2007/08:MJU17 Djurskyddskontroll m.m. i statlig regi

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2007/08:MJU17
Djurskyddskontroll m.m. i statlig regi

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:63 Djurskyddskontroll m.m. i statlig regi samt tre följdmotioner med sammanlagt åtta yrkanden.

Mot bakgrund av vissa återkommande brister i den offentliga djurskyddskontrollen har regeringen funnit ett behov av att bättre kunna styra, samordna och följa upp kontrollen. Bristerna rör bl.a. likvärdigheten i den kommunala kontrollen och möjligheten att garantera att den Europeiska gemenskapens bestämmelser om offentlig kontroll efterlevs. I propositionen föreslås därför att kommunernas ansvar för den offentliga kontrollen av djurskydd ska flyttas över till länsstyrelserna. Det föreslås vidare att kommunernas ansvar för att pröva tillstånd till yrkesmässig verksamhet med bl.a. sällskapsdjur enligt 16 § djurskyddslagen (1988:534) ska flyttas från kommunerna till den myndighet som regeringen bestämmer. Detta innebär att kommunernas ansvar för djurskyddsarbetet kommer att upphöra.

Det föreslås också att kommunernas ansvar för kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen ska föras över från kommunerna till länsstyrelserna.

Vidare bedömer regeringen att den offentliga kontroll som länsstyrelserna utför enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen (2006:804) och lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter ska bekostas av allmänna medel. De extra kontroller som utförs på grund av bristande efterlevnad av lagstiftningen ska dock, enligt gällande EG-lagstiftning, finansieras med avgifter. Det föreslås därför att regeringen får disponera de avgiftsintäkter som länsstyrelserna tar in för extra kontroll enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter.

Förslagen föranleder vissa ändringar i djurskyddslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker samtliga motionsyrkanden. Betänkandet innehåller 5 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Djurskyddskontroll m.m.

a) Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534),

b) Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter,

c) Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter vid länsstyrelserna.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:63 punkterna 1–3 och avslår motionerna 2007/08:MJ5 yrkande 1 och 2007/08:MJ6 yrkande 1.

Reservation 1 (s, mp)

2.	Finansiering av djurskyddskontroll m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ4 yrkandena 1 och 2 samt 2007/08:MJ5 yrkande 2.

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

3.	Resurser till djurskyddskontroll m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:MJ5 yrkandena 3 och 4 samt 2007/08:MJ6 yrkande 2.

Reservation 4 (s)

Reservation 5 (mp)

Stockholm den 8 maj 2008

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Anders Ygeman

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders Ygeman (s), Claes Västerteg (c), Ola Sundell (m), Jeppe Johnsson (m), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Anita Brodén (fp), Jan-Olof Larsson (s), Rune Wikström (m), Tina Ehn (mp), Staffan Appelros (m), Aleksander Gabelic (s), Helén Pettersson i Umeå (s), Eva Selin Lindgren (c), Sven Yngve Persson (m), Irene Oskarsson (kd) och Jacob Johnson (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:63 Djurskyddskontroll m.m. i statlig regi. I propositionen föreslår regeringen att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534) samt till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter. Vidare föreslås att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter vid länsstyrelserna.

Med anledning av propositionen har tre motioner väckts med sammanlagt åtta yrkanden.

Bakgrund

I djurskyddslagen (1988:534) och djurskyddsförordningen (1988:539) finns bestämmelser om hur djur som hålls i fångenskap, såsom husdjur och försöksdjur, ska hållas och skötas. Djurskyddslagen innehåller vidare bestämmelser om kontrollmyndigheter, olika åtgärder som kontrollmyndigheten får vidta för att kunna fullgöra sina kontrolluppgifter samt vissa skyldigheter som åvilar kontrollobjektet. I lagen finns även bestämmelser om avgifter, omhändertagande av djur, djurförbud, straff och överklagande m.m. Djurskyddslagen kompletterar sådana bestämmelser i EG-förordningar som faller inom lagens tillämpningsområde. Härvid kan särskilt nämnas Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 26 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1, Celex 32004R0882), den s.k. kontrollförordningen.

