras inom ra- men för den befintliga verksamheten. Vuxen- studerande med funktionshinder kan dock få särskilt utbildningsstöd, t.ex. anpassning av läro- medel, för att kunna studera på samma villkor som andra.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Specialpedagogiska institutet ska ge special- pedagogiskt stöd till huvudmännen för det of- fentliga skolväsendet för vuxna. Institutet ska också främja tillgången till och tillgängligheten av läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder. I den utsträckning behoven inte kan tillgodoses på den kommersiella mark- naden får institutet på egen hand utveckla, an- passa, framställa och distribuera sådana läro- medel.

Sedan institutet 2002 tillfördes medel för stöd avseende vuxenstuderande har insatserna för vuxna kontinuerligt ökat och de fördubblades under 2006. Institutet har dock redovisat svårig- heter att få en nära och effektiv kontakt med de pedagogiska vuxenteamen eftersom kommu- nerna organiserat verksamheten på så olika sätt.

Stöd till studerande med funktionshinder inom folkbildningen

En del av statsbidraget till folkbildningen för- delas av Folkbildningsrådet i form av s.k. för- stärkningsbidrag till de folkhögskolor och stu- dieförbund som har pedagogiska merkostnader för verksamhet för deltagare med funktions- hinder. Socialstyrelsens institut för särskilt ut- bildningsstöd (Sisus) fördelar också statsbidrag till folkhögskolorna för andra typer av merkost- nader, t.ex. för tolk samt anpassning av teknik och material.

Under 2006 avsattes 377 miljoner kronor för de pedagogiska merkostnader, t.ex. i form av extra lärarstöd, som studieförbunden och folk- högskolorna har för målgrupperna. Det mot- svarar drygt 14 procent av anslaget till folk- bildningen. I de nya fördelningsprinciper för statens bidrag till folkbildningen som Folkbild- ningsrådet beslutat finns ett förstärkningsbidrag med som en särskild post. Dessutom fördelade Sisus drygt 42 miljoner kronor av anvisade medel under utgiftsområde 17 för vissa åtgärder för studerande med funktionshinder.

Deltagare med funktionshinder utgjorde 2006 totalt 19 procent av deltagarna på folkhög- skolans långa kurser respektive 8 procent på de korta kurserna. Inom studieförbundens verk- samhet utgjorde de funktionshindrade 7,5 pro- cent av deltagarna.

Deltagare med rörelsehinder är den största gruppen deltagare med funktionshinder vid folkhögskolorna som erhåller stöd från Sisus,

78

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

följt av deltagare med psykiska och medicinska funktionshinder. Totalt 88 folkhögskolor har fått del av bidraget. Medel fördelas också genom Sisus till Synskadades Riksförbund för teknisk anpassning av studiematerial för synskadade och dövblinda. Ersättning som i vissa fall lämnas i form av korttidsstudiestöd för deltagande i ut- bildning om eget eller anhörigs funktionshinder behandlas under utgiftsområde 15 avsnitt 4.3.1.

Teckenspråksutbildning

Landstingen erbjuder en introduktionsutbild- ning i teckenspråk för hörande föräldrar till döva barn. Därefter kan föräldrarna delta i tecken- språksutbildning för föräldrar till barn som för kommunikation är beroende av teckenspråk (TUFF).

Av anvisade medel 2006 under utg. omr. 15 användes 14 miljoner kronor för denna verk- samhet.

Utbildningen genomförs vid folkhögskolor på uppdrag av Specialpedagogiska institutet. Under 2006 deltog 702 personer i TUFF vilket var obetydligt fler än 2005. Av deltagarna var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Ersätt- ning för deltagande i TUFF behandlas under Utgiftsområde 15 avsnitt 4.3.1.

Statens skolverk redovisade hösten 2004 en utvärdering av TUFF. Enligt Skolverkets utvärdering håller utbildningarna över lag god kvalitet även om det varierar något mellan de olika utbildningsanordnarna. Utvärderingen överlämnades till utredningen Översyn av teckenspråkets ställning (S 2003:12) som läm- nade sitt slutbetänkande Teckenspråk och teckenspråkiga. Översyn av teckenspråkets ställning (SOU 2006:54) i maj 2006. Utred- ningen har dessutom lämnat förslag rörande teckenspråksutbildning för döva invandrare och teckenspråktolkutbildning. Betänkandet har re- missbehandlats och förslagen bereds för när- varande inom Utbildningsdepartementet.

möjligt att beskriva ett direkt resultat av in- satserna i form av resurser. Det måste i stället bli fråga om en beskrivning av utvecklingsläget. Därför beskrivs i detta avsnitt det arbete som bedrivits under 2006 inom området och iaktta- gelser som framkommit i olika sammanhang.

Enligt Statens skolverk varierar organisa- tionen av vuxenutbildningen mellan kommuner. Vilken politisk nämnd som har ansvaret varierar också. Skolverket bedömer att det kan vara svårt för den enskilde att kombinera studier i olika skolformer inom vuxenutbildningen om den är uppdelad på olika nämnder. Enligt Skolverkets bedömning innebär det också oklarheter för den enskilde medborgaren avseende ansvarsfördel- ningen i kommunen. Dessutom genomförs delar av framför allt yrkesutbildningar på entreprenad. Skolverket konstaterar vidare att många kom- muner nu har en kommunal vuxenutbildning med flexibla inslag men att det systematiska kva- litetsarbetet baserat på kunskapsuppföljning bör utvecklas.

Kommunernas studie- och yrkesvägledning är viktig för det flexibla lärandet och bör enligt Skolverket förutom vägledning vad gäller studier även omfatta vägledning vad gäller studiefinan- siering. Enligt förordningen (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning ska individuella studieplaner upprättas för de studerande. Att detta görs är rektors ansvar. Enligt Skolverket varierar utformningen av dessa planer mycket. Många kommuner följer inte bestämmelserna om att alla studerande ska ha individuella studie- planer.

Skolverket har utvecklat en IT-portal, Utbild- ningsinfo.se, med samlad information om all of- fentlig utbildning i Sverige.

Myndigheten för skolutveckling och Na- tionellt centrum för flexibelt lärande har i upp- drag att stödja utvecklingen av lärmiljöer för vuxna och samverkansformer inom vuxen- utbildningsområdet. Det kan gälla samverkan inom en kommun, mellan kommuner eller mellan vuxenutbildningen och verksamheter inom andra politikområden.

Lärcentrum har vuxit fram underifrån som ett

6.1.6 Infrastruktur för vuxenutbildning organisatoriskt svar på behovet av att optimera

Med infrastruktur för vuxenutbildning avses alla de insatser som samhället, den enskilde, arbets- livet och olika organisationer gemensamt står för i syfte att skapa goda förutsättningar för den vuxne att delta i ett livslångt lärande. Det är inte

tillgängligheten för den enskilde. Lärcentrum finns nu i 85 procent av landets kommuner och kan se mycket olika ut. Det kan handla om allt från en enstaka utbildningsanordnare till olika typer av samarbeten mellan myndigheter och or- ganisationer. Ett samarbete av detta slag har även

79

utvecklats på regional nivå, bl.a. inom ramen för regionförbund och regionala kompetensråd. Uppföljningar har visat att de verksamheter som bedrivs i lärcentrum ofta rekryterar deltagare som normalt inte söker sig till utbildning. Detta gäller inte minst rekrytering till högskoleutbild- ning.

Validering är en viktig insats för den enskilde och samhället. Den innebär att samhällets resur- ser kan läggas på att lära nytt i stället för att lära om då tid i utbildning kan kortas och individen får starta på en för henne eller honom anpassad nivå. Valideringsdelegationen lämnade den 15 december 2006 en delrapport om sitt arbete och förväntade slutsatser därav till Regerings- kansliet. Valideringsdelegationen konstaterar i delrapporten att det i dag finns uppenbara skill- nader i möjligheter till validering på individnivå, i första hand beroende på var i landet man bor och vilken kunskap och kompetens man har behov av att få validerad.

6.1.7 Den nationella styrningen

Vuxenutbildningens verksamhetsresultat på- verkas förutom av insatser i form av resurser och infrastruktur också av statens styrning av verk- samheten, t.ex. i form av utvecklingsinsatser, uppföljning, utvärdering och tillsyn. Det är inte möjligt att beskriva resultatet av dessa insatser vad avser måluppfyllelsen men i detta avsnitt be- skrivs viktiga insatser av myndigheterna på vuxenutbildningsområdet under 2006 och iaktta- gelser som framkommit i olika sammanhang. Följande myndigheter och organ med myndig- hetsliknande uppgifter finns inom verksamhets- området vuxenutbildning:

Statens skolverk,

Myndigheten för skolutveckling,

Nationellt centrum för flexibelt lärande,

Myndigheten för kvalificerad yrkesutbild- ning,

Valideringsdelegationen (till och med 2007),

Specialpedagogiska institutet,

Socialstyrelsens institut för särskilt utbild- ningsstöd,

Tolk- och översättarinstitutet vid Stock- holms universitet,

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Folkbildningsrådet, och

Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk.

Nästan 246 miljoner kronor användes 2006 för myndigheternas utgifter. Vidare användes 30 miljoner kronor i form av medel för särskilda utvecklingsinsatser.

Skolverkets utbildningsinspektion visar att det finns en rad förbättringsområden vad gäller kommunernas styrning av verksamheten, såväl vad avser uppföljning och analys av kunskaps- resultaten inom vuxenutbildningen som kva- litets- och förbättringsarbetet. Cirka hälften av kommunerna behöver förbättra sitt kvalitets- arbete.

Under 2006 har Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning påbörjat ett arbete med en ut- vidgad kvalitetsbedömning av de kvalificerade yrkesutbildningarna. Antalet kontrolltillfällen ska öka i första hand i utbildningens initiala skede. Självvärdering med lägesanalyser från stu- derande, anordnare och ledningsgrupper i ut- bildningen ska göras.

I januari 2006 tillsatte dåvarande statsråd med ansvar för vuxenutbildningen en interdeparte- mental arbetsgrupp som i dag består av företrä- dare för Utbildnings-, Social-, Finans-, Närings-, Integrations- och jämställdhets- och Arbets- marknadsdepartementet. Gruppen, som leds av Utbildningsdepartementet, ska enligt uppdraget årligen redovisa sitt arbete i budgetpropositio- nen. Arbetsgruppen fungerar som en arena för fördjupad beredning, ömsesidig granskning och fortlöpande diskussion om förutsättningarna för samverkan inom området vuxnas lärande. En stor del av arbetsgruppens arbete har under 2006 inriktats på en fallstudie om vuxnas lärande som bedrivits inom ramen för Finansdepartementets projekt om horisontell styrning och styrning av tvärsektoriella områden (Fi2006/2687/OFA/F).

6.2 Analys och slutsatser

6.2.1 Sammanfattande bedömning av måluppfyllelsen

Sammantaget håller utbildningarna hög kvalitet och bidrar därmed till att Sverige i en internatio- nell jämförelse är en ledande kunskapsnation. De delar av vuxenutbildningen som har som direkt

80

syfte att främja den ekonomiska tillväxten an- passas kontinuerligt till arbetsmarknadens be- hov.

Vuxenutbildningen har genomgått en om- fattande utveckling under det senaste decenniet. Samhällsuppdraget har breddats och kommu- nerna har utvecklat en utbildningsverksamhet i samverkan med andra politikområden för att åstadkomma en bättre måluppfyllelse. Det kommunala självstyret förenat med en mål- och resultatstyrning ställer dock krav på såväl natio- nell som lokal uppföljning och utvärdering. Re- geringens bedömning är att det är viktigare än någonsin att utvecklingen av vuxenutbildningen fortskrider för att de uppsatta målen ska nås. Återvändsgränder i utbildningssystemen ska överbryggas.

Andel studerande i vuxenutbildningen i åldersgruppen 35–60 år är cirka 35 procent i genomsnitt vilket visar att det är många vuxna i utbildning. Nedanstående diagram visar varje ut- bildningsform, där kvalificerade yrkesutbild- ningar har 22 procent studerande i åldersgruppen och vuxenutbildning för utvecklingsstörda har 54 procent.

Tabell 6.4 Andelen studerande i åldersgrupp 35-65 år 2006

Utbildningsform	Andel studerande	Medelålder
	35-64 år, procent
Kommunal vuxenutbild-	38	32 år
ning 1
Kvalificerad yrkesutbild-	22	29 år
ning 2
Kompletterande utbild-	25	29 år
ningar 3
Folkbildning 4	35	—
Svenskundervisning för	39	33 år
invandrare (sfi) 5
Vuxenutbildning för ut-	54	37 år
vecklingsstörda6

1. Läsåret 2005/06

2. 2006, 36 år och över

3. Hösten 2006

4. Hösten 2006, 30 år och över

5. Läsåret 2005/06

6. Läsåret 2006/07

Källa: Statens skolverk, Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning och Folkbildningsrådet

6.2.2 Behörighetsgivande utbildningar

Under 2006 deltog drygt 250 000 studerande i behörighetsgivande utbildningar. Efterfrågan på

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utbildningsplatser motsvaras i stort av tillgäng- liga platser.

Statens skolverk konstaterar i sin årliga rap- port (Skolverkets lägesbedömning 2006, rapport 288, 2006) att brister förekom i den geografiska likvärdigheten då det gäller tillgång till kommu- nal vuxenutbildning och att kommunerna tol- kade gällande regelverk olika.

Nationellt centrum för flexibelt lärande har i uppgift att utveckla metoder för distansutbild- ning och stödja kommunerna i deras distans- utbildning. Kommunerna ska på så sätt själva kunna erbjuda sina invånare ett utökat utbud av behörighetsgivande utbildningar på distans.

De uppnådda resultaten under 2006 tyder på att de behörighetsgivande utbildningarnas kvali- tet är god. Förnyelsen har dock kommit olika långt i kommunerna.

Folkhögskolans behörighetsgivande kurser är ett viktigt komplement till övrig vuxenutbild- ning.

6.2.3 Eftergymnasial yrkesutbildning

Att drygt 35 000 personer gick en eftergymnasial yrkesutbildning 2006 visar att verksamheten är ett attraktivt val vid sidan av högskoleutbildning och i hög grad bidrar till att Sverige kommer att ha en fungerande arbetsmarknad som skapar till- växt.

Avsatta resurser för yrkesutbildningar för vuxna varierar mycket mellan kommunerna. På- byggnadsutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen har minskat under den se- naste treårsperioden. Kommunerna framhåller att utbildningarna är alltför kostnadskrävande, speciellt ur den aspekten att vuxenutbildningen ska vara flexibel och relativt snabbt kunna för- ändra sig i takt med individens och det om- givande samhällets behov.

Eftergymnasial vuxenutbildning erbjuds i många former. Det finns dock variationer och stora brister i uppföljning och kvalitetssäkring.

Allt fler renodlade yrkesutbildningar genom- förs inom ramen för de ordinarie kurserna på folkhögskolorna. Folkbildningen har på detta sätt blivit ett viktigt komplement till övrig efter- gymnasial yrkesutbildning som samhället er- bjuder.

81

6.2.4 Integration

Under de närmaste åren förväntas flykting- strömmen till Sverige öka. Till följd av bl.a. situa- tionen i Irak har antalet asylsökande ökat kraf- tigt under senare tid. Antalet asylsökande 2006 översteg 24 000 personer vilket motsvarar en 40 procentig ökning jämfört med 2005. Under 2007 förväntas antalet stiga kraftigt, till 38 000 personer, för att sedan minska igen under 2008 och 2009. En mycket stor andel av flyktinggruppen har en kort utbildningsbakgrund vilket ställer allt större krav på svenskundervisning för invandrare (sfi), grundläggande vuxenutbildning och kom- munernas introduktionsprogram. Sfi måste därför även i fortsättningen vara ett prioriterat område. Ett antal reformer har genomförts och de första resultaten börjar nu skönjas.

Resultatet 2006 pekar på ett antal områden som måste förbättras. Dit hör lärarkompetensen och en effektivare introduktion. Regeringen har uppmärksammat att 89 procent av de anställda sfi-lärarna inte är ämnesbehöriga.

Under 2006 har kontakttolkutbildningen ut- vecklats till en sammanhållen grundutbildning om två terminer som berättigar till studiestöd. Under 2007 startar ingen sammanhållen utbild- ning men tre folkhögskolor har startat utbild- ningar på kvartsfart, vilka därför inte berättigar till studiestöd. Dessa studerande kan då i stället erhålla stipendier för sina studier. Resultatet för 2006 visar att det har varit svårt att rekrytera studerande till dessa utbildningar och anvisade medel har inte förbrukats.

Regeringen finner det bekymmersamt att den nuvarande kontakttolkutbildningen inte utveck- lats till en sammanhållen grundutbildning på halvtid. Genom att förkunskapskrav och natio- nella prov har införts har dock kvaliteten på ut- bildningen ökat. Regeringen kommer att följa utvecklingen.

Det särskilda bidraget till preparandkurser inför auktorisation och rättstolkningskurser in- för provet för speciell kompetens som rättstolk som anvisats under 2005–2007 har inte använts fullt ut. Trots rekryteringsåtgärder har endast ett fåtal tolkar sökt till utbildningarna.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

6.2.5 Profilerade kurser, kulturprogram, studiecirklar och annan gruppverksamhet inom folkbildningen

Resultaten visar att folkbildningen är en viktig aktör inom det livslånga lärandet på så sätt att den erbjuder många vuxna en chans till personlig utveckling och en meningsfull fritid. Resultat- redovisningen ger också vid handen att det inom studieförbunden sker ett aktivt arbete med att utveckla verksamheten och nå ut till nya grup- per.

Inför 2007 ökade regeringen folkbildnings- anslaget med nästan 500 miljoner kronor. Det är dock viktigt att ett fortsatt högt statligt stöd till folkbildningen går att följa upp.

Regeringen följer noga folkbildningens sam- lade insatser för att få till stånd former för upp- följning och utvärdering.

6.2.6 Stöd till personer med funktionshinder

Resultatet visar inte om efterfrågan på vuxen- utbildning för utvecklingsstörda överstiger till- gängliga platser. Övrigt stöd till funktions- hindrade i form av t.ex. specialpedagogiskt stöd bedöms även fortsättningsvis behövas i mot- svarande omfattning som 2006.

Resultatet visar att folkbildningen fortsatt når många funktionshindrade. Det faktum att Folk- bildningsrådet genom de nya fördelningsprin- ciperna för statsbidraget till folkbildningen riktat ett förstärkningsbidrag mot de prioriterade grupperna innebär att särskilda resurser även framgent kommer funktionshindrade till del. Att verksamhet för gruppen funktionshindrade lyfts fram som ett eget prioriterat område, i ljuset av det uppföljnings- och kvalitetsarbete som inletts inom folkbildningen, bör göra folkbildningens insatser för funktionshindrade mer framträdande och lättare att följa upp i framtiden.

6.2.7 Infrastruktur för vuxenutbildning

Vuxenutbildningens och därmed kommunernas uppdrag har utvecklats mot allt större mångfald och flexibilitet. Kommunerna har som främsta ansvariga huvudmän för det offentliga skol- väsendet för vuxna kommit att bli förmedlare av

82

utbildning. De fungerar således inte enbart som utförare även om den utvecklingen just nu ser olika ut i landet. De nya aktörer som på kom- munernas uppdrag genomför utbildning har en- ligt Statens skolverks lägesbedömningar bidragit till breddning och förnyelse av utbildningen så- väl innehållsmässigt som pedagogiskt.

Kommunerna har ett ansvar för att ta reda på behovet av utbildningar, informera om utbild- ningsvägar och alternativa utbildningsformer samt att rekrytera deltagare. Studier måste vara möjliga att genomföra trots de hinder som var- dagen uppställer för den enskilde.

De kommunala anordnarna samt anordnare som genomför utbildning på uppdrag av en kommun erbjuder inte alltid de utbildningar, former och lösningar vuxna har behov av. Re- geringens bedömning är att många utbildningar som genomförs mer grundas på vilken kompe- tensprofil kommunens egen utförare uppvisar än på ett analyserat utbildningsbehov hos med- borgarna.

Skolverkets iakttagelse att utbildningarnas karaktär medför att männen inte söker sig till utbildning är allvarlig. Detta tyder på att de ut- bildningsanordnare som finns i dag inte upp- fyller de behov som föreligger då det gäller inne- håll och form.

För en flexibel och individuellt anpassad vuxenutbildning är möjligheterna till validering

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

av kunskaper och kompetenser en viktig del. Det är regeringens uppfattning att huvudmannen på ett bättre sätt än i dag bör ta hänsyn till indi- videns befintliga kunskap och kompetens vid planeringen av hennes eller hans studier.

Samarbete vad gäller den samhällsstödda vuxenutbildningen har liksom samarbete i fråga om högskoleutbildningen alltmer blivit ett strategiskt inslag i den utveckling som sker på regional nivå avseende kompetensförsörjning och tillväxt. Regeringens bedömning är att ett sådant samarbete mellan kommuner i högre grad måste utvecklas inom vuxenutbildningsområdet för att den enskilde ska kunna få den utbildning han eller hon önskar och för att arbetslivet ska kunna rekrytera den kompetens det är i behov av.

6.2.8 Den nationella styrningen

De erfarenheter som gjorts under 2006 moti- verar ett fortsatt utvecklingsarbete inom vuxen- utbildningsområdet.

Regeringen anser att tillsynen, uppföljningen och utvärderingsarbetet måste utvecklas såväl på lokal som nationell nivå, dels vad gäller frekvens, dels så att insatserna i större utsträckning om- fattar vuxenutbildningen.

83

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7 Universitet och högskolor

7.1 Resultatredovisning

Resultatredovisningen har förändrats jämfört med tidigare år för att tydliggöra uppföljningen av regeringens mål och resultat. Det innebär bl.a. att resultatredovisningen under respektive anslag har tagits bort. För en mer detaljerad bild av högskolesektorn hänvisas till Högskoleverkets årsrapport 2007 (2007:33 R) och Högskole- verkets s.k. NU-databas.

Sedan den 1 juli 2007 tillämpas nya bestäm- melser i högskolelagen (1992:1434) och hög- skoleförordningen (1993:100) vad avser upp- delning av högre utbildning i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De äldre benämningarna grundutbildning respektive forskarutbildning används vad avser resultat till och med utgången av juni 2007.

7.1.1 Kvalitet

Regeringens övergripande målsättning är att öka kvaliteten i den högre utbildningen. Den tidigare regeringens politik att under lång tid kraftigt utöka antalet utbildningsplatser vid landets universitet och högskolor har fått negativa effekter på kvaliteten, exempelvis genom att den lärarledda undervisningstiden minskat och att antalet studenter per lärare har ökat.

Kvalitetsgranskning

Högskoleverket har i samband med den avslutade sexårsperioden av kvalitetsgransk- ningar av landets högskoleutbildningar lämnat

rapporten Hur har det gått? En slutrapport om Högskoleverkets kvalitetsgranskningar åren 2001–2006 (2007:31 R). Totalt har under perioden ca 1 700 utbildningar granskats av runt 900 bedömare från Sverige och andra länder. Sammanlagt har drygt tio procent av gransk- ningarna lett till att tillstånd att utfärda examina har ifrågasatts. I de flesta fall har högskolorna fått ett år på sig att åtgärda bristerna. Det har t.ex. handlat om att anställa fler disputerade lärare, revidera kursplaner och göra organisa- toriska förändringar. I några fall har lärosäten valt att lägga ner den aktuella utbildningen. Tillstånd att utfärda examina har återkallats i tre fall på grund av bristande kvalitet.

I de flesta ämnes- och programutvärderingar beskrivs bristen på ekonomiska resurser som det primära kvalitetsproblemet. Denna brist på- verkar enligt Högskoleverket lärarnas arbets- situation och antalet undervisningstimmar för studenterna. Det ökande antalet studenter i kombination med krympande resurser har enligt verket fått till följd att lärarkåren generellt är hårt belastad med många och diversifierade uppgifter. Detta har i sin tur inneburit att antalet timmar lärarledd undervisning i många ämnen är så lågt som fyra timmar per vecka.

Lärosätenas arbete med kvalitet

Universitet och högskolor bedriver kvalitetsar- bete bland annat genom egeninitierade utvärde- ringar av verksamheten. Utvärderingarnas resul- tat används för olika ändamål såsom utveckling av kurser och rekrytering av studenter och personal. För grundutbildningen används de

85

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

egeninitierade utvärderingarna generellt som komplement till Högskoleverkets kvalitets- utvärderingar.

Alla lärosäten har under 2006 utvärderat delar av sin forskning och forskarutbildning. Vanligast är utvärderingar av forskningsmiljöer, exempel- vis centrumbildningar. Flera universitet och högskolor rapporterar också att de under 2006 genomfört förslag från tidigare års utvärderingar. Generellt är det dock få lärosäten som uttryckli- gen redogör för vilka åtgärder de egeninitierade utvärderingarna leder till.

Flera lärosäten redovisar också utvärderingar som är av mer organisatoriskt slag. Dessa utvär- deringar har ofta resulterat i förändringar av arbetssätt och i några fall organisationsföränd- ringar i syfte att förbättra olika rutiner men också att öka studentrekryteringen.

Kvalitetsförbättrande åtgärder inom lärarutbildningen

Flera av Högskoleverkets rapporter under de senaste åren (Högskoleverket 2005:17 R, 2006:45 R, 2006:46 R, 2006:47 R, 2007:20 R) visar på ett antal brister i lärarutbildningen.

Utifrån lärosätenas återrapportering och Högskoleverkets rapporter bedömde regeringen att lärosätena inte har gjort tillräckligt för att stärka kvaliteten inom lärarutbildningen. Därför gavs lärosäten med tillstånd att utfärda lärar- examina i regleringsbrevet för 2007 i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som vidtagits.

De åtgärder som lärosätena har genomfört har handlat om att revidera kursplaner, göra organi- satoriska förändringar och genomföra utveck- lingsarbeten inom det allmänna utbildningsom- rådet. Elva av de 26 lärosätena med lärar- utbildning har ökat antalet disputerade lärare.

I Högskoleverkets utvärdering av lärar- utbildningen (2005:17 R) fick sex av lärosätena rekommendationer att öka antalet disputerade lärare inom hela eller delar av lärarutbildningen. Endast en av dessa högskolor har uppgett att de har ökat antalet disputerade lärare inom lärar- utbildningen.

För att kvalitetssäkra examensarbetena har lärosätena bland annat infört institutions- eller lärosätesgemensamma bedömningskriterier. Lärosätena har i de flesta fall en disputerad examinator. Vidare har det ställts krav på att handledaren har minst en magisterexamen och

att handledare och examinator inte får vara samma person. Några lärosäten anger att de har genomfört externutvärderingar av examensar- betena. I samband med införandet av den nya utbildnings- och examensstrukturen har pro- gressionen inom lärarutbildningen setts över, vilket lett till att kravnivån i examensarbetena ökat och att examensarbetena i större utsträck- ning än tidigare knutits till befintlig forskning. Målen för kurserna har omformulerats så att de i högre grad blivit utvärderings- och examiner- bara.

Pedagogisk utveckling och utbildning

I syfte att förbättra verksamhetens kvalitet ska universitet och högskolor särskilt arbeta med pedagogisk utveckling och högskolepedagogisk utbildning. Under 2006 deltog drygt 4 700 lärare i dessa kurser, vilket utgör ca 15 procent av undervisande och forskande personal vid uni- versitet och högskolor.

De lärosäten som ger forskarutbildning har även utbildning av handledare.

Tillsyn

Högskoleverket svarar för tillsyn över verksam- heten inom sitt ansvarsområde. Tillsynen avser främst lärosätenas efterlevnad av lagar och för- ordningar. Under 2006 har 78 tillsynsärenden som kommit in från enskilda individer avgjorts, vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Alla disciplinärenden vid statliga universitet och högskolor samt vid Chalmers tekniska högskola, Handelshögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping har granskats.

7.1.2 Grundutbildning

Under 2005 minskade för första gången på ett decennium antalet helårsstudenter i grund- utbildningen. Minskningen har fortsatt under 2006.

Antalet helårsstudenter uppgick under 2006 till ca 285 000, vilket är drygt 17 000 färre än den högsta noteringen 2004. Störst är minskningen inom humaniora och samhällsvetenskap, medan nedgången inom naturvetenskap och teknik är mindre.

86

Diagram 7.1 Antal helårsstudenter 1997–2007
Tusental
350
300
250
200
150
100
50
0
97	98	99	00	01	02	03	04	05	06
Källa: Högskoleverkets NU-databas

Mellan 2005 och 2006 minskade det totala antalet helårsstudenter inom grundutbildning med drygt tre procent. Jämfört med 2005, när minskningen av antalet studenter främst skedde på högskolorna (exklusive de konstnärliga), har antalet studenter under 2006 framför allt minskat på universiteten. Totalt sett över några år är därför minskningen jämnt fördelad mellan universitet och högskolor. Antalet studenter vid de konstnärliga högskolorna har under samma tid ökat något, medan antalet studenter på utbildningar med enskild utbildningsanordnare har minskat.

Av studenterna i grundutbildning utgör kvinnor 59 procent och män 41 procent. Det är endast inom det konstnärliga området och inom naturvetenskap som könsfördelningen är jämn. Särskilt framträdande är den ojämna köns- fördelningen inom teknik samt vård- och omsorgsutbildningarna. Fördelningen har varit oförändrad under de senaste åren.

Trots att nästan samtliga lärosäten arbetar med att uppnå en jämnare könsfördelning på utbildningar med sned könsfördelning genom

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

t.ex. informationsmaterial eller samarbeten med omkringliggande gymnasieskolor, har inte något lärosäte visat konkreta resultat i form av förändringar i könsfördelningen på dessa utbild- ningar.

Distansutbildningen inom högskolan fort- sätter att öka. Antalet distansstudenter är i dag tre gånger fler än för tio år sedan, bl.a. genom de drygt 3 100 kurser och program som 31 univer- sitet och högskolor erbjuder inom den sam- verkan som benämns Sveriges nätuniversitet.

Under läsåret 2005/06 uppgick antalet distansstudenter till 82 300, vilket motsvarar drygt 21 procent av alla registrerade studenter. De flesta studenter som läser på distans gör det oftast på deltid under en kortare period. Det innebär att de endast svarar för ca tio procent av utbildningsvolymen. De flesta distansstudenter är något äldre än genomsnittet bland övriga studenter och andelen kvinnor är något högre.

Flest antal distansstudenter har Mittuniver- sitetet med drygt 10 000, vilket motsvarar nästan två tredjedelar av samtliga studenter vid läro- sätet. Andra lärosäten med en hög andel distans- studenter är Högskolan på Gotland, Högskolan i Gävle och Blekinge tekniska högskola.

Nuvarande resurstilldelningssystem känne- tecknas av en omfattande decentralisering. Det åligger lärosätena att anpassa utbudet efter stu- denternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen fastställer ett takbelopp för varje lärosäte, dvs. ett belopp mot vilket lärosätet efter årets slut har rätt att avräkna antal helårs- studenter och helårsprestationer med ersätt- ningsbelopp som fastställs i regleringsbrev för olika utbildningsområden. Under de senaste åren har det rått en viss obalans mellan tilldelade resurser till lärosätena och studenternas efterfrå- gan på utbildning. Tidigare år har utfallet när det gäller utbildningsvolymen legat över tilldelade

Tabell 7.1 Grundläggande högskoleutbildning

					Andel kvinnor			Andel män
	2004	2005	2006	2004	2005	2006	2004	2005	2006
Antal helårsstudenter	302 565	295 155	285 060	59 %	59 %	59 %	41 %	41 %	41 %
Antal registrerade studenter i	337 415	331 060	320 026	60 %	60 %	60 %	40 %	40 %	40 %
grundutbildning, per hösttermin
Antal högskolenybörjare*	83 301	81 838	82 719	57 %	56 %	55 %	43 %	44 %	45 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Anm: Inklusive helårsstudenter vid Statens lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare. * Student som för första gången är registrerad i svensk grundläggande högskoleutbildning sedan 1956.

87

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.2 Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte

	ANTAL HELÅRSSTUDENTER			TAKBELOPP 2006	UTFALL 2006
UNIVERSITET/HÖGSKOLA	2004	2005	2006	(mnkr)	(mnkr)	%
Uppsala universitet	21 543	22 162	20 721	1 189 158	1 161 537	98%
Lunds universitet	27 823	26 762	25 545	1 571 172	1 476 625	94%
Göteborgs universitet	25 753	25 568	24 945	1 565 235	1 550 663	99%
Stockholms universitet	23 188	22 285	22 350	989 896	901 378	91%
Umeå universitet	16 459	16 640	16 125	1 067 428	1 053 678	99%
Linköpings universitet	18 421	18 187	17 218	1 184 389	1 117 617	94%
Karolinska institutet	5 904	5 665	5 796	511 817	555 712	109%
Kungl. Tekniska högskolan	12 643	12 690	11 851	941 851	878 542	93%
Luleå tekniska universitet	8 287	7 866	7 313	594 043	520 456	88%
Karlstads universitet	8 754	8 106	7 922	520 068	460 434	89%
Växjö universitet	8 493	7 561	7 243	440 149	376 524	86%
Örebro universitet	9 805	9 506	8 588	584 488	541 844	93%
Mittuniversitetet	8 169	8 233	7 494	521 053	439 181	84%
Blekinge tekniska högskola	3 130	3 330	3 577	208 779	229 742	110%
Malmö högskola	10 989	10 521	10 413	716 674	639 449	89%
Högskolan i Kalmar	6 464	6 069	5 889	426 728	371 119	87%
Mälardalens högskola	8 873	8 736	8 091	556 679	509 881	92%
Danshögskolan	134	117	135	42 528	36 583	86%
Dramatiska institutet	153	158	171	76 533	82 198	107%
Gymnastik- och idrottshögskolan	450	450	440	45 716	46 759	102%
Högskolan i Borås	5 363	5 004	5 245	377 685	343 578	91%
Högskolan Dalarna	5 249	5 098	5 412	357 695	309 111	86%
Högskolan på Gotland	1 972	2 257	2 051	114 972	99 338	86%
Högskolan i Gävle	6 322	6 126	6 008	376 458	344 467	92%
Högskolan i Halmstad	5 433	5 432	5 100	297 080	285 620	96%
Högskolan Kristianstad	5 640	5 258	4 946	316 664	286 216	90%
Högskolan i Skövde	4 351	4 224	4 092	290 212	265 104	91%
Högskolan Väst	4 447	4 064	4 020	282 783	241 793	86%
Konstfack	618	634	622	120 745	121 748	101%
Kungl. Konsthögskolan	216	218	218	54 568	57 835	106%
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm	586	596	598	104 430	101 337	97%
Lärarhögskolan i Stockholm	6 969	6 747	6 209	412 768	400 962	97%
Operahögskolan i Stockholm	37	40	38	16 040	16 285	102%
Södertörns högskola	7 128	6 471	6 279	311 404	275 382	88%
Teaterhögskolan i Stockholm	69	72	76	26 524	29 099	110%
Chalmers tekniska högskola AB	8 607	8 640	8 457	694 229	660 419	95%
Stiftelsen Högskolan i Jönköping	7 175	6 798	6 529	440 122	396 062	90%
Totalt 2006	295 619	288 290	277 727	18 348 763	17 184 278	94 %

Anm: I tabellen redovisas endast lärosäten med takbelopp, vilket innebär att Statens lantbruksuniversitet, Handelshögskolan i Stockholm samt övriga enskilda utbildningsanordnare inte ingår. Vid dessa lärosäten fanns under 2006 drygt 7 300 helårsstudenter.

88

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

takbelopp och under åren 2003 till 2005 utbildades således fler studenter än lärosätena fick ersättning för. För att ge utrymme för mer utbildning beslutade riksdagen att öka anslagen för 2006. Men i stället minskade efterfrågan och utfallet totalt för 2006 blev att lärosätena har ersatts med 94 procent av tilldelade takbelopp (se vidare tabell 7.2 Antal helårsstudenter och tilldelat takbelopp per lärosäte).

genomsnittliga genomströmningen minskat något under de senaste åren. Under 2001 uppgick antalet genomsnittliga poäng till 77. Det låga resultatet i förhållande till 120 poäng beror bl.a. på att relativt många studenter väljer att endast studera en kortare tid.

7.1.4 Rekrytering och tillträde till högre utbildning

7.1.3 Prestation och genomströmning Under 2006 fortsatte minskningen av antalet

Prestationsgraden, dvs. relationen mellan helårsstudenter och avklarade poäng, har varit praktiskt taget oförändrad sedan 1993 då systemet med helårsstudenter och helårspresta- tioner infördes. Under 2006 klarade studenterna i genomsnitt 83 procent av de poäng de var registrerade för. Däremot varierar prestations- graden mellan olika utbildningsområden. Utbildningsområdena undervisning, vård och konst har de högsta prestationsgraderna. Den höga prestationsgraden förklaras med att kurserna inom dessa områden ofta ingår i program och att examen behövs för legitimation att utöva t.ex. vissa vårdyrken. Lägst är prestationsgraden inom humaniora där en övervägande del av utbildningarna består av fristående kurser. Inom alla utbildningsområden har män en lägre prestationsgrad än kvinnor.

Tabell 7.3 Prestationsgrader 2004–2006

Utbildningsområde	2004	2005	2006
Humaniora (inkl. teologi)	74 %	73 %	73 %
Samhällsvetenskap (inkl. juridik)	81 %	81 %	80 %
Vård (inkl. medicin, odontologi, farmaci)	92 %	93 %	93 %
Naturvetenskap	80 %	77 %	80 %
Teknik	82 %	82 %	82 %
Undervisning	90 %	91 %	92 %
Konst (inkl. idrott, design, media)	89 %	96 %	92 %
Övrigt	89 %	87 %	85 %
Totalt	83 %	83 %	83 %

Källa: Högskolverkets årsrapporter 2005–2007

Ett mått på genomströmning är hur många poäng de studenter som började vid ett lärosäte har tagit under de första tre åren. Efter tre år hade en student 2006 i genomsnitt tagit 71 poäng av 120 möjliga poäng för heltidsstudier under tre år. Mätt på detta sätt har den

sökande till högskolan. Totalt sökte 264 600 personer till program och kurser på universitet och högskolor. Av dessa saknade 33 procent tidigare högskolestudier. Både det totala antalet sökande och antalet sökande utan tidigare högskolestudier minskade med ca tio procent under 2006 jämfört med 2005.

Under 2007 förefaller minskningen av antalet sökande fortsätta, men jämförelser mellan åren är delvis svåra att göra på grund av införandet av det nya centrala antagningssystemet (NyA) vårterminen 2007.

Utvecklingen för de utbildningar för vilka regeringen har satt upp examensmål skiljer sig åt. Under 2006 minskade antalet sökande till lärarutbildningen för första gången på flera år. Antalet sökande var trots det fortfarande fler än 2002 och lärarutbildningen är den mest sökta utbildningen med drygt 15 200 sökande.

Antalet sökande till civilingenjörsutbildning- arna har under de senaste fem åren minskat med 20 procent. Under samma period har antalet sökande till högskoleingenjörsutbildningarna minskat med 35 procent.

Antalet sökande till sjuksköterskeutbild- ningarna har i stort varit oförändrat under de senaste fem åren med drygt 6 400 sökande till ca 2 600 platser.

Könsfördelningen bland de sökande till program som leder till yrkesexamen är fortsatt ojämn. Av de sökande till lärarutbildningarna var 74 procent kvinnor och till sjuksköterske- utbildningarna var 80 procent av de sökande kvinnor.

Antalet sökande till läkar- och tandläkar- utbildningarna är fortsatt stort. Till läkar- utbildningens 560 platser sökte 3 700 personer till hösten 2006 och till tandläkarutbildningens 160 platser sökte 860 personer. Läkar- och tandläkarutbildningarna har en något jämnare könsfördelning jämfört med övriga program

89

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

som leder till yrkesexamen. Av de sökande till läkarutbildningen 2006 var 58 procent kvinnor och till tandläkarutbildningen var 63 procent kvinnor.

Högskoleprovet anordnas två gånger per år och används vid urval av sökande till minst en tredjedel av platserna på utbildningar som vänder sig till nybörjare i högskolan. Under 2006 skrev drygt 71 000 personer högskoleprovet. Av dessa var 54 procent kvinnor och 46 procent män. Antalet provdeltagare 2006 var 8 000 färre jämfört med 2005.

Breddad rekrytering

Andelen högskolenybörjare från arbetarhem har ökat från 18 till 25 procent av alla nybörjare mellan åren 1994 och 2006. Det är dock stora skillnader i social rekrytering mellan olika ämnesgrupper. Andelen nybörjare från högre tjänstemannahem är betydligt större på längre utbildningar med högt söktryck som t.ex. utbildningar till läkare, arkitekt, jurist och psykolog än i högskolan i övrigt. Andelen nybörjare med arbetarbakgrund är högre på kortare vård- och omsorgsutbildningar samt lärarutbildningen.

Andelen nybörjare med utländsk bakgrund (född utomlands eller två föräldrar födda utom- lands) uppgår till 16 procent, vilket nästan mot- svarar andelen med utländsk bakgrund i hela befolkningen. Men även här är skillnaderna stora mellan olika utbildningar. Ungdomar med ut- ländsk bakgrund börjar oftare på tekniska ut- bildningar och på vårdutbildningar än på huma- nistiska och samhällsvetenskapliga utbildningar. Störst andel nybörjare med utländsk bakgrund återfinns på tandläkarutbildningen och utbild- ningen till biomedicinsk analytiker, men även på läkarutbildningen och ingenjörsutbildningen finns många studenter med utländsk bakgrund.

Högskoleverket konstaterar i rapporten Utvärdering av arbetet med breddad rekrytering till universitet och högskolor (2007:43 R) att många insatser görs på lärosätena i syfte att bredda rekryteringen. Samtidigt konstaterar Högskoleverket att det inte går att se några tydliga statistiska effekter av arbetet de senaste åren. Den stora förändringen i den breddade rekryteringen skedde framför allt under den period som föregick lärosätenas arbete inom detta område. Högskoleverket föreslår i

rapporten att lärosätena i högre utsträckning själva följer upp och utvärderar effekterna av arbetet med breddad rekrytering, exempelvis vad gäller studenternas prestationer i högskolan. Vidare föreslås att utbildningarna i högre ut- sträckning utformas med anställningsbarhet i fokus, vilket verket bedömer är särskilt viktigt för att attrahera personer från hem utan studie- tradition.

Reell kompetens och alternativt urval

Sedan höstterminen 2003 har sökande kunnat uppfylla kraven på grundläggande och särskild behörighet genom bedömning av s.k. reell kom- petens. Med reell kompetens avses de samlade kunskaper och färdigheter som den sökande tillägnat sig genom svensk eller utländsk utbild- ning, praktisk erfarenhet eller genom någon annan omständighet.

Under 2004 ansökte närmare 5 600 personer om behörighet genom bedömning av reell kom- petens. Året därpå sjönk antalet sökande till ca 4 300, varav drygt 1 600 bedömdes vara behöriga. Under 2006 har antalet ansökningar återigen ökat till ca 5 800. Av dessa sökande bedömdes nära 2 000 vara behöriga. Lärosätena framhåller att bedömningarna av reell kompetens är resurs- krävande och att det fortfarande är oklart för många sökande vad reell kompetens är. Lärosä- tena använder olika metoder för att bedöma reell kompetens, bl.a. diagnostiska prov i svenska och engelska, och flera lärosäten har tillsatt arbets- grupper som arbetar med bedömningar av an- sökningarna.

I högskoleförordningen finns det bestäm- melser om alternativt urval. De syftar till att öka lärosätenas frihet och flexibilitet vid urval till högskoleutbildning. Inom ramen för bestäm- melserna får universitet och högskolor bestämma urvalsgrunder som innefattar vissa förkunskaper eller andra för utbildningen sakliga omständigheter. En högskola har fått göra detta till högst tio procent av nybörjarplatserna på en utbildning. Andelen har senare höjts till 20 procent och senast till en tredjedel, vilket ska tillämpas från och med antagning till utbildning som börjar efter den 30 juni 2008.

Alternativt urval tillämpades av 18 lärosäten under 2006. Det rör sig emellertid om relativt få studenter, färre än 500, som antagits genom alternativt urval. Lärosätena framhåller att

90

orsaken till det låga antalet kan vara att det liksom med reell kompetens rör sig om en relativt ny bestämmelse. Dessutom är tillämp- ningen av det alternativa urvalet ofta förenat med ökade kostnader för lärosätena, vilket gör att det väljs bort som urvalsmetod vid antagning.

