Skatteutskottets betänkande 2007/08:SkU22 | |
Allmänna motioner om taxering och skattebetalning | |
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet ett antal motioner om taxering och skattebetalning som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2007. Motionerna innehåller förslag som rör skatte- och avgiftskontrollen, F-skattsedeln, skatteflyktslagen, skattetillägg, kostnader i skattemål, betalning av avgift till trossamfund m.m.
Till betänkandet har lämnats 5 reservationer (s, v, mp) och 1 särskilt yttrande (s, v).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Skatte- och avgiftskontroll |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk204 yrkande 3, 2007/08:Sk214, 2007/08:Sk218, 2007/08:Sk220, 2007/08:Sk233, 2007/08:Sk252, 2007/08:Sk262, 2007/08:Sk265, 2007/08:Sk274, 2007/08:Sk275, 2007/08:Sk295, 2007/08:Sk296 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk342, 2007/08:Sk359 i denna del och 2007/08:Sk391 yrkande 6. |
Reservation 1 (s, v)
2. | F-skattsedel |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk204 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk261, 2007/08:Sk276 yrkande 2 och 2007/08:Sk359 i denna del. |
Reservation 2 (s, v)
3. | Skatteflyktslagen |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk374. |
Reservation 3 (s, v, mp) – motiveringen
4. | Skriftliga svar från Skatteverket |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk205. |
Reservation 4 (v)
5. | Skattetillägg |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk225. |
6. | Ersättning för kostnader i skattemål |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk323 yrkande 1 och 2007/08:Sk392. |
7. | Uppgift om socialavgifter på lönebesked, skattsedel etc. |
| Riksdagen avslår motionerna 2007/08:Sk217, 2007/08:Sk219, 2007/08:Sk236, 2007/08:Sk247 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk285 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk365 och 2007/08:Sk380. |
8. | Betalning av avgift till trossamfund |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk273. |
Reservation 5 (s, v, mp)
9. | Utlandsbosatta |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk336. |
10. | Kontrolluppgift för förmögenhet |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk238. |
11. | Dröjsmålsavgift vid betalning av vägtrafikskatt |
| Riksdagen avslår motion 2007/08:Sk239. |
Stockholm den 19 februari 2008
På skatteutskottets vägnar
Lennart Hedquist
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Agneta Berliner (fp).
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I det följande behandlar skatteutskottet en rad motionsförslag från allmänna motionstiden hösten 2007. Förslagen rör bestämmelserna om taxering och skattebetalning. Motsvarande motioner behandlades förra riksmötet i betänkande 2006/07:SkU13 Allmänna motioner om mervärdesskatt m.m.
Motionsyrkandena återges i förteckningen över behandlade förslag, se bilaga.
Utskottets överväganden
Skatte- och avgiftskontroll
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionärernas förslag om olika tillkännagivanden till regeringen om behovet av att vidta åtgärder i syfte att komma till rätta med skattefusk och skatteundandraganden m.m.
Jämför reservation 1 (s, v).
Motionerna
I en rad motioner lägger motionärerna fram förslag och begär tillkännagivanden som syftar till att förbättra förutsättningarna för att komma till rätta med olika former av skattefusk.
I motion Sk391 yrkande 6 av Lars Johansson m.fl. (s) anför motionärerna att skattefusk skapar orättvisa, snedvrider konkurrensen och leder till att skattesystemets och välfärdsstatens legitimitet försvagas. För att skattemoralen ska vara hög krävs att skattebetalarna litar på att alla bidrar solidariskt och att de upplever att de verksamheter som finansieras med skatter bedrivs på ett rationellt och effektivt sätt. Skattesystemet måste vara enkelt att förstå, och det måste vara enkelt att redovisa och betala skatt på ett korrekt sätt. Möjligheterna till skatteplanering bör vara små. Kraftfulla initiativ måste också tas för att motverka skatteflykt till olika skatteparadis.
I motion Sk214 av Billy Gustafsson (s) anför motionärerna att det är viktigt att behovet av verkligt effektiva kontrollsystem och kännbara sanktioner inte glöms bort i lagstiftningsarbetet.
I motion Sk252 av Jörgen Johansson (c) anför motionärerna att arbetet med åtgärder mot skatte- och bidragsfusk måste pågå kontinuerligt. Vidtagna åtgärder ska också löpande följas upp och den uppnådda effekten utvärderas. De senaste årens bidragsfusk och påtalade risker för skatteflykt aktualiserar frågan om ytterligare åtgärdsprogram och analyser av svartjobben och skatteflykten i samhället. Motionären föreslår därför att en översyn genomförs i syfte att minimera svartjobb, bidragsfusk och skatteflykt.
I motion Sk265 av Ronny Olander och Kent Härstedt (s) anförs att arbetsgivare som anlitar svart arbetskraft utgör ett hot mot den svenska välfärden. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande om att regeringen bör ta till krafttag när det gäller arbetsgivare som inte drar sig för att betala svart.
I flera motioner tas problemen med svartarbete inom vissa branscher upp.
I motion Sk220 av Hillevi Larsson (s) framhåller motionären att kontrollen av företagare med serveringstillstånd kan utvecklas genom att ytterligare krav ställs vid tillståndsgivningen. En utvidgad remittering kan belysa hur sökanden behandlar anställda, och ett krav på redovisning av personallistor kan ställas upp.
I motion Sk274 av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s) framhålls att kraven på certifierade kassaregister och personalliggare måste ses som ett första och viktigt steg för att komma till rätta med svartarbete och oredovisade inkomster inom frisör-, restaurang- och taxibranscherna. Motionärerna vill dock se möjligheten att införa schablonbeskattning som ett andra steg om det visar sig att de genomförda åtgärderna är otillräckliga.
I motion Sk275 av Krister Örnfjäder (s) anförs att seriösa restaurangägare och företagare som försöker arbeta med lagliga metoder har ett svårt utgångsläge då de ska konkurrera med dem som använder sig av olagliga metoder, och motionären föreslår ett tillkännagivande om att det finns anledning att påskynda arbetet med att införa certifierade kassaregister.
I motion Sk296 yrkande 1 av Cecilia Wigström i Göteborg (fp) anförs att det utbredda svartarbetet inom bryggbranschen har lett till att kriminella ligor tagit sig in och att detta är en allvarlig utveckling för hela Sverige då byggbranschen svarar för omkring 10 % av den totala sysselsättningen i landet. Aktörerna inom byggbranschen i samverkan är medvetna om problemet och har utvecklat ett eget system för ID-kontroll på byggarbetsplatser. För att detta ska kunna bli effektivt måste dock reglerna ändras så att Skatteverket får befogenhet att göra oanmälda besök på en byggarbetsplats och kontrollera exempelvis närvaroredovisningen, på liknande sätt som man i dag gör i krogbranschen.
I motion Sk262 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (s) anförs att ett obligatoriskt entreprenadavdrag bör införas för att man ska komma till rätta med problemen med underentreprenörer som döljer svart arbete inom bl.a. bygg-, städ- och flyttbranscherna. Om inget görs drabbar detta enligt vad som anförs samhället, alla seriösa företag och de anställda.
I motion Sk233 av Jan-Olof Larsson (s) anför motionären att förslagen om olika typer av entreprenadkonton inom byggbranschen bör prövas inom hela näringslivet eftersom problemen med svart arbetskraft hos underentreprenörer inte är begränsade till byggbranschen.
Arbetsgivarnas månatliga inbetalning av arbetsgivaravgifter och källskatt tas upp i flera motioner.
I motion Sk204 yrkande 3 av Marie Engström m.fl. (v) föreslår motionärerna att den månatliga redovisningen av källskatt och arbetsgivaravgifter ska redovisas på individnivå för att på det sättet skapa bättre förutsättningar för kontroll av oseriösa arbetsgivare.
I motion Sk359 i denna del av Sylvia Lindgren m.fl. (s) anförs att månatlig redovisning av arbetsgivaravgifter och källskatt på individnivå skulle förbättra möjligheterna att komma till rätta med svartarbete radikalt.
Också i motion Sk296 yrkande 2 av Cecilia Wigström i Göteborg (fp) föreslås att den månatliga redovisningen av arbetsgivaravgifter och källskatt ska ske på individnivå.
I motion Sk218 av Jan-Olof Larsson (s) anförs att en skyldighet för arbetsgivare att tillhandahålla lönebesked bl.a. skulle bidra till att anställda får korrekt information om vilken timlön som gäller, vilken tid som arbetats och vilken skatt som arbetsgivaren betalat.
I två motioner föreslås slutligen att de företag som använder sig av den nyligen införda möjligheten att betala in moms var tredje månad ska ges möjlighet att hantera arbetsgivaravgifter och källskatt på samma sätt. Sådana yrkanden framställs i motion Sk295 av Björn Leivik (m) och motion Sk342 av Tomas Tobé (m).