Livsmedelslagen (2006:804) och lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter innehåller i huvudsak bemyndiganden till regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer i olika frågor på livsmedels- och foderområdena. Lagarna kompletteras av livsmedelsförordningen (2006:813) och förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter. I likhet med djurskyddslagen innehåller lagarna bestämmelser om kontrollmyndigheter, kontrollmyndigheternas befogenheter för att kunna utöva kontroll, skyldighet för kontrollobjektet att tillhandahålla hjälp vid kontroll, bemyndigande om avgifter, straff och överklagande m.m.

På samma sätt som djurskyddslagen kompletterar livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter sådana bestämmelser i EG-förordningar som faller inom respektive lags tillämpningsområde, det vill säga bl.a. EG:s kontrollförordning.

I EG:s kontrollförordning finns regler om den kontroll som medlemsstaterna ska ha för att säkerställa att foder- och livsmedelsföretagarna följer lagstiftningen inom områdena foder, livsmedel, djurskydd och djurhälsa. Bland annat ska kontrollerna vara riskbaserade och av god kvalitet. I kontrollförordningen finns förhållandevis detaljerade krav på den personal som ska utföra offentlig kontroll. Kontrollpersonalen ska bl.a. ha viss kompetens och få regelbunden vidareutbildning. Kontrollförordningen innehåller även regler om hur gemenskapen ska övervaka medlemsländernas efterlevnad av lagstiftningen. Kommissionen ska genom revisioner kontrollera att medlemsstaterna genomför den offentliga kontrollen i enlighet med kontrollförordningens mål.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Mot bakgrund av vissa återkommande brister i den offentliga djurskyddskontrollen finns ett behov av att bättre kunna styra, samordna och följa upp kontrollen. Bristerna rör bl.a. likvärdigheten i den kommunala kontrollen och möjligheten att garantera att den Europeiska gemenskapens bestämmelser om offentlig kontroll efterlevs. I propositionen föreslås därför att kommunernas ansvar för den offentliga kontrollen av djurskydd ska flyttas över till länsstyrelserna. Det föreslås vidare att kommunernas ansvar för att pröva tillstånd till yrkesmässig verksamhet med bl.a. sällskapsdjur enligt 16 § djurskyddslagen (1988:534) ska flyttas från kommunerna till den myndighet som regeringen bestämmer. Detta innebär att kommunernas ansvar för djurskyddsarbetet kommer att upphöra.

Det föreslås också att kommunernas ansvar för kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen ska föras över från kommunerna till länsstyrelserna.

Förslagen föranleder vissa ändringar i djurskyddslagen och i lagen om foder och animaliska biprodukter. De föreslagna ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Utskottets överväganden

Djurskyddskontroll m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag och avslår två motionsyrkanden om avslag på propositionen.

Jämför reservation 1 (s, mp).

Propositionen

I propositionen föreslås att ansvaret för den offentliga kontrollen av djurskyddet ska föras över från kommunerna till länsstyrelserna. Dessutom ska frågor om tillstånd och återkallelse av tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen prövas av den myndighet som regeringen bestämmer. Vidare ska ansvaret för den offentliga kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen föras över från kommunerna till länsstyrelserna. Regeringen föreslås även få disponera de avgiftsintäkter som länsstyrelserna tar in för extra kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), livsmedelslagen (2006:804) och lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter.

Den nya ansvarsfördelningen mellan kontrollmyndigheterna på områdena för djurskydd samt livsmedel och foder i primärproduktionen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2009. För beslut enligt djurskyddslagen som har meddelats av en kommun före ikraftträdandet ska äldre överklagandebestämmelser gälla. Beslut som har meddelats av en kommun med stöd av äldre föreskrifter i lagarna om djurskydd, livsmedel samt foder och animaliska biprodukter ska fortfarande gälla efter lagarnas ikraftträdande.

Regeringen bedömer att de föreslagna ändringarna i kontrollorganisationen av djurskydd samt livsmedel och foder i primärproduktionen kommer att leda till en mer likvärdig och effektiv kontroll, vilket kommer att gynna företag och enskilda.

Förutsättningarna för de enskilda inspektörerna kommer att förändras när kontrollen förs över till länsstyrelserna. Arbetssituationen bedöms av regeringen att förbättras med mindre risk att hamna i jävsituationer och mindre risk att hotfulla situationer uppstår. Reglerna om verksamhetsövergång enligt 6 b § lagen om anställningsskydd är tillämpliga i detta fall.

Motionerna

Enligt motion MJ5 (mp) yrkande 1 bör propositionen avslås. I stället bör bristerna i den kommunala tillsynen åtgärdas. Fördelen med att kommunerna utövar tillsyn är att det finns kopplingar mellan djurskyddsområdet och annan kommunal verksamhet, såsom miljötillsyn och social verksamhet. Även i motion MJ6 (s) yrkande 1 begärs att propositionen ska avslås. Om kontrollen förs från kommunerna till länsstyrelserna kommer det fysiska avståndet mellan tillsynsmyndighet och tillsynsobjekt att öka och den lokala kännedomen att minska. Det kommer att leda till att det krävs mer resurser för kontrollverksamheten och att mindre djurenheter kommer att få färre kontroller. Därtill försvåras samordningen mellan kommunernas djurskyddskontroll och miljö- och hälsoskyddskontroll. Beroende på hur Ansvarskommitténs förslag hanteras av regeringen kan dessutom de fysiska avstånden bli ännu längre i framtiden.

Utskottets ställningstagande

Enligt Ansvarskommitténs slutbetänkande, Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10), bör tillsyn i princip vara ett statligt ansvar och huvudsakligen utövas genom länsstyrelserna. Bakgrunden är att ansvaret för tillsynen har expanderat och samtidigt blivit allt mindre enhetligt. Kommittén bedömer att ett statligt ansvar för tillsynen kommer att minska skillnader i såväl bedömning som i kvalitet och resurser mellan olika delar av landet. Ett statligt ansvar bedöms också bättre kunna möta behovet av att samordna tillsynen i större utsträckning än vad som nu sker.

De s.k. tvärvillkoren, som är kopplade till att jordbrukare ska få gårdsstöd, innebär bl.a. att jordbrukaren ska sköta sin jordbruksmark enligt särskilda skötselkrav och följa vissa verksamhetskrav inom bl.a. områdena miljö, djurhälsa och djurskydd för att få fullt gårdsstöd. Sedan tvärvillkoren infördes har det förekommit problem med kontrollen. Dessa problem har även föranlett kommissionen att i en skrivelse den 14 maj 2007 rikta allvarlig kritik mot Sverige. Som framgår av propositionen har regeringen mot denna bakgrund beslutat att flytta över ansvaret för tvärvillkorskontrollen avseende djurskydd, livsmedel och foder i primärproduktionen samt inom miljöområdet från kommunerna till länsstyrelserna fr.o.m. den 1 januari 2008.

Den operativa djurskyddskontrollen utövas för närvarande i huvudsak av kommunerna. Med operativ kontroll menas sådan kontroll som riktar sig direkt mot dem som har djur eller på annat sätt ansvarar för djur. Av djurskyddslagen framgår att länsstyrelserna ansvarar för vissa särskilda djurskyddsuppgifter. Länsstyrelserna ansvarar bl.a. för beslut om omhändertagande av djur och om djurförbud samt för att pröva frågor om godkännande på förhand av stall och andra utrymmen där djur hålls. Länsstyrelserna utgör också överprövningsinstans för beslut som kommunerna meddelar enligt djurskyddslagen. Länsstyrelserna har dessutom ett visst ansvar för att stödja och följa upp den kommunala offentliga djurskyddskontrollen och se till att den är effektiv och likvärdig inom länet. De utövar offentlig kontroll inom länet genom att samordna kommunerna och genom att ge stöd, råd och vägledning till dem. En viktig uppgift är att ge direkt rådgivning till kommunerna och att genom kommunbesök stödja kommunerna inom länet. Länsstyrelserna äger rätt att, med stöd av djurskyddslagen, meddela förelägganden om att avhjälpa brister i djurskyddskontrollen mot kommuner som brister i sin offentliga kontroll.

Under årens lopp har det genom ett antal utredningar m.m. stått klart att den offentliga djurskyddskontrollen, såsom den är organiserad i dag, är behäftad med vissa brister. Kritiken har framför allt rört kvaliteten på kommunernas kontroll. Mot bakgrund av problemen beslutade riksdagen om ett antal förändringar i djurskyddslagen (1988:534) i syfte att förstärka den kommunala kontrollen och tydliggöra och stärka den centrala kontrollmyndighetens ansvar för kontrollen (prop. 2004/05:72, bet. 2004/05:MJU10, rskr. 2004/05:200). Som regeringen framhåller finns det, trots senare års förstärkning av den kommunala och centrala djurskyddskontrollen, fortfarande allvarliga brister i kontrollen.

Ett exempel på det är resultatet av de kontroller som kommissionen – genom Kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) – utför i medlemsländerna, i syfte att undersöka hur behöriga myndigheter genomför och tillämpar EG-lagstiftningen på området. FVO har i samband med dessa kontroller riktat kritik mot bl.a. den svenska förvaltningsmodellen för att den inte har kunnat tillförsäkra en likformig tillämpning av EG-bestämmelserna över landet. FVO observerade brister i koordinering, samarbete, rapportering samt uppföljning och återkoppling mellan de olika myndighetsnivåerna. Utskottet konstaterar att kraven på en god styrning, samordning och uppföljning av den offentliga kontrollen har ökat sedan Europeiska unionen (EU) införde gemensamma bestämmelser om den offentliga kontrollen år 2006.

I likhet med regeringen bedömer utskottet att en svårighet i den nuvarande organisationen är att styra den kommunala kontrollen. Enligt den svenska grundlagen är kommunerna självstyrande. Detta innebär bl.a. att eventuella ändringar i kommunernas befogenheter och åligganden ska bestämmas av riksdagen genom lag. Även om lagstiftningen innehåller ett antal specificerade krav på den offentliga kontrollen som kommunerna måste följa är det med hänsyn till principen om kommunalt självstyre i praktiken svårt att styra dem eftersom kommunerna har ett väsentligt mått av frihet i själva utförandet. Kommunerna bestämmer exempelvis vilka frågor inom kommunen som ska prioriteras och vilka resurser som ska tilldelas djurskyddskontrollen.

Vidare instämmer utskottet med regeringen att det skulle underlätta styrning, samordning och uppföljning av den offentliga djurskyddskontrollen om antalet kontrollmyndigheter minskades och om kontrollarbetet koncentrerades till färre och större kontrollenheter. En sådan förändring bedöms också förbättra förutsättningarna för ökad kompetens vid kontrollmyndigheterna.

Samtidigt konstaterar utskottet att det kommunala ansvaret för kontrollen medför en i många avseenden värdefull lokal kännedom tack vare inspektörernas närhet till kontrollobjekten och den information som de kan få genom kommunens övriga verksamhet. Utskottet anser dock att även om vissa samordnings- och effektivitetsvinster minskar genom en överföring av kontrollansvaret, så kan andra samordnings- och effektivitetsvinster öka genom överföringen. Länsstyrelserna har redan i dag ansvaret för vissa djurskyddsfrågor. Länsstyrelserna är bl.a. aktivt inblandade i omhändertaganden av djur och beslut om djurförbud och de ansvarar för att stödja och följa upp dagens kommunala kontroll. I och med detta har länsstyrelserna en god kännedom om kontrollobjekten inom länet. Samordnings- och effektivitetsvinster bör även uppstå till följd av att kontrollen av tvärvillkor numera ligger på länsstyrelserna.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är betydelsefullt att kontrollorganisationen utformas på ett sådant sätt att fördelarna med den lokala djurskyddskontrollen omhändertas i största möjliga utsträckning. Det är viktigt att länsstyrelserna verkar för att den lokala förankringen av djurskyddskontrollen behålls. Ett sätt kan vara att låta inspektörerna helt eller delvis arbeta från olika platser i länet eller att placera verksamhet i andra delar av länet än i residensstaden, t.ex. på en djurtät ort.

I detta sammanhang kan påpekas att det i lagstiftningen ställs krav på att den offentliga kontrollen ska vara riskbaserad. Länsstyrelserna ska således prioritera kontrollen utifrån dessa aspekter och inte utifrån vilket kontrollobjekt som ligger nära eller långt borta.