7.1.5 Internationalisering

Bolognaprocessen har bidragit till att en interna- tionell dimension förts in i diskussionerna kring utvecklandet av nya utbildningsprogram och i vidareutvecklandet av redan befintliga. Många lärosäten har gjort särskilda satsningar på internationellt riktade program på avancerad nivå.

Uppföljningen av arbetet med internationa- lisering ingår allt mer i det reguljära kvalitets- arbetet vid lärosätena. Under 2006 har flera lärosäten tagit fram eller påbörjat ett reviderings- arbete av policies och handlingsplaner för det internationella arbetet.

Det ökade internationella utbytet har lett till att de flesta lärosätena arbetar med att utvärdera sina befintliga internationella avtal. Allt fler steg tas mot utveckling av gemensamma kurser och utbildningsprogram samt samarbete inom flera områden som t.ex. inom student- och lärar- utbyte, studentpraktik, kursutveckling samt forskarutbildning och forskning.

Diagram 7.2 In- och utresande studenter läsåren 1997/98–

2005/06
Antal
35000
	Utresande
30000
	Inresande
25000
20000
15000
10000
5000
0
1997/98	1999/00	2001/02	2003/04	2005/06
Källa: Högskoleverkets rapport 2007:9 R

Under läsåret 2005/06 studerade över 26 000 svenska studenter utomlands. Antalet utresande studenter ligger i stort sett på samma nivå som för tio år sedan. Under samma period har det totala antalet studenter vid universitet och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskolor ökat med ca sju procent, vilket gör att andelen studenter som studerar utomlands i realiteten har sjunkit. Samtidigt har antalet inresande studenter till Sverige mer än fördubblats.

Av samtliga studenter som avlade examen i Sverige under 2006 hade 13 procent studerat utomlands under sin utbildning. Utlandsstudier fördelar sig dock mycket ojämnt mellan olika utbildningsprogram. Högst är andelen bland arkitektstudenter med 43 procent. Även bland studenter inom juridik och ekonomi är andelen som studerar utomlands hög. Lärarutbildningen fortsätter att vara ett av de utbildningsprogram som ligger lågt i detta avseende. Knappt fyra procent av studenterna på lärarutbildningarna har studerat utomlands.

Lärarutbyte sker t.ex. inom ramen för utbild- ningsprogrammet Erasmus. Trots att antalet ut- resande lärare har ökat med 70 procent sedan läsåret 1997/98 var det endast 1,5 procent av all undervisande och forskande personal som under läsåret 2005/06 deltog i Erasmus lärarutbyte. Av de utresande lärarna är flest verksamma inom området medicin och hälsovård, följt av sam- hällsvetenskap och undervisning.

Utöver internationalisering genom student- och lärarutbyte arbetar lärosätena med interna- tionalisering på hemmaplan. Det har bl.a. inneburit att antalet utländska gästlärare har ökat och att undervisningen för utländska studenter ges integrerat med kurser för svenska studenter. Antalet kurser och utbildningsprogram på engelska vid svenska universitet och högskolor har ökat kraftigt.

Lärosätena lägger allt större vikt vid att kunna erbjuda fördjupningar eller hela utbildnings- program på engelska. Det senare gäller främst utbildningar på avancerad nivå. I samband med detta görs också satsningar på kompetens- utveckling för både undervisande och admi- nistrativ personal.

Ett flertal lärosäten lägger särskilda resurser på att utveckla master- och magisterprogram på engelska både för att kunna vidareutveckla studentutbytet och för att kunna ta emot fler utländska programstudenter. Flera lärosäten påpekar att arbetet med antagning till program- men är mycket resurskrävande i förhållande till det låga antal studenter som processen resulterar i. Många lärosäten förbereder dock en aktiv och ökad rekrytering av utländska studenter till hela utbildningsprogram.

91

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

En allt större del av kurslitteraturen på svenska lärosäten är på engelska och allt fler av- handlingar skrivs på engelska. Flera lärosäten inkluderar utländska bedömare i betygsnämnder eller utländska opponenter vid disputationer.

7.1.6 Ny utbildnings- och examensstruktur

Som ett led i internationaliseringen av det svenska utbildningssystemet och anpassningen till Bolognaprocessens målsättningar har änd- ringar gjorts i högskolelagen (1992:1434) och därtill anslutande författningar. Regeringen be- slutade den 21 juni 2006 om förordningen (2006:1053) om ändring i högskoleförordningen (1993:100) vilket bl.a. innebär en indelning av den högre utbildningen i tre nivåer (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Vidare har alla examina placerats in på någon av de tre nivåerna och nya reviderade examensbeskrivningar har införts. Författningsändringarna tillämpas för utbildning som bedrivs efter utgången av juni 2007 och för examina som utfärdas därefter. Reformen har även föranlett ändringar i förord- ningen (1993:221) för Sveriges lantbruksuniver- sitet. Arbetet med den nya examensstrukturen har inneburit ett genomgripande reformarbete vid samtliga lärosäten.

Ytterligare tre examensbeskrivningar har därefter genom förordningsändringar beslutats eller reviderats till följd av riksdagens tillkänna- givanden med anledning av propositionen Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162) (bet. 2005/06:UbU3, rskr. 2005/06:160 och bet. 2005/06:UbU15, rskr. 2005/06:214). Den 23 november 2006 beslutade regeringen om förord- ningen (2006:1324) om ändring i högskoleför- ordningen (1993:100). Genom denna ändring har utbildningen till sjukhusfysikerexamen för- längts och en civilekonomexamen har införts. Vidare beslutade regeringen den 22 mars 2007 om en reviderad examensbeskrivning för lärar- examen i förordningen (2007:129) om ändring i högskoleförordningen (1993:100).

7.1.7 Examina inom grundutbildning

Samtidigt som antalet studenter i högre utbild- ning minskar fortsätter antalet avlagda examina att öka. Under 2006 avlades 59 700 examina vid

universitet och högskolor, vilket är fyra procent fler än föregående läsår. Sedan början av 2000- talet har antalet examina ökat med nästan 50 procent. Till viss del förklaras den kraftiga ök- ningen av att det har blivit vanligare att en och samma student tar ut flera examina. Det gäller t.ex. vissa yrkesexamina som högskoleingenjörs- examen och sjuksköterskeexamen som kombi- neras med en generell kandidat- eller magisterex- amen. Andelen kvinnor fortsätter att öka bland dem som tar ut examen.

De höga examenstalen innebär att befolkning- ens och arbetskraftens formella utbildningsnivå stiger. I de grupper som nu går i pension har strax över 20 procent högskoleutbildning. De ersätts av en ny generation där nästan 40 procent har examen från universitet eller högskola (och ytterligare runt 10 procent har minst tre års ut- bildning på samma nivå, men utan examen).

Mål för antalet examina

Regeringen har satt mål för antalet av vissa yrkesexamina för perioden 2005 2008. Det gäller civilingenjörs- och arkitektexamen, sjuk- sköterske- och röntgensjuksköterskeexamen samt lärarexamen. För samtliga gäller att antalet examina har ökat under de senaste åren.

Tabell 7.4 Examina med mål i grundutbildning

EXAMEN	MÅL	UTFALL	UTFALL	ANDEL
	2005-	2005	2006	AV MÅL
	2008
Civilingenjörs- och	17 890	4 780	4 588	52 %
arkitektexamen
Sjuksköterske- och
röntgensjuksköterske-	16 125	4 652	4 667	58 %
examen
Lärarexamen m inrikt
mot tidigare år	14 230	4 921	5 245	71 %
- varav med inrikt mot
förskola/förskoleklass	6 925	3 367	3 909	105 %
Lärarexamen m inrikt	14 755	3 754	3 832	51 %
mot senare år

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Utfallet för de första två åren av perioden indikerar att alla mål kommer att uppnås. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år kommer målet sannolikt att uppnås redan under 2007. För lärarexamina med inriktning mot förskola och förskoleklass har målet uppnåtts redan efter halva perioden.

92

Efter flera års ökning minskade antalet civilingenjörsexamina något under 2006 jämfört med föregående år. Under 2006 examinerades 4 427 civilingenjörer jämfört med 4 614 före- gående år. Antalet arkitektexamina minskade något och uppgick till 161 under 2006.

Diagram 7.3 Antal civilingenjörsexamina 2001–2006
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
01	02	03	04	05	06

Civilingenjörsutbildningar ges för närvarande vid elva lärosäten, varav Kungl. Tekniska högskolan och Chalmers tekniska högskola examinerar nästan hälften av det totala antalet civilingenjörer. Trots flera lärosätens svårigheter att rekrytera till civilingenjörsprogrammen har antalet examina ökat med 24 procent sedan början av 2001 och med 75 procent sedan början av 1990-talet.

Bland personer som avlagt civilingenjörs- examen fortsätter könsfördelningen att vara ojämn. Under 2006 var andelen kvinnor som tog ut civilingenjörsexamen 29 procent och andelen män 71 procent. Sedan 2001 har andelen kvinnor bland de examinerade ökat från 26 till 29 procent. Med tanke på att andelen kvinnor som påbörjar civilingenjörsutbildningar inte har ökat under de senaste åren kommer förmodligen denna könsfördelning bland examinerade civil- ingenjörer att bestå.

Under 2006 var könsfördelningen bland per- soner som avlagt arkitektexamen relativt jämn med 54 procent kvinnor och 46 procent män.

Antalet personer som avlagt sjuksköterske- och röntgensjuksköterskeexamen har i stort sett varit oförändrat under de två senaste åren. Sedan 2001 har antalet sjuksköterske- och röntgen- sjuksköterskeexamina ökat med drygt 55 procent.

Under 2006 utgjorde kvinnor 86 procent och män 14 procent av samtliga som tog sjukskö- terske- och röntgensjuksköterskeexamen.

Antalet utfärdade lärarexamina har ökat kraftigt de senaste åren. Det är framför allt

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

inriktningen mot tidigare år som har ökat. Sedan 2004 har antalet lärarexamina med inriktning mot tidigare år ökat med 53 procent och uppgick under 2006 till 5 245. Bland dessa hade 75 procent en inriktning mot förskola och förskole- klass. För tre år sedan låg andelen med inriktning mot förskola och förskoleklass på knappt 35 procent. Ökningen av antalet examina med inriktning mot förskola och förskoleklass innebär att regeringens mål för fyraårsperioden 2005–2008 är överträffat redan efter halva tiden. Flertalet av dessa lärare har även kompetens för att arbeta inom grundskolans tidigare år. Hur utfallet blir kan därför förväntas bero på bl.a. var efterfrågan av lärare är som störst.

Diagram 7.4 Antal lärarexamina 2001–2006
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
01	02	03	04	05	06
Lärarexamen - tidigare år		Lärarexamen - senare år

Könsfördelningen bland studenter som avlägger lärarexamina är fortsatt ojämn, även om det skiljer sig åt mellan de olika inriktningarna. Bland lärarexamina med inriktning mot tidigare år utgjorde kvinnor 91 procent och män 9 procent under 2006. Det är framför allt på inriktningar mot förskola och förskoleklass som andelen kvinnor är störst. Bland dem som avlade lärarexamina med inriktning mot senare år är andelen kvinnor något lägre med 67 procent kvinnor och 33 procent män.

Regeringen har sedan 2001 satt mål för antalet lärarexamina med inriktning med matematik, teknik eller naturvetenskap. Minst en tredjedel av antalet lärarexamina ska ha en inriktning med matematik, teknik eller naturvetenskap.

Av de 25 lärosäten som ger lärarutbildning, har 19 inriktningar mot matematik, teknik och naturvetenskap. Av de 19 har endast fem lärosäten under 2006 uppfyllt målet om att minst en tredjedel av lärarexamina bör vara med inriktning med matematik, teknik och natur- vetenskap. Dessa är (med andelen examina med inriktning med matematik, naturvetenskap och

93

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

teknik i procent inom parentes): Växjö universitet (45), Mälardalens högskola (41), Högskolan i Borås (43), Högskolan i Gävle (35), Högskolan i Skövde (43) samt Högskolan Väst (35).

Mittuniversitetet (13), Malmö högskola (15) och Södertörns högskola (11) ligger längst från målet. Eftersom målet för antalet examina gäller perioden 2005–2008 uppger flera lärosäten att man räknar med att uppfylla målet för perioden totalt.

Särskild lärarutbildning - SÄL

Regeringen gav 2002 Göteborgs universitet, Umeå universitet, Karlstads universitet, Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm och Högskolan i Jönköping i uppdrag att anordna utbildning för obehöriga lärare som inom ramen för deltidsstudier om högst 60 högskolepoäng skulle kunna uppfylla kraven för en lärarexamen.

Målet var att de medel som regeringen avsatte skulle ge 4 000 lärare utbildning som leder till behörighet. Satsningen har inneburit att ca 4 800 studenter, varav 21 procent män, har genomgått den särskilda lärarutbildningen.

Enligt Högskoleverkets rapport Utvärdering av särskild lärarutbildning (SÄL II) – studenter- nas och kommunernas bedömning (2007:49 R) uppger en övervägande andel av de tillfrågade kommunerna att utbildningen helt eller delvis motsvarat kommunens utbildningsbehov, att skolan tillförts en annan kompetens och att kommunerna kan ta tillvara denna bredare kompetens. En majoritet av studenterna uppger i utvärderingen att den särskilda lärarutbildningen är mer tidskrävande än andra studier eller förvärvsarbete på heltid. Endast nio procent av studenterna har avbrutit sina studier, vilket är lägre än den traditionella lärarutbildningen. Av dem som fullföljt utbildningen och avlagt en lärarexamen hade 89 procent en tillsvidare- anställning som lärare. Detta ska jämföras med 70 procent för samma grupp vid utbildningens start. Av deltagarna arbetade 93 procent kvar i samma kommun som när de startade utbild- ningen och endast tio procent av dem som avslutat utbildningen hade bytt arbetsgivare.

Mål för antal studenter inom naturvetenskap och teknik

Regeringen har sedan 1997 satt mål för minsta antalet studenter inom naturvetenskap och teknik vid flertalet lärosäten (undantagna är bl.a. Kungl. Tekniska högskolan, Karolinska institu- tet, Gymnastik- och idrottshögskolan, Chalmers tekniska högskola samt de konstnärliga hög- skolorna). Målsättningen har varit att öka till- gången på arbetskraft med naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Sedan 2000 har dessutom EU:s målsättning att till 2010 öka antalet examina inom naturvetenskap, matematik och teknik med 15 procent tillkommit.

Sammantaget har antalet helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik ökat sedan 1997. Ökningen har enbart skett inom teknik. Fram till och med 1999 ökade också antalet studenter inom naturvetenskap för att därefter stagnera och senare minska. Under 2006 fanns det till och med något färre studenter inom naturvetenskap än tio år tidigare. Inom teknik skedde en uppgång som sammanföll med den totala ökningen av studenter inom högskolan. På samma sätt har antalet teknikstudenter sjunkit i takt med de senaste årens minskning av det totala studentantalet.

Diagram 7.5 Antal helårsstudenter inom naturvetenskap och

teknik, samt totalt antal helårsstudenter 1997–2006

350 000									60 000
300 000									50 000
250 000
									40 000
200 000
									30 000
150 000
									20 000
100 000
50 000									10 000
0									0
97	98	99	99	01	02	03	04	05	06
	Naturvetenskap			Teknik			Totalt

Anm.: Vänster skala för totalt antal helårsstudenter och höger skala för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik.

Under 2006 uppgick det samlade målet för antal helårsstudenter inom naturvetenskap och teknik till 69 145, medan utfallet blev 64 873. Det innebär att måluppfyllelsen minskade från 97 procent 2005 till 94 procent under 2006.

Endast Stockholms universitet, Örebro uni- versitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Halmstad samt Södertörns högskola uppnådde

94

målet för antal studenter inom naturvetenskap och teknik.

Läkare och tandläkare

Det finns inga examensmål för vare sig läkare eller tandläkare. Antalet studenter styrs i stället av de avtal staten slutit med dåvarande Lands- tingsförbundet (nuvarande Sveriges Kommuner och Landsting).

Under 2006 utfärdades 909 läkarexamina och 210 tandläkarexamina. Det är en ökning jämfört med 2005 för båda grupperna. Fördelningen mellan kvinnor och män med läkarexamina är förhållandevis jämn med 59 procent kvinnor och 41 procent män. Under de senaste åren har andelen kvinnor ökat något. Avseende tand- läkarexamina är andelen kvinnor högre och uppgick under 2006 till 70 procent. Det är en kraftig förskjutning av könsfördelningen som fem år tidigare var 53 procent kvinnor och 47 procent män.

7.1.8 Övergång från utbildning till arbetsmarknad

Under de senaste fem åren har ca 200 000 personer lämnat universitet och högskolor för att etablera sig på arbetsmarknaden. Bland personer med högskoleutbildning har andelen sysselsatta ökat under 2006 för både kvinnor och män och uppgick i slutet av året till 84 procent. Bland personer med endast gymnasial utbildning har andelen sysselsatta under samma period ökat endast marginellt och uppgick till knappt 80 procent (se även avsnitt 4.5.2 Internationell jämförelse av relationen mellan utbildning och arbetsmarknad).

Undersökningar om högskoleutbildades in- träde på arbetsmarknaden visar att etableringen fortsätter att vara god. Enligt Högskoleverkets undersökning Etablering på arbetsmarknaden – examinerade 2002/03 (2006:40 R) hade 74 procent av dem med avlagd examen läsåret 2002/03 etablerat sig på arbetsmarknaden inom ett till ett och ett halvt år efter examen. Medan Högskoleverkets undersökning bygger på registerdata gällande individernas arbets- marknadsstatus en relativt kort tid efter examen, bygger SCB:s undersökning Inträdet på arbets- marknaden på enkäter och etablering på arbets-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

marknaden inom tre år från examen. SCB:s senaste undersökning (UF 86 SM 0602) visar att 94 procent av studenterna är etablerade på arbetsmarknaden inom tre år efter examen. Kvinnor hade arbete i lika stor utsträckning som män. Utrikes födda män är den grupp som har svårast att få jobb med en etableringsgrad på 84 procent. I den gruppen var det även vanligare att välja att fortsätta studera efter avslutad utbild- ning för att undvika arbetslöshet.

Det råder i stort sett god balans på arbets- marknaden mellan tillgång och efterfrågan för de yrken som den högre utbildningen är inriktad mot. Det gäller t.ex. socionomer, program- merare och lärare med inriktning mot grund- skolans tidigare år. Balansen mellan tillgång på utexaminerade och efterfrågan på arbets- marknaden bedöms även vara relativt god för jurister, humanister och ekonomer.

Trots att arbetsmarknadssituationen för- bättrats för nyexaminerade under de senaste åren finns skillnader mellan olika utbildnings- inriktningar. Lägst är etableringsgraden, ett till ett och ett halvt år efter examen, bland dem med magister- eller kandidatexamen med konstnärlig, historisk-filosofisk eller språklig inriktning, medan etableringen är betydligt högre för dem med en examen med inriktning mot ekonomi och beteendevetenskap.

Även om den fleråriga nedgången av etableringen för civilingenjörer och högskole- ingenjörer fortsätter – särskilt för inriktningar mot data och fysik – etablerar de sig fortfarande relativt snabbt. Den ökning i efterfrågan av civilingenjörer som har skett under senare tid har framför allt rört yrkeserfarna, vilket skapar problem för nyexaminerade civilingenjörer.

Även bland lärare, som utgör ca 20 procent av alla personer som tagit examen, har etablerings- graden ett till ett och ett halvt år efter examen sjunkit något efter flera års ökning. Det gäller framför allt för lärare med inriktning mot grund- skolans tidigare år, medan fritidspedagoger och förskollärare har haft en gynnsammare arbets- marknad.

Inom vård och omsorg finns de grupper som har den högsta etableringsgraden med omkring 90 procent eller högre. Högst etableringsgrad har psykoterapeuter, optiker och läkare. Etable- ringen sker dessutom snabbare än för andra grupper, och de flesta sjuksköterskor och läkare återfinns inom hälso- och sjukvården inom ett år från examen. Följaktligen är det inom denna

95

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

grupp som arbetslösheten är lägst med 1,6 procent. Under senare år har efterfrågan på framför allt läkare och tandläkare vuxit så pass att en allt större del av behoven inom hälso- och sjukvården täcks av personer med utländsk ut- bildning. Sedan 2001 har nettoimmigrationen av läkare uppgått till 400 årligen, vilket har lett till att 16 procent av samtliga läkare har en utländsk utbildning. Bland tandläkare är motsvarande siffra tio procent. SCB:s arbetskraftsbarometer5 visar att det har blivit svårare att rekrytera nyexaminerade läkare och specialistsjuksköters- kor jämfört med föregående år.

7.1.9 Integration

Bedömning av utländsk utbildning

För att bidra till integrationen av personer med utländsk högre utbildning på den svenska ar- betsmarknaden har Högskoleverket i uppdrag att göra bedömningar av utländska eftergymna- siala utbildningsmeriter. Verket beslutar även om behörighetsbevis för utländska lärare. Mängden ärenden avseende bedömning för yrkesverksam- het, inklusive lärarbehörighetsprövning, har ökat med tolv procent under 2006. Trots det är den genomsnittliga handläggningstiden för bedöm- ning för yrkesverksamhet kortare än två måna- der och för lärarbehörighetsprövning kortare än en månad. Balansen mellan inkomna och av- gjorda ärenden är tillfredsställande. 125 länder finns representerade och flest ansökningar avser utbildningar från Irak (en ökning med 60 procent). Högskoleverkets utfärdande av lä- rarbehörighetsbevis under åren 2001 2004 har följts upp i rapporten Lärare i nytt land (2006:1 R) och visar att 81 procent av dem som fått behörighetsbevis arbetade som lärare hösten 2004.

Vidare bistår Högskoleverket universitet och högskolor med expertkunskaper vid tillgodoräk- nande av utländsk högre utbildning. Förfråg- ningar från universitet och högskolor har fortsatt att minska till följd av bl.a. fortsatta utbildnings- och informationsinsatser.

7.1.10 Forskarutbildning

Den kraftiga minskningen av antalet nybörjare i forskarutbildningen som inträffade under 2004 och 2005 har avtagit och antalet nybörjare har stabiliserats på en nivå något under 3 000. I jämförelse med åren 2002 och 2003 är antalet nybörjare ca 25 procent lägre för 2006. Köns- fördelningen bland nybörjarna i forskarutbild- ningen är fortsatt jämn.

I och med det minskade antalet doktorand- nybörjare har det totala antalet forskar- studerande minskat med nästan tio procent på två år. Andelen kvinnor har ökat något de senaste åren. Under 2006 var andelen kvinnor 49 procent och andelen män 51 procent.

Antalet doktorsexamina var i stort detsamma för 2006 som för de två föregående åren och uppgick till drygt 2 750. Däremot minskade antalet licentiatexamina något under 2006.

Huvuddelen av forskarutbildningen bedrivs vid de äldre universiteten. De fyra nya universiteten svarar tillsammans endast för fem procent av forskarutbildningen och de fem högskolorna med examenstillstånd inom ett vetenskapsområde för drygt två procent av verksamheten räknat i årsarbetskrafter.

Därutöver genomgår ett tusental heltids- doktorander, drygt sex procent av den totala utbildningsvolymen, sin forskarutbildning vid ett lärosäte som inte har tillstånd att utfärda forskarexamina inom det aktuella området.

Den vanligaste finansieringsformen för forskarstuderande är anställning som doktorand. Under de senaste fem åren har andelen av samtliga aktiva doktorander med doktorand- anställning ökat från 46 procent till 52 procent. Andelen doktorander som finansierar sina studier med utbildningsbidrag eller stipendier har varit tämligen oförändrad under samma tid.

Av de knappt 1 900 doktorander som under någon period 2006 försörjdes av stipendier hade drygt 350 av dessa stipendier som lärosätena själva hade inrättat, och knappt 300 hade donationsstipendier. Dessa finansieringsformer förekommer främst vid några av de äldre univer-

5 Arbetskraftsbarometern ger information om arbetsmarknadsläget och utsikterna för ca 70 utbildningsgrupper, varav huvuddelen utgörs av högskoleutbildningar. Resultaten bygger på svaren på en enkät till ett urval av arbetsgivare.

96

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 7.5 Forskarutbildning

					Andel kvinnor			Andel män
	2004	2005	2006	2004	2005	2006	2004	2005	2006
Antal doktorandnybörjare	3 180	2 780	2 960	50 %	49 %	49 %	50 %	51 %	51 %
- varav licentiatnybörjare	720	590	582	45 %	48 %	48 %	55 %	52 %	52 %
Antal aktiva doktorander*	19 885	18 640	18 009	47 %	48 %	49 %	53 %	52 %	51 %
Antal doktorsexamina	2 760	2 735	2 757	45 %	45 %	46 %	55 %	55 %	54 %
Antal licentiatexamina	1 105	1 135	1 056	36 %	38 %	41 %	64 %	62 %	59 %

Källa: Högskoleverkets NU-databas * Per hösttermin

siteten och de tekniska högskolorna. Flera lärosäten har ändrat sina riktlinjer och inrättar inte längre stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning. Antalet egeninrättade stipen- dier minskade med omkring 30 procent från 2005 till 2006, och antalet donationsstipendier minskade under samma period med sju procent.

periodens första hälft och lärosätenas prognoser fram till 2008 tyder på att detta mål bör kunna nås. Som planeringsförutsättning för perioden 2009 2012 gäller att antalet examinerade bör ligga på minst samma nivå som under perioden 2005 2008.

Tabell 7.6 Mål och utfall för antal examina i forskarutbildning

Genomströmning på forskarutbildning

Andelen som genomför sin forskarutbildning på fyra år har fördubblats från 11 till 22 procent om man jämför nybörjare på forskarutbildningen 1980 med motsvarande grupp 2002. Samtidigt utför inte sällan doktorander en del institutions- arbete och undervisning och behöver därför i allmänhet ca fem år för att slutföra sina studier. Även andelen doktorander som slutför sina doktorandstudier inom sex år har ökat, från 25 procent av nybörjarna 1980 till 57 procent av nybörjarna år 2000. Samtidigt har andelen doktorander som inte tar en examen minskat. Av de doktorander som påbörjade sin utbildning 1980 har 46 procent inte tagit examen, medan det av 1995 års nybörjare är 34 procent som inte tagit examen.

I snitt har de som tog en doktorsexamen under 2006 tillbringat fem och ett halvt år i forskarutbildningen. Detta är ett år mindre än bruttostudietiden för dem som tog examen 1997. Nettostudietiden har under samma period minskat från 4,8 år till 4,2 år. Studietiden är lika lång för kvinnor som för män.

Mål för antal examina inom forskarutbildning

För forskarutbildningen inom olika vetenskaps- områden finns det mål för antal examinerade under perioden 2005 2008. Utfallet under

VETENSKAPSOMRÅDE	MÅL	UTFALL	UTFALL	ANDEL
	2005-	2005	2006	AV MÅL
	2008
Humanistisk-	2 555	590	642	48 %
samhällsvetenskapligt		(617)	(665)
Medicinskt	2 810	909	922	65 %
		(915)	(934)
Naturvetenskapligt	1 685	395	398	47 %
		(409)	(413)
Tekniskt	2 610	797	747	59 %
		(805)	(758)
Sveriges	415	123	122	59 %
lantbruksuniversitet

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Anm.: I utfallssiffrorna för antalet forskarexamina anges inom parentes det totala antalet examina inklusive examina vid de lärosäten för vilka regeringen inte har satt mål för antalet examina inom vetenskapsområdet. Doktorsexamen räknas som en examen om den inte föregåtts av licentiatexamen, medan licentiatexamen samt doktorsexamen som föregåtts av licentiatexamen räknas som en halv examen.

Etablering på arbetsmarknaden för forskarutbildade

Personer med doktorsexamen etablerar sig relativt snabbt på arbetsmarknaden. Av alla som avlade en doktorsexamen 2000 hade 85 procent etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden tre år efter examen. Etableringsgraden skiljer sig åt mellan olika vetenskapsområden. Lägst etable- ringsgrad har forskarexaminerade inom natur- vetenskap av vilka 77 procent hade etablerat sig tre år efter doktorsexamen. Motsvarande andel

97

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

för personer med forskarexamen inom samhälls- vetenskap och teknikvetenskap var 89 procent.

Knappt hälften av de forskarexaminerade 2000 var tre år senare anställda i den statliga sektorn och omkring en tredjedel återfanns inom den privata sektorn. Det vanligaste yrket för disputerade och licentiater var universitets- och högskolelärare.

7.1.11 Personal och kompetensförsörjning

Antalet anställda vid landets universitet och högskolor 2006 var 63 600 personer. I jämförelse med 2005 har antalet anställda ökat med drygt tre procent. Ökningen i antalet anställda medför dock ingen ökning av personalresurserna räknat i årsarbetskrafter. År 2006 omfattade personalen 50 500 årsarbetskrafter, vilket är i nivå med året innan. Tjänstekategorierna arvodister och gäst- och timlärare har ökat, medan tjänste- kategorierna forskarstuderande och teknisk- administrativ personal har minskat. De anställda i högskolan utgör ungefär en fjärdedel av all statligt anställd personal.

Hälften av de anställda vid universitet och högskolor är kvinnor. Andelen kvinnor varierar dock mycket mellan olika personalkategorier. Bland den forskande och undervisande persona- len är 41 procent kvinnor, medan andelen kvin- nor bland professorerna endast är 17 procent. Under flera år har andelen kvinnliga professorer ökat med ungefär en procentenhet per år. Under 2006 var ökningen dock något mindre. Andelen kvinnor bland lektorer har ökat till 37 procent, medan andelen kvinnor bland forskarassistenter ligger kvar på 41 procent.

Tabell 7.7 Könsfördelning inom vissa tjänstekategorier

	Andel kvinnor (%)			Andel män (%)
	2004	2005	2006	2004	2005	2006
Professorer	16	17	17	84	83	83
Lektorer	34	35	37	66	65	63
Forskarass.	40	41	41	60	59	59

Källa: Högskoleverkets NU-databas

Trots att vissa lärosäten arbetar målmedvetet för att öka andelen kvinnor, såväl bland profes- sorer som på andra ledande befattningar, går utvecklingen långsamt.

För universitet och högskolor med veten- skapsområde finns av den tidigare regeringen fastställda mål för andelen kvinnor bland nyan-

ställda professorer under perioden 2005–2008. Beroende på vilken typ av utbildning som ges vid lärosätet varierar målet mellan 15 och 36 pro- cent. Av 17 lärosäten med sådana mål var det enligt årsredovisningarna åtta lärosäten som under 2006 nådde det uppsatta målet. Av de som anställdes som professorer under 2006 var 26 procent kvinnor.

Högskolor utan vetenskapsområde har för perioden 2005–2008 givits strävandemålet att vid anställning av lektorer och professorer ska andelen kvinnor ligga inom intervallet 40 till 60 procent eller närma sig detta intervall. Målet är satt för fyraårsperioden och det är därför för tidigt att uttala sig om måluppfyllelsen för lärosätena.

I och med kommande pensionsavgångar och den ökande konkurrensen om kvalificerad personal blir arbetet med kompetensförsörjning av allt större betydelse. Lärosätena arbetar på olika sätt aktivt med att uppnå etnisk och kulturell mångfald, en god arbetsmiljö, minskad sjukfrånvaro samt ökad jämställdhet. Resultatet visar sig bl.a. i att universitet och högskolor är den statliga sektor som har högst andel personal med utländsk bakgrund. Under 2006 uppgick andelen personal med utländsk bakgrund till 18,4 procent, vilket motsvarar andelen med utländsk bakgrund i hela befolkningen. I den statliga sektorn som helhet uppgår motsvarande andel till 11,1 procent.

7.1.12 Analys och slutsatser

Regeringen bedömer att kvaliteten i högskole- verksamheten behöver förbättras. Flera faktorer påverkar kvaliteten, bl.a. lärartätheten, andelen disputerade lärare, forskningsanknytning, tydliga mål och kontinuerliga utvärderingar av det interna kvalitetsarbetet, studentinflytande, infra- strukturer och organisatoriska förutsättningar. Högskolesektorn har under lång tid tilldelats realt minskade resurser för att bedriva verksam- heten. Detta har medfört att antalet undervis- ningstimmar har minskat samtidigt som under- visningen genomförts i större grupper. Konse- kvensen är att antalet studenter per lärare har ökat under de senaste åren och därmed bidragit till att kvaliteten i utbildningen har försämrats.

Under 2006 har Högskoleverket avslutat en sexårsperiod av kvalitetsutvärderingar av grund- utbildningen. Överlag håller de utvärderade ut-

98

bildningarna god kvalitet, men Högskoleverket har också ifrågasatt examensrätten för tio procent av de utvärderade utbildningarna. Ut- värderingarna har lett till att kvalitetshöjande åt- gärder har vidtagits vid flertalet lärosäten. Regeringen anser därför att kvalitetsutvärdering- arna och de ifrågasatta tillstånden att utfärda examina har varit verksamma instrument för att höja kvaliteten vid landets lärosäten och avser att fortlöpande följa utvecklingen av kvaliteten i ut- bildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De redovisningar som gjorts visar att lärosätena fortfarande i allt för låg grad har kopplat resultat från kvalitetsutvärderingarna till den interna resurstilldelningen.

Förstärkt rättssäkerhet är en viktig kompo- nent i kvalitetsarbetet. Lärosätena bör därför i sitt utvecklings- och förbättringsarbete dra nytta av det som framkommit under Högskoleverkets tillsynsbesök och i verkets tillsynsbeslut.

Lärosätenas redovisningar av arbetet med internationalisering visar att mycket har åstad- kommits under de senaste åren. En viktig förut- sättning för att främja internationaliseringen i utbildningen är arbetet med den nya utbildnings- och examensstrukturen. Det är inte minst viktigt att lärarutbildningen nu har inordnats i den nya examensordningen.

Under det senaste året har antalet sökande till tekniska utbildningar som t.ex. civilingenjörs- och högskoleingenjörsutbildningar fortsatt att minska. För den framtida tillgången till högskoleingenjörer på arbetsmarknaden är situationen allvarlig. Prognoser visar att bristen på högskoleingenjörer kommer att öka kraftigt under de närmaste 15 åren.

En stor del av nedgången av antalet sökande har sin förklaring i att arbetsmarknaden generellt har förbättrats och att fler får jobb snabbare. Efterfrågan på högskoleutbildade personer märks även i etableringen på arbetsmarknaden, där högskoleutbildade har en högre sysselsätt- ningsgrad än personer med endast gymnasial utbildning.

Lärosätena lägger generellt sett mycket arbete på att motverka den sociala snedrekryteringen till högskolan. Regeringen vill framhålla vikten av att rekryteringsarbetet kombineras med en effektiv studie- och karriärvägledning, såväl inför som under studierna. Det är inte minst viktigt när det gäller studenter med icke-akademisk bakgrund.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Med tanke på det framtida behovet av lärare med inriktning mot tidigare år, och särskilt med inriktning mot förskola och förskoleklass, är det positivt att antalet personer som tar lärarexamen med inriktning mot förskola och förskoleklass fortsätter att öka. Regeringen konstaterar vidare att könsfördelningen inom vissa utbildningar är fortsatt sned. De flesta lärosäten arbetar aktivt för att påverka könsfördelningen, men få kan visa några positiva resultat.

Trots att andelen kvinnliga professorer har ökat under de senaste tio åren, är det inte tillfredsställande att endast 17 procent av landets professorer är kvinnor. De lärosäten som riskerar att inte nå sina mål i detta avseende kommer att få särskilda uppdrag att redovisa vilka åtgärder som ska vidtas.

99

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

7.2 Särskilda frågor

Ersättningsbelopp

Samtliga ersättningsbelopp räknas upp med pris- och löneomräkningen på 0,77 procent. Till följd av den kvalitetsförstärkning som regeringen föreslår i denna proposition räknas ersättnings- beloppen för utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi därutöver upp med 6,78 procent och ersättningsbeloppen för naturvetenskap, teknik och farmaci med 2,17 procent.

Ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer bör för budgetåret 2008 uppgå enligt tabell 7.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och helårsprestationer.

Tabell 7.8 Ersättningsbelopp för helårsstudenter och

helårsprestationer

Kronor

UTBILDNINGSOMRÅDE	ERSÄTTNING FÖR EN	ERSÄTTNING FÖR EN
	HELÅRSSTUDENT	HELÅRSPRESTATION
Humanistiskt, teologiskt,
juridiskt, samhällsvetenskapligt	20 489	17 984
Naturvetenskapligt, tekniskt,
farmaceutiskt	47 059	39 686
Vård	50 030	43 332
Odontologiskt	41 373	48 195
Medicinskt	55 907	68 004
Undervisning 1	32 658	38 462
Övrigt 2	37 793	30 700
Design	133 353	81 248
Konst	189 317	81 278
Musik	115 046	72 742
Opera	274 169	164 011
Teater	265 116	132 051
Media	270 550	216 722
Dans	186 456	103 028
Idrott	97 162	44 963

1 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet samt övrig verksamhets- förlagd utbildning.

2 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl.a. lärarutbildning med inriktning mot tidigare år samt utbildning vid Grafiska institutet/Institutet för högre reklamutbildning vid Stockholms universitet.

100

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8 Politikens inriktning

8.1 Kunskap lyfter Sverige

Kunskap lyfter Sverige, människor växer med kunskap. Varje barn har rätt att få de verktyg och värderingar som krävs för att utforska sin omvärld och möta samhällets krav. Ökad utbild- ning ger fler människor makt över den egna var- dagen och möjlighet att påverka och utforma sina egna liv.

En satsning på utbildningsväsendet är också en investering i vårt lands framtid. Världen globaliseras och ekonomierna integreras. En allt hårdare konkurrens råder mellan länder och regioner. Ett samhälle baserat på respekt för de demokratiska värdena och de mänskliga rättig- heterna förutsätter att utbildning och kunskap prioriteras.

Sverige ska ha en förskola i världsklass. Valfriheten och mångfalden ska öka i barnomsorgen så att denna bättre möter familj- ernas behov och underlättar livspusslet genom att ge föräldrarna ökade förutsättningar att välja den typ av verksamhet som är lämplig för just deras barn, i deras situation. Det pedagogiska uppdraget i förskolan ska stärkas i takt med barnens utveckling. En lekfull inlärning i förskolan kan lägga grunden för att fler barn lyckas i grundskolan. Därför avser regeringen att införa tydligare mål i förskolans läroplan, regelbunden nationell kvalitetsgranskning av förskolorna samt ökade möjligheter för förskollärare till fortbildning. För att fler barn än tidigare ska få tillgång till pedagogisk verksamhet kommer också den allmänna förskolan att utvidgas till alla barn från tre år mot i dag fyra år.

Regeringen vill öka mångfalden i barnom- sorgen genom en större variation av utövare genom ett system med barnomsorgspeng. Kommunernas skyldighet att erbjuda barnom- sorg kvarstår.

En av fyra elever lämnar varje år grundskolan utan att ha uppnått de grundläggande kraven för godkänt i alla ämnen. En av tio elever saknar behörighet till gymnasieskolan. Denna utveck- ling måste vändas. Ingen elev ska gå osedd genom grundskolan. Ett individanpassat stöd till elever måste sättas in så tidigt som möjligt. Regeringen avser föreslå att ett statsbidrag införs om 900 miljoner kronor under tre år för att stimulera och stärka arbetet med läsning, skriv- ning och räkning.

Skolan ska ha tillgång till kompetens som kan ge individanpassad hjälp till elever som behöver särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling. Regeringen har därför gett ett antal lärosäten i uppdrag att utveckla en ny speciallärarutbildning som ska fylla detta behov.

Många lärare som arbetar med de yngsta barnen saknar tillräckliga kunskaper om barns läs- och skrivinlärning. Regeringens fortbild- ningssatsning kommer att bidra till att stärka lärares kompetens, inte minst i detta viktiga av- seende.

För att bl.a. fånga upp de elever som behöver extra hjälp måste skolan utvärdera vad eleverna har lärt sig. Regeringen vill därför införa betyg från årskurs sex. Obligatoriska kontrollstationer ska finnas i tre årskurser i syfte att stödja elever- nas utveckling mot målen. Regeringen vill också införa utvärderingsbara kunskapsmål i läsning, skrivning och räkning i årskurs tre. Målupp- fyllelsen i årskurs tre ska kontrolleras med nationella prov i svenska och matematik.

101

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens avsikt är att de första nationella proven ska genomföras vårterminen 2009.

Informationen till föräldrar och elever om skolresultaten måste förbättras. Den individuella utvecklingsplanen ska utvecklas, så att skolor ska kunna ge omdömen till eleverna redan från första klass. Skolorna ska ha en stor frihet i ut- formning av dessa omdömen. De ska kunna vara betygsliknande och ska också kunna avse elevens utveckling i övrigt.

Skolans uppgift är att ge möjlighet för alla elever att klara kunskapsmålen och att pojkar och flickor ska kunna verka på lika villkor. Arbetet med värdegrunden i skolan ska stärkas så att jämställdheten främjas. Varje skola ska bedriva ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att öka jämställdheten. Regeringen arbetar på bred front med att bekämpa utanförskap. Ett särskilt fokus bör finnas inom skolpolitiken på nyanlända elever från andra länder. De får i dag inte alltid den hjälp och det stöd som de behöver för att lära sig svenska och uppnå skolans övriga mål. Regeringen arbetar med att ta fram en nationell strategi för nyanlända elever för att säkra en bra och jämn kvalitet på mottagningen runt om i Sverige.

Det är svårt att lära sig någonting i ett stökigt klassrum. Alla har rätt till en trygg skolmiljö. För att resultaten i skolan ska höjas måste studieron i skolorna öka. Arbetet med skolans fastslagna värdegrund måste utvecklas och stärkas. Kränkningar av elever eller personal ska aldrig accepteras. Mobbning är ett av de värsta uttrycken för bristande respekt för med- människorna. Regeringen kommer därför att föreslå att 10 miljoner kronor per år anslås till Myndigheten för skolutveckling för att stärka skolpersonalens kunskaper om hur mobbning uppstår, förebyggs och förhindras. Samarbetet mellan hem och skola ska utvecklas.

De nationella minoritetsspråken är en rike- dom för Sverige och regeringen vill verka för att de utvecklas och bevaras. Sverige har tidigare kritiserats av Europarådet för brister i stödet till de nationella minoriteterna.

Alla elever ska få det stöd de behöver för att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Särskolan erbjuder barn med utvecklingsstörning en specialkompetens och ska finnas kvar för dem som behöver den. Hur man väljer att organisera särskolan, med separata eller integrerade lösning- ar, måste utgå ifrån varje enskild individ. Det är en uppgift för varje kommun och skola att,

utifrån elevernas behov, organisera skolgången på bästa sätt.

Den pågående försöksverksamheten med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång är viktig och kommer att förlängas till och med utgången av juni 2010. Regeringen åter- kommer med en permanent lösning i samband med översynen av skollagen.

Gymnasieskolan ska innehålla utbildnings- vägar både för elever som vill gå vidare till hög- skolan eller annan eftergymnasial utbildning och för dem som vill gå direkt ut i yrkeslivet.

Den nya gymnasieskolan ska delas upp i tre tydliga utbildningsvägar. Syftet är både att höja yrkesprogrammens status och ge elever som vill studera vidare incitament att fördjupa sina kun- skaper.

På yrkesprogrammen ska eleverna få mer tid för karaktärsämnena så att yrkeskunskapen för- djupas. Eleverna ska garanteras möjlighet att läsa in grundläggande behörighet för högskole- studier.

De studieförberedande programmen ska ge möjlighet till ämnesfördjupning. Genom de nya tillträdesreglerna till högskolan kommer eleverna alltid att tjäna på att läsa svårare kurser i mate- matik och språk eller kurser som är relevanta för den högskoleutbildning de avser att gå.

Regeringen vill också skapa en modern lärlingsutbildning. Huvuddelen av utbildnings- tiden ska vara förlagd till arbetsplatser. En försöksverksamhet med lärlingsutbildningar är tänkt att inledas under 2008.

Fristående skolor är en viktig del av det svenska utbildningssystemet. Det är grund- läggande att alla skolor oavsett huvudman verkar under likvärdiga villkor. Alla barn och föräldrar ska ha möjlighet att välja den skola som de anser är bäst. Genom s.k. frisök ska eleverna få en ut- sträckt möjlighet att söka fritt till alla gymnasie- skolor i hela landet.

Den nationella utbildningsinspektionen ska skärpas och varje skola granskas oftare än i dag. Huvuduppgiften blir en skarpare kvalitets- granskning av skolans kunskapsresultat.

Vuxenutbildningen är en möjlighet för den enskilde att stärka sin ställning i samhället och arbetslivet. Den ger alla en chans att komplettera sina kunskaper, med sikte mot fortsatta studier eller mot yrkeslivet. Regeringen avser därför att låta utreda hur en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skulle kunna utformas.

102

Samhällets satsningar på vuxenutbildning ska i så hög grad som möjligt utgå från den enskildes behov och önskemål. En utredning ska under- söka och lämna förslag på hur ett system med fristående utbildningsverksamheter för vuxna ska införas.

En särskild utredare har fått i uppdrag att föreslå hur eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan ska sammanföras till en yrkeshögskola.

Folkbildningen har en betydelsefull roll att spela i samhället. Många personer får via landets folkhögskolor möjlighet att läsa in t.ex. gymna- siekompetens i en individuell takt och miljö som passar dem. Det är av stor vikt att arbetet med kvalitetssäkring av folkbildningsverksamheten fortsätter.

Läraryrket är ett av landets viktigaste yrken. Inget är tillnärmelsevis lika betydelsefullt för skolans kvalitet som en kompetent och väl- utbildad lärarkår. En stor satsning på lärares fortbildning har redan inletts. Mellan 2007 och 2010 avser regeringen att föreslå en satsning på 3,6 miljarder kronor på att stärka lärarnas kunskaper. Syftet med den fortbildning som anordnas ska vara att stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärares ämnes- teoretiska och ämnesdidaktiska kompetens, men också annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse. Satsningen är långsiktig och omfattar lärare i grundskolan, gymnasiet och vuxenutbildningen.

En satsning genomförs för att lärare ska kunna bedriva forskarstudier inom ramen för sin anställning. Forskning visar att lärarnas kompetens är en viktig förutsättning för att skapa goda resultat i skolan. Det är därför enligt regeringen djupt oroande att andelen obehöriga lärare är så omfattande i skolan. På sikt riskeras kvaliteten av att alltfler lärare i skolan och vuxenutbildningen antingen saknar pedagogisk utbildning eller utbildning i ämnet. Regeringen anser därför att det behövs flera kraftfulla insatser för att komma till rätta med problemet med lärare som saknar behörighet. Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppgift att se över behörighetsreglerna för läraryrket och lämna förslag till hur en auktorisation för lärare kan utformas.

Rektorerna i skolan måste ges goda förut- sättningar att genomföra sitt uppdrag. Rege-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ringen vill därför förbättra kvaliteten på rektorsutbildningen och göra den obligatorisk.

Utbildningens och forskningens betydelse för samhällsutvecklingen ökar. För att stärka svensk högre utbildning och forskning och främja universitetens och högskolornas möjligheter att verka på en internationell marknad måste deras självbestämmande öka och den politiska styr- ningen av högskolan minska. Regeringen anser att kvalitetsförbättringar i högskolan ska ges högsta prioritet. Ökad lärartäthet, fler doktor- andanställningar och postdoktorala anställningar kommer att hjälpa Sverige att hävda sig i den globala konkurrensen. Regeringen föreslår satsningar som ökar resurserna till såväl forsk- ning som utbildning på lärosätena.

Högskoleverket presenterade våren 2005 en studie av kvaliteten inom lärarutbildningen som visade på alarmerande brister. Lärarutbildningen måste därför kvalitetssäkras. Speciallärarubild- ningen återinförs.

8.2 En förskola i världsklass

Regeringens familjepolitiska reform innehåller ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag, jäm- ställdhetsbonus, barnomsorgspeng samt ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan. I budget- propositionen för 2007 presenterade regeringen ramar för insatser för barnomsorgspeng, ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan och förslag om allmän avgiftsfri förskola till alla barn som är tre år (prop. 2006/07:1). I denna budgetproposition för 2008 förtydligas nu insatserna. Införande kommer att ske under 2009.

Det är viktigt att stärka mångfalden och valfriheten i förskoleverksamheten. För att öka likvärdigheten i kvalitet behöver också för- skolans pedagogiska uppdrag förstärkas.

8.2.1 Barnomsorgspeng

En barnomsorgspeng bör införas i kommunerna för att öka föräldrarnas valfrihet och främja en större variation av anordnare. Föräldrar som i dag är berättigade till förskoleverksamhet bör få rätt till en barnomsorgspeng som ska kunna an- vändas för att köpa en plats med kommunal eller enskild huvudman, antingen i hemkommunen eller i en annan kommun. Detta innebär att

103

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

etableringsfriheten för enskilda förskolor och fritidshem som beslutades av riksdagen 2006 kommer att utvidgas ytterligare till att omfatta till exempel familjedaghem, flerfamiljslösningar m.m. Kommunerna kommer även åläggas en skyldighet att stimulera flera verksamhetsformer och att informera om de förskolor och annan barnomsorg som finns för barn mellan ett och fem år, både kommunala och enskilda. Barn- omsorgspengen ska kunna delas mellan t.ex. allmän förskola och annan barnomsorg. Ett system för barnomsorgspeng förutsätter dock förtydliganden och lagändringar och genom- förandet ska ske under 2009.

8.2.2 Ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan

Förskolans potential att stimulera barns natur- liga lust att lära har inte utnyttjats fullt ut. Den pedagogiska stimulans som barn i förskola får varierar ofta, inte bara mellan kommuner utan också inom en och samma kommun. Likvärdig- heten måste öka och det bör säkerställas att för- skolorna arbetar med en pedagogisk verksamhet som är anpassad till det enskilda barnets behov. Dessutom bör det ske en tydlig uppföljning och utvärdering av arbetet.

Målen i förskolans läroplan ska förtydligas. Målen ska sättas på sådant sätt att lärandet kan fortsätta ske med hänsyn till barnens utveckling, i barnens takt och genom lekfullt lärande. För- ändringarna i läroplanen kommer att uppmärk- samma bl.a. barns språkutveckling.

Pedagogisk dokumentation bör vara en del av förskolans utvärdering av verksamheten för att öka förskolans måluppfyllelse. Den nationella kvalitetsgranskningen av förskolan när det gäller det pedagogiska innehållet ska förstärkas. I denna budgetproposition föreslås den nationella utbildningsinspektionen tillföras 150 miljoner kronor för förskola, skola och vuxenutbildning.

Inom Regeringskansliet bereds frågan om hur ledningens ansvar i förskolan ska förtydligas. Det lokala ansvaret för förskolan bör vila på en förskolechef. Förskolechefer bör också ingå i målgruppen för rektorsutbildning liksom andra skolledare med ansvar för läroplansstyrd verk- samhet.

Det bereds även om hur personalens ansvar i förskolan kan förtydligas och preciseras. Det ska finnas förskollärare i varje förskola och för-

skollärare ska ges ett övergripande pedagogiskt ansvar. Utöver förskollärare bör det även finnas annan personal, t.ex. barnskötare.

8.2.3 Utbildning och fortbildning för förskollärare

Den allra viktigaste förutsättningen för för- skolans kvalitet och utveckling är kompetent personal. Tillräcklig tillgång till förskollärare är en viktig faktor för kvalitet och likvärdighet. Utbildningen till förskollärare bör förbättras i syfte att säkerställa en högkvalitativ utbildning som förbereder väl för yrket. Förskollärarutbild- ningen bör utformas så att den får en egen identitet inom lärarutbildningens ram så att för- skolans kompetensbehov säkras. En utredning har tillsatts om en kvalitetssäkrad och refor- merad lärarutbildning. En av utredningens upp- gifter är att se över en framtida förskollärar- utbildning med en tydlig inriktning mot för- skolans behov.

8.2.4 Allmän förskola till alla barn från tre års ålder

Kommunernas skyldighet att erbjuda avgiftsfri allmän förskola kommer att utvidgas till alla barn från tre års ålder, i likhet med vad som i dag er- bjuds från fyra års ålder, i syfte att fler barn än tidigare ska få tillgång till pedagogisk verksam- het. Detta ska kunna kombineras med andra barnomsorgslösningar. Kommunernas skyldig- het att erbjuda plats i allmän förskola samt informera om verksamheten och syftet med denna kommer att utvidgas till att gälla från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Kommunerna kommer att kompenseras av stat- en som del i det generella statsbidraget.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en samlad bedömning av förskolans fort- satta utveckling. Avsikten är att redovisade för- ändringar ska genomföras successivt med start den 1 januari 2009.

8.2.5 Öppen förskola

Verksamheten i öppen förskola erbjuder barn en pedagogisk verksamhet. Öppen förskola är dels till för barn som inte är inskrivna i förskolan,

104

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

dels ett komplement till familjedaghem och andra typer av barnomsorg. Öppen förskola är en stor tillgång för bland annat föräldralediga och ensamstående föräldrar. I verksamheten möts vuxna och barn från olika familjer vilket ger möjlighet att bygga nätverk med andra föräldrar och barn. Dessutom får barnen social träning. I den öppna förskolan utformas inne- hållet i verksamheten genom dialog mellan per- sonal och föräldrar. Det leder till ansvar, trivsel, utökad delaktighet och engagemang. Regeringen anser att det är viktigt att bevara och utveckla den öppna förskolan och den betydelse den har för familjer, barn och föräldrar.

kunskapsutveckling. Regelbundna obligatoriska avstämningstillfällen ger sådana förutsättningar. En sådan ordning skapar ökad nationell lik- värdighet och ger förutsättningar att minska andelen elever med bristande måluppfyllelse då förutsättningarna att redan tidigt kunna finna de elever som behöver extra stöd stärks.

En särskild utredare har haft i uppdrag att se över hur mål- och uppföljningssystemen för grundskolan och motsvarande skolformer kan stärkas och utvecklas för att kvaliteten i ut- bildningen ska bli bättre (dir. 2006:19).

I utredarens betänkande (SOU 2007:28) föreslås bl.a. en ny kursplane- och läroplans- struktur. Utredaren föreslår införande av en enda måltyp och preciserade kunskapskrav i kursplanerna. Läroplanen och kursplanerna bör

8.3 Fokus på kunskap i grundskolan samlas i ett gemensamt dokument. Vidare

Regeringens politik är en politik där kunskapen står i centrum. Alla elever måste få möjlighet att tillägna sig de kunskaper och utveckla de färdig- heter som hon eller han behöver som en grund för att klara framtida studier eller yrkesliv. Grundskolans huvuduppgift är kunskapsupp- draget – att ge alla elever, oavsett kön, familje- bakgrund, bostadsort eller något annat, rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap de behöver för att kunna fungera som aktiva med- borgare i ett demokratiskt och jämställt sam- hälle. Det är också hörnstenarna i regeringens politik. Med en grundskola av hög kvalitet ger vi alla unga människor en likvärdig chans att skapa sig en framtid. Kön och familjebakgrund ska inte vara avgörande för hur väl en pojke eller flicka lyckas nå kunskapsmålen. Alla elever ska ges samma förutsättningar för att nå målen. Skolan ska präglas av gott ledarskap och välutbildade lärare, en tydlig fokusering på kunskapsresultat- en och en trygg och lugn miljö. Först då ges alla elever förutsättningar att nå målen.

8.3.1 Tydligare och färre mål

Grundskolans huvuduppgift är kunskapsupp- draget. Skolans kunskapsmål måste förtydligas och bli färre. Alla elever måste ges förut- sättningar att nå kunskapsmålen i alla ämnen. Obligatoriska kontrollstationer ska finnas i tre årskurser i syfte att stödja elevernas utveckling mot målen. Det är centralt att följa elevernas

föreslås obligatoriska nationella prov för de års- kurser som enligt förslagen kommer att stämmas av nationellt, dvs. årskurserna 3, 6 och 9. Betänk- andet remissbehandlas för närvarande. Regering- en gav Statens skolverk i november 2006 i upp- drag att föreslå mål i svenska, matematik och eventuellt även för svenska som andraspråk samt att utarbeta nationella prov i årskurs 3 (U2006/8951/S). Av regeringens uppdrag fram- gick bland annat att målen skulle vara tydligt och distinkt utformade för att bidra till en likvärdig bedömning. Skolverket har i juni 2007 redovisat den delen som avser mål att uppnå (U2007/4416/S). Förslaget är för närvarande under beredning i Regeringskansliet.

Regeringen anser att det är av största vikt att förtydliga mål och kunskapskrav samt förstärka uppföljningen av grundskolan. Värdegrunden i läroplanerna ligger fast och arbetet med värde- grunden ska stärkas och utvecklas.

Utredningens förslag till nytt mål- och uppföljningssystem och de förslag som kommer att lämnas av Betygsberedningen om ett nytt betygssystem kommer efter remissbehandling att beredas inom Regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma med en proposition till riksdagen under våren 2008.

Regeringen kommer att ge Skolverket i upp- drag att ta fram förslag till nya kursplaner, kunskapskrav och betygskriterier för grund- skolan

Vidare avser regeringen att lägga fram förslag om en förändring av det nationella provsyste- met. Regeringens ambition är att under 2007/08 inleda arbetet med att ta fram ytterligare natio-

105

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

nella prov genom uppdrag till Skolverket. En del i detta arbete är att utveckla fler ämnesprov för årskurs 9.

De ekonomiska konsekvenserna för kom- munerna och eventuell reglering enligt den kommunala finansieringsprincipen kommer att redovisas när förslag läggs fram.

Ett svar på detta är kontrollstationer, bl.a. i form av införandet av mål och nationella prov i årskurs 3. Elever som riskerar att inte nå målen måste erbjudas adekvat stöd. Det kan t.ex. handla om stöd från speciallärare, sommarskola eller extra undervisningstid i ett ämne.

Förmåga att läsa, skriva och räkna är basen för elevernas fortsatta kunskapsutveckling. Såväl nationella som internationella utvärderingar visar

8.3.2 Tydligare information till föräldrar dock att elevernas resultat har försämrats inom

och elever

I enlighet med regeringens förslag i propo- sitionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 2006/07:86) har riksdagen beslutat bl.a. att tidigare riksdagsbindningar om skriftlig information om elevens skolgång i samband med utvecklingssamtal hävs. Tidigare riksdagsbeslut att den skriftliga informationen inte får vara betygsliknande gäller därmed inte längre. För- äldrar och elever har rätt till en god och tydlig information om elevens kunskapsutveckling samt om eventuellt behov av särskilt stöd eller andra insatser. Den information om elevens skolgång som ges i samband med utvecklings- samtalet upplevs ofta som otydlig.

Regeringen avser att besluta förändringar i skolformsförordningarna som medför att den individuella utvecklingsplanen kan innehålla betygsliknande omdömen. Utvecklingsplanen ska kunna fungera som ett ansvarskontrakt mellan skola, elev och föräldrar. Den ska följa eleven genom grundskolan för att säkerställa kontinuiteten i skolans uppföljning och att elevens behov av stöd uppmärksammas. Frågan kommer att beredas under hösten 2007 och förändringarna avses träda i kraft under 2008.

8.3.3Läsa-skriva-räkna-satsning

Ett av skolans huvuduppdrag är att ge alla elever tillräckliga kunskaper för att de ska klara fram- tida studier och yrkesliv. Varje elev har rätt till individanpassat stöd så att han eller hon kan ut- vecklas utifrån sina förutsättningar. Det gäller såväl elever som riskerar att inte nå de grund- läggande målen, som elever som behöver ytterl- igare utmaningar för att de ska utvecklas och nå de högre kunskapsmålen. Skolan måste ha fungerande rutiner för kontinuerlig uppföljning och avstämning av elevernas kunskaper i syfte att tidigt upptäcka elever som har svårt att nå målen.

dessa områden under de senaste åren.

Vidare visar Statens skolverks senaste läges- bedömning (rapport 288, 2006) att kommunerna generellt är bra på att kartlägga elever i behov av särskilt stöd men att det finns tydliga brister när det gäller åtgärdernas omfattning och inriktning.

För att ge alla elever bättre förutsättningar att nå målen i syfte att öka måluppfyllelsen i skolan avser regeringen att föreslå införandet av ett statsbidrag från 2008. Bidraget kommer sam- manlagt att uppgå till 900 miljoner kronor för- delat under tre år varav 300 miljoner kronor läsåret 2008/09 och 400 miljoner kronor läsåret 2009/10. Syftet med bidraget är att stimulera huvudmän och skolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med fokus på årskurserna 1–3. Tidig upptäckt och tidiga åtgärder ökar möjligheterna att förebygga svårigheter i andra ämnen. Elever som riskerar att inte nå målen är en prioriterad grupp och fokus ska ligga på tidiga och adekvata insatser. Satsningen kan också i begränsad omfattning riktas mot äldre elever med särskilt behov av stöd. Effekterna av insatserna ska följas upp och utvärderas.

Bidraget utgör ett stöd för skolans huvudmän i arbetet med at förverkliga en skola där alla elever får möjlighet att utvecklas maximalt. Bidraget ska vara frivilligt för huvudmännen men för de huvudmän som önskar ta del av det gäller de villkor som regeringen ställer upp. Skolverket kommer att få i uppdrag att administrera och fördela bidraget.

8.4 Den nya gymnasieskolan

Gymnasieskolan är en frivillig skolform som måste innehålla utbildningsvägar av hög kvalitet. Det gäller såväl för elever med ambitionen att studera på högskolan som för elever som vill inrikta sig mot ett specifikt yrke eller yrkesom-

106

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

råde och bli anställningsbara inom detta område direkt efter gymnasiet eller fortsätta på en högre yrkesutbildning.

Nästan alla ungdomar går vidare från grund- till gymnasieskolan men långt ifrån alla fullföljer utbildningen. Ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Förändringar behöver därför göras för att utslagningen från gymnasie- skolan ska minska väsentligt och för att eleverna ska klara utbildningen inom avsedd tid.

Gymnasieskolans utbildningar har blivit allt- mer homogena. Trots teoretiseringen av gymna- sieskolan är eleverna från studieförberedande program sämre förberedda för högskolan än vad som är önskvärt samtidigt som de yrkesinriktade programmen har för lite tid för yrkesämnen.

Sedan programgymnasiet infördes har utveck- lingen i samhälls- och arbetslivet varit snabb. Arbetslivet har gett tydliga signaler om behov av förändringar av yrkesutbildningarna.

I budgetpropositionen för 2007 konstaterade regeringen att den tidigare regeringens förslag till förändring av gymnasieskolan inte var tillräckliga och föreslog därför att gymnasiereformen 2007 skulle återkallas. Riksdagen ställde sig bakom förslaget. Regeringen redovisade också sin avsikt att tillsätta en ny utredning om gymnasieskolan.

i lärlingsutbildning ska garanteras möjlighet att läsa sådana ämnen eller kurser som kommer att krävas för grundläggande behörighet till hög- skolan eller behörighet till eftergymnasial yrkes- utbildning.

Utbildningen på studieförberedande program ska ge en god förberedelse för fortsatta hög- skolestudier. Nya regler för tillträde till högre utbildning som påbörjas på grundnivå har be- slutats för utbildningar som påbörjas från hösten 2008 och hösten 2010. De nya reglerna avser bl.a. förändrade meritvärderingsbestämmelser. Därigenom ges eleverna i gymnasieskolan tydliga signaler om att det lönar sig att läsa fördjup- ningskurser i matematik och språk och ämnen relevanta för den högskoleutbildning de avser att gå.

Utredaren ska lämna sitt betänkande senast den 31 mars 2008. Regeringen planerar att presentera en proposition i början av 2009.

8.4.2 Frisök till gymnasieskolan oavsett kommun

Från och med läsåret 2008/09 ökar valmöjlig- heterna vad gäller nationella program och in- riktningar i den offentliga gymnasieskolan. En behörig elev får ökad möjlighet att tas emot till en gymnasieutbildning i en annan kommun, även

8.4.1 En ny reformerad gymnasieskola om motsvarande utbildning finns i hemkom-

En särskild utredare tillkallades enligt regerings- beslut den 1 februari 2007 med uppdrag att senast den 31 mars 2008 föreslå förändringar av gymnasieskolan (dir. 2007:8). Utredaren ska bl.a. lämna förslag till en framtida struktur för gymnasieskolans studievägar. Gymnasieskolan ska leda till en gymnasieexamen med tre huvud- inriktningar:

studieförberedande program som ger grundläggande behörighet till högskolan,

yrkesförberedande program, och

munen, s.k. frisök (prop. 2006/07:71, bet. 2006/07:UbU15, rskr. 2006/07:163). Lagänd- ringen träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2008. Regeringen avser att ytterligare öka möjligheterna till frisök för eleverna. Frågan utreds inom ramen för Gymnasieutred- ningen (U 2007:01).

8.5 En modern lärlingsutbildning

en modern och flexibel lärlingsutbildning.

Utredaren ska föreslå vilka behörighetskrav som ska gälla för vart och ett av programmen. Ut- redaren ska vidare föreslå examenskrav för de olika huvudinriktningarna. Yrkesförberedande program ska ha hög kvalitet och leda till skicklig- het i yrket. För att utveckla kvaliteten ska tiden för fördjupning i karaktärsämnen öka. Elever som studerar på yrkesförberedande program och

Regeringen har som mål att fler ungdomar ska välja av arbetsmarknaden efterfrågade utbild- ningsvägar och fullfölja sin utbildning. Gym- nasieskolan behöver utvecklas och få fler alter- nativa studieformer. I uppdraget till Gymnasie- utredningen (U 2007:01) (se avsnitt 8.4.1) ingår bl.a. att lämna förslag till en gymnasial lärlings- utbildning som en av tre huvudinriktningar i gymnasieskolan.

107

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

I 2007 års ekonomiska vårproposition avi- serade regeringen ett förslag om att medel skulle avsättas för att en försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning ska kunna införas. Medlen är tänkta att användas för viss ersättning till arbetsgivare som tar emot gymnasieelever och för handledarutbildning. Regeringen föreslår att 65 miljoner kronor avsätts 2008 samt be- räknar att 175 miljoner kronor ska avsättas 2009 och 275 miljoner kronor 2010 (se vidare avsnitt 5.3).

8.5.1 Handledarutbildning förbättrar kvaliteten

Handledarens roll är central i allt arbetsplats- lärande och särskilt i en lärlingsutbildning. En av svårigheterna med att få företag att erbjuda platser för arbetsplatsförlagd utbildning (APU), lärande i arbetslivet (LIA) och lärlingsplatser är bristen på handledare och möjligheter till utbild- ning för dem som visat intresse för uppgiften.

Regeringen bedömer att det behövs en om- fattande satsning på en sådan utbildning. Det behövs även resurser för att, där det är möjligt, samla handledare till mer koncentrerade utbild- ningar för den aviserade försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning.

Inom ramen för satsningen på lärlingsut- bildning avser regeringen att fördela 25 miljoner kronor 2008 för handledarutbildning och be- räknar motsvarande nivå för 2009 och 2010.

dationer för utbildningen, utarbeta riktlinjer för kvalitetssäkring samt informera och stimulera skolor och företag att delta i försöksverksam- heten.

Regeringen avser att fördela 6 miljoner kronor 2008 för detta ändamål och beräknar att 6 miljo- ner kronor bör fördelas även 2009.

8.6 Skolformsövergripande frågor

8.6.1 En betygsskala med fler steg

Betygen är ett av flera instrument för att möjlig- göra en väl fungerande uppföljning av elevernas lärande. Det är därför viktigt att betygen sätts tidigare och på ett kvalitetssäkrat sätt. Rege- ringen har därför redan i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utg.omr. 16, s. 101) angett att den nuvarande betygsskalan har alltför få steg för att ge en korrekt bild av elevernas kunskaper och att antalet betygssteg därför ska vara fler.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdeparte- mentet har i uppgift att utreda och föreslå en betygsskala med fler steg än i dag för alla skol- former där betyg sätts. En utgångspunkt för gruppens arbete är att det ska vara fem godkända betygssteg och ett eller två icke godkända steg. Frågan om icke godkända steg i grundskolans terminsbetyg prövas särskilt. Gruppen ska före- slå hur stegen ska utformas. Därigenom skulle betygsskalan likna den sjugradiga ECTS-skalan som huvudsakligen används som ett överförings-

8.5.2 Ett nationellt yrkesutbildningsråd instrument för tillgodoräknande av akademiska

inrättas

I länder med etablerade lärlingsutbildnings- system har arbetslivets parter ett starkt inflyt- ande över utbildningens struktur, innehåll, genomförande och examination. Regeringen be- dömer att parternas och branschernas inflytande över den grundläggande yrkesutbildningen och inte minst över den gymnasiala lärlingsutbild- ningen är av största betydelse för utbildningens kvalitet, attraktionskraft och etablering. Ett nationellt yrkesutbildningsråd bör därför inrättas med rådgivande uppgifter i anslutning till den aviserade försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning. Exempel på arbetsuppgifter kan vara att följa utvecklingen av försöks- verksamheten, ta fram branschvisa rekommen-

meriter inom universitetens och högskolornas utbytesprogram. Däremot är inte avsikten att i övrigt efterlikna ECTS.

Ytterligare en utgångspunkt för gruppens arbete är att betygssystemet även fortsättnings- vis ska vara mål- och kunskapsrelaterat samt att betyg ges från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan, sameskolan och grundsärskolan respektive från och med höstterminen i årskurs 7 i specialskolan. Arbetsgruppen ska redovisa sina förslag senast den 15 oktober 2007. Regeringen avser därefter att remissbehandla arbetsgruppens förslag och under våren 2008 till riksdagen återkomma med en proposition av- seende godkännande av en ny betygsskala. Statens skolverk kommer därefter att få i

108

uppdrag att utarbeta betygskriterier och nya kursplaner.

Regeringens ambition med den nya betygs- skalan är att den ska ge ökad tydlighet för den enskilde eleven vad gäller elevens kunskapsut- veckling. Vidare bör ett system med fler steg medföra en ökad precisering och en ökad rättvisa i bedömningen av elevernas kunskaper och grad- en av måluppfyllelse.

8.6.2 Lärare och skolledare är skolans viktigaste resurser

Lärarlyftet

Forskning och utvärderingar visar att lärares kompetens är en viktig faktor för elevers resultat. Regeringen lanserade under 2007 det s.k. lärarlyftet som innebär en kraftfull satsning på att stärka lärares kompetens. Lärarlyftet syftar till att göra läraryrket attraktivare och säkra tillgången till lärare med rätt behörighet och en bra, aktuell utbildning för sin uppgift.

Fortbildning med fokus på ämneskunskapen

En central del i lärarlyftet är regeringens satsning på fortbildning för lärare. Regeringen avser att satsningen under 2007–2010 ska omfatta drygt 2,9 miljarder kronor. För 2007 har drygt 360 miljoner kronor avsatts för fortbildning av lärare och för 2008 föreslår regeringen att cirka 700 miljoner kronor används för ändamålet. Uppskattningsvis ges 30 000 lärare möjlighet att delta i kvalificerad fortbildning fram till 2010.

Fortbildningen ska främst inriktas på att stärka lärares ämnesteoretiska och ämnesdidak- tiska kompetens, men också annan relevant fort- bildning som främjar elevernas måluppfyllelse. Utbildningen ska genomföras av universitet och högskolor och vara poänggivande.

Satsningen innebär att lärarna får behålla 80 procent av sin lön under tiden de studerar. Detta gäller oavsett om läraren deltar i sådan utbildning som universitet och högskolor kom- mer att genomföra på uppdrag av Statens skolverk eller om läraren deltar i reguljär utbild- ning vid något lärosäte. Staten och skolhuvud- männen samfinansierar lärarens lön under studietiden.

Sådan fortbildning som genomförs på upp- drag av Skolverket ska utgå från huvudmännens prioriteringar och önskemål. I övrigt ska Skol-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

verket prioritera fortbildning på områden som visat sig vara särskilt eftersatta. Regeringen avser att följa upp och utvärdera satsningen på fort- bildning.

Behörighet och auktorisation

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska se över skollagens reglering av lärares kom- petens i syfte att stärka skolans och förskolans kvalitet och förbättra elevernas måluppfyllelse (Lärarutredningen – om behörighet och aukto- risation, U 2006:07). Utredaren ska lämna för- slag till utformning av behörighetsregler för lärare. Utredaren ska också lämna förslag till hur skollagens bestämmelser i större utsträckning än i dag kan spegla vikten av att lärare i skolan undervisar i de ämnen och årskurser som de har utbildning för.

Vidare ska utredaren lämna förslag till utform- ning av ett statligt auktorisationssystem. Ut- redaren ska pröva om ansvar för vissa arbets- uppgifter ska vara förbehållna behöriga respek- tive auktoriserade lärare samt överväga om det finns behov av flera kvalifikationssteg inom ett system med auktorisation av lärare. Utredaren ska senast den 1 februari 2008 redovisa sina för- slag och överväganden.

Det är enligt regeringens uppfattning inte acceptabelt att en stor del av undervisningen i landets skolor bedrivs av lärare utan adekvat utbildning. Regeringen avser därför att återkomma till riksdagen med förslag till åtgärder för att komma till rätta med att många lärare saknar utbildning för den undervisning de bedriver.

Fler utbildade lärare

Statskontorets kartläggning (som redovisas i avsnitt 5.2.2) visar att en betydande del av tills- vidareanställda lärare som saknar en lärarexamen har någon form av akademisk utbildning. I många fall saknas endast en begränsad del av en lärarutbildning. Regeringen föreslår att medel avsätts för 2008 och avser att föreslå att ytterligare medel ska avsättas för 2009 och 2010. Satsningen på att ge obehöriga lärare möjlighet att vidareutbilda sig för att erhålla en lärarexamen beräknas komma att omfatta 240 miljoner kronor under denna tid.

Regeringen föreslår även att medel ska avsättas för 2008 och avser att föreslå att ytterligare medel ska avsättas för 2009 och 2010 för att ge yrkesverksamma lärare möjlighet att delta i utbildning på forskarnivå. Satsningen

109

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

beräknas komma att omfatta 500 miljoner kronor under denna tid. Syftet är att öka antalet forskarutbildade lärare i skolan och möjliggöra för skolhuvudmännen att anställa fler lektorer i skolan. Det forskarutbildningsämne som väljs ska bidra till relevant kunskap i skolan för att stärka undervisningens kvalitet och öka målupp- fyllelsen. För att få en tydlig koppling till hur de förvärvade ämneskunskaperna omsätts i praktisk verklighet och för att höja kvaliteten i undervis- ningen ska utbildningen även omfatta en för- djupning i ämnesdidaktik.

Lärarutbildningen är av naturliga skäl en grundläggande förutsättning för att lärare har adekvat kompetens för sitt uppdrag. Lärarutbild- ningen har bl.a. i Högskoleverkets utvärderingar fått omfattande kritik. Regeringen beslutade i juni 2007 att tillsätta en utredare som utifrån för- skolans, fritidshemmets, skolans och vuxen- utbildningens mål och behov av lärarkompetens ska lämna förslag till en ny lärarutbildning. Ut- redaren ska redovisa sitt uppdrag den 15 september 2008.

En ny rektorsutbildning

Rektors huvuduppgift är att leda skolans verk- samhet så att målen i läroplaner och kursplaner nås. På motsvarande sätt har förskolechefer ansvar för att förskolans verksamhet håller hög kvalitet och att målen i läroplanen uppfylls.

Som ett led i regeringens arbete med att förbättra resultaten i skolan avser regeringen att föreslå en kraftfull satsning på det pedagogiska ledarskapet i skolan och förskolan. Den statliga rektorsutbildningen ska utvecklas och förstärk- as. Utbildningen ska ha ett tydligare fokus på rektors ansvar för att följa upp såväl elevers som verksamhetens resultat. Rektors kunskap om de mål och regler som gäller för skolan måste också ges ett större utrymme i utbildningen än i dag. Alla rektorer, biträdande rektorer och förskole- chefer måste ges plats i rektorsutbildningen. Regeringen föreslår därför att anslaget till rektorsutbildningen fördubblas.

En arbetsgrupp inom Utbildningsdepart- ementet har utifrån dessa utgångspunkter haft i uppdrag att lämna förslag till en ny rektors- utbildning (U 2007:B). Den statliga befattnings- utbildningen av rektorer och förskolechefer är ett viktigt statligt styrmedel och bör även fort- sättningsvis bedrivas som en uppdragsutbild-

ning, upphandlad av en skolmyndighet, vid ett antal lärosäten. Utbildningen förslås vara obliga- torisk för nyanställda rektorer. Arbetsgruppen har överlämnat sitt förslag och det kommer att remissbehandlas inom kort.

Det är enligt regeringens mening angeläget att det utöver denna befattningsutbildning även finns utbildning på avancerad nivå i högskolan för blivande rektorer och andra skolledare. Rege- ringen avser att inom kort tillsätta en utredning med uppgift att kartlägga och se över hur en sådan utbildning kan utformas. Med hänsyn till rektors ansvar och betydelse för skolans utveck- ling anser regeringen att även behörighetsreg- lerna för rektorer bör ses över. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till nya behörighetsregler.

8.6.3 En ny skola kräver en ny skollag

Dagens skollag från 1985 är delvis föråldrad och svåröverblickbar. Utvecklingen på skolans om- råde de senaste 20 åren med bl.a. decentralisering och målstyrning gör att det finns ett stort behov av en ny modern och tydlig skollag. Arbetet med en ny skollag pågår inom Regeringskansliet i en särskild arbetsgrupp – Skollagsberedningen. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till en ny skollag.

I den nya skollagen ska skolans kunskapsupp- drag, lärarnas professionella frihet och för- äldrarnas valfrihet särskilt betonas. Strävan är att offentliga och enskilda huvudmän ska få så likvärdiga villkor som möjligt, bl.a. när det gäller sanktioner. Förändringar i skollagsstiftningen förbereds samtidigt inom ramen för andra utred- ningar, t.ex. Gymnasieutredningen (U 2007:01). Frågan om flexibel skolstart utreds för när- varande inom ramen för Gymnasieutredningen. Den nya skollagen kommer på så sätt att utgöra en ny struktur för de kompletteringar och förändringar som blir resultatet av det pågående reformarbetet på skolområdet.

8.6.4 Forskningsbaserade metoder mot mobbning

Regeringen ser mycket allvarligt på förekomsten av mobbning och andra former av kränkningar i skolan. Detta kan aldrig accepteras. Att skapa en skola där var och ens unika värde respekteras är

110

högt prioriterad av regeringen. Varje form av kränkning är otillåten och i strid med de grund- läggande värden som gäller för skolan.

Regeringen har uppdragit åt Myndigheten för skolutveckling att sammanställa och kartlägga forskningsbaserade metoder och åtgärder mot mobbning, vars effekter är systematiskt utvärderade. Regeringen föreslår att 10 miljoner kronor avsätts för 2008 och avser att föreslå detsamma för 2009 och 2010. Utifrån kartlägg- ningen ska myndigheten utforma en utbildnings- satsning riktad till kommuner och skolor. Myndigheten ska vidare samverka med andra relevanta myndigheter och organisationer. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten även utvärdera effekterna av befintliga metoder som används mot mobbning i skolor. Målsättningen är att metoder som används i skolorna ska vara evidensbaserade och kvalitetssäkrade. En första delrapportering med fokus på upplägget av utbildningen ska ske till Utbildningsdeparte- mentet senast den 1 december 2007. Uppdraget ska slutrapporteras senast den 1 november 2010.

8.6.5 Samverkan skola – socialtjänst

Alla barn och ungdomar har rätt att få en god start i livet. Trygga och goda uppväxt villkor är en förutsättning för barns och ungdomars lärande och utveckling. För vissa barn är inte familjen den trygga plats som man kan förvänta sig. För dessa barn är det viktigt att samhällets olika instanser vidtar åtgärder och samverkar för att åtgärderna ska bli mer effektiva.

Regeringen anser att samverkan mellan för- skoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och socialtjänst, polis samt barn- och ungdoms- psykiatri är särskilt angeläget för att barn som far illa eller riskerar att fara illa ska få det stöd och den hjälp de behöver. Ett exempel på områden där samverkan är viktig är hedersrelaterat våld och förtryck. Flera kommuner arbetar sedan många år aktivt med samverkansfrågor, bl.a. inom ramen för lokala utvecklingsavtal, men fortfarande finns problem kvar som medför att vissa barn blir utsatta.

Myndigheten för skolutveckling bedriver ett samverkansprojekt mellan skola, polis, social- tjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin (U2006/5879/S). Regeringens avsikt är att genomföra en fortsatt satsning på detta projekt under 2008 motsvarande 50 miljoner kronor.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8.6.6 Jämställdhet

Arbetet med värdegrunden i skolan ska stärkas så att jämställdheten främjas. Regeringens ut- gångspunkt för jämställdhetsarbetet i skolan är att alla elever ska få pröva och utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsroller. Jämställdhetsarbetet måste starta tidigt. Utgångspunkten för arbetet med jämställdhet är att alla kvinnor och män är lika mycket värda. I en mer jämställd skola är studie- och yrkesvalen mer individuella och mindre könsbundna. Regeringen gör bedöm- ningen att en av de viktigaste uppgifterna för att främja jämställdheten i skolan är ett förtydlig- ande av kunskapsuppdraget. Skolans arbete ska präglas av demokrati och jämställdhet, så som det uttrycks i läroplanernas värdegrund. Varje skola ska bedriva ett långsiktigt och målmedvetet arbete för att öka jämställdheten. Varje form av diskriminering ska bekämpas.

Den tidigare regeringen aviserade i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100) en satsning under fyra år med 10 miljoner kronor per år på att fördjupa kunskaperna om de olikheter som finns mellan flickors och pojkars resultat i grund- och gymnasieskolan. Medel kvarstår för satsningen men inriktningen kan komma att revideras.

8.6.7 Inflytande och delaktighet

Den tidigare regeringen inrättade 1996 och 1997 försöksverksamhet med lokala styrelser i grund- skolan, den obligatoriska särskolan, gymnasie- skolan och den kommunala vuxenutbildningen. De lokala styrelserna skulle besluta i vissa frågor som annars vilade på rektorn eller styrelsen för skolan. Eleverna eller deras vårdnadshavare skulle vara i majoritet.

Regeringen anser att elever ska ha inflytande över sin skolgång. Ansvaret för undervisningen ska ytterst vila på utbildade lärare och rektorer. Därför avslutades försöket med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasiet och den kom- munala vuxenutbildningen den 30 juni 2007. Försöket med lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan, där elevernas vård- nadshavare deltar och är i majoritet, pågår fram till den 1 juli 2008.

Inflytande och delaktighet, både från elever och deras vårdnadshavare, är positivt för skolans

111

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

utveckling. Många skolor har också insett vikten av ett nära samarbete med elever och deras vård- nadshavare och har därför skapat olika former för detta samarbete.

Regeringen anser det viktigt att ytterligare stimulera elevers och föräldrars delaktighet i skolan. Regeringen ser positivt på att kommun- ala skolor ges större självständighet gentemot sina kommunala huvudmän. En del i att öka självständigheten är att möjliggöra lokala styr- organ för den enskilda skolan. Inom Utbild- ningsdepartementet pågår ett arbete med att ta fram förslag till nya former för elevers och för- äldrars inflytande.

8.6.9 Matematik och naturvetenskap

Resultaten i svensk skola måste förbättras. Såväl nationella som internationella granskningar visar att elevers resultat har försämrats på flera om- råden.

Myndigheten för skolutveckling har därför regeringens uppdrag att i samverkan med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM) bl.a. utbilda matematikutvecklare som ska fungera som lokala stödpersoner i det fortsatta utvecklingsarbetet (U2006/564/G). Hittills har matematikutvecklare från cirka 240 av landets kommuner deltagit i den erbjudna utbildningen.

Inom matematikutvecklingsuppdraget ska

8.6.8 Värdegrunden ger en trygg skola Myndigheten för skolutveckling även arbeta för

Det demokratiska samhället bygger på de män- skliga rättigheterna, den enskilda personens frihet och alla människors lika värde. I vårt land har denna värdegrund förvaltats av den kristna traditionen och den västerländska humanismen, vilket också speglas i skolans läroplaner. De mänskliga rättigheterna, som de uttrycks i inter- nationella överenskommelser, är universella.

Skolan ska inte vara värdeneutral, utan tydligt ta ställning för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna. Skolan ska aktivt bekämpa kränkande behand- ling i alla former. Regeringen anser att arbetet med värdegrunden ska stärkas. Lärare och skol- ledare måste i både utbildning och fortbildning ges kunskaper i de värderingar som ska komma till uttryck i skolan och metoder för att mot- verka sådant som strider mot värdegrunden, t.ex. mobbning och diskriminering.

Samtidigt är det föräldrarna som har huvud- ansvaret för barnens fostran. Skolans uppgift är att stödja föräldrarna för att få eleverna att förstå och respektera de etiska och moraliska koder som gäller i samhället. Samarbetet mellan hem och skola är därför viktigt. En god förankring i den egna kulturen gör det lättare för människor att med öppet sinne möta människor från andra kulturer. Kunskap om sitt eget kulturarv ger verktyg att förstå, ifrågasätta, påverka och se på samhället ur nya perspektiv.

att gymnasieungdomarna ska vara bättre för- beredda för fortsatta studier på högskolenivå. Uppdraget ska samordnas med den treåriga satsningen omfattande 10 miljoner kronor årligen inom högskolan 2006–2008 för extra stöd i matematik för högskolenybörjare och ökade kontakter mellan högskola och gymnasieskola.

Det är allvarligt för ett land som Sverige, som i så hög grad är beroende av sin högteknologiska industri för sin välfärd, att såväl elevers intresse för som kunskaper inom det naturvetenskapliga ämnesområdet har minskat. En god tillgång på välutbildade tekniker och naturvetare är en nöd- vändighet för att vi fortsatt ska kunna stärka vår konkurrenskraft. Myndigheten för skolutveck- ling fick i november 2005 i uppdrag att, i enlighet med den av myndigheten utarbetade handlings- planen, initiera och genomföra utvecklings- insatser (U2005/8130/S). Bland annat skulle myndigheten ta initiativ till en nationell strategi- grupp för samordning av olika aktörers insatser på området.

I budgetpropositionen för 2007 angav rege- ringen att den i allt väsentligt delar Matematik- delegationens uppfattning om att åtgärder bör vidtas för att förändra situationen och att ambitionen var att svenska elevers resultat ska vara världsledande i internationell jämförelse. Därefter har en rad åtgärder inletts med för- ändring av lärarutbildningen och beslut om lärar- fortbildningssatsning som de dominerande in- slagen. Under perioden 2007–2010 kommer uppskattningsvis 30 000 lärare att få möjlighet att delta i kvalificerad fortbildning. Fortbild- ningen av lärare i matematik och naturvetenskap kommer att utgöra en viktig del av denna

112

satsning. Regeringen bedömer att utvecklings- uppdragen inom matematik (U2006/564/G) och inom naturvetenskap och teknik (U2005/8130/S) har fortsatt aktualitet och avser att för 2008 fördela medel för det fortsatta arbetet inom områdena. Regeringen avser att noga följa utvecklingen och överväga ytterligare insatser.

8.6.10 Litteraturens ställning i undervisningen

Litteratur har stor betydelse för elevers språk- och identitetsutveckling. Den kan också hjälpa barn och unga att förstå sig själva och om- världen. Regeringen anser att det är angeläget att stimulera läsning av skönlitteratur för att öka elevernas läsförmåga och bildning. För att ut- veckla elevernas intresse för läsning och för att de ska bli goda läsare är tillgången på böcker och skolbibliotek viktig. Skolan ska inspirera elever- na att läsa och öka intresset för litteratur, inte minst bland elever med lässvårigheter. En av skolans viktiga uppgifter är ansvaret för att barn och unga utvecklar sitt språk, bl.a. genom att upptäcka böcker och bli goda läsare. Elever ska ha rätt att ta del av Sveriges och världens litteraturskatt.

8.6.11 Kultur i och utanför skolan

Regeringen föreslår en långsiktig satsning för barn i grundskolan, kallad Skapande skola- satsningen. Skapande skola-satsningen syftar till att barn och ungdomar ska få ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket också bidrar till att nå kunskapsmålen i skolan. Satsningen innebär en tydligare samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitik- ens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Sats- ningen omfattar skolor med såväl kommunala, statliga som fristående huvudmän. Regeringen har i sin strategi för satsningen valt att fokusera på elever i årskurs 7, 8 och 9. Målsättningen är att möjliggöra ett bredare utbud och ett mer för- djupat arbete med kultur i en åldersgrupp där ungdomarna själva tenderar att efterfråga mer kulturaktiviteter men där skolan ofta saknar till- räckliga resurser. Skapande skola är en bred satsning med ett minimum av statlig detalj-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

styrning. Bidraget ska fördelas av Statens kultur- råd. Skapande skola-satsningen innebär att stimulansmedel avsätts till kulturverksamheter och eget skapande för landets alla elever i årskurs 7–9. Satsningen ska utvärderas löpande.

8.6.12 Integration med fokus på nyanlända elever

I förskolan och skolan finns, liksom i andra sam- hällssektorer, människor med olika etnisk och kulturell bakgrund. Alla elever i skolan måste oavsett bakgrund ges det stöd de behöver för att nå utbildningens mål. Elever med utländsk bak- grund har som grupp sämre resultat i skolan än elever med svensk bakgrund. Inom gruppen finns dock stora variationer. Många elever med utländsk bakgrund klarar sig minst lika bra i skolan som elever med svensk bakgrund.

Myndigheten för skolutveckling konstaterade 2005 i rapporten Vid sidan av eller mitt i ? att det finns stora brister i kvaliteten och omfattningen av utbildningen för nyanlända elever. Myndig- heten fick därför i uppdrag att ta fram en natio- nell strategi för utbildning av nyanlända barn och ungdomar som har redovisats under 2007 (U2007/4263/S). För att höja kvaliteten och säkra likvärdighet i utbildningen av nyanlända har myndigheten föreslagit sex delstrategier.

Som ett led i arbetet med strategin har Statens skolverk under 2007 redovisat förslag till mål och riktlinjer för utbildningen av nyanlända barn och ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan (U2007/4479/S). Skolverket har dessutom identifierat ett antal brister i existerande författningar när det gäller utbildning för nyanlända.

Det finns ett stort behov i kommunerna av in- satser för att stödja nyanlända elevers utbildning. Regeringen kommer därför att arbeta vidare med insatser för att förbättra utbildningssituationen för nyanlända elever.

8.6.13 Satsning på nationella minoriteter

En viktig del av minoritetspolitiken är att ge stöd till minoritetsspråken så att de hålls levande. Efter att Sverige 2000 ratificerade den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk och Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter har Sverige vid två till-

113

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

fällen fått kritik och rekommenderats vidta åt- gärder för att förstärka tillgången på utbildning på minoritetsspråken, utveckla läromedel samt förbättra lärarutbildningen på alla utbildnings- nivåer. Regeringen avser att besluta vissa föränd- ringar i skolförfattningarna som syftar till att öka tillgången till modersmålet.

Det nuvarande kravet på minst fem elever i kommunen för modersmålsundervisning i finska eller jiddisch ska slopas. Kravet på att moders- målet ska vara ett dagligt umgängesspråk i hem- met för att elever som tillhör de nationella minoriteterna ska få rätt till undervisning ska också tas bort. Utvecklingen av läromedel för de nationella minoriteterna behöver vidare stödjas.

De ekonomiska konsekvenserna för kom- munerna och eventuell reglering enligt den kom- munala finansieringsprincipen kommer att redo- visas när förslag läggs.

8.6.14 Entreprenörskap i skolan

Utbildningsväsendet behöver i större utsträck- ning stimulera unga människor att utveckla sin kreativitet, sin förmåga att ta initiativ och för- måga att se möjligheter och ta ansvar för att själva eller tillsammans med andra driva och ut- veckla sina idéer. Eleverna måste ges inblick i företagandets villkor för att fler unga ska stimu- leras att starta eget företag.

Utbildningsväsendet kan i högre grad än i dag stimulera och entusiasmera unga att bli entre- prenörer, men det behövs entreprenörer inom näringsliv, kulturliv och ideella organisationer som samarbetar med utbildningsväsendet för att inspirera både lärare och elever.

Regeringen anser att det behövs en samman- hållande strategi som länkar samman alla nivåer i utbildningssystemet och som öppnar för och in- bjuder andra aktörer att delta i arbetet. Under våren 2007 inleddes arbetet med att utarbeta en strategi för entreprenörskap inom hela utbild- ningsområdet. Regeringen avser att presentera strategin under hösten 2007.

8.6.15 Studie- och yrkesvägledning

Elevernas stora valfrihet inom utbildningsom- rådet är positiv, men den ställer krav på studie- och yrkesvägledningen. Alltför många elever i gymnasieskolan byter utbildningsinriktning.

Ungdomar som står i begrepp att göra viktiga val måste få stöd och saklig information om både utbildningsvägar och utsikterna på arbets- marknaden.

Statens skolverk redovisade i april 2007 en ut- värdering av studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan. Rapporten visar att denna verk- samhet behöver stärkas så att den får en tydlig organisation, ett kvalificerat innehåll och en systematisk uppföljning och utvärdering. Skol- verket kommer att utforma allmänna råd där de nationella målen och statens ambitioner inom studie- och yrkesvägledningen tydliggörs.

Myndigheten för skolutveckling fick i augusti 2006 i uppdrag att ge stöd till ett urval av kommuner och skolor för att utveckla kvaliteten i studie- och yrkesvägledningen (U2006/5687/S). Myndigheten redovisade i februari 2007 en planering för uppdraget (U2007/1289/S). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2009.

Regeringen bedömer att utvecklingsarbetet som bedrivs av Myndigheten för skolutveckling är angeläget och bör fortsätta under 2008.

8.6.16 Lika villkor för offentliga och fristående skolor

Fristående skolor är en självklar och viktig del av det svenska skolväsendet. De bidrar till en ökad mångfald av inriktningar som i sin tur ökar val- friheten för alla elever. Rätten att välja skola är en demokratisk självklarhet i ett pluralistiskt samhälle. Fristående skolor medverkar också till att stärka den pedagogiska utvecklingen och för- nyelsen. Kommuner måste ge fristående verk- samhet samma förutsättningar som den egna verksamheten.

Regeringen anser att likvärdiga och rättvisa villkor ska gälla för alla förskolor, fritidshem, förskoleklasser och skolor oavsett huvudman. Därför tillsatte regeringen i mars 2007 en sär- skild utredare (dir. 2007:33). Utredaren ska bl.a. lämna förslag till hur kommunernas bidrag till enskilda förskolor, fritidshem och förskole- klasser samt fristående skolor ska beräknas på ett öppet och förutsägbart sätt så att det blir möjligt för en förvaltningsdomstol att efter över- klagande pröva nivån på kommunens bidrag till verksamheten. Denna del av uppdraget ska redo- visas senast den 30 september 2007. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 29 februari 2008.

114

8.6.17 Ny myndighetsstruktur

En särskild utredare har fått i uppdrag att se över myndighetsstrukturen inom området förskole- verksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxen- utbildning. Även utbildningsformerna för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder inom skolväsendet ingår i uppdraget (dir. 2007:28).

En ny och effektiv myndighetsstruktur ska underlätta statens styrning. Strukturen ska om- fatta färre myndigheter än i dag. Med utgångs- punkt i mål- och resultatstyrning ska myndig- hetsstrukturen bidra till att tydliggöra ansvar och uppgifter på nationell respektive lokal nivå. Översynen ska klargöra vad som ska vara myndigheternas offentliga åtaganden. Utredaren ska utgå från att Statens skolverk ska svara för sådana kärnuppgifter som i dag vilar på Myndigheten för skolutveckling och Nationellt centrum för flexibelt lärande. Utredaren ska senast den 1 november 2007 lägga fram förslag om hur de framtida myndigheterna ska vara organiserade, dimensionerade och lokaliserade. Genom tilläggsdirektiv undantas Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning från utredarens uppdrag (dir. 2007:122). Utredaren ska även föreslå hur det fortsatta omstruktureringsarbetet kan organiseras. En ny myndighetsstruktur inom skolans område avses införas den 1 juli 2008. Regeringen avser att återkomma med eventuella anslagskonsekvenser.

8.6.18 En skarpare utbildningsinspektion

Regeringen har tillsatt en särskild utredare med uppgift att föreslå framtida inriktning för och utformning av den statliga utbildningsinspek- tionen (dir. 2007:80). Utgångspunkten är, i enlighet med vad regeringen angav i budget- propositionen för 2007 (prop. 2006/07:1), be- hovet av tätare och skarpare kvalitetsgranskning av skolans kunskapsresultat. Det är av yttersta vikt att tidigt uppmärksamma och påpeka brister i en skola. Regeringen föreslår därför att 150 miljoner kronor avsätts för 2008 och beräknar att höjningen bör kvarstå för 2009 och 2010.

Utredaren ska bl.a. undersöka hur inspek- tionen kan anpassas utifrån en bedömning av situationen hos varje huvudman, skola och verksamhet. Utredaren ska även föreslå hur ofta huvudmän och skolor ska inspekteras och vilka huvudområden inspektionen ska inriktas mot.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Särskilt ska utredaren uppmärksamma hur in- spektionen skarpare kan fokusera på målupp- fyllelse och kunskapsuppföljning. I uppdraget ingår även att föreslå former för regeringens framtida styrning av utbildningsinspektionen. Utredaren ska beakta erfarenheterna från dagens inspektionsverksamhet och internationella erfarenheter på området.

Utredaren ska samråda med Skolmyndighets- utredningen (U 2007:03). Uppdraget ska redo- visas senast den 15 december 2007.

8.6.19 Förstärkt utvärdering

Regeringen lägger stor vikt vid att analys och kunskapsunderlag finns tillgängliga vid utform- ningen av politiska beslut. Analyser av frågor inom utbildningsområdet görs i dag av flera myndigheter och de underlag som utarbetas är viktiga för regeringen. Det saknas dock många gånger policyrelevant utvärdering som tar sikte på frågor om effekter av utbildningspolitiska beslut och som sammantaget speglar områdets speciella karaktär och särart.

Det är väsentligt att statliga beslut utvärderas och regeringen bedömer att det finns anledning att överväga hur denna utvärdering kan utvecklas och stärkas. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att se över statens sam- lade insatser för analys och utvärdering inom utbildningsområdet.

8.6.20 Utveckling av den statliga specialskolan

Regeringen beslöt den 7 december 2006 att till- sätta en särskild utredare för att se över de statliga specialskolorna (dir. 2006:127). Utredar- en fick till uppgift att utreda och föreslå hur Ekeskolan och Hällsboskolan ska återetableras som statliga specialskolor för elever med syn- skada och ytterligare funktionshinder respektive grav språkstörning. Utredaren skulle också kart- lägga och analysera hur stort behovet av utbild- ningsplatser kan förväntas bli om en statlig specialskola för elever i gymnasieåldern med synskada och ytterligare funktionshinder inrättas samt lämna förslag på lämplig dimensionering och organisationsform för en sådan specialskola.

Utredarens delbetänkande Två nya statliga specialskolor (SOU 2007:30) överlämnades till

115

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

regeringen den 15 maj 2007. Delbetänkandet innehåller förslag på ändringar i skollagen (1985:1100) med syfte att återetablera Eke- och Hällsboskolan till höstterminen 2008. Betänk- andet är för närvarande ute på remiss och en proposition med förslag om Eke- och Hällsbo- skolan som statliga specialskolor är planerad till våren 2008. Utredningen lämnar sitt slutbetänk- ande senast den 3 december 2007 med åter- stående förslag.

8.6.21 Särskolan

Särskolan ska vara en egen skolform för elever med utvecklingsstörning. För dessa elever har särskolan en mycket viktig roll eftersom den kan erbjuda en gemenskap och en specialistkompe- tens som inte alltid finns i grund- och gymnasie- skolan.

Det pedagogiska arbetet i särskolan ska vara målmedvetet och välplanerat för att eleverna ska uppnå de nationella målen. Statens skolverk skriver dock i sin lägesbedömning för 2006 (rapport 288, 2006) att det för särskolans elever saknas en samlad bild av kunskapsresultaten på skolnivå. Detta gör det svårt att bedöma i vilken utsträckning eleverna uppnår de nationella målen.

Regeringen anser att särskolan i högre ut- sträckning bör ta fram rutiner för att systema- tiskt utvärdera elevernas kunskapsutveckling mot de nationella målen. Sådana uppgifter bör också sammanställas på en övergripande nivå. Därför avser regeringen att stärka utvecklingen av kunskapsbedömningen i särskolan. Ambition- en är att ett sådant arbete ska stimulera sär- skolorna att fokusera på kunskapsmålen och förbättra utbildningens kvalitet. Ett tydligare arbete med kunskapsbedömningar underlättar också möjligheten att utvärdera särskolans resultat.

8.7 Vuxenutbildning

8.7.1 Rätt till vuxenutbildning

Vuxenutbildning har en viktig roll att spela i samhället och är en del av det livslånga lärandet. Utgångspunkten ska vara de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling

samt arbetsmarknadens behov. Grundläggande vuxenutbildning och grundläggande vuxenut- bildning för utvecklingsstörda (grundläggande särvux) är viktiga motsvarigheter till den obli- gatoriska skolan. Likaså utgör den gymnasiala vuxenutbildningen och gymnasial särvux centrala komplement till gymnasieskolan och gymnasie- särskolan. När det gäller tillgången har reger- ingen därför i budgetpropositionen för 2007 avi- serat att regeringen avser att låta utreda hur en rättighet för vuxna att få en utbildning som mot- svarar gymnasieskolan och gymnasiesärskolan skulle kunna utformas.

8.7.2 Svenskundervisning för invandrare

En väl fungerande svenskundervisning för in- vandrare (sfi) är en viktig byggsten för en lyckad integration för de människor som kommer till Sverige. Goda kunskaper i svenska underlättar inte bara inträdet på arbetsmarknaden och i det svenska samhället i övrigt för de vuxna utan ger dem även möjligheter att hjälpa och stötta sina barn i skolarbetet.

Välutbildade lärare är en förutsättning för en god undervisning. Den treåriga satsningen på kompetensutveckling av lärare inom sfi har där- för vidgats för att också kunna kompensera kommunerna för lönekostnader. Satsningen kommer att bestå av upphandlade högskolekur- ser inom ämnet svenska som andraspråk och rikta sig till sfi-lärare med lärarexamen. Den sär- skilda satsningen på sfi-utbildningen kommer att bedrivas under 2008–2010 samtidigt med den stora lärarfortbildningssatsningen.

8.7.3 Fristående vuxenutbildning

En viktig utgångspunkt för samhällets satsningar på vuxenutbildning är att den enskildes önske- mål i hög grad ska vara styrande. Dagens möjlig- heter att lägga ut utbildning på entreprenad är enligt regeringens mening inte tillräckliga för att ge vuxna en större valfrihet och fler utbildningar av hög kvalitet. Vuxna bör inte enbart kunna välja utbildning efter behov utan även efter vil- ken anordnare som ska genomföra utbildningen. Enskilda utbildningsanordnare med möjlighet att sätta och utfärda betyg kan leda till en ökad mångfald och till en önskvärd utveckling av vux- enutbildningen t.ex. vad gäller tillgång till ut-

116

bildning utifrån den enskilde medborgarens be- hov och önskemål samt kvalitetsfrämjande konkurrens mellan vuxenutbildare. Regeringen har med denna utgångspunkt tillsatt en utred- ning med uppdrag att undersöka och lämna för- slag på hur ett system med fristående utbild- ningsverksamheter som motsvarar skolformerna inom det offentliga skolväsendet för vuxna ska införas. Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 3 mars 2008.

8.7.4 Yrkeshögskola

Kvalificerad yrkeskunskap har varit eftersatt. Kvaliteten och kvalitetssäkringen varierar därtill alltför mycket i de olika eftergymnasiala yrkes- utbildningarnas uppföljningssystem. Detta för- svårar den nationella prioriteringen vad gäller dimensionering. För den enskilde studerande har detta också betydelse eftersom reglerna för att en eftergymnasial yrkesutbildning ska berättiga till studiestöd bygger på att utbildningen upp- fyller vissa kvalitetskrav.

Regeringen har bedömt att det finns ett behov av att se över det eftergymnasiala yrkesutbild- ningssystemet utanför högskolan och har därför tillsatt en utredning som ska utreda hur en yr- keshögskola ska organiseras och inrättas. Av- sikten är bl.a. att göra det eftergymnasiala yrkes- utbildningssystemet tydligare, att säkerställa kvalitetssäkringen av utbildningarna och att be- lysa det nationella åtagandet ur olika aspekter. Genom tilläggsdirektiv har Yrkeshögskoleutred- ningen (U 2007:07) även fått i uppdrag att föreslå hur Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning ska förhålla sig till Yrkeshögskolan (dir. 2007:121). Utredningen ska redovisa sina förslag senast den 29 februari 2008.

8.7.5 Yrkesutbildning för vuxna

Alltfler företag uppger att de har svårt att få tag på utbildad arbetskraft. Regeringen avser därför att fullfölja den i 2007 års ekonomiska vårpropo- sition aviserade åtgärden för att öka sysselsätt- ningen som innebär att antalet utbildningsplatser ökas permanent med 2 000 platser per år. Utöver detta föreslås att det avsätts medel för lärlingsut- bildning för vuxna till vissa hantverksyrken för att utöka antalet årsstudieplatser och att dessa

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

platser blir permanenta. Vidare föreslår reger- ingen att resurserna till kommunal påbyggnads- utbildning med statligt stöd ökas med 40 miljo- ner kronor, främst för utbildning till tandsköterska.

8.7.6 Validering

Möjligheter att få kunskaper och kompetens va- liderade är viktiga för såväl individ som samhälle. Genom validering av kunskaper och kompetens kan tid i olika typer av utbildning kortas. En va- lidering av yrkeskompetens kan på motsvarande sätt förkorta tiden till inträde på arbetsmarkna- den. På dessa sätt bidrar valideringsinsatser till en effektivare användning av samhällets resurser. Valideringsdelegationen arbetar 2004–2007 och har bl.a. i uppdrag att utforma förslag om vilka åtgärder som kan behöva vidtas för att säkerställa en verksamhet med validering efter 2007. Valideringsdelegationen har vidare fått ett särskilt uppdrag att andra halvåret 2007 initiera och leda en pilotverksamhet avseende validering av utländsk yrkeskompetens. Valideringsdelega- tionen kommer att lämna sin slutrapport den 15 januari 2008.

Regeringen har i en proposition (prop. 2006/07:107) anfört att den noggrant följer hur metoderna med tillämpningen av be- dömning av reell kompetens utvecklas. Reger- ingen kommer att överväga ytterligare åtgärder för att främja arbetet med validering.

8.8 Universitet och högskolor

8.8.1 Universitet och högskolor i en global värld

Kunskap och kreativitet är avgörande för mänsk- lig och samhällelig utveckling. Den enskilde stu- dentens nyfikenhet och kunskapssökande till- sammans med arbetsmarknadens behov ska stå i centrum för den högre utbildningens inriktning och dimensionering. Den högre utbildningen ska bidra till studenternas personliga utveckling, samhällsengagemang, kritiska tänkande och bild- ning. Kunskap har ett värde i sig. Den högre utbildningen måste, liksom utbildningsväsendet i övrigt, genomsyras av de grundläggande värde- ringar som samhället byggts upp utifrån. Dessa

117

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

gemensamma värden har alla som arbetar i den högre utbildningen ett gemensamt ansvar för att förmedla och förankra.

Det är viktigt att Sverige kan hävda sig väl i en värld präglad av fortsatt snabb globalisering. Globaliseringen medför att de nationella grän- sernas betydelse minskar och rörlighet och kon- takter internationellt ökar. I ett globalt kun- skapssamhälle blir det allt viktigare att ta tillvara människors initiativkraft och kompetens.

Under 2000-talet har en global utbildnings- sektor vuxit fram. Internationaliseringen av hög- re utbildning har intensifierats i stora delar av världen. Rörligheten bland studenterna ökade på global nivå med omkring nio procent per år under perioden 2000–2004 enligt OECD. Sam- arbeten mellan lärosäten i olika länder blir allt mer långtgående och det är inte ovanligt att lärosäten etablerar verksamhet i andra länder. På nationell och internationell nivå görs stora ansträngningar för att underlätta den ökade stu- dentrörligheten och de gränsöverskridande sam- arbetena, exempelvis genom att harmonisera ut- bildningssystemen.

Regeringen anser att framväxten av en globali- serad utbildningssektor är viktig och positiv. Den kräver att svenska universitet och hög- skolor ges goda förutsättningar att bl.a. hävda sig i konkurrens om forskningsresurser och att i förhållande till utländska lärosäten kunna kon- kurrera om de bästa forskarna och studenterna. Vidare bör universitet och högskolor ges för- utsättningar att kunna delta i intensifierade samarbeten och studentutbyten.

Högre utbildning och forskning har en central roll för såväl samhällets som enskilda individers utveckling och välstånd. För att Sverige ska klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd är det viktigt med en välutbildad och kreativ arbets- kraft. Tillgång till kunskap och kompetens i bred bemärkelse är av yttersta vikt för individens utvecklingskraft och företags konkurrenskraft. Universitet och högskolor kan fungera som kraftcentra för förnyelse och dynamik för att främja också den regionala utvecklingen. För att universitet och högskolor ska kunna spela dessa roller krävs att de fungerar väl och bedriver utbildning och forskning av högsta kvalitet. Mot den bakgrunden är det viktigt att universitet och högskolor ges så goda organisatoriska och ekonomiska förutsättningar som möjligt.

Regeringen föreslår i denna proposition ökade resurser för en kvalitetsreform inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå och för en utbyggd läkarutbildning. Under 2008 föreslås att 240 miljoner kronor används till kvalitets- förstärkningar samt att 11 miljoner kronor an- vänds för en utbyggnad av läkarutbildningen. Läkarutbildningen kommer fullt utbyggd att omfatta 330 helårsstudenter och kosta drygt 60 miljoner kronor, exklusive studiestöd.

Högre utbildning ökar möjligheterna att få arbete. Högre utbildning ger också möjligheter för individen att ytterligare förverkliga sig själv och sina livsmål. Utbildning ger förutsättningar för individen att utvecklas intellektuellt, ta mak- ten över sitt eget liv och därmed öka sin frihet. Kunskap och kreativitet är nyckelfaktorer i strä- vandena att ge människor den friheten.

Samtidigt behöver vi använda oss av den kunskapsmångfald som finns i omvärlden genom att locka hit människor från andra länder. Den globala ekonomin innebär också en chans för små länder. Varje land som lyckas locka och be- hålla talanger får härigenom förutsättningar för framgång och tillväxt.

I syfte att nå målet för politikområdet prio- riterar regeringen fyra insatsområden: själv- ständigare lärosäten, förbättrad kvalitet i högre utbildning, utökade forskningsresurser samt uni- versitet och högskolor som attraktiva arbets- platser.

8.8.2 Reformer och besparingar

Det är viktigt att högskolesektorn utvecklas mot högre kvalitet och att verksamheten stärks. Re- geringen föreslår nya resurser och att dessa för- delas på prioriterade områden. All statlig verk- samhet är samtidigt föremål för ompriorite- ringar. Samtidigt som högskolesektorn föreslås tilldelas ett reformutrymme avseende kvalitets- förstärkningar och en utbyggd läkarutbildning, föreslås att grundutbildningsanslagen sänks fr.o.m. 2008 med 200 miljoner kronor. Regering- en föreslår att denna sänkning fördelas pro- portionellt på respektive universitet och hög- skola utifrån tilldelade takbelopp. Under 2008 beräknas detta leda till en reell kostnads- minskning om cirka 60 miljoner kronor inklu- sive minskade studiemedelskostnader.

En utbyggnad av läkarutbildningen föreslås med 60 nybörjarplatser, vilket motsvarar 330

118

helårsstudenter fullt utbyggt. Vidare bedömer regeringen att ersättning för läkarutbildningens utbyggnad bör tilldelas respektive universitet och landsting från och med det år då kostnaden uppstår.

Vidare föreslås att anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. mins- kar med 23 miljoner kronor samt att anslaget

25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning minskar med 20 miljoner kronor.

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) aviserade regeringen att möjligheter- na att minska antalet myndigheter ska under- sökas. Inom den högre utbildningen finns i dag flera myndigheter med verksamhetsgrenar som har stödjande och främjande ändamål. Myndig- heten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har enligt sin instruktion i uppdrag att bl.a. stödja och främja arbetet vid universitet och högskolor i frågor gällande verksamheterna breddad rekrytering, pedagogisk utveckling och IT-stödd distansutbildning. Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning bör avvecklas från och med den 1 januari 2009. Frågan om hur myndighetens uppgifter ska hanteras kommer att utredas särskilt. Regeringens uppfattning är att det är naturligt att universitet och högskolor själva tar ett ökat ansvar för att bl.a. säkerställa breddad rekryte- ring och pedagogisk utveckling. Regeringen följer detta arbete noga och vill understryka att arbetet med breddad rekrytering till högskolan även fortsättningsvis är prioriterat. Den högre utbildningen ska vara öppen för alla som har intresse och förutsättningar för sådan utbildning. Enligt 1 kap. 5 § högskolelagen (1992:1434) ska universitet och högskolor aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.

Antalet IT-stödda distanskurser och program inom ramen för Nätuniversitetet uppgick under 2006 till drygt 3 000. Antalet har ökat med cirka 50 procent sedan Nätuniversitetets första verk- samhetsår 2003. Regeringen bedömer att verk- samheten inom ramen för Nätuniversitetet bör finnas kvar. För att få en enhetlighet i informa- tionen till studenterna avseende den IT-stödda distansutbildningen och en tydligare förvalt- ningsstruktur kommer regeringen att överväga om ansvaret för Nätuniversitetet bör överföras till en annan myndighet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

8.8.3 Självständigare lärosäten

Regeringens mål för den högre utbildningen är starka och självständiga lärosäten med stor integ- ritet. Den politiska detaljstyrningen av verk- samhet och organisation ska minska. Regeringen har vidtagit åtgärder för att öka lärosätenas inflytande när det gäller tillsättande av styrelser och avser att återkomma med ytterligare förslag till åtgärder för att minska den politiska styr- ningen och stärka lärosätenas självständighet.

Regeringen avser därför att tillsätta en utred- ning för att utarbeta förslag om hur den statliga styrningen i olika avseenden ska minskas för att öka lärosätenas självbestämmande samtidigt som statens intresse av att kunna styra och kontrol- lera för staten viktiga delar tillvaratas.

Regeringen anser, som ett led i att ge lärosäte- na större utrymme att själva bestämma över för- delningen av resurser, att anslagsposten ”Ersätt- ning av lokalhyror” ska ersättas med anslags- posten ”Övriga forskningsmedel”. Resursför- stärkningar som föreslås i denna proposition kommer huvudsakligen tilldelas anslagsposten ”Övriga forskningsmedel”. Genom detta mins- kar regeringens detaljstyrning av hur resurstill- skott ska fördelas mellan olika vetenskapsområ- den.

8.8.4 Förbättrad utbildningskvalitet

Eftersom kvaliteten är eftersatt i högskolan vill regeringen när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå prioritera kvalitet framför kvantitet. Högskoleverket har bl.a. i en rapport (2007:31 R) sammanställt verkets kvalitets- granskningar 2001–2006. Av rapporten framgår att drygt tio procent av examenstillstånden har ifrågasatts. I flertalet av granskningarna rörande ämnen inom humaniora och samhällsvetenskap beskrivs bristen på ekonomiska resurser som den primära orsaken till kvalitetsproblemen.

I olika sammanhang har riksdag och regering anfört behovet av kvalitetssatsningar inom högre utbildning och forskning. Lärosätena har ratio- naliserat genom att bl.a. minska antalet undervis- ningstimmar samtidigt som undervisningen har genomförts i större grupper. Inom många områ- den finns det för få forskarutbildade lärare, vilket leder till att utbildningen får en sämre forsk- ningsanknytning och därmed urholkad kvalitet.

119

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringen har som grundläggande målsätt- ning att vidta åtgärder för att höja kvaliteten i den högre utbildningen framför ett högre antal platser i högskolan. Ökade resurser för kvalitets- förstärkningar till utbildning på grundnivå och avancerad nivå skapar möjligheter att öka lärar- tätheten generellt och att anställa fler dispu- terade högskolelärare.

Regeringen föreslog redan i budgetpropositio- nen för 2007 att 120 miljoner kronor skulle om- fördelas för en satsning på kvalitet genom att öka ersättningsnivåerna till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teo- logi. Dessa medel föreslås i denna proposition fördelas till respektive lärosätes grundutbild- ningsanslag.

Mot bakgrund av den betoning av kvalitets- frågor som aviserades redan i budgetproposi- tionen för 2007 föreslår regeringen ytterligare en förstärkning av resurser till utbildning på grund- nivå och avancerad nivå. Satsningen föreslås från och med 2008 uppgå till 240 miljoner kronor. Det innebär en ökning av resurserna för utbild- ningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi med 1 300 kronor per helårsstudent, och för naturvetenskap och teknik med 1 000 kronor per helårsstudent. Med den satsning på kvalitet som skedde 2007 kom- mer således totalt 360 miljoner kronor att avsättas för att öka kvaliteten med tyngdpunkt på de utbildningsområden som har de lägsta re- surserna per student.

En annan viktig förutsättning för hög kvalitet och framgångsrika studier i högskolan är att högskolenybörjarna har de förkunskaper som krävs för att kunna tillgodogöra sig utbildnin- gen. I mars 2007 presenterade regeringen propo- sitionen Vägar till högskolan för kunskap och kvalitet (prop. 2006/07:107) med förslag till änd- ringar i reglerna för tillträde till högskole- utbildning som påbörjas på grundnivå. Riks- dagen antog propositionen i juni 2007 (bet. 2006/07:UbU17, rskr. 2006/07:202). Beslutet innebär bl.a. att kraven avseende grundläggande behörighet skärps. På så sätt ökar effektiviteten och kvaliteten höjs i den högre utbildningen. Vidare får universitet och högskolor större frihet att själva bestämma vilka urvalsgrunder som ska tillämpas för tillträde till utbildning som påbörjas på grundnivå. Därmed kan för den sökta utbild- ningen relevanta meriter och erfarenheter använ- das. Regeringen kommer noggrant att följa hur metoderna med och tillämpningen av bedöm-

ning av reell kompetens utvecklas och utifrån detta bedöma behovet av ytterligare insatser för att främja detta arbete.

De nya reglerna premierar också dem som läst språk, matematik och kurser som är relevanta för den sökta utbildningen. Eleverna i gymnasie- skolan får därmed tydliga signaler om att det lönar sig att välja sådana ämnen och fördjup- ningskurser som ger en gedigen grund för högskolestudier och som är särskilt värdefulla för att den sökande på ett bra sätt ska lyckas genomföra den sökta utbildningen. Föränd- ringarna träder i kraft i två steg, 2008 och 2010.

8.8.5 Utökade forskningsresurser

De direkta statsanslagen för forskning och forskarutbildning till lärosätena uppgår i dag till 46 procent av deras samlade intäkter. De direkta anslagen för forskning och forskarutbildning föreslås öka. För 2008 föreslås att 300 miljoner kronor fördelas i enlighet med vad som presenterats i propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80). Efter förslag i bud- getpropositionen för 2007 anvisades ytterligare en förstärkning med 200 miljoner kronor till universiteten. För 2008 föreslår regeringen att lärosätenas resurser till forskning och forskar- utbildning ökar med ytterligare 300 miljoner kronor fördelade till lärosätena väsentligen på grundval av kvalitetskriterier.

Vidare beräknas resurserna till forskning och forskarutbildning att förstärkas med ytterligare 400 miljoner kronor 2009.

Sammantaget kommer resursförstärkningarna att stärka förutsättningarna för högre kvalitet på forskning och utbildning på forskarnivå.

Resursförstärkningar som föreslås i denna proposition kommer regeringen att tilldela huvudsakligen anslagsposten ”Övriga forsk- ningsmedel” (se vidare avsnittet Självständigare lärosäten). Resursutredningen (U 2004:03) har i uppdrag att analysera och föreslå förändringar i systemet för resursfördelning såväl avseende utbildning på grundnivå och avancerad nivå, som för de direkta medlen till utbildning på forskar- nivå och till forskning vid universitet och hög- skolor.

Regeringen avser att under mandatperioden avskaffa skyldigheten för universitet och hög- skolor att till staten betala in åtta procent av de externa, icke-statliga forskningsbidrag som tas

120

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

emot, den s.k. högskolemomsen. Därmed kan resurser i storleksordningen 350 miljoner kronor tillföras högre utbildning och forskning.

Som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill regeringen stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast 2008 en utredning för att möjliggöra avdragsrätt för sådana donationer.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, utg. omr. 16) att Institutet för psykosocial medicin (IPM) ska av- vecklas som myndighet under 2007 och att verk- samheten ska överföras till högskolesektorn. Re- geringen föreslog i 2007 års ekonomiska vår- proposition (prop. 2006/07:100) att myndig- heten ska avvecklas fr.o.m. den 1 oktober 2007, vilket godkänts av riksdagen. Huvuddelen av IPM:s verksamhet inordnas i Stockholms uni- versitet. Den del som i samverkan med Stock- holms läns landsting bildar Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa inordnas i Karolinska institutet.

ojämna könsfördelningen. För att säkerställa att kvinnor och män har likvärdiga möjligheter att utbilda sig inom det område som intresserar dem, anser regeringen att det är viktigt att lärosätena arbetar aktivt och prövar nya vägar vid rekrytering av studenter av det underrepresente- rade könet vid en utbildning. Inom vissa utbild- ningar är skillnaderna även påtagliga mellan hur många kvinnor respektive män som fullföljer utbildningen. Utvecklingen ser olika ut på olika lärosäten och genom att kartlägga lärdomar och goda exempel kan dessa spridas för att bryta invanda könsmönster.

Inom flera kategorier av anställda är köns- fördelningen fortsatt mycket ojämn. Mest an- märkningsvärt är att endast 17 procent av landets professorer är kvinnor och att andelen kvinnliga professorer endast ökat marginellt under de senaste åren. Det finns en rad jämställdhets- främjande åtgärder som bör genomföras och vidareutvecklas vid landets universitet och hög- skolor. Ökad öppenhet när det gäller urval vid anställningar skapar förutsättningar att bryta invanda mönster. Anställning bör ske utifrån tydliga kriterier. De organ som bereder anställ-

8.8.6 Högskolan – en attraktiv arbetsplats ningar inom högskolan bör i möjligaste mån ha

För att kunna hålla högsta kvalitet måste univer- sitet och högskolor kunna attrahera de bästa lärarna och forskarna, från såväl utlandet som det omgivande samhället. Utöver mer resurser till både utbildning och forskning krävs tryggare och tydligare villkor för anställda lärare och forskare samt fungerande system för rekryte- ring, karriär och befordran av lärare och forskare.

En utredare har fått i uppdrag att se över dagens befattningsstruktur vid universitet och högskolor (dir. 2006:48). Utredaren ska föreslå förbättringar för att uppnå en fungerande och sammanhållen meriterings- och karriärväg för kvinnor och män vid lärosätena och i relation till det omgivande samhället. Utredaren ska särskilt beakta målsättningen ökad jämställdhet. Utred- ningen ska presentera sitt betänkande i december 2007.

8.8.7 Jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma formella och reella möjligheter att göra sig gällande i den akademiska världen. All form av diskriminering ska motverkas. Inom vissa utbildningar ökar den

en jämställd representation av kvinnor och män. Regeringen kommer att noga följa utvecklingen inom lärosätenas arbete med jämställdhet för att kunna vidta lämpliga åtgärder om så fordras.

8.8.8 Integration

Invandrare med examen på högskolenivå och ofta kvalificerad yrkeserfarenhet är en stor tillgång för det svenska samhället. Det är viktigt att dessa personer snabbt kommer ut på arbets- marknaden. För samhället är det angeläget att kunskaper och kompetenser tas till vara. För den enskilde individen har en snabb etablering på arbetsmarknaden stor betydelse för integrering- en i samhället. Det är dessutom värdefullt att etableringen kan ske inom områden som de invandrade akademikerna har utbildning för.

Det är svårt för invandrare med utbildning från andra länder att få arbete som motsvarar deras kompetens och utbildning. Detta kan ex- empelvis bero på språkbrister eller att den enskilde har behov av att komplettera delar av sin utbildning. Validering av utbildning och yr- keserfarenhet är ett viktigt steg för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden. Ett annat är

121

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

möjligheten till komplettering av den utländska utbildningen.

Regeringen föreslår att medel anvisas för en fortsatt satsning på kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk jurist- eller lärarutbildning. Regeringen avser att se över och utvärdera den högre praktiska förvaltnings- utbildningen som genomförs vid Göteborgs universitet, Stockholms universitet och Malmö högskola.

Regeringen har gett Göteborgs universitet och Stockholms universitet i uppdrag att under 2007 och 2008 mot särskild ersättning anordna juridisk kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk juristutbildning. Re- geringen har också gett ett antal lärosäten i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad utländsk lärarutbild- ning under 2007 och 2008. Dessa satsningar pågår fortfarande.

För utländska veterinärer med utbildning från tredje land anordnas vid Sveriges lantbruksuni- versitet en tilläggsutbildning som ger möjlighet för dessa att erhålla svensk legitimation.

En viktig grupp, för vilken det i Sverige för närvarande råder brist på arbetskraft, är hälso- och sjukvårdsutbildade personer. Den nuvarande ordningen för erkännande av hälso- och sjuk- vårdsutbildningar från länder utanför EU/EES inklusive Schweiz medför att det för många yrkesutövare tar lång tid innan de kan få be- hörighet och därigenom tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Erfarenheter från regionala projekt har visat att handläggningstiden kan kortas.

Regeringen avser att skapa en rättssäker och effektiv ordning för erkännande av hälso- och sjukvårdsutbildningar från tredje land som leder fram till de yrken som Socialstyrelsen utfärdar legitimation för. En utredare har getts i uppdrag att lämna förslag till en sådan rättssäker och effektiv ordning. Ordningen ska omfatta hela erkännandeprocessen, från ansökan om bedöm- ning av den utländska utbildningen fram till utfärdandet av legitimation. Förslaget ska lämnas till regeringen under hösten 2007.

Regeringen avser att ge ett antal lärosäten i uppdrag att anordna kompletterande utbildning för personer med avslutad hälso- och sjukvårds- utbildning från länder utanför EU/EES inklusive Schweiz som fått ett beslut om kompletterande utbildning från Socialstyrelsen.

Regeringen föreslår att resurser avsätts under 2008 för de integrationssatsningar inom Ut- bildningsdepartementets ansvarsområde som re- dovisas ovan.

8.8.9 Ökad samverkan mellan lärosäten

För att kunna nå en ökad kvalitet i högre utbildning och forskning är det enligt re- geringens uppfattning nödvändigt med en ökad koncentration av kompetens genom att läro- sätena profilerar sig och utvecklar samverkan med varandra. På så sätt kan utbildnings- och forskningsmiljöerna stärkas och lärosätenas kon- kurrenskraft öka, samtidigt som resurserna utnyttjas effektivare. Regeringen vill understryka att förstklassig utbildning och forskning kan bedrivas vid såväl större som mindre lärosäten.

Regeringens grundläggande uppfattning är att lärosätena ska utföra sin verksamhet med stor grad av frihet och självständighet. Förändringar bör bygga på lärosätenas egna bedömningar och på frivillighet. På framställan från lärosäten kom- mer regeringen även fortsättningsvis att pröva om bidrag bör utgå för att stödja frivilliga och framgångsrika samarbeten eller sammanslagning- ar av lärosäten. Regeringen ser även positivt på högskolans samverkan med det omgivande sam- hället.

Akademi Sydost är ett samarbete mellan Växjö universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Kalmar som syftar till att bygga en gemensam stark forsknings- och utbildnings- miljö för att ytterligare höja kvaliteten och öka de tre lärosätenas konkurrenskraft. Under 2007 har regeringen bidragit med cirka 10 miljoner kronor för att fördjupa samarbetet inom Akademi Sydost. Samarbetet har bl.a. inneburit att Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska högskola efter en gemensam översyn av sina verksamheter kommit överens om att Blekinge tekniska högskola ska överta utbildning inom elektroteknikområdet från Högskolan i Kalmar. Regeringen föreslår mot bakgrund av lärosätenas gemensamma framställan att 14 miljoner kronor flyttas mellan de båda lärosätenas grundutbild- ningsanslag.

Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet har gemensamt lagt förslag om att integrera verksamheten vid Lärarhögskolan i Stockholm med verksamheten vid Stockholms universitet. De båda lärosätenas nuvarande

122

grundutbildningsanslag respektive anslag till forskning och forskarutbildning föreslås i denna proposition från och med budgetåret 2008 föras samman till två gemensamma anslag: ett för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och ett för forskning och utbildning på forskarnivå. Stockholms universitet tar därmed över ansvaret för den verksamhet som Lärarhögskolan i Stock- holm hittills svarat för. Lärarhögskolan i Stockholm upphör fr.o.m. den 1 januari 2008 att vara en egen myndighet.

8.8.10 Studie- och yrkesvägledning

Att studera på högskolan innebär en stor in- vestering i både tid och pengar för såväl indivi- den som samhället. Därför måste den sökande kunna ställa höga krav på information om utbildningars innehåll och arbetsmarknad. För att underlätta studenternas val måste det också göras tydligare vilka kvalitetsskillnader som finns mellan olika lärosäten och utbildningar. Här- igenom genereras även incitament för lärosätena att ständigt utveckla sina utbildningar.

Studie- och yrkesvägledning av hög kvalitet i såväl gymnasieskolan som högskolan är nöd- vändig för att tillgodose individens och arbets- marknadens behov. En bra matchning mellan ut- bildning och arbetsmarknad är en viktig förut- sättning för regeringens politik för tillväxt och sysselsättning. Regeringen har därför uppdragit åt universitet och högskolor att förbättra information och vägledning om utbildningsvägar vid lärosätet och arbetsmarknaden för olika utbildningar. Lärosätena ska återrapportera till regeringen i samband med årsredovisningen för 2008 vad som gjorts på området. Regeringen är beredd att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig att de skärpta kraven på studie- och yrkesväg- ledning inte gett tillräckligt resultat.

Regeringen kommer därutöver att ge Högskoleverket i uppdrag att i samverkan med lärosätena utveckla uppföljningen av studenter- nas etablering på arbetsmarknaden efter examen.

8.8.11 Internationalisering

Internationalisering av högre utbildning och forskning är en viktig faktor för att garantera Sveriges konkurrenskraft. Konkurrens med ut- ländska, framgångsrika lärosäten samt interna-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tionell rörlighet av forskare och studenter bidrar till att stärka kvaliteten i utbildningen vid universitet och högskolor. Internationella kon- takter bidrar till att stärka kvaliteten i utbild- ningen vid universitet och högskolor. Kunskap om och förståelse för andra länder och kulturer förvärvas samtidigt som kontakterna kan kom- ma både individ och samhälle till godo. Antalet utländska studenter från både länder inom och utanför EU/EES-området har ökat kontinuerligt vid svenska lärosäten. Detta kan kopplas dels till en allt större internationell rörlighet bland studenter, dels till att svenska lärosäten lägger allt större fokus på internationellt utbyte och internationell rekrytering. Regeringen anser att detta är en positiv utveckling.

Regeringen anser att en viktig uppgift för de svenska universiteten och högskolorna är att förbereda studenterna för en globaliserad värld. Student- och lärarmobilitet bör uppmuntras lik- som gränsöverskridande samarbeten för utveck- ling av kurser och studieprogram.

Som ett led i att underlätta jämförbarheten mellan olika studieprogram och rörligheten för studenterna har den svenska utbildnings- och examensstrukturen ändrats i enlighet med prin- ciperna i Bolognaprocessen. Från och med den 1 juli 2007 gäller att all utbildning och alla examina ska vara placerade på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå.

Regeringen har den 6 september 2007 beslutat om ändring i förordningen (1993:528) om stat- liga myndigheters lokalförsörjning. Som huvud- regel får myndigheter inte ingå hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand för att förse enskild med bostad. Undantag har gjorts för bl.a. universitet och högskolor vid upplåtelse av bostadslägenhet till utländska studenter inom utbytesprogram med andra länder eller gästforskare. Ett sådant undan- tag åtföljs av krav på att universitet och högsko- lor ges rätt att ta ut och disponera avgifter. Förhyrning av bostäder för anställd personal eller andra utländska studenter, s.k. ”free mo- vers”, omfattas inte av undantaget.

8.8.12 Utbyggd läkarutbildning

Regeringen föreslår att medel anvisas för en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen från och med 2008 motsvarande ytterligare åtta nybörjar- platser vardera vid Uppsala universitet, Lunds

123

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet samt 20 nybörjarplatser vid Umeå universitet. Fullt utbyggd uppgår ökningen till 330 helårsstuden- ter.

Utökningen vid Umeå universitet innebär att det blir möjligt att påbörja en mer decentralise- rad form av läkarutbildning.

Med den nu angivna utbyggnaden med 60 nybörjarplatser har läkarutbildningen sedan hösten 2006 byggts ut med totalt motsvarande 660 helårsstudenter.

8.8.13 En förbättrad lärarutbildning

Alltför många lärare saknar antingen utbildning i undervisningsämnet eller pedagogisk utbildning. Samtidigt har Högskoleverket i utvärderingar 2005 och 2007 påvisat att det finns allvarliga kvalitetsbrister i lärarutbildningen.

Regeringen har tillsatt en utredning (dir. 2007:103) som ska föreslå hur en ny lärarut- bildning bör utformas och om det inom ramen för lärarutbildningen bör införas egna examina för olika inriktningar. Utgångspunkten för ut- redaren ska vara att ämnesdjupet ska ha en större tyngd än i nuvarande lärarutbildning och att utbildningen ska kvalitetssäkras. Utredaren ska lämna sitt förslag senast den 15 september 2008.

8.8.14 Försvarshögskolan

Regeringen föreslog i propositionen Högskole- utbildning av officerare (prop. 2006/07:64) att Försvarshögskolan ska inrättas som en högskola som lyder under högskolelagen (1992:1434) från och med den 1 januari 2008. Riksdagen har be- slutat i enlighet med förslagen i propositionen (bet. 2006/07:FöU9, rskr. 2006/07:193).

Beslutet innebär bl.a. att viss officers- utbildning kan ges som högskoleutbildning efter att högskolan har fått tillstånd att utfärda vissa examina. Försvarshögskolans ansökan om till- stånd att utfärda vissa examina har remitterats till Högskoleverket. Målsättningen är att Försvars- högskolan ska ha tillstånd att utfärda examina från inrättandet den 1 januari 2008.

8.8.15 Kommersialisering av forsknings- resultat och holdingbolag

En ökad kommersialisering av forskningsresultat stärker företagandet och tillväxten och är därför en prioriterad fråga för regeringen. Det är viktigt att Sverige omsätter forskning och patent i nya och växande företag. För att underlätta lärosäte- nas samverkan med företag och samverkan inom EU:s forskningsprogram har en lagändring trätt i kraft den 1 juli 2007. Ändringen innebär att det i sekretesslagstiftningen införs ett sekretesskydd hos universitet och högskolor för uppgift om enskilda affärs- eller driftsförhållanden, uppfin- ningar eller forskningsresultat som har lämnats eller kommit fram vid forskningssamverkan mellan ett universitet eller en högskola och en enskild.

Holdingbolagen har en viktig roll när det gäller att underlätta att forskningen i högre utsträckning resulterar i företagande. Holding- bolagen har till uppgift att genom att äga och förvalta andra bolag bistå forskare som vill kommersialisera sina forskningsresultat.

Det finns i dag 15 holdingbolag knutna till universitet och högskolor. Holdingbolagen har utvecklats olika beroende på bl.a. berört lärosätes inriktning, storlek samt det omgivande närings- livets struktur och tillgången till extern finansie- ring. I enlighet med vad som aviserats i den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80) har en för- handlare haft i uppdrag att föreslå bl.a. hur en minskning av antalet bolag kan genomföras för att effektivare utnyttja befintliga resurser. I upp- draget ingick även att ta fram ett förslag till fördelning av de i den forskningspolitiska propositionen föreslagna 60 miljoner kronor som förstärkning av holdingbolagen. Uppdraget redovisades under hösten 2006 och remissbe- handlades under våren 2007 (U2007:8271/UH). Inriktningen ska vara att befintliga holdingbolag knutna till universitet och högskolor bör ingå i färre men starkare strukturer.

Regeringen avser att i den forskningspolitiska propositionen återkomma till frågan om kom- mersialisering av forskning.

8.8.16 Ett modernt studentinflytande

Regeringen vill säkerställa och stärka student- inflytandet och en god studiesocial verksamhet

124

vid landets lärosäten. Dagens kår- och nations- obligatorium är felaktigt utifrån grund- läggande demokratiska principer. Det bör enligt regeringens uppfattning därför avskaffas och ersättas av moderna former för studentin- flytande. Det är viktigt att angelägna uppgifter och värdefull verksamhet som i dag utförs av studentkårerna, nationerna och studentför- eningarna kan fortgå under andra former. Studenterna bör ha en väl fungerande rep- resentationsrätt i beslutande och beredande organ. En utredare (dir. 2007:49) har tillsatts för att föreslå de åtgärder som behövs för att modernisera och stärka studentinflytandet när kårobligatoriet avskaffas. Utredaren ska lämna sitt förslag senast den 15 februari 2008.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Förutom företrädare från regeringen ingår representanter från akademi, statsförvaltning, näringsliv, kultursektor och fackförbund i Globaliseringsrådet. Rådet leds av högskole- och forskningsministern.

Resultatet av rådets arbete ska sammanfattas i en slutrapport senast under 2009.

8.9 Globaliseringsrådet

Regeringen inrättade ett Globaliseringsråd i december 2006. Uppgiften är att ta fram underlag för en allsidig belysning av hur Sverige kan dra största möjliga nytta av globaliseringen. Detta kommer att ske bl.a. i form av underlags- rapporter som publiceras med början hösten 2007. Rådet ska stimulera till debatt om de förändringar Sverige står inför. Arbetet i rådet ska präglas av ett engagemang för Sverige som ligger bortom partipolitikens ibland snäva, konfliktorienterade och kortsiktiga hållning.

Rådet för en bred diskussion om de utmaningar och möjligheter globaliseringen innebär för Sverige med tonvikt på sådana åtgärder som ökar Sveriges konkurrens- och attraktionskraft. Det kan bland annat röra sig om att främja Sverige som kunskapsnation, att skapa goda förutsättningar för ett starkt och dynamiskt näringsliv, att skapa en väl fungerande arbetsmarknad samt att bemöta den hårdnande internationella konkurrensen på rätt sätt.

125

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9 Budgetförslag

9.1 Anslag

9.1.1 25:1 Statens skolverk

Tabell 9.25:1 Anslagsutveckling för Statens skolverk

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	304 024		sparande	17 121
			1	Utgifts-
2007	Anslag	356 926		prognos	367 342
2008	Förslag	510 448
2009	Beräknat	522 243	2
2010	Beräknat	536 901	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 510 424 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 511 403 tkr i 2008 års prisnivå.

Statens skolverk är sektorsmyndighet för det offentliga skolväsendet för barn, ungdomar och vuxna och för den av det allmänna anordnade förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket ska enligt sin instruktion bidra till måluppfyllelsen inom politikområdet, bl.a. genom att i sin utbildningsinspektion granska kvaliteten i skolväsendet, förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande.

Inom Skolverket finns även barn- och elev- ombudet för likabehandling. Det är en särskild funktion med uppgift att tillvarata barnets och elevens rätt i mål om skadestånd enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Anslaget används även till de kansligöromål, föredragningar av ärenden, ekonomiadministra- tion och därmed sammanhängande sysslor som Skolverket instruktionsenligt utför åt Skolväsen- dets överklagandenämnd.

Regeringens överväganden

Skolverkets uppgifter är sedan den 1 mars 2003 koncentrerade främst till kvalitetsgranskning och tillsyn, men verket svarar även för uppfölj- ning och utvärdering samt utveckling av styr- dokument m.m. Skolverket är för närvarande, tillsammans med övriga myndigheter på skol- området, föremål för en översyn (dir. 2007:28). Utredarens uppgift är att föreslå en effektiv myndighetsstruktur med färre myndigheter för skolväsendet.

Utbildningsinspektionen är den dominerande verksamheten och tar 40 procent av Skolverkets resurser i anspråk. Under 2006 genomfördes inspektioner i 53 kommuner. I enlighet med budgetpropositionen för 2007 tillförs anslaget 150 miljoner kronor från 2008 avseende främst utbildningsinspektion, i syfte att möjliggöra tätare och skarpare inspektioner.

Antalet ärenden som inkommer till Skol- verket har ökat inom flera olika områden. An- talet ansökningar om start av fristående skolor har bl.a. ökat med 200 till 563 ansökningar 2006.

Barn- och elevombudet för likabehandling, som inrättades den 1 april 2006, har under 2006 tagit emot 150 anmälningar enligt lagen (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Enligt Skolverkets årsredovisning ledde anmälan i två fall till skadeståndskrav gentemot huvud- mannen, varav ett fall ledde till stämnings- ansökan till domstol.

Anslaget tillförs 1 100 000 kronor från 25:16

Utveckling av påbyggnadsutbildningar (2007) för administration av statsbidrag för viss påbygg- nadsutbildning.

127

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 510 448 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:1 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	356 926	356 926	356 926
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 422	10 743	20 339
Beslut	150 000	153 473	158 536
Överföring till/från andra
anslag	1 100	1 100	1 100
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	510 448	522 243	536 901

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.2 25:2 Myndigheten för skolutveckling

Tabell 9.25:2 Anslagsutveckling för Myndigheten för skolutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	95 652		sparande	1 296
			1	Utgifts-
2007	Anslag	97 536		prognos	97 060
2008	Förslag	98 227
2009	Beräknat	100 492	2
2010	Beräknat	103 099	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 98 227 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 98 227 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för att täcka Myndigheten för skolutvecklings förvaltningskostnader. Myndig- heten för skolutveckling har i uppgift att stödja den lokala verksamhetsutvecklingen i förskole- verksamhet, skolbarnsomsorg, förskoleklass, skola och vuxenutbildning i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse och likvärdighet i utbildningen. Stödet ges i form av generella utvecklingsinsatser inriktade på nationellt prioriterade områden och i form av riktat utvecklingsstöd främst genom att stödja lokalt kvalitetsutvecklingsarbete och utveckling av lärande och lärmiljöer.

Regeringens överväganden

Myndigheten för skolutveckling har en central roll när det gäller att stimulera den lokala utveck- lingen inom förskoleverksamheten, skolbarns- omsorgen, förskoleklassen och skolan samt vad gäller insatser för vuxnas lärande. Myndigheten är för närvarande, tillsammans med övriga myn- digheter på skolområdet, föremål för en översyn (dir. 2007:28). Utredarens uppgift är att föreslå en effektiv myndighetsstruktur med färre myn- digheter för skolväsendet m.m.

Myndigheten har sedan den inrättades i mars 2003 utvecklat sin verksamhet för att möta olika målgruppers behov av stöd i sitt utvecklings- arbete.

Myndigheten ska även fortsättningsvis priori- tera insatser som leder till ökad måluppfyllelse i skolan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 98 227 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:2 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	97 536	97 536	97 536
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	691	2 956	5 563
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	98 227	100 492	103 099

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

128

9.1.3 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tabell 9.25:3 Anslagsutveckling för Utveckling av skol- väsende, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	444 319		sparande	22 357
			1	Utgifts-
2007	Anslag	654 861		prognos	616 253
2008	Förslag	779 338
2009	Beräknat	992 640	2
2010	Beräknat	1 125 274	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 936 737 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 057 447 tkr i 2008 års prisnivå.

Ändamålet med anslaget är att främja utveckling av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, för- skoleklass, skola och vuxenutbildning. Anslaget finansierar främst insatser som Myndigheten för skolutveckling vidtar för att stödja och stimulera kommunernas verksamhetsutveckling inom dessa områden. Stödet avser verksamheter med såväl kommunal som annan huvudman. Anslaget används även för statlig rektorsutbildning, vissa utredningar på skolområdet och annat centralt initierat utvecklingsarbete inom utbildnings- systemet samt för administration, uppföljning och utvärdering av vissa särskilda uppdrag och satsningar. Anslaget innehåller även medel för vissa andra satsningar som för närvarande bereds inom Regeringskansliet.

Regeringens överväganden

Anslaget har minskat sedan föregående år med anledning av att resurser för lärares fortbildning samt möjlighet till forskning har flyttats till anslag 25:11 Fortbildning av lärare och 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Vidare har anslaget minskats med 66,65 miljoner kronor som har flyttats till anslag 25:11 Fortbildning av lärare för att finansiera fortbild- ning i specialpedagogik.

Medel på anslaget ska användas bl.a. till att stärka arbetet med basfärdigheterna läsning, skrivning och räkning med fokus på årskurserna 1–3, satsningar på funktionshindrade elever och till att utveckla evidensbaserade och kvalitets- säkrade metoder mot mobbning i skolan. Medel ska även användas till insatser för att stödja elevernas utveckling mot målen och för lärarnas

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kontinuerliga utvärdering och uppföljning genom regelbundna obligatoriska avstämnings- tillfällen samt till försöksverksamhet med gym- nasial lärlingsutbildning, inklusive handledar- utbildning.

Med anledning av att EU:s nya utbild- ningsprogram medför nya arbetsuppgifter minskar anslaget med 0,75 miljoner kronor. I syfte att finansiera fortbildningsinsatser inom EU-programmet Comenius minskar anslaget med 2 miljoner kronor.

För att finansiera den nyinrättade special- lärarutbildningen överförs för budgetåret 2008 15 miljoner kronor till anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. För att bidra till finansiering av de utgifter för studiemedel och studiemedelsräntor som följer av de nya platserna på specialläratutbildningen minskas anslaget 2008 med 7,162 miljoner kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 779 338 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 138 511	1 138 511	1 138 511
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 286	41 648	80 781
Beslut	-366 459	-187 520	-94 017
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	779 338	992 640	1 125 274

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Myndigheten för skolutveckling är i behov av att kunna lämna förhandsbesked till bl.a. skol- huvudmän om framtida bidrag för utveck- lingsprojekt. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2008, för ramanslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, för- skoleverksamhet och skolbarnsomsorg, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 253 000 000 kronor under perioden 2009 –2010.

129

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden		550 000	252 692
Nya åtaganden	550 000	0
Infriade åtaganden	0	-297 308	-192 893	-59 799
Utestående åtaganden	550 000	252 692
Erhållet/föreslaget bemyndigande	550 000	253 000

9.1.4 25:4 Specialpedagogiska institutet

Tabell 9.25:4 Anslagsutveckling för Specialpedagogiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	364 648		sparande	10 669
			1	Utgifts-
2007	Anslag	367 117		prognos	373 189
2008	Förslag	369 892
2009	Beräknat	378 380	2
2010	Beräknat	388 155	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 369 892 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 369 892 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Specialpedagogiska institutets förvaltningskostnader. Vidare används anslaget för att delvis täcka kostnader för institutets uppdrag på läromedelsområdet. Specialpedagogiska institutet är en rikstäckande myndighet för statens samlade stöd i special- pedagogiska frågor rörande barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Institutets uppgift är att ge specialpedagogiskt stöd till kommuner och andra huvudmän som ansvarar för förskoleverksamhet, skola, skol- barnsomsorg och vuxenutbildning. I uppdraget ingår att sprida information och kunskap inom det specialpedagogiska området samt att initiera och medverka i utvecklingsarbete inom området. Därutöver har institutet genom ett läromedels- råd i uppdrag att tillgodose behovet av anpassade läromedel för barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:4 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006		18 219	144 400	-126 181
Prognos 2007		14 000	130 200	-116 200
Budget 2008		10 500	121 000	-110 500

Intäkterna avser dels ersättning från kommu- nerna för elever vid Resurscenter syn i Örebro samt Resurscenter tal och språk i Sigtuna, dels intäkter från läromedelsförsörjningen. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten. Det ekonomiska målet är att intäkterna delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsintäkter ska finansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

Kommunernas efterfrågan på institutets special- pedagogiska kompetens har ökat under 2006. Uppdragen har varit fler och rört komplicerade specialpedagogiska frågor.

En särskild utredare har i maj 2007 presenterat förslag på hur Ekeskolan och Hällsboskolan kan återetableras som statliga specialskolor för elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt för elever med grav språkstörning (SOU 2007:30). Vid Ekeskolan och Hällsboskolan bedriver Specialpedagogiska institutet i dag undervisning i särskilda resurscentrum.

Regeringen har tillsatt en utredare för att göra en översyn av myndighetsstrukturen inom skol- väsendet m.m. (dir. 2007:28). Utredaren ska utgå från att det ska finnas en myndighet som ska ge stöd och råd i specialpedagogiska frågor samt

130

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

bedriva undervisning för vissa barn och ung- domar med funktionshinder.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 369 892 00 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	367 117	367 117	367 117
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 775	11 263	21 038
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	369 892	378 380	388 155

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Läromedelsrådet behöver kunna lämna för- handsbesked till förlag på den kommersiella marknaden. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2008, för ramanslaget 25:4 Specialpedagogiska institutet, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 11 500 000 kronor under perioden 2009– 2010.

Tabell 9.25:4 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden	3 952	4 975	6 345	11 500
Nya åtaganden	3 675	5 470	10 155
Infriade åtaganden	-2 653	-4 100	-5 000	-5 100	-6 400
Utestående åtaganden	4 975	6 345	11 500
Erhållet/föreslaget bemyndigande	13 000	13 000	11 500

131

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.5 25:5 Specialskolemyndigheten

Tabell 9.25:5 Anslagsutveckling för Specialskolemyndig- heten

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	252 079		sparande	7 042
			1	Utgifts-
2007	Anslag	256 683		prognos	254 358
2008	Förslag	268 269
2009	Beräknat	269 514	2
2010	Beräknat	276 626	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 263 269 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 263 269 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Specialskolemyndighetens förvaltningskostnader. Utbildningen i special- skolan har som mål att ge barn och ungdomar som är döva, dövblindfödda eller hörselskadade en utbildning anpassad till varje elevs förutsätt- ningar och som så långt det är möjligt motsvarar den utbildning som ges i grundskolan eller för berörda elever i särskolan. Förutsättningen för elevernas kunskapsmässiga och sociala utveck- ling är att de erbjuds en teckenspråkig miljö.

Myndigheten består av sex skolenheter, varav fem är regionala specialskolor för döva och hörselskadade elever och en är en nationell specialskola för döva och hörselskadade med ut- vecklingsstörning samt för dövblindfödda elever.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:5 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006		106 683	362 523	-256 840
Prognos 2007		108 000	369 450	-261 450
Budget 2008		108 000	369 450	-261 450

Avgifterna utgörs av ersättning från kommu- nerna för elever i specialskola. Dessa intäkter får disponeras av myndigheten.

Det ekonomiska målet är att intäkterna från Specialskolemyndighetens verksamhet delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. Kostnader som inte finansieras med avgiftsinkomster ska finansieras från detta anslag.

Regeringens överväganden

Specialskolans målgrupp är fortsatt mycket heterogen. Vidare krävs en hög grad av individ- anpassning för att ge varje elev förutsättningar att klara de mål som staten ställer på verksam- heten. Myndigheten uppskattar att närmare 40 procent av eleverna är i behov av särskilt stöd. För att få en bättre uppfattning av kvaliteten på specialskolans verksamhet har regeringen gett Specialskolemyndigheten i uppdrag att i samråd med Statens skolverk identifiera elevgrupper i grundskolan som motsvarar de i specialskolan. Syftet är att hitta jämförelsegrupper för att på så vis ytterligare kvalitetssäkra utbildningen i den statliga specialskolan.

En särskild utredare har i maj 2007 presenterat förslag på hur Ekeskolan och Hällboskolan kan återetableras som statliga specialskolor för elever med synskada och ytterligare funktionshinder samt för elever med grav språkstörning (SOU 2007:30).

Regeringen har tillsatt en utredare för att göra en översyn av myndighetsstrukturen inom skol- väsendet m.m. (dir. 2007:28). Utredaren ska utgå från att det ska finnas en myndighet som ska ge stöd och råd i specialpedagogiska frågor samt bedriva undervisning för vissa barn och ung- domar med funktionshinder.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 268 269 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	256 683	256 683	256 683
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 586	12 831	19 943
Beslut	5 000	0	0
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	268 269	269 514	276 626

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

132

9.1.6 25:6 Särskilda insatser på skolområdet

Tabell 9.25:6 Anslagsutveckling för Särskilda insatser på skolområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	288 853		sparande	10 909
			1	Utgifts-
2007	Anslag	301 739		prognos	297 569
2008	Förslag	305 959
2009	Beräknat	317 408	2
2010	Beräknat	330 443	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 305 959 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 305 959 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för i huvudsak:

bidrag till kommuner för samordnade regionala utbildningsinsatser för elever med funktionshinder och samordnade utbild- ningsinsatser avseende särskild undervis- ning på sjukhus m.m.,

ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kom- muner för speciellt anpassad gymnasieut- bildning för svårt rörelsehindrade elever (Rh) från hela landet,

bidrag till Örebro kommun enligt avtal mellan staten och kommunen om viss stat- lig ersättning avseende gymnasial utbild- ning i Örebro för döva och hörselskadade elever (RGD/RGH), och

särskilda statsbidrag enligt avtal mellan sta- ten och Sörmlands landsting samt Örebro kommun om bidrag till kostnader för viss riksrekryterande utbildning för elever med

utvecklingsstörning.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Regeringens överväganden

För döva och hörselskadade elever finns riks- gymnasieverksamhet (RGD/RGH) i Örebro kommun. Under läsåret 2006/07 gick 420 elever på riksgymnasierna.

För elever med svåra rörelsehinder anordnas Rh-anpassad gymnasieutbildning enligt 5 kap. 7 § skollagen (1985:1100) i Göteborgs, Kristianstads kommun, Stockholms och i Umeå

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

kommuner. Läsåret 2006/07 omfattade verksam- heten 170 elever.

Specialpedagogiska institutet har redovisat en översyn av bidrag som lämnas enligt förord- ningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Anslaget minskas med en miljon kronor för att bidra till finansieringen av regeringens utökade integrationsinsatser.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 305 959 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:6 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	301 739	301 739	301 739
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 220	16 706	29 784
Beslut	-1 000	-1 037	-1 080
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	305 959	317 408	330 443

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.7 25:7 Sameskolstyrelsen

Tabell 9.25:7 Anslagsutveckling för Sameskolstyrelsen

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	33 936		sparande	2 423
			1	Utgifts-
2007	Anslag	26 026		prognos	25 534
2008	Förslag	26 230
2009	Beräknat	26 831	2
2010	Beräknat	27 524	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 26 230 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 26 230 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Sameskolstyrelsens förvalt- ningskostnader. Sameskolstyrelsen är styrelse för sameskolorna och integrerad samisk under- visning i kommunal grundskola. Sameskol- styrelsen ska främja och utveckla samisk undervisning och bör bistå vid uppsökande verksamhet bland samer samt informera om

133

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

sameskolan och samisk undervisning i det offentliga skolväsendet.

Ändamålet för anslaget är att ge samiska barn en utbildning med samisk inriktning och att bidra till att bevara och utveckla det samiska språket och den samiska kulturen. Utbildningen bedrivs vid sameskolor samt i integrerad samisk undervisning i kommunal grundskola. Utbild- ningen ska för sameskolan motsvara utbildning- en till och med årskurs 6 i grundskolan och för den integrerade samiska undervisningen till och med årskurs 9 i grundskolan.

Sameskolstyrelsen får efter avtal med en kommun fullgöra kommunens uppgifter av- seende förskoleklass och förskole- och fritids- hemsverksamheten för samiska barn.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:7 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006	6 955	12 048	33 936
Prognos 2007		26 400	49 200	-25 800
Budget 2008		25 000	51 000	-26 000

De intäkter som Sameskolstyrelsen får disponera avser främst ersättning från kommuner för samisk förskola och fritidshem som Sameskol- styrelsen bedriver efter avtal samt ersättning för elever i sameskolan.

Från 2007 har det ekonomiska målet för verksamheten Samisk förskola och fritidshem förändrats från full kostnadstäckning till att de delvis ska täcka kostnaderna för verksamheten. De kostnader som inte finansieras av avgifter ska finansieras från detta anslag.

Villkoren för sameskolan har ändras så att ersättningen från hemkommunerna disponeras av Sameskolstyrelsen i stället för att, som tidigare, tillföras inkomsttitel (staten). Medlen på anslaget minskades samtidigt. Sameskol- styrelsens handlingsutrymme och ansvar för sin ekonomi ökar genom detta.

Regeringens överväganden

Elevantalet vid sameskolorna är i stort sett oförändrat medan antalet barn i samiska förskolor ökat kraftigt under de senaste åren.

Det finns sex sameskolor med totalt 163 elever i förskoleklass och årskurserna 1–6. Integrerad samisk undervisning finns vid 16 skolor i 10 kommuner med totalt 154 elever. Förskolor finns i anslutning till fyra av sameskolorna, där

antalet barn	ökat från 91 barn 2005 till
107 följande	år. Fritidshem finns vid samtliga

sameskolor, i vilka antalet barn var 49 hösten 2006 vilket innebär en ökning med 9 barn från föregående år. Måluppfyllelsen i sameskolan bedöms vara god.

En större enhetlighet bör eftersträvas i kommunernas avgifter till Sameskolstyrelsen för en plats i samisk förskola och fritidshem. Regeringen har därför uppdragit åt Ekonomi- styrningsverket att i samråd med Sameskol- styrelsen utarbeta förslag till hur avgifterna kan regleras i förordning.

Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att göra en översyn av myndighetsstrukturen inom skolväsendet m.m. (dir. 2007:28). Ut- redaren ska överväga möjligheten att inrymma den verksamhet som bedrivs av Sameskol- styrelsen i Sametinget för att samla ansvaret för frågor som har särskild betydelse för det samiska folket. Ett förslag till ny myndighetsstruktur ska presenteras senast den 1 november 2007.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 26 230 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	26 026	26 026	26 026
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	204	805	1 498
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	26 230	26 831	27 524

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

134

9.1.8 25:8 Maxtaxa i förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg m.m.

Tabell 9.25:8 Anslagsutveckling för Maxtaxa i förskoleverk- samhet, skolbarnsomsorg m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	3 659 943		sparande	1 451
			1	Utgifts-
2007	Anslag	3 660 000		prognos	3 659 892
2008	Förslag	3 660 000
2009	Beräknat	3 660 000
2010	Beräknat	3 660 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är att finansiera statsbidrag till de kommuner som har ett system med maxtaxa i förskoleverksamheten och skolbarns- omsorgen samt det statsbidrag för kvalitets- säkrande åtgärder som ska lämnas till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Under an- slaget bekostas även Skolverkets administration av rekvisitioner från kommunerna samt den uppföljning av reformens olika delar för vilken Skolverket ska ansvara. Kompensationen till kommunerna för de övriga delarna av reformen om maxtaxa och allmän förskola ges genom det generella statsbidraget under utg.omr. 25, anslag 48:1 Kommunalekonomisk utjämning.

Regeringens överväganden

Regeringen bedömer att alla kommuner kommer att tillämpa systemet med maxtaxa i förskole- verksamheten och skolbarnsomsorgen. Mot bakgrund av detta föreslår regeringen att riks- dagen anvisar ett ramanslag om 3 660 000 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	3 660 000	3 660 000	3 660 000

Förändring till följd av:

Beslut

Överföring till/från andra anslag

Övrigt

Förslag/beräknat anslag

3 660 000

3 660 000

3 660 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.9 25:9 Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola

Tabell 9.25:9 Anslagsutveckling för Bidrag till viss verksamhet motsvarande förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, grundskola och gymnasieskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	144 894		sparande	-8 997
			1	Utgifts-
2007	Anslag	142 459		prognos	137 736
2008	Förslag	144 924
2009	Beräknat	149 013	2
2010	Beräknat	153 659	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 144 924 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 144 924 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för i huvudsak:

särskilt verksamhetsstöd till bl.a. vissa riks- rekryterande gymnasiala utbildningar och förberedande dansutbildningar i Stock- holm, Göteborg, Malmö och Piteå,

bidrag till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Organisation (IBO) i Genève, särskilt statsbidrag till Göteborgs och Stockholms kommuner för IB-utbild- ning samt för IB-utbildning vid Sigtuna- skolan Humanistiska Läroverket,

ersättning till kommuner och landsting för kostnader för nordiska elever på gymnasial nivå,

ersättning vid personskada till elev i viss gymnasieutbildning,

bidrag till riksinternatskolor enligt avtal mellan staten och respektive riksinternat- skola,

statsbidrag till kostnader för utlandssvenska elevers skolgång i Sverige, och

statsbidrag för vissa barn och ungdomar

som inte är folkbokförda i Sverige.

Den huvudsakliga faktorn som styr utgifterna på anslaget är antalet elever.

Regeringens överväganden

Det tidigare särskilda statsbidraget till interna- tionella skolor upphörde att gälla den 30 juni 2007. Enligt 9 kap. 7 b och 8 e §§ skollagen

135

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

(1985:1100) ska numera hemkommunen under vissa förutsättningar lämna bidrag för en elev som genomgår utbildning i en internationell skola. Beskickningsmedlemmars barns rätt till viss utbildning och statsbidrag regleras numera i förordningen (2007:81) om utbildning och stats- bidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Från anslaget utbetalas även bidrag till en kommun för elever från annat nordiskt land som studerar i Sverige med stöd av överens- kommelsen om nordisk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Ersättningen avser det över- skjutande antalet elever som kommunen tagit emot i förhållande till det antal elever som genomgått utbildning i annat nordiskt land. Höstterminen 2006 lämnades bidrag för 284 nordiska elever och vårterminen 2007 var antalet nordiska elever 281. Antalet nordiska elever för vilka ersättning utgår har successivt ökat. Statens skolverk har föreslagit och, med stöd av ändringar i sitt regleringsbrev för budget- året 2007, vidtagit åtgärder som resulterat i att kostnaden per elev har minskat med cirka fem procent från hösten 2006 till våren 2007.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 144 924 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	142 459	142 459	142 459
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 465	6 554	11 200
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	144 924	149 013	153 659

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.10 25:10 Bidrag till svensk undervisning i utlandet

Tabell 9.25:10 Anslagsutveckling för Bidrag till svensk

undervisning i utlandet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	85 749		sparande	12 472
			1	Utgifts-
2007	Anslag	97 587		prognos	87 854
2008	Förslag	92 575
2009	Beräknat	94 621	2
2010	Beräknat	97 023	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 92 575 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 92 575 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget ändamål är att finansiera statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ung- domar. Statsbidrag lämnas till:

huvudmannen för en svensk utlandsskola,

distansundervisning,

kompletterande svensk undervisning,

undervisning vid utländsk skola (inter-

nationell skola).

Bestämmelserna syftar till att ge utlands- svenska barn och ungdomar utbildning som motsvarar förskoleklassen, grundskolan och så långt det är möjligt gymnasieskolan eller under- visning i svenska och om Sverige om de går i en utländsk skola. För att bidrag ska ges för en elev måste en av vårdnadshavarna vistas i utlandet på grund av verksamhet som bedöms väsentlig för det svenska samhället.

Anslaget används även för lönekostnader m.m. som tillkommer nationellt anställda lärare m.fl. vid Europaskolorna, samt utvecklings- insatser kopplade till svensk undervisning i utlandet.

Regeringens överväganden

Det fanns 25 svenska utlandsskolor läsåret 2006/07 som bedrev undervisning på grund- skolenivå och vid 21 av dessa fanns även elever i förskoleklass och vid 6 undervisning på gymna- sienivå. Totalt deltog 1 256 elever i undervisning vid svenska utlandsskolor. Genomsnittskost- naden för en elev var 100 700 kronor. Antalet elever fortsätter att sjunka. Dessutom har andelen statsbidragsberättigade elever minskat.

136

Anslaget har minskats med 5,3 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av regeringens utökade integrationsinsatser.

Vidare överförs 1,4 miljoner kronor till utg.omr. 4 anslag 4:1 Polisorganisationen i syfte att finansiera ökade utgifter på grund av förslag om utvidgad registerkontroll inom förskole- verksamhet, skola och skolbarnsomsorg i en planerad proposition.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 92 575 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	97 587	97 587	97 587
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 688	3 882	6 458
Beslut	-6 700	-6 848	-7 022
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	92 575	94 621	97 023

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.11 25:11 Fortbildning av lärare

Tabell 9.25:11 Anslagsutveckling för Fortbildning av lärare

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall			sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	366 650		prognos	196 415
2008	Förslag	697 087
2009	Beräknat	897 087
2010	Beräknat	1 017 000

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

Anslagets ändamål är att finansiera insatser för att stärka lärares möjlighet till fortbildning. Medlen ska användas till sådan fortbildning som genomförs på uppdrag av Skolverket i enlighet med regeringens uppdrag till myndigheten (U2007/3168/S). Medlen ska även användas till statsbidrag enligt förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare. Under anslaget bekostas även Skolverkets kostnader för

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

arbete med administration och uppföljning av fortbildningsinsatserna.

Regeringens överväganden

För att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning inleds under 2007 en omfattande och långsiktig satsning på akademisk fortbild- ning för lärare. Syftet är stärka lärares kompetens för att därigenom öka elevers måluppfyllelse. Fokus ska ligga på att stärka lärares ämnesteoret- iska och ämnesdidaktiska kompetens, men också på annan relevant fortbildning som främjar elevernas måluppfyllelse. Under 2007 har an- slaget utökats med 66,65 miljoner kronor för att finansiera fortbildning i specialpedagogik. An- slaget har därutöver utökats med 22 miljoner kronor för fortbildning av lärare inom svensk- undervisning för invandrare.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår rege- ringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 697 087 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:11 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Beslut	697 087	897 087	1 017 000
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	697 087	897 087	1 017 000

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Skolverket kommer att skriva fleråriga avtal med lärosäten om uppdragsutbildning samt lämna förhandsbesked till skolhuvudmän om stats- bidrag. För att möjliggöra för myndigheten att göra framtida ekonomiska åtaganden föreslås att regeringen bemyndigas att under 2008, för ramanslaget 25:11 Fortbildning av lärare besluta om kommande utgifter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 900 000 000 kronor under perioden 2009–2010.

137

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.11 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden		900 000	1 900 000
Nya åtaganden	900 000	1 600 000
Infriade åtaganden	0	-600 000	-890 000	-1 010 000
Utestående åtaganden	900 000	1 900 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	900 000	1 900 000

9.1.12 25:12 Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tabell 9.25:12 Anslagsutveckling för Nationellt centrum för flexibelt lärande

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	95 820		sparande	6 684
			1	Utgifts-
2007	Anslag	100 917		prognos	86 325
2008	Förslag	101 605
2009	Beräknat	104 169	2
2010	Beräknat	107 129	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2 Motsvarar 101 605 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 101 605 tkr i 2008 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera:

verksamheten vid myndigheten Nationellt centrum för flexibelt lärande,

utgifter för utvecklingsprojekt inom folkbildningen och kommunernas vuxenut- bildning,

utgifter för utvecklingen av Folkbildnings- nätet, och

utgifter för utvecklingen av läromedel för vuxenstuderande med teckenspråk som första språk.

Anslagssparande 2006 har uppstått huvudsakli- gen på grund av ett systematiskt redovisningsfel som upptäcktes under bokslutet. 4,7 miljoner kronor har bortförts genom indragning.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Nationellt centrum för flexibelt lärande tillhan- dahåller bl.a. avgiftsbelagd utbildning främst till kommuner och privata arbetsgivare, är värd- myndighet för Valideringsdelegationen och

kontaktmyndighet för det nordiska nätverket för vuxnas lärande. Myndigheten främjar också flexibelt lärande genom att delta i utvecklings- projekt hos vissa statliga myndigheter.

Tabell 9.25:12 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -kost-
			nad)

Utfall 2006	19 141	17 853	1 288
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	11 400	11 400	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	7 900	7 900	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Regeringen redovisar resultaten av verksamheten i avsnitt 6 Vuxenutbildning. Myndigheten är för närvarande, tillsammans med övriga myndighe- ter på skolområdet, föremål för en översyn (dir. 2007:28). Utredarens uppgift är att föreslå en effektiv myndighetsstruktur med färre myndig- heter för skolväsendet m.m.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 101 605 000 kronor för budgetåret 2008.

138

Tabell 9.25:12 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	100 917	100 917	100 917
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	688	3 252	6 212
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	101 605	104 169	107 129

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.13 25:13 Statligt stöd till vuxenutbildning6

Tabell 9.25:13 Anslagsutveckling för Statligt stöd till vuxenutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	149 965		sparande	6 903
			1	Utgifts-
2007	Anslag	309 763		prognos	307 310
2008	Förslag	442 490
2009	Beräknat	451 176	2
2010	Beräknat	459 015	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2 Motsvarar 441 489 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 438 172 tkr i 2008 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera:

statsbidrag till kompletterande utbildningar,

statsbidrag till viss påbyggnadsutbildning,

särskilt verksamhetsstöd till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksam- het,

särskilt verksamhetsstöd för att främja samisk utbildningsverksamhet,

särskilt verksamhetsstöd till riksomfattande kursverksamhet avseende hemslöjd, och

försöksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet.

6 Namnet på anslaget har ändrats.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagssparandet från 2006 har uppstått till följd av att statsbidrag till kompletterande utbild- ningar inte kunnat utnyttjas fullt ut och att för- söksverksamhet och utvecklingsarbete inom vuxenutbildningsområdet inte fått beräknad omfattning.

Regeringens överväganden

Regeringen redovisar resultaten av verksamheten i avsnitt 6 Vuxenutbildning.

Anslaget förstärks med 40 miljoner kronor för att öka tillgången till kommunal påbygg- nadsutbildning med statligt stöd.

Vidare minskas anslaget med 3,2 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av reger- ingens utökade integrationsinsatser och med 1,5 miljoner kronor för att bidra till finansie- ringen av en utgiftsökning på anslaget 25:77

Internationella programkontoret för utbildnings- området.

Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits till att det belopp som 2007 fördes till anslaget 1:11 E-legitimationer, utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning avseende den tidigare regeringens treåriga program för att sti- mulera en ökad användning av e-legitimationer minskar med 352 000 kronor 2008.

Anslaget förstärks med drygt 102 miljoner kronor som en effekt av att verksamhet som ti- digare finansierats från anslaget 25:16 (2007)

Utveckling av påbyggnadsutbildningar från och med 2008 ska finansieras från detta anslag.

Anslaget minskas med 4,6 miljoner kronor med anledning av att finansieringen av ett sär- skilt verksamhetsstöd till ett nationellt kompe- tenscentrum för vuxnas lärande flyttas till ansla- get 25:69 Enskilda utbildningsanordnare på hög- skoleområdet m.m.

Slutligen föreslås att finansieringen av vissa utvecklingsinsatser flyttas till det nya anslaget 25:16 Utveckling av vuxenutbildning m.m. Det medför att nästan 6 miljoner kronor överförs till detta anslag.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 442 490 000 kronor för budgetåret 2008.

139

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:13 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	309 763	309 763	309 763
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 359	12 273	20 349
Beslut	35 652	38 314	33 947
Överföring till/från andra
anslag	91 716	91 486	96 545
Övrigt		-660	-1 589
Förslag/beräknat anslag	442 490	451 176	459 015

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 9.25:14 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	25 927	25 927	25 927
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	191	787	1 475
Beslut	-51	-52	-54
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt	1	0	0
Förslag/beräknat anslag	26 068	26 662	27 349

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.14 25:14 Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 9.25:14 Anslagsutveckling för Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	22 408		sparande	336
			1	Utgifts-
2007	Anslag	25 927		prognos	25 792
2008	Förslag	26 068
2009	Beräknat	26 662	2
2010	Beräknat	27 349	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2 Motsvarar 26 067 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 26 067 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Myndigheten för kvalifice- rad yrkesutbildnings förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen redovisar resultaten av verksamheten i avsnitt 6 Vuxenutbildning. Myndighetens framtida verksamhet är för närvarande föremål för en översyn (dir. 2007:50 och 2007:121). Ut- redarens uppgift är bl.a. att föreslå hur verksam- heten vid Myndigheten för kvalificerad yrkesut- bildning ska förhålla sig till det nya ramverket benämnt Yrkeshögskolan.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 26 068 000 kronor för budgetåret 2008.

9.1.15 25:15 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning

Tabell 9.25:15 Anslagsutveckling för Bidrag till kvalificerad

yrkesutbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 009 457		sparande	108 924
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 139 596		prognos	1 093 042
2008	Förslag	1 100 251
2009	Beräknat	1 164 452
2010	Beräknat	1 193 809

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

Ändamålet för anslaget är att finansiera:

statligt stöd och kostnader för personskade- försäkring samt ansvarsförsäkring under lä- randet i arbete (LIA), och

statsbidrag till lärlingsutbildning för vuxna till vissa hantverksyrken.

Anslagssparandet från 2006 på nästan 109 miljoner kronor har uppstått för att beviljat stöd till kvalificerad yrkesutbildning inte helt ut- nyttjats av utbildningsanordnarna. Även 2007 förväntas utgiften av samma skäl bli lägre än an- visade medel.

140

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:15 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden	1 284 585	1 247 333
Nya åtaganden	1 203 667	1 384 907
Infriade åtaganden	-1 204 919	- 1 238 837	- 1 280 897	-251 846
Utestående åtaganden	1 247 333	1 393 403
Erhållet/föreslaget bemyndigande	1 800 000	1 532 743

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tabell 9.25:15 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:15 Bidrag till kvalificerad yrkesutbildning be- sluta om bidrag till kvalificerad yrkesutbildning som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av framtida anslag	på	högst
1 280 897 000 kronor under 2009	och	högst

251 846 000 kronor under perioden 2010−2012.

Regeringens överväganden

Regeringen redovisar resultaten av verksamheten i avsnitt 6 Vuxenutbildning.

Utgifterna beräknas totalt minska med nästan 28 miljoner kronor 2008 och beräknas sedan öka med ungefär samma belopp under 2009 och 2010. Det är delvis en följd av att en tillfällig platsökning upphör och delvis en följd av att det i 2007 års ekonomiska vårproposition aviserades att 2 000 platser inom kvalificerad yrkesutbild- ning skulle göras permanenta och att lärlingsut- bildningen för vuxna till vissa hantverksyrken skulle utökas och göras permanent.

Anslaget minskas vidare med 40 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av en ökad tillgång till kommunal påbyggnadsutbildning med statligt stöd. Dessa 40 miljoner kronor av- ser en del av de medel som omfördelades 2005 från det under utgiftsområde 25 upptagna an- slaget Kommunalekonomisk utjämning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 1 100 251 000 kronor för budgetåret 2008.

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 139 596	1 139 596	1 139 596
Förändring till följd av:
Beslut	-67 835	-32 124	-28 978
Övriga makroekonomiska
förutsättningar	28 490	56 980	83 191
Volymer
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 100 251	1 164 452	1 193 809

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

9.1.16 25:16 Utveckling av vuxenutbildning m.m.7

Tabell 9.16 Anslagsutveckling för Utveckling av vuxenutbildning m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall			sparande	0
2007	Anslag	0	1	Utgifts-
				prognos	0
2008	Förslag	817
2009	Beräknat	835	2
2010	Beräknat	856	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2 Motsvarar 817 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 817 tkr i 2008 års prisnivå.

Ändamålet för anslaget är att finansiera utvecklingsinsatser inom vuxenutbildnings- området.

7 Nytt anslag uppförs.

141

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslaget har uppförts för att kunna särredovisa utgifter för vissa utvecklingsinsatser som tidigare redovisats under anslaget 25:12 (2007) Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning till- sammans med statligt stöd till vissa vuxenut- bildningar.

Anslaget minskas med drygt 5 miljoner kronor för att bidra till finansieringen av en vid- gad insats avseende kompetensutveckling för lä- rare inom svenskundervisning för invandrare.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 817 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.16 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	0	0	0
Beslut	-5 087	-5 197	0
Överföring till/från andra
anslag	5 904	6 032	856
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	817	835	856

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.17 25:17 Uppsala universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:17 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 179 467		sparande	21 226
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 223 989		prognos	1 193 418
2008	Förslag	1 253 164
2009	Beräknat	1 284 839	2
2010	Beräknat	1 321 064	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 254 155 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 255 146 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för uni- versitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:17 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	720	711	9
Prognos 2007	0	675	660	15
Budget 2008	0	670	670	0
Tabell 9.25:17 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	229 583		231 021	-1 438
(varav tjänsteexport)	41 925		41 925	0
Prognos 2007	244 400		245 900	-1 500
(varav tjänsteexport)	39 400		39 400	0
Budget 2008	246 000		249 000	-3 000
(varav tjänsteexport)	40 000		40 000	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 32 715 000 kronor, varav 12 123 000 kronor utgörs av den i budgetpropo- sitionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 19 601 000 kronor utgörs av en kvalitetsför- stärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008. Vidare ökar anslaget med 991 000 kronor för att ersätta en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med åtta ny- börjarplatser.

Slutligen minskar anslaget med 13 346 000 kronor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

142

Tabell 9.25:17 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 241 448
Särskilda åtaganden
– Nationellt resurscentrum i biologi och bioteknik	1 684
– Internationell lärarfortbildning	7 876
– Sekretariatet för Östersjöuniversitetet	2 156
Summa	1 253 164

Tabell 9.25:17 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 223 989	1 223 989	1 223 989
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 806	39 992	74 603
Beslut	19 369	20 858	22 472
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 253 164	1 284 839	1 321 064

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.18 25:18 Uppsala universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:18 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 208 652		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 286 995		prognos	1 263 926
2008	Förslag	1 372 078
2009	Beräknat	1 405 647	2
2010	Beräknat	1 444 137	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 372 078 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 372 078 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 74 773 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:18 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	378 276
Medicinskt	236 608
Naturvetenskapligt1	397 839
Kollegiet för samhällsforskning (SCASSS)	15 408
Nationellt kunskapscentrum för frågor om
mäns våld mot kvinnor	24 192
Övriga forskningsmedel	319 755
Summa	1 372 078

1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och utbildning på forskarnivå.

Tabell 9.25:18 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 286 995	1 286 995	1 286 995
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 310	42 050	78 442
Beslut	74 773	76 602	78 700
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 372 078	1 405 647	1 444 137

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.19 25:19 Lunds universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:19 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 601 215		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 628 680		prognos	1 532 202
2008	Förslag	1 666 584
2009	Beräknat	1 708 374	2
2010	Beräknat	1 756 195	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 667 575 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 668 566 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och

143

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

de särskilda åtaganden som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:19 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	1 617	1 769	-152
Prognos 2007	0	1 600	1 600	0
Budget 2008	0	1 600	1 600	0
Tabell 9.25:19 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	209 160		212 643	-3 483
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Prognos 2007	215 000		215 000	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Budget 2008	220 000		220 000	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 42 510 000 kronor, varav 15 946 000 kronor utgörs av den i budgetpropo- sitionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 25 573 000 kronor utgörs av en kvalitetsför- stärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008. Vidare ökar anslaget med 991 000 kronor för att ersätta en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med åtta ny- börjarplatser.

Slutligen minskar anslaget med 17 654 000 kronor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:19 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 641 457
Särskilda åtaganden
- Nationellt resurscentrum i fysik	1 219
- Trafikflygarutbildning	21 753
- Omhändertagande av arkeologiska fynd	2 155
Summa	1 666 584

Tabell 9.25:19 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 628 680	1 628 680	1 628 680
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	13 048	53 215	99 268
Beslut	24 856	26 479	28 247
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 666 584	1 708 374	1 756 195

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.20 25:20 Lunds universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:20 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Lunds universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 227 032		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 279 376		prognos	1 256 444
2008	Förslag	1 368 013
2009	Beräknat	1 401 483	2
2010	Beräknat	1 439 859	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 368 013 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 368 013 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 78 388 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

144

Regeringen avser återkomma i den ekono- miska vårpropositionen för 2008 med förslag till godkännande att sälja aktier i Ideon AB. Vidare avser regeringen återkomma med förslaget att intäkterna av försäljningen förs till inkomsttitel och att anslaget ökar med motsvarande belopp.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:20 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	320 076
Medicinskt	215 384
Naturvetenskapligt	267 241
Tekniskt	225 639
Konstnärligt utvecklingsarbete	5 479
Övriga forskningsmedel	334 194
Summa	1 368 013

Tabell 9.25:20 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 279 376	1 279 376	1 279 376
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	10 249	41 801	77 978
Beslut	78 388	80 306	82 505
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 368 013	1 401 483	1 439 859

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.21 25:21 Göteborgs universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:21 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 568 728		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 601 874		prognos	1 573 161
2008	Förslag	1 631 859
2009	Beräknat	1 672 799	2
2010	Beräknat	1 719 647	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 632 850 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 633 841 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:21 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	1 918	2 014	-96
Prognos 2007	0	2 000	2 075	-75
Budget 2008	0	2 000	2 100	-100
Tabell 9.25:21 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	257 413		255 926	1 487
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Prognos 2007	260 000		265 000	-5 000
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Budget 2008	265 000		265 000	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0

145

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 34 747 000 kronor, varav 13 693 000 kronor utgörs av den i budgetpropo- sitionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 20 063 000 kronor utgörs av en kvalitetsför- stärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008. Vidare ökar anslaget med 991 000 kronor för att ersätta en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med åtta ny- börjarplatser.

Slutligen minskar anslaget med 17 595 000 kronor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:21 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 628 338
Särskilt åtagande
- Nationellt resurscentrum i matematik	3 521
Summa	1 631 859

Tabell 9.25:21 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 601 874	1 601 874	1 601 874
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	12 833	52 338	97 634
Beslut	17 152	18 587	20 139
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 631 859	1 672 799	1 719 647

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.22 25:22 Göteborgs universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:22 Anslagsutveckling för forskning och

forskarutbildning vid Göteborgs universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	997 049		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 044 536		prognos	1 044 536
2008	Förslag	1 108 767
2009	Beräknat	1 135 894	2
2010	Beräknat	1 166 998	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 108 767 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 108 767 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 55 864 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:22 Resursfördelning för forskning och

forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	325 101
Medicinskt	242 101
Naturvetenskapligt	193 554
Sekretariatet för genusforskning	7 089
Konstnärligt utvecklingsarbete	8 909
Botaniska trädgården	5 684
Övriga forskningsmedel	326 329
Summa	1 108 767

146

Tabell 9.25:22 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 044 536	1 044 536	1 044 536
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 368	34 128	63 665
Beslut	55 863	57 230	58 797
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 108 767	1 135 894	1 166 998

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.23 25:23 Stockholms universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:23 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 028 140		sparande	663
2007	Anslag	1 047 039	1	Utgifts-
				prognos	959 616
2008	Förslag	1 533 061
2009	Beräknat	1 570 569	2
2010	Beräknat	1 613 574	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 533 061 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 533 061 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:23 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	3 649	4 327	-678
Prognos 2007	0	3 100	4 200	-1 100
Budget 2008	0	3 200	0	0

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:23 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	192 300	190 200	2 100
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	195 000	0	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	168 000
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 493 197 000 varav 445 192 000 kronor avser den integrering som föreslås ske fr.o.m. den 1 januari 2008 med Lä- rarhögskolan i Stockholm. Den senare upphör från och med detta datum att vara en egen myn- dighet. Vidare ökar anslaget med 20 311 000 kronor till följd av den i budgetpropositionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 27 694 000 kronor genom en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Slutligen minskar anslaget med 15 712 000 kronor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:23 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 463 168
Särskilda åtaganden
- Nationellt resurscentrum i kemi	1 214
- Tolk- och översättarinstitutet	11 428
- Stöd till studenter med funktionshinder inkl.
teckenspråkstolkning	26 451
- Studenters kostnader för deltagande i kurser i
Nordens språk och litteratur	425
- Breddat och fördjupat samarbete inom
lärarutbildningen mellan LHS, GIH, KF och KMH	24 411
- Rekryteringsinsatser för lärarstudenter med
utländsk bakgrund och annat modersmål än
svenska	724
- Nationellt centrum för svenska som andra språk
och svenskundervisning för invandrare	3 129
- Utveckling av lärarutbildningen för dövas och
hörselskadades behov	2 111
Summa	1 533 061

147

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:23 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 047 039	1 047 039	1 047 039
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 388	34 210	63 817
Beslut	30 528	31 275	32 131
Överföring till/från andra
anslag	447 106	458 045	470 587
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 533 061	1 570 569	1 613 574

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

cial medicin (IPM). Medlen bör tilldelas anslags- posten Övriga forskningsmedel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:24 Resursfördelning för forskning och

forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	393 790
Naturvetenskapligt	416 301
Internationella meteorologiska institutet	2 069
Forskning med anknytning till
lärarutbildningen	33 751
Övriga forskningsmedel	322 052
Summa	1 167 963

9.1.24 25:24 Stockholms universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:24 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Stockholms universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 024 184		sparande	0
2007	Anslag	1 057 435	1	Utgifts-
				prognos	1 057 435
2008	Förslag	1 167 963
2009	Beräknat	1 196 538	2
2010	Beräknat	1 229 302	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 167 963 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 167 963 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Ansla- get täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den eko- nomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 103 687 000 kronor, varav 33 751 000 kronor avser en överföring av resur- serna för Lärarhögskolan i Stockholm. Anslaget ökar med ytterligare 56 861 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsk- ningsmedel. Vidare ökar anslaget med 13 075 000 kronor till följd av att universitetet övertar verksamhet från Institutet för psykoso-

Tabell 9.25:24 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 057 435	1 057 435	1 057 435
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 471	34 549	64 450
Beslut	55 230	56 581	58 131
Överföring till/från andra
anslag	46 827	47 973	49 286
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 167 963	1 196 538	1 229 302

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

148

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.25 25:25 Umeå universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:25 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 072 238		sparande	76 873
			1	Utgifts-
2007	Anslag	1 107 722		prognos	1 039 742
2008	Förslag	1 126 455
2009	Beräknat	1 156 554	2
2010	Beräknat	1 190 832	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 128 933 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 131 411 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:25 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	514	519	-5
Prognos 2007	0	600	595	5
Budget 2008	0	594	594	0
Tabell 9.25:25 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	340 898		334 599	6 299
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Prognos 2007	350 000		350 000	0
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Budget 2008	355 000		360 000	-5 000
(varav tjänsteexport)	0		0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 21 847 000 kronor, varav 7 440 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 11 929 000 kronor utgörs av en kvalitetsför- stärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008. Vidare ökar anslaget med 2 478 000 kronor för att ersätta en ytterli- gare utbyggnad av läkarutbildningen med 20 ny- börjarplatser.

Slutligen minskar anslaget med 11 988 000 kronor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:25 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	1 107 602
Särskilda åtaganden
- Decentraliserad utbildning	10 371
- Utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 289
- Bidrag till lektorat i samiska och Bildmuseet	2 193
Summa	1 126 455

Tabell 9.25:25 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 107 722	1 107 722	1 107 722
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	8 874	36 193	67 516
Beslut	9 859	12 639	15 593
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 126 455	1 156 554	1 190 832

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

149

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.26 25:26 Umeå universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:26 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Umeå universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	701 427		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	737 738		prognos	737 738
2008	Förslag	787 272
2009	Beräknat	806 533	2
2010	Beräknat	828 618	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 787 272 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 787 272 tkr i 2008 års prisnivå.

Tabell 9.25:26 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	737 738	737 738	737 738
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 910	24 104	44 965
Beslut	43 624	44 691	45 915
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	787 272	806 533	828 618

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 43 624 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:26 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	224 373
Medicinskt	216 600
Naturvetenskapligt1	192 195
Konstnärligt utvecklingsarbete	1 043
Övriga forskningsmedel	153 061
Summa	787 272

1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och utbildning på forskarnivå.

9.1.27 25:27 Linköpings universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:27 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Linköpings universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 186 040		sparande	0
2007	Anslag	1 211 993	1	Utgifts-
				prognos	1 145 338
2008	Förslag	1 231 054
2009	Beräknat	1 262 188	2
2010	Beräknat	1 297 793	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 1 232 045 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 1 233 036 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:27 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	672	591	81
Prognos 2007	0	656	716	-60
Budget 2008	0	650	650	0

150

Tabell 9.25:27 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	117 248	116 760	491
(varav tjänsteexport)	3 384	3 378	6
Prognos 2007	124 000	124 000	0
(varav tjänsteexport)	3 500	3 500	0
Budget 2008	126 000	126 000	0
(varav tjänsteexport)	3 500	3 500	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 22 675 000 kronor, varav 6 873 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 14 811 000 kronor utgörs av en kvalitetsför- stärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008. Vidare ökar anslaget med 991 000 kronor för att ersätta en ytterligare utbyggnad av läkarutbildningen med åtta ny-

börjarplatser.
Slutligen minskar anslaget med	13 323 000
kronor till följd av en besparing.
Vid beräkningen av anslaget har regeringen
utgått från beloppen i tabellen nedan.
Tabell 9.25:27 Resursfördelning för grundutbildningen
Tusental kronor
Takbelopp	1 229 377
Särskilt åtagande
- Nationellt resurscentrum i teknik	1 677
Summa	1 231 054

Tabell 9.25:27 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	1 211 993	1 211 993	1 211 993
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	9 709	39 599	73 871
Beslut	9 352	10 596	11 929
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	1 231 054	1 262 188	1 297 793

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.28 25:28 Linköpings universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:28 Anslagsutveckling för forskning och forskningsutbildning vid Linköpings universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	488 961		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	514 008		prognos	514 008
2008	Förslag	560 804
2009	Beräknat	574 524	2
2010	Beräknat	590 256	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 560 804 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 560 804 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 42 678 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:28 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt1	111 304
Medicinskt	111 973
Tekniskt	186 074
Övriga forskningsmedel	151 453
Summa	560 804

1 Inklusive Tema.

151

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:28 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	514 008	514 008	514 008
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 118	16 794	31 329
Beslut	42 678	43 722	44 919
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	560 804	574 524	590 256

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.29 25:29 Karolinska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.25:29 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	586 293		sparande	0
2007	Anslag	615 565	1	Utgifts-
				prognos	604 531
2008	Förslag	617 283
2009	Beräknat	633 400	2
2010	Beräknat	651 787	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 618 274 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 619 265 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för Karo- linska institutet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:29 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	434 245	414 585	19 660
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	435 000	435 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	440 000	440 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 2 657 000 kronor, varav 447 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 1 219 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008. Vidare ökar anslaget med 991 000 kronor för att ersätta en ytterligare ut- byggnad av läkarutbildningen med åtta nybör- jarplatser.

Slutligen minskar anslaget med 5 870 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:29 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	534 305
Särskilda åtaganden
- Tandvårdscentral	78 780
- Prov efter läkares allmäntjänstgöring	4 198
Summa	617 283

152

Tabell 9.25:29 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	615 565	615 565	615 565
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 931	20 112	37 518
Beslut	-3 213	-2 277	-1 296
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	617 283	633 400	651 787

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:30 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	830 128	830 128	830 128
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 650	27 123	50 596
Beslut	55 329	56 683	58 235
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	892 107	913 934	938 959

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.30 25:30 Karolinska institutet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:30 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karolinska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	783 715		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	830 128		prognos	830 128
2008	Förslag	892 107
2009	Beräknat	913 934	2
2010	Beräknat	938 959	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 892 107 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 892 107 tkr i 2008 års prisnivå.

9.1.31 25:31 Kungl. Tekniska högskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:31 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	878 542		sparande	152 605
			1	Utgifts-
2007	Anslag	959 886		prognos	901 717
2008	Förslag	969 222
2009	Beräknat	992 935	2
2010	Beräknat	1 020 123	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 969 222 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 969 222 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 55 329 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:30 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	560 997
Övriga forskningsmedel	331 110
Summa	892 107

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för Kungl. Tekniska högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

153

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:31 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	128 301	128 301	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	124 000	124 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	128 000	128 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 12 213 000 kronor, som avser en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 10 567 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:31 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	969 222
Summa	969 222

Tabell 9.25:31 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	959 886	959 886	959 886
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	7 690	31 363	58 505
Beslut	1 646	1 686	1 732
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	969 222	992 935	1 020 123

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.32 25:32 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:32 Anslagsutveckling för forskning och

forskarutbildning vid Kungl. Tekniska högskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	673 224		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	698 772		prognos	698 772
2008	Förslag	748 396
2009	Beräknat	766 706	2
2010	Beräknat	787 700	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 748 396 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 748 396 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå. Ansla- get täcker även den avgift till Riksgäldskontoret som utgör ersättning för den finansiella risk och övriga kostnader som är förenade med den eko- nomiska förpliktelse som utfärdats till förmån för Fysikhuset Stockholm KB.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 44 026 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:32 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	463 559
Övriga forskningsmedel	284 837
Summa	748 396

154

Tabell 9.25:32 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	698 772	698 772	698 772
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	5 598	22 831	42 590
Beslut	44 026	45 103	46 338
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	748 396	766 706	787 700

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.33 25:33 Luleå tekniska universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:33 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	545 490		sparande	92 112
2007	Anslag	612 389	1	Utgifts-
				prognos	532 749
2008	Förslag	616 943
2009	Beräknat	632 037	2
2010	Beräknat	649 344	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 616 943 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 616 943 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:33 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	684	740	-56
Prognos 2007	0	700	800	-100
Budget 2008	0	800	800	0

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:33 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	105 829	105 516	313
(varav tjänsteexport)	1 608	1 411	197
Prognos 2007	116 000	116 000	0
(varav tjänsteexport)	2 500	2 500	0
Budget 2008	125 000	125 000	0
(varav tjänsteexport)	2 500	2 500	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 6 111 000 kronor, som avser en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 6 463 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:33 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	591 514
Särskilda åtaganden
- Decentraliserad utbildning	19 140
- Utbildning i rymd- och miljövetenskap förlagd till
Kiruna	6 289
Summa	616 943

Tabell 9.25:33 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	612 389	612 389	612 389
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 906	20 009	37 325
Beslut	-352	-361	-370
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	616 943	632 037	649 344

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

155

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.34 25:34 Luleå tekniska universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:34 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Luleå tekniska universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	259 073		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	267 453		prognos	267 453
2008	Förslag	278 487
2009	Beräknat	285 301	2
2010	Beräknat	293 113	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 278 487 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 278 487 tkr i 2008 års prisnivå.

Tabell 9.25:34 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	267 453	267 453	267 453
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 143	8 739	16 302
Beslut	8 891	9 109	9 358
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	278 487	285 301	293 113

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 8 891 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forskningsmedel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:34 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	33 961
Tekniskt	185 076
Konstnärligt utvecklingsarbete	1 104
Övriga forskningsmedel	58 346
Summa	278 487

9.1.35 25:35 Karlstads universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:35 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Karlstads universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	466 974		sparande	53 094
2007	Anslag	520 642	1	Utgifts-
				prognos	443 309
2008	Förslag	525 720
2009	Beräknat	538 582	2
2010	Beräknat	553 330	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 525 720 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 525 720 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för universitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:35 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	491	491	0
Prognos 2007	0	480	480	0
Budget 2008	0	480	480	0

156

Tabell 9.25:35 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	53 620	58 991	-5 371
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	56 900	57 700	-800
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	60 000	-	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 6 638 000 kronor, som avser en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 5 731 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:35 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	525 720
Summa	525 720

Tabell 9.25:35 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	520 642	520 642	520 642
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 171	17 011	31 733
Beslut	907	929	955
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	525 720	538 582	553 330

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.36 25:36 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:36 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Karlstads universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	154 726		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	167 656		prognos	167 656
2008	Förslag	175 196
2009	Beräknat	179 483	2
2010	Beräknat	184 397	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 175 196 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 175 196 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 6 197 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:36 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	70 980
Tekniskt1	81 119
Övriga forskningsmedel	23 097
Summa	175 196

1 I anslagsposten tekniskt vetenskapsområde ingår medel för naturvetenskaplig forskning och utbildning på forskarnivå.

Tabell 9.25:36 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	167 656	167 656	167 656
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 343	5 478	10 219
Beslut	6 197	6 349	6 522
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	175 196	179 483	184 397

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

157

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.37 25:37 Växjö universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:37 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	415 162		sparande	24 987
			1	Utgifts-
2007	Anslag	447 053		prognos	399 191
2008	Förslag	456 438
2009	Beräknat	467 605	2
2010	Beräknat	480 409	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 456 438 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 456 438 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för universitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:37 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	234	218	16
Prognos 2007	0	190	190	0
Budget 2008	0	235	235	0
Tabell 9.25:37 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter		Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	91 930		95 572	-3 642
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Prognos 2007	99 230		102 830	-3 600
(varav tjänsteexport)	0		0	0
Budget 2008	119 230		123 830	-4 600
(varav tjänsteexport)	0		0	0

tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 6 406 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 4 921 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:37 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	456 438
Summa	456 438

Tabell 9.25:37 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	447 053	447 053	447 053
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 581	14 606	27 247
Beslut	5 804	5 946	6 109
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	456 438	467 605	480 409

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.38 25:38 Växjö universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:38 Anslagsutveckling för forskning och

forskarutbildning vid Växjö universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	145 676		sparande	0
2007	Anslag	154 327	1	Utgifts-
				prognos	154 327
2008	Förslag	164 173
2009	Beräknat	168 190	2
2010	Beräknat	172 795	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 164 173 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 164 173 tkr i 2008 års prisnivå.

Regeringens överväganden	Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för
	forskning och utbildning på forskarnivå.
Anslaget ökar med 10 725 000 kronor, varav
4 319 000 kronor utgörs av den i budgetproposi-

158

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 8 610 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:38 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	102 012
Övriga forskningsmedel	62 161
Summa	164 173

Tabell 9.25:38 Härledning av anslagsnivån 2008-2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	154 327	154 327	154 327
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 236	5 042	9 406
Beslut	8 610	8 821	9 062
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	164 173	168 190	172 795

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.39 25:39 Örebro universitet: Grundutbildning

Tabell 9.25:39 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	588 130		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	596 928		prognos	562 764
2008	Förslag	606 870
2009	Beräknat	621 717	2
2010	Beräknat	638 742	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 606 870 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 606 870 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

de särskilda åtaganden som ska gälla för univer- sitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:39 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	846	977	-131
Prognos 2007	0	800	950	-150
Budget 2008	0	750	900	-150
Tabell 9.25:39 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		27 575	26 787	788
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		30 000	30 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		32 000	32 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 11 691 000 kronor, varav 4 713 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 6 978 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 6 531 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

159

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:39 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	603 171
Särskilda åtaganden
- Lokalisering av verksamhet till Grythyttan	3 395
- Nätverksadministration och utveckling av
skolledarutbildning	304
Summa	606 870

Tabell 9.25:39 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	596 928	596 928	596 928
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 782	19 503	36 383
Beslut	5 160	5 286	5 431
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	606 870	621 717	638 742

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:40 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	108 497
Övriga forskningsmedel	74 201
Summa	182 698

Tabell 9.25:40 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	175 697	175 697	175 697
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 408	5 741	10 709
Beslut	5 593	5 730	5 887
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	182 698	187 168	192 293

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.40 25:40 Örebro universitet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:40 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Örebro universitet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	162 268		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	175 697		prognos	175 697
2008	Förslag	182 698
2009	Beräknat	187 168	2
2010	Beräknat	192 293	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 182 698 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 182 698 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 5 593 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

9.1.41 25:41 Mittuniversitetet: Grundutbildning

Tabell 9.25:41 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Mittuniversitetet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	439 181		sparande	83 007
			1	Utgifts-
2007	Anslag	510 968		prognos	422 820
2008	Förslag	514 930
2009	Beräknat	527 528	2
2010	Beräknat	541 973	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 514 930 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 514 930 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för Mittuniversitetet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

160

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:41 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	415	415	0
Prognos 2007	0	450	450	0
Budget 2008	0	450	450	0
Tabell 9.25:41 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		14 077	13 402	675
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		9 000	9 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		9 000	9 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 5 494 000 kronor, vilket avser en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 5 625 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:41 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	514 930
Summa	514 930

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:41 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	510 968	510 968	510 968
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 093	16 694	31 143
Beslut	-131	-134	-138
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	514 930	527 528	541 973

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.42 25:42 Mittuniversitetet: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:42 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mittuniversitetet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	165 524		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	170 796		prognos	170 796
2008	Förslag	173 236
2009	Beräknat	177 474	2
2010	Beräknat	182 334	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 173 236 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 173 236 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 1 072 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:42 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Humanistisk-samhällsvetenskapligt	70 801
Naturvetenskapligt1	82 913
Övriga forskningsmedel	19 522
Summa	173 236

1 I anslagsposten naturvetenskapligt vetenskapsområde ingår medel för teknisk forskning och utbildning på forskarnivå.

161

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:42 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	170 796	170 796	170 796
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 368	5 580	10 410
Beslut	1 072	1 098	1 128
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	173 236	177 474	182 334

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.43 25:43 Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:43 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	229 072		sparande	0
2007	Anslag	236 419	1	Utgifts-
				prognos	218 432
2008	Förslag	239 837
2009	Beräknat	245 705	2
2010	Beräknat	252 433	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 239 837 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 239 837 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:43 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	189	222	-33
Prognos 2007	0	200	200	0
Budget 2008	0	200	200	0

Tabell 9.25:43 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	27 795	27 762	+33
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	30 000	30 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	30 000	30 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 4 239 000 kronor, varav 939 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 3 300 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Samarbetet inom Akademi Sydost har bl.a. in- neburit att Blekinge tekniska högskola och Hög- skolan i Kalmar efter en gemensam översyn av sina verksamheter kommit överens om att Ble- kinge tekniska högskola ska överta utbildning inom elektroteknikområdet från Högskolan i Kalmar. Anslaget ökar med 14 miljoner kronor. Motsvarande sänkning sker på anslaget 25:47

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning.

Slutligen minskar anslaget med 2 603 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:43 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	239 837
Summa	239 837

162

Tabell 9.25:43 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	222 419	222 419	222 419
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 782	7 267	13 557
Beslut	1 636	1 676	1 722
Överföring till/från andra
anslag	14 000	14 343	14 735
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	239 837	245 705	252 433

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:44 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	72 992	72 992	72 992
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	585	2 385	4 449
Beslut	2 015	2 064	2 121
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	75 592	77 441	79 562

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.44 25:44 Blekinge tekniska högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:44 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Blekinge tekniska högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	67 194		sparande	0
2007	Anslag	72 992	1	Utgifts-
				prognos	72 992
2008	Förslag	75 592
2009	Beräknat	77 441	2
2010	Beräknat	79 562	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 75 592 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 75 592 tkr i 2008 års prisnivå.

9.1.45 25:45 Malmö högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:45 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	728 843		sparande	42 534
2007	Anslag	789 666	1	Utgifts-
				prognos	704 475
2008	Förslag	799 194
2009	Beräknat	818 747	2
2010	Beräknat	841 166	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 799 194 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 799 194 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 2 015 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:44 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	56 614
Övriga forskningsmedel	18 978
Summa	75 592

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för hög- skolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

163

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:45 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	64 913	63 908	1 005
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	72 548	72 548	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	75 000	75 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 11 230 000 kronor, varav 4 037 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 7 193 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 8 028 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:45 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	738 315
Särskilt åtagande
- Tandvårdscentral	60 879
Summa	799 194

Tabell 9.25:45 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	789 666	789 666	789 666
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	6 326	25 801	48 130
Beslut	3 202	3 280	3 370
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	799 194	818 747	841 166

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.46 25:46 Malmö högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:46 Anslagsutveckling för forskning och

forskarutbildning vid Malmö högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	78 396		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	85 284		prognos	85 284
2008	Förslag	88 487
2009	Beräknat	90 652	2
2010	Beräknat	93 134	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 88 487 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 88 487 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 2 520 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:46 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Medicinskt	46 969
Övriga forskningsmedel	41 518
Summa	88 487

Tabell 9.25:46 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	85 284	85 284	85 284
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	683	2 786	5 198
Beslut	2 520	2 582	2 652
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	88 487	90 652	93 134

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

164

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.47 25:47 Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

Tabell 9.25:47 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	420 568		sparande	19 073
			1	Utgifts-
2007	Anslag	432 708		prognos	393 661
2008	Förslag	438 625
2009	Beräknat	449 357	2
2010	Beräknat	461 661	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 438 625 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 438 625 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för hög- skolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:47 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	583	607	-24
Prognos 2007	0	600	600	0
Budget 2008	0	600	600	0
Tabell 9.25:47 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		58 411	58 795	-384
(varav tjänsteexport)		26 252	26 252	0
Prognos 2007		55 000	55 000	0
(varav tjänsteexport)		25 000	25 000	0
Budget 2008		57 000	57 000	0
(varav tjänsteexport)		27 000	27 000	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 6 958 000 kronor, varav 2 236 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 4 722 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Samarbetet inom Akademi Sydost har bl.a. in- neburit att Högskolan i Kalmar och Blekinge tekniska högskola efter en gemensam översyn av sina verksamheter kommit överens om att Ble- kinge tekniska högskola ska överta utbildning inom elektroteknikområdet från Högskolan i Kalmar. Anslaget minskar med 14 miljoner kro- nor. Motsvarande ökning sker på anslaget 25:43

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning. Vidare minskar anslaget med 4 620 000 kronor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:47 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	425 509
Särskilda åtaganden
- Fortbildning av journalister	9 136
- Utrustning till sjöbefälsutbildningen	3 980
Summa	438 625

Tabell 9.25:47 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	446 708	446 708	446 708
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 579	14 596	27 227
Beslut	2 338	2 395	2 461
Överföring till/från andra
anslag	-14 000	-14 343	-14 735
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	438 625	449 357	461 661

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

165

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.48 25:48 Högskolan i Kalmar: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:48 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Högskolan i Kalmar

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	68 147		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	73 952		prognos	73 952
2008	Förslag	77 635
2009	Beräknat	79 535	2
2010	Beräknat	81 712	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 77 635 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 77 635 tkr i 2008 års prisnivå.

9.1.49 25:49 Mälardalens högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:49 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Mälardalens högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	513 400		sparande	49 065
			1	Utgifts-
2007	Anslag	568 791		prognos	554 645
2008	Förslag	577 798
2009	Beräknat	591 935	2
2010	Beräknat	608 143	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 577 798 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 577 798 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 3 091 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:48 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Naturvetenskapligt	62 204
Övriga forskningsmedel	15 431
Summa	77 635

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för hög- skolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:49 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	649	649	0
Prognos 2007	0	650	650	0
Budget 2008	0	650	650	0

Tabell 9.25:48 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	73 952	73 952	73 952
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	592	2 416	4 507
Beslut	3 091	3 167	3 253
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	77 635	79 535	81 712

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Tabell 9.25:49 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	25 071	25 879	-808
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	27 000	28 000	-1 000
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	27 000	28 000	-1 000
(varav tjänsteexport)	0	0	0

166

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 10 672 000 kronor, varav 4 054 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 6 618 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 6 222 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:49 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	574 225
Särskilt åtagande
- Idélab	3 573
Summa	577 798

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.50 25:50 Mälardalens högskola: Forskning och forskarutbildning

Tabell 9.25:50 Anslagsutveckling för forskning och forskarutbildning vid Mälardalens högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	49 015		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	50 868		prognos	50 868
2008	Förslag	62 326
2009	Beräknat	63 851	2
2010	Beräknat	65 599	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 62 326 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 62 326 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för forskning och utbildning på forskarnivå.

Regeringens överväganden

Tabell 9.25:49 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	568 791	568 791	568 791
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	4 557	18 585	34 668
Beslut	4 450	4 559	4 684
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	577 798	591 935	608 143

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslaget ökar med 11 050 000 kronor. Medlen bör tilldelas anslagsposten Övriga forsknings- medel.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:50 Resursfördelning för forskning och forskarutbildning

Tusental kronor

VETENSKAPSOMRÅDE M.M.

Tekniskt	37 028
Övriga forskningsmedel	25 298
Summa	62 326

Tabell 9.25:50 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	50 868	50 868	50 868
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	408	1 663	3 101
Beslut	11 050	11 320	11 630
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	62 326	63 851	65 599

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

167

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.51 25:51 Danshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:51 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Danshögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	43 995		sparande	3 248
			1	Utgifts-
2007	Anslag	47 625		prognos	44 760
2008	Förslag	48 007
2009	Beräknat	49 182	2
2010	Beräknat	50 528	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 48 007 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 48 007 tkr i 2008 års prisnivå.

Tabell 9.25:51 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	47 625	47 625	47 625
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	382	1 557	2 903
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	48 007	49 182	50 528

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för hög- skolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:51 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	40	40	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	100	100	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	100	100	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:51 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	45 698
Särskilda åtaganden
- Lokalkostnader	1 160
- Lokalisering av nycirkusutbildningen	1 149
Summa	48 007

9.1.52 25:52 Dramatiska institutet: Grundutbildning

Tabell 9.25:52 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Dramatiska institutet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	78 092		sparande	0
2007	Anslag	78 717	1	Utgifts-
				prognos	78 717
2008	Förslag	79 348
2009	Beräknat	81 289	2
2010	Beräknat	83 515	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 79 348 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 79 348 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för Dramatiska institutet.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Tabell 9.25:52 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	4 177	4 171	6
(varav tjänsteexport)	3 222	3 222	0
Prognos 2007	4 700	4 700	0
(varav tjänsteexport)	4 000	4 000	0
Budget 2008	4 200	4 200	0
(varav tjänsteexport)	3 500	3 500	0

168

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:52 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	77 765
Särskilt åtagande
- Lokalkostnader	1 583
Summa	79 348

Tabell 9.25:52 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	78 717	78 717	78 717
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	631	2 572	4 798
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	79 348	81 289	83 515

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:53 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	5 873	5 363	510
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	8 893	8 893	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	9 500	9 500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 109 000 kronor, varav 64 000 kronor utgörs av den i budgetpropositionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 45 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:53 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	48 725
Summa	48 725

9.1.53 25:53 Gymnastik- och idrottshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:53 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Gymnastik- och idrottshögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	45 716		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	48 230		prognos	47 366
2008	Förslag	48 725
2009	Beräknat	49 917	2
2010	Beräknat	51 284	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 48 725 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 48 725 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Tabell 9.25:53 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	48 230	48 230	48 230
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	386	1 575	2 939
Beslut	109	112	115
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	48 725	49 917	51 284

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

169

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.54 25:54 Högskolan i Borås: Grundutbildning

Tabell 9.25:54 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Borås

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	361 937		sparande	15 748
			1	Utgifts-
2007	Anslag	382 981		prognos	366 810
2008	Förslag	386 556
2009	Beräknat	396 013	2
2010	Beräknat	406 858	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 386 556 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 386 556 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:54 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	253	397	-144
Prognos 2007	0	250	390	-140
Budget 2008	0	250	390	-140
Tabell 9.25:54 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		12 164	12 243	-79
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		11 500	11 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		11 500	11 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 3 208 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 4 216 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:54 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	386 556
Summa	386 556

Tabell 9.25:54 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	382 981	382 981	382 981
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 068	12 513	23 343
Beslut	507	519	534
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	386 556	396 013	406 858

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.55 25:55 Högskolan Dalarna: Grundutbildning

Tabell 9.25:55 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan Dalarna

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	309 111		sparande	80 666
2007	Anslag	360 362	1	Utgifts-
				prognos	323 265
2008	Förslag	363 438
2009	Beräknat	372 330	2
2010	Beräknat	382 525	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 363 438 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 363 438 tkr i 2008 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 4 723 000 kronor, varav 1 515 000 kronor utgörs av den i budgetproposi-

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

170

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:55 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	313	263	50
Prognos 2007	0	400	382	18
Budget 2008	0	350	320	30
Tabell 9.25:55 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		19 832	20 427	-595
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		17 383	17 383	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		18 500	18 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 4 156 000 kronor, som avser en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 3 967 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:55 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	363 438
Summa	363 438

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:55 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	360 362	360 362	360 362
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 887	11 774	21 964
Beslut	189	194	199
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	363 438	372 330	382 525

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.56 25:56 Högskolan på Gotland: Grundutbildning

Tabell 9.25:56 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan på Gotland

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	107 733		sparande	7 239
2007	Anslag	117 073	1	Utgifts-
				prognos	102 514
2008	Förslag	120 477
2009	Beräknat	123 424	2
2010	Beräknat	126 805	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 120 477 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 120 477 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:56 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	139	139	0
Prognos 2007	0	129	139	-10
Budget 2008	0	120	130	-10

171

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:56 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	1 572	1 572	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	1 100	1 100	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	1 100	1 100	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 3 755 000 kronor, varav 1 397 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 2 358 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 1 289 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:56 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	120 477
Summa	120 477

Tabell 9.25:56 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	117 073	117 073	117 073
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	938	3 825	7 136
Beslut	2 466	2 526	2 596
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	120 477	123 424	126 805

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.57 25:57 Högskolan i Gävle: Grundutbildning

Tabell 9.25:57 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Högskolan i Gävle

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	359 122		sparande	17 336
			1	Utgifts-
2007	Anslag	386 638		prognos	358 250
2008	Förslag	393 979
2009	Beräknat	403 618	2
2010	Beräknat	414 670	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 393 979 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 393 979 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:57 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	383	383	0
Prognos 2007	0	400	400	0
Budget 2008	0	400	400	0
Tabell 9.25:57 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		5 977	4 864	1 113
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		8 000	8 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		13 000	13 000	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

172

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 8 500 000 kronor, varav 3 012 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 5 488 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 4 256 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:57 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	393 979
Summa	393 979

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:58 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	354	403	-49
Prognos 2007	0	235	201	34
Budget 2008	0	250	250	0

Tabell 9.25:57 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	386 638	386 638	386 638
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 097	12 632	23 565
Beslut	4 244	4 348	4 467
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	393 979	403 618	414 670

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.58 25:58 Högskolan i Halmstad: Grundutbildning

Tabell 9.25:58 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Halmstad

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	297 080		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	302 210		prognos	296 793
2008	Förslag	309 536
2009	Beräknat	317 109	2
2010	Beräknat	325 793	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 309 536 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 309 536 tkr i 2008 års prisnivå.

Tabell 9.25:58 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	6 114	6 818	-704
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	7 000	7 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	7 500	7 500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 8 232 000 kronor, varav 3 284 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 4 948 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 3 327 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:58 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	309 536
Summa	309 536

173

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:58 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	302 210	302 210	302 210
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 421	9 874	18 420
Beslut	4 905	5 025	5 163
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	309 536	317 109	325 793

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.59 25:59 Högskolan Kristianstad: Grundutbildning

Tabell 9.25:59 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Kristianstad

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	297 664		sparande	19 000
2007	Anslag	321 217	1	Utgifts-
				prognos	281 316
2008	Förslag	326 601
2009	Beräknat	334 592	2
2010	Beräknat	343 754	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 326 601 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 326 601 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:59 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	254	254	0
Prognos 2007	0	250	250	0
Budget 2008	0	250	250	0

Tabell 9.25:59 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	22 100	22 500	-400
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	14 000	14 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	15 000	15 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 6 347 000 kronor, varav 2 577 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 3 770 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 3 536 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:59 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	326 601
Summa	326 601

Tabell 9.25:59 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	321 217	321 217	321 217
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 573	10 495	19 578
Beslut	2 811	2 880	2 959
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	326 601	334 592	343 754

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

174

9.1.60 25:60 Högskolan i Skövde: Grundutbildning

Tabell 9.25:60 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan i Skövde

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	289 829		sparande	383
			1	Utgifts-
2007	Anslag	295 013		prognos	264 186
2008	Förslag	299 165
2009	Beräknat	306 485	2
2010	Beräknat	314 877	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 299 165 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 299 165 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:60 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	665	665	0
Prognos 2007	0	760	760	0
Budget 2008	0	800	800	0
Tabell 9.25:60 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		3 842	3 842	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		5 353	5 353	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		5 500	5 500	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 3 397 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 3 248 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:60 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	299 165
Summa	299 165

Tabell 9.25:60 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	295 013	295 013	295 013
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 363	9 639	17 981
Beslut	1 789	1 833	1 883
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	299 165	306 485	314 877

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.61 25:61 Högskolan Väst: Grundutbildning

Tabell 9.25:61 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Högskolan Väst

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	250 776		sparande	34 181
2007	Anslag	289 305	1	Utgifts-
				prognos	248 564
2008	Förslag	291 702
2009	Beräknat	298 839	2
2010	Beräknat	307 021	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 291 702 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 291 702 tkr i 2008 års prisnivå.

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 5 037 000 kronor, varav 1 640 000 kronor utgörs av den i budgetproposi-

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för högsko- lan.

175

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:61 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	0	390	456	-66
Prognos 2007	0	375	455	-80
Budget 2008	0	375	455	-80
Tabell 9.25:61 Uppdragsverksamhet
Tusental kronor
				Resultat
				(intäkt -
Uppdragsverksamhet		Intäkter	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006		6 803	6 904	-101
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Prognos 2007		9 740	9 740	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0
Budget 2008		9 800	9 800	0
(varav tjänsteexport)		0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 3 240 000 kronor, som avser en kvalitetsförstärkning inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 3 161 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:61 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	289 494
Särskilt åtagande
- Utveckling av arbetsintegrerat lärande	2 208
Summa	291 702

Tabell 9.25:61 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	289 305	289 305	289 305
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 318	9 453	17 633
Beslut	79	81	83
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	291 702	298 839	307 021

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.62 25:62 Konstfack: Grundutbildning

Tabell 9.25:62 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Konstfack

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	121 887		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	122 863		prognos	120 661
2008	Förslag	123 847
2009	Beräknat	126 877	2
2010	Beräknat	130 351	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 123 847 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 123 847 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:62 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	6 276	6 234	42
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	7 300	7 300	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	7 400	7 400	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

176

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:62 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	122 687
Särskilt åtagande
- Lokalkostnader	1 160
Summa	123 847

Tabell 9.25:62 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	122 863	122 863	122 863
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	984	4 014	7 488
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	123 847	126 877	130 351

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:63 Offentligrättslig verksamhet Högskoleprovet

Tusental kronor

	Intäkter till
Offentlig-	inkomsttitel	Intäkter		Resultat
rättslig	(som inte får	som får		(intäkt -
verksamhet	disponeras)	disponeras	Kostnader	kostnad)
Utfall 2006	0	965	1 378	-413
Prognos 2007	0	600	600	0
Budget 2008	0	600	600	0

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:63 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	55 447
Särskilda åtaganden
- Lokalkostnader	1 160
- Stipendier	39
Summa	56 646

9.1.63 25:63 Kungl. Konsthögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:63 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Konsthögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	55 751		sparande	-2
			1	Utgifts-
2007	Anslag	56 196		prognos	55 187
2008	Förslag	56 646
2009	Beräknat	58 032	2
2010	Beräknat	59 621	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 56 646 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 56 646 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och det särskilda åtagande som ska gälla för högsko- lan.

Tabell 9.25:63 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	56 196	56 196	56 196
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	450	1 836	3 425
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	56 646	58 032	59 621

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

177

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.64 25:64 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:64 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	127 387		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	128 407		prognos	126 105
2008	Förslag	129 436
2009	Beräknat	132 603	2
2010	Beräknat	136 234	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 129 436 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 129 436 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag och de särskilda åtaganden som ska gälla för hög- skolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:64 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	755	683	72
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	4 100	4 100	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	5 400	5 400	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:64 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	106 117
Särskilda åtaganden
- Dirigentutbildning och utbildning i elektroakustisk
komposition	3 517
- Utvecklingsmedel	17 057
- Lokalkostnader	2 745
Summa	129 436

Tabell 9.25:64 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	128 407	128 407	128 407
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 029	4 196	7 827
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	129 436	132 603	136 234

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.65 25:65 Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:65 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Operahögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	17 182		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	17 320		prognos	17 010
2008	Förslag	17 459
2009	Beräknat	17 886	2
2010	Beräknat	18 376	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 17 459 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 17 459 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

178

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:65 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp			16 299
Särskilt åtagande
- Lokalkostnader			1 160
Summa			17 459
Tabell 9.25:65 Härledning av anslagsnivån 2008–2010
Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	17 320	17 320	17 320
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	139	566	1 056
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	17 459	17 886	18 376

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.66 25:66 Södertörns högskola: Grundutbildning

Tabell 9.25:66 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Södertörns högskola

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	295 623		sparande	15 781
			1	Utgifts-
2007	Anslag	317 084		prognos	267 452
2008	Förslag	327 709
2009	Beräknat	335 727	2
2010	Beräknat	344 920	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 327 709 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 327 709 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:66 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	7 658	6 448	1 210
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	7 500	7 500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	8 000	8 000	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 11 575 000 kronor, varav 5 070 000 kronor utgörs av den i budgetproposi- tionen för 2007 aviserade kvalitetssatsningen och 6 505 000 kronor utgörs av en kvalitetsförstärk- ning inom utbildning på grundnivå och avance- rad nivå för 2008.

Vidare minskar anslaget med 3 490 000 kro- nor till följd av en besparing.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:66 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	327 709
Summa	327 709

Tabell 9.25:66 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	317 084	317 084	317 084
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 540	10 360	19 326
Beslut	8 085	8 283	8 510
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	327 709	335 727	344 920

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

179

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.67 25:67 Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutbildning

Tabell 9.25:67 Anslagsutveckling för grundutbildning vid Teaterhögskolan i Stockholm

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	27 665		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	27 887		prognos	27 387
2008	Förslag	28 110
2009	Beräknat	28 798	2
2010	Beräknat	29 586	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 28 110 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 28 110 tkr i 2008 års prisnivå.

Tabell 9.25:67 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	27 887	27 887	27 887
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	223	911	1 699
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	28 110	28 798	29 586

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:67 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	493	493	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	500	500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	500	500	0
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Vid beräkningen av anslaget har regeringen ut- gått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:67 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Takbelopp	26 950
Särskilt åtagande
– Lokalkostnader	1 160
Summa	28 110

9.1.68 25:68 Försvarshögskolan: Grundutbildning

Tabell 9.25:68 Anslagsutveckling för grundutbildning vid

Försvarshögskolan

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall			sparande	0
2007	Anslag	0	1	Utgifts-
				prognos	0
2008	Förslag	11 800
2009	Beräknat	12 075	2
2010	Beräknat	12 391	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 11 800 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 11 800 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning som är förenad med det utbildningsuppdrag som ska gälla för högskolan.

Från och med den 1 juli 2007 avser ersätt- ningen utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

180

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:68 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			Resultat
			(intäkt -
Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	kostnad)

Utfall 2006	322 726	325 624	-1 851
(varav tjänsteexport)	1 210	1 070	140
Prognos 2007	301 450	310 550	-9 100
(varav tjänsteexport)	720	660	60
Budget 2008	248 000	237 200	-3 600
(varav tjänsteexport)	860	790	70

Regeringens överväganden

Anslaget ökar med 11 800 000 kronor. Finansie- ring sker genom att motsvarande minskning görs på utgiftsområde 6, anslaget 6:1 För- bandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Vid beräkningen av anslaget har regeringen utgått från beloppen i tabellen nedan.

Tabell 9.25:68 Resursfördelning för grundutbildningen

Tusental kronor

Allmänt	11 800
Summa	11 800

Tabell 9.25:68 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007	0	0	0
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 1	0	0	0
Beslut
Överföring till/från andra
anslag	11 800	12 075	12 391
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	11 800	12 075	12 391

1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.69 25:69 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tabell 9.25:69 Anslagsutveckling för anslaget Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 992 042		sparande	150 856
			1	Utgifts-
2007	Anslag	2 170 994		prognos	2 131 104
2008	Förslag	2 235 373
2009	Beräknat	2 293 162	2
2010	Beräknat	2 355 954	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 2 238 397 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 2 238 397 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning för den högre utbildning och forskning som bedrivs av enskilda utbildningsanordnare och som får statsbidrag med stöd av bl.a. avtal som staten in- gått med utbildningsanordnarna och i vissa fall särskilda regeringsbeslut.

Anslaget ökar med 19,2 miljoner kronor i enlighet med i denna proposition föreslagen kvalitetssatsning på utbildning inom grundnivå och avancerad nivå. Vidare ökar anslaget med 36 miljoner kronor avseende ökade resurser för forskning och utbildning på forskarnivå och med 4,6 miljoner kronor med anledning av att Högskolan i Jönköping tilldelas verksamhets- stöd till ett Nationellt kompetenscentrum för vuxnas lärande. Den senare finansieras genom att anslaget 25:13 Statligt stöd till vuxenutbildning minskas med motsvarande belopp.

Anslaget minskar med 12,7 miljoner kronor mot bakgrund av den besparing om 200 miljoner kronor som föreslås genomföras.

Anslagsposterna 1–3 avser från och med den 1 juli 2007 ersättning för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Anslagsposterna 4–13 avser från och med den 1 juli 2007 ersättning för utbildning på grundnivå och i förekommande fall avancerad nivå.

181

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkningen av anslaget ut- gått från följande belopp.

Tabell 9.25:69 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST

BELOPP

1. Chalmers tekniska högskola AB

	- Grundutbildning	715 743
	- Forskning och forskarutbildning	468 505
2.	Handelshögskolan i Stockholm	57 668

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

	- Grundutbildning	453 939
	- Forskning och forskarutbildning	58 438
4.	Teologiska Högskolan, Stockholm (THS)	6 665
5.	Evangeliska Frikyrkan	3 078
6.	Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen	2 335
7.	Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Insti-
	tut (SMI)	10 365
8.	Ericastiftelsen	6 374
9.	Ersta Sköndal högskola AB	58 040
10.	Stiftelsen Rödakorshemmet	41 593
11.	Sophiahemmet, Ideell förening	31 806
12.	Beckmans skola AB	26 396
13.	Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska
	högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping	294 428
Summa		2 235 373

1. Chalmers tekniska högskola AB

Chalmers tekniska högskola AB har för budget- året 2006 redovisat färre helårsstudenter och hel- årsprestationer än vad som kan ersättas inom be- slutat s.k. takbelopp och redovisade vid utgången av budgetåret ett anslagssparande om 40,7 miljo- ner kronor.

Chalmers särskilda åtaganden har fullgjorts.

Resurser för 2008

Det högsta belopp som beräknas utgå till Chalmers tekniska högskola AB för budgetåret 2008 beräknas för

grundutbildning till 715 743 000 kronor, varav 714 037 000 kronor utgörs av takbe- loppet, och

forskning och forskarutbildning till

468 505 000 kronor.

gandet som avser bidrag till utrustning för sjö- befälsutbildningen.

3. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Stiftelsen Högskolan i Jönköping har för bud- getåret 2006 redovisat färre helårsstudenter och helårsprestationer än vad som kan ersättas inom beslutat s.k. takbelopp och avräknade vid ut- gången av budgetåret 37,5 miljoner kronor av under tidigare år sparade helårsprestationer för att nå takbeloppet. Vid utgången av budgetåret redovisade högskolan ett anslagssparande om 6,6 miljoner kronor.

Resursfördelning 2008

Det högsta belopp som beräknas utgå till Stif- telsen Högskolan i Jönköping för budgetåret 2008 beräknas för

grundutbildning till 453 939 000 kronor, som i sin helhet utgör takbelopp,

forskning och forskarutbildning till

58 438 000 kronor.

5. Evangeliska Frikyrkan

Evangeliska Frikyrkan har för Örebro Teolo- giska Högskola redovisat 163 helårsstudenter för 2006, vilket är en ökning med 23 helårsstudenter jämfört med 2005.

6. Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen har för Jo- hannelunds teologiska högskola redovisat 93 helårsstudenter för 2006, vilket är en ökning med 15 helårsstudenter jämfört med 2005.

7. Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska

Institut (SMI)

Stiftelsen Stockholms Musikpedagogiska Insti- tut har redovisat 76 helårsstudenter för 2006.

8. Ericastiftelsen

Av resurserna till grundutbildningen ska 1 706 000 kronor avsättas till det särskilda åta-

Ericastiftelsen har redovisat 33 helårsstudenter inom psykoterapiutbildning med inriktning mot

182

barn- och ungdomar för 2006, vilket är en minskning med fyra helårsstudenter jämfört med 2005.

9. Ersta Sköndal högskola AB

Stiftelsen Stora Sköndal och Ersta Diakonisäll- skap har för Ersta Sköndal högskola redovisat 954 helårsstudenter för 2006, vilket är en ökning med 74 helårsstudenter jämfört med 2005.

10. Stiftelsen Rödakorshemmet

Stiftelsen Rödakorshemmet har för Röda Kor- sets Högskola redovisat 405 helårsstudenter för 2006, vilket är en ökning med åtta helårsstuden- ter jämfört med 2005.

11. Sophiahemmet, Ideell förening

Sofiahemmet, Ideell förening har för Sophia- hemmet Högskola redovisat 327 helårsstudenter för 2006, vilket är en ökning med tre helårsstu- denter jämfört med 2005.

12. Beckmans skola AB

Beckmans skola AB har redovisat 123 helårs- studenter för 2006, vilket är en ökning med två helårsstudenter jämfört med 2005.

13. Mervärdesskattekostnader för Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Under anslagsposten har kostnaden för mervär- desskatt beräknats för Chalmers tekniska hög- skola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping i enlighet med de ramavtal som ingåtts mellan staten och bolaget respektive staten och stiftel- sen.

Enligt avtalen ska staten ersätta bolaget re- spektive stiftelsen för de mervärdesskattekost- nader, som uppkommer i utbildning på grund- nivå, avancerad nivå och utbildning på forskar- nivå samt forskningen vid Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönkö-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ping. Syftet är att garantera konkurrensneutrali- tet gentemot statliga universitet och högskolor.

Budgetåret 2006 anvisade staten 319 miljoner kronor avseende ersättning för mervärdesskatte- kostnader. Det sammanlagda belopp som utbe- taldes för 2006 var 177 miljoner kronor.

Enligt prognoser kommer de samlade utgif- terna för mervärdesskattekostnader 2007 att uppgå till cirka 195 miljoner kronor. Det högsta belopp som kan utgå för ändamålet beräknas för 2007 till 291 miljoner kronor.

Chalmers tekniska högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping har enligt avtal med sta- ten rätt till kompensation för ingående mervär- desskatt och ska inbetala åtta procent av erhållna bidrag till Kammarkollegiet i överensstämmelse med vad som gäller för statliga lärosäten.

Tabell 9.25:69 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	2 170 994	2 170 994	2 170 994
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	17 392	70 933	132 322
Beslut	42 409	46 545	47 819
Överföring till/från andra
anslag	4 578	4 690	4 818
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	2 235 373	2 293 162	2 355 954

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.70 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tabell 9.25:70 Anslagsutvecklingen för anslaget Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	513 548		sparande	47 423
2007	Anslag	534 635	1	Utgifts-
				prognos	569 946
2008	Förslag	488 463
2009	Beräknat	824 028	2
2010	Beräknat	796 458	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 804 349 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 756 717 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera verksamhet inom högskoleområdet för vilken medel inte har ställts till förfogande under annat anslag. Under

183

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

anslaget beräknas även bidrag till Svenska stu- denthemmet i Paris samt bidrag till Sveriges För- enade Studentkårer.

Av anslagssparandet har 42,4 miljoner kronor
dragits in genom regeringsbeslut den 21 decem-
ber 2006.
Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Svenska institutet beviljar under ett år stipendier
för senare år. Regeringen bör därför bemyndigas
att besluta om tilldelning av medel för detta än-
damål som innebär åtagande för kommande
budgetår. Regeringen föreslår därför att riksda-
gen bemyndigar regeringen att under 2008 be-
sluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför behov av framtida anslag om
högst 3 000 000 kronor under 2009.
Tabell 9.25:70 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden
Tusental kronor
Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2006	2007	2008	2009	2010
Ingående åtaganden vid årets början	3 000	3 000
Nya åtaganden	3 000	3 000	3 000
Infriade åtaganden	-3 000	-3 000	-3 000
Utestående åtaganden vid årets slut	3 000	3 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	3 000	3 000

184

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

Tabell 9.25:70 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		BELOPP
1	Europeiskt presidieåtagande	254
2	Informationsinsatser i utlandet	3 047
3	Svenskundervisning i utlandet	4 571
4	Vissa stipendier	812
5	Stödåtgärder inom ramen för EU:s
	utbildningsprogram	1 461
6	Uppbyggnad minoritetsspråk	6 000
7	Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen	33 750
8	Integration	46 000
9	Högskolan på Gotland	5 000
10	Områdesprov	4 000
11	Stockholms universitet	400
12	Bolognapromotorerna	250
13	Statliga ålderspensionsavgifter	27 298
14	Svenska studenthemmet i Paris	1 689
15	Bidrag till Sveriges Förenade Studentkårer	222
16	Matematiksatsning	10 000
17	Vidareutbildning av obehöriga lärare	60 000
18	Forskarskola för lärare	150 000
19	Regeringens disposition	133 709
Summa		488 418

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

1. Europeiskt presidieåtagande

Under anslagsposten disponerar Karlstads uni- versitet medel för ett europeiskt presidieåta- gande som pågår till och med 2009.

2. Informationsinsatser i utlandet

Under anslagsposten disponerar Svenska insti- tutet medel för information om och presentation av svensk högre utbildning i utlandet, inklusive drift, underhåll och utveckling av den elektro- niska informationsportalen med information om svensk högre utbildning till utländska studenter samt verksamheten i samrådsorganet för natio- nell samordning av informations- och mark- nadsföringsinsatser i utlandet.

3. Svenskundervisning i utlandet

Under anslagsposten disponerar Svenska insti- tutet medel för åtgärder som främjar undervis- ning i svenska och undervisning om svenska för- hållanden på högskolenivå i utlandet. Härav ut- gör 500 000 kronor ett årligt bidrag till kostna- der för en professur i svenska språket vid univer- sitetet i Tartu. Bidraget avses att lämnas under en treårsperiod med början den 1 januari 2006.

Resursfördelning för 2008

Anslaget ökar i enlighet med den ekonomiska vårpropositionen för 2007 med 60 miljoner kro- nor för vidareutbildning av obehöriga lärare, 150 miljoner kronor för forskarskolor, 46 miljoner kronor för integrationsinsatser inom kom- pletterande utbildning. Slutligen ökar anslaget med 15 miljoner kronor för att finansiera införandet av en ny speciallärarutbildning.

Anslaget minskar med 0,75 miljoner kronor avseende en ökad ärendehantering av stipendier

vid Internationella	programkontoret,	med
0,7 miljoner kronor	för att finansiera	ökade

utgifter under anslaget 26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål för ökade kostnader vid forskningsinstitutet i Istanbul. För att bidra till finansiering av regeringens utökade integra- tionsinsatser minskar anslaget med drygt 9 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Slutligen mins- kar anslaget med 23 miljoner kronor till följd av att en besparing tas ut på anslaget under 2008.

4. Vissa stipendier

Under anslagsposten disponerar Svenska insti- tutet medel avseende stipendier för studier vid College of Europe samt insatser i samband med program för student- och lärarmobilitet be- nämnt North2north inom ramen för Arktiska rådets universitetssamarbete UArctic. Reger- ingen bedömer att för vardera av de två utbytes- programmen kommer ungefär hälften av me- delstilldelningen att utnyttjas.

5. Stödåtgärder inom ramen för EU:s utbildningsprogram

Fortsatt stöd med 1 138 000 kronor har beräk- nats för Tempus, EU:s samarbetsprogram med Central- och Östeuropa inom högre utbildning.

Under anslagsposten har 108 000 kronor be- räknats för stöd till utveckling av projektansök-

185

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ningar samt till spridning av resultat inom EU:s utbildningsprogram Leonardo da Vinci, där uni- versitet och högskolor medverkar.

Vidare har 216 000 kronor beräknats för att delfinansiera universitets och högskolors kost- nader för intensivkurser i svenska språket för Erasmusstudenter, s.k. Erasmus Intensive Lang- uage Courses (EILC). EILC är en permanent aktivitet inom ramen för EU:s utbildningspro- gram Sokrates.

Medlen disponeras av Internationella pro- gramkontoret för utbildningsområdet.

6. Uppbyggnad minoritetsspråk

Under anslagsposten finns uppförda resurser som regeringen avser att senare fördela till lä- rosäten som ska bidra till uppbyggnad av utbild- ning i romani och jiddisch.

7. Särskild utbildning för lärare i yrkesämnen

Under anslagsposten disponerar ett antal lä- rosäten medel för särskild lärarutbildning enligt förordningen (2005:568) om särskild utbildning för lärare i yrkesämnen.

8. Integration

Under anslagsposten disponerar ett antal lä- rosäten medel för kompletterande utbildningar för jurister och lärare med utländsk examen. Under anslaget finns också resurser som reger- ingen senare avser att fördela till lärosäten för kompletterande utbildningar för personer med utländsk utbildning.

9. Högskolan på Gotland

Under anslagsposten disponerar högskolan me- del för fortsatt utveckling av grundutbildningen under 2008.

10. Områdesprov

Under anslagsposten disponerar Högskoleverket medel för ökade utgifter i samband med utveck- ling av två områdesprov. Områdesproven ska

kunna användas som komplettering till det gene- rella högskoleprovet vid urval till högre utbild- ning som påbörjas på grundnivå.

11. Stockholms universitet

Institutet för psykosocial medicin (IPM) upphör som myndighet den 1 oktober 2007. Under an- slagsposten disponerar Stockholms universitet 400 000 kronor i samband med att huvuddelen av verksamheten inordnas i universitet.

12. Bolognapromotorerna

Under anslagsposten finns uppfört resurser för samordning av och aktiviteter inom den natio- nella Bolognaexpertgruppen.

13. Statliga ålderspensionsavgifter

Resurser för ökade utgifter för utbildningsbidrag för forskarstuderande med anledning av ålders- pensionsreformen finns beräknade under an- slagsposten.

17. Vidareutbildning av obehöriga lärare

Under anslagsposten disponerar ett antal lä- rosäten medel för vidareutbildning av lärare som saknar lärarexamen enligt förordningen (2007:224) om högskoleutbildning för vidareut- bildning av lärare som saknar lärarexamen.

Tabell 9.25:70 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	417 635	417 635	417 635
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 346	13 646	25 455
Beslut	67 482	392 747	353 368
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	488 463	824 028	796 458

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

186

9.1.71 25:71 Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tabell 9.25:71 Anslagsutveckling för anslaget Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	371 277		sparande	-28
			1	Utgifts-
2007	Anslag	390 089		prognos	383 067
2008	Förslag	396 316	2
2009	Beräknat	406 012	3
2010	Beräknat	417 125	4

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Verksamheten och resurserna vid Lärarhögskolan i Stockholm och Stockholms universitet integreras.

3 Motsvarar 396 316 tkr i 2008 års prisnivå.

4 Motsvarar 396 316 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera all ersättning

– inklusive ersättning för lokalhyror och kostna- der för inredning och utrustning – som är för- enad med forskning vid högskolor som inte har vetenskapsområden samt för konstnärligt ut- vecklingsarbete vid de konstnärliga högskolorna i Stockholm.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande:

Tabell 9.25:71 Fördelning på anslagsposter

Tusental kronor

ANSLAGSPOST		ÖKNING	BELOPP
		2008
1	Danshögskolan	250	4 285
2	Dramatiska institutet	250	4 136
3	Gymnastik- och idrottshögskolan	250	23 049
4	Högskolan i Borås	3 295	39 036
5	Högskolan Dalarna	3 189	44 270
6	Högskolan på Gotland	285	17 477
7	Högskolan i Gävle	3 360	72 792
8	Högskolan i Halmstad	3 208	43 195
9	Högskolan Kristianstad	3 677	35 209
10	Högskolan i Skövde	3 052	30 725
11	Högskolan Väst	3 004	29 377
12	Konstfack	250	5 095
13	Kungl. Konsthögskolan	250	3 061
14	Kungl. Musikhögskolan i	250	5 180
	Stockholm
15	Operahögskolan i Stockholm	250	3 511
16	Södertörns högskola	4 649	27 613
17	Teaterhögskolan i Stockholm	250	3 755
18	Försvarshögskolan	4 550	4 550
Summa		34 269	396 316

Resursfördelning för 2008

Anslaget ökar med 27 969 000 kronor. Vidare ökar anslaget med 4 300 000 kronor till följd av att Försvarshögskolan blir en statlig högskola fr.o.m. den 1 januari 2008. Under utgiftsområde 6 minskar anslaget 6:5 Försvarshögskolan med motsvarande belopp.

Vidare minskar anslaget med 33 752 000 kro- nor till följd av att verksamheten vid Lärarhög- skolan i Stockholm och därmed följande resurser integreras i verksamheten vid Stockholms uni- versitet, varvid Lärarhögskolan i Stockholm upphör som myndighet. Anslaget 25:24 Stock- holms universitet: Forskning och forskarutbildning

ökar med motsvarande belopp.

I anslagsposten Gymnastik- och idrottshög- skolan ingår medel till Centrum för idrotts- forskning med 6 386 020 kronor.

187

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Tabell 9.25:71 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	390 089	390 089	390 089
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	3 127	12 749	23 776
Beslut	32 552	33 348	34 262
Överföring till/från andra
anslag	-29 452	-30 173	-30 999
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	396 316	406 012	417 125

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.72 25:72 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning

Tabell 9.25:72 Anslagsutveckling för anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	1 986 092		sparande	0
2007	Anslag	2 014 568	1	Utgifts-
				prognos	1 978 457
2008	Förslag	2 035 846
2009	Beräknat	2 090 919	2
2010	Beräknat	2 153 555	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 2 040 984 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 2 046 096 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera ersättning till vissa landsting enligt avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården samt om samarbete om grundutbildning av tandlä- kare, odontologisk forskning och utveckling av tandvården.

Regeringens överväganden

Ett avtal om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården har slutits den 13 juni 2003 mellan staten och företrädare för de sex be- rörda landstingen. Vidare har ett avtal om sam- arbete om grundutbildning av tandläkare, odontologisk forskning och utveckling av tand- vården slutits den 30 respektive den 31 augusti

2004 mellan svenska staten, Västra Götalands läns landsting och Västerbottens läns landsting.

Resursfördelning 2008

Regeringen har vid beräkning av anslaget utgått från följande belopp.

Anslaget ökar på grund av regeringens förslag att utöka antalet platser avseende läkarutbild- ningen vid Uppsala universitet, Lunds universi- tet, Göteborgs universitet, Umeå universitet, Linköpings universitet och Karolinska institutet med totalt 330 helårsstudenter.

Tabell 9.25:72 Medicinsk utbildning och forskning

Tusental kronor

ANSLAGSPOST	BELOPP
Uppsala universitet	236 446
Lunds universitet	369 266
Göteborgs universitet	383 857
Umeå universitet	217 437
Linköpings universitet	166 814
Karolinska institutet	532 831
Regeringens disposition	15 097

Tabell 9.25:72 Odontologisk utbildning och forskning

Tusental kronor

Göteborgs universitet	61 174
Umeå universitet	52 924

Dimensionering

Med utgångspunkt i den av regeringen före- slagna utbyggnaden av läkarutbildningen bör följande dimensionering gälla.

Tabell 9.25:72 Dimensionering av läkarutbildningen

Helårsstudenter

				Total
				volym
				för-
				ändring
UNIVERSITET	2008	2009	2010	2013
Uppsala universitet	799	817	835	860
Lunds universitet	982	1 000	1 018	1 053
Göteborgs universitet	860	878	896	921
Umeå universitet	808	838	868	933
Linköpings universitet	659	677	695	730
Karolinska institutet	1 518	1 536	1 554	1 579

188

Tabell 9.25:72 Dimensionering av tandläkarutbildningen

Helårsstudenter

UNIVERSITET

2008

2009

2010

Göteborgs universitet		300	300	300
Umeå universitet		225	225	225
Tabell 9.25:72 Härledning av anslagsnivån 2008–2010
Tusental kronor
	2008		2009	2010
Anvisat 2007 1	2 014 568		2 014 568	2 014 568
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	16 140		65 823	122 790
Beslut	5 138		10 528	16 196
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	2 035 846		2 090 919	2 153 555

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.73 25:73 Högskoleverket

Tabell 9.25:73 Anslagsutveckling för Högskoleverket

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	155 956		sparande	4 047
			1	Utgifts-
2007	Anslag	165 087		prognos	166 102
2008	Förslag	166 548
2009	Beräknat	170 385	2
2010	Beräknat	174 816	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 166 548 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 166 548 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera myndighe- tens förvaltningskostnader. Högskoleverket är central myndighet för frågor som rör universitet och högskolor.

Högskoleverket ska enligt sin förordning granska kvaliteten i den högre utbildningen och följa upp resultaten av sina utvärderingar. Hög- skoleverket svarar för tillsynen över högskolans verksamhet vilket bidrar till att öka kvaliteten och att öka rättssäkerheten i högskolan.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Den avgiftsbelagda verksamheten vid Högskole- verket avser högskoleprovet som delvis finansie- ras genom att en del av den avgift deltagarna i

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

högskoleprovet får betala används för att täcka kostnaderna för verksamheten avseende hög- skoleprovet vid verket.

Enligt Högskoleverkets beräkningar uppvisar provet ett fortsatt underskott 2008–2010 med ca 1 000 000 kronor årligen. Verkets bedömning är dock att antalet provdeltagare kommer att vara konstant de närmaste åren eftersom årskullarna ökar.

Tabell 9.25:73 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			RESULTAT
UPPDRAGSVERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	(INTÄKT–
			KOSTNAD)
UTFALL 2006	13 348	14 366	-1 018
PROGNOS 2007	12 625	13 511	-886
BUDGET 2008	12 540	13 500	-960

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Regeringen har i avsnitten 7 och 8.8 i tillämpliga delar redovisat Högskoleverkets uppnådda re- sultat. Regeringen bedömer att de mål som upp- ställts för verksamheten har uppfyllts.

Resursfördelning 2008

Anslaget ökar med 250 000 kronor med anled- ning av ökade kostnader för tillsyn, kvalitets- granskning, m.m. i samband med att Försvars- högskolan inrättas som en högskola under högskolelagen (1992:1434) fr.o.m. den 1 januari 2008. Medlen föreslås överföras från utgiftsom- råde 6, anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, bered- skap och fredsfrämjande truppinsatser m.m.

Tabell 9.25:73 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	165 087	165 087	165 087
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 211	5 042	9 467
Beslut
Överföring till/från andra
anslag	250	256	262
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	166 548	170 385	174 816

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

189

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.74 25:74 Verket för högskoleservice

Tabell 9.25:74 Anslagsutveckling för Verket för högskoleservice

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	15 786		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	16 923		prognos	16 620
2008	Förslag	17 050
2009	Beräknat	17 444	2
2010	Beräknat	17 898	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 17 050 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 17 050 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera utgifter för antagningsverksamheten och bedömningar av utländska gymnasiebetyg.

Verket för högskoleservice ansvarar för den samordnade antagningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå på uppdrag av uni- versitet och högskolor. Vidare är verket sy- stemförvaltare för studieadministrativa IT-sy- stem. Verket för högskoleservice ansvarar bl.a. för den tekniska förvaltningen av Ladok-syste- met på uppdrag av universitet och högskolor. Utöver detta biträder verket universitet, hög- skolor och andra myndigheter vid upphandling.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansie- rade verksamheten upphandling är att intäkterna ska täcka samtliga kostnader (full kostnadstäck- ning). För antagning till högskoleutbildning finns det inte något specificerat ekonomiskt mål för hur stor del av kostnaderna som ska täckas av avgiften. Utgifter som inte finansieras med av- giftsinkomster ska finansieras från anslaget. Det ekonomiska målet för den avgiftsfinansierade verksamheten med anledning av driften av stu- diedokumentationssystemet Ladok är att intäk- terna ska täcka samtliga kostnader för denna verksamhet (full kostnadstäckning).

Tabell 9.25:74 Uppdragsverksamhet

Tusental kronor

			RESULTAT
			(INTÄKT-
UPPDRAGSVERKSAMHET	INTÄKTER	KOSTNADER	KOSTNAD)
UTFALL 2006	177 673	168 290	9 383
(varav tjänsteexport)	0	0	0
PROGNOS 2007	191 097	203 210	-12 113
(varav tjänsteexport)	0	0	0
BUDGET 2008	196 826	198 626	-1 800
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Tabell 9.25:74 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	16 923	16 923	16 923
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	127	521	975
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	17 050	17 444	17 898

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.75 25:75 Centrala studiestödsnämnden m.m.

Tabell 9.25:75 Anslagsutveckling för Centrala studiestöds-

nämnden m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	404 943		sparande	19 773
			1	Utgifts-
2007	Anslag	396 466		prognos	389 347
2008	Förslag	399 127
2009	Beräknat	408 259	2
2010	Beräknat	418 805	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2 Motsvarar 399 127 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 399 127 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Centrala studiestöds- nämndens förvaltningskostnader. Vidare an- vänds anslaget för Socialstyrelsens och Same- tingets förvaltningskostnader för administra- tion av bidrag vid vissa kortare studier.

190

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 9.25:75 Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor

Offentlig-rätts-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
lig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006
Prognos 2007		341 600
Budget 2008		340 100

De offentligrättsliga avgifterna inom studie- stöds- och hemutrustningsverksamheten får dis- poneras av myndigheten och ska bidra till verk- samhetens finansiering. Inbetalda avgifter redo- visas därför mot anslaget 25:75 Centrala studie- stödsnämnden m.m.

Regeringens överväganden

Regeringen redovisar resultaten av verksamheten under utgiftsområde 15 Studiestöd och bedömer att myndighetens verksamhet även fortsätt- ningsvis ska ha samma omfattning.

Anslaget föreslås ökas med 150 000 kronor med anledning av att kostnaderna för administ- ration ökar för bidrag som lämnas för studier om funktionshinder (avsnitt 4.6.6 utgiftsområde 15).

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 398 127 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:75 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	396 466	396 466	396 466
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 511	11 640	22 182
Beslut	150	153	157
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	399 127	408 259	418 805

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.76 25:76 Överklagandenämnden för studiestöd

Tabell 9.25:76 Anslagsutveckling för Överklagandenämnden för studiestöd

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	9 548		sparande	2 980
			1	Utgifts-
2007	Anslag	12 266		prognos	11 000
2008	Förslag	12 359
2009	Beräknat	12 647	2
2010	Beräknat	12 977	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna propo- sition.

2 Motsvarar 12 359 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 12 359 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Överklagandenämnden för studiestöds förvaltningskostnader.

Regeringens överväganden

Regeringen redovisar resultaten av verksamheten under utgiftsområde 15 Studiestöd och bedömer att verksamheten även fortsättningsvis ska be- drivas i samma omfattning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår reger- ingen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 12 359 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:76 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	12 266	12 266	12 266
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	93	381	711
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	12 359	12 647	12 977

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

191

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

9.1.77 25:77 Internationella program- Bemyndigande om ekonomiska åtaganden kontoret för utbildningsområdet

Tabell 9.25:77 Anslagsutveckling för Internationella programkontoret för utbildningsområdet

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	42 524		sparande	787
			1	Utgifts-
2007	Anslag	45 360		prognos	45 320
2008	Förslag	50 587
2009	Beräknat	50 448	2
2010	Beräknat	52 019	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 49 087 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 49 087 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet. Myndigheten ansvarar för stöd till de aktörer inom utbildningsområdet som önskar delta i olika former av internationellt samarbete. Verksamheten omfattar framför allt EU:s utbildningsprogram för livslångt lärande samt vissa nordiska och nationella program för främjande av internationellt samarbete.

Tabell 9.25:77 Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Tusental kronor

Utfall

2006

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 för ramanslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av fram- tida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2009.

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet administrerar utbildnings- programmet Programkontorets skolstipendier. Myndigheten behöver under 2008 fatta beslut om att utdela stipendier för att kunna ge mot- tagarna rimliga förutsättningar att planera och genomföra verksamhet under 2009.

Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
2007	2008	2009	2010–

Ingående åtaganden	0	8 000	8 000
Nya åtaganden	8 000	8 000
Infriade åtaganden	0	-8 000	-8 000	0
Utestående åtaganden	8 000	8 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	8 000	8 000

192

Internationella programkontoret för

Regeringens överväganden

Regeringens bedömning är att det svenska del- tagandet inom de program som Programkon- toret ansvarar för bidrar till att stärka kvalitet och öppenhet i det svenska utbildningssystemet. Myndighetens särskilda informationssatsning om EU:s nya utbildningsprogram under 2007 bedöms utgöra en god grund för ökat svenskt deltagande i det nya programmet. Inom vissa delar av programmet är det särskilt angeläget med ökat deltagande, framför allt student- och lärarmobiliteten inom Erasmus, fortbildnings- stipendierna inom Comenius samt inom utveck- lingsprojekten inom Grundtvig.

Regeringen föreslår en förstärkning av myndighetens ramanslag med anledning av att EU:s nya utbildningsprogram medför nya arbetsuppgifter och årligen utökande volymer under programperioden. Med anledning av detta föreslås ett tillskott om 1,5 miljoner kronor till anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet. Finansieringen föreslås ske genom att anslagen 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarn- omsorg samt 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. minskas med 0,75 miljoner kronor vardera.

I samband med regeringens satsning på lärar- fortbildning föreslås en förstärkning i syfte att finansiera fortbildningsinsatser inom EU-pro- grammet Comenius. Regeringen föreslår därför en ökning med 2 miljoner kronor av anslaget 25:77

utbildningsområdet. Finansiering föreslås ske genom en minskning av anslag 25:3 Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och skolbarn- omsorg med motsvarande belopp.

Den tidigare regeringen har fattat beslut om omlokalisering av sexton befattningar till Gotland, varav tio finansieras av Sida. Denna omlokalisering skall genomföras under 2008. Detta kommer att innebära vissa omställnings- kostnader samt ökade kostnader till följd av etablering på två orter. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Mot bakgrund av detta föreslås att anslaget 25:77

Internationella programkontoret för utbildnings- området för 2008 ökas med 1,5 miljoner kronor i syfte att täcka kostnader som uppstår i samband

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

med omlokaliseringen till Visby. Finansieringen föreslås ske genom att anslaget 25:12 Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbildning minskas med motsvarande belopp.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag om 50 587 000 kronor för budgetåret 2008.

Tabell 9.25:77 Härledning av anslagsnivån 2008 2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	45 360	45 360	45 360
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	227	1 491	2 950
Beslut	5 000	3 597	3 709
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	50 587	50 448	52 019

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.78 25:78 Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning

Tabell 9.25:78 Anslagsutveckling för Myndigheten för nät- verk och samarbete inom högre utbildning

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	72 972		sparande	581
			1	Utgifts-
2007	Anslag	63 855		prognos	62 656
2008	Förslag	44 159
2009	Beräknat	15 861	2
2010	Beräknat	16 333	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 15 452 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 15 452 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för att finansiera verksamheten vid Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning.

Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning har i uppdrag att främja och stödja arbetet vid universitet och högskolor i frågor gällande verksamheterna breddad rekryte- ring, pedagogisk utveckling och IT-stödd di- stansutbildning.

193

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Resultatinformation

Nya strategier för myndighetens verksamhets- grenar har tagits fram under 2006 för att ytterli- gare öka stödet till lärosätena. Strategierna har syftat till att stärka lärosätenas arbete med att kvalitetssäkra och kvalitetsutveckla högre ut- bildning.

Myndighetens insatser har främst inriktats på att skapa nätverk och samarbete genom olika nätverk och andra arenor. Bl.a. har 33 nätverk bildats för att stödja lärosätenas arbete med den nya utbildnings- och examensstrukturen.

Antalet kurser inom ramen för nätuniversite- tet har ökat med drygt 50 procent sedan dess första verksamhetsår 2003. Antalet sökande till nätuniversitetets drygt 3 100 kurser uppgick till ca 170 000 under 2006 (se vidare kapitel Resultatredovisning för universitet och högsko- lor, avsnittet Grundutbildning).

Resursfördelning

Anslaget minskar med 20 miljoner kronor till följd av en besparing.

Regeringen anser att universitet och högsko- lor ska få ett ökat ansvar att bl.a. själva säkerställa breddad rekrytering och pedagogisk utveckling. Enligt regeringens bedömning bör vidare Myn- digheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning avvecklas från och med den 1 januari 2009. Denna fråga kommer att utredas särskilt.

Planeringsförutsättning 2009

Fr.o.m. 2009 beräknar regeringen att anslaget minskar med 50 miljoner kronor till följd av av- vecklingen.

Tabell 9.25:78 Härledning av anslagsnivån 2008–2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	63 855	63 855	63 855
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	304	2 006	3 964
Beslut	-20 000	-50 000	-51 485
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	44 159	15 861	16 333

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.79 25:79 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco m.m.

Tabell 9.25:79 Anslagsutveckling för Kostnader för Sveriges

medlemskap i Unesco m.m.

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	26 945		sparande	6 040
			1	Utgifts-
2007	Anslag	32 225		prognos	27 793
2008	Förslag	32 431
2009	Beräknat	33 407	2
2010	Beräknat	34 199	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 32 431 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 32 431 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, medlemsavgifter till konventionen om skydd för världens kultur- och naturarv, för Internationella centret för bevarande och restaurering av kulturföremål i Rom (ICCROM), för de avgifter som är kopplade till konventionen om det immateriella kulturarvet, kostnaderna för Svenska unesco- rådet samt bevakningen av Unescos verksamhet i Paris. Unesco är FN:s fackorgan för utbildning, vetenskap, kultur och kommunikation. Enligt organisationens konstitution ska varje medlems- land ha en nationalkommission som länk mellan landets regering och Unesco. Anslaget används till största delen för Sveriges medlemsavgift i Unesco och utbetalas i euro och USD.

Regeringens överväganden

Utgifterna för anslaget påverkas främst av utvecklingen av Unescos budget, Sveriges andel av budgeten samt eventuella valutaförändringar. För 2008 bestäms budgeten för Unesco vid generalkonferensen i oktober 2007. Medlemsav- giften erläggs i början av 2008. För 2008 be- räknas anslaget till 32 431 000 kronor.

194

Tabell 9.25:79 Härledning av anslagsnivån 2008-2010

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	32 225	32 225	32 225
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	206	1 182	1 974
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	32 431	33 407	34 199

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

9.1.80 25:80 Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning

Tabell 9.25:80 Anslagsutveckling för Utvecklingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	10 055		sparande	1 163
			1	Utgifts-
2007	Anslag	11 736		prognos	11 687
2008	Förslag	11 396
2009	Beräknat	11 663	2
2010	Beräknat	11 969	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 11 396 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 11 396 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera utveck- lingsarbete m.m. inom områdena utbildning och forskning. Anslaget används även för övergripande statistik inom utbildningsom- rådet. I nu gällande ansvarsfördelning för officiell statistik inom Utbildningsdeparte- mentets område finansieras den officiella skol- statistiken via anslag till Statens skolverk och högskolestatistiken via anslag till Högskole- verket. Centrala studiestödsnämnden ansvarar för officiell statistik som avser studiestöd. Den officiella statistiken som gäller utbildnings- väsendet som helhet finansieras via anslag till

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Statistiska centralbyrån (SCB). Inom anslaget finansieras även de årliga kostnaderna för OECD-CERI:s indikatorprogram INES.

Delar av anslaget används för verksamheter av tillfällig art och där behoven uppstår löpande under året. Det innebär att anslagsbelastningen kan variera mellan budgetåren.

Regeringens överväganden

Under innevarande budgetår har större delen av medlen avsatts för den årliga övergripande ut- bildningsstatistiken och OECD:s indikator- projekt INES. Vidare har vissa medel fördelats till myndigheten Internationella program- kontoret inom utbildningsområdet i samband med lanseringen av EU:s nya utbildnings- program för livslångt lärande 2007–2013.

Genom särskilt regeringsbeslut har medel för- delats till Baltic 21-sekretariatat. Medlen utgör en delfinansiering av Sveriges bidrag till sekre- tariatet.

Som ett led i finansieringen för genomför- ande av undersökningar av levnadsförhållanden (ULF och Barn-ULF) som redovisas under ut- giftsområde 9 minskas anslaget permanent med 415 000 kr från och med 2008. Det under ut- giftsområde 9 uppförda anslaget 18:1 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. ökas med mot- svarande belopp.

Tabell 9.25 80 Härledning av anslagsnivån 2007–2009

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	11 736	11 736	11 736
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	75	352	669
Beslut	-415	-425	-436
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	11 396	11 663	11 969

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

195

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10 Forskningspolitik

10.1 Omfattning

Politikområdet omfattar anslag till forskning och forskningens infrastruktur.

Inom politikområdet finns de forsknings- och utvecklingsfinansierande myndigheterna Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, Vetenskapsrådet och Verket för innovationssystem samt ett anslag för

rymdforskning. Andra myndigheter som ingår i politikområdet är Institutet för rymdfysik, Polarforskningssekretariatet, Kungl. biblioteket och Statens ljud- och bildarkiv. Vidare ingår Centrala etikprövningsnämnden och de sex regionala etikprövningsnämnderna i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala.

10.2	Utgiftsutveckling
Tabell 10.1 Utgiftsutveckling inom politikområdet
Miljoner kronor
		Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
		2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Anslag inom utgiftsområde 16
26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och
forskningsinformation		2 760,9	3 022,0	2 972,9	3 592,9	3 719,5	3 859,6
26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning		108,1	107,6	106,7	109,9	112,4	115,3
26:3 Rymdforskning		164,6	168,3	162,6	169,4	174,8	179,7
26:4 Institutet för rymdfysik		45,0	45,3	45,1	45,7	46,8	48,0
26:5 Kungl. biblioteket		243,9	241,4	242,6	258,9	265,0	272,1
26:6 Polarforskningssekretariatet		26,1	31,8	31,0	31,9	26,5	27,2
26:7 Sunet		39,8	40,2	39,4	40,4	41,3	42,3
26:8 Centrala etikprövningsnämnden		4,3	4,2	4,2	4,3	4,4	4,5
26:9 Regionala etikprövningsnämnder		26,5	41,5	41,9	41,7	42,4	43,2
26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål		108,4	112,7	110,7	114,1	116,9	119,9
2006 16 26:7 Främjande och analys av forsknings-
och utvecklingssamarbetet inom EU m.m.		16,4	-		-	-	-
Totalt för utgiftsområde 16		3 543,9	3 815,0	3 757,2	4 409,2	4 550,0	4 711,9

197

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Miljoner kronor
	Utfall	Budget	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007 1	2007	2008	2009	2010
Anslag inom utgiftsområde 9
26:1 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Förvaltning	22,0	23,5	23,8	23,9	24,4	25,1
26:2 Forskningsrådet för arbetsliv och
socialvetenskap: Forskning	291,9	319,0	320,0	342,0	354,5	368,6
Totalt för utgiftsområde 9	313,9	342,5	343,8	365,9	378,9	393,6
Anslag inom utgiftsområde 17
26:1 Statens ljud- och bildarkiv	46,2	56,7	60,7	47,0	48,0	49,2
Totalt för utgiftsområde 17	46,2	56,7	60,7	47,0	48,0	49,2
Anslag inom utgiftsområde 20
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader	40,7	43,0	43,5	43,6	44,6	45,7
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning	318,4	354,1	355,2	402,9	417,4	433,2
Totalt för utgiftsområde 20	359,0	397,2	398,7	446,5	462,0	479,0
Anslag inom utgiftsområde 23
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad
forskning	250,4	278,4	273,4	321,7	333,2	345,6
26:2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien	1,2	1,2	1,2	2,0	1,4	1,4
Totalt för utgiftsområde 23	251,6	279,6	274,6	323,7	334,7	347,1
Anslag inom utgiftsområde 24
26:1 Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader	116,2	132,3	132,6	135,3	138,5	142,1
26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling	1 388,5	1 405,0	1 394,5	1 810,0	1 874,2	1 928,2
Totalt för utgiftsområde 24	1 504,7	1 537,3	1 527,0	1 945,3	2 012,6	2 070,3
Totalt för politikområde Forskningspolitik	6 019,3	6 428,2	6 361,9	7 537,5	7 786,1	8 051,0

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/07:FiU21) och förslag till tilläggsbudget i samband med denna proposition.

10.3 Mål

Målet för forskningspolitiken är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, där forskning bedrivs med hög vetenskaplig kvalitet.

Ovanstående mål är beslutat av riksdagen (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:UbU1, rskr. 2000/01:99 och bet. 2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).

10.4 Resultatredovisning

10.4.1 Övergripande forskningspolitik

Sverige är ett av de länder som avsätter mest resurser för forskning och utveckling (FoU). De statliga medel som avsätts till forskning 2007 uppgår till ca 24,7 miljarder kronor.

För 2007 tillfördes drygt 700 miljoner kronor till FoU. Emellertid har Statistiska centralbyråns (SCB) beräkning av statens avsättning i fasta priser innevarande år visat en minskning av anslagen för FoU med drygt 500 miljoner kronor jämfört med 2006. Denna beräknade

198

minskning beror huvudsakligen på att SCB har använt en annan beräkningsmodell än tidigare. Den nya modellen har en förändrad bedömning i uppskattningen av FoU-innehållet i anslagen. Minskningen beror delvis även på minskade medel för FoU inom bl.a. försvaret.

Utöver statens investeringar beräknas även ca 1,5 miljarder kronor avsättas från de offentliga forskningsstiftelserna till FoU under 2007. Sammantaget motsvarar dessa avsättningar ca 0,87 procent av BNP.

Det svenska näringslivet tillhör de mest FoU- intensiva i världen, dock har näringslivets investeringar i FoU minskat under senare år. År 2005 avsatte företag med minst 50 anställda sammanlagt ca 70,5 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,64 procent av BNP. Detta är en minskning jämfört med 2004, då denna del av näringslivet avsatte ca 2,7 procent.

Näringslivets investeringar i FoU återspeglas bland annat i antalet patent. Sverige låg ända till slutet av 1990-talet bland de två-tre länder som hade flest antal patentansökningar per miljon invånare i patentbyråerna i Europa, Japan och USA, s.k. triadiska patent. Antalet triadiska patentansökningar från Sverige har dock minskat under senare år och var 2003 färre än från Finland, Schweiz och Japan. Även Tyskland har under samma tid uppvisat en ökning och där är nu antalet triadiska patentansökningar ungefär lika många som i Sverige.

Diagram 10.1 Antal triadiska patentansökningar per miljon invånare 1997-2003

200
	FIN	CH	JAP	SE
175
	DE	USA	NL	FR
150	LUX	DK	UK	NO

125

100

75

50

25

0
1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003

Källa: OECD Science, Technology and Industry Scoreboard

Svensk forskning är dock fortfarande mycket produktiv. Under den senaste tio-årsperioden har Sverige varit en av de två länder som

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

publicerat flest antal artiklar per miljon invånare. Merparten av de svenska artiklarna hörde till de medicinska och naturvetenskapliga områdena.

Diagram 10.2 Antal artiklar per miljon invånare 2006,

2001 och 1997
1600,0
										2006
1400,0										2001
										1997
1200,0
1000,0
800,0
600,0
400,0
200,0
0,0
CH	SE	ISR	FIN	DK	UK	NL	AUSTRAL	CAN	NO	USA

Källa: OECD Science, Technology and Industry Scoreboard

De flesta OECD-länder har ökat sina statliga satsningar på FoU, vilket bland annat återspeglas i ett högre antal artiklar per land under senare år.

Synligheten, mätt som antalet citeringar av vetenskapliga artiklar per miljon invånare, ökade för alla industrialiserade länder under åren 1991– 2004. Schweiz hade störst synlighet med ett stort försprång före övriga länder, följt av Sverige och Danmark. Även om det totala antalet artiklar från Schweiz och Sverige var nästan detsamma var antalet citeringar av schweiziska arbeten avsevärt högre, och ökade dessutom kraftigare under perioden. Vidare hade flera länder med färre antal citeringar en större ökning av antalet citeringar än Sverige. Särskilt tydligt var detta för Danmark, Nederländerna och Norge. Samma bild kan urskiljas för 2005, även om underlaget för det året fortfarande är ofullständigt och därför inte ingår i diagrammet nedan. Sammantaget visar detta på en minskande synlighet för svensk forskning under de senaste åren.

199

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Diagram 10.3 Antal citeringar per miljon invånare 1992-

2004
12000
			CH		SE			DK			NL
10000
			USA		FIN			UK			NO
8000
6000
4000
2000
0
1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003	2004

Källa: Vetenskapsrådet, Thomson ISI, NSF, Science and Engineering Indicators 2006

10.4.1.1 Forsknings- och utvecklingsstöd

Sveriges myndigheter för finansiering av forsk- ning och utveckling är de tre forskningsråden: Vetenskapsrådet, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Forskningsrådet för arbetsliv och social- vetenskap (FAS) samt Verket för innovations- system (Vinnova). Den största delen av deras forskningsstöd fördelas efter ansökan från forskarna själva. Huvudkriteriet för urval av forskningsstöd är vetenskaplig kvalitet. Formas och FAS har också att ta hänsyn till samhälls- relevansen inom sina respektive områden. Av Vinnovas medel fördelas omkring hälften till projekt som formulerats av grupper relaterade till innovationssystem och den andra hälften fördelas till projekt huvudsakligen initierade av forskarna själva. Vinnovas satsningar är behovs- motiverade och myndigheten kräver i regel medfinansiering från andra finansiärer eller egeninsatser av de aktörer som ingår i projekten.

I beredningsarbetet använder sig forsknings- råden av sakkunniga experter, organiserade i beredningsgrupper som är underställda forsk- ningsrådens beslutande instanser. Sammantaget är en stor mängd forskare, både från Sverige och från andra länder, engagerade i arbetet. I de flesta av Formas och FAS beredningsgrupper ingår dessutom personer som representerar olika avnämarintressen. Vid Vinnova finns program- råd med externa experter som granskar ansök- ningarna utifrån både vetenskaplig kvalitet och tillväxtrelevans.

Under 2006 fördelade de tre forskningsråden totalt ca 3 500 miljoner kronor i forskningsstöd,

varav Vetenskapsrådet stod för ca 76 procent, Formas för ca 17 procent och FAS för ca 7 pro- cent. Under samma period fördelade Vinnova ca 1 600 miljoner kronor, varav huvuddelen kom från myndighetens ordinarie anslag för FoU och övriga medel huvudsakligen utgjordes av tidsbegränsade satsningar inom ramen för de s.k. branschsamtalen.

Antalet ansökningar till råden var mellan 10 och 20 procent lägre under 2006 jämfört med föregående år. Andelen beviljade ansökningar hos råden var mellan 14 och 20 procent.

Vinnova mottog ca 2 000 ansökningar, en ökning med drygt 300 procent jämfört med 2005. Förändringen i antalet ansökningar kan till stor del hänföras till programmet Forska&Väx, som startade 2006. Programmet hade en beviljandegrad om drygt 17 procent, jämfört med 32 procent för övriga utlysningar.

Starka forskningsmiljöer

Som ett resultat av den särskilda satsningen på starka forskningsmiljöer beviljade Vetenskaps- rådet och Formas under 2006 s.k. Linnéstöd till 20 forskningsmiljöer. Dessa får dela på 140 mil- joner kronor årligen under en tioårsperiod, totalt 1,4 miljarder kronor.

Även de fyra Berzeliicentra som Veten- skapsrådet och Vinnova utsåg under 2006 är ett resultat av satsningen på starka forsknings- miljöer. Berzeliicentra kommer att bedriva forskning under tio år med en total omfattning av 800 miljoner kronor. För Berzelii centra krävs det samverkan mellan näringsliv och offentlig verksamhet för att på sikt söka nyttiggöra forskningen genom kommersiella tillämpningar.

FAS stöd till starka forskningsmiljöer har resulterat i s.k. FAS-centra. FAS kommer att finansiera tio centra som får dela på 57 miljoner kronor årligen under en tioårsperiod.

Under 2006 beviljade Vinnova stöd till 15 s.k. VINN Excellence Centers vid universitet och högskolor, som kommer att löpa över tio år med en total omsättning av tre miljarder kronor. Centrumen innefattar samverkan och samfinan- siering med näringsliv och fokuseras mot såväl grundforskning som tillämpad forskning. De ska verka för att ny kunskap och ny teknik leder till nya produkter, processer och tjänster.

Vidare beviljade Vinnova, Stiftelsen för strategisk forskning samt Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling åtta s.k. Institute Excellence Centers vid forsknings-

200

institut under 2006. Dessa centrum ska verka för förnyelse och nyttiggörande av forskning och innefattar samverkan med näringsliv samt uni- versitet och högskolor. De löper upp till sex år med en total omsättning på upp till 600 miljoner kronor.

Mång- och tvärvetenskap

Resultatet av en analys som Vetenskapsrådet har gjort visar att mång- och tvärvetenskap inte missgynnas i den typ av s.k. peer-review förfaranden som rådet använder i sin kvalitets- bedömning. Enligt analysen är det inte längre meningsfullt att kräva mer tvärvetenskap eller mångvetenskapliga programformer. Vetenskaps- rådet har därför beslutat att fr.o.m. 2006 inte utlysa särskilda medel för tvär- och mång- vetenskap.

FoU och samverkan med näringslivet

Som ett resultat av de s.k. branschsamtalen påbörjades flera FoU-inriktade branschprogram under 2006. De aktuella branscherna är bl.a. läkemedel, bioteknik och medicinteknik, fordonsindustrin samt skogs- och träindustrin. Programmen genomförs under 2006–2010 och omfattar drygt en miljard kronor i statliga medel, varav ca 700 miljoner kronor är nya medel och ca 300 miljoner kronor kommer från Vinnovas ordinarie budget. Programmen är differentierade och har utformats utifrån respektive branschs marknadsprognoser och behov. Utöver de sam- verkansprogram med näringslivet som initierats genom branschsamtalen finansierar Vinnova även andra samverkansprogram, främst inom fordonsområdet.

Nydisputerade forskare

Det är viktigt att goda förutsättningar ges för nydisputerade forskare att fortsätta sin forskarkarriär för att därigenom förstärka förnyelsen av forskning.

Vetenskapsrådet stödjer nydisputerade forskare främst genom postdoktorsstipendier och forskarassistenttjänster. Resultatet av 2006 års utlysning var att ca 190 nydisputerade forskare beviljades stöd jämfört med ca 215 föregående år. Det lägre antalet beviljade stöd under 2006 berodde på att det inte var aktuellt med några forskarassistenttjänster inom huma- niora och samhällsvetenskap det året.

I hälften av de nya projekt som beviljades forskningsmedel av Formas ingick en doktorand, vars deltagande finansierades med

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

minst 50 procent. En femtedel av de beviljade projekten vid Formas under 2006 hade en yngre forskare som huvudsökande och projektledare. Formas finansierade också postdoktorala stipen- dier som riktar sig till nydisputerade forskare.

FAS stödjer nydisputerade forskare främst genom postdoktorsbidrag. 2006 års utlysning resulterade i att 13 bidrag beviljades. Det finns även många yngre forskare i projekt med stöd från FAS.

Vinnovas insatser för nydisputerade forskare är i huvudsak integrerade i övriga satsningar. Under 2006 deltog ca 320 nydisputerade forskare i Vinnova-projekt, jämfört med ca 260 föregående år.

Jämställdhet

Andelen män respektive kvinnor bland högskolans forskare varierar mycket mellan olika vetenskapliga områden. För att få en rättvisande uppfattning om könsfördelningen i forsknings- stödet kan andelen beviljat stöd i förhållande till andelen ansökningar om stöd, den s.k. beviljningsgraden, granskas. Vetenskapsrådet gjorde en sådan granskning för perioden 2003– 2005 varvid även ansökningarna om Linnéstöd 2006 inkluderades. Granskningen visade att kvinnor och män hade ungefär samma bevilj- ningsgrad utom i tre fall. Män hade högre beviljningsgrad än kvinnor avseende Linnéstöd, postdoktorsstipendier samt för projektbidrag inom medicinområdet.

Motsvarande analys av 2006 års allmänna utlysning visar att Vetenskapsrådet, med hänsyn tagen till skillnader mellan könen i karriärålder, beviljade kvinnor lägre andel forskningsstöd än män och beviljade kvinnor högre andel post- doktorsstipendier än män under 2006 jämfört med perioden 2003–2005.

Av Vetenskapsrådets ämnesråd hade ämnesrådet för naturvetenskap och teknik lägst andel kvinnor som sökte forskarstöd. Av de som sökte var 81 procent män och 19 procent kvinnor.

Andelen ansökningar till Formas där kvinnor var huvudsökande och som beviljades medel var ca 35 procent 2006, vilket är en ökning med ca 15 procent sedan Formas tillkomst.

Under året genomförde FAS en fördjupad analys för bidragsverksamheten 2004–2005. Analysen visar att männens andel bland beviljade ansökningar var högre än deras andel av det totala antalet sökanden. Denna skillnad fanns

201

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

dock inte för 2006. Andelen projektansökningar med kvinnliga sökanden till FAS var 44 procent och kvinnornas andel av beviljade ansökningar var 46 procent 2006.

Andelen projektansökningar med kvinnliga sökanden till Vinnova var 15 procent 2006, jämfört med 22 procent föregående år. Den minskade andelen kvinnliga sökanden beror på en låg andel kvinnliga sökanden i två program under året: Forska&Väx och MERA- programmet inom fordonsområdet. Inom båda programmen kommer projektledaren oftast från näringslivet.

Internationellt forskningssamarbete

Utlysningarna inom det sjätte ramprogrammet inom EU är avslutade. För svensk del är resul- tatet bra vad gäller de totala beviljade medlen. Svenska aktörer beviljades ca 500 miljoner euro, vilket motsvarade drygt fyra procent av de totala forskningsmedlen. Av de länder som deltog i ramprogrammet beviljades Sverige störst andel medel i relation till EU-avgiften. Cirka 200 projekt hade en svensk koordinator, vilket mot- svarade tre procent av alla koordinatörer. Detta är en ökning sedan förra ramprogrammet.

Bland de svenska aktörerna har andelen deltagare från universitet och högskolor varit stort jämfört med övriga EU-länder. Andelen deltagare från näringslivet har däremot minskat sedan förra ramprogrammet. De svenska universiteten och högskolorna har erhållit nära tre gånger så mycket medel och haft dubbelt så många deltagare och koordinatörer jämfört med näringslivet.

Utvärderingar av forskning och utveckling

Vetenskapsrådet utvärderade några områden under 2006. En utvärdering av biomedicinsk teknik, som genomförts med hjälp av inter- nationella experter, visade bl.a. att området har förändrats under de senaste tio åren och att detta måste återspeglas i kommande utlysningar inom fältet. Dessutom påpekades behovet av en tydlig karriärgång för att säkra tillgången till framtida akademiskt ledarskap. Som ett resultat av utvärderingen utökade Vetenskapsrådet medel till ett program inom området.

Tillsammans med bl.a. Vinnova utvärderade Vetenskapsrådet nätverket Swedish Micro- fabrication Network. Analysen visar att stödet till området har uppnått önskat resultat i form av samarbete och specialisering mellan laboratorier.

Under året utvärderade Formas den svenska arkitekturforskningen och resultaten visar att forskningen vilar på en solid empirisk grund. Utvärderingen visar dock också att teori- bildningen och metodutvecklingen är svag, att antalet doktorander minskar, att forskar- grupperna är isolerade samt att den inter- nationella publiceringen är otillräcklig. Formas kommer därför att ta initiativ till en bättre koordinering av forskningen och en utökad dialog med forskarsamhället inom arkitek- turområdet.

Formas genomförde också en internationell utvärdering av forskningsprogrammet ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion. Utvär- deringen visar att det finns en omfattande forskning inom området och att delar av forskningen håller hög vetenskaplig kvalitet av internationell klass. En del av projekten bedöms dock som bristfälliga, framför allt beroende på otillräcklig vetenskaplig publicering. Utvärde- ringen visar också att forskningens resultat behöver spridas bättre till användare såväl inom landet som internationellt.

Under det gångna året redovisade FAS en internationell utvärdering av svensk arbetsmiljö- forskning. Utvärderingen visar att den svenska arbetsmiljöforskningen innehar en världsledande position. Utvärderingen pekar bland annat på behov av att bättre utnyttja nationella databaser och register samt behov av en mer aktiv kunskapsförmedling och dialog med praktiker.

Under 2006 avslutade Vinnova sex utvärde- ringar och effektanalyser. Effektanalyserna avsåg den svenska trafiksäkerhetsinriktade forskningen under perioden 1973–2004 samt forskning och utveckling inom området informationsteknikens utformning, tillämpning och användning i arbetslivet.

Analysen av den trafiksäkerhetsinriktade forskningen visar på stora samhällsekonomiska vinster. Dels sparas många människoliv varje år, dels förebyggs många skador. Den samhälls- ekonomiska nyttan av detta uppskattas till ca 8,4 miljarder kronor årligen. Dessutom har satsningen haft ett stort värde för svensk fordonsrelaterad industri. Utifrån resultaten avseende den trafiksäkerhetsinriktade forsk- ningen förstärkte Vinnova området genom etableringen av The National and Traffic Safety Center at Chalmers, (SAFER).

202

10.4.1.2 Forskningens infrastruktur

Forskningsanläggningar

Inom EU:s sjunde ramprogram finns särskilda medel avsatta för finansiering av infrastruktur för forskning, vilket möjliggör för svenska lärosäten att i ökad utsträckning satsa på utrustning och infrastruktur.

Kostnaderna för svenskt medlemskap i internationella forskningsanläggningar har ökat kraftigt under flera år. Detta har fått till följd att de forskningsfinansierande myndigheterna måste avsätta en allt större andel av sina anslag för att finansiera deltagande i dessa anläggningar.

Vetenskapsrådet har under året rapporterat sina prioriteringar av forskningens infrastruktur. Högst prioriterat är fortsatt medlemskap i de internationella forskningsanläggningar där Sverige deltar. Vidare är konstruktionen av dels en gemensam europeisk neutronkälla, European Spallation Source (ESS), dels fysikinfrastruktur- anläggningen MAX IV högt prioriterade. ESS kommer att ha den högsta prestandan i världen och har därmed potential att bli en världsledande forskningsfacilitet. MAX IV har potentialen att bli en av de ledande synkrotronerna i Europa. Vidare prioriterar Vetenskapsrådet deltagande i konstruktionen av de två tyska anläggningarna FAIR och XFEL högt. Även ESFRI (The Euro- pean Strategy Forum for Research and Infra- structure) ger hög prioritet åt anläggningarna ESS och MAX IV.

Informationsförsörjning till forskning

Tillgänglighet för forskare till material vid Kungl. biblioteket (KB) och Statens ljud- och bildarkiv (SLBA) förbättrades under 2006 jämfört med föregående år.

SLBA tilldelades medel för att föra över insamlat analogt material från public-service- sändningar till digitalt format (prop. 2004/05:80). Dessa medel används delvis till ett projekt vid SLBA, som under 2006 resulterade i en effektiv metod för migrering och i att över 9 600 timmar inspelat public-service-material fördes över till digital form. Detta material gjordes tillgängligt för landets forskare i myndighetens mediedatabas.

Etikprövning av forskning

Ett mått på effektiviteten inom etikprövning av forskning är etikprövningsnämndernas genom- snittliga handläggningstider. I kategorin ”änd- ring av forskningsprojekt” var den genom-

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

snittliga handläggningstiden i genomsnitt nio dagar för alla regionala nämnder under 2006. I övriga kategorier var den genomsnittliga hand- läggningstiden 27 dagar 2006. I jämförelse med 2005 har de genomsnittliga handläggningstiderna vid de regionala nämnderna inte förändrats nämnvärt.

Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som behandlades av den Centrala etikprövningsnämnden var, oavsett kategori, sex veckor under 2006 att jämföra med fyra och en halv vecka för 2005.

10.4.2 Resultat utanför politikområdet

Industriforskningsinstituten

Som ett led i arbetet med att stärka de svenska industriforskningsinstituten är IRECO Holding AB fr.o.m. den 1 januari 2007 helägt av staten, då Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveck- ling vederlagsfritt överlåtit sitt aktieinnehav om 45 procent till staten. Under 2006 omsatte industriforskningsinstituten inom IRECO ca 1,2 miljarder kronor. Av detta bidrog staten med ca 20 procent genom direkta medel och projekt- bidrag. EU bidrog med ytterligare ca åtta pro- cent. För övrig omsättning svarade näringslivet genom uppdrag och beställningar.

Innovationsbron AB

Innovationsbron AB arbetar med aktivt stöd via inkubatorer i kombination med s.k. såddfinan- siering i tidiga skeden. Resultatet syns i långsiktiga effekter, t.ex. i form av utveckling av de enskilda företagen. En utvärdering av bolagets arbete med inkubatorer visar att ca 30 procent av de undersökta företagen som lokaliserade sig inom en inkubator anser att detta har haft betyd- else eller mycket stor betydelse för att kunna starta företaget. Nästan lika många anser att inkubatorn hjälpt till att generera de första kunderna. Det tycks också föreligga ett samband mellan extern kapitalfinansiering i form av riskkapitalister och lokalisering i en inkubator.

203

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.5 Analys och slutsatser

10.5.1 Forskning och utveckling

Vetenskaplig kvalitet mäts bl.a. genom hur ofta vetenskapliga artiklar citeras. Sverige tillhör ett av de länder vars forskning citeras mest i världen, men man kan se en viss nedgång i antalet citeringar, främst inom det medicinska området. Detta förhållande kan ha ett samband med att de statliga resurserna till lärosätena och forskning och forskarutbildning har varit otillräckliga under en rad år. Även FoU-finansieringen i det svenska näringslivet är minskande. Detta avspeglas bl.a. i den sjunkande trend som märks i antalet nya svenska patentansökningar.

Trots detta är kvaliteten i svensk forskning fortfarande god, vilket de utvärderingar och analyser som forskningsråden och Vinnova slutfört under 2006 visar. Om Sverige även i framtiden ska vara en ledande kunskapsnation krävs ökade investeringar i FoU för att bibehålla den höga vetenskapliga kvaliteten i svensk forskning.

Regeringen anser att forskningsrådens och Vinnovas verksamhet för att effektivisera, kvalitetsbedöma och öka samfinansieringen av forskning bidrar väl till Sveriges position som en ledande kunskapsnation. Som exempel kan nämnas det sätt på vilket råden vidareutvecklar sina beredningsprocesser.

Vidare har forskningsrådens och Vinnovas stöd till starka forskningsmiljöer inneburit en kraftsamling. I konkurrensen om rådens forsk- ningsstöd tillföll medlen främst de stora universiteten, som i samband med ansök- ningarna prioriterade vilka miljöer de anser vara mest konkurrenskraftiga.

Regeringen bedömer vidare att Vinn Excellence Centers och Berzelii centra har goda förutsättningar att utvecklas till högkvalitativa, internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer.

Regeringen anser att det internationella forskningssamarbetet är viktigt. Som ett exempel på lyckat internationellt samarbete kan nämnas det goda utfallet för universitet och högskolor i Sverige i det sjätte ramprogrammet. Stor potential finns dock för en ökning av det svenska näringslivets medverkan i europeiskt forskningssamarbete.

10.5.2 Forskningens infrastruktur

För att forskningen ska hålla hög kvalitet krävs en ständig utveckling av forskningens infra- struktur för alla vetenskapliga områden.

Regeringen anser att en väl fungerande infra- struktur är en förutsättning för högkvalitativ svensk forskning. Emellertid visar resultat- indikatorer, såsom citeringsanalyser, att svensk forskning tappar i kvalitet i jämförelse med andra länder. Därför krävs utveckling av forskningens infrastruktur.

Som ett av flera led i att förbättra infra- strukturen för forskning och därmed öka Sveriges konkurrenskraft har regeringen därför inbjudit andra europeiska länder att delta i konstruktionen av en gemensam europeisk neutronkälla, European Spallation Source (ESS).

De reforminsatser KB och SLBA driver för att ge svenska forskare god tillgång till material, bidrar till att skapa goda förutsättningar för att svensk forskning ska bedrivas med hög vetenskaplig kvalitet. Regeringen ser en tydlig kvalitets- och effektiviseringspotential i fortsatt samverkan mellan myndigheterna.

Vidare menar regeringen att utvecklingen av universitetsdatanätet, polarforskarnas ökade till- gång till isbrytarfartyget Oden och effektiviteten inom etikprövningsorganisationen är ytterligare bidrag till att möjliggöra forskning av hög kvalitet.

10.6 Revisionens iakttagelser

Riksrevisionen har givit en invändning för en av politikområdets myndigheter. Invändningen gäller Polarforskningssekretariatet. Sekretariatet har inte redovisat vissa upplupna kostnader på 14,2 miljoner kronor. Det har fått till följd att årets kapitalförändring är för högt redovisad och att kostnaderna är för lågt redovisade. Årsredovisningen ger därmed inte en rättvisande bild. Polarforskningssekretariatet ska utföra rättelser och kommentarer i årsredovisningen för 2007 i enlighet med Riksrevisionens invändning.

Föregående år fick Institutet för rymdfysik en invändning i revisionsberättelsen. Skälet var att institutet hade tagit ut avgifter och andra ersättningar som översteg fem procent av de totala kostnaderna under en tidsperiod längre än två år utan att ha begärt regeringens tillstånd för

204

detta. Institutet begärde och fick under hösten 2006 regeringens tillstånd att ta ut dessa avgifter.

10.7 Politikens inriktning

Regeringens politik syftar till att förstärka Sveriges ställning som forskningsnation och därmed öka landets konkurrenskraft. Kunskap har ett värde i sig. En fri och obunden forskning är grunden för det öppna samhället. Forskningen ska genomsyras av de grundläggande värderingar som samhället byggts upp utifrån. Dessa värderingar är en förutsättning för ett demokratiskt, tolerant och öppet klimat med mångfald i kunskapsutvecklingen.

Under den senaste femtonårsperioden finns tecken på att svensk forsknings världsledande position har försvagats. De statliga resurserna till lärosätena och forskning samt forskarutbildning har varit otillräckliga under en rad år.

EU har i Lissabondeklarationen enats om målsättningen att investeringar i forskning och utveckling, FoU, 2010 ska utgöra tre procent av varje medlemsstats BNP, varav två procent bör komma från den privata sektorn och en procent från den offentliga sektorn. Regeringen avser att under hösten 2008 lägga fram en forskningspolitisk proposition med förslag till olika åtgärder för att öka kvaliteten i svensk forskning samt förslag om hur Sverige ska uppnå denna målsättning.

Sveriges framtida välfärd och konkurrenskraft bygger på investeringar i ny kunskap och forskning. Regeringen kommer därför att intensifiera sitt arbete med att genomföra en rad insatser under mandatperioden för att stärka svensk forskning.

Resurserna för FoU ökas med 1,24 miljarder kronor 2008 till följd av förslagen i den forskningspolitiska propositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80). Utöver dessa redan beslutade medel föreslår regeringen att läro- sätenas resurser till forskning och forskar- utbildning ökas med ytterligare 300 miljoner kronor 2008. Dessa medel fördelas väsentligen i enlighet med kvalitetskriterier baserade på Vetenskapsrådets fördelning av forsknings- medel. Dessutom tillförs ytterligare medel inom andra politikområden, vilket innebär att resurserna för FoU beräknas öka i storleks- ordningen 2 miljarder kronor 2008. Utöver de

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ökningar som görs för FoU finns även vissa områden där minskade insatser sker exempelvis genom nedläggningen av Arbetslivsinstitutet (ALI) och besparingar inom försvaret. Detta innebär att den beräknade nettoförstärkningen till FoU blir ca 1,6 miljarder kronor. Vidare beräknas resurserna till forskning och forskarutbildning öka med ytterligare 400 miljoner kronor 2009.

Svensk forskning ska hålla hög kvalitet och de mest högkvalitativa forskarmiljöerna ska premieras för att kunna konkurrera med de bästa miljöerna i världen. Världsledande forskning kräver långsiktighet, förmåga att prioritera och frihet från statlig detaljstyrning. Ett värdefullt instrument för att uppnå detta är satsningar på starka forskningsmiljöer. Vetenskapsrådet kommer därför att stärka sina insatser inom detta område nästa år.

Det internationella polaråret (IPY) pågår under 2007–2009 och är en internationell kraftsamling för att synliggöra polarforskning, inte minst inom klimatområdet. För att ytter- ligare stärka den svenska satsningen, som innebär ökade operativa insatser i framför allt Arktis och information om insatserna, föreslås Polarforskningssekretariatet tillföras extra resurser i år och nästa år.

Regeringen har tillsatt en utredning av den organisation för forskningsfinansiering (dir. 2007:102) som inrättades 2001. Resultatet av denna utredning och utredningen om hög- skolans resursfördelningssystem för forskning och forskarutbildning (dir. 2006:29) kommer att utgöra underlag för fortsatta ställningstagande om den framtida svenska forskningspolitiken.

Svensk klinisk forskning har en viktig roll för utvecklingen av en högkvalitativ hälso- och sjukvård och för framväxten av en framgångsrik industri inom läkemedel och medicinteknik. En utredning har tillsatts med uppgift att ta fram en åtgärdsplan för att utveckla områdets potential (dir. 2007:39).

För arbetet med den gemensamma europeiska neutronkällan ESS (European Spallation Source) har regeringen inrättat ett särskilt sekretariat vid Lunds universitet. Sekretariatet ska ansvara för planering och konstruktion av ESS i samverkan med universitetet. Konstruktionen av ESS kommer sannolikt att ha en positiv inverkan på näringslivet, dels genom att ge goda möjligheter för svenska företag att sälja varor och tjänster till

205

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

ESS, dels genom att skapa förutsättningar för nya arbetstillfällen.

Vidare ser regeringen utifrån ett forsknings- perspektiv positivt på den diskussion som förs mellan Kungl. Vetenskapsakademien (KVA) och Umeå respektive Göteborgs universitet om övertagande av forskningsanläggningarna i Abisko och Kristineberg och den verksamhet som bedrivs där.

Som ytterligare ett led i utvecklingen av svensk forskningsinfrastruktur vill regeringen revidera lagstiftningen avseende etikprövning av forskning där människor medverkar samt lagstiftningen om pliktexemplar av dokument.

Regeringen menar att den fria grundforsk- ningen måste säkerställas. Samtidigt behöver forskning i högre utsträckning resultera i företagande och arbetstillfällen. Sverige behöver bli bättre på att omsätta resultaten från den statligt finansierade forskningen. Här spelar såväl lärosätenas holdingbolag som landets industri- forskningsinstitut en viktig roll.

Som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill regeringen stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast 2008 en utredning för att möjliggöra avdragsrätt för sådana donationer.

Internationellt forskningssamarbete ger hög tillgång till forskningsresultat och är därmed viktigt för att ett litet land som Sverige ska kunna vara en ledande kunskapsnation. Det europeiska forskningssamarbetet är härvid av stor betydelse för att utveckla forskning av konkurrenskraftig och hög kvalitet.

206

10.8 Budgetförslag

10.8.1 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tabell 10.26:1 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	2 760 870		sparande	4 149
			1	Utgifts-
2007	Anslag	3 022 040		prognos	2 972 928
2008	Förslag	3 592 881
2009	Beräknat	3 719 455	2
2010	Beräknat	3 859 645	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 3 592 881 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 3 592 881 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera stöd till forskning, forskningsinformation och veten- skaplig utrustning. Anslaget används även för internationellt forskningssamarbete samt för utvärderingar, beredningsarbete, resor och semi- narier som är kopplade till forskningsstödet.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Den grundforskning som finansieras av Vetenskapsrådet bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. De medel som Vetenskapsrådet fördelar till vetenskaplig utrustning är också långsiktiga eftersom rådet åtar sig att under flera år betala ansvarigt lärosätes amorteringar och räntor för den aktuella utrustningen.

Vetenskapsrådet svarar även för långsiktiga internationella åtaganden gentemot forsknings- organisationer. Vetenskapsrådet ska därför för budgetåret 2008 ges möjlighet att fatta beslut om stöd till forskning och vetenskaplig utrustning som innebär åtaganden för kommande budgetår. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 fatta beslut, som inklusive tidigare åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 3 468 000 000 kronor under 2009, högst 2 150 000 000 kronor under 2010, högst 1 057 000 000 kronor under 2011, högst 258 000 000 kronor under 2012 och högst 17 000 000 kronor under 2013.

Tabell 10.26:1 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Vetenskapsrådet

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden	4 982 532	5 404 587	6 300 000
Nya åtaganden	2 803 448	3 600 195	3 700 000
Infriade åtaganden	-2 381 393	-2 704 782	-3 050 000	-1 910 000	-1 345 000
Utestående åtaganden	5 404 587	6 300 000	6 950 000
Erhållet/föreslaget bemyndigande	5 700 000	6 300 000	6 950 000

207

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

I enlighet med vad som aviserades i propositionen Forskning för ett bättre liv (2004/05:80) föreslår regeringen i denna proposition att anslaget ökar med 551,5 miljoner kronor 2008. Regeringen avser att utifrån aviseringarna i nämnda prop. fördela den föreslagna ökningen enligt följande: 250 miljoner kronor för medicinsk forskning, 80 miljoner kronor för teknikvetenskaplig forskning, 60 miljoner kronor för starka forskningsmiljöer, 12 miljoner kronor för forskningens infra- struktur, 65 miljoner kronor för satsningar på meriteringsanställningar, 40 miljoner kronor för forskarskolor, 30 miljoner kronor för forskning

till stöd för miljö		och	hållbar utveckling,
4,5 miljoner	kronor	för genusforskning		samt
10 miljoner	kronor	för	forskning	inom

utbildningsvetenskap.

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:1 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	3 022 040	3 022 040	3 022 040
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	19 341	126 486	245 157
Beslut	551 500	570 929	592 448
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	3 592 881	3 719 455	3 859 645

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

10.8.2 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tabell 10.26:2 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	108 082		sparande	-432
			1	Utgifts-
2007	Anslag	107 621		prognos	106 741
2008	Förslag	109 885
2009	Beräknat	112 418	2
2010	Beräknat	115 341	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 109 885 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 109 885 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Vetenskapsrådets förvalt- ningskostnader.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:2 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för

26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	107 621	107 621	107 621
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	2 264	4 797	7 720
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	109 885	112 418	115 341

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 3 592 881 000 kronor anvisas under anslaget 26:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 3 719 455 000 kronor respektive 3 859 645 000 kronor.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 109 885 000 kronor anvisas under anslaget 26:2 Vetenskapsrådet: Förvaltning för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 112 418 000 kronor respektive 115 341 000 kro- nor.

208

10.8.3 26:3 Rymdforskning

Tabell 10.26:3 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	164 599		sparande	-2 676
			1	Utgifts-
2007	Anslag	168 308		prognos	162 606
2008	Förslag	169 385
2009	Beräknat	174 809	2
2010	Beräknat	179 660	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 169 385 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 169 385 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för den obligatoriska avgiften till den Europeiska rymdorganisationens (ESA) vetenskapliga program, för Sveriges avtals- bundna andel av det internationella driftbidraget till Esrange samt för projektstöd till svenska forskare för deltagande i nationell och internationell grundforskning inom rymd- området. Anslaget disponeras av Rymdstyrelsen.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Den grundläggande forskning som finansieras via anslaget till rymdforskning bedrivs vanligen i form av fleråriga projekt. Resursnivån för vetenskapsprogrammet inom ESA fastställs också för flera år i taget. Resursnivån för perioden 2006–2010 beslutades i december 2005. Det nu ingångna Esrange-avtalet löper till 2010. Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2008 besluta om bidrag, som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 165 000 000 kronor under 2009, högst 165 000 000 kronor under 2010, högst 170 000 000 kronor under 2011, högst 175 000 000 kronor under 2012 och högst 175 000 000 kronor under 2013.

Tabell 10.26:3 Särskilt bemyndigande om ekonomiska åtaganden, Rymdstyrelsen

Tusental kronor

	Utfall	Prognos	Förslag	Beräknat	Beräknat
	2006	2007	2008	2009	2010–
Ingående åtaganden	611	533	413
Nya åtaganden	43	40	540
Infriade åtaganden	-138	-160	-162	-160	-150
Utestående åtaganden	516	413	791
Erhållet/föreslaget bemyndigande	800	500	850

209

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:3 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:3 Rymdforskning

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	168 308	168 308	168 308
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	1 077	6 501	11 352
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	169 385	174 809	179 660

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 169 385 000 kronor anvisas under anslaget 26:3 Rymdforskning för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 174 809 000 kronor respektive 179 660 000 kro- nor.

10.8.4 26:4 Institutet för rymdfysik

Tabell 10.26:4 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	44 994		sparande	49
			1	Utgifts-
2007	Anslag	45 310		prognos	45 077
2008	Förslag	45 716
2009	Beräknat	46 781	2
2010	Beräknat	48 005	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 45 716 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 45 716 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Institutet för rymdfysiks förvaltningskostnader. Institutet bedriver forsk- ning och utveckling, utbildning samt mät- och registreringsverksamhet inom främst rymdfysik, atmosfärfysik och rymdteknik.

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:4 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:4 Institutet för rymdfysik

Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	45 310	45 310	45 310
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	406	1 471	2 695
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	45 716	46 781	48 005

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 45 716 000 kronor anvisas under anslaget 26:4 Institutet för rymdfysik för 2008.

För 2009	och 2010 beräknas anslaget till
46 781 000	kronor respektive 48 005 000 kro-
nor.

10.8.5 26:5 Kungl. biblioteket

Tabell 10.26:5 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	243 901		sparande	3 032
			1	Utgifts-
2007	Anslag	241 403		prognos	242 583
2008	Förslag	258 863
2009	Beräknat	265 032	2
2010	Beräknat	272 149	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 258 863 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 258 863 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Kungl. bibliotekets (KB) förvaltningskostnader. KB är Sveriges national- bibliotek. KB samlar in, bevarar och tillhanda- håller det svenska tryckta ordet och förvärvar viss utländsk litteratur om Sverige. Myndig- hetens uppgifter baseras på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument. KB ansvarar även för samverkan mellan forskningsbibliotek.

210

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:5 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:5 Kungl. biblioteket

Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	241 403	241 403	241 403
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	17 460	23 629	30 746
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	258 863	265 032	272 149

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 258 863 000 kronor anvisas under anslaget 26:5 Kungl. biblioteket för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 265 032 000 kronor respektive 272 149 000 kro- nor.

10.8.6 26:6 Polarforskningssekretariatet

Tabell 10.26:6 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	26 097		sparande	-151
			1	Utgifts-
2007	Anslag	31 766		prognos	31 048
2008	Förslag	31 949
2009	Beräknat	26 528	2
2010	Beräknat	27 204	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 25 949 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 25 949 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Polarforsknings- sekretariatets förvaltningskostnader. Polarforsk- ningssekretariatet främjar svensk polarforskning genom att delta i planeringen av vetenskapliga expeditioner till Arktis och Antarktis samt svarar för den logistik och utrustning som krävs för expeditionerna. Sekretariatet är också ansvarig myndighet för prövning av tillstånd för

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

vistelse i Antarktis och tillsynsutövning över svensk verksamhet i Antarktis.

Tabell 10.26:6 Uppdragsverksamhet

Polarforskningssekretariatet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2006	26 900	12 777	14 123
(varav tjänsteexport)	26 900	12 777	14 123
Prognos 2007	57 279	68 295	3 107
(varav tjänsteexport)	57 279	68 295	3 107
Budget 2008	11 000	13 000	1 107
(varav tjänsteexport)	11 000	13 000	1 107

Polarforskningssekretariatet får ta ut avgifter för tjänsteexport av polarforskningsexpeditioner.

Regeringens överväganden

Polarforskningssekretariatets utgifter varierar mellan åren beroende på om större expeditioner genomförs eller inte. För att klara år med stora utgifter måste anslagssparandet tas i anspråk och anslaget är beräknat utifrån dessa förut- sättningar. För arbetet med det internationella polaråret (IPY) föreslår regeringen dessutom att anslaget tillfälligt ökar med en resursförstärkning om 6 miljoner kronor på tilläggsbudget för 2007 i samband med denna budgetproposition. Även för 2008 föreslås att anslaget ökar tillfälligt med en resursförstärkning om 6 miljoner kronor för samma ändamål.

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:6 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:6 Polarforskningssekretariatet

Tusental kronor

	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	25 766	25 766	25 766
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	183	762	1 438
Beslut	6 000	0	0
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	31 949	26 528	27 204

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

211

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 31 949 000 kronor anvisas under anslaget 26:6 Polarforskningssekretariatet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 26 528 000 kronor respektive 27 204 000 kro- nor.

10.8.7 26:7 Sunet

Tabell 10.26:7 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	39 805		sparande	0
			1	Utgifts-
2007	Anslag	40 151		prognos	39 421
2008	Förslag	40 408
2009	Beräknat	41 282	2
2010	Beräknat	42 320	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 40 408 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 40 408 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslagets ändamål är att finansiera Sunet (Swedish University Computer Network), ett datanätverk för överföring av elektronisk information som binder samman i första hand universitet och högskolor, men också vissa folkbibliotek och länsmuseer. Sunet finansieras genom detta anslag samt genom avgifter från universitet och högskolor. Avgifterna ska täcka de kostnader som inte täcks av anslaget.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.26:7 Uppdragsverksamhet Sunet

Tusental kronor

Uppdragsverksamhet	Intäkter	Kostnader	Resultat
			(intäkt -
			kostnad)

Utfall 2006	102 783	142 588	-39 805
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Prognos 2007	101 700	141 851	-40 151
(varav tjänsteexport)	0	0	0
Budget 2008	96 000	137 072	-41 072
(varav tjänsteexport)	0	0	0

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:7 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:7 Sunet

Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	40 151	40 151	40 151
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	257	1 131	2 169
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	40 408	41 282	42 320

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 40 408 000 kronor anvisas under anslaget 26:7 Sunet för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 41 282 000 kronor respek- tive 42 320 000 kronor.

10.8.8 26:8 Centrala etikprövningsnämnden

Tabell 10.26:8 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	4 320		sparande	8
2007	Anslag	4 239	1	Utgifts-
				prognos	4 171
2008	Förslag	4 267
2009	Beräknat	4 360	2
2010	Beräknat	4 470	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 4 267 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 4 267 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för Centrala etik- prövningsnämndens förvaltningskostnader. Nämnden är en myndighet som prövar överklagande av beslut som fattats av de sex regionala nämnderna för etikprövning av forskning som rör människor. Nämnden utövar dessutom tillsyn över efterlevnaden av lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor samt de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.

212

Regeringens överväganden

Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:8 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:8 Centrala etikprövningsnämnden

Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	4 239	4 239	4 239
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	28	121	231
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	4 267	4 360	4 470

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 4 267 000 kronor anvisas under anslaget 26:8 Centrala etikprövningsnämnden för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 4 360 000 kronor respektive 4 470 000 kronor.

10.8.9 26:9 Regionala etikprövningsnämnder

Tabell 10.26:9 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	26 472		sparande	15 768
			1	Utgifts-
2007	Anslag	41 466		prognos	41 894
2008	Förslag	41 749
2009	Beräknat	42 440	2
2010	Beräknat	43 249	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 41 749 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 41 749 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för de regionala etik- prövningsnämndernas förvaltningskostnader. De regionala nämnderna är sex myndigheter som fattar beslut avseende etikprövning av forskning som rör människor.

Etikprövningsnämnderna tar ut avgifter för etikprövning av forskning. Avgifterna levereras in på inkomsttitel 2559 Avgifter för etikpröv- ning av forskning.

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Tabell 10.26:9 Avgiftsfinansierad verksamhet, Regionala etikprövningsnämnder

Tusental kronor

Offentlig-	Intäkter till	Intäkter	Kostnader	Resultat
rättslig	inkomsttitel	som får		(intäkt -
verksamhet		disponeras		kostnad)
Utfall 2006	20 961	0	27 565	-6 604
Prognos 2007	28 000	0	37 000	-9 000
Budget 2008	41 000	0	41 000	0

Regeringens överväganden

Myndigheterna finansierar sin verksamhet genom avgifter. Enligt det ekonomiska målet ska avgifterna täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. För 2008 beräknar regeringen kostnaderna för verksamheten till 41 miljoner kronor. Eftersom verksamheten ännu är förhållandevis ny finns en osäkerhet i beräkningen av anslagsförbrukningen och avgiftsintäkterna. Anslaget har för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:9 Härledning av anslagsnivån 2008–2010, för 26:9 Regionala etikprövningsnämnder

Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	41 466	41 466	41 466
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	283	974	1 783
Beslut
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	41 749	42 440	43 249

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 41 749 000 kronor anvisas under anslaget 26:9 Regionala etikprövningsnämnder för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 42 440 000 kronor respektive 43 249 000 kro- nor.

213

PROP. 2007/08:1 UTGIFTSOMRÅDE 16

10.8.10 26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tabell 10.26:10 Anslagsutveckling

Tusental kronor

				Anslags-
2006	Utfall	108 409		sparande	94
			1	Utgifts-
2007	Anslag	112 671		prognos	110 743
2008	Förslag	114 093
2009	Beräknat	116 878	2
2010	Beräknat	119 859	3

1 Inklusive tilläggsbudget i samband med 2007 års ekonomiska vårproposition (bet. 2006/2007:FiU21) och förslag på tilläggsbudget i samband med budgetpropositionen för 2008.

2 Motsvarar 114 093 tkr i 2008 års prisnivå.

3 Motsvarar 114 093 tkr i 2008 års prisnivå.

Anslaget används för forskningsverksamhet och vissa särskilda utgifter inom forskningsområdet.

Regeringens överväganden

Anslaget föreslås öka med 700 000 kronor från och med 2008 för att finansiera ett ökat bidrag till Svenska forskningsinstitutet i Istanbul. Medlen överförs från anslaget 1625:70 Särskilda utgifter för universitet och högskolor. Anslaget har

för perioden 2008–2010 beräknats enligt följande.

Tabell 10.26:10 Härledning av anslagsnivån 2008–2010,

för 26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål

Tusental kronor
	2008	2009	2010
Anvisat 2007 1	112 671	112 671	112 671
Förändring till följd av:
Pris- och löneomräkning 2	722	3 490	6 453
Beslut	700	717	735
Överföring till/från andra
anslag
Övrigt
Förslag/beräknat anslag	114 093	116 878	119 859

1 Statsbudget enligt riksdagens beslut i december 2006 (bet. 2006/07:FiU10). Beloppet är således exklusive beslut på tilläggsbudget under innevarande år.

2 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2007 års statsbudget. Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

Mot bakgrund av ovanstående föreslår regeringen att 114 093 000 kronor anvisas under anslaget 26:10 Särskilda utgifter för forskningsändamål för 2008. För 2009 och 2010 beräknas anslaget till 116 878 000 kronor respektive 119 859 000 kronor.

214