Utskottets ställningstagande
Skatteverkets uppskattningar visar att 133 miljarder kronor i skatteintäkter varje år försvinner på grund av fusk, fel eller misstag. Den största andelen är svartarbete som står för 66 miljarder kronor. Det internationellt relaterade skattefelet beräknas uppgå till 46 miljarder kronor. Fördelat på olika grupper av skattebetalare står de minsta verksamheterna för det största skattefelet. Skattefelet i Sverige motsvarar ungefär 5 % av bruttonationalprodukten (BNP) eller 10 % av den sammanlagda fastställda skatten.
Skatteverkets undersökningar visar att det omfattande fusket med skatter och avgifter, och särskilt det utbredda svartjobbet, har betydande negativa effekter. Det finns ett starkt samband mellan skattefusk och annan ekonomisk brottslighet. En stor andel av ekobrotten avser företag som använder svart arbetskraft eller fuskar med skatter och avgifter på annat sätt. De negativa effekterna av skatteundandraganden är många. Förutom att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga så medför fusket att konkurrensen snedvrids och att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut av skattefuskande konkurrenter. Ytterligare effekter vid utnyttjande av svart arbetskraft är bl.a. att sjukpenning och andra ersättningar inte kan beräknas utifrån lönen. Om vissa skattskyldiga kan skjuta över sin del av skatte- och avgiftsbördan på andra rubbas dessutom respekten för den demokratiska beslutsordningen. För att tilliten till rättssamhället ska kunna upprätthållas krävs att skattefusk och ekonomisk brottslighet bekämpas effektivt.
Det är enlig utskottets mening viktigt att skattereglerna är enkla och tydliga och att skattesystemet uppfattas som legitimt därför att det finansierar bra offentlig verksamhet som människor vill betala för. Skatter och avgifter måste ligga på en rimlig nivå. Regeringen har infört skattelättnader för hushållstjänster, och ett förslag om sänkta socialavgifter på vissa delar av tjänstesektorn bereds.
Dessutom behöver det finnas en kontroll som gör att reglerna efterlevs och skattebrott och skattefusk förhindras. För att öka effektiviteten i Skatteverkets kontrollarbete har därför särskilda åtgärder vidtagits.
Ett krav på personalliggare för näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna har införts den 1 januari 2007. Skatteverket har enligt dessa regler rätt att göra oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en begränsad revision. Vid överträdelser tas en kontrollavgift på 10 000 kr ut.
Skatteverket har i en skrivelse till regeringen 2007-12-17 redovisat sina erfarenheter av kontrollen av personalliggare. Arbetet med oannonserade besök är enligt verkets uppfattning en billig och effektiv kontrollform. Stora informativa inslag följer av besöken. Genomförda kontroller pekar på tydliga effekter, bl.a. visar beräkningar att ca 4 000 ”svarta” jobb blivit ”vita”. Störst genomslag har lagen haft bland de s.k. microföretagen, dvs. företag med omsättning mindre än två miljoner kronor per år.
Ett beslut om att införa ett generellt krav på användning av certifierade kassaregister inom kontantbranscherna har fattats. Skatteverket kommer att genomföra kontroller, och en kontrollavgift på 10 000 kr kommer att tas ut av dem som inte följer reglerna. För att ge näringsidkarna skälig tid för omställningen till certifierade kassaregister träder de nya reglerna i kraft den 1 januari 2010.
Det finns enligt utskottets mening inte någon anledning att påskynda ikraftträdandet av kravet på användning av certifierade kassaregister. Det handlar om en förhållandevis genomgripande omställning för ett stort antal näringsidkare, och utskottet är inte berett att överväga en tidigareläggning av detta krav. När det gäller det förslag om schablonbeskattning inom kontantbranscherna som ursprungligen väckts av Branschsaneringsutredningen år 1996 och som därefter utretts i flera omgångar ser utskottet inte något skäl att nu ta ställning för en sådan ordning. Utskottet anser att det i stället finns anledning att avvakta tills effekten av kravet på certifierade kassaregister kan bedömas.
Ytterligare åtgärder har genomförts.
Regler om omvänd skattskyldighet har införts i mervärdesskattelagen för att motverka undandragandet av mervärdesskatt inom byggsektorn. Reglerna har trätt i kraft den 1 juli 2007 och erfarenheterna är därför begränsade.
När det gäller frågan om ett entreprenadavdrag inom byggbranshen har ett sådant föreslagits i departementspromemorian Byggentreprenadavdrag samt omvänd skattskyldighet (moms), Ds 2004:43. Förslaget remitterades men remissinstanserna ifrågasatte förslagets effektivitet när det gällde att stävja skatteundandraganden. Det blev därför aldrig aktuellt med ett genomförande av förslaget. Utskottet ser inte någon anledning att nu ta ställning för ett införande av detta förslag.
Däremot finns det andra skäl att ta upp frågan om ytterligare åtgärder inom just byggbranschen. Byggbranschens arbetsgivare och fackförbund har utarbetat ett särskilt åtgärdsprogram för vita arbeten inom byggsektorn. Bland annat har ett system för legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatser utvecklats. Systemet används i dag på frivillig grund, men avsikten är att det ska uppställas avtalskrav på att underentreprenörer följer reglerna om närvaroredovisning. I planerna ingår vidare att Skatteverket ska få möjlighet att oanmält besöka byggföretag och arbetsplatser för kontroll av närvaroredovisningen efter mönster från de regler som gäller för de branscher som har ett krav på personalliggare. Ett ytterligare inslag som branschen bedömer som viktigt är att den månatliga redovisningen till Skatteverket ska ske på individnivå. På så sätt blir det svårare för oseriösa aktörer att upprätthålla en legitim fasad. I åtgärdsprogrammet ingår en rad ytterligare åtgärder som även de syftar till att göra det svårt att bedriva oseriös verksamhet inom byggsektorn.
Skatteverket delar i sin skrivelse till regeringen 2007-12-17 om erfarenheterna av kontrollen av personalliggare byggbranschens bedömning av behovet av oanmälda besök inom denna bransch och anför att det mot bakgrund av de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen av lagen om särskild skattekontroll i vissa branscher bedöms vara möjligt att snarast utvidga lagstiftningens tillämpningsområde till att omfatta även byggbranschen.
Utskottet har erfarit att möjligheten till oannonserade kontrollbesök inom bygg-, tvätteri- och taxibranscherna och ett utvidgat system av personalliggare inom bygg- och tvätteribranscherna nu undersöks inom Finansdepartementet och att avsikten är att ett förslag ska kunna redovisas under innevarande år.
Utskottet ser positivt på det arbete som bedrivs inom byggbranschen för att skapa förutsättningar för en vit byggsektor där företagen kan konkurrera på lika villkor och utgår ifrån att regeringen återkommer med ett förslag som kan bidra till att arbetet blir framgångsrikt. Det är enligt utskottets mening angeläget att ett förslag läggs fram så snart som möjligt. Utskottet ser inte någon anledning att rikta tillkännagivanden till regeringen om behovet av olika åtgärder inom byggsektorn.
I Skatteverkets rapport "Svartköp och svartjobb i Sverige" del 2 (rapport 2007:1) finns ett förslag om en frivillig webbaserad lönecentral som hanterar hela löneredovisningen med skatteavdrag, kontrolluppgiftslämnande och uträkning av arbetsgivaravgiften: ”Skatta.se”. En av fördelarna med denna redovisning är att uppgiften om individuella löneutbetalningar kommer in till Skatteverket vid varje utbetalningstillfälle. Som framhålls i motion Sk204 och poängteras i byggbranschens åtgärdsprogram lämnar den nuvararande årliga redovisningen av dessa uppgifter ett alldeles för stort utrymme för oseriösa företag att upprätthålla en legitim fasad. En månatlig redovisning på individnivå skulle ge en mycket bättre grund för att komma till rätta med svartarbete och oseriösa arbetsgivare. Utskottet delar denna bedömning.
I regleringsbrevet för 2008 har Skatteverket fått i uppdrag att utreda de juridiska och ansvarsmässiga aspekterna av ett genomförande av förslaget om en webbaserad lönecentral, "Skatta.se". Skatteverket ska också utreda formerna för utveckling och framtida förvaltning. De juridiska och ansvarsmässiga aspekterna ska redovisas till Finansdepartementet senast den 1 april 2008, och uppdraget i sin helhet redovisas senast den 30 juni 2008.
Från byggbranschens sida har man uttryckt en oro över att förslaget om en månatlig redovisning på individnivå kopplas ihop med det mer långsiktiga förslaget om en webbaserad lönecentral eftersom kopplingen kan medföra att arbetet med att få till stånd en individbaserad månatlig redovisning försenas. Detta vore olyckligt eftersom kombinationen av oanmälda besök och månatliga individbaserade redovisningar är särskilt effektiv. Det framgår av Skatteverkets yttrande den 11 februari 2008 till Delegationen mot bidragsfusk över rapporten Vad kostar det? att Skatteverket anser att detta är en högt prioriterad kombinerad åtgärd. Utskottet utgår ifrån att regeringen redan är medveten om denna problematik.
