Regeringens proposition 2007/08:1

Budgetpropositionen för 2008

Förslag till statsbudget för 2008, finansplan, skattefrågor och tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2007/08:1

Budgetpropositionen för 2008

Regeringen överlämnar härmed enligt 9 kap. 6 § regeringsformen sitt förslag till statsbudget för budgetåret 2008 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget.

Stockholm den 13 september 2007

Fredrik Reinfeldt

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnar regeringen sitt förslag till statsbudget för 2008 och föreslår att riksdagen beräknar inkomster och beslutar om utgifter för staten i enlighet med de specifikationer som fogats till förslaget. Vidare presenteras förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till budgetpolitiska mål och förslag till hur utgifterna 2008 ska fördelas på utgiftsområden.

Regeringen lämnar också förslag och bedömningar avseende skatteområdet.

Regeringen presenterar vidare en prognos för statsbudgeten för 2007 samt föreslår ändrade anslag på tilläggsbudget för 2007.

I bilaga 1 redovisas specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2008. I bilaga 2 redovisas en bedömning av den internationella och svenska ekonomins utveckling t.o.m. 2010.

PROP. 2007/08:1

Förslag till statsbudget för 2008

Utgifter

Tusental kronor

Utgiftsområde

1

Rikets styrelse

10 937 659

Utgiftsområde

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 105 694

 

 

 

 

Utgiftsområde

3

Skatt, tull och exekution

9 175 600

 

 

 

 

Utgiftsområde

4

Rättsväsendet

31 380 237

 

 

 

 

Utgiftsområde

5

Internationell samverkan

1 654 966

 

 

 

 

Utgiftsområde

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

43 880 510

 

 

 

 

Utgiftsområde

7

Internationellt bistånd

27 702 071

 

 

 

 

Utgiftsområde

8

Migration

6 145 413

 

 

 

 

Utgiftsområde

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

50 754 889

 

 

 

 

Utgiftsområde

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

117 999 388

 

 

 

 

Utgiftsområde

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

42 948 000

 

 

 

 

Utgiftsområde

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

66 696 808

 

 

 

 

Utgiftsområde

13

Arbetsmarknad

61 760 699

 

 

 

 

Utgiftsområde

14

Arbetsliv

1 195 617

 

 

 

 

Utgiftsområde

15

Studiestöd

20 297 353

 

 

 

 

Utgiftsområde

16

Utbildning och universitetsforskning

46 373 839

 

 

 

 

Utgiftsområde

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 109 728

 

 

 

 

Utgiftsområde

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

1 808 637

 

 

konsumentpolitik

Utgiftsområde

19

Regional utveckling

3 350 174

 

 

 

 

Utgiftsområde

20

Allmän miljö- och naturvård

4 721 620

 

 

 

 

Utgiftsområde

21

Energi

2 838 002

 

 

 

 

Utgiftsområde

22

Kommunikationer

35 760 092

 

 

 

 

Utgiftsområde

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

17 432 385

 

 

 

 

Utgiftsområde

24

Näringsliv

4 848 563

 

 

 

 

Utgiftsområde

25

Allmänna bidrag till kommuner

64 519 511

 

 

 

 

Utgiftsområde

26

Statsskuldsräntor m.m.

40 757 000

 

 

 

 

Utgiftsområde

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

30 121 940

 

 

 

Summa utgiftsområden

 

766 276 395

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

1 326 173

 

 

 

 

Summa utgifter

 

 

767 602 568

 

 

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

12 653 000

 

 

 

Kassamässig korrigering

 

824 000

 

 

 

 

Summa

 

 

781 079 568

 

 

 

 

4

PROP. 2007/08:1

Inkomster

Tusental kronor

Inkomsttyp 1000

Skatter m.m.

809 325 339

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

44 025 710

 

 

 

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

50 000 000

 

 

 

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

1 890 214

 

 

 

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

8 927 400

 

 

 

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

12 478 400

 

 

 

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

–52 481 759

 

 

 

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

–2 583 000

 

 

 

Summa inkomster

 

871 582 303

 

 

 

Beräknat lånebehov

-90 502 735

Summa

781 079 568

 

 

5

PROP. 2007/08:1

Innehållsförteckning

1

Finansplan .............................................................................................................

19

 

1.2

Politiska utgångspunkter......................................................................

23

 

1.3

Full sysselsättning för bättre välfärd och ökad rättvisa ......................

24

 

1.4

Fler vägar tillbaka till arbete .................................................................

26

 

1.4.1

Starkare drivkrafter för arbete genom jobbskatteavdrag....................

27

1.4.2En väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till

 

arbete .....................................................................................................

27

1.4.3

En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb...................................

31

1.5

Tillväxt och företagande i hela landet .................................................

32

1.6

Utbildning och kompetens...................................................................

35

1.7

Barn och familj ......................................................................................

36

1.8

Välfärdssatsningar .................................................................................

37

1.8.1

Reformerade välfärdstjänster ...............................................................

37

1.8.2

Stärkt ideell sektor ................................................................................

38

1.8.3

Trygghetssystemen värnas....................................................................

38

1.9

Hållbar utveckling.................................................................................

39

1.9.1

Klimat och energi..................................................................................

40

1.9.2

Havsmiljö ..............................................................................................

41

1.10

Vissa skatteförändringar .......................................................................

41

1.10.1

Fastighetsskatten ..................................................................................

41

1.10.2

Övriga skatteförslag..............................................................................

43

1.11

Sverige som aktör i en globaliserad värld.............................................

43

1.12

Effektivisering av försvaret...................................................................

43

1.13

Ramverken för den ekonomiska politiken ..........................................

45

1.13.1

Det finanspolitiska ramverket..............................................................

45

1.13.2

Sysselsättningspolitikens mål...............................................................

46

1.14

Svensk ekonomi utvecklas starkt .........................................................

49

1.14.1

Sysselsättning och tillväxt.....................................................................

49

1.14.2

Den offentliga sektorns finanser..........................................................

50

1.14.3Effekter av regeringens politik på långsiktig tillväxt och

 

sysselsättning.........................................................................................

51

1.14.4

Fördelningseffekter ..............................................................................

52

1.15Beslutade och tidigare aviserade reformer för jobb och

 

 

företagande ............................................................................................

52

2

Förslag till riksdagsbeslut ....................................................................................

57

3

Lagförslag..............................................................................................................

65

 

3.1

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän

 

 

 

pensionsavgift........................................................................................

65

7

PROP. 2007/08:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på

energi ......................................................................................................

67

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän

 

löneavgift................................................................................................

68

3.4

Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).................

69

3.5Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1247) om

 

 

kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från

 

 

 

oljeuppvärmningssystem i bostadshus .................................................

71

4

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser............

75

 

4.1

Inledning ................................................................................................

75

 

4.2

Finanspolitiskt ramverk ........................................................................

75

 

4.3

Budgetpolitiska mål ...............................................................................

79

 

4.3.1

Uppföljning av överskottsmålet ...........................................................

79

 

4.3.2

Uppföljning av utgiftstaket...................................................................

81

 

4.3.3

Utgiftstak för staten..............................................................................

81

 

4.3.4

Utgiftsramar för 2008............................................................................

84

 

4.3.5

Beräkning av den offentliga sektorns utgifter .....................................

85

 

4.4

Statsbudgetens utveckling.....................................................................

85

 

4.4.1

Statsbudgetens inkomster .....................................................................

85

 

4.4.2

Statsbudgetens utgifter..........................................................................

86

 

4.4.3

Statsbudgetens saldo och statsskulden.................................................

89

 

4.4.4

Utgifts- och inkomstförändringar........................................................

92

 

4.5

Den offentliga sektorns finanser ..........................................................

96

 

4.5.1

Den konsoliderade offentliga sektorns finanser..................................

96

 

4.5.2

Den statliga sektorns finanser...............................................................

97

 

4.5.3

Ålderspensionssystemets finanser........................................................

98

 

4.5.4

Kommunsektorns finanser....................................................................

99

5

Skattefrågor .........................................................................................................

103

 

5.1

Inledning ..............................................................................................

103

 

5.2

Skatter på förvärvsinkomster..............................................................

104

 

5.2.1

Förstärkt jobbskatteavdrag .................................................................

104

 

5.2.2

Skattereduktion för förmån av hushållstjänster ................................

106

 

5.2.3

Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor............

106

 

5.2.4

Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande...............

107

 

5.2.5

Beskattningen av lånedatorer..............................................................

107

 

5.2.6

Beskattningen vid dubbel bosättning .................................................

108

 

5.2.7

Förändringar i reglerna för beskattning av sjöinkomst.....................

108

 

5.3

Socialavgifter m.m. ..............................................................................

109

 

5.3.1

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn .............................................

109

 

5.3.2

Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare.......

109

 

5.3.3

Förändrade nivåer för socialavgifter...................................................

110

 

5.3.4

Allmän pensionsavgift.........................................................................

111

 

5.4

Kapital- och egendomsskattefrågor....................................................

111

 

5.4.1

Reformerad beskattning av bostäder..................................................

111

 

5.4.2

Skatteregler och ägarlägenheter ..........................................................

114

 

5.4.3

Slopad förmögenhetsskatt ..................................................................

114

 

5.4.4

Höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk ...........................................

115

 

5.4.5

Nya skatteregler för pensionsförsäkring............................................

115

 

5.4.6

Vissa kapitalskattefrågor .....................................................................

116

8

 

 

PROP . 2007/08:1

5.4.7

Ränteavdrag för utomlands bosatta

................................................... 116

5.5

Företagsskattefrågor...........................................................................

117

5.5.1Övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade

andelar..................................................................................................

117

5.5.2Den skattemässiga behandlingen av företagande i olika

 

organisationsformer............................................................................

118

5.5.3

Koncernbidrag i gränsöverskridande situationer ..............................

118

5.5.4Överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid

 

generationsskiften...............................................................................

119

5.5.5

Koncernbidrag till lagerbolag .............................................................

119

5.5.6

Förenklade regler för skalbolagsdeklaration .....................................

119

5.5.7

Ändrade regler för CFC-beskattning................................................

119

5.6

Energi- och miljöbeskattning.............................................................

120

5.6.1

Principer för en effektiv miljöstyrning..............................................

120

5.6.2

Höjd koldioxidskatt............................................................................

120

5.6.3

Beskattningen av bränslen i den handlande sektorn .........................

121

5.6.4

Höjd energiskatt på diesel ..................................................................

122

5.6.5Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter

 

prisutvecklingen (indexering) ............................................................

123

5.6.6

Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar...........................................

124

5.6.7

Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar ...............................

125

5.6.8Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jordbruket,

 

skogsbruket och vattenbruket............................................................

125

5.6.9

Sänkt energiskatt på el i norra Sverige ...............................................

126

5.6.10

Energiskatteavdrag för vindkraft .......................................................

127

5.6.11

Höjd kärnkraftsskatt ..........................................................................

127

5.6.12

Beskattning av avfall som förbränns ..................................................

128

5.6.13

Fortsatta skattelättnader för koldioxidneutrala drivmedel ..............

128

5.6.14

Beskattning av privatflygets bränsle ..................................................

129

5.7

Övriga punktskattefrågor...................................................................

129

5.7.1Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker

 

 

än vin eller öl .......................................................................................

129

 

5.7.2

Tobaksskatt .........................................................................................

130

 

5.7.3

Lättnader i reklamskatten...................................................................

131

 

5.7.4

Sänkt lotteriskatt.................................................................................

132

 

5.8

Mervärdesskattefrågor ........................................................................

132

 

5.8.1

Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt .............................

132

 

5.8.2

Vissa andra mervärdesskattefrågor ....................................................

132

 

5.9

Skatteadministrativa frågor ................................................................

133

 

5.9.1

Lättare att få F-skatt ...........................................................................

133

 

5.9.2

Kreditering av skattekonto.................................................................

133

 

5.10

Stöd för skatteforskning.....................................................................

133

 

5.11

Sammantagna effekter av skatteåtgärderna .......................................

136

6

Inkomster............................................................................................................

141

 

6.1

Inledning..............................................................................................

141

 

6.2

Prognosförutsättningar ......................................................................

143

6.3Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens

 

inkomster.............................................................................................

146

6.3.1

Ändrad redovisning av inkomsttitlar.................................................

146

6.3.2

Skatt på arbete .....................................................................................

147

9

PROP. 2007/08:1

6.3.3

Skatt på kapital.....................................................................................

151

6.3.4

Skatt på företagsvinster .......................................................................

152

6.3.5

Skatt på konsumtion och insatsvaror .................................................

154

6.3.6

Restförda och övriga skatter ...............................................................

157

6.3.7

Periodiseringar.....................................................................................

157

6.3.8

Övriga inkomster.................................................................................

158

6.4Jämförelse med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition och uppföljning av statsbudgeten för 2006 och

 

 

2007 ......................................................................................................

160

 

6.4.1

Jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition.......................

160

 

6.4.2

Uppföljning av statsbudgeten för 2006 och 2007..............................

161

 

6.5

Skattekvot ............................................................................................

164

7

Utgifter, lån och bemyndiganden ......................................................................

169

 

7.1

Inledning ..............................................................................................

169

 

7.2

Makroekonomiska förutsättningar.....................................................

169

 

7.3

Uppföljning av statsbudgetens utgifter 2007.....................................

170

 

7.3.1 Takbegränsade utgifter 2007 .....................................................................

171

7.4Utgifterna fram till och med 2010 och förändringar jämfört med

 

2007 års ekonomiska vårproposition..................................................

176

7.4.1

Utgifter per utgiftsområde..................................................................

176

7.4.2

Nya föreslagna och aviserade reformer för perioden 2007–2010 .....

179

7.4.3Övriga utgiftsförändringar jämfört med 2007 års ekonomiska

 

 

vårproposition......................................................................................

194

 

7.5

Finansiering av anläggningstillgångar och rörelsekapital ..................

197

 

7.5.1

Låneramar för 2008..............................................................................

197

 

7.5.2

Räntekontokrediter för 2008 ..............................................................

198

 

7.5.3

Sjunde AP-fonden ...............................................................................

199

 

7.5.4

Övrig utlåning från Riksgäldskontoret ..............................................

200

 

7.6

Statliga garantier ..................................................................................

201

 

7.7

Beställningsbemyndiganden................................................................

201

 

7.8

Bemyndigande för ramanslag..............................................................

203

 

7.9

Pris- och löneomräkning.....................................................................

204

8

Tilläggsbudget .....................................................................................................

209

 

8.1

Förslag till tilläggsbudget för 2007.....................................................

209

 

8.2

Tilläggsbudget per utgiftsområde.......................................................

209

 

8.2.1

Utgiftsområde 1 Rikets styrelse .........................................................

209

 

8.2.2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning ...............

211

 

8.2.3

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution ........................................

213

 

8.2.4

Utgiftsområde 4 Rättsväsendet ..........................................................

213

 

8.2.5

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan........................................

214

 

8.2.6

Utgiftsområde 8 Migration.................................................................

215

 

8.2.7

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.................

215

8.2.8Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

handikapp.............................................................................................

 

216

8.2.9

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad......................................................

216

8.2.10

Utgiftsområde 14

Arbetsliv ................................................................

218

8.2.11

Utgiftsområde 16

Utbildning och universitetsforskning .................

218

8.2.12

Utgiftsområde 17

Kultur, medier, trossamfund och fritid ...............

218

10

PROP. 2007/08:1

 

8.2.13

Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

 

 

 

byggande samt konsumentpolitik......................................................

219

 

8.2.14

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård ...............................

219

 

8.2.15

Utgiftsområde 21 Energi....................................................................

220

 

8.2.16

Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................

220

 

8.2.17

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

 

näringar................................................................................................

222

 

8.2.18

Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................

224

9

Revision, kontroll och ekonomisk styrning .....................................................

229

 

9.1

Inledning..............................................................................................

229

 

9.2

Årlig revision.......................................................................................

229

 

9.2.1

Revisionsberättelser med invändning ................................................

229

 

9.2.2

Granskning av årsredovisningen för staten .......................................

230

 

9.3

Effektivitetsrevision............................................................................

230

 

9.3.1

Behandling av granskningsärenden....................................................

230

 

9.3.2

Granskningsrapporter.........................................................................

232

 

9.4

Riksrevisionens årliga rapport............................................................

237

 

9.5

Intern styrning och kontroll samt internrevision.............................

242

 

9.6

Utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten ......................

243

Bilagor

 

 

 

Bilaga 1

 

Specifikation av statsbudgetens utgifter och inkomster för 2008

 

Bilaga 2

 

Svensk ekonomi

 

Bilaga 3

 

Inkomstfördelning och ekonomiska drivkrafter

 

Bilaga 4

 

Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 13 september 2007

11

PROP. 2007/08:1

Tabellförteckning

Utgifter ..............................................................................................................................

4

Inkomster ..........................................................................................................................

5

1.1

Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010..........

23

1.2

Långsiktiga effekter av reformer aviserade i BP07 ..................................................

27

1.3

Effekter av jobbskatteavdragen ................................................................................

27

1.4

Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt

 

 

 

enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag ...................................................

27

1.5

Reformerad boendebeskattning i förhållande till alternativa regler- totalt

 

 

 

skatteuttag och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag

 

 

 

knutet till avyttring av bostaden ..........................................................................

42

1.6

Nyckeltal....................................................................................................................

49

1.7

Den offentliga sektorns finanser..............................................................................

50

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2007.....

60

4.1

Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt...................................................

79

4.2

Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010...................................................

81

4.3

Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006 .............................................................

81

4.4

Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007–2010 .....................................

82

4.5

Utgiftstak för staten 2007–2010...............................................................................

83

4.6

Utgiftsramar 2008 .....................................................................................................

84

4.7

Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter 2005–2010 ..............................

85

4.8

Statsbudgetens inkomster 2005–2010......................................................................

86

4.9

Statsbudgetens utgifter 2006–2010 ..........................................................................

87

4.10

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 2007–

 

 

 

2010........................................................................................................................

88

4.11

Statsbudgetens saldo 2006–2010 ............................................................................

90

4.12

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2006–2010 .......

91

4.13

Statsskuldens förändring 2006–2010......................................................................

92

4.14

Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010........

93

4.15

Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i förhållande till föregående

 

 

 

år av tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade

 

 

 

reformer och finansieringar..................................................................................

95

 

 

Fortsättning av 4.15 Utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010 i

 

 

 

förhållande till föregående år av tidigare beslutade och aviserade samt nu

 

 

 

föreslagna och aviserade reformer och finansieringar.........................................

96

4.16

Den offentliga sektorns finanser 2006–2010 .........................................................

97

4.17

Budgetsaldo och statens finansiella sparande 2006–2010 .....................................

97

4.18

Statens finanser 2006–2010.....................................................................................

98

4.19

Ålderspensionssystemet (Inkomstpensionen) 2006–2010...................................

99

4.20

Kommunsektorns finanser .....................................................................................

99

5.1

Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt

 

 

 

enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag .................................................

106

5.2

Arbetsgivaravgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag..............................

110

12

 

 

PROP. 2007/08:1

5.3

Egenavgifter 2007 och 2008 enligt regeringens förslag ........................................

110

5.4

Total skatt och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatt knuten till

 

 

 

avyttring av bostaden* vid alternativa regler. Miljarder kronor i 2008 års

 

 

 

ekonomiska förhållanden...................................................................................

112

5.5

Budgeteffekter (brutto) av aviserat förslag till reformerad beskattning av

 

 

 

bostäder 2008. Miljarder kronor........................................................................

114

5.6

Aviserade ändringar av skattesatser för el och vissa bränslen för 2008,

 

 

 

inklusive mervärdesskatt....................................................................................

123

5.7

Åtgärder i denna proposition som budgeterats i budgetpropositionen för

 

 

 

2007 eller i 2007 års ekonomiska vårproposition .............................................

136

5.8

Budgeteffekter av förslag och bedömningar på skatteområdet Bruttoeffekt,

 

 

 

periodiserade nettoeffekter för offentlig sektor år 2008 – 2010 samt

 

 

 

varaktiga effekter för offentlig sektor...............................................................

137

6.1

Totala skatteintäkter ...............................................................................................

141

6.2

Årlig förändring av totala skatteintäkter...............................................................

141

6.3

Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter.......................................................

142

6.4

Statsbudgetens inkomster ......................................................................................

142

6.5

Totala skatteintäkter – jämförelse med 2007 års ekonomiska vårproposition....

142

6.6

Antaganden och förändringar jämfört med 2007 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition ....................................................................................................

143

6.7

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år ...........................

145

6.8

Faktisk och underliggande utveckling för totala skatteintäkter, statens

 

 

 

skatteintäkter samt kommunalt skatteunderlag ...............................................

146

6.9

Skatt på arbete.........................................................................................................

147

6.10

Skattepliktiga inkomster 2005–2010 ...................................................................

147

6.11

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster ...................

148

6.12

Utveckling av kommunernas skatteunderlag......................................................

149

6.13

Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling ...............

149

6.14

Intäkter från statlig inkomstskatt........................................................................

150

6.15

Skattereduktioner .................................................................................................

150

6.16

Nedsättningar av arbetsgivaravgifter...................................................................

151

6.17

Skatt på kapital, hushåll........................................................................................

152

6.18

Skatt på företagsvinster ........................................................................................

153

6.19

Kapitalunderlag avkastningsskatt ........................................................................

153

6.20

Skatt på konsumtion och insatsvaror ..................................................................

154

6.21

Skatt på energi.......................................................................................................

156

6.22

Uppbördsförskjutningar ......................................................................................

157

6.23

Betalningsförskjutningar......................................................................................

158

6.24

Övriga inkomster..................................................................................................

158

6.25

Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida ..............

160

6.26

Aktuell prognos jämfört med 2007 års ekonomiska vårproposition samt

 

 

 

statsbudget för 2006 och 2007...........................................................................

163

6.27

Skattekvot .............................................................................................................

164

6.28

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år .........................

165

7.1

Makroekonomiska förutsättningar........................................................................

170

7.2

Statsbudgetens utgifter 2007..................................................................................

170

7.3

Takbegränsade utgifter 2007 ..................................................................................

171

7.4

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2007 ................................................

174

7.5

Utgifter 2007...........................................................................................................

175

7.6

Utgifter per utgiftsområde 2006–2010..................................................................

177

13

PROP. 2007/08:1

7.7

Förändring av utgiftsramar 2008–2010 jämfört med 2007 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

178

7.8

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med 2007 års ekonomiska

 

 

 

vårproposition .....................................................................................................

179

7.9

Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ..................................................

190

 

 

Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............

191

 

 

Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............

192

 

 

Fortsättning av 7.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar..............

193

7.10

Volymer 2005–2010...............................................................................................

196

7.11

Låneram för 2008...................................................................................................

197

7.12

Investeringslån och låneramar 2001–2007 ...........................................................

198

7.13

Räntekontokreditram för 2008.............................................................................

199

7.14

Övriga kreditramar 2008.......................................................................................

200

7.15

Anslag vars ändamål 2008 omfattar garantiverksamhet......................................

201

7.16

Sammanfattande redovisning av beställningsbemyndiganden avseende 2008...

203

7.17

Pris- och löneomräkning för 2008........................................................................

205

8.1

Investeringsplan för riksdagsförvaltningen ...........................................................

211

9.1

Slutbehandlade granskningsrapporter....................................................................

230

14

PROP. 2007/08:1

Diagramförteckning

1.1

Andel helårsekvivalenter i olika ersättningssystem 1970–2006 .............................

24

1.2

Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i åldern 16–64 år...............................

25

1.3

Brist på arbetskraft i näringslivet.............................................................................

25

1.4

Antal helårsekvivalenter i sjukförsäkringen och aktivitets- och

 

 

sjukersättningen 1970–2006.................................................................................

28

1.5. Arbetslöshet år 2006 efter utbildningsnivå ............................................................

36

1.6

Finansiellt sparande, inkomster och utgifter ..........................................................

51

1.7

Konsoliderad bruttoskuld ........................................................................................

51

1.8

Statsskulden ..............................................................................................................

51

1.9

Effekter av jobbskatteavdraget på inkomstfördelningen .......................................

52

1.10 Inkomstspridning i Sverige och EU 2005 .............................................................

52

4.1

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2010 .........................

92

4.2

Offentliga sektorns finansiella sparande, inkomster och utgifter 2000–2010 ......

96

4.3

Konsoliderad bruttoskuld 1994–2010 .....................................................................

97

5.1

Genomsnittlig skatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget

 

 

om jobbskatteavdrag (mörk linje).....................................................................

105

5.2

Marginalskatt enligt gällande regler (ljus linje) samt enligt förslaget om

 

 

förstärkt jobbskatteavdrag (mörk linje) ...........................................................

105

5.3

Kommunal fastighetsavgift enligt det nu aviserade förslaget och enligt

 

 

alternativ A i promemorian, kronor..................................................................

113

6.1

Utveckling av arbetade timmar och timlön...........................................................

147

6.2

Utveckling av statlig och kommunal inkomstskatt..............................................

150

6.3

Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser 1988–2006 ............................

151

6.4

Driftsöverskott och företagens rörelseresultat, 2000–2006.................................

152

6.5

Driftsöverskott och företagens inkomstskatt, 1994–2010...................................

152

6.6

Skatt på företagsvinster som andel av BNP, 1991–2010 .......................................

153

6.7

Mervärdesskatteintäkter per varugrupp 1993–2008 .............................................

155

6.8

Skatteintäkter per produktslag 1998–2010............................................................

156

6.9

Skatt på energi 2000–2010......................................................................................

156

6.10 Skattekvoten 1980–2010.......................................................................................

164

7.1

Skillnad mellan utgiftsprognos för 2007 och anvisade medel på

 

 

statsbudgeten för 2007.......................................................................................

172

7.2

Myndigheternas investeringslån ............................................................................

198

dec 1997–juni 2007 .......................................................................................................

198

15

1

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2007/08:1

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Sammanfattning

Svensk ekonomi utvecklas starkt. Fler och fler får jobb, samtidigt som sjukskrivningar, öppen arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder minskar. Därmed sjunker nu även det totala antalet personer i utanförskap påtagligt. Den politik som tidigare mest handlat om att öka eller omfördela utanförskapet bland över en miljon invånare i arbetsför ålder, har bytts mot en politik som minskar det totala utanförskapet. Regeringen beräknar att 175 000 färre kommer att befinna sig i utanförskap under de kommande åren. Sysselsättningen väntas öka med nästan 200 000 personer samtidigt som över 90 000 färre kommer att vara i arbetslöshet. Därmed för vi Sverige i riktning mot fler som har arbete och färre som står utanför, samtidigt som utrymme för fortsatta skattesänkningar och satsningar på välfärdstjänster skapas. Det sker samtidigt som de offentliga finanserna är starka.

Att minska utanförskapet, som under en lång rad år tillåtits växa sig stort, och få fler i jobb är regeringens övergripande och viktigaste mål. Att återupprätta den arbetslinje som förr kännetecknade Sverige är att bygga en stabil grund för våra trygghetssystem. Full sysselsättning är samtidigt det främsta medlet mot växande klyftor och orättvisor i samhället.

Ska Sverige kunna möta de utmaningar som väntar krävs det en stark ekonomi. Det krävs en ekonomi som kan svara upp mot en ökad efterfrågan på välfärdstjänster i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det krävs en stark ekonomi som gör att människor kan få det bättre i vardagen, tar bort fattigdomsfällor och

ger trygghet för de äldre. Det krävs en stark ekonomi som är långsiktigt hållbar och gör det möjligt att vidta åtgärder mot klimat- förändringar. Det krävs en ekonomi som kan möta också en konjunkturnedgång. Det är också en ekonomi som står sig väl i den ökade konkurrens som globaliseringen för med sig.

Regeringens politik gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Inkomstskatterna för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänktes 2007 och föreslås sänkas ytterligare 2008 genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Drivkrafterna för arbetsgivare att anställa personer från grupper med svag ställning på arbetsmarknaden – t.ex. unga, långtidssjuka och utrikes födda – har tydligt förbättrats och stärks ytterligare genom åtgärder som föreslås i denna budgetproposition.

Villkoren för landets företagare att starta och driva företag har förbättrats. Förmögen- hetsskatten ska slopas vilket gör det lättare att finna riskvilligt kapital. Lättnader i arbets- givaravgifter har gjort det mer lönsamt att driva företag. Sveriges entreprenörer, investerare och företagare är nydanare och förnyelsebärare. De har en nyckelroll i ett kontinuerligt byggande av en ekonomi som står stark i en föränderlig värld.

En hörnsten i en politik för fler jobb och fler i arbete är ordning och reda i de offentliga finanserna, såväl på kort som på lång sikt. Målet om en procents överskott för det offentliga finansiella sparandet överträffas med bred marginal de kommande åren. Det finansiella sparandet uppgår till 2,8 procent av BNP för 2008 samt 3,1 respektive 3,6 procent av BNP för

19

PROP. 2007/08:1

2009 och 2010. Det innebär 89, 105 respektive

126 miljarder kronor för de tre åren.. Med beaktande av de reformer och de budget- förstärkningar som nu föreslås, förstärks det finansiella sparandet med i genomsnitt 18 miljarder kronor per år.

Det går bra för Sverige. Den goda konjunk- turen ska vårdas. Inriktningen i regeringens politik mot bl.a. ökat arbetsutbud och en bättre fungerande ekonomi med en varaktigt högre sysselsättning som följd, är framför allt viktig nu mot bakgrund av den starka efterfrågan i ekonomin. Den starka konjunkturen riskerar annars att framkalla obalanser med ökade svängningar i sysselsättning och produktion som följd. Det aktuella konjunkturläget understryker dessutom vikten av att säkerställa att t.ex. de utbudsstimulerande skattesänkningar som nu föreslås inte leder till att efterfrågan stiger alltför snabbt.

Statens budgetöverskott de kommande åren beräknas bli det största sedan början av 1970- talet. En ansvarsfull politik med ordning och reda i de offentliga finanserna tryggar välfärden för kommande generationer. Att åtgärder som bidrar till högre sysselsättning prioriterats främst, innebär också att utrymmet för reformer på andra områden varit utomordentligt begränsat.

Den bedömning som görs av den svenska ekonomins utveckling presenteras närmare i avsnitt 1.14.

Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna gör tillväxtutsikterna något mer svårbedömda och ökar osäkerheten i prognoserna något. I dagsläget bedöms den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på ekonomin. Den finansiella oron kan emellertid komma att utvecklas på ett mindre gynnsamt sätt. Genom att upprätthålla makroekonomisk stabilitet och föra en ansvarsfull politik kan Sverige bättre undvika att allvarligt påverkas av obalanser på de internationella finansmarknaderna.

Trots den goda tillväxten återstår alltjämt mycket att göra för att Sverige återigen ska vara ett land med full sysselsättning och inte som i dag ett land med alltför många människor lämnade i passivitet med en arbetsförmåga som inte tas till vara. Vägarna tillbaka till jobb är fortfarande alltför få och drivkrafterna till arbete alltför svaga. Regeringen presenterar därför en rad reformer som syftar till att skapa tydligare

drivkrafter till arbete och fler och bättre vägar tillbaka för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden.