Utskottet bedömer i likhet med regeringen att det i dagsläget, mot bakgrund av de brister som finns i den kommunala djurskyddskontrollen, är ändamålsenligt och effektivt att flytta över ansvaret för djurskyddskontrollen från kommunerna till länsstyrelserna. En förändring i denna riktning bör kunna leda till en allmän kompetensökning hos kontrollmyndigheterna och en ökad likvärdighet i kontrollerna och därmed också till ökad förutsägbarhet och rättssäkerhet för enskilda. Förändringarna bör även gynna förutsättningarna för Sverige att garantera att EG-regelverket efterlevs till fullo. Sammantaget instämmer utskottet i regeringens bedömning att fördelarna med en överflyttning överväger nackdelarna.

Som en konsekvens av att ansvaret för djurskyddskontrollen flyttas bör även tillståndsprövningen enligt 16 § djurskyddslagen föras från kommunerna. Regeringen bör därför bemyndigas att föreskriva om vilken myndighet som ska utföra prövningen. Som framgår av propositionen anser regeringen att övervägande skäl talar för att uppgiften bör läggas på länsstyrelserna, eftersom de kommer att ansvara för den offentliga djurskyddskontrollen.

När det gäller livsmedelskontrollen utövas den offentliga kontrollen av efterlevnaden av såväl de EG-rättsliga bestämmelserna som den nationella livsmedelslagstiftningen enligt livsmedelslagen (2006:804) av Livsmedelsverket, länsstyrelserna, andra statliga myndigheter samt kommunerna i enlighet med vad regeringen bestämmer. Den närmare ansvarsfördelningen mellan myndigheterna anges i livsmedelsförordningen (2006:813). Huvuddelen av den operativa livsmedelskontrollen, med vilket här menas sådan kontroll som riktar sig direkt mot dem som handhar eller producerar livsmedel, utförs av kommunerna.

När det gäller foder och animaliska biprodukter föreskrivs i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter att den offentliga kontrollen ska utövas av Jordbruksverket, andra statliga myndigheter och kommunerna i enlighet med vad regeringen bestämmer. Den närmare ansvarsfördelningen mellan myndigheterna regleras i förordningen (2006:814) om foder och animaliska biprodukter. Det huvudsakliga ansvaret för den offentliga kontrollen på foderområdet vilar i dag på Jordbruksverket och kommunerna. Jordbruksverket ansvarar för kontrollen av större foderproducenter medan kommunerna ansvarar för kontrollen av foder i primärproduktionen.

Kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen sker normalt sett med låg frekvens, varför det antal kontroller som kommunerna utför per år är blygsamt. Som påpekas i propositionen kan det därför befaras att den låga kontrollfrekvensen medför vissa kompetensproblem för kommunerna. Dessutom anförs att om den ordinarie kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen ligger kvar på kommunerna trots att ansvaret för tvärvillkorskontrollen har flyttats till länsstyrelserna, kommer två olika kontrollmyndigheter att kontrollera samma verksamhet utifrån i huvudsak samma regelverk.

Mot bakgrund av de överväganden som har gjorts rörande ansvaret för tvärvillkorskontrollen och djurskyddet anser utskottet i likhet med regeringen att det finns skäl för att även flytta ansvaret för kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen från kommunerna till länsstyrelserna.

Med det anförda ställer sig utskottet bakom propositionen. Motionerna MJ6 (s) yrkande 1 och MJ5 (mp) yrkande 1 bör därför inte vinna bifall.

Finansiering av djurskyddskontroll m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om finansiering av djurskyddskontroll m.m.

Jämför reservationerna 2 (v) och 3 (mp).

Propositionen

Enligt regeringen bör den offentliga kontroll som länsstyrelserna utför enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter bekostas med allmänna medel. Även handläggningen av tillståndsärenden enligt 16 § djurskyddslagen bör finansieras med allmänna medel. Regeringen bedömer att detta kommer att stärka företagens konkurrenskraft. Samtidigt kommer kostnaderna för staten att öka genom länsstyrelsernas övertagande av kontrollansvaret och genom att finansieringen av kontrollen sker med allmänna medel. De föreslagna förändringarna kommer enligt regeringen att leda till en ringa ökning av måltillströmningen för de allmänna förvaltningsdomstolarna. Den kostnadsökning som detta medför bedöms dock rymmas inom befintliga anslagsramar.

Motionerna

Enligt MJ4 (v) yrkande 1 bör den offentliga kontrollen över djurskydd samt livsmedel och foder i primärproduktionen även fortsättningsvis vara avgiftsfinansierad. Det samma bör gälla för tillståndsärenden enligt 16 § djurskyddslagen enligt yrkande 2 i samma motion. En finansiering med allmänna medel strider mot hur kontrollen finansieras inom närliggande områden. Dessutom genererar djurhållning sådana mervärden att djurhållarna bör vara med och finansiera såväl kontroll som tillståndsärenden. Även i motion MJ5 (mp) yrkande 2 anförs att den offentliga kontrollen av djurskydd inte ska bekostas med allmänna medel. En tendens i samhället är att offentliga tjänster i ökad utsträckning avgiftsfinansieras. Om skattemedel ska bekosta djurskyddstillsynen skapas en omotiverad skillnad mot annan verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i propositionen har kommunerna i dag rätt att besluta hur den offentliga djurskyddskontrollen ska finansieras. En stor andel finansieras med kommunala skattemedel och endast en mindre del av kontrollen finansieras med avgifter som djurägarna betalar. Graden av avgiftsfinansiering i djurskyddskontrollerna varierar dock mycket från kommun till kommun. Denna ojämnhet över landet innebär att en djurhållare i en viss kommun kan få betala en relativt hög avgift för djurskyddskontrollen medan en djurhållare som bor i en annan kommun kanske inte behöver betala något alls för motsvarande kontroll.

Ett nytt avgiftssystem för djurskyddskontrollen ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2011. I förarbetena (prop. 2005/06:128, s. 173 f.) anförs att utgångspunkten är att djurskyddskontrollen så långt som möjligt ska finansieras med avgifter och att dessa ska baseras på principen om full kostnadstäckning.

Utskottet stödjer regeringens målsättning att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och dess möjligheter att bidra till tillväxten i hela landet. Ett sätt att åstadkomma detta kan, som regeringen föreslår, vara att minska de avgifter som betalas av näringen. Som har angetts ovan kommer djurskyddskontrollen, enligt nu gällande lagstiftning, att finansieras i sin helhet med avgifter från år 2011, vilket kommer att leda till avsevärda höjningar av kostnaderna för många djurägare. En fortsatt avgiftsfinansiering av kontrollen skulle därför, som regeringen framhåller, inte vara förenlig med målet att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Mot bakgrund av detta ansluter sig utskottet till regeringens bedömning i fråga om finansieringen och avstyrker motionerna MJ4 (v) yrkandena 1 och 2 samt MJ5 (mp) yrkande 2.

Resurser till djurskyddskontroll m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår tre motionsyrkanden om resurser till djurskyddskontroll m.m.

Jämför reservationerna 4 (s) och 5 (mp).

Motionerna

Enligt motion MJ5 (mp) yrkande 3 bör regeringen säkerställa att länsstyrelserna har tillräckligt med resurser för djurskyddskontrollen. Pengarna bör öronmärkas i syfte att förhindra att de används för andra ändamål. I yrkande 4 begärs att Statens jordbruksverk ska få ett tydligare uppdrag när det gäller djurskyddskontrollen samt ökade resurser för att utföra detta uppdrag. I motion MJ6 (s) yrkande 2 anförs att det behövs ökade resurser om djurskyddskontrollen överförs till statlig regi. Detta gäller särskilt under en övergångsperiod.

Utskottets ställningstagande

Som redovisas i propositionen har regeringen i 2008 års budgetproposition aviserat att 118 miljoner kronor ska tillföras länsstyrelsernas förvaltningsanslag för att finansiera djurskyddskontrollen samt kontrollen av livsmedel och foder i primärproduktionen fr.o.m. 2009. De aviserade medlen bygger bl.a. på överväganden om kostnaden för en inspektör i statlig regi och hur många årsarbetskrafter som används för djurskyddskontroll med det nuvarande systemet. Som regeringen framhåller kommer de medel som tillförs länsstyrelserna att komplettera de resurser som länsstyrelserna redan i dag använder för angränsande verksamhet. För länsstyrelsernas del kommer en överföring av det operativa kontrollansvaret också leda till att de inte behöver lägga resurser på att samordna kommunernas djurskyddskontroll och kommunernas kontroll av livsmedel och foder i primärproduktionen. De behöver heller inte utföra revisioner av den kommunala kontrollen på dessa områden eftersom länsstyrelserna själva ansvarar för den operativa kontrollen. Vidare kommer länsstyrelserna inte heller att vara första överklagandeinstans i dessa frågor varvid de resurser som har lagts på detta frigörs. I och med förändringen försvinner vidare uppgiften att ta ställning till av kommunerna underställda beslut om omedelbara omhändertaganden av djur. Länsstyrelsen tar i stället över beslutsfattandet i detta avseende från kommunerna. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att länsstyrelsernas redan befintliga djur-, livsmedels- och foderrelaterade verksamhet bör kunna samordnas med de nya uppgifter som tillkommer för att skapa en totalt sett effektiv verksamhet. Enligt vad utskottet har inhämtat vill regeringen undvika att öronmärka myndigheternas medel för specifika uppgifter. Det anses fördelaktigt att styra myndigheterna genom att formulera mål som ska uppnås inom ramen för den aktuella myndighetens förvaltningsanslag. De centrala kontrollmyndigheterna har i uppdrag att samordna och leda kontrollen i hela landet. Utskottet bedömer i likhet med regeringen att denna samordning kommer att bli avsevärt mycket enklare och mindre tidskrävande att genomföra när antalet kontrollmyndigheter har minskat markant i enlighet med propositionens förslag.

Utskottet finner inte skäl att göra en annan bedömning än vad regeringen har gjort beträffande resurser till de nu aktuella myndighetsuppgifterna. Utskottet avstyrker därför motionerna MJ6 (s) yrkande 2 och MJ5 (mp) yrkandena 3 och 4.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Djurskyddskontroll m.m., punkt 1 (s, mp)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Jan-Olof Larsson (s), Tina Ehn (mp), Aleksander Gabelic (s) och Helén Pettersson i Umeå (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

a) Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534).

b) Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter.

c) Riksdagen avslår regeringens begäran om godkännande av förslag om disposition av avgiftsintäkter vid länsstyrelserna. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:MJ5 yrkande 1 och 2007/08:MJ6 yrkande 1 och avslår proposition 2007/08:63 punkterna 1–3.

Ställningstagande

Vi menar att regeringens förslag om att föra över kontrollen från kommunerna till länsstyrelserna innebär att det fysiska avståndet mellan tillsyns-myndighet och tillsynsobjekt kommer att öka samtidigt som de arbetsrelaterade kontakterna kommer att minska. Spontana, oanmälda besök blir svårare att genomföra och den lokala kännedomen om förhållandena i olika djurbestånd riskerar att försvinna. Det är också svårare för medborgarna att påverka länsstyrelserna politiskt. I avvaktan på hur Ansvarsutredningens betänkande hanteras av regeringen, vill vi även varna för risken av ännu längre avstånd i framtiden. På djurskyddsområdet finns dessutom viktiga kopplingar till annan kommunal verksamhet. Problem med djurskydd har t.ex. ofta samband med sociala problem. Kommunerna kommer även fortsättningsvis att utöva miljö- och hälsoskyddstillsyn över flertalet djurhållare även om djurskyddstillsynen överförs till länsstyrelserna. Problemet med dubbla myndighetskontakter kommer därför att kvarstå. Mot denna bakgrund bör regeringens lagförslag avslås.

2.	Finansiering av djurskyddskontroll m.m., punkt 2 (v)
	av Jacob Johnson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:MJ4 yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2007/08:MJ5 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att en finansiering med allmänna medel strider mot hur kontrollen finansieras inom närliggande tillsynsområden. Vi anser även att djurskyddskontrollen genererar sådana mervärden för djurhållarna att dessa bör vara med och finansiera kontrollen. Den offentliga kontrollen enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen och lagen om foder och animaliska biprodukter bör därför fortsatt avgiftsfinansieras. Även handläggningen av tillståndsärenden enligt 16 § djurskyddslagen bör fortsättningsvis avgiftsfinansieras. Detta bör ges regeringen till känna.

