Finansutskottets betänkande

2007/08:FiU9

Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2007/08:35 Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m. Inga motioner har väckts i ärendet.

Propositionen innehåller bl.a. förslag om att handlingar som enligt lagarna om sparbanker, medlemsbanker och försäkringsrörelse ska undertecknas, får upprättas som elektroniska dokument. Undertecknandet ska ske med s.k. avancerad elektronisk signatur. Det föreslås straffansvar för att lämna osann uppgift i en handling som upprättas elektroniskt och för oriktigt bestyrkande av en sådan handling.

Vidare lämnas förslag om att redovisnings- och revisionshandlingar enligt lagarna om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersföretag respektive i försäkringsföretag ska få ges in elektroniskt till registreringsmyndigheten. Handlingar som avser bankaktiebolag ska registreras i bankregistret, och handlingar som avser försäkringsaktiebolag ska registreras i försäkringsregistret.

Propositionen innehåller också förslag om på vilka språk registrering och kungörande ska kunna ske.

Vissa ändringar av rättelsekaraktär föreslås beträffande understödsföreningar.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 mars 2008.

Utskottet välkomnar förslagen, som möjliggör en ökad användning av modern informationsteknik när det gäller handlingar och företagsinformation. Dessutom genomförs för försäkringsaktiebolag ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet. Utskottet anser att ändringsdirektivet genomförs på ett ändamålsenligt sätt genom förslagen i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

3. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

4. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

6. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

7. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551) och

8. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:35.

Stockholm den 4 december 2007

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Pär Nuder (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Johan Pehrson (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp) och Per Åsling (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2007/08:35 Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m. föreslår regeringen nya regler i syfte att möjliggöra en ökad användning av modern informationsteknik när det gäller handlingar och företagsinformation. Förslagen innebär också att för försäkringsaktiebolag genomförs ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet.

Förslagen har granskats av Lagrådet.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

De behandlade förslagen återges i bilaga 1 och regeringens lagförslag i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Bakgrund

EG:s publicitetsdirektiv

Det första bolagsrättsliga direktivet (publicitetsdirektivet)1 [ Rådets första direktiv 68/151/EEG av den 9 mars 1968 om samordning av de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i artikel 58 andra stycket i fördraget avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen.] gäller, såvitt avser svenska företagsformer, aktiebolag. Publicitetsdirektivet innehåller bestämmelser om offentliggörande av vissa handlingar och uppgifter i aktiebolag genom ingivande till registreringsmyndighet jämte kungörande. Bland de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras märks bolagets redovisnings- och revisionshandlingar.

Enligt direktivet ska det i det centrala register, handelsregister eller bolagsregister där bolaget är registrerat läggas upp en akt för bolaget. Alla handlingar och uppgifter som ska offentliggöras ska förvaras i akten eller föras in i registret. Om det begärs, ska en kopia av handlingarna och uppgifterna tillhandahållas.

Europaparlamentet och rådet beslutade 2003 om ändringar i publicitetsdirektivet (ändringsdirektivet).2 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/58/EG av den 15 juli 2003 om ändring av rådets direktiv 68/151/EEG när det gäller krav på offentlighet i vissa typer av bolag.] Ändringarna innebär bl.a. att det fr.o.m. den 1 januari 2007 ska vara möjligt för aktiebolag att ge in handlingar och uppgifter som ska registreras hos registreringsmyndigheten i elektronisk form. Dessutom får medlemsstaterna ålägga alla bolag eller vissa kategorier av bolag att i elektronisk form ge in handlingar och uppgifter som ska offentliggöras. Handlingar och uppgifter som har getts in efter den 1 januari 2007, oavsett om det har skett i pappersform eller elektronisk form, ska föras in i registret eller omskrivas i detta i elektronisk form. Handlingar som har getts in i pappersform ska därför omvandlas till elektroniska dokument. Handlingar och uppgifter ska, om det begärs, tillhandahållas elektroniskt. Handlingar och uppgifter som offentliggörs ska kunna offentliggöras på vilket eller vilka som helst av gemenskapens officiella språk.