Förstärkt jobbskatteavdrag

Regeringen presenterar förslag för ökade drivkrafter att träda in på arbetsmarknaden eller gå upp i arbetstid. Den enskilt största satsningen är steg två i jobbskatteavdraget, vilket innebär en sänkning av skatterna på arbetsinkomster med 10,8 miljarder kronor. Reformen är huvud- sakligen inriktad på låg- och medelin- komsttagare. Att förstärka jobbskatteavdraget ökar sysselsättningen. Dels blir det mer lönsamt att börja arbeta, dels förbättras drivkrafterna för dem som redan jobbar att öka sina ansträngningar. För de flesta inkomstgrupper medför avdraget för de två stegen sammanlagt att det blir ca. 1 000 kronor mer kvar av lönen varje månad.

Fler och bättre vägar tillbaka för sjukskrivna

Regeringen föreslår en rad åtgärder för fler vägar tillbaka från sjukfrånvaro till jobb och arbets- kamrater. Utanförskapet utestänger människor från den större sociala gemenskap som ett arbete ger. Att få göra en insats, känna sig delaktig och vara behövd betyder oerhört mycket för vårt välmående. Genom att upprätthålla en nära koppling till arbetsmarknaden under sjukfrån- varon minskar risken för att fastna i långvarig frånvaro. En rehabiliteringkedja med fasta hållpunkter för prövningen av arbetsförmågan införs. Möjligheter att under sjukskrivningstiden få pröva sin arbetsförmåga förstärks och stödet till sjukskrivna att återvända till arbetsmark- naden förbättras. En rehabiliteringsgaranti införs och företagshälsovården utvecklas. Sjukför- säkringen ska inte föra bort människor långt från arbetsmarknaden och skapa livssituationer av utanförskap med svag ekonomisk utveckling. Sjukförsäkringen ska i stället utgöra en trygghet på arbetsmarknaden för den som blir sjuk och av det skälet inte kan arbeta.

Arbetsgivare ska erbjudas mer förmånliga villkor för att anställa långtidssjukskrivna. Regeringen inför särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, som i de flesta fall innebär att arbetsgivaren får dra av dubbla arbetsgivar- avgifter vid anställning av personer som under längre tid varit sjukskrivna.

20

En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb

Regeringen avser utvidga nystartsjobben till att även omfatta den offentliga sektorn, vilket kommer t.ex. vård och omsorg till del. Vidare föreslås en förändring av avgifterna till arbetslöshetskassan, genom att en s.k. arbets- löshetsavgift ersätter den förhöjda finansierings- avgiften. Vare sig arbetslösa eller sjukskrivna arbetslösa ska betala denna avgift. Syftet är att åstadkomma ett tydligare samband mellan avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och arbetslösheten. Detta kommer att bidra till att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och därmed leda till en ökad sysselsättning. En majoritet av arbetslöshetskassorna kommer att kunna sänka sina avgifter till följd av detta förslag.

För att öka drivkrafterna och undvika inlåsning för dem som i dag arbetar deltid föreslås ändrade regler som begränsar möjlig- heterna att erhålla arbetslöshetsersättning på deltid. Dagens regler gör det möjligt att vara deltidsarbetslös under en mycket lång tid, upp till närmare sex år för den som uppbär ersättning en dag i veckan. Dessutom finns en möjlighet att återkvalificera sig till samma ersättning i ytterligare två perioder, alltså i närmare 18 år. Detta riskerar att bidra till en dold arbetslöshet eller till långvarig subventionering av deltids- arbete. För att stärka drivkrafterna för sysselsatta som byter jobb att göra detta utan mellan- liggande arbetslöshetsperiod inför regeringen ytterligare två karensdagar i arbetslöshets- försäkringen.

Ett bra näringsklimat

Ett bra entreprenörs- och företagsklimat i hela landet är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig. Vägen mot full sysselsättning och ett stigande välstånd går via ett dynamiskt näringsliv där entreprenörer och företagare vill och vågar satsa. I arbetet med att begränsa företagens administrativa kostnader till följd av statligt regelverk föreslås inrättandet av ett regelråd. Regeringen ökar resurserna till infrastruktur vilket bidrar till företagande och tillväxt genom bl.a. lägre transportkostnader, ökad leveranssäkerhet och en utvidgad arbetsmarknad som stödjer ökat arbetskrafts- deltagande. Regeringen har startat ett omfat- tande arbete för att förbättra företagsklimatet. Detta arbete innehåller bl.a. förenklade regler för

PROP. 2007/08:1

F-skatt och en förstärkning av företagsinteckningens förmånsrätt.

Ökad kunskap och kvalitet i utbildningssystemet

Sverige ska ha ett utbildningssystem av hög internationell klass. Regeringen föreslår en omfattande läsa-skriva-räkna-satsning under kommande år för att stärka kunskapsuppdraget i grundskolan. Att tidigt säkra nödvändiga kunskaper i att läsa, skriva och räkna kan på sikt bidra till att färre lämnar den grundläggande utbildningen med ofullständiga kunskaper och betyg. Ökade resurser föreslås till universitets- och högskoleutbildningen för ökad kvalitet. Därutöver sker en satsning på läkarutbildningen.

Ökad jämställdhet i vardagen

Regeringens jämställdhetspolitik är bred, tvärsektoriell och långsiktig. Genom förslag i denna proposition tas ytterligare steg för att underlätta kvinnors arbetsliv och för familjerna att leva ett jämställt vardagsliv. Sänkt skatt på hushållstjänster, sänkt skatt i vissa tjänste- sektorer, möjlighet till nystartsjobb i offentlig sektor och fortsatta satsningar på att stimulera kvinnors företagande stärker och breddar kvinnors arbetsmarknad. Med jämställdhets- bonus ökar förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen under barnets första år, samtidigt som risken för att kvinnor ska drabbas av långvarig bortavaro från arbetsmarknaden minskar. Med möjlighet till avlastning i hemmet, genom hushållstjänster, vårdnadsbidrag och senare även barnom- sorgspeng, kan kvinnors obetalda dubbelarbete minska, vilket är bra för både kvinnors karriärmöjligheter och för familjernas olika behov.

Större valfrihet för familjer

Regeringen aviserar nu en familjepolitisk reform. Reformen innehåller fyra delar; barnomsorgs- peng, ökat pedagogiskt inslag i förskolan, jämställdhetsbonus och frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Reformen kommer att genom- föras successivt.

Regeringen föreslår ett införande av en jämställdhetsbonus. Dessutom avser regeringen att öppna möjligheterna för kommuner att införa vårdnadsbidrag. Förslagen väntas öka mångfald och valfrihet i barnomsorg, ger möjlighet till mer tid med barnen och stödjer jämställdheten samtidigt som arbete uppmuntras för såväl män som kvinnor.

21

PROP. 2007/08:1

Ökat utrymme för välfärdssatsningar

Regeringen fortsätter arbetet för större mångfald inom vården och kommer att föreslå eta- bleringsfrihet inom primärvården. Vården och omsorgen ska även i framtiden vara gemensamt finansierad och fördelas efter behov. Vård- garantin förstärks och kvaliteten inom psykiatrin och inom vården i stort förbättras. Regeringen föreslår en tandvårdsreform som både stärker skyddet mot höga kostnader och skapar bra villkor för tandvården. Trygghetssystemen ska värnas och fusk förhindras.

Insatser mot klimatförändringar

Tydliga klimateffekter på naturliga system konstateras nu från alla kontinenter och många havsområden. De ansträngningar som görs för att minska utsläppen under de närmaste två till tre decennierna avgör i stor utsträckning den långsiktiga globala temperaturökningen och därmed förväntade effekter. Regeringen föreslår ett klimatpaket med bl.a. skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bl.a. begränsa utsläppen av koldioxid och presenterar innehållet i den s.k. klimatmiljarden. Det särskilda villkoret, ”tullvillkoret”, som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad, bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Regeringen avser att under nästa år presentera en klimatproposition.

Fastighetsskatten

Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Regeringen har tidigare aviserat ett avskaffande av den statliga fastighetsskatten på bostäder och att skatten ska ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift. Mot denna bakgrund anser regeringen att dagens regelverk bör ersättas med bl.a. en kommunal avgift på 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet, en avgift på 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet samt att kapitalvinstskatten för privatbostäder vid försäljning höjs från 20 till 22 procent.

Effektivisering av försvaret

Sveriges militära försvar genomgår en omvand- ling från invasionsförsvar till insatsförsvar. Som ett ytterligare steg i att fullfölja denna omvandling, och som ett uttryck för regeringens ambition att effektivisera försvaret och öka möjligheterna att delta i internationella insatser, görs nu en omprövning av vissa materielprojekt.

Regeringen bedömer att det även efter den omprövning som nu redovisas i budgetproposi- tionen finns en effektiviseringspotential inom försvaret. Utgifterna bedöms kunna minska med sammantaget i storleksordningen 3-4 miljarder kronor i nivå, inklusive de besparingar som aviseras i denna proposition. En viss del av de medel som frigörs ska kunna användas för att förstärka Försvarsmaktens möjligheter att delta i internationella fredsfrämjande insatser.

Finansiering

De utgifts- och inkomstreformer som nu före- slås är till övervägande del finansierade, vilket är viktigt mot bakgrund av det höga resursutnyttj- andet i ekonomin. Bland förslagen till reformer finns framför allt åtgärder som är inriktade på att öka utbudet av arbetskraft och att minska ohälsan. Det har också varit nödvändigt att nog- grant pröva andra utgiftsområden, till exempel försvarsmateriel. För att därutöver säkra att nöd- vändiga utbudsreformer inte bidrar till en alltför stark efterfrågetillväxt har det också krävts vissa skatteförändringar. En höjd skatt på till exempel tobak, alkohol och koldioxid har därför ansetts rimlig. Detta är skatter som inte bedöms påverka den varaktiga sysselsättningsutvecklingen eller investeringsviljan. I tabellen nedan presenteras vissa större reformer och finansieringar. Sammantaget innebär förslagen att huvuddelen av åtgärderna finansieras genom direkta regeländringar som stärker budgeten. Regeringen överträffar därmed nivåer som t.ex. Konjunkturinstitutet rekommenderat. Offentliga sektorns finanser beräknas till följd av de nu föreslagna och aviserade åtgärderna försvagas med mellan 3 till 4 miljarder per år 2008–2010, vilket motsvarar 0,1 procent av BNP per år.

22

Tabell 1.1 Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar 2008–2010

Förändring i förhållande till 2007 års ekonomiska vårproposition.

Miljoner kronor

2008

2009

2010

Utgifter, totalt1

-4 579

-6 463

-6 853

varav

 

 

 

 

 

 

 

Försvarsmateriel

-350

-620

-980

 

 

 

 

Åtgärdspaket sjukfrånvaro

-1 867

-2 498

-2 398

 

 

 

 

Tvånya karensdagar i

 

 

 

arbetslöshetsförsäkringen

-60

-110

-110

 

 

 

 

Förändrade regler avseende

 

 

 

deltidsarbetslöshet

-898

-3 928

-4 108

 

 

 

 

Arbetsmarknadspolitiska program

-1 000

-800

-800

 

 

 

 

Folkhälsopolitik

115

115

115

 

 

 

 

Jobb- och utvecklingsgaranti för

 

 

 

deltidsarbetslösa ensamstående

 

 

 

föräldrar

97

293

293

 

 

 

 

Läsa – skriva – räkna-satsning

150

250

500

 

 

 

 

Kvalitetsåtgärder grundutbildning

 

 

 

på universitet och högskolor

240

240

190

 

 

 

 

Klimatmiljard

245

415

340

 

 

 

 

Konkurrenskraftspaket för

 

 

 

jordbruksnäringen2

159

273

273

Inkomstförändringar3

 

 

 

 

 

 

 

Skatter, totalt

-3 034

-2 444

-2 384

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

Förstärkt jobbskatteavdrag

-10 720

-10 720

-10 720

 

 

 

 

Förmånsvärde lånedatorer

890

890

890

 

 

 

 

Skatt på cigaretter

452

452

452

 

 

 

 

Skatt på röktobak

456

456

456

 

 

 

 

Skatt på snus

630

630

630

 

 

 

 

Skatt på öl

350

350

350

 

 

 

 

Skatt på vin

-77

-77

-77

 

 

 

 

Koldioxidskatt

1 850

1 850

1 850

 

 

 

 

Energiskatt på diesel

880

880

880

 

 

 

 

Skatt på termisk effekt i

 

 

 

kärnkraftverk

780

780

780

 

 

 

 

Fastighetsskatt vattenkraftverk

640

640

640

 

 

 

 

Övriga inkomstreformer

-1 455

-3 500

-3 000

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

 

 

Ny arbetslöshetsavgift

-1 300

-2 900

-2 400

 

 

 

 

Nystartsjobb och nyfriskjobb

-120

-410

-350

 

 

 

 

Indirekta effekter av

 

 

 

inkomstreformer

-586

-168

-128

 

 

 

 

Indirekta effekter av

 

 

 

utgiftsreformer

-1 574

-3 542

-3 650

 

 

 

 

Ökat utrymme

 

 

 

infrastruktursatsningar

-1 200

-1 200

-1 200

 

 

 

 

Förändring finansiellt sparande

 

 

 

offentlig sektor

-3 270

-4 391

-3 509

1Minustecken betyder minskade utgifter.

2Varav 70 miljoner kronor på inkomstsidan av budgeten.

3Minustecken betyder minskade inkomster.

PROP. 2007/08:1

1.2Politiska utgångspunkter

Vårt samhälle bygger på att alla är med och tar ansvar. Därför måste människors vilja att ta ansvar uppmuntras, bejakas och belönas.

Vi möter utmaningar bäst genom framtidstro. Ett samhälle som förväntar sig att människor ska ta stort eget ansvar måste samtidigt tillgodose människors behov av trygghet i förändring och värdesättande av sammanhållning. Därmed vågar människor vara öppna för och välkomna förändringar.

Över en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige står utanför arbetsmarknaden. Syssel- sättningsnivån är fortfarande lägre för utrikes födda än för inrikes födda. Invandrare som flyttat till Sverige efter de tidiga barndomsåren samt personer med utomeuropeisk bakgrund och låg utbildning löper särskilt stor risk att drabbas av ett bestående utanförskap på arbets- marknaden. Därför är det avgörande att genom- föra förändringar som gör att fler uppmuntras och ges möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning. Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden riskerar att hamna i livslång passivitet och utanförskap från arbetsmark- naden. För dem som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning men har arbetsförmåga måste det finnas möjligheter som leder tillbaka till arbetsmarknaden. De som står utanför måste erbjudas breda vägar tillbaka till arbetsmarknaden, samtidigt som det är den enskildes ansvar att ta vara på alla vägar tillbaka.

Alla i arbetsför ålder ska känna att de har en plats och att deras insats efter förmåga välkomnas och belönas. Att vara behövd sporrar till delaktighet och ansvarstagande. För den enskilde leder det till personlig utveckling och tillfredsställelse. Det ger också människor möjlighet att påverka och utforma sina egna liv. Det fordrar att människors arbete värdesätts bättre, genom att det lönar sig att arbeta. Förbättrade möjligheter för människor med låga och normala inkomster att påverka sin situation genom eget arbete, ökar makten i vardagen.

Arbete är det som ger oss resurser till en välfärd med trygg, medmänsklig och gemensamt finansierad vård och omsorg, barnomsorg och skola. Den allra viktigaste utjämningen av livschanser ges av en skola med god kvalitet. Ett samhälle med små klyftor och stark samman- hållning uppnås genom uppmuntran av allas vilja till arbete och ansvarstagande. Arbete är därför

23

PROP. 2007/08:1

grunden inte bara för vår välfärd utan också för ett Sverige som håller ihop.

jämnare inkomstfördelning och ett mer rättvist samhälle.

Samtidigt är det viktigt att det finns väl fungerande sociala försäkringssystem som träder in under perioder i livet då sjukdom, olyckor och

1.3Full sysselsättning för bättre arbetslöshet drabbar individen. För att det ska

välfärd och ökad rättvisa

Arbete utgör grunden för ekonomisk och social välfärd för såväl den enskilde som för samhället som helhet. Medborgarnas arbete utgör den helt dominerande källan för att finansiera den offentliga välfärden. Det är ytterst genom människors arbete som de gemensamma kostnaderna för skola, vård och omsorg, liksom för de olika trygghetssystemen, finansieras. Efterfrågan på den offentliga sektorns olika tjänster, som t.ex. vård och omsorg, kommer att öka i framtiden i takt med att befolkningen blir allt äldre och i takt med att inkomsterna i samhället stiger. En varaktig ökning av syssel- sättningen är nödvändig för att säkra grunden för välfärdssystemen vid den kommande demografiska utvecklingen.

En hög sysselsättning är också av betydelse för fördelningen av ekonomiska resurser mellan människor i samhället. Sedan början av 1990- talet har skillnaderna i ekonomisk standard mellan människor i Sverige ökat. Inkomsterna från arbete ökar snabbare än inkomsterna från de sociala trygghets- och försäkringssystemen. Det har medfört att personer som stått utanför arbetsmarknaden i ett varaktigt utanförskap haft en sämre inkomstutveckling än de som haft ett arbete. Den utrikes födda befolkningen drabba- des särskilt hårt av den minskade syssel- sättningen i början av 1990-talet. Arbetslösheten var då tre gånger så hög för utländska som för svenska medborgare. Trots ökad sysselsättning har gruppen inte kunnat återhämta det kraftiga sysselsättningstappet.

Att återupprätta full sysselsättning och minska utanförskapet är huvuduppgiften för regeringen. Regeringens politik utformas därför för att främst stödja en bättre inkomstutveckling för personer med låga arbetsinkomster och personer som i annat fall riskerar ett permanent utanförskap. En politik som gör det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att anställa bidrar till att sysselsättningen ökar och att utanförskapet minskar samtidigt som färre människor fastnar i ett bidragsberoende. Det kommer att leda till en

vara möjligt att upprätthålla väl fungerande trygghetssystem vid de kommande demografiska utmaningarna måste de sociala försäkrings- systemen fungera enligt de ursprungliga syftena. Det är viktigt att utbetalningar bara sker till dem som är berättigade till ersättningar och bidrag. På så sätt kan också välfärdssystemens legitimitet tryggas.

Pensionärerna gynnas av regeringens politik för ökad sysselsättning. Pensionerna är numera knutna till utvecklingen av genomsnitts- inkomsten, vilket innebär att ökad sysselsättning positivt påverkar pensionerna. Samtidigt finns det pensionärer med små marginaler, främst bland dem med garantipension. Pensionärerna gynnas genom att varaktigt högre sysselsättning ger en stabilare bas för välfärdsystemen och därmed bättre förutsättningar för att även framgent tillhandahålla utlovade förmåner i form av bl.a. vård och omsorg.

Utanförskapet måste brytas

Sverige har i dag ett stort utanförskap. Över en miljon svenskar får sin försörjning från olika ersättningssystem. I början av 1970-talet var antalet personer som var beroende av dessa trygghetssystem hälften av nuvarande nivå.

Diagram 1.1 Antal helårsekvivalenter i olika ersättnings-

system 1970–2006

1 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Ekonomiskt bistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 400

 

 

 

Arbetsmarknadsåtgärder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 200

 

 

 

Arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjukpenning & sjuklön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

 

 

Sjuk- & aktivitetsersättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

Källa: Finansdepartementet

Av diagram 1.1 framgår att det skedde en gradvis ökning av antalet personer som erhöll ersättningar och bidrag under större delen av 1970- och 1980-talen. Därtill skedde en stor

24

ökning i samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet. Utanförskapet har således vuxit trendmässigt i över tre decennier. Under de senaste åren har sjukskrivningar och arbetslöshet minskat men utanförskapet har ännu inte sjunkit tillbaka till de nivåer som rådde före 1990-talskrisens början. Ytterligare insatser för att minska beroendet av ersättningar och bidrag är alltså angelägna.

Sett över åren har det också skett en förändring i sammansättningen av de ersätt- ningar som betalas ut. Framför allt utgör sjuk- eller aktivitetsersättning (f.d. förtidspension) en allt större andel av de totala ersättningarna mätt i helårsekvivalenter.F1F Det är allvarligt eftersom det är få av dem som erhåller sjuk- eller aktivitetsersättning som återgått till arbete.

Svårigheterna att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden ökar ju längre tid en person varit i utanförskap. Det kan bero på att yrkeserfarenheter och kunskap snabbt förloras vilket för med sig att vägarna tillbaka blir allt färre. Vissa arbetsgivare kan också tveka inför att anställa en person som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden. Inriktningen måste därför vara att söka minska tiden i utanförskap och skapa fler vägar tillbaka till arbete.

Viktigt förhindra obalanser i ekonomin

Sysselsättningen har ökat kraftigt under det senaste året. Arbetslösheten närmar sig sin lägsta nivå sedan början av 1990-talet och arbets- kraftsdeltagandet ökar.

I somras uppnåddes den gamla regeringens mål om att 80 procent av befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta för första gången sedan målet infördes.

Den goda utvecklingen omfattar alla sektorer och hela landet. Det är en glädjande utveckling som bl.a. är ett resultat av att politiken inriktats mot att arbete ska löna sig och att det ska bli billigare att anställa, särskilt personer som i annat fall riskerar att hamna i varaktigt utanförskap. Den goda utvecklingen har också medfört att de offentliga finanserna utvecklats starkt. Därmed

1 Med helårsekvivalenter avses det antal individer som skulle kunna försörjas under ett helt år med full ersättning från sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, ersättning vid arbetslöshet och ekonomiskt bistånd (socialbidrag). Exempelvis utgör två personer, som varit heltidsarbetslösa ett halvår var, tillsammans en helårsekvivalent.

PROP. 2007/08:1

är de offentliga finanserna väl rustade inför nästa konjunkturnedgång.

Under 2008 kommer den öppna arbets- lösheten i genomsnitt att ligga på 4 procent.

Diagram 1.2 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i åldern 16–64 år

Procent av arbetskraften

Procent av befolkning

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

86

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

84

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

82

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

78

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

76

 

 

 

 

 

 

 

 

 

74

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

72

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet (vänster axel)

68

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

Sysselsättningsgrad (höger axel)

66

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

64

85

87

89

91

93

95

97

99

01

03

05

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

 

 

 

Samtidigt med den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden finns indikationer på att resursutnyttjandet inom vissa sektorer är ansträngt och att ekonomin börjar närma sig sitt kapacitetstak.

Av diagram 1.3 framgår att den andel företag som uppger att det råder brist på arbetskraft har stigit den senaste tiden och nu ligger på en relativt hög nivå historiskt sett.

Diagram 1.3 Brist på arbetskraft i näringslivet

Andel företag, procent

50

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

45

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

96

97

98

99

00

01

02

03

04

05

06

07

Anm.: Säsongrensade data.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Konjunkturinstitutet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Den nuvarande situationen på arbetsmarknaden måste vårdas väl och tendenser till överhettning motverkas. Detta innebär att det krävs fler reformer som även på kort sikt ökar arbetsutbudet. Därtill krävs att reformerna finansieras, åtminstone i en sådan utsträckning att efterfrågan på arbetskraft inte ökar mer än utbudet. I annat fall uppkommer ökat

25

PROP. 2007/08:1

inflationstryck, som riskerar att förvärra nästa konjunkturnedgång.

För att trygga välfärden på sikt krävs att den offentliga sektorns finansiella sparande uppgår till en procent av BNP över en konjunkturcykel. Det innebär att det faktiska offentliga sparandet måste vara väsentligt högre i goda tider eftersom möjligheterna att spara är betydligt mindre när tiderna är sämre. De kommande åren väntas målet om en procents överskott i de offentliga finanserna uppnås med bred marginal.

Reformarbetet fortsätter

En utveckling mot ett mer ansträngt resursläge, i kombination med att över en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden, pekar på behovet av ytterligare reformer som ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt. Möjligheterna till arbetskraftsinvandring bör öka. I det korta perspektivet möjliggör sådana reformer att sysselsättningen fortsätter att öka förhållandevis snabbt utan att det leder till överhettning. Även i det längre perspektivet blir sysselsättningen betydligt högre än den annars skulle varit. På så sätt ökar välfärden och det skapas förut- sättningar för att minska orättvisorna i sam- hället.

En politik som ökar utbudet av arbetskraft är speciellt effektiv i situationer med hög efterfrågan eftersom många människor då kan få den arbetslivserfarenhet och kompetens som är viktig för att kunna hålla sig kvar på arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder. För att dra fördel av det goda konjunkturläget är det därför angeläget att nu genomföra ytterligare reformer som stimulerar arbetsutbudet.

Regeringen har tidigare föreslagit ett stort antal åtgärder för att öka utbudet av arbetskraft. Särskilda insatser har riktats, med gott resultat, mot unga personer och personer med utländsk bakgrund. Nu tas ytterligare steg för att varaktigt öka sysselsättningen. Särskilda initiativ föreslås för att nå grupper som bl.a. till följd av sjukdom stått utanför och haft svårt att göra sig gällande på arbetsmarknaden.

I de följande avsnitten presenterar regeringen sina förslag till åtgärder för ett minskat utanförskap och en varaktigt hög sysselsättning. Vidare föreslås insatser för ett förbättrat företagsklimat, en ökad valfrihet för barn- familjer, en förbättrad kvalitet i utbildning, välfärdssatsningar och minskade utsläpp till luft

och hav. Därutöver beskrivs regeringens fortsatta arbete med att förbättra ramverken för den ekonomiska politiken. En välskött ekonomi ger förutsättningar för vidare reformarbete. En sammanfattning av det ekonomiska läget ges i avsnitt 1.14.

1.4Fler vägar tillbaka till arbete

Regeringens politik för varaktigt högre syssel- sättning och minskat utanförskap har en bred ansats och är långsiktigt syftande. Den är inriktad på åtgärder som stimulerar såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft. En rad åtgärder har redan genomförts som gör det mer lönsamt att arbeta, enklare att anställa och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Jobbskatte- avdraget, förändringarna i arbetslöshetsför- säkringen, nystartsjobb samt den nya jobb- och utvecklingsgarantin är några exempel. En genomgång av de åtgärder som regeringen hittills genomfört för att minska utanförskapet återfinns i avsnitt 1.15.

Flera externa bedömare har uppskattat effekterna på sysselsättning och arbetslöshet av de reformer som föreslogs i budgetpro- positionen för 2007, se tabell 1.2. Såväl KonjunkturinstitutetF2F som OECD och Euro- pean Economic Advisory GroupF3F (EEAG) bedömer att den långsiktiga sysselsättningsnivån höjs med runt 1,5 procent till följd av reformerna och att jämviktsarbetslösheten kommer att sjunka. Bedömarna inkluderar dock olika delar av regeringens reformer och de är därför inte helt jämförbara.

2Konjunkturläget, december 2006

3EEAG är en oberoende europeisk ekonomgrupp.

26

Tabell 1.2 Långsiktiga effekter av reformer aviserade i BP07

Förändring i procent respektive procentenheter

 

Sysselsättning, %

Arbetslöshet, p.e.

Konjunkturinstitutet1

1,5

-0,2

OECD2

0,9–1,5

-0,4–(-0,6)

 

 

 

EEAG3

1,5–2,0

-0,5

 

 

 

Finansdepartementet4

2,5

-0,4

1Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget, arbetsmarknadspolitiken, arbetsgivaravgifter, hushållstjänster.

2Inkluderar reformen i arbetslöshetsförsäkringen.

3Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget, arbetsmarknadspolitiken.

4Inkluderar reformer i arbetslöshetsförsäkringen, jobbskatteavdraget, arbetsmarknadspolitiken, , arbetsgivaravgifter, hushållstjänster.

Källor: Konjunkturinstitutet, OECD, European Economic Advisory Group (EEAG) och Finansdepartementet.

Regeringen föreslår i denna proposition ytter- ligare reformer för att varaktigt öka sysselsätt- ningen och minska utanförskapet. Det andra steget i jobbskatteavdraget förstärker ytterligare drivkrafterna för arbete. Åtgärder genomförs också för de grupper som till följd av ohälsa står utanför arbetsmarknaden. Inriktningen är att förbättra möjligheterna för dessa personer att finna vägar tillbaka till arbete. Regeringen genomför också förändringar för att öka försäkringsmässigheten i sjuk- och arbetslös- hetsförsäkringen. Avgiften till arbetslöshets- försäkringen kommer att i högre utsträckning än i dag spegla de faktiska utbetalningarna, och därmed arbetslösheten, i respektive arbetslös- hetskassa.

1.4.1Starkare drivkrafter för arbete genom jobbskatteavdrag

Skatte- och ersättningssystemen skapar stora tröskeleffekter på arbetsmarknaden för lågin- komsttagare. Genom det jobbskatteavdrag som infördes 1 januari 2007 har drivkrafterna för arbete förstärkts. Regeringen går nu vidare med det andra steget av jobbskatteavdraget som föreslås träda i kraft den 1 januari 2008. Förslaget innebär en ytterligare skattesänkning på arbetsinkomster med ca. 10,8 miljarder kronor.

Jobbskatteavdraget innebär att det blir mer lönsamt för personer som i dagsläget är arbetslösa eller utanför arbetskraften att arbeta. Men avdraget förbättrar också drivkrafterna för ytterligare arbete för dem som redan arbetar. Det innebär att antalet sysselsatta, liksom antalet arbetade timmar i ekonomin, kan förväntas öka.

PROP. 2007/08:1

Jobbskatteavdragens två steg bedöms samman- taget att öka sysselsättningen med 2 procent, vilket motsvarar ca. 90 000 personer.

Tabell 1.3 Effekter av jobbskatteavdragen

Procentuell förändring

 

Sysselsättning

Arbetade timmar

Steg 1

1,6

1,3

 

 

 

Steg 2

0,4

0,5

 

 

 

Totalt

2,0

1,8

 

 

 

För att få största möjliga effekt på arbetsutbud och sysselsättning inriktas även det andra steget mot att göra det mer lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete. Det förstärkta jobbskatteavdraget utformas därför så att den procentuella inkomstökningen blir högst för låg- och medelinkomsttagare.

I tabell 1.4 visas skatten utan jobbskatteavdrag samt effekterna av jobbskatteavdraget i de två stegen (gällande och föreslagen förstärkning). Dessutom visas den totala inkomstskattesänk- ningen som procent av arbetsinkomsten.