Också andra åtgärder än olika former av kontrollåtgärder bereds av regeringen. Det är t.ex. ett problem att skattereglerna många gånger uppfattas ge orimliga konsekvenser genom att enskilda utsätts för beskattningskrav som man uppfattar som illegitima. För att förenkla beskattningssystemet och på så sätt förstärka dess legitimitet har Skatteverket föreslagit ett antal ändringar av gällande regler. Som ett exempel kan nämnas att en privatperson som får betalt för t.ex. barnpassning eller annat arbete i liten omfattning åt en annan privatperson och som har mindre inkomster av hobbyverksamhet föreslås t.ex. regler som innebär skatte- och avgiftsfrihet för inkomster upp till sammanlagt 10 000 kr under ett år. Förslaget bereds inom Regeringskansliet.
Inom ramen för det nordiska samarbetet bedrivs ett arbete med inriktning på att förmå skatteparadisen att skriva bilaterala avtal med de nordiska länderna. Isle of Man har som en följd av detta arbete under hösten 2007 skrivit på avtal om informationsutbyte med Danmark, Färöarna, Finland, Grönland, Island, Norge och Sverige.
Inom Skatteverket pågår också en verksamhet som riktar sig mot brottslighetens servicefunktioner, och det finns planer på att störa utbudet av tjänster som underlättar ekonomisk brottslighet.
Olika former av avancerade skatteupplägg har uppmärksammats under senare tid. Det handlar t.ex. om s.k. räntesnurror och om olika former av upplägg med underprisöverlåtelser. Inom Finansdepartementet pågår det ett arbete som har som utgångspunkt att Sverige ska ha en låg och effektiv bolagsskatt och att bolagsskattebasen ska värnas.
Utskottet kan för sin del konstatera att det pågår ett aktivt arbete på flera olika fronter som är inriktat på att komma till rätta med olika former av skattefusk och svartarbete. Mot denna bakgrund ser utskottet inte någon anledning för riksdagen att rikta tillkännagivanden till regeringen om behovet av olika åtgärder på detta område. När det gäller förslagen om att arbetsgivaravgifter ska redovisas var tredje månad av de företag som i dag har möjlighet att redovisa mervärdesskatten är utskottet inte berett att tillstyrka en sådan förändring.
F-skattsedel
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avstyrker motionsförslagen om att reglerna för tilldelning av F-skattsedel ska ändras i olika hänseenden.
Jämför reservation 2 (s, v).
Bakgrund
Enligt 4 kap. 7 § skattebetalningslagen gäller att en F-skattsedel efter ansökan ska utfärdas för den som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet, såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Reglerna är desamma oavsett om sökanden bor i Sverige eller utomlands.
Näringsverksamhet kan bedrivas av fysisk person (enskild firma) eller av juridisk person (aktiebolag, handelsbolag). För att det ska vara näringsverksamhet ska tre villkor vara uppfyllda, nämligen självständighet, vinstsyfte och varaktighet (13 kap. 1 § inkomstskattelagen). Om något av dessa villkor inte är uppfyllt är det såvitt gäller fysisk person i stället vanligen fråga om inkomst av tjänst i form av uppdragsinkomster eller hobby. Förutom kravet på näringsverksamhet får sökanden inte heller ha skatteskulder i Sverige eller i utlandet.
I 4 kap. 13 § skattebetalningslagen uppställs vidare krav på att sökanden ska ha lämnat inkomstdeklaration och att sökanden inte får ha näringsförbud.
Den som tilldelats F-skattsedel får varje år, utan ansökan, en ny F-skattsedel.
Motionerna
I motion Sk204 yrkandena 1 och 2 av Marie Engström m.fl. (v) anför motionärerna att en F-skattsedel som kommer i händerna på oseriösa uppdragstagare kan utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svart arbete, och motionärerna föreslår att det införs en möjlighet att tidsbegränsa F-skattsedlar i syfte att förbättra möjligheten att upptäcka svart arbete.
I motion Sk261 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (s) anför motionärerna att F-skattsedlar kan missbrukas t.ex. vid handel med svart arbetskraft och att förekomsten av arbetstagare som ”tvingas” uppträda som uppdragstagare med F-skattsedel ökar. De föreslår därför att kontrollen vid beviljande av F-skattsedlar fördjupas.
I motion Sk276 yrkande 2 av Annie Johansson (c) föreslår motionärerna att alla ska få en F-skattsedel vid födseln och att denna ska aktiveras vid 18 års ålder. På detta sätt ses företagande som lika naturligt som en anställning.
I motion Sk359 i denna del av Sylvia Lindgren m.fl. (s) anförs att det i dagens läge är alltför enkelt för oseriösa personer att inregistrera bulvanföretag och att detta kan motverkas genom en utvidgad kontroll vid tilldelning av F-skattsedel.
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottets mening viktigt att skattereglerna har en utformning som gör det enkelt att starta och bedriva näringsverksamhet. Det finns därför anledning att vara restriktiv när det gäller önskemål om olika former av begränsningar och regleringar av möjligheten att få F-skattsedel. Samtidigt bör det enligt utskottets mening finnas ett utrymme för förändringar i syfte att komma till rätta med olika former av missbruk. En förutsättning bör dock enligt utskottets mening vara att F-skattsedelns grundläggande funktion inte påverkas negativt.
Regeringen har i augusti 2007 tillsatt en särskild utredare med uppgift att se över kraven för F-skatt m.m. (dir. 2007:116). Syftet med uppdraget är att det ska bli enklare att starta näringsverksamhet, bl.a. för dem som har en eller ett fåtal uppdragsgivare. Bakgrunden är bl.a. att kravet på flera uppdragsgivare framför allt är negativt för vad som anförts vara typiskt sett kvinnors företagande och att samhället utvecklats och förändrats en del i fråga om både arbetsmarknad och företagande i förhållande till när reglerna utformades. Utredaren ska även överväga om reglerna om betalningsansvar i vissa fall för betalningsmottagarens skatter och avgifter för den som betalat ut ersättning till någon som innehar eller åberopar F-skattsedel är ändamålsenliga. En utgångspunkt för arbetet ska vara att den som uppdrar ett arbete åt någon annan, ska kunna förlita sig på uppdragstagarens F-skattsedel. I uppdraget ingår också att utreda om det är ändamålsenligt att behålla kravet på att bedriva näringsverksamhet för att få F-skattsedel eller om det finns andra sätt att avgöra vem som själv ska betala in sin preliminära skatt på arbetsinkomst och sina socialavgifter. Skatteverket har i flera skrivelser till regeringen hemställt att F-skattereformen ska utvärderas framför allt med avseende på i vilken utsträckning den bidragit till skattefusk. Skrivelserna har överlämnats till utredaren. Uppdraget ska redovisas senast den 1 juni 2008.
Skatteverket har vidare för avsikt att under utredningens gång ta upp frågan om betalning av socialavgifter när F-skatt åberopats för tjänsteinkomst (dnr 131 609380-07/111).
Utskottets anser att resultatet av utredningens arbete med en översyn av kraven för F-skatt m.m. bör avvaktas. Utredningen ska bl.a. beakta de önskemål om att förebygga oönskad skatteplanering, svartarbete och annat skatteundandragande som framställts. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.
Skatteflyktslagen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avstyrker ett motionförslag om ett tillkännagivande till regeringen om att skatteflyktslagen bör avskaffas.
Jämför reservation 3 (s, v, mp).
Bakgrund
Det är en allmän regel att beskattning ska ske på grundval av rättshandlingars verkliga innebörd oavsett den beteckning som avtalen givits. Bedömningen behöver inte avse en enstaka rättshandling utan kan gälla den sammantagna innebörden av flera rättshandlingar (RÅ 2004 ref. 27). I detta ligger t.ex. att s.k. skenavtal inte ska läggas till grund för beskattningen.
Vid sidan av den allmänna regeln om genomsyn finns i skatteflyktslagen särskilda bestämmelser som ger ytterligare möjligheter att bortse från en rättshandling vid taxeringen. De förutsättningar som ska föreligga vid en tillämpning av skatteflyktslagen är följande.
·. Rättshandlingen ska ingå i ett förfarande som medför en väsentlig skatteförmån för den skattskyldige.
·. Den skattskyldige ska direkt eller indirekt ha medverkat i rättshandlingen eller rättshandlingarna.
·. Skatteförmånen kan antas ha utgjort det övervägande skälet för förfarandet.
·. En taxering på grundval av förfarandet skulle strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet.
Lagen tillämpas av förvaltningsdomstol efter framställning från Skatteverket. Framställning ska göras före utgången av de frister som gäller för beslut om eftertaxering eller i en pågående process om själva sakfrågan i underinstanserna.
Skatteflyktslagen är tänkt att tillämpas på förfaranden där en skattskyldig genomför en transaktion främst i syfte att uppnå eller undvika en beskattningseffekt, t.ex. då avdrag yrkas för konstlade förluster. Om den skattskyldige har något eller några andra godtagbara skäl för sitt handlande som tillsammans är av större betydelse än skatteförmånen ska skatteflyktslagen inte tillämpas. Om ett förfarande framstår som normalt med hänsyn till det ekonomiska resultat som uppnås men ändå leder till en skatteförmån som lagstiftaren inte har avsett, är inte skatteflyktslagen tillämplig.
Avsikten med lagen är inte att åstadkomma någon utvidgning av det skattepliktiga området. Grundläggande måste alltjämt vara att gränserna för beskattningen anges genom de materiella reglerna (prop. 1980/81:17 s. 16).
Motionen
I motion Sk374 av Staffan Anger och Sten Nordin (m) anför motionärerna att skatteflyktslagen är orimlig till sin konstruktion och att det är svårt för den enskilde att förutsäga om den är tillämplig eller ej. Den lämnar utrymme för godtycke och egna tolkningar av domstolar och myndigheter, och detta kan leda till att transaktioner bedöms olika i likartade situationer. Motionärerna anför att problem med skatteplanering i stället bör angripas genom att lagregler ändras, inte genom en hänvisning till att ett fullt laglydigt agerande strider mot lagstiftarens avsikter.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det bör vara ett allmänt mål vid utformningen av skatte-regler att dessa ska vara så enkla och tydliga att en intresserad skattskyldig kan förutse konsekvenserna av olika val och rättshandlingar. Detta är särskilt viktigt inom mer komplexa områden, och förutsebarheten kan många gånger utgöra ett mål i sig vid utformningen. Ett exempel på detta är omstruktureringsreglerna för företag där lagstiftaren har sett det som värdefullt att reglerna är klara och förutsebara och därför avstått från att införa en allmän bestämmelse som förhindrar att reglerna utnyttjas för att skapa otillbörliga skattelättnader.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att skatteflyktslagen skapar en allmän osäkerhet om skattereglernas innehåll och att den lämnar ett visst utrymme för godtycke vid tillämpningen. Det finns därför enligt utskottets mening anledning att överväga frågan om ett avskaffande av skatteflyktslagen kan ske. Det bör dock framhållas att en sådan åtgärd kräver en noggrann och ingående beredning. Frågor om skatteflyktslagens tillämplighet utgör i dag ett vanligt inslag vid domstolarnas prövning av olika former av avancerade skatteupplägg, och lagen har sannolikt också en preventiv effekt i sådana sammanhang. En förutsättning för ett avskaffande torde vara att nya avancerade skatteupplägg kan motverkas och att lagstiftningen kan göras tydlig för berörda företag. Det är viktigt att ett eventuellt avskaffande inte försämrar möjligheterna att komma till rätta med avancerade upplägg och förfaranden. Vidare kan det finnas anledning att överväga om det finns ett behov av att genomföra förändringar inom områden där skatteflyktslagens existens påverkat reglernas utformning. Ett exempel är reglerna om omstrukturering av företag där skatteflyktslagen spelat en viss roll för möjligheten att ge reglerna en konkret och förutsebar utformning.
Utskottet utgår ifrån att regeringen uppmärksammar frågan och överväger om skatteflyktslagen kan avskaffas i anslutning till att andra förändringar med liknande inriktning genomförs. Utskottet anser däremot inte att det finns någon anledning för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen om saken. Utskottet avstyrker därför motionen.
Skriftliga svar från Skatteverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om att skriftliga besked från Skatteverket ska vara bindande.
Jämför reservation 4 (v).
Bakgrund
En skattskyldig har möjlighet att ansöka om ett förhandsbesked hos Skatterättsnämnden i en fråga som avser sökandens skattskyldighet eller beskattning om det är av vikt för sökanden. Ett förhandsbesked är bindande för Skatteverket.
Motionen
I motion Sk205 av Marie Engström m.fl. (v) anför motionärerna att näringsidkare som vill förvissa sig om hur han eller hon ska handla för att inte begå skatterättsliga fel många gånger kan begära och få ett skriftligt svar från Skatteverket, men att detta kan ändras, t.ex. vid en revision, trots att samma omständigheter föreligger vid de båda bedömningstillfällena. Motionären anser att det är lite märkligt att ett skriftligt svar från myndigheten inte gäller.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill betona att det i princip är lagar och förordningar som gäller, inte besked från tjänstemän. Den som vill ha ett bindande besked i en skattefråga är hänvisad till att ansöka om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden. Utskottet avstyrker motionen.
Skattetillägg
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslaget om en översyn av regelverket för skattetillägg med hänvisning till den översyn av reglerna som genomförs av Förfarandeutredningen.
Bakgrund
Regeringsrätten (RÅ 2000 ref. 66) och sedermera Europadomstolen (beslut 2002-07-23 ang. Janosevic, Västberga Taxi AB och Vulic) har konstaterat att det svenska skattetillägget är ett straff enligt den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, men har samtidigt funnit att det svenska skattetilläggsförfarandet inte strider mot artikel 6 i nämnda konvention. Båda domstolarna har slagit fast att det s.k. strikta ansvaret som tillämpas i Sverige och som innebär att skattetillägg får påföras alldeles oavsett eventuellt uppsåt eller oaktsamhet, är förenligt med artikel 6. Av avgörande betydelse för domstolarnas ställningstagande härvidlag var de möjligheter till befrielse från skattetillägg som finns i den svenska lagstiftningen.
Inte heller den omständigheten att straffet, skattetillägget, påfördes av en förvaltningsmyndighet medförde att tillägget var oförenligt med artikel 6. Det avgörande var enligt domstolarna att den skattskyldige, genom möjligheten att överklaga Skatteverkets beslut hos förvaltningsdomstol, var tillförsäkrad en s.k. fair trial, dvs. en rättvis och offentlig förhandling inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol, som upprättats enligt lag.
Den kränkning av artikel 6 som enligt Europadomstolen hade skett i målen och som föranledde att Sverige ådömdes skadestånd, avsåg de långa handläggningstiderna rörande skattetillägg hos såväl Skatteverket som i skattedomstolarna.
Skattetilläggssystemet genomgick en genomgripande reform våren 2003 efter ett omfattande utredningsarbete och med beaktande av Europadomstolens domar angående dessa regler. De nya regler som riksdagen antog innebar ökade möjligheter till nyanserade bedömningar, tydligare och utvidgade befrielsegrunder och ökade möjligheter till anstånd då den taxering som föranlett skattetillägget överklagas. Motsvarande förändringar skedde beträffande tulltillägg (prop. 2002/03:106, bet. 2002/03:16).
Motionen
I motion Sk225 av Ulf Sjösten (m) anför motionären att skattetillägget kan skapa frustration och irritation hos de skattskyldiga och hos berörda skattetjänstemän och leda fram till förödande konsekvenser för den enskilde. Motionären anser att de förändringar som gjorts efter Europadomstolens dom är bra, men inte tillräckliga, och föreslår att en översyn av skatteprocessen genomförs i syfte att komma till rätta med detta förhållande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill erinra om att statsministern i sin regeringsförklaring hösten 2006 angav att det finns ett behov att göra reglerna för skattetillägg mer rättssäkra och att regeringen i tilläggsdirektiv (dir. 2007:165) till Skatteförfarandeutredningen (Fi 2005:10) givit utredningen i uppdrag att utvärdera och analysera tillämpningen av regelverket för skatte- och tulltillägg efter lagändringarna år 2003. Med utgångspunkt i en sådan genomgång av tillämpningen av reglerna ska utredningen undersöka om det finns skäl att ytterligare justera bestämmelserna om skatte- och tulltillägg i syfte att förstärka rättssäkerhetsaspekterna. Denna del av uppdraget ska utredningen redovisa i ett slutbetänkande senast den 1 december 2008.
Utskottet uppfattar att utredningen är fri att föreslå även andra förändringar av regelverket. Enligt utskottets mening bör resultatet av Skatteförfarandeutredningens arbete nu avvaktas. Utskottet avstyrker motionen.
Ersättning för kostnader i skattemål
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om en översyn av reglerna för ersättning för processkostnader och om en avdragsrätt för sådana kostnader.
Bakgrund
Utgifter för biträde i samband med deklaration eller taxeringsprocess får inte dras av. Sådana utgifter anses inte vara omkostnader i driften utan är mera att hänföra till skyldigheter som åligger alla och envar i samband med taxeringen. Omkostnader i mervärdesskatteprocess har dock i praxis fått dras av. Till skillnad från utgifter vid inkomsttaxeringen rör det sig här om en skatt som kan påverka bolagets resultat före skatt. Därmed kan det sägas vara en kostnad för driften av företaget.
Kapitalförlustutredningen (SOU 1995:137) övervägde avdragsrätt för kostnader i skattemål och deklarationshjälp, men fann inte skäl att föreslå en ändring av gällande rätt eftersom det inte är fråga om utgifter för intäkternas förvärvande.
Den som i ett ärende eller mål haft kostnader för ombud eller biträde, utredning eller annat som skäligen behövts för att ta till vara sin rätt har i viss utsträckning rätt till ersättning för kostnaderna, bl.a. i det fall den skattskyldige helt eller delvis vinner bifall till sina yrkanden i ärendet eller målet. En sådan ersättning anses inte vara skattepliktig. Ersättningen kan inte utgå för kostnader för att fullgöra deklarationsskyldigheten eller för eget arbete. Reglerna finns i lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
Motionerna
I motion Sk323 yrkande 1 av Anne-Marie Pålsson (m) anför motionären att den enskildes rättssäkerhet i skatteprocessen bör ökas genom en översyn av reglerna för ersättning för processkostnader.
Också i motion Sk392 av Bengt-Anders Johansson (m) tar motionären upp de kostnader som en skatteprocess kan orsaka och begär ett tillkännagivande om att det är orättvist att enskilda inte har någon möjlighet att dra av sådana kostnader.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill påpeka att de nuvarande bestämmelserna om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt innebar en utvidgning av ersättningsmöjligheterna för den enskilde när de fick sin nuvarande utformning den 1 juli 1994. Utskottet har tidigare betonat att principen också bör vara att ersättning ska beviljas en skattskyldig som verkligen har behov av juridisk sakkunskap för att på ett effektivt sätt kunna föra sin talan. Det bör emellertid också beaktas att förvaltningsmyndigheter och förvaltningsdomstolar är skyldiga att självmant införskaffa den utredning som krävs, och att behovet av ombud i ett skattemål därför normalt sett är betydligt mindre än t.ex. i ett tvistemål vid allmän domstol.
Skatteförfarandeutredningen (Fi 2005:10) genomför för närvarande en översyn av förfarandereglerna på beskattningsområdet och ska enligt sina direktiv (dir. 2005:129) bl.a. se över lagen om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m. En viktig fråga är om ersättning ges till rätt personkrets och för rätt slags kostnader. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2008.
Enligt utskottets mening bör resultatet av Skatteförfarandeutredningens arbete avvaktas. Utskottet avstyrker motionerna.
Uppgift om socialavgifter på lönebesked, skattsedel etc.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår motionsförslagen om att arbetsgivarna ska lämna uppgift om erlagda arbetsgivaravgifter på lönebeskedet, om att motsvarande uppgift ska förtryckas i deklarationen samt om att preliminärskatten ska slopas.
Motionerna
I ett antal motioner lägger motionärerna fram förslag som syftar till att synliggöra uttaget av arbetsgivaravgifter och källskatt. Motionärerna föreslår att arbetsgivaren ska redovisa sin inbetalning av arbetsgivaravgifter på lönebeskedet till den enskilde. I vissa av motionerna föreslås också att motsvarande uppgift ska framgå av deklarationer m.m. Yrkandena framställs i motionerna Sk217 och Sk219 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Sk236 av Jan Ericson och Ulf Sjösten (m), Sk285 yrkandena 1 och 2 av Inger René och Ewa Thalén Finné (m), Sk365 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Jessica Polfjärd (m), Sk380 av Eva Johnsson (kd) och Sk247 yrkandena 1 och 2 av Anna Kinberg Batra och Gustav Blix (m). I den sistnämnda motionen föreslås vidare att källskatten ska avskaffas i syfte att öka medborgarnas makt.
Utskottets ställningstagande
Det finns enligt utskottets mening anledning att vara försiktig med att införa regler som innebär att företagens administrativa börda utökas. Risken är att en skyldighet att lämna särskilda uppgifter på lönebeskeden om erlagda avgifter krånglar till redovisningen för företagen när anställningsförhållandena är en smula komplicerade, vilket de ibland är. Särskilt de allra minsta företagen riskerar att få en ökad administrativ börda eftersom de inte i samma utsträckning som de större företagen använder sig av datoriserade rutiner. Däremot vill utskottet gärna framhålla att utskottet ser positivt på att företagen på frivillig grund och som en serviceåtgärd lämnar sina anställda de uppgifter om arbetsgivaravgifter m.m. som motionärerna är inne på.
När det gäller önskemålet om att Skatteverket genom olika informationsinsatser ska öka medvetenheten hos löntagarna om de avgifter som arbetsgivaren betalar är detta också något som utskottet ser positivt på. I dagsläget är det emellertid svårt att lämna en exakt uppgift i varje enskilt fall eftersom avgifterna inte tas ut särskilt för varje löntagare.
Vad slutligen gäller förslaget om att preliminärskattesystemet ska avskaffas framstår en sådan åtgärd som klart olämplig. Att först få hela lönen utbetalad och sedan tvingas betala in skatten själv är knappast en fördel för de enskilda.
Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Betalning av avgift till trossamfund
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsförslag om ändrade regler för statens hjälp till de registrerade trossamfunden med att ta in medlemsavgifter.
Jämför reservation 5 (s, v, mp).
Bakgrund
Svenska kyrkan har enligt 16 § lagen (1998:1593) om trossamfund rätt till hjälp av staten med bestämmande, debitering och redovisning av avgifter från dem som tillhör Svenska kyrkan samt med att ta in avgifterna. Även andra registrerade trossamfund kan beviljas sådan hjälp. Regeringen kan besluta att ett annat registrerat trossamfund än Svenska kyrkan ska få sådan hjälp. Hjälpen får lämnas endast till ett trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka de grundläggande värderingar som samhället vilar på och som är stabilt och har egen livskraft.
Avgifter som tas in med statlig hjälp beräknas enligt 3 § lagen (1999:291) om avgift till registrerat trossamfund på grundval av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten. Enligt 4 § gäller skattebetalningslagen (1997:483) vid bestämmande, debitering, redovisning och betalning av avgifter. Trossamfundet ska senast den 3 december varje år på medium för automatisk databehandling till Skatteverket lämna de uppgifter som behövs för att bestämma, debitera, redovisa och ta in avgifterna (5 §). Uppgifterna ska gälla för visst inkomstår och får endast avse personer som den 1 november året före det inkomstår för vilket avgiften ska tas in är skyldiga att betala kyrkoavgift enligt lagen om Svenska kyrkan, eller har eller anses ha samtyckt till att betala avgift till trossamfundet.
Enligt 6 § ska andra registrerade trossamfund än Svenska kyrkan skaffa skriftligt samtycke från de personer vilkas avgifter ska tas in med statlig hjälp. Samtycket ska avse avgiftsskyldigheten till trossamfundet och att avgifterna tas in med statlig hjälp. Om trossamfundets stadgar innehåller regler om skyldighet för medlemmarna att betala avgift till trossamfundet i den ordning som gäller för skatter och avgifter enligt skattebetalningslagen anses medlemmarna ha lämnat sådant samtycke.
Om staten till följd av behandlingen av en uppgift som avses i 5 § betalar skadestånd till en person som är registrerad i beskattningsdatabasen ska det trossamfund som lämnat uppgiften ersätta staten i motsvarande utsträckning (8 §).
Avgiften hanteras som en skatt. Det innebär bl.a. att den ingår i preliminär och slutlig skatt och tas ut för ett helt år i taget. Det är situationen den 1 november som avgör avgiftsskyldigheten för hela det följande kalenderåret. Skatteverket betalar ut avgiftspengarna till respektive samfund. Under inkomståret får samfundet ett förskott som slutregleras när taxeringen är klar. I början av december varje år skickar samfunden in en datafil till Skatteverket med personnummer för alla dem som ska betala avgift nästa år.
Det finns åtta registrerade trossamfund som har fått regeringsbeslut om statlig hjälp med att få in avgiften. Alla dessa trossamfund tar ut en avgift på 1 %. I början av december varje år skickar samfunden in en datafil till Skatteverket med personnummer för alla dem som ska betala avgift nästa år. På Skatteverkets webbplats anges att den som anser sig ha påförts avgift felaktigt i första hand bör vända sig till trossamfundet som kan konstatera om det finns fel i samfundets rapportering till Skatteverket. Om båda parter är överens om att avgiften ska tas bort kan samfundet skicka en rättelse till Skatteverket som tar bort avgiften. Den som inte vill vända sig till trossamfundet kan vända sig direkt till Skatteverket. Detsamma gäller om trossamfundet har en annan uppfattning om avgiftsskyldigheten. Verket kommer då att kontakta samfundet och därefter ta ställning om avgiften ska betalas eller inte.
Regeringsrätten prövade under år 2006 en fråga om debitering av avgift till Romersk-katolska kyrkan (RÅ 2006:15) och fann därvid att Skatteverket har ett ansvar för att ett ärende om debitering av avgift till ett registrerat trossamfund blir tillräckligt utrett.
Motion
I motion Sk273 av Lars Lilja och Katarina Köhler (s) föreslår motionärerna att reglerna och rutinerna för kyrkoavgiften ses över. Motionärerna anför att det är ett problem att den som begär utträde ur Svenska kyrkan efter den 1 november ändå måste betala kyrkoavgift för månaderna november och december under utträdesåret och dessutom för hela det kommande året. De anser att det inte kan vara förenligt med svensk rättspraxis att behöva betala en avgift till en organisation som man begärt och beviljats utträde ur. Det rimliga är att när utträdet är beviljat ska också skatteinbetalningen upphöra, antingen omedelbart eller så ska den skattskyldige få tillbaka det inbetalade belopp som ackumulerats efter utträdet i samband med slutskattebesked och eventuell skatteåterbäring.