Tidigare ändringar av svenska regler

Med anledning av bl.a. ändringarna i publicitetsdirektivet har riksdagen beslutat om ett nytt bemyndigande i aktiebolagslagen. Bemyndigandet ger regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, rätt att meddela föreskrifter om ingivning av registreringsanmälningar enligt aktiebolagslagen. Genom en ändring av aktiebolagsförordningen (2005:559) får numera en anmälan för registrering eller en ansökan enligt aktiebolagslagen överföras elektroniskt till Bolagsverket.

Vidare har riksdagen beslutat att införa en möjlighet för aktiebolag som tillämpar årsredovisningslagen (1995:1554) att underteckna årsredovisningen med en avancerad elektronisk signatur och att årsredovisning och revisionsberättelse får överföras elektroniskt till Bolagsverket. Det har även införts regler i aktiebolagslagen och årsredovisningslagen om straffansvar för vissa förfalsknings- och sanningsbrott som begås genom användning av elektroniska handlingar.

Genom lagändringarna får också uppgifter som ska registreras i aktiebolagsregistret och kungöras på svenska även registreras och kungöras på annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska.

De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 juli 2006.

Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag. Därmed bifalls propositionen.

Propositionen

Allmänt

Aktiebolagslagen gäller för bl.a. bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag. De lagändringar som angetts ovan är därför tillämpliga för dessa bolag. Försäkringsaktiebolag – vilka omfattas av särskilda associationsrättsliga regler i försäkringsrörelselagen – omfattas däremot inte av ändringarna. Nämnda ändringar i årsredovisningslagen är inte i full utsträckning tillämpliga för bankaktiebolagen och inte alls för försäkringsaktiebolagen. I dagsläget torde även formkraven hindra elektroniska förfaranden beträffande registreringsanmälningar och redovisnings- och revisionshandlingar som avser andra juridiska personer än aktiebolag.

Ett säkert elektroniskt informationsutbyte och en säker hantering av elektroniska uppgifter och handlingar vid kontakter över Internet ställer krav på digital identifiering. Vid undertecknande av handlingar i elektronisk miljö används s.k. elektronisk legitimation (e-legitimation), som installeras på en dator som användaren har kontroll över. Med en e-legitimation kan användare av e-tjänster bevisa sin identitet och med en elektronisk underskrift bekräfta sina lämnade uppgifter. Den elektroniska underskriften kan sägas vara den elektroniska motsvarigheten till en traditionell namnteckning.

I syfte att underlätta användandet av elektroniska underskrifter och för att genomföra ett EG-direktiv3 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/93/EG av den 13 december 1999 om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer.] om ett gemenskapsramverk för elektroniska signaturer tillkom lagen (2000:832) om kvalificerade elektroniska signaturer. I lagen finns bl.a. begreppen elektronisk signatur, avancerad elektronisk signatur och kvalificerad elektronisk signatur.

Handlingar får upprättas som elektroniska dokument

Handlingar enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen som ska vara undertecknade ska få undertecknas med avancerad elektronisk signatur. Motsvarande möjlighet för understödsföreningar bör enligt regeringen behandlas i samband med beredningen av Försäkringsutredningens slutbetänkande Ny associationsrätt för försäkringsföretag (SOU 2006:55).

Enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker och försäkringsrörelselagen ska vissa handlingar undertecknas. Detta gäller t.ex. protokoll från styrelsesammanträden och protokoll från sparbanks-, förenings- eller bolagsstämma. Ett krav på undertecknande framstår som befogat. Genom undertecknandet åstadkoms bevisning om att handlingen härrör från den som står som upphovsman. De krav som uppställs i dag i bevishänseende bör gälla även fortsättningsvis.