Tabell 1.4 Skatt på arbetsinkomster och jobbskatteavdrag enligt gällande regler samt enligt förslaget om förstärkt jobbskatteavdrag

Arbets-

Skatt

Gällande

Förstärkt

Totalt

Totalt

inkomst

utan

jobb-

jobb-

jobb-

jobb-

per år

jobb-

skatte-

skatte-

skatte-

skatte-

 

skatte-

avdrag

avdrag

avdrag

avdrag i

 

avdrag

 

 

 

procent

 

 

 

 

 

av in-

 

 

 

 

 

komsten

100 000

22 305

5 241

1 241

6 482

6,5

 

 

 

 

 

 

150 000

38 049

5 936

1 642

7 578

5,1

 

 

 

 

 

 

200 000

55 401

7 513

2 163

9 676

4,8

 

 

 

 

 

 

250 000

72 754

9 091

2 683

11 774

4,7

 

 

 

 

 

 

300 000

90 106

10 668

3 066

13 734

4,6

 

 

 

 

 

 

350 000

108 427

11 394

3 066

14 460

4,1

 

 

 

 

 

 

400 000

134 202

11 394

3 066

14 460

3,6

 

 

 

 

 

 

500 000

185 752

11 394

3 066

14 460

2,9

Anm: Skattesänkningen i tabellen gäller för personer som har hela sin inkomst från arbete samt är under 65 år. I beräkningen används den genomsnittliga skattesatsen för kommunal inkomstskatt 2007 (31,55 procent).

1.4.2En väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till arbete

Regeringens målsättning är ett arbetsliv som gör det möjligt för fler att använda sin förmåga, utan att behöva hamna i långtidssjukskrivning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Att förhindra långvarig frånvaro från arbetsmarknaden är en

27

PROP. 2007/08:1

central uppgift inför framtiden. För den anställdes trygghet på arbetsmarknaden är det mycket viktigt att det finns en väl fungerande sjukförsäkring som ger ett tillfredsställande ekonomiskt skydd vid sjukdom. En sjuk- försäkring som ger en god inkomsttrygghet är en viktig del av ett välfärdssamhälle. Sjukfrån- varon i Sverige är dock klart högre än i jämförbara länder. Längden på sjukfallen har också ökat väsentligt över tiden. De senaste 30 åren har andelen personer med sjuk- eller aktivitetsersättning tredubblats, vilket framgår av diagram 1.4, trots att det allmänna hälsoläget har blivit allt bättre.

Diagram 1.4 Antal helårsekvivalenter i sjukförsäkringen och aktivitets- och sjukersättningen 1970–2006

Antal helårsekvivalenter, tusental

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

700

 

 

Sjukpenning & sjuklön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjuk- & aktivitetsersättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

500

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

Källa: Finansdepartementet

Flera studier visar att sjukfrånvaron varierar kraftigt mellan olika delar av landet på ett sätt som till stora delar sammanfaller med arbets- marknadsläget. En av orsakerna är att sjuk- försäkringen har blivit mer än ett skydd för arbetsoförmåga vid sjukdom. Andra faktorer än arbetsoförmåga har kunnat påverka bedöm- ningen av rätten till ersättning, något som även återspeglas i att antalet personer med sjuk- eller aktivitetsersättning trendmässigt ökat. Problem som i grunden är av arbetsmarknadskaraktär har dolts i sjukförsäkringen. Såväl utformningen som tillämpningen av sjukförsäkringen innebär hinder för återgång till arbete. Följden har blivit ett omfattande utanförskap.

Många sjukfrånvarande har kvar en viss arbetsförmåga som kan och bör tas till vara. Vägarna tillbaka till arbete måste därför fungera betydligt bättre än i dag. Sjukförsäkringen får inte användas som ett allmänt försörjningsstöd utan ska värnas som en försäkring för dem som är sjuka och av det skälet inte kan arbeta. Det samlade försäkringsskyddet ska ge en rimlig ersättning samtidigt som det alltid ska löna sig

att arbeta. Detta innebär sammantaget att såväl reglerna som regeltillämpningen måste bli mer försäkringsmässiga så att försäkringen blir tydlig, förutsägbar och uppmuntrar återgång i arbete.

Regeringen presenterar nu huvuddragen i ett samlat åtgärdspaket för att få en väl fungerande sjukförsäkring med fler vägar tillbaka till arbete. Den närmare utformningen av flertalet förslag behöver beredas vidare. Ambitionen är att förslagen ska kunna redovisas i sin helhet under hösten 2007 och att de nya reglerna ska kunna träda i kraft senast under 2008.

En väl fungerande sjukförsäkring

Tydligare regler och en mer kvalitetsmedveten tillämpning av dessa är centrala komponenter för att åstadkomma en bättre fungerande sjukför- säkring.

En rehabiliteringskedja ska införas och förmånsreglerna ska förtydligas

Den nuvarande processen för att pröva en persons arbetsförmåga har ofta visat sig vara långsam och passiviserande. Den försäkrade har ett eget ansvar för att försöka komma tillbaka till arbete, men ska också kunna räkna med stöd för att klara av detta. Dagens process ska därför ersättas med en rehabiliteringskedja med preci- serade tidsgränser för de olika momenten vid prövningen av arbetsförmågan och med en tydligare utgångspunkt i den försäkrades förmåga och behov.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt uppmärksamma sjukfall som riskerar att bli långa. Därför bör en plan för återgång i arbete upprättas där behovet av åtgärder och insatser preciseras i de fall det finns risk för en längre tids sjukfrånvaro. Senast efter tre månaders sjukfrån- varo ska det prövas om den försäkrade kan utföra andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren än sina vanliga. Om arbetsgivaren inte kan erbjuda lämpliga arbetsuppgifter och sjukfallet riskerar att bli långvarigt ska kontakt etableras med Arbetsförmedlingen om sjukdomen inte är sådan att allt arbete är uteslutet. Därigenom ges den försäkrade möjlighet att finna andra vägar tillbaka till arbete. Senast efter sex månaders sjukfrånvaro prövas om den försäkrade kan utföra något arbete på arbetsmarknaden. Därigenom öppnas en möjlighet för den enskilde att övergå till arbetslöshetsförsäkringen och få

28

stöd för att återgå till arbetsmarknaden även om det inte är möjligt att återgå till den tidigare anställningen och arbetsplatsen. Undantag från en sådan regel måste dock göras för den som väntar på eller nyligen fått en medicinsk behandling eller väntas självläka, och efter detta med stor sannolikhet kan återgå i arbete hos arbetsgivaren. Under de första 12 månaderna ska i normalfallet de som har en arbetsförmåga på arbetsmarknaden återgå till arbete eller övergå som arbetssökande till Arbetsförmedlingen. Under det första årets sjukfrånvaro vidgas således successivt prövningen av arbetsförmågan från den tidigare anställningen och arbetsplatsen till hela arbetsmarknaden, vilken ska vara slutförd senast efter 12 månader. Rehabili- teringskedjan kommer att lagfästas i lagen om allmän försäkring.

Regeringen kommer också att föreslå en fast tidsgräns för rätten till sjukpenning. Sjukpenning utges med ersättningsnivån 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till inkomsttaket på 7,5 prisbasbelopp. Förmånen kvarstår och ska endast i undantagsfall − t.ex. vid medicinsk behandling för mycket allvarliga sjukdomstillstånd − kunna betalas ut under längre tid än 12 månader. Om arbetsförmågan fortfarande är nedsatt efter denna tidsgräns ska i normalfallet en annan form av sjukpenning med lägre ersättning, s.k. förlängd sjukpenning, kunna beviljas efter särskild ansökan. Ersätt- ningen från den förlängda sjukpenningen ska utgöra 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten upp till inkomsttaket på 7,5 prisbas- belopp. Den samlade ersättningen från förlängd sjukpenning och eventuella kompletterande avtalsförsäkringar ska inte kunna överstiga 75 procent av den sjukpenninggrundande inkoms- ten beräknad utan beaktande av inkomsttaket. En minskningsregel som reglerar detta kommer att införas.

Vid behov ska Arbetsförmedlingen efter en individuell prövning kunna anvisa försäkrade som har förlängd sjukpenning till t.ex. jobb- och utvecklingsgarantin. I detta sammanhang kom- mer också den förstärkta satsning på löne- bidragsplatser som regeringen föreslog i den ekonomiska vårpropositionen att vara betydelse- full.

Sjukersättning (tidigare förtidspension) ska i fortsättningen beviljas endast i de fall det kan konstateras utifrån den försäkrades sjukdom och

PROP. 2007/08:1

rehabiliteringsmöjligheter att arbetsförmågan med all sannolikhet inte kommer att förbättras.

Den nya ersättningen förlängd sjukpenning ska i normalfallet kunna betalas ut i som längst 18 månader. Den som efter 18 månader har en arbetsförmåga men ännu inte kunnat återgå i arbete eller deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska t.ex. kunna erbjudas varaktig samhällsnyttig sysselsättning.

Regeringen kommer även att föreslå andra förändringar av förmånsreglerna för att sänka trösklarna för återgång i arbete och motverka missbruk av försäkringen. Som regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2007 har den för avsikt att återkomma med förslag om att den sjukpenninggrundande inkomsten ska baseras på ett genomsnitt av den tidigare inkomsten. I avvaktan på att ett sådant system kan införas 2009 föreslår regeringen i denna proposition en temporär korrigering av den sjukpenning- grundande inkomsten så att den motsvarar den genomsnittliga faktiska löneutvecklingen för sjukfrånvarande.

Regeringen anser även att möjligheterna att vid hel sjuk- eller aktivitetsersättning arbeta motsvarande en åttondel av normal arbetstid ska avgränsas och kontrolleras bättre.

Regeltillämpningen ska bli mer kvalitetsmedveten

Det behövs en genomgripande förändring av det sätt på vilket många personer med arbets- livsrelaterade problem och hälsoproblem får hjälp att komma tillbaka till arbete. Försäkrings- kassan ska i ökad utsträckning fokusera på en tidig och korrekt bedömning av rätten till ersättning. Andra faktorer än nedsatt arbets- förmåga på grund av sjukdom ska inte kunna påverka rätten till ersättning.

Nationella försäkringsmedicinska riktlinjer kommer att införas inom kort som ett stöd för läkaren i dennes sjukskrivningsbedömning. Därigenom bör omotiverat långa sjukfall och regionala skillnader kunna undvikas.

Det finns ett behov av att ytterligare förbättra metoderna för bedömning av arbetsförmågan. En översyn kommer därför att genomföras för att utveckla enhetliga begrepp och metoder för bedömningar av arbetsförmåga. Därvid kommer även det sjukdomsbegrepp som ska gälla i sjukförsäkringen att förtydligas.

29

PROP. 2007/08:1

Fler och bättre vägar tillbaka till arbete

När stödinsatser övervägs bör alla möjligheter till förändring av den försäkrades situation inventeras. Personens möjligheter att själv välja olika handlingsalternativ i de olika faserna av sjukfallet ska uppmärksammas och utvecklas.

Företagshälsovården ska utvecklas och en rehabiliteringsgaranti införas

En välutvecklad företagshälsovård kan få stor betydelse för den anställdes möjligheter att återgå till arbete. Företagshälsovården bör utvecklas så att stödet till arbetsgivare och sjukskrivna stärks. På så sätt kan också primärvården avlastas samtidigt som För- säkringskassans arbete kan fokuseras. Den utvecklade företagshälsovården bör organiseras på ett sådant sätt att konkurrensneutralitet upprätthålls och att den görs kompatibel med de modeller för vårdval som nu växer fram. Företagshälsovården kommer även fortsätt- ningsvis att bygga på frivillig anslutning. Dess omfattning kommer därför ytterst att vara beroende av kvaliteten i och efterfrågan på de tjänster den kan erbjuda.

Nuvarande vårdgaranti inom hälso- och sjukvården ska kompletteras med en rehabi- literingsgaranti som täcker de medicinska rehabiliteringsinsatser som behövs för återgång i arbete. Möjligheterna till en förbättrad behandling och rehabilitering kommer också att stärkas genom att flexibiliteten ökas i den finansiella samordningen mellan sjukskrivnings- processens olika huvudmän.

Regeringen gör nu bedömningen att samman- lagt 3,4 miljarder kronor bör kunna avsättas för satsningar på en utvecklad företagshälsovård och inrättandet av en rehabiliteringsgaranti för treårsperioden 2008-2010.

Ännu lägre kostnad vid anställning av långtidssjukskrivna

Nystartsjobben innebär att tröskeln för att nyanställa personer som står långt från arbetsmarknaden sänks påtagligt. Stödet lämnas genom återbetalning till arbetsgivaren av ett belopp som motsvarar de arbetsgivaravgifter och den allmänna löneavgift för den anställde som arbetsgivaren ska betala enligt socialavgiftslagen och lagen om allmän löneavgift. Beloppet ska motsvara de fulla avgifterna, utan reducering. Sjukfrånvarande utgör en relativt liten andel av dem som hittills fått ett nystartsjobb. Från och

med den 1 januari 2008 införs särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, för dem som sedan minst ett år på heltid fått sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjuk- eller aktivitets- ersättning. Nedsättningen av arbetsgivaravgiften i nyfriskjobben motsvarar i de flesta fall dubbelt så mycket som i nystartsjobben.

En försöksverksamhet med alternativa insatser för långtidssjukskrivna ska införas

Försäkringskassan och Arbetsmarknadsstyrelsen ges i uppdrag att under två år bedriva en försöksverksamhet för att låta bl.a. privata förmedlingsföretag medverka till att långtids- sjukskrivna återfår arbetsförmågan och återgår i arbete. Försöksverksamheten ska bl.a. fokusera på ungdomar med aktivitetsersättning.

Drivkrafterna vid långsiktiga arbetsförsök ska stärkas

En person kan i dag ha sin sjuk- eller aktivitetsersättning vilande under längst 24 kalendermånader för att pröva arbete. Under de tre första månaderna får den försäkrade behålla hela sin ersättning samtidigt som lön utbetalas av arbetsgivaren. För att utvidga möjligheterna för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning att pröva sin arbetsförmåga föreslår regeringen att de i stället ska få behålla 25 procent av sin ersättning per månad under de första 12 månaderna av förvärvsarbetet.

Bättre möjligheter att öka arbetstiden vid sjukersättning

Dagens system för att reducera sjukersättningen vid arbetsinkomst utgår i praktiken från den arbetsinsats i tid som restarbetsförmågan tillåter och inte från den faktiska inkomst som restarbetsförmågan genererar. Exempelvis utges halv sjukersättning vid halv arbetsoförmåga. I princip finns fyra nivåer av omfattning: 25, 50, 75 procent samt hel sjukersättning. Dessa regler kan skapa stora tröskeleffekter för en person med sjukersättning som har en möjlighet att arbeta mer. Risken för att få ersättningen ifrågasatt, i kombination med en låg ekonomisk vinst av att arbeta, innebär att drivkraften för att arbeta mer blir alltför liten. För att stärka drivkrafterna till arbete för personer med icke tidsbegränsad sjukersättning beviljad före den 31 augusti 2007 kommer regeringen att föreslå att rätten till sjukersättning inte ska påverkas av arbete och överväga former för att steglöst

30

avräkna ersättningen mot arbetsinkomster med fastställd procentsats för denna grupp.

1.4.3En väl fungerande arbetsmarknad för fler jobb

Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört ett antal åtgärder för att effektivisera arbets- marknadspolitiken och göra det mer lönsamt att arbeta och att anställa. Jobbskatteavdraget, nystartsjobb samt jobb- och utvecklingsgarantin är några exempel på åtgärder. Särskilda insatser har vidtagits för att underlätta för personer med utländsk bakgrund, personer med funktions- hinder samt unga människor att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna avvecklas från den 1 januari 2008 och en sammanhållen myndighet, Arbetsförmedlingen, bildas med ökat fokus på arbetsförmedling och matchning mellan lediga jobb och jobbsökande. Förändringar har genomförts i arbetslöshetsförsäkringen. En utförlig redovisning av åtgärderna ges i avsnitt 1.15.

För att ytterligare stimulera till ett ökat arbetsutbud och förbättra ekonomins funktions- sätt presenterar regeringen förslag som tydigt kopplar arbetslöshet till avgiftsnivå i arbets- löshetsförsäkringen. Ytterligare stimulans ges dessutom till arbetsgivare att anställa personer med svag ställning på arbetsmarknaden.

Nystartsjobb inom offentlig sektor

I dag kan nystartsjobb ges till privata arbets- givare samt till offentliga arbetsgivare som bedriver affärsverksamhet. Nystartsjobben har varit framgångsrika och under året ökat i den omfattning som regeringen beräknade i 2007 års ekonomiska vårproposition och uppgick vecka 36 till 11 400 nystartsjobb. Statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) indikerar att de grupper som gynnats mest av nystartsjobb är invandrare och handikappade medan kvinnor är underrepresenterade bland de arbetslösa som fått nystartsjobb. Cirka en tredjedel av nystarts- jobben har gått till kvinnor. Genom att öppna nystartsjobben för offentlig sektor från och med den 1 januari 2008 förbättras möjligheterna för långtidsfrånvarande kvinnor att kunna få ett nystartsjobb.

PROP. 2007/08:1

Ändrade avgifter i arbetslöshetsförsäkringen

Regeringen avser att ytterligare stärka driv- krafterna för fackförbund att vara ansvarsfulla i löneförhandlingarna och för arbetslöshets- kassorna att öka kontrollen av felaktiga utbetalningar. Från den 1 juli 2008 kommer avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen att tydligare kopplas till utgifterna. Avgiften blir således utgiftsberoende. Den nya avgiften kommer att benämnas arbetslöshetsavgift och ersätter den nuvarande s.k. förhöjda finansi- eringsavgiften.

Arbetslöshetsavgiften kommer att motsvara 33 procent av arbetslöshetskassans utbetalningar av inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning. Avgiften kommer således att bli lägre i kassor med låga utbetalningar än i kassor med höga. En minskning i arbetslösheten för en viss arbetslöshetskassa, och därmed i utbetal- ningarna, får ett direkt genomslag i form av lägre avgifter. På motsvarande sätt får ökad arbetslöshet och därmed högre utbetalningar direkt genomslag i form av högre avgifter för den berörda kassan. Kostnaden som är förknippad med att driva igenom oansvarsfulla löneökningar som leder till ökad arbetslöshet och därmed högre utgifter för arbetslös- hetsförsäkringen kommer på så vis att bli tydligare, såväl för enskilda kassor som för arbetsmarknaden som helhet. Reformen påverkar lönebildningen och arbetslöshets- kassornas beteende på ett sådant sätt att sysselsättningen bedöms bli varaktigt högre.

Arbetslöshetsavgiften får högst uppgå till 300 kronor per månad, dvs. samma nivå som gäller för den nuvarande s.k. förhöjda finansi- eringsavgiften. Personer som får arbetslöshets- ersättning och aktivitetsstöd är undantagna från arbetslöshetsavgiften. Detta innebär ingen förändring jämfört med nuvarande regler för den s.k. förhöjda finansieringsavgiften. Den nya utformningen undantar dock även arbetslösa som får sjukpenning.

Förändringen medför att majoriteten av arbetslöshetskassorna får lägre avgifter. Utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen har på bara några år minskat kraftigt. Genom den nya avgiften får medlemmarna del av den kraftiga utgiftsminskningen i form av minskade avgifter till arbetslöshetskassorna.

31

PROP. 2007/08:1

Möjligheter att uppbära arbetslöshetsersättning på deltid

Dagens konstruktion och tillämpning av regel- verket innebär att en person som är arbetslös på deltid kan få fyllnadsersättning under en mycket lång tid, upp till närmare sex år för den som uppbär ersättning en dag i veckan. Rätten att återkvalificera sig innebär dessutom att fyllnadsersättningen i vissa fall kan betalas ut i upp till 18 år. Möjligheten att få deltidsutfyllnad leder till negativa marginaleffekter då värdet av att öka arbetstiden äts upp av minskad arbetslöshetsersättning. Många människor riskerar därmed att fastna i en långvarig deltidsarbetslöshet.

Undersökningar har också visat att ersättning även utgår till många som egentligen inte vill arbeta heltid. Regelverket leder alltså till ett visst överutnyttjande. Samtidigt är möjligheten att uppbära deltidsersättning viktig, eftersom den gör det möjligt för många att ta ett deltidsarbete och därmed få en förankring på arbetsmark- naden.

Regeringen föreslår att deltidsutfyllnad be- gränsas till 75 ersättningsdagar inom nuvarande ersättningsperiod på 300 ersättningsdagar respektive 450 ersättningsdagar för föräldrar med försörjningsansvar för barn under 18 år. För en sysselsättning på halvtid motsvarar detta ersättning i 150 dagar. Förslaget leder till att tiden i systemet begränsas och därmed även möjligheten till överutnyttjande under längre perioder. Beräkningen av begränsningen börjar gälla vid årsskiftet, vilket innebär att möjligheten att uppbära ersättning på deltid upphör först när den försäkrade tagit ut 75 ersättningsdagar efter den 1 januari 2008.

För dem som berörs av förslaget blir för- ändringarna av den disponibla inkomsten i vissa fall relativt stora. Av fördelningspolitiska skäl avser regeringen att införa en möjlighet för ensamstående med försörjningsansvar för barn under 18 år att erhålla fortsatt ersättning. De kommer att erbjudas deltidssysselsättning inom jobb- och utvecklingsgarantin sedan de 75 ersättningsdagarna har förbrukats. Det innebär att de får möjlighet att delta i aktiviteter och få aktivitetsstöd de dagar de inte arbetar fullt under förutsättning att de deltar i en form av jobb- och utvecklingsgaranti för deltidsarbetslösa på den tid som motsvarar det uppgivna arbetsutbudet.

Vidare avser regeringen att ge de som varit deltidsarbetslösa längre än två år och går upp till

heltidsanställning möjlighet att kvalificera till nystartsjobb. Möjligheten gäller tillfälligt under 2008 och varaktigheten är högst ett år. Nedsättningen av arbetsgivaravgifter bör i detta fall vara hälften så stor som den vid ordinarie nystartsjobb.

Ytterligare karensdagar inom arbetslöshetsförsäkringen

Under de första fem dagarna av en arbets- löshetsperiod utgår ingen ersättning. Dessa dagar, karensen, ska utgöra en drivkraft för sysselsatta att byta jobb utan mellanliggande arbetslöshetsperiod. För att ytterligare stärka denna drivkraft avser regeringen införa två ytterligare karensdagar i början av en ersätt- ningsperiod.

Bostadspolitik som underlättar inträde på arbetsmarknaden

En politik för jobb och tillväxt är beroende av väl fungerande bostads- och hyresmarknader. För att hjälpa framför allt unga att komma in på bostadsmarknaden har regeringen från den 1 juli 2007 infört möjlighet till kommunala hyres- garantier. För att ytterligare förbättra förutsätt- ningarna för etablering på bostadsmarknaden, och för att stärka valfriheten på denna, föreslår regeringen nu att statliga kreditgarantier för att underlätta förstagångsköpares förvärv av bostad införs från den 1 mars 2008.

Valfriheten och mångfalden på bostads- marknaden har också stärkts genom att tillståndsplikten vid ombildning och försäljning av hyresrätter avskaffades den 1 juli 2007.

Bostadsmarknadens funktionssätt förbättras med långsiktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder. En del i regeringens politik för att skapa förbättrade villkor har varit att avveckla snedvridande och detaljreglerande subventioner. För att investeringarna i nya bostäder fortsättningsvis ska ligga på en nivå som är långsiktigt hållbar krävs fortsatt fasta spelregler.

1.5Tillväxt och företagande i hela landet

Regeringens arbete med att förbättra det svenska näringslivsklimatet och företagens villkor fortsätter. Ett flertal viktiga åtgärder har redan genomförts. Regeringen föreslår i denna

32

budgetproposition ytterligare åtgärder för att det ska bli enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Därtill föreslås insatser på infrastrukturområdet, inte minst då en väl fungerande infrastruktur är centralt för tillväxten och företagen.

När nya företag bildas tvingas etablerade företag öka sin produktivitet och effektivitet för att klara sig i den ökade konkurrensen. Denna förmåga till anpassning och förnyelse är central för den långsiktiga tillväxten i ett land. Entreprenören är den viktigaste bäraren av förnyelse i ekonomin. Därför är åtgärder som skapar goda förutsättningar för entreprenörer centrala för en framgångsrik ekonomisk politik. Nya och växande företag är viktiga också för sysselsättningen. För att fortsatt minska arbetslösheten måste fler företagare våga vilja växa och anställa.

En väl fungerande infrastruktur har betydelse för företagande och tillväxt på ett flertal sätt. Transportkostnaderna blir lägre, transport- tiderna kortare och leveranssäkerheten ökar. En bättre fungerande infrastruktur innebär även utrymme för ökad konkurrens, mer väl- fungerande marknader, en utvidgad arbets- marknad som stöder ökat arbetskraftsdeltagande och bättre matchning av arbetskraft mot företagens behov. Infrastrukturåtgärder och andra insatser i transportsystemet ska därför ses som en viktig del i regeringens jobb- och företagspolitik.

Den svenska ekonomin har kännetecknats av en stor offentlig sektor och stora företag inom verkstads- och tyngre industri. De senaste tio åren har dock små och medelstora företag fått en allt större betydelse samtidigt som tjänste- sektorn vuxit som andel av ekonomin. Denna strukturomvandling kommer att fortsätta vilket ställer delvis nya krav på utformningen av politiken, liksom på det regelverk som omgärdar näringslivet.

Regeringen har sedan den tillträdde genom- fört ett stort antal åtgärder för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och utveckla företag, se avsnitt 1.15.

Ramvillkoren för företagande har förbättrats genom regeringens beslut och det påbörjade arbetet att minska den administrativa bördan som härrör från statligt regelverk med 25 procent under mandatperioden. Konkurrens- verket har fått ökade medel för att säkerställa att små företag får ökad tillgång till offentlig

PROP. 2007/08:1

upphandling. För att stärka Konkurrensverkets arbete med att bekämpa karteller har även här medel tillförts. Insatser har vidtagits för att öka mångfalden inom vård- och omsorgssektorerna. Som tidigare aviserats återkommer regeringen under hösten med förslag rörande en förlängd redovisningsperiod för moms.

Insolvenslagstiftningen behöver förbättras i ett företagar- och tillväxtperspektiv, särskilt med avseende på små och medelstora företag. Regeringen har därför tillsatt en utredning med uppdrag att se över befintligt regelverk ur ett entreprenörs- och tillväxtperspektiv. Utred- ningen ska bl.a. överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion kan förbättras och samordnas med konkursförfarandet. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2008.

Tillgången till riskvilligt kapital kommer att förbättras genom slopandet av förmögenhets- skatten och har förbättrats genom förändringar av de s.k. 3:12-reglerna. Regeringen återkommer under hösten med förslag om att ytterligare förändra 3:12-reglerna. En pågående utredning kommer inom kort presentera förslag om hur företagsinteckningens förmånsrätt kan stärkas. En sådan åtgärd skulle underlätta starten av nya företag i och med att kapitalförsörjningen förbättras. Utredaren ska också överväga om förmånsrätten för statens återkrav avseende lönegarantin, löneregressen, helt eller delvis bör avskaffas.

Nutek, Almi och Vinnova har erhållit medel för att förbättra möjligheterna till finansiering inom respektive ansvarsområde. Särskilda medel har avsatts för att främja företagandet hos kvinnor och personer med utländsk bakgrund.

Kostnaderna för att anställa har sänkts för ungdomar, äldre, invandrare och personer som stått utanför arbetsmarknaden under lång tid. Vidare har arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan tagits bort. Därtill har skatte- avdrag för hushållstjänster införts. Reglerna för säsongsanställning och visstidsanställningar har förändrats så att det blir enklare att anställa.

Nyanställning av personal har underlättats av att det första steget av jobbskatteavdraget införts som innebär att drivkrafterna att gå från utanförskap till arbete förstärks. Denna drivkraft förstärks ytterligare när steg två av jobb- skatteavdraget träder i kraft nästa år. Regeringen tar i denna proposition ytterligare initiativ för ett bättre företagsklimat.

33

PROP. 2007/08:1

Förenklade regler för F-skatt

En viktig åtgärd för att göra det enklare att starta företag är att underlätta möjligheten att få F- skatt, framför allt för dem med endast en eller ett fåtal uppdragsgivare. I den utredning som nyligen har tillsatts kommer ett lagförslag tas fram som ska förenkla reglerna för F-skatt. Behovet av skydd för den svagare av parterna i ett arbets-/uppdragsavtal ska beaktas, så att reglerna inte ger utrymme för missbruk. Därför ska i utredningsarbetet dessa aspekter beaktas liksom önskemål att förebygga oönskad skatte- planering, svartarbete och annat skatteundan- dragande.

Ett regelråd inrättas

Regelförbättring syftar till att skapa goda ram- villkor för företagen i syfte att underlätta för företagarna.

Som en del i regeringens konkurrens- kraftsfrämjande åtgärder, där det uttalade målet är att minska företagens administrativa kost- nader till följd av statligt regelverk med minst 25 procent till hösten 2010, föreslår regeringen att ett regelråd ska inrättas. Inom Regeringskansliet pågår arbetet med att utforma regelrådets arbetsuppgifter och organisation.

Utvidgad skattereduktion för hushållstjänster

Höga skattekilar på arbete har särskilt negativa effekter för hushållsrelaterade tjänster. Den 1 juli 2007 infördes därför en skattereduktion för köp av hushållstjänster. De nya reglerna gäller för fysiska personers köp av hushållstjänster. Däremot ges ingen skattereduktion när en fysisk person får en löneförmån i form av skattepliktiga hushållstjänster av arbetsgivaren. Regeringen avser återkomma om hur systemet kan utvidgas till att även omfatta dessa fall. En sådan utvidgning beräknas träda i kraft den 1 januari 2008.

Vidare har regeringen nyligen utsett en särskild utredare som har i uppgift att utreda möjliga modeller för att förenkla systemet med skattelättnad för hushållstjänster. Inriktningen är att konsumenten direkt ska kunna tillgodogöra sig det lägre priset i stället för att få en skattereduktion i efterhand.

Socialavgifterna sänks på vissa tjänster

För att stimulera efterfrågan på arbetskraft kommer socialavgifterna sänkas på vissa tjänster. Ett förslag rörande sänkta socialavgifter för vissa delar av tjänstesektorn har arbetats fram inom

regeringskansliet. I förslaget har nedsättningen i princip koncentrerats till sådana sektorer där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den, eller där svartarbetet är frekvent. Det är sålunda sådana sektorer där efterfrågan på arbetskraft kan öka med positiva effekter på sysselsättningen. Enligt förslaget sänks socialavgifterna med drygt 20 procent- enheter för de berörda företagen.

Regeringens ambition är att förslaget ska kunna träda i kraft den 1 januari 2008 efter godkännande av Europeiska kommissionen.

Företagares sociala trygghet ska förbättras

De generella incitamenten för att våga starta och driva företag behöver stärkas. Regeringen avser främja företagande genom tydligare och bättre regler i de sociala trygghetssystemen. En utgångspunkt är att det ska skapas en ökad balans i villkoren för och behandlingen av företagare och anställda i trygghetssystemen.

Kvinnors företagande underlättas

Den särskilda satsningen för att öka kvinnors företagande med ökad rådgivning, stärkt innovationsfinansiering, arbete med förebilder, forskning m.m. fortsätter. Regeringens mål är att 40 procent av nyföretagarna ska vara kvinnor år 2010.

Översyn av statliga kapitalförsörjningsinsatser

Sverige har generellt sett en väl utvecklad kapitalförsörjning. Avskaffandet av förmögen- hetsskatten var en viktig åtgärd för att stärka företagens möjligheter att attrahera kapital. Det finns ett antal statliga insatser inom området, vilka syftar till att underlätta etableringen av nya företag och innovationer. Ju mer riskfylld en verksamhet är desto svårare är det att attrahera kapital, vilket kan motivera statliga insatser. Studier visar därtill att bl.a. kvinnor och personer med utländsk bakgrund kan ha svårt att erhålla finansiering. Dagens stödsystem kan dock uppfattas som alltför ogenomträngligt.

Regeringen avser därför att tillsätta en ut- redning för att göra en samlad översyn av dagens statliga kapitalförsörjningsinsatser. Utredningen ska se över hur dagens stödstruktur möter företagens behov med syfte att skapa en bättre kapitalförsörjning.

Jordbrukets konkurrenskraft stärks

Det svenska jordbruket ska ges likvärdiga villkor gentemot övriga EU. Regeringen stärker nu

34

jordbrukets konkurrenskraft och dess möjlig- heter att bidra till tillväxten. Gränserna för återbetalning av skatt på bränslen och el för jordbruket m.m. sänks från 1000 kr till 500 kr. Dessa näringar kompenseras också för den höjda dieselskatten på bränslen i arbetsmaskiner genom höjd återbetalning. Dessutom föreslås att ett antal register-, kontroll och ansöknings- avgifter tas bort. Dessa åtgärder innebär förutom minskade kostnader för näringen även en minskad administrativ börda.

Bättre infrastruktur för ökad produktivitet

Det är ur ett samhällsekonomiskt perspektiv viktigt att vårda befintlig infrastruktur, dels för att undvika kapitalförstöring, dels för att motverka ökade transportkostnader. Regeringen prioriterar drift och underhåll men satsar också på nyinvesteringar.

Regeringen föreslår att sammanlagt 10 miljarder kronor anvisas i år för att möjliggöra en kraftfull amortering av existerande lån på infrastrukturområdet.

Regeringen avser att öka satsningar vad avser enskilda vägar, drift och underhåll samt ny- investeringar med 1,2 miljarder kronor vilket motsvarar amorteringens anslagseffekt.

1.6Utbildning och kompetens

Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ekonomisk tillväxt och välfärd. Den grundläggande utbildningen ska ge alla den kunskap och kompetens som är nödvändig för att kunna delta i arbetslivet. Den grundläggande utbildningen ska också ge alla medborgare möjlighet att ta del av information och samtal i vardagen. Det bidrar till att en levande demokrati kan uppstå och leva vidare.

Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En högre utbildning med internationellt kon- kurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta. Det utgör också grunden för framtida forskning och utveckling.

Kunskapsuppdraget i barn- och ungdomsutbildningen ska stärkas

Grundskolans huvuduppgift är kunskapsupp- draget, dvs. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen, och därigenom lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. Varje

PROP. 2007/08:1

elev har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap han eller hon behöver för att kunna fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Regeringen gör en omfattande läsa- skriva-räkna-satsning om totalt 900 miljoner kronor under återstoden av mandatperioden.

Regeringen har påbörjat arbetet med en omfattande reformering av det svenska utbild- ningssystemet. Arbetet inriktas på att fokusera på skolans kunskapsuppdrag, höja läraryrkets status och öka tillgången på välutbildade lärare.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är mycket allvarlig och ska brytas. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den på ett framgångsrikt sätt. Dagens gymnasieskola har i vissa fall varken lyckats förbereda för yrkeslivet eller för vidare studier. Gymnasieskolan behöver därför reformeras och regeringen avser att återkomma med förslag så att en ny gymnasie- skola kan införas.

Satsning på ökad kvalitet i högre utbildningen

Samtidigt som investeringar i utbildning är av stor betydelse för den enskildes utveckling, samhällets utveckling och den ekonomiska utvecklingen i synnerhet, är det viktigt att de stora investeringar som görs i utbildning sker på ett så effektivt sätt som möjligt. Det är viktigt att grundskolan och gymnasieskolan organiseras och styrs på ett sådant sätt att de ger de kunskaper som är nödvändiga för att klara fortsatt utbildning eller arbetsliv. De som antas till högre utbildning ska ha de förkunskaper som är nödvändiga så att de har förutsättningar att klara av utbildningen. Det är också viktigt att utbildningen på alla nivåer sker på rimlig tid och inte fördröjs i onödan.

Regeringen föreslår i denna proposition att resurserna till universitets- och högskoleut- bildningen förstärks med 240 miljoner kronor. Syftet med förstärkningen är att öka kvaliteten, exempelvis i form av ökad lärartäthet och undervisningstid. Därutöver sker en satsning på läkarutbildningen som fullt utbyggd uppgår till 330 platser till en kostnad av drygt 60 miljoner kronor, exklusive studiestödskostnader.

Utbildning och forskning viktigt för sysselsättning och tillväxt

Investeringar i utbildning ökar individens kunskaper och kompetens, vilket i sin tur ökar personens produktivitet i arbetslivet. Ett utbyggt och väl fungerande utbildningssystem bidrar

35

PROP. 2007/08:1

därigenom till höjd produktivitet och tillväxt i ekonomin.

Risken för arbetslöshet är betydligt högre för personer med kort utbildning i jämförelse med personer med högskoleutbildning (se diagram 1.5). Skillnaden i arbetslöshet mellan personer med olika utbildningsnivåer är större för kvinnor än för män. Sysselsättningsgraden är också betydligt lägre för personer med kort utbildning. Lägst sysselsättningsgrad har kvinnor med enbart förgymnasial utbildning. I fjol var mindre än hälften av dessa kvinnor sysselsatta.F4F

Diagram 1.5. Arbetslöshet år 2006 efter utbildningsnivå

Procent av arbetskraften i respektive grupp

12

 

Kvinnor

Män

10

 

8

 

6

 

4

 

2

 

0

 

Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Total

Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningen, Grundtabbeller 2006

Förstärkta resurser till forskning

Regeringen aviserade i den ekonomiska vår- propositionen 2007 att resurserna för forskning under 2007, 2008 och 2009 stärks genom en nivåhöjning på sammanlagt 900 miljoner kronor utöver de resursökningar som följer av 2005 års forskningsproposition. För 2008 ökar resurserna för forskning och utveckling, FoU, på stats- budgeten med drygt 1,5 miljarder kronor.

EU har i Lissabondeklarationen enats om målsättningen att investeringar i FoU 2010 ska utgöra tre procent av varje medlemsstats BNP, varav två procent bör komma från den privata sektorn och en procent från den offentliga sektorn.

Regeringen avser att under hösten 2008 lägga fram en forskningspolitisk proposition med förslag till olika åtgärder för att öka kvaliteten i svensk forskning, samt förslag hur Sverige ska uppnå detta mål.

4 SCB, Arbetskraftsundersökningen, Grundtabeller 2006

1.7Barn och familj

En modern familjepolitik måste utgå från att familjer är olika, har olika önskemål och behov och är lika mycket värda. Genom införande av jämställdhetsbonus, frivilligt kommunalt vård- nadsbidrag och barnomsorgspeng kan valfri- heten och jämställdheten öka. Regeringens familjepolitiska reform innehåller också en förstärkning av förskolans pedagogiska uppdrag, bl.a. genom införandet av allmän förskola för alla barn från tre år.

Jämställdhetsbonus införs

Från den 1 juli 2008 införs en jämställd- hetsbonus. Syftet är att förbättra förutsätt- ningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män i ansvaret för hem och barn, i uttaget av föräldraförsäkringen och på arbetsmarknaden. Genom att öka familjernas ekonomiska möjlig- heter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt förbättras förutsättningarna för jämställdhet och barnets relation med bägge föräldrarna stärks. Genom att förstärka motiven att återgå till arbete motverkas osakliga löneskillnader. Re- formen innebär att en arbetande förälder kan erhålla en bonus via kreditering av skattekontot på maximalt 3 000 kronor i månaden under förutsättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning. Hur stor bonusen blir för den enskilde styrs dels av förvärvsinkomsten, dels av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen. Regeringen avser att återkomma med förslag till utformning.

Vårdnadsbidrag möjliggörs

För att föräldrar ska kunna välja att tillbringa mer tid med sina barn införs en möjlighet för de kommuner som vill att införa ett vårdnadsbidrag från den 1 juli 2008. Vårdnadsbidraget riktar sig till föräldrar med barn mellan 1 till 3 år som vill vara hemma lite längre efter föräldraför- säkringens slut. De kommuner som så önskar kan ge ett skattefritt kommunalt bidrag på maximalt 3 000 kronor per månad. Villkoret för att få fullt vårdnadsbidrag är att barnet inte utnyttjar annan offentligt finansierad barnom- sorg. Föräldern kan förvärvsarbeta och samtidigt uppbära vårdnadsbidrag om barnomsorgen ordnas på annat sätt. Däremot kommer vård- nadsbidraget inte att kunna kombineras med vissa bidrag och ersättningar, till exempel föräldrapenning och arbetslöshetskassa. Vård- nadsbidraget ska kunna trappas av mot graden av

36

nyttjande av offentligt finansierad barnomsorg, vilket möjliggör en kombination av förskola och omsorg i hemmet.

Minskade marginaleffekter för barnfamiljer

Hushåll som är beroende av bostadsbidrag har under de senaste årtiondena haft en sämre ekonomisk utveckling än andra grupper. I denna grupp återfinns många av de barn som har sämst ekonomisk standard. Regeringen anser att det är angeläget att förbättra situationen för denna grupp och avser därför tillsätta en utredning som ska analysera bostadsbidragets fördelnings- och marginaleffekter samt hur detta påverkar hus- hållens arbetsutbud och samlade ekonomiska situation. Mot bakgrund av denna analys bör utredningen pröva möjligheterna att minska marginaleffekterna genom en alternativ utform- ning av de stöd som riktar sig till ekonomiskt utsatta hushåll med barn.

Ökade drivkrafter till arbete för ungdomar i familjer beroende av försörjningsstöd

Regeringen avser att stärka anknytningen till arbetsmarknaden för ungdomar i hushåll som är beroende av försörjningsstöd. En enhetlig regel införs så att ungdomar kan ha ferieinkomster utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar.

1.8Välfärdssatsningar

1.8.1Reformerade välfärdstjänster

Vården och omsorgen ska även i framtiden vara gemsensamt finansierad och fördelas efter behov. Den gemensamt finansierade välfärden måste dock vara öppen för nytänkande. En större mångfald och initiativkraft bidrar till att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar.

Valfrihet och självbestämmande för den enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje person kan påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör sin egen vardag. Extra ansträngningar måste göras för att valmöjligheterna ska omfatta alla, såsom äldre, sjuka och funktionshindrade.

PROP. 2007/08:1

För att uppnå en ökad mångfald kommer regeringen föreslå fri etableringsrätt i primär- vården. Dessutom har riksdagen fattat beslut om att upphäva de bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som inskränker landstingens möjligheter att överlämna driften av region- sjukhus, regionkliniker och sjukhus till andra aktörer än offentliga. Därtill har regeringen avsatt 150 miljoner kronor under 2008 för en strategi för god vård som bl.a. kommer att innebära en satsning på ökad mångfald.

Ökad mångfald leder inte bara till högre kvalitet och större valmöjligheter för den enskilde, utan ger också förutsättningar för bättre arbetsmiljö för de anställda. Vården och omsorgen kan därmed bli en framtidsbransch i ett växande Sverige.

Folkhälsopolitiska åtgärder

Arbetet för en god folkhälsa bidrar till att minska utanförskapet. Regeringen förlänger därför och utvecklar satsningarna på särskilda alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder. För att därutöver förstärka folkhälsoarbetet inom ange- lägna områden ökar regeringen anslaget för folk- hälsopolitiska åtgärder med 115 miljoner kronor 2008.

Den psykiatriska vården

Det finns stora brister i den svenska psykiatriska vården. Den förmår inte tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Regeringen fortsätter därför den satsning på bl.a. ökad tillgång till psykosocial kompetens, ökad kvalitet och tillgänglighet som påbörjades 2007. Under 2008 satsas 500 miljoner kronor på förstärkningar av den psykiatriska vården.

Tandvård

Under 2008 avser regeringen att genomföra en tandvårdsreform som både stärker skyddet mot höga kostnader och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som främjar kontinuitet, valfrihet och konkurrens.

Regeringen avser att förstärka den statliga ersättningen till tandvård i syfte att ge ett bättre stöd till de patienter som har de största behoven. Av stor vikt är att förbättra skyddet mot höga kostnader. Regeringens intention är dessutom att införa en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonnemangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri tandläkare eller tandhygienist vartannat år.

37

PROP. 2007/08:1

Vidare bör konkurrensen och prispressen inom tandvården öka. Åtgärder i detta syfte kommer att genomföras i samband med tandvårds- reformen.

Under mandatperioden planeras även en satsning på personer som på grund av långvarig sjukdom eller funktionshinder har ett ökat behov av tandvård.

Effektiv informationsförsörjning med hjälp av IT

För att regeringens satsningar på ökad valfrihet, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården ska ge avsedd effekt krävs en väl fungerande och effektiv informationshantering. Regeringen fortsätter satsningen för att bl.a. skapa en gemensam informationsstruktur, påskynda införandet av nya nationella IT- tjänster samt skapa en enhetlig användning av termer och begrepp inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Satsningarna kommer att göras inom ramen för strategin om god vård.

Äldreomsorg

Äldreomsorgen ska vara trygg och värdig. Äldre som är i behov av omsorg ska ges inflytande och självbestämmande. Ökade valmöjligheter ökar lyhördheten i den offentligt finansierade äldre- omsorgen. I fokus står den enskildes behov och önskemål.

Från och med 2007 har regeringen avsatt riktade medel för att förbättra och stärka äldreomsorgen. Medlen används för att förbättra vården och omsorgen av de äldre samt för att öka antalet platser i särskilda boendeformer.

Regeringen vill även uppmuntra en mångfald av olika aktörer som tillhandahåller välfärds- tjänster, både i fråga om storlek och inriktning. Regeringen har bl.a. tillsatt en utredning om Fritt val inom äldre- och handikappomsorgen (Dir 2007:38). Under 2008 avsätter regeringen 300 miljoner kronor för detta ändamål.

1.8.2Stärkt ideell sektor

Grunden för trygghet och gemenskap läggs i ett starkt civilt samhälle, såsom föreningsliv, idrottsrörelser, kyrkor, samfund och ideella organisationer. Solidariteten i de offentliga välfärdssystemen är ett komplement till ett samhälle som i högre grad präglats av medmänsklighet, ansvarstagande och idealitet.

Regeringen har påbörjat en dialog med den del av den ideella sektorn som är verksam inom det sociala området i syfte att stärka den ideella sektorn och för att förtydliga dess roll i förhållande till staten. Denna dialog ska sedan vidgas till fler delar av den ideella sektorn.

Som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill regeringen stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast under 2008 en utredning för att möjliggöra sådan avdragsrätt.

1.8.3Trygghetssystemen värnas

I Sverige utbetalades under 2006 totalt 520 miljarder kronor från närmare 60 trygghets- system. En grundläggande förutsättning för att systemens funktion ska kunna upprätthållas och för allmänhetens tilltro till dessa är att utbetalning bara sker till dem som är berättigade till ersättningar och bidrag. Regeringen är angelägen om att värna trygghetssystemens legitimitet. Regeringen har därför inlett ett arbete som syftar till att minimera felaktiga utbetalningar som en följd av överutnyttjande och bidragsbrott.

Delegationen mot felaktiga utbetalningar har nyligen publicerat en rapport där flera orsaker till felaktiga utbetalningar från trygghetssystemen påtalats. Av rapporten framgår bl.a. annat att trygghetssystemen inte är utformade för att underlätta kontroll och hindra felaktiga utbetalningar. Delegationen kommer i en rapport senare i höst redovisa omfattningen av de felaktiga utbetalningarna från trygghets- systemen. Det finns tydliga indikationer på att sådana felaktiga utbetalningar i Sverige ligger i nivå med andra länder, exempelvis Danmark och Storbritannien. Studier i dessa länder visar att i genomsnitt 2-5 procent av ersättningarna betalas ut felaktigt till följd av bidragsbrott eller andra fel. Det motsvarar 10-26 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar från de svenska trygg- hetssystemen.

Regeringen har redan tidigare redovisat ett stort antal åtgärder som syftar till att minska förekomsten av överutnyttjande och bidrags- brott. Regeringen tar nu ytterligare steg i denna riktning.

38

Ökad kontroll vid uttag av tillfällig föräldrapenning

Tillfällig föräldrapenning stärker möjligheterna för både män och kvinnor att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För att stärka systemets legitimitet föreslår regeringen att intyg ska införas som styrker barnets frånvaro från skola och barnomsorg vid uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av barn.

Utökat elektroniskt informationsutbyte

Risken för felaktiga utbetalningar från trygg- hetssystemen kan minskas med ett utökat och effektivare elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och andra aktörer. Regeringen kommer under våren 2008 ta ställning till ett förslag som tagits fram av Informationsutbytesutredningen (SOU 2007:45) och som bl.a. innefattar sekretessbrytande bestämmelser samt en särskild lag om anmälningsskyldighet.

Översyn av nuvarande regelverk

För den enskilde är det viktigt med tydliga och enhetliga trygghetssystem. Regeringen avser därför tillsätta ett antal utredningar med uppgift att utreda följande frågor:

Beräkningsgrunden för inkomst. För flertalet trygghetssystem är ersättningen baserad på den sökandes tidigare eller beräknade inkomst. Samtidigt har det visat sig vara svårt att fastställa vad som är rätt inkomst och att kontrollera inkomsten, såväl för den sökande som för myndigheterna. Samma inkomstgrund bör så långt möjligt användas för olika trygghetssystem.

Tydliga tidsgränser för upphörande eller omprövning av ersättning. Det finns otydligheter i regelverken eller avsaknad av bestämmelser när det gäller hur länge en ersättning eller ett bidrag kan utgå utan omprövning. Beviljandet av ersättningar bör generellt sett vara tidsbegränsade och omprövas efter vissa bestämda tidsperioder.

Förbättrad folkbokföring. Kvaliteten i folk- bokföringen behöver förbättras för att snabbare kunna fånga upp indikationer på felaktigheter. Nuvarande regler ses över och åtgärder som behövs för att förbättra förutsättningarna för en korrekt och effektiv folkbokföring övervägs.

PROP. 2007/08:1

Tydligare bestämmelser om återkrav. Bestäm- melserna om återkrav behöver bli tydligare och mer enhetliga. Bestämmelserna bör samlas i en särskild lag om återkrav.

Ytterligare arbete för mer välfungerande trygghetssystem

Regeringen har tillsatt en utredning för översyn av tillsynen inom socialförsäkringsområdet (dir. 2007:24) i syfte att få till stånd en från Försäkringskassan skild funktion för system- tillsyn och effektivitetsgranskning.

Vidare kommer regeringen ge Statskontoret eller en särskild utredare ett antal uppdrag:

En internationell jämförelse beträffande utbetalning av bidrag och inkomstersätt- ningar i andra länder, samt hur kontroll- arbetet är organiserat.

Granskning av intern styrning och kontroll vid Försäkringskassan. Därefter sker liknan- de granskningar vid övriga utbetalande myndigheter.

En översyn av nystartsjobb utifrån före- komst av, eller risk för, felaktiga utbetal- ningar.

En genomgång av vilka drivkrafter myndig- heterna har att genomföra kontrollåtgärder och vilka omständigheter som verkar mot

detta.

Dessutom avser regeringen ge Försäkrings- kassan och Skatteverket gemensamt i uppdrag att utreda för- och nackdelar, bl.a. ur integritets- synpunkt, med införandet av ett s.k. individuellt transfereringskonto för ersättningar, bidrag och lån från trygghetssystemen.

1.9Hållbar utveckling

Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande globala utmaningar. Lägre utsläpp av koldioxid och en stabilisering av halten växt- husgaser i atmosfären är nödvändiga och det kräver åtgärder inom många sektorer.

Miljöskatter och andra ekonomiska styrmedel har en central roll för en minskad miljö- belastning. En viktig utgångspunkt är att principen om att förorenaren betalar ska gälla för miljöstyrande åtgärder.

Regeringen arbetar medvetet för att förena miljö- och näringspolitik. Ekonomiska styr-

39

PROP. 2007/08:1

medel och offentligt finansierad forskning har bidragit till att Sverige på flera områden är världsledande inom miljö- och energiteknik. Det är väsentligt att förutsättningarna är goda för att detta kunnande också ska kunna omsättas i kommersiellt framgångsrika koncept. Dels för att stärka svensk konkurrenskraft och bidra till nya jobb och en stark ekonomi och dels för att exportframgångar mångdubblar miljönyttan av svensk miljöteknik.

Ett viktigt krav på den ekonomiska politiken är att den ska leda till en långsiktigt hållbar utveckling. Regeringen avser vidareutveckla metoder för att mäta sambandet mellan tillväxt och miljö. En översyn och utvärdering ska göras av dagens arbete med anknytning till utveck- lingen av monetära miljöräkenskaper och miljö- ekonomisk analys.

1.9.1Klimat och energi

FN:s vetenskapliga panel i klimatfrågan, IPCC, har i år publicerat rapporter vilka pekar på en rad mycket allvarliga slutsatser; den globala medeltemperaturen har ökat med i genomsnitt 0,74 grader Celsius de senaste 100 åren, under de tolv senaste åren har elva av de varmaste åren sedan 1850 inträffat och signifikanta klimateffekter på naturliga system konstateras från alla kontinenter och många havsområden.

Regeringen avser att 2008 presentera en klimatpolitisk proposition. Mot bakgrund av klimatfrågans långsiktiga karaktär önskar regeringen åstadkomma en så bred uppslutning som möjligt om den framtida klimatpolitiken. Regeringen har därför inrättat: ett vetenskapligt råd för klimatfrågor som nyligen avlämnat sin slutrapport, en parlamentarisk klimatberedning samt en kommission för hållbar utveckling med statsministern som ordförande.

Klimatmiljard

Regeringen satsar en miljard kronor inom klimatområdet under perioden 2008 t.o.m. 2010. Insatser kommer genomföras inom bl.a. miljö-, skogs-, jordbruks- och energiområdet. Insat- serna omfattar bl.a. klimatforskning, energi- effektivisering, stöd till andra generationens biodrivmedel och till internationellt forsknings- samarbete, ett nationellt nätverk för vindbruk, hållbart uttag av biomassa i jord- och skogsbruk,

klimatinvesteringar i andra länder samt ett program för hållbara städer.

Sverige kommer hösten 2009 att inneha ordförandeskapet i EU. Under denna period väntas intensiva slutförhandlingar ske om fortsättningen på Kyotoavtalet; det avtal inom ramen för FN:s klimatkonvention som bl.a. innehåller konkreta mål för industriländernas utsläppsbegränsningar och -minskningar. EU står i dag för ca.14 procent av världens samlade utsläpp, en andel som minskar i takt med att andra ekonomier växer kraftigt.

Långsiktigt hållbar energipolitik

Även på energiområdet ser regeringen ett värde i en bred parlamentarisk förankring. Regeringen avser därför föra samtal med riksdagens partier i klimatberedningen, om förutsättningarna att nå en samsyn om en bred och långsiktigt modern och marknadsekonomiskt orienterad energi- och klimatpolitik. Processerna för att nå breda över- enskommelser om klimat- och energipolitiken kommer att vara tätt sammanknutna, i Sverige liksom i EU.

EU:s stats- och regeringschefer antog i mars 2007 ett mål om att minska utsläppen av växt- husgaser med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Under förutsättning att andra industri- länder förbinder sig till jämförbara minskningar, avser EU att minska sina utsläpp med 30 procent till 2020. Ambitiösa målsättningar antogs även rörande förnybar energi, biodrivmedel och energieffektivisering, vilka på sikt kommer att bidra till lägre utsläpp. Målen på energiområdet ska även ses i ljuset av den globalt snabbt ökande efterfrågan på energi, en alltmer globaliserad ekonomi samt säkerhetspolitiska förhållanden.

EU:s klimat- och energipolitiska mål blir den naturliga utgångspunkten för den brett för- ankrade nationella politik som regeringen vill skapa på dessa områden.

Ekonomiska styrmedel

Kraftfulla åtgärder krävs för att möta de stora miljöutmaningarna, inte minst från den globala uppvärmningen. Miljöskatter och andra eko- nomiska styrmedel har en central roll i detta arbete. Styrmedlen ska utformas på ett samhällsekonomiskt effektivt sätt och med hänsyn till medborgarnas förutsättningar. Detta kräver bl.a. en förbättrad samordning mellan energibeskattningen och övriga ekonomiska styrmedel i miljö- och energipolitiken.

40

Det pågår ett internt arbete inom Regerings- kansliet med syfte att föreslå ändringar av de ekonomiska styrmedlen så att de utformas på ett sätt som förbättrar effektiviteten inom energi- och miljöpolitiken. Eftersom klimatfrågan är särskilt angelägen fokuseras arbetet på koldioxidbeskattning och annan energibeskatt- ning.

En grundprincip i reformarbetet är att förorenaren ska betala för miljöpåverkan. Tilldelningen av utsläppsrätter inom EU:s system för handel med utsläppsrätter bör därför i största möjliga utsträckning ske genom auktionering. Sverige verkade inom EU för detta vid förhandlingarna om handelssystemets nuvarande utformning och regeringen avser att fortsatt verka på EU-planet för att utsläpps- rätterna tilldelas genom auktionering.

Koldioxidskatten på bränslen i anläggningar som omfattas av handelssystemet bör sänkas stegvis. I ett första steg – den 1 juli 2008 – ökas den procentuella skattenedsättningen i industri- och kraftvärmeanläggningar med 6 procentenheter med motsvarande nedsättning för övriga värmeanläggningar. I ett andra steg – den 1 januari 2010 – bör koldioxidskatten för industri- och kraftvärmeanläggningar sänkas till en nivå som svarar mot EU:s minimi- skattenivåer.

Med utgångspunkt i de principer som bör gälla för en samhällsekonomiskt effektiv miljö- och energibeskattning föreslår regeringen i denna proposition ett klimatpaket som för- bättrar styrningen samtidigt som effekterna för vissa sektorer balanseras på olika sätt:

Koldioxidskatten höjs med 6 öre per kg koldioxid med bibehållande av de procentuella nedsättningar som gäller för industri m.m.

Avdraget för resor med egen bil mellan bostad och arbete och i tjänsten höjs med 50 öre per mil.

Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 höjs med 20 öre per liter.

Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar som beskattas efter vikt sänks med 4,5 procent. För bilar som beskattas efter koldioxidutsläpp sätts den s.k. bränsle- faktorn ned. En ytterligare sänkning sker för dieseldrivna personbilar som blir skatte- pliktiga från och med den 1 januari 2008.

PROP. 2007/08:1

Fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar och bussar höjs med 45 procent.

Fastighetsskatten för vattenkraftverk höjs med 0,5 procentenheter och skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer höjs med 24 procent.

Det särskilda villkoret, som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad, bör slopas så snart det är

möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Regeringen kommer noga att följa klimat- paketets effekter vad gäller omställningen till en mer miljövänlig transportsektor, i syfte att säkerställa att olika styrmedel är väl avvägda och bidrar till att Sverige uppfyller de av EU uppsatta klimat- och energimålen.

1.9.2Havsmiljö

Regeringen aviserade i 2007 års ekonomiska vårproposition att ca. en halv miljard kronor skulle avsättas under mandatperioden för insatser för att förbättra miljön i våra hav. I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Fyra utgångspunkter är vägledande i det fortsatta arbetet för en förbättrad havsmiljö. För det första ska den största delen av havsmiljöarbetet göras på land, där de största källorna till utsläpp och övergödning finns. För det andra väljer regeringen åtgärder som ger märkbara resultat, som t.ex. en förbättring av situationen när det gäller enskilda avlopp. För det tredje måste arbetet bedrivas internationellt och i ett nära samarbete med övriga Östersjöländer. För det fjärde måste kunskapen om rätt insatser i havsmiljöarbetet öka. Ett arbete har bl.a. påbörjats rörande en förstärkt kartläggning av landskapen under vattenytan.

För närvarande pågår ett omfattande arbete med uppföljning och utvärdering av Sveriges miljömål.

1.10Vissa skatteförändringar

1.10.1 Fastighetsskatten

Nuvarande fastighetsskatt är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Regeringen avise-

41

PROP. 2007/08:1

rade därför i 2007 års ekonomiska vårproposi- tion ett avskaffande av den statliga fastighets- skatten på bostäder från och med den 1 januari 2008 och att skatten skulle ersättas med en låg kommunal fastighetsavgift. En utgångspunkt för regeringens förslag är att ingen ska betala mer i kommunal fastighetsavgift än vad man gjort i statlig fastighetsskatt.

I den promemoria som remitterades under sommaren var en central utgångspunkt att omvandlingen av den statliga fastighetsskatten till en kommunal avgift skulle ske inom ramen för ett oförändrat totalt skatte- och avgiftsuttag i bostadssektorn. Detta ska ses mot bakgrund av att förslagen i budgetpropositionen för 2007 minskade det totala skatteuttaget på boende- sektorn med 8,2 miljarder kronor (uttryckt i 2008 års ekonomiska förhållanden). De förändringar som har skett och kommer att ske i beskattningen av boende redovisas i tabell 1.5, där skatte- och avgiftsuttaget delas upp på fastig- hetsavgift och skatteuttag knutet till avyttring av bostaden.

I tabellen redovisas skatte- och avgiftsuttaget vid det förslag som nu aviseras i förhållande dels till uttaget enligt alternativ A i promemorian, dels till uttaget vid de regler som gällde före förslagen i budgetpropositionen för 2007.

Tabell 1.5 Reformerad boendebeskattning i förhållande till alternativa regler- totalt skatteuttag och fördelning mellan fastighetsskatt/avgift och skatteuttag knutet till avyttring av bostaden*. Miljarder kronor i 2008 års förhållanden

 

Fastighetsskatt/

Skatt knutet till

Total skatt

 

avgift

avyttring

 

Förslag i

 

 

 

förhållande

 

 

 

till regler före

-12,5

4,3

-8,2

BP07

 

 

 

 

Förslag i

 

 

 

förhållande

 

 

 

till alternativ

1,4

-1,4

0

A i PM

*Inkluderar skatt på kapitalvinst, räntebeläggning av uppskovsbelopp och andra åtgärder knutna till uppskovsbeloppet.

De remitterade förslagen innebar att det totala skatteuttaget omfördelades genom att den löpande beskattningen/avgiftsuttaget sänktes och beskattningen av kapitalvinster höjdes. Gemensamt för de två remitterade alternativen var en inte obetydlig skärpning av kapitalvinst- beskattningen.

Många remissinstanser riktade kritik mot detta och särskilt mot förslaget att höja skattesatsen från 20 till 25 eller 30 procent. Mot denna bakgrund anser regeringen att det slutliga

förslaget bör bygga på en delvis annorlunda balans mellan det löpande skatteuttaget och beskattningen av kapitalvinster. En alltför hög skattesats på kapitalvinster ökar riskerna för inlåsning och lägre rörlighet på arbets- marknaden. Den skulle också öka riskerna för långsiktiga förluster av skattebas, inte minst vid ett bibehållande av det uppskovsystem som det inte är aktuellt att avskaffa. Andra förändringar har gjorts av fördelnings- och regionalpolitiska skäl. Mot denna bakgrund kommer följande regler att föreslås:

en avgift på 6 000 kronor per småhus, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet,

en avgift på 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet,

kapitalvinstskatten för privatbostäder höjs från 20 till 22 procent,

uppskovsbelopp återförs med vissa undantag till beskattning när en bostad övergår genom arv, testamente, gåva eller bodelning,

uppskovsbelopp räntebeläggs med ett belopp motsvarande ca. 0,5 procent av uppskovsbeloppet,

ett tak för uppskovsbelopp på 1,6 miljoner kronor införs, samt

lägre uppskovsbelopp när den förvärvade bostaden är billigare än den avyttrade.

När fastighetsskatten ersätts med en kommunal fastighetsavgift slopas också den nuvarande begränsningsregeln, som normalt begränsar fastighetsskatten till 4 procent av hushållsinkomsten. För pensionärer bibehålls dock en motsvarande begränsningsregel. Frågan om hur en sådan regel kan utformas kräver dock fortsatt beredning. Begränsningsregeln för pensionärer ska tillämpas från och med 2008.

I samband med införandet av en kommunal fastighetsavgift kommer kommunerna att få högre intäkter från och med 2009.

För regeringen är införandet av s.k. ägar- lägenheter en central fråga. De civilrättsliga aspekterna på denna fråga bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Inom Regeringskansliet har vidare nyligen tillsats en särskild arbetsgrupp som före utgången av 2007 ska redovisa de förändringar av skattelagstiftningen som bör ske för att ett system med ägarlägenheter ska kunna införas. Förändringar på detta område är också

42

motiverade av önskemål att svenska skatteregler ska vara förenliga med EG-rätten.

1.10.2 Övriga skatteförslag

Som en finansiering av övriga åtgärder på skatteområdet

*höjs skatten på öl samtidigt som skatten på vin sänks något för att anpassa skatterelationen mellan öl och vin till de krav EG-rätten ställer. Detta ger en skattehöjning för en burk öl på 50 cl med en alkoholhalt på 5,2 volymprocent med 62 öre inkl. moms samt en skattesänkning för en flaska vin med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent med 47 öre inkl. moms.

*höjs skatterna på cigaretter, röktobak och snus. Den totala skatten, inklusive moms, höjs med 1 krona och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter i den mest sålda priskategorin, med 29 kronor och 25 öre på ett paket röktobak (40 gram), med 2 kronor och 70 öre för en dosa portionssnus (24 gram) och på en dosa lössnus (50 gram) med 5 kronor och 63 öre.

*höjs skatten på förmån av s.k. lånedatorer. Bakgrunden är att förmånen alltmer har fått karaktären av en allmän personalförmån vilket försvagat de ursprungliga motiven för den skattelättnad som infördes 1998. För 2008 höjs därför det månatliga förmånsbeloppet till 400 kronor och fr.o.m. 2009 ska full marknads- värdering gälla.

Vidare bör reklamskatten sänkas för vissa periodiska publikationer. Sänkningen bör träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2007.

PROP. 2007/08:1

och aktivt verka för centrala värden som ökad säkerhet, demokrati, frihet, välstånd och hållbar utveckling i alla delar av världen. Det är också viktigt att EU kan agera kraftfullt och samordnat på den internationella scenen och ta sitt globala ansvar, inte minst i kampen mot fattigdom och miljöhot.

Internationell rätt och respekt för de mänskliga rättigheterna ska utgöra hörnstenar i svensk utrikespolitik. Sveriges internationella engagemang ska tydligt vägledas av att demokrati och rättsstat sätts i centrum. Det ska också bli tydligt att säkerhet och utveckling går hand i hand och att Sverige har en skyldighet att skydda människor från massiva övergrepp.

Regeringens ambition att öka sitt interna- tionella engagemang inom försvar och säkerhet ligger fast. Respekten för de mänskliga rättig- heterna måste vara universella. Biståndet är ett av de viktigaste instrumenten för att bekämpa fattigdom och därmed bidra till en säkrare och mer demokratisk värld. För 2008 ligger det svenska biståndet på en procent av brutto- nationalinkomsten. Biståndet kombineras med en samlad politik för global utveckling som inkluderar alla politikområden.

För att effektivisera och höja kvaliteten i det svenska biståndet avser regeringen förbättra målstyrningen och resultatrapporteringen inom biståndspolitiken samt genomföra en land- fokusering. Regeringen kommer att fokusera tydligare på fattigdomsbekämpning i Afrika och organisera fattigdomsbekämpningen på ett bredare sätt än tidigare. Sverige ska föra en internationell politik för öppna gränser, för ett Europa öppet mot sin omvärld och ett växande hållbart internationellt välstånd.

1.11Sverige som aktör i en globaliserad värld

Stora delar av världen präglas av ökad demokrati, globalisering av ekonomin och en snabb teknisk utveckling. Utvecklingen har bidragit till att många människor har kunnat lämna fattig- domen. Sverige har mycket att vinna på globaliseringen. Samtidigt ställer globaliseringen av ekonomierna krav på att den svenska ekonomin snabbt förmår ställa om till nya förutsättningar. Globaliseringen ställer också nya krav på den svenska utrikespolitiken. Regeringen anser att Sverige ska föra en aktiv utrikespolitik

1.12Effektivisering av försvaret

För att kunna bevara fred, frihet och säkerhet för vårt land, bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde samt stärka internationell fred, säkerhet och försvaret av mänskliga rättigheter är ett väl fungerande försvar av central betydelse. Sveriges militära försvar har i enlighet med riksdagens beslut under de senaste åren genom- gått en omvandling från invasionsförsvar till insatsförsvar. Insatsförsvaret ska vara flexibelt, effektivt och användbart. Sveriges förmåga att delta i internationella operationer ska öka.

43

PROP. 2007/08:1

Omvandlingen har i flera väsentliga avseenden kommit långt. Den samlade omprövningen av materielförsörjningsprocessen som regeringen redovisar i budgetpropositionen är ett ytterligare steg i regeringens arbete med att fullfölja omvandlingen från invasionsförsvar till insats- försvar och ett uttryck för regeringens ambition att effektivisera försvaret.

Regeringen redovisar i budgetpropositionen en inledande omprövning av vissa materiel- projekt och föreslår att anslaget för försvarets materiel sänks med 350 miljoner kronor 2008, 620 miljoner kronor 2009 och 980 miljoner kronor 2010 med anledning av denna ompröv- ning.

Omvärldsutvecklingen och kraven på försvaret har i grunden ändrat utgångspunkterna för materielförsörjningen. Handlingsfriheten i materielförsörjningen bör utvecklas genom att ekonomiska resurser i mindre utsträckning än tidigare binds upp i beställningar på längre sikt. Om behovet kan tillgodoses på den interna- tionella marknaden kan egna utvecklings- satsningar minskas. Materielanskaffningen bör i högre utsträckning än hittills inriktas mot att skapa materiellt kompletta och interoperabla insatsförband, där direktanskaffning av materiel i små serier i flera fall kan vara lämpligare än att satsa på egenutveckling.

Sammantaget bör kraven på materielför- sörjningen, och behovet av att anpassa kost- naderna till ekonomiska restriktioner, leda till fokusering och prioritering av utvecklings- insatserna, ett ökat internationellt samarbete och ett större inslag av direktanskaffning av ny eller begagnad materiel. Det sistnämnda kan innebära att den materiel som anskaffas inte är den absolut senaste, men materielen kan samtidigt ha fördelen av att vara beprövad i militära insatser.

Försvaret är en viktig resurs i en aktiv svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Sveriges inter- nationella insatser bidrar till att främja internationell fred och säkerhet och stärker därmed vår egen säkerhet. Sverige bör ha ökade möjligheter att delta i olika internationella fredsinsatser.

Genomförandegrupp

Regeringen bedömer att det även efter den omprövning som nu redovisas i budgetproposi- tionen finns en effektiviseringspotential inom försvaret. Regeringen avser att tillsätta en genomförandegrupp under Försvarsdeparte-

mentets ledning, med uppgift att närmare redovisa hur en sådan utgiftsminskning kan åstadkommas. Arbetsgruppen ska beakta den rapport med säkerhetspolitisk bedömning som Försvarsberedningen väntas lämna till regeringen den 30 november 2007 samt Försvarsmaktens kommande perspektivstudie. Utgifterna bedöms kunna minskas med sammantaget i storleks- ordningen 3-4 miljarder kronor i nivå, inklusive nu aviserade besparingar. En viss del av de medel som frigörs ska kunna användas för att förstärka Försvarsmaktens möjligheter att delta i internationella fredsfrämjande insatser. Minsk- ningen av materielanslaget ska ske på ett sätt som är förenligt med riksdagens försvars- politiska inriktningsbeslut.

Genomförandegruppen ska löpande rappor- tera sina underlag, som grund för regeringens budgetarbete. Som en konsekvens av resone- mangen ovan bedömer regeringen att en stor del av effektiviseringspotentialen finns inom materielförsörjningsprocessen. Det finns bl.a. anledning att mer genomgripande se över fördelningen mellan olika typer av projekt i materielförsörjningen, så att andelen egna utvecklingsprojekt kan minskas.

Ett fullföljande av intentionen att anpassa materielförsörjningen till insatsförsvarets för- utsättningar ger vid handen att även verksam- heter som stödjer materielförsörjningen behöver förändras. Med en lägre andel utvecklingsprojekt kan det finnas anledning att ytterligare minska den administration som är kopplad till materielförsörjningen. Detta eftersom direkt- anskaffning ur planerings- och styrnings- synpunkt bedöms vara mindre krävande än egen utveckling av materiel. På samma sätt kan en lägre andel utveckling också motivera en lägre andel materielnära forskning och teknikut- veckling.

Regeringen bedömer att det finns ytterligare möjligheter att effektivisera den så kallade försvarsförvaltningen, dvs. de verksamheter som på olika sätt stödjer Försvarsmaktens kärnverk- samhet. Mycket har gjorts inom detta område och ännu har inte genomförandet av alla åtgärder fått full effekt. Regeringen bedömer dock att det finns anledning för genomförandegruppen att se över även försvarsförvaltningen.

Beroende på vilka krav som ställs på Försvarsmakten uppstår olika behov av materiel. Genomförandegruppens uppgift att föreslå en effektivare materielförsörjning kan därför inte

44

frikopplas från frågan om vilka krav på operativ förmåga som ställs på Försvarsmakten.

Genomförandegruppen kommer således att ges ett brett uppdrag, i syfte att skapa tillräckligt beslutsunderlag för den närmare utformning av en fortsatt effektivisering av försvaret. Reger- ingen avser således, i kommande budgetförslag, att återkomma till riksdagen i dessa frågor.

1.13Ramverken för den ekonomiska politiken

1.13.1 Det finanspolitiska ramverket

Ett tydligt finanspolitiskt ramverk behövs

Finanspolitikens främsta syfte är att skapa goda betingelser för tillväxt och sysselsättning genom väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. En viktig utgångspunkt är att de offentliga finanserna ska kunna möta framtida demografiska förändringar med en ökad andel äldre i befolkningen. Detta kommer att leda till en ökad efterfrågan på den offentliga sektorns olika tjänster. När hushållens inkomster förväntas stiga framöver innebär också det en ökad press på den offentliga sektorns resurser.

För att skapa förutsättning för långsiktighet i den ekonomiska politiken infördes i mitten av 1990-talet en avsevärt stramare budgetprocess än tidigare. Då infördes bl.a. ett flerårigt utgiftstak för staten och fr.o.m. 2000 beslutar riksdagen även om ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande, det s.k. överskottsmålet.

Erfarenheterna av det finanspolitiska ram- verket är i huvudsak mycket goda. Det finns därför starka skäl att i allt väsentligt behålla ramverket. De offentliga finanserna har förstärkts påtagligt under de år ramverket har varit i kraft. Underskotten på 1990-talet har ersatts av ett genomsnittligt överskott mellan 2000-2006 motsvarande 1,1 procent av BNP. Utgifter och inkomster har kunnat minskas som andel av BNP.

Vissa delar av ramverket har emellertid fungerat mindre bra, bl.a. har tidsperspektivet förkortats och det har varit otydligt på vilket sätt utgiftstaket stödjer överskottsmålet.

Regeringens ambition är därför att förbättra och förstärka det finanspolitiska ramverket så att det blir än mer ändamålsenligt, effektivt och

PROP. 2007/08:1

tydligt. Ett viktigt motiv för förändringar är att öka öppenheten och tydligheten i finans- politiken. Ett antal steg har tagits i denna riktning genom att regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition redovisade sin syn på vilka principiella överväganden som bör ligga till grund för ramverket och hur finanspolitiken bör följas upp.

Förstärkningar av ramverket

Regeringen angav i vårpropositionen att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över en kon- junkturcykel bör upprätthållas under mandat- perioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett långsiktigt uthålligt sätt. Denna bedömning står fast. Det är dock viktigt att se över vilka målformuleringar för finanspolitiken som i framtiden är de mest ändamålsenliga.

En ny indikator har introducerats för att dels utvärdera hur den föreslagna och aviserade finanspolitiken förhåller sig till överskottsmålet, dels bedöma utrymmet för reformer under de närmaste åren. För dessa syften är indikatorn både framåt- och bakåtblickande.

Regeringen har vidare angett att öppenheten och tydligheten i budgetprocessen bör öka för att stärka trovärdigheten för utgiftstaket för staten. Det fleråriga utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå över- skottsmålet. Regeringen har därutöver redovisat sin syn på vilka överväganden som bör ligga till grund för beslut om nivån på utgiftstaket för staten. De grundläggande principerna för budgetering och redovisning av statens utgifter och inkomster måste respekteras. Det leder till ökad trovärdighet för utgiftstaket och det finanspolitiska ramverket som helhet. Även tidsperspektivet måste värnas vilket innebär att utgiftstaket ska vara flerårigt. Regeringen återinför därför de treåriga utgiftstaken och kommer att redovisa en bedömning av lämpligt utgiftstak för staten i de ekonomiska vårpropositionerna. Regeringens ambition är att hålla fast vid denna bedömning för att upprätthålla stramheten och bidra till ökad förutsägbarhet i budgetprocessen. Med undantag för de tekniska justeringar som sker i denna proposition är förslagen till utgiftstak för staten som redovisas för 2009 respektive 2010 därför oförändrade jämfört med vårpropositionen.

45

PROP. 2007/08:1

Regeringen arbetar vidare med att stärka ramverkets utformning

Regeringens arbete med att förstärka det finanspolitiska ramverket går vidare. Det innebär att ytterligare förslag kommer att utredas och prövas under mandatperioden. En viktig del i det fortsatta utvecklingsarbetet är att utforma tydliga och ändamålsenliga beslutsunderlag till riksdagen. I samband med de ändringar som beslutades 2001 för att minska dubbelarbetet i riksdagens budgetprocess framhöll riksdagen att det främsta syftet med den ekonomiska vår- propositionen är att ge ett relevant och allsidigt underlag för riktlinjerna om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken på medellång och lång sikt. Erfarenheterna sedan 2002 visar att dubbelarbetet har minskat men att tids- perspektiven i vårpropositionerna har kommit att förkortas samtidigt som mer detaljer än riktlinjer har presenterats. Regeringen avser därför att utforma vårpropositionens innehåll på ett sätt som bättre överensstämmer med riksdagens intentioner.

Det finanspolitiska rådet ska granska politiken

En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att de finanspolitiska målen följs upp på ett tydligt och trovärdigt sätt. Regeringen har därför under 2007 inrättat ett finanspolitiskt råd i syfte att öka öppenheten och insynen i finanspolitiken.

Det finanspolitiska rådet har fått i uppdrag att årligen följa upp om de grundläggande målen för finanspolitiken uppnås. Rådet kommer vidare att granska tydligheten i de ekonomiska proposi- tionerna samt kvaliteten i det underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet ska också verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.

Rådets årliga rapport kommer att kunna utgöra ett underlag för bl.a. riksdagens granskning av regeringens politik. Rådets arbete ökar också allmänhetens möjligheter till ansvars- utkrävande.

1.13.2 Sysselsättningspolitikens mål

I Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram ett underlag för en översyn av målen för den ekonomiska politiken och sysselsättnings- politiken samt indikatorer på full sysselsättning.

Arbetet syftar till att utforma ett ramverk för sysselsättningspolitiken som kan användas för analys och uppföljning av den ekonomiska politiken. Ett sådant ramverk kommer att förbättra möjligheterna att bedriva en effektiv sysselsättningspolitik, bl.a. genom att klargöra politikens inriktning och genom att göra det enklare att följa upp och utvärdera om politiken bidrar till full sysselsättning. Det är emellertid inte okomplicerat att formulera ett mål för den ekonomiska politiken i termer av full sysselsättning. I nedanstående ruta redovisas några centrala aspekter på målet full sysselsättning och hur det kan mätas. Regeringen avser att återkomma med en mer fördjupad analys i en departementspromemoria under hösten.

46

Full sysselsättning och den ekonomiska politiken

Sysselsättningspolitikens främsta uppgift är att öka den sysselsättningsnivå som är förenlig med stabil inflation och ekonomisk balans. Det är viktigt att full sysselsättning relaterar tydligt till denna uppgift.

Dagens situation med ett högt kapacitets- utnyttjande samtidigt som över en miljon människor i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden visar på behovet av att öka den varaktiga sysselsättningen. Därför är ytterligare reformer som ökar utbudet av arbetskraft och förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt nöd- vändiga. I det korta perspektivet möjliggör sådana reformer att sysselsättningen kan fortsätta att öka utan att inflationstrycket tilltar. I det längre perspektivet leder ett ökat utbud till högre sysselsättning över hela konjunkturen. Därmed förbättras även de offentliga finanserna långsiktigt. Sammantaget innebär det att välfärden ökar och välfärdens fördelning förbättras både på kort och lång sikt. Full sysselsättning har under många år varit det övergripande målet för sysselsättningspolitiken. Trots detta har det inte preciserats vad full sysselsättning innebär i termer av sysselsättning, arbetslöshet och arbetskraftsdeltagande för olika grupper i samhället eller för politikens inriktning. Full sysselsättning har därför inte väglett och styrt politikens inriktning i tillräcklig omfattning. Tidvis har dock målet om full sysselsättning kompletterats med olika delmål, t.ex. det tidigare målet att 80 procent av den arbetsföra befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta. En nackdel med de kvantitativa delmålen var att det var svårt att bedöma om en eventuell måluppfyllelse berodde på ett gynnsamt konjunkturläge eller var resultatet av en framgångsrik politik. Dessa delmål beaktade inte heller om de uppfylldes till priset av ett ökat inflationstryck eller andra typer av ekonomiska obalanser. Erfarenheterna visar således att det finns problem med att kvantifiera mål för den ekonomiska politiken men också att det är mycket viktigt att målen formuleras på ett sådant sätt att de verkligen bidrar till full sysselsättning.

För att förstå hur en politik för full syssel- sättning bör utformas kan det vara belysande att se till olika bakomliggande förklaringsfaktorer till utanförskapets omfattning. I den svenska och internationella litteraturen finns åtminstone tre

PROP. 2007/08:1

viktiga förklaringar till att utanförskapet inte sjunkit tillbaka till de nivåer som gällde före 1990-talskrisen.

För det första visar forskningen att sannolikheten att hitta ett arbete minskar med tiden som personen är arbetslös. Det kan bero på att personens kompetens eller motivation att hitta ett arbete minskar med tiden eller att arbetsgivarna tror att långtidsarbetslösa är mindre kompetenta än andra arbetssökande med i övrigt likvärdiga meriter. Under många år har antalet människor som får aktivitets- och sjukersättning ökat och eftersom få av dessa lyckas återgå till arbete har detta medfört att alltfler människor fastnat i utanförskap.

För det andra har skatternas, arbetslöshets- och socialförsäkringens utformningar betydelse för utanförskapets omfattning. Exempelvis kan den kombinerade effekten av höga skatter på arbete, höga ersättningsnivåer och inkomst- prövade bidrag göra att det lönar sig dåligt att arbeta. Likaså kan arbetsmarknadspolitiska åtgärder leda till att det tar längre tid för arbetssökande att hitta arbete eftersom personer som deltar i program minskar sin sökaktivitet.

För det tredje hänger utanförskapets omfatt- ning samman med den rådande lönestrukturen och hur flexibel denna är. Om lönestrukturen är för stel kommer lönerna inte att anpassas till nya situationer på arbetsmarknaden. Det innebär t.ex. att löneutvecklingen inte dämpas tillräckligt för att förhindra att arbetslösheten stiger i tider med vikande efterfrågan. Likaså kan arbets- lösheten stiga om lönebildningens funktionssätt försämras. En alltför sammanpressad löne- struktur innebär dessutom att personer med låga kvalifikationer har särskilt svårt att finna arbete. Den innebär att människor med lång tid i utanförskap, har svårt att hitta ett arbete. Utanförskapet är nämligen betydligt större bland personer som har en lägre eller svår- bedömd kompetens, såsom personer med relativt kort utbildning eller personer med utländsk bakgrund. En alltför flexibel löne- struktur skulle, å andra sidan, kunna medföra att vissa jobb ger löner som är fördelningspolitiskt oacceptabla. I likhet med utanförskap kan således även alltför låga löner leda till ekonomiska och sociala problem både för individen och för samhället i stort.

En politik för full sysselsättning och därmed minskat utanförskap innebär en politik som långsiktigt ökar arbetskraftsdeltagandet, minskar

47

PROP. 2007/08:1

arbetslösheten samt minskar sjukfrånvaron och inkluderar förändringar i skattesystem, social- försäkringar och bidrag som ökar drivkrafterna till arbete. Åtgärder som stimulerar utbudet måste dock kombineras med åtgärder som även stärker efterfrågan på personer som i dag står långt från arbetsmarknaden, eftersom arbets- givarna är tveksamma till att anställa dessa personer till rådande marknadslön. Syftet med t.ex. nystartsjobben är att hjälpa människor närmare arbetsmarknaden genom att minska arbetsgivarnas tveksamhet att anställa. Målet är att personen under anställningen ska förbättra sin kompetens och få sådana referenser att han eller hon får ett arbete till rådande marknadslön. Utformade på rätt sätt leder således löne- subventioner till högre sysselsättning samtidigt som en socialt acceptabel inkomstspridning kan bevaras.

Även åtgärder som förbättrar matchningen och bidrar till ökad sökaktivitet leder till varaktigt ökad sysselsättning.

I ett längre perspektiv är ett utbildnings- system av hög kvalitet av yttersta vikt för att fler människor ska kunna få plats på arbetsmark- naden vid rådande lönestruktur. Men även på kort sikt kan t.ex. arbetsmarknadsutbildning, eller yrkesinriktad vuxenutbildning, som avser att överföra arbetskraft från branscher och yrken med låg efterfrågan till de med hög efterfrågan, öka sysselsättningen.

I arbetet med ramverket för syssel- sättningspolitiken ingår också att ge förslag på indikatorer på full sysselsättning. Dessa indikatorer ska kunna användas för att vägleda politiken och följa upp och utvärdera om politiken bidrar till full sysselsättning. Naturliga indikatorer är sysselsättningsgrad, arbetslöshet eller arbetskraftsdeltagande på aggregerad nivå, men det är även viktigt att följa utvecklingen på arbetsmarknaden för de grupper som står längst från arbetsmarknaden. Dessa indikatorer ska kontinuerlig följas upp, bl. a. för att bedöma om utvecklingen är bestående eller om det finns behov av ytterligare åtgärder. Ett problem med dessa indikatorer är dock att de inte direkt kan användas för att bedöma om t.ex. den varaktiga sysselsättningsgraden har ökat eftersom den uppmätta sysselsättningsgraden också beror på konjunkturläget och andra faktorer. Det är därför viktigt att använda kompletterande indikatorer som tillsammans kan användas för att bedöma utvecklingen av den varaktiga

sysselsättningen och för att följa upp och utvärdera om politiken bidrar till full syssel- sättning.

48

1.14Svensk ekonomi utvecklas starkt

1.14.1 Sysselsättning och tillväxt

Robust tillväxt i global ekonomi

Efter flera år med en exceptionellt hög tillväxt i världsekonomin väntas den internationella konjunkturen gå in i en lugnare tillväxtfas. I år förväntas bruttonationalprodukten (BNP) i världen växa med 5,1 procent. Den fortsatt höga tillväxten i omvärlden ger goda förutsättningar för svensk ekonomi.

Den senaste tidens turbulens på de finansiella marknaderna och bolånekrisen i Förenta staterna gör tillväxtutsikterna mer svårbedömda och ökar osäkerheten i prognosen. I dagsläget bedöms den finansiella krisen få en relativt begränsad effekt på Europa och Förenta staterna.

Amerikansk ekonomi väntas växa något långsammare än genomsnittligt i år till följd av avkylningen på bostadsmarknaden. Minskade bostadsinvesteringar fortsätter att tynga eko- nomin. Tillväxten väntas åter stärkas under nästa år.

Under senare år har tillväxten i Asien varit överraskande stark. Den väntas dock bli något lägre de kommande åren samtidigt som Asien även framöver växer betydligt snabbare än OECD-området.

I euroområdet förutses konjunkturen mattas de kommande åren, men BNP väntas växa snabbare än i genomsnitt både i år och nästa år. I takt med en svagare investeringskonjunktur förutses hushållens konsumtion utgöra en allt viktigare drivkraft för tillväxten.

PROP. 2007/08:1

Utvecklingen av nyckeltal fram till 2010

Tabell 1.6 Nyckeltal

Årlig procentuell förändring där annat ej anges

 

2006

2007

2008

2009

2010

BNP

4,2

3,2

3,2

2,5

2,2

 

 

 

 

 

 

Sysselsättning

1,8

2,3

1,2

0,3

-0,2

 

 

 

 

 

 

Arbetskraftsutbud

1,2

1,3

0,7

0,4

0,1

 

 

 

 

 

 

Öppen arbetslöshet1

5,4

4,4

4,0

4,1

4,3

 

 

 

 

 

 

Arbetslöshet, ILO2

7,1

6,0

5,5

5,6

5,9

Timlön3

3,1

4,0

4,7

4,6

4,1

 

 

 

 

 

 

KPI4

1,4

2,2

2,8

2,9

2,5

 

 

 

 

 

 

Reporänta5

3,00

4,00

4,50

4,75

4,25

Produktivitet6

3,6

0,5

2,2

2,7

2,4

1Procent av arbetskraften.

2ILO:s arbetslöshetsdefinition inkluderar även heltidsstuderande som söker arbete.

3Enligt konjunkturlönestatistiken

4Årsgenomsnitt.

5Vid årets slut.

6Näringslivet, faktisk

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och

Finansdepartementet.

Tillväxten fortsatt hög

Under 2006 var BNP-tillväxten i Sverige 4,2 procent, vilket var den högsta tillväxten sedan 2000. Exportefterfrågan har dämpats under 2007, men samtidigt har efterfrågan i Sverige ökat snabbt genom såväl ökad konsumtion bland hushållen som en kraftig ökning av invester- ingarna. Under 2007 väntas den ekonomiska tillväxten bli 3,2 procent. För 2008 väntas en starkare exporttillväxt samtidigt som såväl hushållens konsumtion som investeringarna kommer att vara fortsatt höga. Även den kommunala konsumtionen ökar under 2008. BNP väntas öka med 3,2 procent även under 2008. Det höga resursutnyttjandet medför att lönekostnaderna ökar snabbare och räntorna stiger. Därmed dämpas tillväxten 2009 och 2010.

Sysselsättningen ökar och arbetslösheten minskar

Regeringens politik har varit inriktad på att göra det mer lönsamt att arbeta och mer lönsamt att anställa. Denna inriktning på politiken har, tillsammans med den goda konjunktur- utvecklingen, gjort att sysselsättningen under det senaste året ökat i snabb takt. Antalet sysselsatta uppnådde i juli i år sin högsta nivå någonsin, högre än den tidigare toppnoteringen från sommaren 1990. I somras uppnåddes den gamla regeringens mål om att 80 procent av befolkningen i åldern 20-64 år skulle vara reguljärt sysselsatta, för första gången sedan målet infördes. Prognosen är att den reguljära

49

PROP. 2007/08:1

sysselsättningen i åldern 20-64 år ligger kvar på denna höga nivå under de kommande åren i mandatperioden.

Samtidigt har arbetslösheten minskat betyd- ligt. Den totala arbetslösheten var under andra kvartalet 2007 den lägsta på 16 år, 6,4 procent. Den öppna arbetslösheten var 4,5 procent, den lägsta sedan 2002.

Under den resterande delen av 2007 och under 2008 väntas sysselsättningen öka ytter- ligare samtidigt som den öppna arbetslösheten fortsätter att falla. Den öppna arbetslösheten väntas uppgå till 4,0 procent 2008. Under 2009 och 2010 väntas sysselsättningen öka marginellt samtidigt som den öppna arbetslösheten stiger något för att 2010 uppgå till 4,3 procent.

Löneökningstakten tilltar och inflationstrycket ökar

Under 2007 väntas löneökningstakten öka jäm- fört med de senaste fyra åren. En högre avtals- nivå än i den föregående avtalsrörelsen medför att löneökningstakten ökar markant under 2007. Ett allt högre resursutnyttjande på arbets- marknaden bidrar till ökad löneglidning under 2008, vilket medför att löneökningstakten stiger ytterligare.

En låg och stabil prisutvecklingstakt är en förutsättning för god tillväxt och hög sysselsättning. Inflationen har stigit under 2006 och 2007 och beräknas öka ytterligare under återstoden av 2007 och under 2008. Det beror främst på att produktivitetstillväxten bromsar in samtidigt som företagens lönekostnader stiger till följd av 2007 års relativt höga löneavtal och som en följd av att resursutnyttjandet på arbetsmarknaden tilltar. Regeringens politik för att öka arbetsutbudet har dock en dämpande effekt på inflationstrycket. Genom att de reformer som regeringen föreslår i denna budgetproposition i hög grad är långsiktigt finansierade minskar risken för att åtgärderna ska bidra till att öka inflationstrycket.

Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att självständigt upprätthålla prisstabilitet. Riks- banken har definierat prisstabilitet som ett mål att hålla inflationen, mätt med konsument- prisindex (KPI), kring 2 procent per år. Regeringen står bakom inflationsmålet.

Koldioxidutsläppen minskar i förhållande till BNP

Energiintensiteten i svensk ekonomi visar en stadigt sjunkande trend. Den totala energi- användningen fortsätter visserligen att öka, men

i avsevärt lägre takt jämfört med utvecklingen av BNP. Det förnybara inslaget i energitillförseln ökar stadigt, vilket bidrar till att även koldioxidutsläppen minskar i relation till BNP. Mellan år 1990, som är referensår i Kyotoavtalet, och år 2005 minskade utsläppen per BNP-krona med en tredjedel. Sverige är ett av få länder som kan uppvisa minskade utsläpp samtidigt som ekonomin växer.

1.14.2 Den offentliga sektorns finanser

De offentliga finanserna på kort sikt

Den offentliga sektorns finanser har stärkts under de senaste tre åren. År 2006 uppgick det finansiella sparandet till 67 miljarder kronor eller 2,4 procent av BNP.

Vid utgången av 2006 översteg den offentliga sektorns finansiella tillgångar skulderna med 444 miljarder kronor eller 15,7 procent av BNP. Den offentliga sektorns kapitalinkomster i form av räntor och utdelningar överstiger också ränte- utgifterna. Den positiva finansiella ställningen ska ses mot bakgrund av att tillgångarna i pensionssystemets buffertfonder (AP-fonderna) uppgick till 862 miljarder kronor, vilket motsvarar 30,4 procent av BNP. Den konsoliderade bruttoskulden uppgick till 47 procent av BNP, vilket med god marginal understiger referensvärdet inom EMU på 60 procent av BNP.

Tabell 1.7 Den offentliga sektorns finanser

Procent av BNP

 

2006

2007

2008

2009

2010

Inkomster

55,2

54,1

53,2

52,6

52,4

Skatter och avgifter

49,8

48,4

47,7

47,3

47,2

Utgifter

52,8

51,2

50,4

49,5

48,9

Finansiellt sparande

2,4

2,9

2,8

3,1

3,6

Miljarder kronor

67

87

89

105

126

Staten

26

49

56

81

111

ÅP-systemet

30

28

25

17

11

Kommuner

11

10

9

6

3

Finansiell ställning

 

 

 

 

 

Procent av BNP

 

 

 

 

 

Nettoskuld

-15,7

-17,7

-19,7

-21,9

-24,4

Konsoliderad brutto-

 

 

 

 

 

skuld

47,0

39,7

34,8

29,8

24,5

Statsskuld

43,1

35,6

30,7

25,6

20,2

 

 

 

 

 

 

Anm.: Konsoliderad bruttoskuld definieras av EU-regler (Maastrichtvillkoren). Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

50

Åren 2007 och 2008 beräknas det finansiella sparandet till 2,9 respektive 2,8 procent av BNP. Tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av den offentliga sektorns inkomster uttryckt som andel av BNP samtidigt som utgifterna minskar i samma omfattning.

Diagram 1.6 Finansiellt sparande, inkomster och utgifter

Procent av BNP

Procent av BNP

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

60

4

 

 

Finansiellt sparande (vänster axel)

 

 

58

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inkomster (höger axel)

 

 

 

 

3

 

 

Utgifter (höger axel)

 

 

 

 

56

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

54

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

52

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

50

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

48

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

46

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

Under 2009 och 2010 stärks sparandet successivt. Överskotten medför en fortsatt för- stärkning av den offentliga sektorns finansiella ställning. I slutet av prognosperioden beräknas den konsoliderade bruttoskulden motsvara 24,5 procent av BNP.

Diagram 1.7 Konsoliderad bruttoskuld

Procent av BNP

80

 

 

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

65

 

 

 

 

 

 

 

 

60

 

 

 

 

 

 

 

 

55

 

 

 

 

 

 

 

 

50

 

 

 

 

 

 

 

 

45

 

 

 

 

 

 

 

 

40

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

 

 

 

 

 

30

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

 

 

 

Kommunsektorns finanser har stärkts avsevärt under de senaste åren och 2006 uppgick det finansiella sparande till 11 miljarder kronor och beräknas i år till 10 miljarder kronor. Trots en fortsatt stark utveckling av inkomst-

PROP. 2007/08:1

erna 2008 så minskar det finansiella sparandet till 9 miljarder kronor. Det beror främst på att tidsprofilen i det nya löneavtalet medför kraftiga högre lönekostnader nästa år.

De offentliga finanserna på lång sikt

De offentliga finanserna bedöms vara hållbara på lång sikt. Den omfattning och inriktning som den offentliga sektorn har i dag bedöms, i kombination med det gällande finanspolitiska ramverket, inte leda till att en skuld vältras över på kommande generationer. De kalkyler som redovisas i bilagan svensk ekonomi visar dock tydligt att de offentliga finanserna långsiktigt skulle gynnas av ytterligare arbetsutbuds- stimulerande strukturåtgärder, se diagram 1.8. Detta skulle dessutom leda till långsiktigt högre sysselsättning och högre välstånd.

Diagram 1.8 Statsskulden

Procent av BNP

40

 

 

 

 

 

 

 

 

35

 

 

 

Basscenario

 

 

 

 

30

 

 

 

Sysselsättningsscenario

 

 

 

 

 

 

 

 

25

 

 

 

 

 

 

 

 

20

 

 

 

 

 

 

 

 

15

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

-5

 

 

 

 

 

 

 

 

-10

 

 

 

 

 

 

 

 

2007

2012

2017

2022

2027

2032

2037

2042

2047

Källa: Finansdepartementet.

 

 

 

 

 

 

1.14.3Effekter av regeringens politik på långsiktig tillväxt och sysselsättning

De reformer som regeringen föreslog i 2007 års budgetproposition bedöms höja BNP-nivån med 2,3 procent på lång sikt. De tillkommande reformer som genomförts och aviserats sedan budgetpropositionen för 2007 beräknas höja BNP-nivån med ytterligare 0,6 procent. Eftersom det bedöms ta en viss tid innan reformerna får fullt genomslag erhålls den fulla effekten av reformerna först efter 2010.

Sysselsättningseffekten av de reformer som föreslogs i budgetpropositionen för 2007 bedöms också vara betydande. Sysselsättnings- nivån bedöms på lång sikt öka med 2,5 procent och jämviktsarbetslösheten minska med 0,4 procentenheter. De tillkommande reformerna

51

PROP. 2007/08:1

och aviseringarna sedan förra årets budget- proposition väntas höja sysselsättningsnivån med ytterligare 0,7 procent. Jämviktsarbets- lösheten sänks ytterligare några tiondels procentenheter. Liksom för tillväxten uppnås den fulla effekten av reformerna först efter 2010.

1.14.4 Fördelningseffekter

Hushållens reala disponibla inkomst ökar i år med 5,4 procent och nästa år med 4,0 procent. Detta är historiskt höga tal som till stor del beror på regeringens politik.

Som en följd av att det blir mer lönsamt att arbeta när jobbskatteavdraget och andra åtgärder införs är det troligt att sysselsättning och arbetade timmar kommer att öka. Detta gäller speciellt för låg- och medelinkomsttagarna för vilka trösklar och marginaleffekter sänks mest.

I diagram 1.9 illustreras både de statiska och dynamiska effekterna för inkomstfördelningen av jobbskatteavdraget. Till en början kommer de med medelhöga inkomster att få den största standardökningen. På sikt kommer den största inkomstförstärkningen att tillfalla de med lägst inkomster och på så sätt via ökad sysselsättning att leda till ökad standard.

Diagram 1.9 Effekter av jobbskatteavdraget på inkomstfördelningen

Förändring av disponibel inkomst i procent

9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

Statisk effekt

 

Dynamisk effekt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Anm: Effekt inklusive förstärkt jobbskatteavdrag

 

 

 

 

 

Källa: Finansdepartementets beräkningar

 

 

 

 

 

Sverige har, tillsammans med några andra europeiska länder, en internationellt sett mycket jämn fördelning av de ekonomiska resurserna.

Diagram 1.10 Inkomstspridning i Sverige och EU 2005

Gini-koefficient för ekonomisk standard

0,35

 

 

 

0,3

 

 

 

0,25

 

 

 

0,2

 

 

 

0,15

 

 

 

0,1

 

 

 

0,05

 

 

 

0

 

 

 

EU 25

Nya medlemsstater

Euro-området

Sverige

Källa: Eurostat. Genomsnitten för summorna är viktade med befolkningen i respektive land.

1.15Beslutade och tidigare aviserade reformer för jobb och företagande

Regeringen har påbörjat ett omfattande reformarbete. Inledningsvis har arbetet fokuserat på att minska utanförskapet genom en politik som gör det mer lönsamt att arbeta och enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Beslutade och tidigare aviserade reformer beskrivs i det följande.

52

Jobbpolitiken

Åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta

Jobbskatteavdrag infördes den 1 januari 2007.

En rad förändringar i arbetslöshetsför-

säkringen har genomförts som avser villkor, ersättningsperiodens längd och ersätt- ningsnivå. Graden av egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen har ökat och medlemsavgifterna till varje arbetslöshets- kassa differentierats

Åtgärder som gör det billigare att anställa

Från den 1 januari 2007 finns nystartsjobb för dem som inte arbetat under en längre tid. Nystartsjobben innebär en skattelättnad motsvarande full arbetsgivaravgift för per- soner som under mer än ett år varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program, haft skyddat arbete på Samhall eller haft sjukpenning, sjuk- eller aktivitets- ersättning.

Skattereduktion för köp av hushållstjänster trädde i kraft den 1 juli 2007.

För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på arbetsinkomster och inkoms- ter av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Den 1 januari 2008 avskaffas den särskilda löneskatten även för personer som inte omfattas av det reformerade pen- sionssystemet, dvs. personer som är födda före 1938.

Bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik

Jobb- och utvecklingsgarantin infördes den 2 juni 2007. Den omfattar individuellt utformade åtgärder och är indelad i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coachning. I den andra fasen får deltagarna tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inkluderar arbetsträning, arbetspraktik, subventionerade anställningar och kompe- tenshöjande insatser. Den tredje och sista fasen innebär att alla deltagare, som efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklings- garantin inte funnit något arbete, ges en

PROP. 2007/08:1

varaktig samhällsnyttig sysselsättning mot- svarande ett heltidsjobb.

För att förbättra möjligheterna att få ett arbete för personer med funktionshinder har regeringen tillfört resurser så att den tillfälliga ökningen av antalet löne- bidragsplatser 2006 och 2007 kan bibehållas 2008. En ökning kan ske från 2009.

AMS och länsarbetsnämnderna avvecklas från den 1 januari 2008, då den nya sammanhållna myndigheten Arbetsförmed- lingen bildas.

Regeringen har gett AMS i uppdrag att använda kompletterande arbetsförmedlingar i syfte att förbättra matchningen.

Åtgärder för att öka integrationen

Från den 1 januari 2007 har asylsökande som har beviljats uppehållstillstånd, kvotflyk- tingar och anhöriginvandrare möjlighet att få nystartsjobb de tre första åren efter det att uppehållstillstånd beviljats.

Instegsjobb infördes 2 juli 2007 och är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och an- höriginvandrare under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Instegs- jobb är en subventionerad anställning som är kopplad till undervisning i svenska för invandrare och har tydliga handledande inslag.

Arbetsförmedlingens resurser för yrkes- bedömning har förstärkts. Dessutom har Valideringsdelegationen i uppdrag att leda en pilotverksamhet enligt branschmodeller framtagna i samarbete med branschorganisa- tioner. Syftet är att validera 1000 personers utländska yrkeskompetens samt att ge Valideringsdelegationen möjlighet att pröva de metoder och modeller för validering av yrkeskompetens som utarbetats i samarbete med branscher och branschorganisationer.

För att underlätta mottagandet av flyktingar i kommuner i regioner med god arbets- marknad och skapa tydliga ekonomiska drivkrafter som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden, får kom- munerna en extra ersättning som delvis är prestationsbaserad.

En särskild utredare har fått i uppdrag att till den 2 juni 2008 lämna förslag på hur ansvar

53

PROP. 2007/08:1

och finansiering av flyktingmottagande och insatser för nyanlända kan utformas så att de sammantaget stärker kommunernas, statliga myndigheters och andra aktörers drivkrafter att verka för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för den nyanlände samt stärker individens drivkrafter till egen försörjning. En väsentlig uppgift för utredningen är att se över hur arbetslinjen kan stärkas och hur Arbetsmarknadsverket tillsammans med andra arbetsförmedlande organisationer kan ha en mer framträdande roll i mottagandet av nyanlända.

Åtgärder för att minska arbetslösheten bland ungdomar

Den 1 juli 2007 infördes lägre arbetsgivar- avgifter för unga.

Regeringen har föreslagit en jobbgaranti för unga som beräknas träda i kraft den 1 december 2007. Syftet med jobbgarantin för unga är att ge stöd och ökade drivkrafter för arbetslösa ungdomar att få ett arbete eller att vidareutbilda sig inom det reguljära utbildningssystemet.

En försöksverksamhet med lärlingsutbild- ning kommer att genomföras med start hösten 2008 och innebär bl.a. att viss ersättning samt handledarutbildning kan ges till arbetsgivare som tar emot elever inom gymnasieskolan.

Företagspolitik

Enklare att starta företag

Förmögenhetsskatten slopas 2007

80 miljoner kronor har tillförts Almi Före- tagspartner AB för lånefinansiering, rådgiv- ning och kontaktförmedling. Genom för- stärkta möjligheter för Almi att ge små krediter till små och medelstora företag utan krav på medfinansiering har lånemöjlig- heterna för små företag förbättrats.

100 miljoner kronor har avsatts till ett särskilt program initierat för att främja företagande hos kvinnor.

20 miljoner kronor har tillförts Nutek för att främja invandrares företagande.

En utredning har tillsatts med syfte att se över och stärka företagsinteckningens för- månsrätt.

Skattereduktion för hushållstjänster infördes den 1 juli 2007.

Mer lönsamt att driva och utveckla företag

Kostnaderna för anställning av vissa grupper har sänkts.

Medfinansieringen i sjukförsäkringen har slopats

3:12-reglerna för fåmansföretag har för- ändrats så att utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman ut- vidgats och det s.k. schablonbeloppet har höjts.

Redovisningsperioden för momsinbetal- ningar för små företag förlängs.

Vinnova tillförs 100 miljoner kronor årligen för forskning och utveckling hos mindre företag.

En särskild satsning på miljöteknik mot- svarande 150 miljoner kronor årligen under mandatperioden har initierats.

Möjligheten till säsongsanställning har åter- införts.

Allmän visstidsanställning i upp till 24 månader har införts.

Bättre ramvillkor för företagande

Konkurrensverket har erhållit ökade medel för insatser för att förbättra möjligheterna hos små företag att få tillgång till offentlig upphandling samt säkra verkets arbete med kartellfrågor.

De administrativa bördorna från statligt regelverk ska minska med 25 procent under mandatperioden.

Insatser har vidtagits för att öka mångfalden inom vård- och omsorgssektorerna.

En översyn av den samlade konkurslagstift- ningen har tillsatts.

54

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2007/08:1

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för 2008

1.godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som reger- ingen föreslår (kapitel 1),

2.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 957 miljarder kronor för 2008 (avsnitt 4.3.3),

3.fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten till 989 miljarder kronor för 2009 och 1 018 miljarder kronor för 2010 (avsnitt 4.3.3),

4.beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2008 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),

5.godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2008 (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),

6.godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten för 2008 (avsnitt 4.3.4 tabell 4.6),

7.godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2008, 2009 och 2010 (avsnitt 4.3.5),

8.bemyndigar regeringen att under 2008 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3),

9.godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2008 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.11),

10.godkänner beräkningen av den kassa- mässiga korrigeringen för 2008 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.11),

11.godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2008 (avsnitt 6.3 och bilaga 1 avsnitt 2),

12.godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2009 och 2010 som riktlinje för regeringens budget- arbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6),

13.bemyndigar regeringen att för 2008 besluta

om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 30 300 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1),

14.bemyndigar regeringen att för 2008 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 800 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2),

15.bemyndigar regeringen att för 2008 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för invester- ingar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på ränte- konto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3),

16.bemyndigar regeringen att under 2008, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om stats-

57

PROP. 2007/08:1

budgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvalt- ningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om över- skridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8),

vad gäller tilläggsbudget för 2007

17.godkänner vad regeringen föreslår om Ekonomiska rådet (avsnitt 8.2.2),

18.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 1:14 Bidragsfastigheter ingå eko- nomiska avtal för underhåll på bidrags- fastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 50 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 8.2.2),

19.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 13:2 Bidrag för läkemedels- förmånerna ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 64 200 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 8.2.7),

20.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknads- utbildning och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 2 000 000 000 kronor under 2008–2010 (avsnitt 8.2.9),

21.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklu- sive tidigare gjorda åtaganden medför

behov av framtida

anslag

på högst

7 162 500 000 kronor

under

2008–2010

(avsnitt 8.2.9),

 

 

22.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 38 550 000 kronor under 2008–2009 (avsnitt 8.2.10),

23.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 35:10 Stöd för energiinvesteringar i offentliga lokaler besluta om stöd som

inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 700 000 000 kronor under 2008 och

300 000 000 kronor under 2009 (avsnitt 8.2.15),

24.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 35:13 Stöd för installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 30 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 8.2.15),

25.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda anslaget 38:2 Näringslivsut- veckling m.m. (avsnitt 8.2.18),

26.bemyndigar regeringen att uppdra åt Riksgäldskontoret att träffa avtal med Saab

AB och Volvo Aero Corporation om delfinansiering av civila flygutvecklings- projekt inom en ram som inklusive tidigare gjorda åtaganden uppgår till högst 1 110 000 000 kronor (avsnitt 8.2.18),

27.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade anslag enligt specifikation i tabell 2.1,

vad gäller skattefrågor

28.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1744) om allmän pensions- avgift (avsnitt 3.1 och 5.3.4),

29.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.2 och 5.6.10),

30.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1994:1920) om allmän löneavgift (avsnitt 3.3 och 5.3.3),

31.antar regeringens förslag till lag om ändring

isocialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.4 och 5.3.3),

32.antar regeringens förslag om upphävande av lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.5 och 5.9.2).

58

PROP. 2007/08:1

Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen

vad gäller tilläggsbudget för 2007

1.godkänner förslaget till en ny investerings- plan för riksdagsförvaltningen för perioden 2007–2009 (avsnitt 8.2.1 tabell 8.1).

59

PROP. 2007/08:1

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade anslag 2007

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2007

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

1

 

Rikets styrelse

10 731 260

6 730

10 737 990

 

 

 

 

 

 

 

45:1

Sametinget

25 803

2 000

27 803

 

 

 

 

 

 

 

46:2

Justitiekanslern

21 619

1 000

22 619

 

 

 

 

 

 

 

90:5

Regeringskansliet m.m.

5 629 360

3 730

5 633 090

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 878 421

1 050

11 879 471

 

 

 

 

 

 

 

1:2

Ekonomistyrningsverket

102 077

3 200

105 277

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Statistiska centralbyrån

473 614

-250

473 364

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Ekonomiska rådet

1 257

200

1 457

 

 

 

 

 

 

 

1:13

E-legitimationer

12 930

-3 200

9 730

 

 

 

 

 

 

 

1:15

Finanspolitiska rådet

1 500

1 100

2 600

 

 

 

 

 

 

3

 

Skatt, tull och exekution

9 324 773

6 828

9 331 601

 

 

 

 

 

 

 

3:1

Skatteverket

6 241 725

4 328

6 246 053

 

 

 

 

 

 

 

3:2

Kronofogdemyndigheten

1 610 056

2 500

1 612 556

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

30 756 868

-979

30 755 889

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Polisorganisationen

16 688 635

-3 000

16 685 635

 

 

 

 

 

 

 

4:2

Säkerhetspolisen

783 623

1 470

785 093

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Sveriges Domstolar

4 201 208

-136 449

4 064 759

 

 

 

 

 

 

 

4:7

Brottsförebyggande rådet

60 263

2 000

62 263

 

 

 

 

 

 

 

4:12

Rättsliga biträden m.m.

1 225 657

135 000

1 360 657

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

1 567 701

1 200

1 568 901

 

 

 

 

 

 

 

5:5

Inspektionen för strategiska produkter

24 903

1 200

26 103

 

 

 

 

 

 

8

 

Migration

5 817 876

0

5 817 876

 

 

 

 

 

 

 

12:5

Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden

198 800

-80 000

118 800

 

 

 

 

 

 

 

12:6

Offentligt biträde i utlänningsärenden

93 255

80 000

173 255

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 901 439

160 000

47 061 439

 

 

 

 

 

 

 

13:8

Sjukvård i internationella förhållanden

368 023

90 000

458 023

 

 

 

 

 

 

 

14:4

Statens folkhälsoinstitut

126 350

70 000

196 350

 

 

 

 

 

 

10

 

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

122 354 688

700 000

123 054 688

 

 

 

 

 

 

 

19:6

Försäkringskassan

7 148 024

700 000

7 848 024

 

 

 

 

 

 

13

 

Arbetsmarknad

66 991 878

240 000

67 231 878

 

 

 

 

 

 

 

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

5 062 006

-4 500

5 057 506

 

 

 

 

 

 

 

22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

38 368 302

250 000

38 618 302

 

 

 

 

 

 

 

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

3 126 377

-5 500

3 120 877

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

44 233 871

6 000

44 239 871

 

 

 

 

 

 

 

26:6

Polarforskningssekretariatet

25 766

6 000

31 766

 

 

 

 

 

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 138 813

32 621

10 171 434

 

 

 

 

 

 

 

28:2

Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt

 

 

 

 

 

internationellt kulturutbyte och samarbete

261 305

20 000

281 305

 

 

 

 

 

 

 

28:21

Riksarkivet och landsarkiven

316 478

1 449

317 927

 

 

 

 

 

 

 

28:32

Riksutställningar

45 572

13 000

58 572

 

 

 

 

 

 

 

28:38

Stöd till trossamfund

50 232

-1 828

48 404

 

 

 

 

 

 

60

PROP. 2007/08:1

18

 

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt

 

 

 

 

 

konsumentpolitik

5 730 472

0

5 730 472

 

 

 

 

 

 

31:1

Boverket

203 119

10 000

213 119

 

 

 

 

 

 

31:5

Fonden för fukt- och mögelskador

23 000

-10 000

13 000

 

 

 

 

 

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

4 615 927

0

4 615 927

 

 

 

 

 

 

34:3

Åtgärder för biologisk mångfald

1 961 822

1 500

1 963 322

 

 

 

 

 

 

34:12

Havsmiljö

40 000

-1 500

38 500

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

34 500 339

10 000 000

44 500 339

 

 

 

 

 

 

36:2

Väghållning och statsbidrag

16 839 080

7 000 000

23 839 080

 

 

 

 

 

 

36:3

Banverket: Administration

674 018

-3 500

670 518

 

 

 

 

 

 

36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

13 440 807

2 999 580

16 440 387

 

 

 

 

 

 

36:13

Viss internationell verksamhet

2 485

420

2 905

 

 

 

 

 

 

36:16

Järnvägsstyrelsen

53 357

3 500

56 857

 

 

 

 

 

 

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18 017 333

48 000

18 065 333

 

 

 

 

 

 

25:1

Sveriges lantbruksuniversitet

1 401 376

-10 000

1 391 376

 

 

 

 

 

 

42:4

Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar

124 349

50 000

174 349

 

 

 

 

 

 

43:1

Statens jordbruksverk

322 284

850

323 134

 

 

 

 

 

 

43:5

Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m.

78 939

9 000

87 939

 

 

 

 

 

 

44:1

Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur

2 990 431

-26 850

2 963 581

 

 

 

 

 

 

45:1

Främjande av rennäringen m.m.

46 718

25 000

71 718

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

4 268 715

17 000

4 285 715

 

 

 

 

 

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

453 909

10 000

463 909

 

 

 

 

 

 

39:3

Exportfrämjande verksamhet

223 836

7 000

230 836

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

 

11 218 450

 

 

 

 

 

 

 

61

3

Lagförslag

PROP. 2007/08:1

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

Föreslagen lydelse

 

3 §F

F

 

1

 

Avgiften beräknas dels på sådan

Avgiften beräknas dels på sådan

inkomst av anställning som avses i 2

inkomst av anställning som avses i 2

kap. lagen (1998:674) om inkomst-

kap. lagen (1998:674) om inkomst-

grundad ålderspension, dels på sådan

grundad ålderspension, dels på sådan

inkomst av annat förvärvsarbete som

inkomst av annat förvärvsarbete som

avses i 2 kap. nämnda lag om den

avses i 2 kap. nämnda lag om den

enskilde är skattskyldig för in-

enskilde är skattskyldig för in-

komsten enligt inkomstskattelagen

komsten enligt inkomstskattelagen

(1999:1229). Inkomst av anställning

(1999:1229). Inkomst av anställning

och inkomst av annat förvärvsarbete

och inkomst av annat förvärvsarbete

skall därvid var för sig avrundas till

ska därvid var för sig avrundas till

närmast lägre hundratal kronor.

närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkning av inkomst av

Vid beräkning av inkomst av

anställning skall avdrag göras för

anställning ska avdrag göras för kost-

kostnader som arbetstagaren har haft

nader som arbetstagaren har haft i

i arbetet i den utsträckning

arbetet i den utsträckning kostna-

kostnaderna, minskade med erhållen

derna, minskade med erhållen kost-

kostnadsersättning,

överstiger

nadsersättning, överstiger 5 000 kro-

ettusen kronor.

 

nor.

1 Senaste lydelse 2001:1117.

65

PROP. 2007/08:1

Vid beräkning av avgiften bortses

Vid beräkning av avgiften bortses

från inkomst av anställning och

från inkomst av anställning och

inkomst av annat förvärvsarbete till

inkomst av annat förvärvsarbete till

den del summan av inkomsterna

den del summan av inkomsterna

överstiger 8,07 gånger det för året

överstiger 8,07 gånger det för året

gällande inkomstbasbeloppet enligt

gällande inkomstbasbeloppet enligt

1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad

1 kap. 6 § lagen om inkomstgrundad

ålderspension. Därvid skall i första

ålderspension. Därvid ska i första

hand bortses från inkomst av annat

hand bortses från inkomst av annat

förvärvsarbete.

förvärvsarbete.

Avgiften avrundas till närmast hela hundratal kronor. Avgift som slutar på 50 kronor avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

66

PROP. 2007/08:1

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 10 § lagen (1994:1776) om skatt på energi ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 kap.

10 §F1F

Avdrag får göras även för energiskatt och koldioxidskatt på bränsle som förbrukats på ett sätt som ger rätt till skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 § 7 och 3 och 4 §§.

Avdrag enligt första stycket får göras endast i den mån avdrag inte gjorts enligt 7 kap. 1 § första stycket 4 i fall som avses i 6 a kap. 1 § 7 eller 3 eller 4 §.

Den som yrkesmässigt levererar

Den som yrkesmässigt levererar

elektrisk kraft som i Sverige fram-

elektrisk kraft som i Sverige fram-

ställts i ett vindkraftverk får göra

ställts i ett vindkraftverk får göra

avdrag med ett belopp som svarar

avdrag med ett belopp som svarar

mot 14 öre per kilowattimme om

mot 13 öre per kilowattimme om

kraftverket är placerat på havsbotten

kraftverket är placerat på havsbotten

eller på Vänerns botten. För annan

eller på Vänerns botten. För annan

placering får avdrag göras mot-

placering får avdrag göras mot-

svarande 4 öre per kilowattimme.

svarande 2 öre per kilowattimme.

Avdragsrätten upphör dock när den

Avdragsrätten upphör dock när den

sammanlagda elproduktionen i vind-

sammanlagda elproduktionen i vind-

kraftverket uppgår till 20 000 kilo-

kraftverket uppgår till 20 000 kilo-

wattimmar per installerad kilowatt

wattimmar per installerad kilowatt

enligt elgeneratorns märkeffekt.

enligt elgeneratorns märkeffekt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 2006:1394.

67

PROP. 2007/08:1

3.3Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1920) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift ska ha

följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 §F

F

1

 

Allmän löneavgift tas ut med

Allmän löneavgift tas ut med

4,40 procent av underlaget och till-

7,49 procent av underlaget och till-

faller staten.

faller staten.

För dem som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 25 år tas löneavgiften ut med halva procenttalet och anges med två decimaler så att övriga decimaler faller bort.

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2.De nya bestämmelserna tillämpas på lön eller annan ersättning enligt 1 § som betalas ut efter den 31 december 2007.

3.De nya bestämmelserna tillämpas också på inkomst enligt 2 § som uppbärs efter den 31 december 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskatt- ningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

1 Senaste lydelse 2007:285.

68

PROP. 2007/08:1

3.4Förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 26 § och 3 kap. 13 § socialavgiftslagen (2000:980) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2 kap.

26 §F1F

Arbetsgivaravgifterna är 28,02 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

8,78 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

4,45 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

 

Föreslagen lydelse

 

26 §

Arbetsgivaravgifterna är 24,93 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

7,71 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

2,43 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

Nuvarande lydelse

3 kap.

13 §F

F

2

 

Egenavgifterna är 26,31 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

9,61 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

1,91 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

1Senaste lydelse 2006:1345.

2Senaste lydelse 2005:829.

69

PROP. 2007/08:1

Föreslagen lydelse

13 §

Egenavgifterna är 23,22 procent av avgiftsunderlaget och utgörs av

1. sjukförsäkringsavgift

7,93 %

2. föräldraförsäkringsavgift

2,20 %

3. ålderspensionsavgift

10,21 %

4. efterlevandepensionsavgift

1,70 %

5. arbetsmarknadsavgift

0,50 %

6. arbetsskadeavgift

0,68 %

1.Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

2.De nya bestämmelserna i 2 kap. 26 § tillämpas på ersättning som betalas ut efter den 31 december 2007.

3.De nya bestämmelserna i 3 kap. 13 § tillämpas på inkomst som uppbärs efter den 31 december 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter ikraftträdandet ska, om den avgiftsskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter den 31 december 2007 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

70

PROP. 2007/08:1

3.5Förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Härigenom föreskrivs att lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska upphöra att gälla vid utgången av år 2007.

.

71

4

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

PROP. 2007/08:1

4 Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

4.1Inledning

Inledningsvis redovisar regeringen sin syn på det finanspolitiska ramverket. I de avsnitt som följer därefter redovisas de budgetpolitiska målen för åren 2007–2010 (avsnitt 4.3). Vidare lämnas förslag till fördelning av utgifter på utgifts- områden för 2008 samt förslag till tak för den offentliga sektorns utgifter (avsnitt 4.3.4 och 4.3.5).

Statsbudgeten beskrivs översiktligt i avsnitt 4.4. I avsnittet 4.4.4 redovisas särskilt budget- effekterna dels av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, dels av de reformer som tidigare beslutats eller aviserats. En översiktlig redogörelse lämnas även för den offentliga sektorns finanser i avsnitt 4.5.

Beräkningarna för 2007–2010 baseras på gällande regler och på beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter, men som ändå påverkar statens lånebehov (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgälds- kontoret), redovisas också i detta kapitel.

4.2Finanspolitiskt ramverk

Behovet av ett finanspolitiskt ramverk

Finanspolitikens syfte är att skapa goda betingelser för tillväxt och sysselsättning genom väl avvägd ekonomisk politik inom ramen för långsiktigt hållbara offentliga finanser. Den

förda politiken ska bidra till en effektiv användning av ekonomins resurser, en stabil konjunkturutveckling och en rimlig fördelning av inkomster och förmögenheter mellan individer och generationer. Som stöd för politiken behövs ändamålsenliga mål och processer, dvs. ett finanspolitiskt ramverk.

För att skapa förutsättningar för långsiktighet i den ekonomiska politiken och budgetpolitiken infördes i mitten av 1990-talet en avsevärt stramare budgetprocess än tidigare. Det fleråriga utgiftstaket för staten etablerades som en viktig del av budgetpolitiken och sedan 2000 beslutar riksdagen om ett mål för den offentliga sektorns sparande, det s.k. överskottsmålet.

Att ett ramverk har betydelse för den offentliga ekonomins utveckling, och därmed samhällsekonomin som helhet, styrks av internationella studier och erfarenheterna sedan mitten av 1990-talet då det nuvarande ramverket började att utformas. Regeringen har såväl i budgetpropositionen för 2007 som i 2007 års ekonomiska vårproposition angett att erfaren- heterna av det finanspolitiska ramverket i huvudsak är goda. En god budgetdisciplin har bidragit till stärkt kontroll av de offentliga finanserna och därmed förbättrat förut- sättningarna för ekonomisk tillväxt. De offentliga finanserna har förstärkts påtagligt under de år ramverket har varit i kraft. Underskotten på 1990-talet har ersatts av ett genomsnittligt överskott under perioden 2000– 2006 motsvarande 1,1 procent av BNP. Utgifter och inkomster har kunnat minska som andel av BNP.

75

PROP. 2007/08:1

Samtidigt som det finns starka skäl att i allt väsentligt behålla nuvarande ramverk finns det vissa delar som har fungerat mindre bra, bl.a. har tidsperspektivet förkortats och det har varit otydligt på vilket sätt utgiftstaket för staten stödjer överskottsmålet. Sedan början av 2000- talet har även tillämpningen av principer och regler för budgetering och redovisning på stats- budgeten skett på ett sätt som innebär att utgiftstakets avsedda funktion som budget- restriktion inte tillåtits verka fullt ut. Detta har medfört att utrymmet under utgiftstaket för staten har kunnat utökas. De problem och brister som uppmärksammats visar att det alltid finns en risk för att stödet för regler och processer avtar med tiden. Detta kan leda till utgiftsökningar som försvagar de offentliga finanserna på sikt, och som därigenom även minskar trovärdigheten för ramverket som helhet. Kritik mot svagheter och otydligheter i det finanspolitiska ramverket har framförts av bl.a. OECD och IMF.F10F Riksrevisionen har i ett antal granskningar lämnat rekommendationer till regeringen om att förbättra bl.a. uppföljningen av överskottsmålet och de makroekonomiska underlagen.F11F

Förstärkningar av ramverket

Regeringen har påbörjat arbetet med att förbättra och förstärka det finanspolitiska ram- verket så att det blir mer ändamålsenligt, effektivt och tydligt. En viktig utgångspunkt är att de offentliga finanserna ska kunna möta framtida demografiska förändringar med en ökad andel äldre i befolkningen. Ett viktigt motiv för förändringar är även att öka öppen- heten och tydligheten i finanspolitiken. Ett antal steg har tagits i denna riktning genom att regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition redovisade sin syn på vilka principiella över- väganden som kommer att ligga till grund för ramverket och hur finanspolitiken bör följas upp.

10Se bl.a. OECD Economic Surveys – Sweden 2005, och Sweden – Staff Report for the 2005 Article IV Consultation, IMF.

11Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006:27) samt Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR2006:23).

Finansutskottet välkomnar regeringens arbete med att göra det finanspolitiska ramverket tydligare, öppnare och stramare i syfte att säker- ställa långsiktigt hållbara finanser (bet. 2006/07:FiU20). Av utskottets ställningstagande framgår även att den grundläggande in- ställningen om vikten av att ha god och långsiktigt hållbar ordning på de offentliga finanserna har ett brett stöd i riksdagen. Vidare ser utskottet positivt på regeringens planer att inrätta ett finanspolitiskt råd med ett brett upp- drag att utvärdera den förda finanspolitiken och bedöma hur den förhåller sig till målen.

Överskottsmålet

I 2007 års ekonomiska vårproposition redo- visades fyra huvudsakliga motiv för överskotts- målets utformning:

De offentliga finansernas långsiktiga håll- barhet.

En jämn fördelning av resurser mellan generationerna.

Ekonomisk effektivitet.

Behovet av att upprätthålla tillräckliga marginaler så att stora underskott kan undvikas i lågkonjunkturer även vid en finanspolitik som aktivt motverkar låg- konjunkturer.

Mot bakgrund av att de åldersrelaterade offentliga utgifterna framöver kommer att öka markant anser regeringen att det är av yttersta vikt att bibehålla långsiktigt starka offentliga finanser. Regeringen angav i vårpropositionen att ett överskottsmål för den offentliga sektorn om i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunk- turcykel bör upprätthållas under mandat- perioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna ska utvecklas på ett lång- siktigt uthålligt sätt. Denna bedömning står fast. Det är dock viktigt att se över vilka mål- formuleringar för finanspolitiken som i fram- tiden är de mest ändamålsenliga.

I vårpropositionen angavs även vilka huvud- sakliga indikatorer som regeringen avser att använda för uppföljning av överskottsmålet. En ny indikator introducerades för att dels ut- värdera hur den föreslagna och aviserade finans- politiken förhåller sig till målet, dels bedöma utrymmet för reformer under de närmaste åren. För dessa syften är indikatorn både framåt- och

76

bakåtblickande och beräknas som ett genomsnitt för det finansiella sparandet över sju år. Den baseras därmed på såväl utfall för de tre föregående åren som på prognoser och beräkningar för det innevarande året och de närmaste tre följande åren.

För att i efterhand utvärdera hur över- skottsmålet har uppfyllts behövs även andra indikatorer. En sådan indikator är genomsnittet för den offentliga sektorns sparande från 2000 till och med det senaste året. Som komplette- rande indikator för att mäta måluppfyllelsen används även s.k. strukturellt sparande som innebär att det finansiella sparandet justeras för konjunkturen, dvs. en bedömning av konjunk- turläget samt dess effekter på de offentliga finanserna.

En uppföljning av överskottsmålet redovisas i avsnitt 4.3.1.

Utgiftstaket för staten

Det fleråriga utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar för att uppnå överskottsmålet, dvs. att skapa förutsättningar för långsiktigt uthålliga finanser. Utgiftstaket för staten utgör ett viktigt budgetpolitiskt åtagande som främjar budgetdisciplinen och stärker trovärdigheten i den ekonomiska politiken genom att förhindra att tillfälliga inkomster används för att finansiera varaktiga utgifter. Utgiftstaket understryker även behovet av prioriteringar mellan olika utgifter och förebygger en utveckling där skatteuttaget stegvis måste höjas till följd av bristfällig utgiftskontroll.

Regeringen angav i 2007 års ekonomiska vårproposition att öppenheten och tydligheten i budgetprocessen bör öka för att stärka trovärdigheten för utgiftstaket för staten. För att kunna göra en bedömning av den önskvärda nivån på de statliga utgifterna bör en samman- vägning av följande överväganden ligga till grund för beslut om utgiftstaket för staten:

Utgångspunkten bör vara en bedömning av kommunsektorns och det offentliga ålders- pensionssystemets finansiella sparande samt den statliga sektorns inkomster som följer av den eftersträvade skattepolitiken.

Nivån bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga ut- gifternas omfattning vilket innebär att de statliga utgifterna som andel av BNP ska minska svagt.

PROP. 2007/08:1

En bedömning av konjunkturutvecklingen ska beaktas för att undvika ogynnsamma förstärkningar av konjunktursvängningar, dvs. procyklisk finanspolitik ska undvikas.

Det ska finnas en budgeteringsmarginal, dvs. en skillnad mellan det föreslagna utgiftstaket och beräkningen av de s.k. takbegränsade utgifterna, för att vid givna regler kunna hantera olika prognososäkerheter och till- fälliga variationer i utgiftsutvecklingen.

För att upprätthålla förutsägbarheten och stramheten i budgetprocessen, och därmed ge förutsättningar för en stabil utgiftsutveckling, har regeringen återinfört det treåriga utgifts- taket. En bedömning av lämpligt utgiftstak för staten för det tredje tillkommande året kommer att ingå i de ekonomiska vårpropositionerna som en väsentlig del av riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Regeringens ambition är att denna bedömning ska ligga fast och utgöra förslag till utgiftstak för staten i den följande budgetpropositionen.

Regeringen framhöll i 2007 års ekonomiska vårproposition betydelsen av att de grund- läggande principerna för budgetering och redovisning av statens inkomster och utgifter respekteras. Det innebär i korthet att stats- budgeten ska omfatta all statlig verksamhet (fullständighetsprincipen) och att samtliga utgifter och inkomster för varje enskild verksamhet ska framgå på statsbudgeten (bruttoprincipen). En transparent och konse- kvent tillämpning av principerna om fullständighet och bruttobudgetering stärker trovärdigheten för utgiftstaket och det finans- politiska ramverket som helhet. Det har dock aldrig varit möjligt att undantagslöst hävda dessa principer för statsbudgetens del. Eventuella avsteg ska motiveras väl och möjlighet till jämförbarhet ska säkerställas. Vidare lades fast att tekniska justeringar av utgiftstaket för staten syftar till att behålla en oförändrad begränsning av de offentliga utgifterna i samband med ändrad institutionell avgränsning och ansvarsfördelning inom den offentliga sektorn. Det innebär att justeringar av utgiftstaket för staten ska ske i samband med att ansvaret för ett offentligt åtagande ändras mellan staten och kommun- sektorn. Tekniska justeringar kan även föran- ledas av budgettekniska omläggningar, dvs. till följd av ändrade redovisningsprinciper m.m. En väsentlig utgångspunkt är att samma principer

77

PROP. 2007/08:1

ska ligga till grund för såväl höjningar som sänkningar av utgiftstaket för staten.

Förslag till tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2008 samt förslag till utgiftstak för staten 2009 och 2010 finns i avsnitt 4.3.3.

Det finanspolitiska rådet ska granska politiken

En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att de finanspolitiska målen följs upp på ett tydligt sätt av en extern bedömare. Regeringen har därför under 2007 inrättat ett finanspolitiskt råd med syftet att öka öppen- heten och insynen i finanspolitiken.

Det finanspolitiska rådet har fått i uppdrag att årligen följa upp om de grundläggande målen för finanspolitiken uppnås. Rådet kommer vidare att granska tydligheten i de ekonomiska propo- sitionerna samt kvaliteten i det underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet ska också verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Rådets arbete ökar också allmänhetens möjlig- heter till ansvarsutkrävande.

Rådet ska lämna sin första rapport senast den 1 maj 2008. För att rapporten ska kunna vara ett underlag för riksdagens behandling av de ekonomiska vårpropositionerna kommer rap- porten från och med 2009 att lämnas senast den 15 mars.

Fortsatt arbete för att förbättra och stärka ramverket

Regeringens arbete med att förstärka det finanspolitiska ramverket går vidare och ytterligare förslag kommer att presenteras under mandatperioden. Som framgått ovan finns ett behov att pröva vilka målformuleringar som i framtiden är ändamålsenliga för att säkerställa långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.

En viktig del i det fortsatta arbetet är därför att utveckla metoder och modeller som kan ligga till grund för analys och beslut om finans- politiken på kort och lång sikt. Ett arbete pågår inom Finansdepartementet i syfte att vidare- utveckla de långsiktiga scenarier som syftar till att visa bl.a. den demografiska utvecklingens effekter på ekonomin. Vidare pågår arbetet med Långtidsutredningen (LU08), vars slut-

betänkande kommer att överlämnas under 2008. Av betydelse för ramverket är även den översyn av lagen (1996:1059) om statsbudgeten som aviserades i vårpropositionen. Regeringen avser att genomföra denna under 2008.

De överväganden och bedömningar som regeringen presenterat avseende det finans- politiska ramverkets utformning ställer också delvis nya krav på beslutsunderlagen som lämnas till riksdagen. Ett kontinuerligt utvecklings- arbete pågår därför för att i olika avseenden fördjupa och förbättra innehållet i de ekono- miska propositionerna. Tydliga och transparenta beslutsunderlag är också en viktig förutsättning för det finanspolitiska rådets möjligheter att följa upp den förda politiken.

Riktlinjerna i den ekonomiska vårpropositionen

Riksdagen beslutade 2001 att den budgetprocess som riksdagen tillämpat sedan 1996 skulle ändras fr.o.m. 2002. För att undvika arbete med budgeten under både vår och höst skulle riksdagen på våren inte ta ställning till en preliminär fördelning av utgifterna på utgifts- områden eller till utgiftstaket för staten. Förslag till riksdagsbeslut i den ekonomiska vår- propositionen borde enligt riksdagen innehålla förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, medan själva budgetarbetet borde koncentreras till hösten (bet. 2000/01:KU23).

Huvudresultatet av den utvärdering, som på uppdrag av riksdagen, genomförts av omläggningen av budgetprocessen 2002 var att dubbelarbetet i riksdagen har minskat (bet. 2000/01:KU23, dnr Fi2006/2694). Samtidigt konstaterades att stramheten i regeringens interna budgetarbete försvagats. Erfarenheterna sedan 2002 visar även att tidsperspektiven i vårpropositionerna har kommit att förkortas samtidigt som mer detaljer än riktlinjer har presenterats.

Regeringen anser i likhet med riksdagen att det främsta syftet med den ekonomiska vårpropositionen bör vara att ge ett relevant och allsidigt underlag för riktlinjerna om den ekonomiska politiken och budgetpolitiken på medellång och lång sikt. Detaljerade förslag om reformer inom olika politikområden bör i stället ingå i budgetpropositionen eller i sär- propositioner. Utgångspunkten bör därför vara att i vårpropositionen redovisa information på en

78

nivå som liknar regeringens konvergensprogram till EU.

Regeringen avser därför att i den ekonomiska vårpropositionen i huvudsak redovisa ramar och mål för den ekonomiska politiken, prognoser och scenarier för svensk ekonomi på över- gripande nivå, de offentliga finansernas utveckling, uthållighet och kvalitet samt den strukturpolitiska inriktningen. I riktlinjerna för budgetpolitiken bör ingå en bedömning av utgiftstaket för staten för det tredje till- kommande året. Enligt 36 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska regeringen vid minst två tillfällen för riksdagen redovisa en uppföljning av statens inkomster, utgifter och lånebehov för innevarande år. En av dessa uppföljningar sker i vårpropositionen och bör även i fortsättningen ingå i denna. Som en följd av att innehållet i vår- propositionen förändras bör förslag om tilläggsbudget lämnas samtidigt som vår- propositionen, men som en särskild proposition.

Mot denna bakgrund avser regeringen att utforma den ekonomiska vårpropositionens innehåll på ett sätt som bättre överensstämmer med riksdagens intentioner, dvs. ett underlag som ska kunna ligga till grund för bedömningar av den samhällsekonomiska utvecklingen och en övergripande diskussion om den ekonomiska politikens inriktning på medellång och lång sikt.

4.3Budgetpolitiska mål

Budgetpolitiken är sedan 1997 inriktad på två övergripande och fleråriga mål: den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet) samt utgiftstaket för staten. De budgetpolitiska mål som riksdagen har beslutat ligger fast. Det betyder att:

1.den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till 1 procent av brutto- nationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel,

2.de takbegränsade utgifterna skall rymmas inom beslutade utgiftstak för staten.

Riksdagen fastställer tre år i förväg ett utgiftstak för staten, vilket sätter en övre gräns för statens utgifter. Utgiftstak föreslås i budget- propositionen. Med anledning av tekniska justeringar i denna budgetproposition föreslås

PROP. 2007/08:1

ett sänkt utgiftstak för 2008. Vidare lämnas förslag till utgiftstak för 2009 och 2010.

Regeringen lämnar även förslag till beräkning av utgiftstaket för den offentliga sektorns utgifter för de tre kommande budgetåren (se avsnitt 4.3.5)

4.3.1Uppföljning av överskottsmålet

Överskottsmålet innebär att den offentliga sektorns finansiella sparande ska uppgå till i genomsnitt 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Längden på en konjunktur- cykel är osäker och kan variera över tiden. I det följande redovisas indikatorer för bedömning av måluppfyllelsen.

Genomsnittsindikatorn

En viktig indikator för bedömningen om den föreslagna finanspolitiken ligger i linje med överskottsmålet utgörs av ett 7-årigt glidande medelvärdeF12F av det offentliga sparandet. Medel- värdet justeras för större väldefinierade engångseffekter.F13F

För 2007 beräknas genomsnittet för åren 2004–2010 uppgå till 2,3 procent av BNP. Indikatorn visar att den föreslagna inriktningen för finanspolitiken ger ett tillräckligt stort finansiellt sparande för att kunna klara en konjunkturnedgång utan att överskottsmålet äventyras.

Tabell 4.1 Finansiellt sparande, glidande 7-årigt genomsnitt

Procent av BNP

 

2004

2005

2006

2007

Genomsnitt enl.

 

 

 

 

BP2008

0,9

1,0

1,6

2,3

 

 

 

 

 

Källa: Finansdepartementet.

12Det 7-åriga medelvärdet beräknas med 3 bakåtblickande år och med 3 framåtblickande år.

13Engångseffekterna 2004 och 2005 utgörs av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 uppkommer p.g.a. nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.

79

PROP. 2007/08:1

Det strukturella sparandet

En annan indikator utgörs av det finansiella sparandet justerat för konjunkturberoende variationer i offentliga inkomster och utgifter samt för tillfälliga effekter av annan typ. Det justerade sparandet speglar den underliggande ”strukturella” nivån på sparandet.

Justeringen av sparandet för konjunkturen bygger på en bedömning av konjunkturläget samt dess effekter på de offentliga finanserna. Konjunkturläget beskrivs med det s.k. BNP- gapet, som utgör skillnaden mellan faktisk och potentiell BNP. Regeringens bedömning är att en förändring av BNP-gapet med 1 procentenhet påverkar det finansiella sparandet i offentlig sektor med i genomsnitt 0,55 procent av BNP.

Sedan 2000 har de strukturella saldona både över- och underskridit 1 procent av BNP (se tabell 4.2). Under perioden 2006–2009 bedöms BNP-gapet vara positivt. Det innebär att det strukturella sparandet beräknas vara lägre än det faktiska och uppgår 2007 till 2,2 procent av BNP. Under 2008 och 2009 beräknas det strukturella sparandet uppgå till 2,0 procent respektive 2,8 procent. När BNP-gapet sluts 2010 sammanfaller det strukturella sparandet med det faktiska sparandet och uppgår till 3,6 procent av BNP.

Utvärdering i efterhand

För en utvärdering av överskottsmålet i efterhand är genomsnitten av det faktiska sparandet för åren 2000–2006 en naturlig indi- kator. Detta genomsnitt uppgår till 1,1 procent av BNP. Efter 2000 minskade det genomsnittliga sparandet fram till och med 2004 men har därefter åter ökat. Av sparandet förklaras 0,2 procent av BNP av positiva engångseffekter av skatt från företag m.m.

pensionssparandet.F14F Det årliga målet, exklusive premiepensionssparandet, motsvarar därmed 0 procent av BNP. Enligt den prognos som redovisas i denna proposition väntas sparandet uppgå till 2,9 procent av BNP. Det årliga målet 2007 ser således ut att klaras med mycket god marginal.

Årliga mål

I enlighet med vad regeringen anförde i 2007 års ekonomiska vårproposition föreslås inte längre några årliga mål. Årliga mål för den offentliga sektorns sparande som tidigare beslutats av riksdagen ska dock utvärderas. Riksdagen har tidigare för 2007 beslutat att det finansiella sparandet i den offentliga sektorn ska uppgå till minst 1,0 procent av BNP, inklusive premie-

14 Fram till början av 2007 ingick premiepensionssparandet i den offentliga sektorns sparande. Efter beslut från EU:s statistikorgan Eurostat, redovisas premiepensionssystemets sparande numera i hushållssektorn. Justeringen har gjorts också för tidigare år.

80

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.2 Finansiellt sparande i offentlig sektor 2000–2010

Procent av BNP, om annat ej anges

 

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Finansiellt sparande, miljarder kronor

85

38

-34

-28

15

52

67

87

89

105

126

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

3,8

1,7

-1,5

-1,1

0,6

2,0

2,4

2,9

2,8

3,1

3,6

Justering för konjunkturläge

-0,8

0,1

0,2

0,5

0,1

0,1

-0,5

-0,3

-0,5

-0,3

0,0

Justering för engångseffekter1

-0,5

0,0

0,0

0,0

-0,4

-0,5

0,0

0,0

-0,3

0,0

0,0

Justering, extraordinära kapitalvinster

-0,9

-0,1

0,2

0,2

0,1

-0,2

-0,5

-0,4

0,0

0,0

0,0

Strukturellt sparande

1,6

1,7

-1,0

-0,4

0,4

1,3

1,4

2,2

2,0

2,8

3,6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande, genomsnitt från

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2000

3,8

2,8

1,4

0,7

0,7

0,9

1,1

1,3

1,5

1,7

1,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Produktionsgap, procent

1,5

-0,2

-0,4

-0,9

-0,1

-0,1

0,9

0,6

0,9

0,6

0,0

1 Engångseffekterna 2004 och 2005 förklaras av ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela eller delar av sina avsättningar till periodiseringsfonder till beskattning. Engångseffekten 2008 beror på nya regler avseende byggmoms som tillfälligt ökar momsinbetalningarna med 10 miljarder kronor.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

4.3.2Uppföljning av utgiftstaket

Fleråriga utgiftstak för staten är ett viktigt budgetpolitiskt åtagande för riksdagen och regeringen, och främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken.

De takbegränsade utgifterna omfattar 26 utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av stats- budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. omfattas inte av de takbegränsade utgifterna eftersom riksdagen och regeringen endast i begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket innebär att även myndigheternas utnyttjande av ingående anslagssparande och anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna. Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna utgörs av den s.k. budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att fungera som en buffert mot såväl makro- ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som finns kring de finansiella konsekvenserna av de beslut som fattats. Om budgeterings- marginalen tas i anspråk innebär det i regel att de offentliga finanserna försämras.

Utgiftstaket har klarats samtliga år sedan det infördes 1997. I tabell 4.3 redovisas fastställda utgiftstak för perioden 2002–2006 och utfallet för de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.3 Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006

Miljarder kronor

 

2002

2003

2004

2005

2006

Utgiftstak för

 

 

 

 

 

staten

812

822

858

870

907

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade

 

 

 

 

 

utgifter (utfall)

811,6

819,1

855,6

864,3

895,2

 

 

 

 

 

 

Budgeterings-

 

 

 

 

 

marginal

0,4

2,9

2,4

5,7

11,8

 

 

 

 

 

 

4.3.3Utgiftstak för staten

Nivån på utgiftstaket för respektive år beslutas tre år i förväg. Mer betydande förändringar i förutsättningarna efter att ett utgiftstak fast- ställts kan föranleda tekniska justeringar av utgiftstaket. Tekniska justeringar av utgiftstaket kan bland annat motiveras av förändringar som inte har någon effekt på de konsoliderade utgifterna för den offentliga sektorn, men som ändå påverkar storleken på de takbegränsade utgifterna (se avsnitt 4.2). Tekniska justeringar syftar till att utgiftstaket ska utgöra en lika stram begränsning för de offentliga utgifterna efter justeringen som före de förändringar som föranleder justeringen.

De tekniska justeringar som motiverar en förändring av det av riksdagen fastslagna utgiftstaket för staten för 2007 och 2008 framgår av tabell 4.4.

81

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2007–2010

Miljarder kronor

 

2007

2008

2009

2010

Utgiftstak för staten

938

971

1 003

1 033

 

 

 

 

 

Europeiska regionala

 

 

 

 

utvecklingsfonden, medel

 

 

 

 

i territoriella program

 

 

 

 

flyttar utanför

 

 

 

 

statsbudgeten

 

-0,05

-0,10

-0,10

 

 

 

 

 

Reglering statligt

 

 

 

 

utjämningsbidrag till

 

 

 

 

kommuner för LSS-

 

 

 

 

kostnader

0,12

0,12

0,12

0,12

 

 

 

 

 

Reglering

 

 

 

 

kommunalekonomisk

 

 

 

 

utjämning p.g.a.

 

 

 

 

avskaffad fastighetsskatt

 

 

 

 

på bostäder

 

-12,06

-12,06

-12,06

 

 

 

 

 

Reglering

 

 

 

 

kommunalekonomisk

 

 

 

 

utjämning t.f.a. minskad

 

 

 

 

avdragsrätt

 

 

 

 

pensionssparande

 

-0,90

-0,90

-0,90

 

 

 

 

 

Premiepensionsutgift

 

 

 

 

redovisas i

 

 

 

 

hushållsektorn

-0,45

-0,77

-1,27

-1,98

 

 

 

 

 

Jämställdhetsbonus på

 

 

 

 

statsbudgetens

 

 

 

 

inkomstsida

 

-0,04

-0,19

-0,25

 

 

 

 

 

Summa tekniska

 

 

 

 

justeringar

-0,33

-13,71

-14,40

-15,17

 

 

 

 

 

Summa tekniska

 

 

 

 

justeringar (avrundat)

0

-14

-14

-15

 

 

 

 

 

Förslag till utgiftstak för

 

 

 

 

staten

938

957

989

1 018

 

 

 

 

 

Inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden avser regeringen att hantera medlen i de territoriella program där svenska myndigheter administrerar utbetalningar av EU- medel för andra deltagande länders räkning utanför statsbudgeten. Ändringen aviserades i 2007 års ekonomiska vårproposition och motiverar en sänkning av utgiftstaken.

Beräkningen av omslutningen i det kommunala kostnadsutjämningssystemet för verksamhet enligt lagen (1993:287) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är högre än motsvarande beräkning i budget- propositionen för 2007. Ökningen av de tak- begränsade utgifterna motsvaras av en prognostiserad ökning av kommunernas avgifter till staten och påverkar därför inte den offentliga sektorns finansiella sparande. Förändringen motiverar därmed en höjning av utgiftstaken. Motsvarande tekniska justeringar har gjorts

tidigare i samband med att omslutningen i utjämningssystemet förändrats.

Införandet av en kommunal fastighetsavgift minskar statens inkomster samtidigt som kommunernas inkomster ökar. I denna proposition föreslår regeringen därför att anslaget 48:1 kommunalekonomisk utjämning minskar med det belopp som motsvarar den kommunala fastighetsavgiften 2008. Om- läggningen motiverar en teknisk sänkning av utgiftstaket.

I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserades en begränsning av avdragsrätten för pensionssparande till högst 12 000 kronor per år. Detta leder till att kommunsektorn får ökade skatteintäkter. Därför föreslås en minskning av anslaget 48:1 kommunal- ekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Förändringen motiverar att utgifts- taken sänks.

Utbetalningar från premiepensionssystemet till pensionärer redovisas inte längre under utgiftstaket för staten. EU:s statistikorgan har beslutat att sparandet i premiepensionssystemet från och med 2007 ska redovisas i national- räkenskapernas hushållssektor. Den insti- tutionella förändringen motiverar att utgifts- taken sänks.

Regeringen aviserar i denna proposition att en jämställdhetsbonus vid föräldraledighet införs. Bonusen, vilken innebär att en arbetande förälder kan erhålla en bonus under förut- sättning att föräldrarna delar på uttaget av föräldrapenning, avsågs ursprungligen bli utformad som en skattereduktion. En sådan lösning innebär dock ett ingrepp i inkomst- taxeringen och lagstiftningsprocessen är mer komplicerad och tidskrävande. Bonusen ut- formas därför i stället som en kreditering av individens skattekonto. Oavsett utformning minskar statens inkomster i samma omfattning. Enligt principerna för bruttobudgetering på statsbudgeten bör en lösning med kreditering av individens skattekonto följas av en sänkning av utgiftstaken för staten.

Sammantaget motiverar dessa förändringar i enlighet med regeringens bedömning i 2007 års ekonomiska vårproposition att utgiftstaken för 2008–2010 sänks. I enlighet med tillämpad praxis avrundas de tekniska årsvisa justeringarna till hela miljarder kronor.

I tabell 4.5 redovisas av riksdagen fastställda utgiftstak för 2007 och 2008 samt de utgiftstak

82

som regeringen nu föreslår för 2008, 2009 och 2010. Därtill redovisas budgeteringsmarginalen, som är skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna.

Tabell 4.5 Utgiftstak för staten 2007–2010

Miljarder kronor

2007

2008

2009

2010

Av riksdagen beslutade

 

 

 

 

utgiftstak

938

971

 

 

 

 

 

 

 

Regeringens förslag till

 

 

 

 

utgiftstak

 

957

989

1 018

 

 

 

 

 

Årlig förändring

31

19

32

29

 

 

 

 

 

Utgiftstak procent av BNP

31,1

30,0

29,4

28,9

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

919

928

949

984

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

 

 

 

 

procent av BNP

30,5

29,1

28,2

27,9

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

19,4

29,0

40,4

33,9

 

 

 

 

 

Utgiftstak för staten 2008

Regeringens förslag: För 2008 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 957 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen föreslår i denna budgetproposition förändringar som motiverar tekniska justeringar av utgifts- taket för 2008. Regeringen anser därför att det tidigare fastställda utgiftstaket för 2008 minskas med 14 miljarder kronor och fastställs till 957 miljarder kronor.

Utgiftstak för staten 2009 och 2010

Regeringens förslag: För 2009 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålders- pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 989 miljarder kronor.

För 2010 fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 1 018 miljarder kronor.

Skälen för regeringens förslag: I budget- propositionen för 2007 presenterade regeringen en bedömning av utgiftstaket för 2009. I 2007 års ekonomiska vårproposition presenterade

PROP. 2007/08:1

regeringen en bedömning av utgiftstaket för såväl 2009 som 2010. Med undantag för de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition är förslagen till utgiftstak för staten som redovisas för 2009 och 2010 oförändrade jämfört med regeringens tidigare bedömningar.

Regeringens förslag till utgiftstak för 2009 och 2010 tar sin utgångspunkt i en bedömning av kommunsektorns och ålderspensions- systemets finansiella sparande samt de stats- inkomster som följer av den föreslagna och eftersträvade skattepolitiken. Överskotten för den offentliga sektorn bedöms i denna propo- sition till 3,1 procent av BNP 2009 och 3,6 procent av BNP 2010. De nu föreslagna utgiftstaken innebär, givet nuvarande ekono- miska antaganden och bedömningar, att målet om 1 procents överskott i offentlig sektor i genomsnitt över en konjunkturcykel kommer att överträffas (se avsnitt 4.3.1). Regeringen gör avvägningen att överskottsmålet bör överträffas eftersom det är viktigt att undvika en procyklisk finanspolitik.

Regeringen uttalade i såväl budget- propositionen för 2007 som i 2007 års ekonomiska vårproposition att de statliga ut- gifterna som andel av BNP ska minska svagt. De nu föreslagna utgiftstaken och beräknade takbegränsade utgifter minskar som andel av BNP under såväl 2009 som 2010.

Den gynnsamma utgiftsutvecklingen förklaras bl.a. av att utgifterna för transfereringar växer långsamt i förhållande till BNP till följd av utvecklingen på arbetsmarknads- och ohälso- området. År 2009 är budgeteringsmarginalen tillfälligt ca 9 miljarder kronor högre än normalt eftersom EU-avgiften 2009 beräknas bli lägre till följd av Europeiska rådets beslut om långtids- budgeten. Enligt nuvarande prognos kommer nedsättningar av EU-avgiften för 2007–2009 Sverige tillgodo under 2009. Storleken på budgeteringsmarginalen för 2010 är i linje med vad regeringen bedömer vara nödvändigt för att vid givna regler täcka prognososäkerhet och tillfälliga variationer i utgiftsutvecklingen på tre års sikt. Om konjunkturen viker oväntat snabbt eller om utgifterna för transfereringssystemen inte utvecklas enligt nuvarande bedömning kan utgiftsläget snabbt försämras. Tidigare erfaren- heter visar att omslag i ekonomin kan komma plötsligt och inte alltid i sin helhet fångas upp av prognosmodeller.

83

PROP. 2007/08:1

Sammantaget anser regeringen att utgiftstak på 989 miljarder kronor för 2009 och 1 018 miljarder kronor för 2010 är lämpliga med hänsyn tagen till konjunkturutvecklingen, de offentliga finansernas uthållighet samt regeringens mål om att utgifterna ska minska svagt som andel av BNP. Vidare ger föreslagna utgiftstak en tillräcklig budgeteringsmarginal för den osäkerhet om utgiftsutvecklingen som finns på tre års sikt.

4.3.4Utgiftsramar för 2008

Regeringens förslag: Utgifterna för 2008 fördelas på utgiftsområden enligt tabell 4.6.

Beräkningen av förändring av anslags- behållningar under 2008 enligt tabell 4.6 godkänns.

Beräkningen av utgifter för ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten för 2008 enligt tabell 4.6 godkänns.

Skälen för regeringens förslag: I enlighet med bestämmelsen i 3 kap. 2 § riksdagsordningen (RO) ska förslaget till statsbudget innehålla en fördelning av anslagen på utgiftsområden. Regeringens förslag till ramar för 2008 redovisas i tabell 4.6. En närmare redovisning av utgifts- ramarna för 2008, och av förslaget om preliminär fördelning av utgifterna per utgiftsområde för 2009 och 2010, finns i kapitel 7.

Tabell 4.6 Utgiftsramar 2008

Tusental kronor

Utgiftsområde

Utgiftsram 2008

1

Rikets styrelse

10 937 659

 

 

 

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 105 694

 

 

 

3

Skatt, tull och exekution

9 175 600

 

 

 

4

Rättsväsendet

31 380 237

 

 

 

5

Internationell samverkan

1 654 966

 

 

 

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

43 880 510

 

 

 

7

Internationellt bistånd

27 702 071

 

 

 

8

Migration

6 145 413

 

 

 

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

50 754 889

 

 

 

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

handikapp

117 999 388

 

 

 

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

42 948 000

 

 

 

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

66 696 808

 

 

 

13

Arbetsmarknad

61 760 699

 

 

 

14

Arbetsliv

1 195 617

 

 

 

15

Studiestöd

20 297 353

 

 

 

16

Utbildning och universitetsforskning

46 373 839

 

 

 

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 109 728

 

 

 

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning

 

 

och byggande samt konsumentpolitik

1 808 637

 

 

 

19

Regional utveckling

3 350 174

 

 

 

20

Allmän miljö- och naturvård

4 721 620

 

 

 

21

Energi

2 838 002

 

 

 

22

Kommunikationer

35 760 092

 

 

 

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

näringar

17 432 385

24

Näringsliv

4 848 563

 

 

 

25

Allmänna bidrag till kommuner

64 519 511

 

 

 

26

Statsskuldsräntor m.m.

40 757 000

 

 

 

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

30 121 940

 

 

 

 

Minskning av anslagsbehållningar

1 326 173

 

 

 

 

Summa utgiftsområden1

767 602 568

 

Summa utgiftsområden exkl.

 

 

statsskuldsräntor

726 910 568

 

Ålderspensionssystemet vid sidan av

 

 

statsbudgeten

201 093 000

 

Takbegränsade utgifter

928 003 568

 

Budgeteringsmarginal

28 996 432

 

 

 

 

Utgiftstak för staten

957 000 000

1 Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

84

4.3.5Beräkning av den offentliga sektorns utgifter

Regeringens förslag: Taket för den offentliga sektorns utgifter beräknas till 1 506 miljarder kronor 2008, 1 567 miljarder kronor 2009 och 1 623 miljarder kronor 2010.

Skälen för regeringens förslag: Principen om kommunalt självstyre innebär att kommuner och landsting själva fattar beslut om sina utgifter. Riksdagen fastställer därför inte ett tak för den offentliga sektorns utgifter utan godkänner endast en beräkning. Nivån på taket för den offentliga sektorns utgifter är på sikt avgörande för det totala skatteuttaget. I tabell 4.7 redovisas beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter.

Taket för den offentliga sektorns utgifter utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Räntor på stats- skulden ingår inte i beräkningen. I beräkningen elimineras även interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn samt mellan staten och ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommunsektorn samt av statliga ålderspensionsavgifter.

I jämförelse med beräkningen i budget- propositionen för 2007 har beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter reviderats upp med 17 miljarder kronor 2008. Detta beror främst på ökade konsumtionsutgifter till följd av bl.a. nya löneavtal för kommun- och landstings- anställda.

Som andel av BNP beräknas taken för den offentliga sektorns utgifter minska kontinuerligt mellan 2005 och 2010, från 49,3 till 46,0 procent. Detta är främst en följd av att utgiftstaken för staten minskar som andel av BNP under denna period (se avsnitt 4.3.3).

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.7 Utfall och tak för den offentliga sektorns utgifter 2005–2010

Miljarder kronor

 

Utfall

 

Beräkning

 

 

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Utgiftstak för

 

 

 

 

 

 

staten

870

907

938

957

989

1 018

 

 

 

 

 

 

 

Kommunsektorn

585

619

656

696

726

755

 

 

 

 

 

 

 

Interna

 

 

 

 

 

 

transaktioner

–137

–143

–153

–146

–148

–150

 

 

 

 

 

 

 

Tak för den

 

 

 

 

 

 

offentliga

 

 

 

 

 

 

sektorns

 

 

 

 

 

 

utgifter

1 318

1 383

1 441

1 506

1 567

1 623

 

 

 

 

 

 

 

Procent av BNP

49,3

48,8

47,8

47,2

46,6

46,0

 

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför ej alltid med summan. Anm.: Utfallet för 2006 har reviderats upp jämfört med vad som presenterades i budgetpropositionen för 2007. Även beräkningen för 2007 har reviderats upp jämfört med vad som då presenterades. Revideringarna avser främst en ökning av utgifter i kommunsektorn, bland annat till följd av att utfallet för kommunsektorns investeringar reviderats upp för 2006 i nationalräkenskaperna. Detta har även medfört att prognosen för kommunsektorns investeringar reviderats upp för 2007.

4.4Statsbudgetens utveckling

4.4.1Statsbudgetens inkomster

Statsbudgetens inkomster, vilka redovisas i tabell 4.8, består av statens skatteinkomster och statens övriga inkomster.

85

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.8 Statsbudgetens inkomster 2005–2010

Miljarder kronor

 

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Skatteinkomster

743,4

806,5

829,8

809,3

843,3

885,9

varav

 

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

759,9

800,0

810,8

823,4

856,6

897,2

Periodiseringar

-16,5

6,5

19,0

-14,1

-13,3

-11,3

Övriga inkomster

2,5

3,8

78,3

62,3

49,3

55,0

varav

 

 

 

 

 

 

Statens verksamhet

27,2

43,4

63,8

44,0

40,3

41,0

Försåld egendom

6,7

0,1

50,0

50,0

50,0

50,0

Återbetalning av lån

2,3

2,1

2,1

1,9

1,8

1,7

Kalkylmässiga ink.

8,8

7,8

8,1

8,9

9,2

9,4

Bidrag från EU

12,6

12,4

12,7

12,5

11,6

12,0

Avräkningar

-41,5

-48,4

-50,3

-52,5

-63,4

-58,8

Utgifter skattekontot

-13,6

-13,7

-8,0

-2,6

-0,2

-0,3

Statsbudgetens

 

 

 

 

 

 

inkomster

745,8

810,3

908,1

871,6

892,6

940,9

Procent av BNP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Skatteinkomster

27,8

28,5

27,6

25,4

25,1

25,1

Övriga inkomster

0,1

0,1

2,6

2,0

1,5

1,6

Statsbudgetens

 

 

 

 

 

 

inkomster

27,9

28,6

30,2

27,3

26,5

26,7

Differens mot 2007 års ekonomiska vårproposition i miljarder kronor

Skatteinkomster

0,0

0,1

27,1

4,8

-8,4

-10,0

varav

 

 

 

 

 

 

Skatteintäkter

0,1

6,9

20,5

1,0

-4,5

-4,9

Periodiseringar

-0,1

-6,9

6,6

3,8

-3,9

-5,1

Övriga inkomster

0,0

-0,1

-2,6

-0,7

-3,5

-2,2

varav

 

 

 

 

 

 

Statens verksamhet

0,0

0,0

-1,8

-0,8

-2,9

-2,1

Försåld egendom

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

0,0

Återbetalning av lån

0,0

0,0

0,1

0,0

0,0

0,0

Kalkylmässiga ink.

0,0

0,0

-0,4

0,8

0,7

0,4

Bidrag från EU

0,0

0,0

-1,4

-1,4

-1,2

-1,3

Avräkningar

0,0

-0,1

0,7

0,6

0,1

1,0

Utgifter skattekonto

0,0

0,0

0,2

0,0

-0,2

-0,3

Statsbudgetens

 

 

 

 

 

 

inkomster

0,0

0,0

24,5

4,1

-11,9

-12,2

Statens skatteinkomster är statens skatteintäkter korrigerade för uppbörds- och betalnings- förskjutningar. Detta innebär att skatte- inkomsterna är kassamässiga, dvs. att de utgörs av betalningsflöden som kan avse flera olika inkomstår.

Skatteintäkterna ökar svagare 2007 och 2008 jämfört med 2009 och 2010. För 2007 förklaras det framför allt av genomförda skattesänkningar medan det 2008 förklaras av lägre intäkter från

hushållens kapitalvinster samt de i denna proposition aviserade ändringarna inom skatte- området. De beloppsmässigt största ändringarna utgörs av det utökade jobbskatteavdraget och avskaffandet av den statliga fastighetsskatten på bostäder. Åren 2009 och 2010 ökar intäkterna med 4,0 respektive 4,7 procent.

Periodiseringar av skatter ökar skatte- inkomsterna med 19 miljarder kronor 2007 medan de minskar inkomsterna 2008–2010 med mellan 11 och 14 miljarder kronor.

Förutom aktieutdelningar, avräkningar i anslutning till skattesystemet och utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida är övriga inkomster tämligen stabila under samtliga år. Inkomsterna, dvs. exklusive avräkningar och utgifter, beräknas till 137 miljarder kronor 2007 och följande år till mellan 113 och 117 miljarder kronor. De lägre inkomsterna 2008–2010 förklaras framför allt av tillfälligt höga aktie- utdelningar 2007. Avräkningar i anslutning till skattesystemet avser till största delen den mervärdesskatt som statliga myndigheter räknar av samt kompensation av mervärdesskatt till kommunsektorn. Utgifter som redovisas på inkomstsidan minskar från 8 miljarder kronor 2007 till 0,3 miljarder kronor 2010.

Jämfört med beräkningen i 2007 års ekonomiska vårproposition är det framför allt statsbudgetens skatteinkomster som har reviderats. År 2007 har inkomsterna justerats upp med 27 miljarder kronor främst till följd av högre skatt på kapital och större betalnings- förskjutningar. I denna proposition aviserade regeländringar inom skatteområdet beräknas 2008 minska statens skatteinkomster med 5 miljarder kronor och från och med 2009 med 15 miljarder kronor per år. Det lägre beloppet 2008 förklaras av en tillfällig inkomstökning till följd av ändrade uppbördsregler för mervärdes- skatt. År 2008 är skatteinkomsterna upp- justerade med 5 miljarder kronor medan de justerats ned med 8,5 respektive 10 miljarder kronor 2009 och 2010. Se kapitel 6 Inkomster, för en utförligare redovisning av utvecklingen av skatteintäkterna.

4.4.2Statsbudgetens utgifter

Statsbudgetens utgiftssida indelas i 27 utgiftsområden, minskning av anslags- behållningar, myndigheters m.fl. in- och utlåning

86

i Riksgäldskontoret samt kassamässig korri- gering (inklusive överföring från AP-fonden).

Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds- räntor beräknas öka med 33 miljarder kronor under perioden 2006–2010. Utgifterna minskar därmed, uttryckt som andel av bruttonational- produkten (BNP) med 4,1 procentenheter.

Utgifterna för statsskuldsräntor beräknas minska med 15 miljarder kronor under perioden 2006–2010, vilket beror på den kraftiga minskningen av statsskulden. Statsbudgetens totala utgifter, dvs. inklusive statsskuldsräntor, beräknas öka med cirka 18 miljarder kronor mellan 2006 och 2010.

Tabell 4.9 Statsbudgetens utgifter 2006–2010

Miljarder kronor och procent av BNP

 

Utfall

Prognos

 

 

 

 

2006

 

2007

2008

2009

2010

Utgifter exkl.

 

 

 

 

 

 

statsskuldsräntor1

716,1

730,4

726,9

730,0

748,9

Procent av BNP

25,3

24,3

22,8

21,7

21,2

 

 

 

 

 

 

Statsskuldsräntor

49,5

42,1

40,7

35,2

34,5

Procent av BNP

1,7

1,4

1,3

1,0

1,0

 

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens

 

 

 

 

 

 

utgifter

765,5

772,5

767,6

765,1

783,4

Procent av BNP

27,0

25,7

24,1

22,7

22,2

 

 

 

 

 

 

 

Ålderspensionssystemet

 

 

 

 

 

 

vid sidan av

 

 

 

 

 

 

statsbudgeten

179,1

188,2

201,1

218,6

235,3

Procent av BNP

6,3

6,2

6,3

6,5

6,7

 

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade

 

 

 

 

 

 

utgifter2

895,2

918,6

928,0

948,6

984,1

Procent av BNP

31,6

30,5

29,1

28,2

27,9

 

 

 

 

 

 

Budgeteringsmarginal

11,8

19,4

29,0

40,4

33,9

 

 

 

 

 

 

Utgiftstak

907

938

957

989

1 018

1Inklusive förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit.

2Statsbudgetens utgifter (exklusive statsskuldsräntor) och ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Takbegränsade utgifter 2006–2010

De utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten består dels av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor, dels av utgifter för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. I tabell 4.9 redovisas de tak- begränsade utgifterna för perioden 2006–2010.

De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt med 22 miljarder kronor per år under beräkningsperioden, men uttryckt som andel av BNP beräknas de takbegränsade utgifterna minska med 3,7 procentenheter under perioden. Ålderspensionssystemets utgifter beräknas öka med 56 miljarder kronor under perioden 2006– 2010 till följd av ett ökat antal pensionärer med

PROP. 2007/08:1

inkomstgrundad pension samt högre inkomst- index och medelersättning. Tillsammans med ökningen av statsbudgetens utgifter exklusive statsskuldsräntor (33 miljarder kronor) beräknas de takbegränsade utgifterna därmed öka med cirka 89 miljarder kronor under perioden 2006– 2010.

Med hänsyn tagen till tekniska förändringar på cirka 13 miljarder kronor 2008 och cirka 1 miljard kronor 2009 och 2010, som har föranlett justeringar av utgiftstaket för staten, beräknas de takbegränsade utgifterna öka med 103 miljarder kronor mellan 2006 och 2010 (se tabell 4.10). Som andel av BNP beräknas de för tekniska förändringar justerade takbegränsade utgifterna minska med 3,7 procentenheter under perioden. De takbegränsade utgifterna ökar i genomsnitt med 26 miljarder kronor per år under beräkningsperioden när tekniska för- ändringar beaktats.

I tabell 4.10 redovisas de huvudsakliga faktorerna bakom förändringen av de tak- begränsade utgifterna.

Pris- och löneomräkning av anslag för förvaltnings- och investeringsändamål ökar utgifterna med mellan 2 och 6 miljarder kronor per år. Att ökningen är större 2009 och 2010 än 2006–2008 beror främst på högre löneökningar. Omräkningen för ett visst år baseras på pris- och löneutvecklingen två år tidigare.

Övriga makroekonomiska förändringar utgörs av makroekonomiska effekter på stats- budgetens utgifter, såsom effekter av högre prisbasbelopp, inkomstindex, timlön, bruttonationalinkomst och förändrad arbets- löshet. De takbegränsade utgifterna beräknas öka med i genomsnitt 15 miljarder kronor per år under perioden 2006–2010 till följd av makroekonomiska förändringar. En stor del av denna ökning förklaras av att pensionerna är indexerade. Det vill säga att de inkomst- grundande pensionerna följer inkomstindex, som i sin tur i huvudsak följer den genomsnittliga löneutvecklingen. Garanti- pensionerna följer konsumentprisindex genom prisbasbeloppet. Den relativt sett låga utgiftseffekten av makroekonomiska för- ändringar 2007 beror i huvudsak på den låga pris- och löneutvecklingen under 2006.

Redan beslutade, nu föreslagna och aviserade anslagsökningar beräknas öka utgifterna under utgiftstaket med sammantaget cirka 64 miljarder kronor mellan 2007 och 2010. Det förklaras

87

PROP. 2007/08:1

främst av åtgärder för att skapa fler jobb, bryta utanförskapet och gynna företagande.

Redan beslutade samt nu föreslagna och aviserade anslagsminskningar beräknas minska utgifterna under utgiftstaket för staten med cirka 64 miljarder kronor under perioden. Det innebär att alla reformer på utgiftssidan är finansierade fullt ut genom utgiftsbesparingar. Anslags- ökningarnas och anslagsminskningarnas budgeteffekter redovisas mer detaljerat i avsnitt 4.4.4 och 7.4.2.

På grund av att det nya beslutet om EU- budgetens finansiering inte beräknas träda i kraft förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för 2007 och 2008, beräknas EU-avgiften bli 11 miljarder kronor lägre 2009 än 2008. Detta förklaras främst av att beslutet innehåller reduktioner av den svenska EU-avgiften, som kassamässigt dock inte kommer Sverige till del förrän 2009.

Antalet pensionärer ökar vilket förklarar större delen av utgiftsökningen 2008–2010 under rubriken Övrigt.

Tabell 4.10 Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år 2007–2010

Miljarder kronor

Förändring

2007

2008

2009

2010

2006–2010

Utgiftstak

31

19

32

29

111

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter

23

9

21

36

89

 

 

 

 

 

 

Tekniska förändringar

0

13

1

1

14

 

 

 

 

 

 

Takbegränsade utgifter justerade för tekniska förändringar

23

23

21

36

103

 

 

 

 

 

 

Förklaras av:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pris- och löneomräkning

3

2

5

6

15

 

 

 

 

 

 

Övriga makroekonomiska förändringar

7

15

19

20

61

 

 

 

 

 

 

Anslagsökande reformer1

47

10

5

1

64

 

 

 

 

 

 

Anslagsminskande reformer

-33

-18

-8

-5

-64

 

 

 

 

 

 

Förändrad EU-avgift

0

3

-11

8

0

 

 

 

 

 

 

Övrigt (volymer, förändring av anslagsbehållningar, m.m.)

-2

10

10

6

26

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan. 1 Exklusive lånefinansierade investeringar.

88

4.4.3Statsbudgetens saldo och statsskulden

Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att under 2008 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning.

Beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2008 enligt tabell 4.11 godkänns.

Beräkningen av den kassamässiga korri- geringen för 2008 enligt tabell 4.11 godkänns.

Statsbudgetens saldo

Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten ska statsbudgeten omfatta alla inkomster och utgifter samt andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att statsbudgetens saldo ska överensstämma med statens lånebehov redovisas även Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning och en kassamässig korrigering på statsbudgeten.

Ett budgetunderskott innebär att ett lika stort lånebehov uppstår och att statsskulden normalt sett ökar. På motsvarande sätt innebär ett budgetöverskott ett negativt lånebehov (positivt saldo) och normalt sett en minskning av statsskulden. Statsskuldens utveckling påverkas emellertid även av utvecklingen på de finansiella marknaderna, till exempel valutakurs- förändringar.

För 2007 prognostiseras statsbudgetens saldo till 135 miljarder kronor, det vill säga ett betydande budgetöverskott (se tabell 4.11). Detta är en förbättring med 28 miljarder kronor jämfört med prognosen i 2007 års ekonomiska vårproposition, vilken främst förklaras av förändringar på inkomstsidan.

De kassamässiga inkomsterna prognostiseras att bli cirka 25 miljarder kronor högre än i vårpropositionen. Förändringen förklaras till största delen av ökade skatteintäkter, främst högre kapitalskatter, och större betalnings- förskjutningar. De totala utgifterna progno- stiseras att bli 3 miljarder kronor lägre än i vårpropositionen. Utgifterna förväntas bli betydligt lägre än tidigare beräknat inom utgifts- områdena 2 Samhällsekonomi och finans- förvaltning, 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt 13 Arbetsmarknad.

För 2008 beräknas ett budgetöverskott på 91 miljarder kronor, vilket är en ökning med

PROP. 2007/08:1

27 miljarder kronor jämfört med beräkningen i vårpropositionen. Även för 2009 och 2010 har statsbudgetens saldo förstärkts och beräknas nu till 116 miljarder kronor respektive 147 miljarder kronor. För perioden 2008–2010 görs be- dömningen att både inkomsterna och de totala utgifterna minskar jämfört med vår- propositionen.

I beräkningarna antas inkomster av försåld egendom uppgå till 50 miljarder kronor per år under perioden 2007–2010.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets ut- och inlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas ränte- kontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel samt Centrala studie- stödsnämndens (CSN) nettoupplåning för finansiering av studielån.

Inbetalningar av premiepensionsmedel placeras tillfälligt på ett konto i RGK fram till dess att de definitiva pensionsrätterna fastställts och tillgodoförs på pensionsspararnas konton hos Premiepensionsmyndigheten (PPM). Under perioden 2007–2010 beräknas de årliga in-

betalningarna

successivt

öka

från

28

till

32 miljarder kronor.

 

 

 

 

RGK:s nettoutlåning till CSN beräknas uppgå

till 5,7 miljarder kronor

i

år och

cirka

5,5 miljarder

kronor årligen

under

perioden

2008–2010.

För 2007 prognostiseras nettoutlåningen för infrastruktursatsningar bli -5,2 miljarder kronor, vilket är 9,2 miljarder kronor lägre än prognosen i vårpropositionen. Förändringen förklaras främst av den amortering om 10 miljarder kronor av Banverkets och Vägverkets låneskuld för infrastrukturinvesteringar som regeringen föreslår på tilläggsbudget i denna proposition. Detta medför att de årliga amorteringarna fr.o.m. 2008 minskar i omfattning och därmed ökar nettoutlåningen med drygt 1 miljard kronor per år under prognosperioden jämfört med vårpropositionen.

Kassamässig korrigering

En kassamässig korrigering kan uppstå på statsbudgeten om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår. Det kan också förekomma transaktioner över stats- verkets checkräkning som inte har sin

89

PROP. 2007/08:1

motsvarighet på anslag eller inkomsttitlar eller

 

 

 

 

vice versa.

 

 

 

 

 

För 2007 beräknas den kassamässiga korri-

 

 

 

 

geringen uppgå till -0,7 miljarder

kronor. Det

 

 

 

 

förklaras främst av förskjutningar av EU-stöd

 

 

 

 

inom jordbruksområdet. Under

2007–2010

 

 

 

 

uppstår även poster på den kassamässiga

 

 

 

 

korrigeringen till följd av att RGK under 2007

 

 

 

 

övertagit gäldenärsansvaret för Venantius AB:s

 

 

 

 

lån m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tabell 4.11 Statsbudgetens saldo 2006–2010

 

 

 

 

Miljarder kronor

 

 

 

 

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

 

 

 

 

 

 

Inkomster

810,3

908,1

871,6

892,6

940,9

 

 

 

 

 

 

Utgifter exkl. statsskuldsräntor1

716,1

730,4

726,9

730,0

748,9

Statsskuldsräntor m.m.2

49,5

42,1

40,7

35,2

34,5

 

 

 

 

 

 

Riksgäldskontorets nettoutlåning

27,5

1,8

12,7

9,8

9,8

 

 

 

 

 

 

Varav

 

 

 

 

 

In-/utlåning från myndigheter (räntekonto)3

-6,0

 

 

 

 

Inbetalning av premiepensionsmedel inkl. ränta

-27,1

-28,4

-28,9

-30,7

-32,3

 

 

 

 

 

 

Utbetalning av premiepensionsmedel

49,06

27,0

28,4

28,9

30,7

CSN, studielån

6,2

5,7

5,5

5,5

5,7

 

 

 

 

 

 

Nettoutlåning - Infrastrukturinvesteringar4

4,7

-5,4

6,0

5,1

4,4

 

 

 

 

 

Omfinansiering av infrastrukturlån (Storstadspaketen)5

1,5

1,3

0,6

0,7

 

 

 

 

 

 

Jordbruksverkets EU-konto

4,6

0,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Övrigt, netto

-3,8

0,7

0,4

0,4

0,6

 

 

 

 

 

 

Kassamässig korrigering

-1,1

-0,7

0,8

1,4

0,6

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens saldo

18,4

134,5

90,5

116,3

147,1

 

 

 

 

 

 

Anm.: Beloppen är avrundade och överensstämmer därför inte alltid med summan.

1Inklusive minskning av anslagsbehållningar.

2Avser utgifterna under utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

3Normalt görs inga prognoser på in-/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.

4Avser infrastrukturlån (netto) för Banverket, Botniabanan AB och Vägverket.

5Avser övertagna lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs Trafikleder AB.

6Inklusive extra utbetalning av premiepensionsmedel under 2006.

90

Statsbudgetens saldo justerat för större engångseffekter

Av tabell 4.12 framgår att det för större extraordinära inkomster och utgifter justerade budgetsaldot för 2007 uppvisar ett överkott på cirka 62 miljarder kronor. Det innebär att en- gångseffekterna beräknas bli cirka 72 miljarder kronor under innevarande år.

Den största enskilda förklaringen i år är försäljning av statliga aktieinnehav vilket förbättrar saldot med 50 miljarder kronor. Även de extra utdelningarna på statliga aktieinnehav från bland annat TeliaSonera och Venantius AB på cirka 13 miljarder kronor, samt kapital- överföringen från Venantius AB på 4,1 miljarder kronor i samband med bolagets avveckling och övertagande av lån m.m. utgör engångseffekter. I denna proposition föreslås en förändring av inbetalning av mervärdesskatt för företag inom bygg- och anläggningssektorn. De nya reglerna, vilka innebär en tidigareläggning av inbetalningarna, medför att moms- inbetalningarna tillfälligt ökar med 10 miljarder kronor under 2008. Även den högre EU-avgiften 2007 och 2008 samt den lägre EU-avgiften 2009 är engångseffekter. Detta förklaras av att det nya beslutet om EU-budgetens finansiering inte beräknas träda i kraft förrän 2009, och då tillämpas retroaktivt för 2007 och 2008. Beslutet medför reduktioner av den svenska EU-avgiften, som kassamässigt dock inte kommer Sverige till del förrän 2009.

För 2008–2010 beror skillnaderna mellan statsbudgetens saldo och saldot justerat för större engångseffekter till största delen på de försäljningsinkomster som beräknas uppgå till 50 miljarder kronor per år.

PROP. 2007/08:1

Tabell 4.12 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2006–2010

Miljarder kronor

 

2006

2007

2008

2009

2010

Statsbudgetens saldo

18,4

134,5

90,5

116,3

147,1

 

 

 

 

 

 

Större engångseffekter

-5,9

72,2

44,6

54,5

48,7

 

 

 

 

 

 

varav

 

 

 

 

 

Upplösning av

 

 

 

 

 

periodiseringsfonder

12,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäljning av

 

 

 

 

 

statligt aktieinnehav

 

50,0

50,0

50,0

50,0

 

 

 

 

 

 

Extra utdelningar

10,8

12,8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PPM, tidigarelagd

 

 

 

 

 

utbetalning

-24,7

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gårdsstöd och djur-

 

 

 

 

 

bidrag, förskjutningar

-4,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förändrad inbetalning

 

 

 

 

 

av moms inom bygg-

 

 

 

 

 

och anläggningssektorn

 

10,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EU-avgift, försenat

 

 

 

 

 

beslut avseende egna

 

 

 

 

 

medel

 

-3,2

-3,3

6,5

 

 

 

 

 

 

 

Omfinansiering av

 

 

 

 

 

infrastrukturlån

 

–1,5

–1,3

-0,6

-0,7

 

 

 

 

 

 

Venantius AB

 

 

 

 

 

betalning

 

4,1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Venantius AB,

 

 

 

 

 

förfalloprofil

 

 

 

 

 

övertagna lån

 

 

-0,8

-1,4

-0,6

 

 

 

 

 

 

Statsbudgetens saldo

 

 

 

 

 

justerat för större

 

 

 

 

 

engångseffekter

24,3

62,3

45,9

61,8

98,4

 

 

 

 

 

 

Statsskulden

Statsskulden uppkommer genom statens upplåning för att täcka underskott i den löpande verksamheten eller för att finansiera in- vesteringar och kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms framför allt av stats- budgetens saldo. Skulden påverkas emellertid också av valutakursförändringar eftersom cirka en fjärdedel av skulden inklusive skuld- skötselåtgärder (derivatinstrument och swappar) är upptagen i utländsk valuta. Denna del av skulden värderas till aktuella valutakurser.

91

PROP. 2007/08:1

Diagram 4.1 Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990–2010

 

 

Statsskuld

 

Mdkr

 

Andel av BNP

procent av

 

 

 

 

1 600

 

 

 

 

 

 

 

 

BNP 90

1 400

 

 

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 200

 

 

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000