Utskottets ställningstagande
Riksdagens beslut om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan och beslutet att staten ska biträda Svenska kyrkan och andra trossamfund med att ta in avgifter har tillkommit efter ett omfattande utrednings- och förhandlingsarbete (bet. 1995/96:KU12).
Konstitutionsutskottet har vid upprepade tillfällen behandlat motioner om statens hjälp till de registerade trossamfunden med bestämmande, debitering och redovisning av avgifter. Motionerna har haft sin grund i de problem som uppkommit därför att de uppgifter som lämnats till skattemyndigheterna visat sig felaktiga i ett större antal fall. Våren 2003 behandlades två motioner ingående av konstitutionsutskottet (bet. 2002/03:KU20). Utskottet betonade vikten av att de medlemsförteckningar och övriga uppgifter som ligger till grund för den statliga hjälpen vid betalning av avgift till trossamfund håller en genomgående hög kvalitet. För att detta skulle kunna uppnås krävdes enligt utskottets mening att medlemmarna informeras av det registrerade trossamfundet på ett sådant sätt att de är helt införstådda med avgiftsskyldigheten och grunderna för denna samt vad det innebär att avgift tas in via skattebetalningssystemet. De problem som förekommit i detta avseende måste, i enlighet med principbeslutet år 1995 om ändrade relationer mellan staten och Svenska kyrkan, i första hand avhjälpas av trossamfunden själva. Konstitutionsutskottet utgick från att så skulle ske och att samfundsmedlemmar skulle få tydlig information om avgiftsskyldigheten och grunderna för denna samt om vad det innebär att avgiften tas in via skattebetalningssystemet. Vidare förutsatte utskottet att regeringen, som bestämmer om staten ska biträda trossamfund med uppbörd av avgifter, följer upp och bedömer om tillräckliga åtgärder har vidtagits i detta avseende. Motionerna avstyrktes.
Konstitutionsutskottet har härefter återkommit till frågan vid några tillfällen. I januari 2004 hölls en utfrågning med företrädare för Skatteverket respektive Romersk-katolska kyrkan (bet. 2003/04:KU6). Utskottet var inte heller då berett att föreslå en ny ordning för Skatteverkets hantering av den enskildes begäran att ta bort en uppgift om henne eller honom ur registret och inte heller en ordning som innebar ett krav på skriftligt samtycke från de berörda enskilda personerna. Utskottets utfrågning hade gett vid handen att Katolska kyrkan vidtagit en rad åtgärder och informationsinsatser i syfte att uppnå en hög grad av tillförlitlighet i fråga om de förteckningar som tillställs Skatteverket. Utskottet, som såg detta med tillfredsställelse, ville liksom vid föregående behandling av frågan understryka vikten av att medlemsförteckningarna håller en hög kvalitet och att informationen till medlemmarna är fullgod. Utskottet förutsatte åter att regeringen följer upp och bedömer om det har vidtagits tillräckliga åtgärder.
Konstitutionsutskottet har härefter upprepat sitt ställningstagande våren 2006 (bet. 2005/06:KU18) och våren 2007 (bet. 2006/07:KU13).
Enligt skatteutskottets mening innebär riksdagens beslut om ändrade relationer mellan staten och kyrkan att staten ska biträda Svenska kyrkan och andra registrerade trossamfund med att ta in avgifter. Avgiften beräknas på den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara förvärvsinkomsten och tas ut på samma sätt som en skatt, dvs. det är förhållandena den 1 november året före inkomståret som är avgörande för debiteringen. Med den valda utformningen är det viktigt att de uppgifter som lämnas till Skatteverket är korrekta och att de avgiftsskyldiga har fullgod information om vad det innebär att avgiften tas in via skattebetalningssystemet. Då det inte längre tycks föreligga några större problem i detta hänseende och då utskottet inte heller i övrigt ser någon anledning att överväga en ändring av beslutet om statens hjälp till de registrerade trossamfunden med betalningen av avgifterna, avstyrker utskottet motion Sk273.
Utlandsbosatta
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avstyrker ett motionsförslag om en samlad översyn av utlandssvenskarnas situation.
Motionen
I motion Sk336 av Hans Wallmark (m) anför motionären att det finns anledning att göra en samlad översyn av de olika frågor som aktualiseras när svenskar är bosatta och arbetar utomlands. Motionären hänvisar till att en rad olika frågor diskuterats vid en samling med föreningen Svenskar i världen i Stockholm under hösten 2007. De frågor som togs upp gällde t.ex. möjligheten att återvinna svenskt medborgarskap vid återflyttning, avdragsrätt för bostadsräntor inom EES-området, förändringar i skatteavtalen med Italien och Spanien, bättre utnyttjande av akademikers kompetens, etc. Motionären begär ett tillkännagivande om att det finns ett behov av en samlad översyn både av de regler som omgärdar utlandssvenskarnas situation i förhållande till hemlandet Sverige och villkoren för hemvändande.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening innebär utvecklingen på bl.a. skatteområdet att gränsöverskridande problemställningar är så vanliga att de förekommer i de flesta lagstiftningsärenden. Flera av de skattefrågor som redovisas i motionen har också behandlats av utskottet i olika sammanhang under senare tid. Det gäller t.ex. frågan om avdrag för räntor inom EES-området. Utskottet är inte övertygat om att en samordnad beredning av frågor av så olika karaktär som de redovisade skulle ge någon positiv effekt. Utskottet avstyrker motionen.
Kontrolluppgift för förmögenhet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att kontrolluppgiftsskyldigheten för tillgångar och skulder bör avskaffas snarast.
Jämför särskilt yttrande (s, v).
Bakgrund
Riksdagen har under hösten 2007 beslutat avskaffa förmögenhetsskatten med verkan redan fr.o.m. den 1 januari 2007. Någon förmögenhet ska alltså inte redovisas i deklarationen för inkomståret 2007 (prop. 2007/08:26, bet. 2007/08:SkU15).
Motionen
I motion Sk238 av Jan Ericson (m) begär motionären ett tillkännagivande om att det inte finns skäl att fortsätta att ålägga banker m.fl. att lämna kontrolluppgifter om människors tillgångar och skulder efter det att förmögenhetsskatten avskaffats.
Utskottets ställningstagande
I den promemoria från juni 2007 som föregick förslaget till riksdagen om slopad förmögenhetsskatt gjordes bedömningen att frågan om att slopa kontrolluppgiftsskyldigheten för förmögenhetsuppgifter borde analyseras noggrant och att kontrolluppgiftsskyldigheten borde vara kvar i avvaktan på en fullständig analys av vilka effekter ett sådant förslag skulle få på olika områden. Vid remissbehandlingen av promemorian framkom mycket olika uppfattningar bland remissinstanserna, och vid den följande lagrådsbehandlingen ifrågasatte Lagrådet starkt om ett bibehållande av den generella skyldigheten att lämna kontrolluppgifter om tillgångar och skulder skulle stå i proportion till Skatteverkets behov. Lagrådet ifrågasatte vidare om en fortsatt kontrolluppgiftsskyldighet var förenlig med det krav på integritetshänsyn som följer av personuppgiftslagen och artikel 8, rätt till skydd för privat- och familjeliv, i den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Mot denna bakgrund gjorde regeringen i proposition 2007/08:26, och även skatteutskottet i sitt betänkande, bedömningen att kontrolluppgiftsskyldigheten beträffande tillgångar och skulder ska vara avskaffad inkomståret 2008. Regeringens avsikt är således att reglerna ska ändras så att kontrolluppgifter om tillgångar och skulder i nuvarande omfattning ska ha lämnats sista gången för inkomståret 2007.
Av det anförda framgår att regeringen delar motionärens bedömning och har för avsikt att återkomma i frågan. Någon anledning till ett tillkännagivande om att kontrolluppgiftsskyldigheten för förmögenhetstillgångar bör avskaffas finns därför inte. Utskottet avstyrker motionen.
Dröjsmålsavgift vid betalning av vägtrafikskatt
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att dröjsmålsavgift inte ska tas ut när det rör sig om mindre förseningar vid inbetalningen av vägtrafikskatt.
Bakgrund
Vägtrafikskatt ska vara inbetalda till skattemyndighetens konto på förfallodagen. Om betalningen inkommer för sent utgår dröjsmålsavgift enligt de regler som finns i lagen om dröjsmålsavgift. Avgift tas ut med 2 % på belopp som betalas inom tio dagar från den dag då beloppet skulle ha betalats. Dröjsmålsavgiften är dock minst 100 kr. Om det ursprungligen obetalda beloppet är mindre än 100 kr, får dröjsmålsavgift inte överstiga det obetalda beloppet. I lagen dröjsmålsavgift finns också möjlighet för den berörda myndigheten att helt eller delvis befria den betalningsskyldige från skyldigheten att betala dröjsmålsavgift om det föreligger särskilda skäl.
Motionen
I motion Sk239 av Jan Ericson (m) anför motionären att bestämmelserna om dröjsmålsavgift bör ändras så att någon avgift inte utgår förrän efter tre bankdagars försening. Det är enligt motionärens uppfattning inte rimligt att räkningar om 1 000 eller 2 000 kr ska medföra förseningsavgifter när beloppet inkommer någon dag för sent.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning har den aktuella regleringen avsiktligt utformats på ett sätt som styr de förhållandevis stora betalningsströmmar som det handlar om mot det förfallodatum som gäller för en viss skattebetalning. Samtidigt har avgiften satts till en nivå som gör att mindre förseningar inte ska kunna ge oproportionerliga ekonomiska konsekvenser för den enskilde. Utskottet kan ha förståelse för att det kan framstå som irriterande att bli påförd en avgift vid mycket små förseningar men ser inte någon egentlig möjlighet att skapa den typ av frist som motionären vill ha utan att detta leder till en generell senareläggning av de aktuella betalningsströmmarna.
Utskottet avstyrker motionen.
Reservationer
1. | Skatte- och avgiftskontroll, punkt 1 (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sk204 yrkande 3, 2007/08:Sk214, 2007/08:Sk220, 2007/08:Sk233, 2007/08:Sk262, 2007/08:Sk265, 2007/08:Sk274, 2007/08:Sk275, 2007/08:Sk359 i denna del och 2007/08:Sk391 yrkande 6, bifaller delvis motion 2007/08:Sk218 och avslår motionerna 2007/08:Sk252, 2007/08:Sk295, 2007/08:Sk296 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:Sk342.
Ställningstagande
En välfärd som i hög grad finansieras med skatter bygger på att medborgare och företag uppfyller sina skyldigheter och redovisar och betalar skatt på ett korrekt sätt. Skattefusk skapar orättvisa, snedvrider konkurrensen och leder till att skattesystemets och välfärdsstatens legitimitet försvagas. Att vissa undviker att betala in skatt innebär att skattebördan ökar för andra. Om medborgarna misstänker att inte alla solidariskt bidrar till finansieringen av den offentliga sektorn urholkas tilltron till välfärdsstaten och skattesystemet.
För att skattemoralen ska vara hög krävs att skattebetalarna litar på att alla bidrar solidariskt och att de upplever att de verksamheter som finansieras med skatter bedrivs på ett rationellt och effektivt sätt. Det måste också finnas en beredskap att justera skattereglerna om det uppkommer höga marginaleffekter eller andra oönskade effekter.
Skattesystemet måste vara enkelt att förstå och det måste vara enkelt att redovisa och betala skatt på ett korrekt sätt. Möjligheterna till skatteplanering bör vara små. Skatterna bör därför vara så likformiga som möjligt, med få undantag och särregler.
Reglerna bör också medverka till att det är attraktivt att redovisa och betala skatt på ett korrekt sätt, t.ex. genom sambandet mellan taxerad inkomst och ersättning i socialförsäkringarna. Det är också viktigt att skattemyndigheter, tull och rättsväsende har resurser och möjligheter att kontrollera att reglerna följs. Detta kan löna sig direkt genom att leda till minskat skattebortfall.
Behovet av verkligt effektiva kontrollsystem och kännbara sanktioner får inte glömmas bort. Seriösa företagare som försöker arbeta med lagliga metoder har ett svårt utgångsläge då de ska konkurrera med dem som använder sig av olagliga metoder.
Inom kontantbranscherna finns det anledning att försöka tidigarelägga kravet på certifierade kassaregister, och frågan om schablonbeskattning bör aktualiseras på nytt om det visar sig att de åtgärder som vidtagits är otillräckliga. Möjligheten att fördjupa kontrollen av företagare med serveringstillstånd genom ytterligare krav vid tillståndsgivningen bör ockå undersökas.
Problemen med svartjobb hos underentreprenörer finns inte bara inom bygg-, städ- och flyttbranscherna. Olika former av entreprenadkonton har övervägts och arbetet med att ta fram bra lösningar på detta problem bör drivas vidare. Möjligheten att utveckla entreprenadkonton som kan användas inom hela näringslivet bör prövas.
Något som försvårar Skatteverkets arbete med att komma åt användingen av svart arbetskraft är att arbetsgivarna redovisar källskatt och arbetsgivaravgifter på individnivå bara en gång om året. Detta öppnar naturligtvis möjlighet för manipulationer vid misstanke om att svart arbetskraft använts.
En månatlig redovisning skulle ge bättre förutsättningar för kontroll. I t.ex. Danmark har man månadsvis redovisning på individnivå av skatter och avgifter. Då de flesta arbetsgivare i dag har lönesystem och löneredovisning på data skulle detta inte medföra något större merarbete för den enskilda arbetsgivaren. En bättre ordning skulle också bidra till att anställda får korrekt information.
Den globala skatteflykten, företags och rika enskildas flykt undan beskattning till olika skatteparadis, ofta öar med bakgrund i det brittiska kolonialväldet, är ett internationellt problem. Olika brevlådeföretag eller finansiella offshore-företag organiserar en skatteflykt som dränerar stater med en utbyggd välfärd på skatteinkomster från företag och rika personer. Även stater i Europa som deltar i att gömma undan pengar från beskattning bör sättas under press. Skatteparadisen i Europa och världen bidrar också till att olika brottsorganisationer lätt kan gömma pengar och därmed finansiera sitt våldsutövande och annan kriminell verksamhet. Inom EU och OECD måste kraftfulla initiativ tas för att denna skatteflykt ska upphöra.
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna vad vi anfört om inriktningen av arbetet med att motverka skattefusk och skatteplanering.
2. | F-skattsedel, punkt 2 (s, v) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:Sk204 yrkandena 1 och 2, 2007/08:Sk261 och 2007/08:Sk359 i denna del och avslår motion 2007/08:Sk276 yrkande 2.
Ställningstagande
F-skattsedeln har i det svenska samhället blivit till någon form av garantisedel för att innehavaren har blivit granskad och betrodd att vara samhällets sista utpost för att ta in samhällets olika skatter och avgifter och därmed befria beställaren/konsumenten från vidare kontroller. Detta är tyvärr en föreställning som inte överensstämmer med verkligheten.
Det finns i huvudsak två övergripande problem kopplade till F-skattsedlar: dels ökar förekomsten av arbetstagare som ”tvingas” uppträda som uppdragstagare med F-skattsedel, dels används de i ekonomisk brottslighet vid exempelvis momsbedrägerier och handel med svart arbetskraft.
Det är i dagens läge alltför enkelt för oseriösa personer att inregistrera bulvanföretag som endast är avsedda att användas för framför allt momsbedrägerier men även för kreditbedrägerier. Momsbedrägerier är en synnerligen bevärlig form av ekonomisk brottslighet att bekämpa, eftersom det knappast finns systemlösningar som kan tänkas ta bort motivationen att begå momsbedrägerier. Det är således kontroll som erfordras, men då gäller det naturligtvis att utforma kontrollen så att den kräver så lite resurser som möjligt men ändå ger stora effekter.
Möjligheterna måste förbättras för att hindra att oseriösa företagare får F-skattsedel. I dag granskas den sökandes historiska bakgrund när det gäller redovisning och betalning av skatter. Men det räcker inte. Fler faktorer måste beaktas vid ansökan om F-skatt. Det kan vara oegentligheter i samband med deklaration och vissa typer av brottslighet såsom bokföringsbrott. Dessutom anser vi att den personkrets som kan granskas vid prövning av F-skatt ska utökas till att omfatta även andra personer i företaget än företagsledaren.
Vi anser att de kontrollåtgärder som redovisas i motion Sk359 bör vara möjliga att införa vid registrering och efterkontroll av F-skattsedel. Vi är medvetna om att dessa åtgärder inte löser alla problem med momsbedrägerier men tror att mycket skulle vara vunnet om förslagen genomfördes.
En F-skattsedel utfärdas utan ansökan för den som vid utgången av närmast föregående inkomstår hade en sådan skattsedel. Det innebär att den som en gång tilldelats F-skattsedel får en ny varje år. I praktiken betyder det att ett beslut att utfärda en F-skattsedel gäller utan tidsbegränsning. Naturligtvis kan F-skattsedeln återkallas om näringsverksamhet inte längre bedrivs, men det kräver en aktiv handling antingen från den skattskyldige eller från Skatteverket.
Skatteverket har i en rapport föreslagit att tidsbegränsade F-skattsedlar ska utfärdas om den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger ett visst belopp. Tidsbegränsningen ska avse såväl obegränsat som begränsat skattskyldiga. Vi menar att man skulle kunna bestämma den krets som omfattas av en tidsbegränsning till att gälla F-skattsedlar där den debiterade skatten enligt ansökan inte överstiger 10 000 kr. Genom att införa tidsbegränsade F-skattsedlar skulle möjligheten att upptäcka svartarbete öka ytterligare.
Vad vi anför bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. | Skatteflyktslagen, punkt 3 – motiveringen (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Ställningstagande
Skatteflyktslagen kompletterar de allmänna tolkningsregler som domstolar och myndigheter tillämpar och gör det möjligt för en domstol att under vissa särskilt angivna förutsättningar bortse från en rättshandling eller transaktion. Det ska bl.a. vara frågan om en transaktion vars främsta syfte är att uppnå eller undvika en beskattningseffekt. Vidare ska en taxering på grundval av förfarandet strida mot lagstiftningens syfte som det framgår av skattebestämmelsernas allmänna utformning och de bestämmelser som är direkt tillämpliga eller har kringgåtts genom förfarandet. Reglerna tillämpas bara av domstol.
Vi anser att skatteflyktslagen är ett viktigt instrument i Skatteverkets och domstolarnas arbete med att motverka olika former av avancerade skatteupplägg och kringgåendeförfaranden och är inte beredda att överväga att den avskaffas.
I likhet med utskottets majoritet avstyrker vi den aktuella motionen.
4. | Skriftliga svar från Skatteverket, punkt 4 (v) |
| av Marie Engström (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om att Skatteverket ska stå för de skriftliga svar som man ger skattskyldiga. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk205.
Ställningstagande
I vissa fall vill en näringsidkare förvissa sig om hur han eller hon ska handla för att inte begå skatterättsliga fel. Ett vanligt sätt är att tillskriva skattemyndigheten för att få svar på hur man ska handla. Trots att näringsidkaren handlar i enlighet med det skriftliga svar han/hon fått kan detta överprövas vid ett senare tillfälle, t.ex. vid en revision. Trots att samma omständigheter föreligger vid de båda bedömningstillfällena kan revisionen komma fram till en annan bedömning än vad skattemyndigheten gjort; då blir skattemyndighetens svar ogiltigt och revisionens beslut blir gällande. Det är lite märkligt att ett skriftligt svar från myndigheten inte gäller.
Om omständigheterna som ligger till grund för det skriftliga svaret överensstämmer med de omständigheter som föreligger vid revisionstillfället bör bedömningen från det första bedömningstillfället (det skriftliga svaret) gälla. Skattemyndigheten ska alltså stå för de svar (skriftliga) som man ger skattskyldiga.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. | Betalning av avgift till trossamfund, punkt 8 (s, v, mp) |
| av Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v), Helena Leander (mp) och Hans Olsson (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs om att reglerna för Skatteverkets hjälp till Svenska kyrkan och de registrerade trossamfunden bör ses över. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:Sk273.
Ställningstagande
Skatteverkets hjälp till Svenska kyrkan och övriga registrerade trossamfund har utformats efter den modell som gäller för betalning av skatt, trots att det numera handlar om en vanlig medlemsavgift. En person som begär utträde ur Svenska kyrkan efter den 1 november måste fortsätta att betala sin avgift för månaderna november–december utträdesåret och dessutom hela det kommande året.
I likhet med motionären anser vi att det är ett problem att en person som väljer att gå ur en organisation ska behöva fortsätta och betala medlemsavgift till organisationen under så lång tid. Det rimliga är att skyldigheten att betala avgift upphör när utträdet beviljats, antingen omedelbart eller genom att beloppet senare återbetalas.
Vi anser i likhet med motionären att reglerna för Skatteverkets hjälp till Svenska kyrkan och de registrerade trossamfunden bör ses över och förändras i syfte att komma till rätta med detta problem. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Särskilt yttrande
Kontrolluppgift för förmögenhet, punkt 10 (s, v) |
Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Fredrik Olovsson (s), Marie Engström (v) och Hans Olsson (s) anför: |
Vi motsatte oss höstens beslut att avskaffa förmögenhetsskatten och tog då också upp de allvarliga problem som en slopad skyldighet att lämna kontrolluppgifter om förmögenhet kommer att medföra. Åtgärden öppnar för ökat fusk med förmånssystemen eftersom Försäkringskassan kommer att sakna underlag när personer med förmögenhet söker bidrag. Det rör sig om bostadstillägg för pensionärer, studiemedel, underhållsstöd och kommunalt försörjningsstöd. Antalet felaktiga utbetalningar från våra trygghetssystem som relateras till personers inkomster och tillgångar kan därför komma att öka, något som också påtalats av flera tunga remissinstanser. Kontrolluppgifterna har också betydelse i Skatteverkets kontrollarbete. Det kan gälla rekonstruktion av värdepappersinnehav, kontantberäkningar, underlag för betalningssäkringar och möjligheten att spåra penningtvätt. Åtgärden medför också att regeringen i praktiken inför en amnesti för dem som undanhållit förmögenheter från beskattning.
Vi har klargjort vår inställning när beslutet om slopad förmögenhetsskatt fattades och avser att återkomma till frågan när regeringen återkommer med sitt förslag om slopad kontrolluppgiftsskyldighet.
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007
2007/08:Sk204 av Marie Engström m.fl. (v):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införande av tidsbegränsade F-skattsedlar. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om användande av F-skattsedlar som ett redskap för att motverka skatteundandragande. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om månatlig redovisning. |
2007/08:Sk205 av Marie Engström m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om giltigheten av skattehandläggares skriftliga svar till skattskyldiga.
2007/08:Sk214 av Billy Gustafsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att överväga en skärpt lagstiftning mot svartekonomin som mer effektivt kan stävja skattefusket.
2007/08:Sk217 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att statsanställda på sina lönebesked ska få uppgift om sina totala lönekostnader.
2007/08:Sk218 av Jan-Olof Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att löntagare erhåller lönebesked i samband med löneutbetalning, där både lön och erlagd skatt ska framgå.
2007/08:Sk219 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att debiterade sociala avgifter ska redovisas både i deklarationsblanketten och i det slutliga skattebeskedet.
2007/08:Sk220 av Hillevi Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder mot skattefusk.
2007/08:Sk225 av Ulf Sjösten (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av skatteprocessen.
2007/08:Sk233 av Jan-Olof Larsson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att införa ett system med entreprenadkonton i hela näringslivet.
2007/08:Sk236 av Jan Ericson och Ulf Sjösten (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att alla arbetsgivare bör åläggas att redovisa samtliga skatter och arbetsgivaravgifter på de anställdas lönebesked.
2007/08:Sk238 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att snarast avskaffa kontrolluppgiftsskyldigheten för tillgångar och skulder.
2007/08:Sk239 av Jan Ericson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att dröjsmålsavgift vid betalning av fordonsskatt inte ska tas ut förrän efter tre bankdagars försening.
2007/08:Sk247 av Anna Kinberg Batra och Gustav Blix (båda m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa källskattesystemet. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om synliga skatter. |
2007/08:Sk252 av Jörgen Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en översyn genomförs i syfte att minimera svartjobb, bidragsfusk och skatteflykt.
2007/08:Sk261 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av skärpta regler vid utfärdande av F-skattsedel.
2007/08:Sk262 av Gunilla Carlsson i Hisings Backa och Claes-Göran Brandin (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagstiftningen gällande skatteundandraganden.
2007/08:Sk265 av Ronny Olander och Kent Härstedt (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av omfattande kontroll av skattefusk.
2007/08:Sk273 av Lars Lilja och Katarina Köhler (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att rutinerna för kyrkoskattebetalning i samband med utträde ur Svenska kyrkan bör ses över.
2007/08:Sk274 av Luciano Astudillo och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att bekämpa ekonomisk brottslighet.
2007/08:Sk275 av Krister Örnfjäder (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att påskynda införandet av certifierade kassor.
2007/08:Sk276 av Annie Johansson (c):
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att införa F-skattsedel från födseln. |
2007/08:Sk285 av Inger René och Ewa Thalén Finné (båda m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om synliga skatter. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att arbetsgivaravgiften ska redovisas på lönebeskedet. |
2007/08:Sk295 av Björn Leivik (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inbetalning av arbetsgivaravgifterna.
2007/08:Sk296 av Cecilia Wigström i Göteborg (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Skatteverket bör får befogenhet att göra oanmälda besök på byggarbetsplats för att motarbeta svartarbete. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att byggföretag bör betala och redovisa källskatt och sociala avgifter utifrån varje enskild anställd. |
2007/08:Sk323 av Anne-Marie Pålsson (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om införandet av rättvänd bevisbörda vid skattetvister. |
2007/08:Sk336 av Hans Wallmark (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av en översyn av utlandssvenskarnas situation.
2007/08:Sk342 av Tomas Tobé (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om flexibel redovisningsperiod för arbetsgivaravgift och källskatt för små och medelstora företag.
2007/08:Sk359 av Sylvia Lindgren m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ekonomisk brottslighet.
2007/08:Sk365 av Ulrika Karlsson i Uppsala och Jessica Polfjärd (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om bättre synlighet vid skatteuttag.
2007/08:Sk374 av Staffan Anger och Sten Nordin (båda m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skatteflyktslagen (1995:575).
2007/08:Sk380 av Eva Johnsson (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att göra samtliga skatter som arbetsgivare och löntagare betalar på arbetstagarens bruttolön synliga på lönebeskedet.
2007/08:Sk391 av Lars Johansson m.fl. (s):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att motverka skattefusk och skatteplanering. |
2007/08:Sk392 av Bengt-Anders Johansson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om avdrag för skattekonsultation vid skattemål.