Tekniken med elektroniska signaturer präglas av hög grad av säkerhet. Förfalskningar avseende härkomst och innehåll är betydligt svårare att åstadkomma än när det gäller pappershandlingar med namnunderskrifter. Det är förstås möjligt för innehavare av en elektronisk signatur att överlämna den till andra personer, medan den traditionella namnteckningen är knuten till en viss persons sätt att skriva. Vissa personer kan dock vara mycket skickliga på att efterbilda andras underskrifter. De båda metoderna har således delvis olika fördelar och nackdelar. Något hinder mot att tillmäta elektroniska signaturer samma betydelse som egenhändiga namnteckningar torde dock inte finnas.

Regeringen anser att det är angeläget att det införs liknande möjligheter till förenklingar på detta område även för andra företagsformer än aktiebolag. Även sparbanker, medlemsbanker, försäkringsbolag och understödsföreningar har intresse av att kunna använda sig av elektroniska rutiner. En möjlighet att underteckna en handling som ska sändas till Bolagsverket med en elektronisk signatur skulle innebära att handlingen kan sändas i sin originalform till verket och inte behöva kopieras. Detta torde minska kostnaderna för företagen.

Eftersom undertecknandet avser att åstadkomma bevisning om att handlingen härrör från den som står som upphovsman synes inte en enkel elektronisk signatur vara tillräcklig. Som huvudregel bör gälla att handlingar som ska vara undertecknade bör få undertecknas med avancerad elektronisk signatur. Detta överensstämmer med vad som gäller enligt aktiebolagslagen.

Straffansvar

Regeringen föreslår straffansvar för den som lämnar en osann uppgift i en handling enligt sparbankslagen, lagen om medlemsbanker eller försäkringsrörelselagen som upprättats i elektronisk form eller som lämnar ett oriktigt bestyrkande av att en elektronisk handling överensstämmer med originalet. Vidare föreslås straffansvar för den som lämnar en osann uppgift eller förtiger sanningen i en försäkran som enligt förordningen (2004:329) om bank- och finansieringsrörelse eller försäkringsrörelseförordningen (1982:790) ska lämnas på heder och samvete och som upprättas i elektronisk form.

I ett system med elektroniska handlingar och elektronisk ingivning till Bolagsverket kommer handlingar att kunna undertecknas elektroniskt, och försäkringar på heder och samvete kommer att kunna undertecknas med elektronisk signatur. För att undvika missbruk bör nu nämnda handlingar omfattas av samma straffrättsliga ansvar som gäller för motsvarande handlingar i pappersform.

Särskilt om anmälan för registrering i medlemsbanker

Regeringen föreslår att en registreringsanmälan av ett fusionsavtal som godkänts av fullmäktige i en medlemsbank ska innehålla en försäkran på heder och samvete av en styrelseledamot eller den verkställande direktören.

Ett krav på undertecknande av alla styrelseledamöter och den verkställande direktören skulle innebära att flera personer kommer att behöva förse samma handling med sin elektroniska signatur. En sådan ordning är, enligt regeringen, förenad med praktiska och administrativa problem. Ett sådant system kan inte heller anses förenligt med regeringens förenklingssträvanden.

Elektronisk ingivning av redovisnings- och revisionshandlingar

Regeringen föreslår att en bestyrkt kopia av en banks, ett hypoteksinstituts eller ett försäkringsföretags årsredovisning och revisionsberättelse ska få överföras elektroniskt till Bolagsverket. Med en bestyrkt kopia jämställs ett elektroniskt original.

Av årsredovisningslagen följer att en årsredovisning ska upprättas på svenska i vanlig läsbar form och undertecknas. För att underlätta aktiebolagens administrativa rutiner får en årsredovisning i aktiebolag sedan den 1 juli 2006 i stället upprättas i elektronisk form och undertecknas med avancerad elektronisk signatur. Från den tidpunkten får också icke-finansiella aktiebolag, kreditmarknadsbolag, kreditmarknadsföreningar, institut för elektroniska pengar och värdepappersbolag ge in sin årsredovisning och revisionsberättelse till Bolagsverket elektroniskt.

Enligt årsredovisningslagarna för finansiella företag ska en styrelseledamot, eller i ett försäkringsföretag den verkställande direktören, på årsredovisningen teckna bevis om att balansräkningen och resultaträkningen har fastställts av stämman. Mot bakgrund av att det är möjligt att upprätta och underteckna årsredovisningen elektroniskt anser regeringen att det är naturligt att det även bör vara möjligt att underteckna ett bevis om fastställelse elektroniskt.

Den föreslagna bestämmelsen om bestyrkande av årsredovisningen föreslås bli sanktionerad i en särskild straffbestämmelse.

Registrering av redovisnings- och revisionshandlingar

Regeringen föreslår att Bolagsverket ska registrera årsredovisningar och revisionsberättelser samt delårsrapporter för bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag i bankregistret respektive försäkringsregistret.

De nya reglerna i publicitetsdirektivet innebär att aktiebolagens redovisnings- och revisionshandlingar ska införas eller omskrivas i elektronisk form i det register där bolaget är registrerat. Mot bakgrund av detta bör det, i likhet med den ordning som redan gäller för flertalet aktiebolag, införas bestämmelser om att bankaktiebolagens och försäkringsaktiebolagens årsredovisningar och revisionsberättelser ska införas i bankregistret respektive försäkringsregistret.

Direktivet tar endast sikte på aktiebolagens årsredovisning. Sedan den 1 juli 2006 ska dock ett aktiebolags delårsrapport som ska ges in till registreringsmyndigheten även föras in i aktiebolagsregistret. I enlighet med vad som gäller i fråga om registrering av delårsrapporter i aktiebolagsregistret bör motsvarande gälla även beträffande delårsrapporter som har upprättats enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag samt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag.

Skadeståndsfrågor vid elektroniskt ingivande

Regeringen anser att bestämmelserna om statens skadeståndsansvar och andra slag av skadeståndsansvar inte behöver ändras.

Det skulle kunna hävdas att ett elektroniskt ingivningsförfarande ökar risken för falsarier, eftersom elektroniska underskrifter till skillnad från den traditionella namnteckningen inte är synlig i läsbar form. Riskerna med detta bör dock inte överdrivas. Bolagsverket och andra registreringsmyndigheter har i dag begränsade möjligheter att kontrollera äktheten av olika namnteckningar.

Bolagsverkets ärendehantering och tillhandahållande av uppgifter

Bolagsverket ska efter begäran lämna ut uppgifter och handlingar i bankregistret och försäkringsregistret elektroniskt.

Till följd av utvecklingen på IT-området och myndigheternas utökade tillhandahållande av e-tjänster kan ett stort antal elektroniska handlingar komma att ges in till Bolagsverket. Enligt ändringsdirektivet ska de handlingar och uppgifter som ska offentliggöras föras in i det register där bolaget är registrerat eller omskrivas i detta i elektronisk form. Således ska handlingar avseende bankaktiebolagen och försäkringsaktiebolagen föras in i bankregistret respektive försäkringsregistret i elektronisk form.

Ändringsdirektivet innehåller också bestämmelser om att registreringsmyndigheten är skyldig att tillhandahålla kopior av handlingar och uppgifter åt dem som vill ta del av dem, i pappersform eller elektronisk form, enligt sökandens val. För att uppfylla direktivets bestämmelser måste det införas bestämmelser om elektroniskt utlämnande. Dessa bestämmelser bör, även om direktivet inte kräver det, gälla också sådana uppgifter och handlingar avseende sparbanker, medlemsbanker och ömsesidiga försäkringsbolag som registreras i bankregistret respektive försäkringsregistret.

Behandling av personuppgifter

Regeringen föreslår att Bolagsverkets behandling av personuppgifter även fortsättningsvis bör regleras i en förordning.