3.	Finansiering av djurskyddskontroll m.m., punkt 2 (mp)
	av Tina Ehn (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:MJ5 yrkande 2 och avslår motion 2007/08:MJ4 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

En tendens i samhällsutvecklingen i Sverige är att offentliga tjänster avgiftsfinansieras i ökad utsträckning. Kommunernas miljötillsyn blir t.ex. allt mer avgiftsfinansierad. Att skattebetalarna ska stå för finansieringen av just djurskyddskontrollen skapar en omotiverad skillnad mellan företag i olika näringar. Som Sveriges Kommuner och Landsting påpekar undergräver avgiftsbefrielsen för djurskyddskontroll den befintliga principen att den som påverkar också ska betala för den offentliga kontrollen.

Regeringens skäl till att staten ska ta över finansieringen av djurskyddskontrollen är otillräckliga. Regeringen hänvisar allmänt till en vilja att stärka jordbrukets konkurrenskraft. Detta är knappast nödvändigt i en tid av stigande priser på jordbruksprodukter och stigande lönsamhet i jordbruket. Detta bör ges regeringen till känna.

4.	Resurser till djurskyddskontroll m.m., punkt 3 (s)
	av Anders Ygeman (s), Carina Ohlsson (s), Bo Bernhardsson (s), Jan-Olof Larsson (s), Aleksander Gabelic (s) och Helén Pettersson i Umeå (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:MJ6 yrkande 2 och avslår motion 2007/08:MJ5 yrkandena 3 och 4.

Ställningstagande

Om regeringen framhärdar i sitt förslag att lägga djurskyddskontrollen i statlig regi kräver denna förändring ökade resurser, framför allt under en övergångsperiod. Detta bör ges regeringen till känna.

5.	Resurser till djurskyddskontroll m.m., punkt 3 (mp)
	av Tina Ehn (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:MJ5 yrkandena 3 och 4 samt avslår motion 2007/08:MJ6 yrkande 2.

Ställningstagande

Mycket tyder på att länsstyrelsernas arbete med djurskyddskontroll kommer att vara underfinansierad. Om inte finansieringen är öronmärkt för djurskydd finns vidare en risk att en del av pengarna kommer att användas till andra ändamål. Problemen med bristande djurskydd kommer att kvarstå eller förvärras. Regeringen har anslagit mindre pengar till Jordbruksverket för djurskyddet än vad som föreslagits av regeringens egen utredare. Detta bäddar för att centralmyndighetens kontroll av senare led i djurskyddskontrollsystemet kan komma att bli eftersatt även i fortsättningen. Vi anser att regeringen bör se till att Jordbruksverket får ett tydligare uppdrag att säkra kontrollen i efterföljande led och resurser för att kunna genomföra uppdraget. Detta bör ges regeringen till känna.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2007/08:63 Djurskyddskontroll m.m. i statlig regi:

1.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i djurskyddslagen (1988:534).
2.	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter.
3.	Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter vid länsstyrelserna (avsnitt 9).

Följdmotionerna

2007/08:MJ4 av Jacob Johnson m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den offentliga kontrollen över djurskydd samt livsmedel och foder i primärproduktionen även fortsättningsvis bör avgiftsfinansieras.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att handläggningen av tillståndsärenden enligt 16 § djurskyddslagen även fortsättningsvis bör avgiftsfinansieras.

2007/08:MJ5 av Tina Ehn (mp):

1.	Riksdagen avslår regeringens proposition 2007/08:63.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att den offentliga kontrollen av djurskydd inte ska bekostas med allmänna medel.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa att länsstyrelserna har tillräckligt med resurser för sin del av djurskyddskontrollen och att pengarna bör öronmärkas.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Statens jordbruksverk ska få resurser och ett tydligare uppdrag att utföra sina uppgifter gentemot kommuner avseende djurskydd.

2007/08:MJ6 av Anders Ygeman m.fl. (s):

1.	Riksdagen avslår proposition 2007/08:63.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser för ansvarsförändringen.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag