Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förstärka barns rätt till modersmålsstöd i förskolan.
Andelen barn som får modersmålsstöd i förskolan har sjunkit drastiskt. Från att under 1980-talet ca 60 % av barnen med fler språk än svenska fick modersmålsstöd var siffran 2005 nere i 14 %. Endast var fjärde kommun erbjuder modersmålsstöd. En orsak är att det riktade statsbidraget togs bort i början av 1980-talet samtidigt som kommunernas ekonomi försämrades. Detta kan jämföras med att ca 55 % av berättigade elever i grundskolan får modersmålsundervisning.
Närmare 50 000 barn (14 %) i förskolan talar ett eller fler språk än svenska. Det är allvarligt att modersmålsstödet inte prioriteras trots att forskning visar att barn med utländsk bakgrund som har goda kunskaper i sitt förstaspråk och god kännedom om sin bakgrund och som vistas i flerspråkliga miljöer har bättre möjligheter att lära sig svenska, men även att utveckla färdigheter inom andra områden. Särskilt viktigt är stödet för de yngsta barnen, som är i färd med att utveckla språk och identitet. Flerspråkighet är också en fördel för barnet genom att det ger möjlighet att prata direkt med för barnet viktiga personer som exempelvis släkt som inte talar svenska, men är också en tillgång för samhället.
Förskolan är en mötesplats för både barn och föräldrar och för många blir förskolan ett av de första mötena med familjer med annan etnisk bakgrund, annan religion och annat språk. Förskolan har därför en stor integrationspolitisk betydelse och ska stödja kulturell mångfald och bejaka flerkulturella identiteter.
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står:
Förskolan skall lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta tillvara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen. Barn med utländsk bakgrund som utvecklar sitt modersmål får bättre möjligheter att lära sig svenska och även utveckla kunskaper inom andra områden. Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål.
I samma läroplan anges också att förskolan kan bidra till att barn som tillhör de nationella minoriteterna och barn med utländsk bakgrund får stöd att utveckla en flerkulturell tillhörighet. Men verklighetens drastiska minskning av modersmålsstödet visar att detta inte räcker.
I förskolan finns i dag barn som är födda i Sverige och som har flera modersmål inklusive svenska. För dessa barn är modersmålsstödet också viktigt, vi ska möjliggöra flerspråkighet tidigt i åldrarna, det gör inte bara barn smartare utan är också en fråga om identitet.
Ett sätt att underlätta för förskolan att ge barn modersmålsstöd är att anställa mer personal så att mer tid kan ägnas åt varje barn. I Vänsterpartiets budgetmotion ökar vi stödet till kommunerna så att de kan anställa 10 000 fler i förskolan. Det finns då också möjlighet för kommunerna att främja flerspråkighet bland personalen.
Mer personal i förskolan är emellertid inte en tillräcklig åtgärd för att stärka modersmålsstödet i förskolan. Vänsterpartiet vill därför stärka barns rätt till modersmålsstöd genom att ändra skrivningarna i läroplanen för förskolan till en bindande skrivning så att kommunerna och förskolorna blir skyldiga att erbjuda modersmålsstöd. Det bör också följas upp i kvalitetsredovisningarna. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.