Frågan om en författningsreglering av personuppgiftsbehandling bör ha lagform eller inte har behandlats i tidigare lagstiftningsärenden. Det har då ansetts att myndighetsregister med ett stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll bör regleras i lag. I förarbetena till ändringarna som har möjliggjort elektronisk ingivning för aktiebolag gjordes bedömningen att det var tillräckligt att principerna för Bolagsverkets behandling av personuppgifter regleras i förordning. Det finns, enligt regeringen, inte skäl att göra annan bedömning i detta sammanhang.

Registrering och kungörande på annat språk än svenska

Uppgifter som ska registreras i försäkringsregistret ska kungöras på svenska. Om ett försäkringsbolag begär det, ska registrering och kungörelse göras även på något annat officiellt språk inom Europeiska unionen eller på norska eller isländska. Detta ska gälla också för bankaktiebolag med avseende på registrering av årsredovisning och revisionsberättelse i bankregistret. Om en uppgift har förts in i försäkringsregistret och kungjorts i Post- och Inrikes Tidningar såväl på svenska som i översättning till ett främmande språk och översättningen avviker från den svenska språkversionen, kan försäkringsbolaget inte åberopa översättningen mot tredje man. Tredje man kan dock åberopa översättningen mot bolaget, om bolaget inte visar att denne kände till den svenska språkversionen.

Översättningarna ska utföras av en översättare som är auktoriserad eller har motsvarande utländsk behörighet.

Enligt ändringsdirektivet ska medlemsstaterna tillåta offentliggörande, förutom på de språk som gäller i medlemsstaten, på vilket eller vilka som helst av de officiella språk som gäller inom Europeiska unionen. Även andra språk är tillåtna.

Uppgifter på försäkringsaktiebolagens webbplatser

Regeringen föreslår att ett försäkringsaktiebolags webbplatser ska innehålla uppgifter om bolagets firma, den ort där styrelsen ska ha sitt säte och organisationsnummer. Om bolaget gått i likvidation ska också detta anges. Bolagsverket ska, om det finns särskilda skäl, få besluta om vissa undantag.

Det finns i dag bestämmelser om att företag som bedriver handel via Internet ska lämna vissa uppgifter på sin webbplats. Någon generell skyldighet för försäkringsaktiebolag att på webbplats lämna de uppgifter som anges i de nya bestämmelserna i publicitetsdirektivet finns dock inte. Det bör, menar regeringen, införas krav på att försäkringsaktiebolagets webbplatser alltid ska innehålla uppgifter om styrelsens säte, bolagets organisationsnummer och om bolaget trätt i likvidation.

Ändringar i lagen om understödsföreningar

I propositionen föreslås vissa mindre ändringar av lagen om understödsföreningar. Ändringarna avser följdändringar med anledning av genomförandet av tjänstepensionsdirektivet4 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.] i svensk rätt. Ändringarna är av rättelsekaraktär och har inte granskats av Lagrådet.

Ikraftträdande

Regeringen föreslår att bestämmelserna ska träda i kraft den 1 mars 2008.

Lagrådets synpunkter

Lagrådet har granskat lagförslagen och lämnat synpunkter av lagteknisk karaktär.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar lagförslagen som möjliggör en ökad användning av modern informationsteknik när det gäller handlingar och företagsinformation. Dessutom genomförs för försäkringsaktiebolag ett EG-direktiv om ändringar i det första bolagsrättsliga direktivet. Utskottet anser att ändringsdirektivet genomförs på ett ändamålsenligt sätt genom förslagen i propositionen. Med det sagda föreslår utskottet att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottet noterar att fotnoterna till förslagen till lag om ändring i lagen om bank- och finansieringsrörelse och till lag om ändring i lagen om understödsföreningar är felaktigt numrerade. Utskottet utgår dock från att regeringen kommer att rätta detta i samband med utfärdandet av lagarna.

Utskottet tillstyrker regeringens proposition.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2007/08:35 Elektronisk ingivning för vissa finansiella företag, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2.    lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),

3.    lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

4.    lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5.    lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

6.    lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

7.    lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

8.    lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag