2007/08:CU9 Konsumentfrågor

Civilutskottets betänkande 2007/08:CU9
Konsumentfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 17 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2007 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena. Motionsyrkandena gäller bl.a. konsumentpolitiken inom EU, konsumentskydd och stöd till konsumentorganisationer.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tio reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Konsumentpolitiken inom EU m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:C281 och 2007/08:C362 yrkande 1.

Reservation 1 (s)

2.	Konsumentorganisationer
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C362 yrkande 2.

Reservation 2 (s)

3.	Kunskapsbyggande hos barn och unga
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C419.

Reservation 3 (s)

4.	Marknadskontroller
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C423.

Reservation 4 (mp)

5.	Införande av konsumentbalk
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C302.

Reservation 5 (mp)

6.	Etisk märkning och energimärkning
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:C309 och 2007/08:C379.

Reservation 6 (s)

Reservation 7 (v, mp)

7.	Ångerrätt vid tillfällig försäljning
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C414.

8.	Konsumentinformation vid köp av s.k. fyrhjulingar m.m.
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C305.

9.	Information om tidpunkten för betalning vid konsumentköp
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C345.

10.	Korrekt datumangivelse på räkningar m.m.
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C314.

11.	Kvittons beständighet
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C258.

12.	Avtal om abonnemang på mobiltelefoni m.m.
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C271.

Reservation 8 (s, v)

13.	E-handel
	Riksdagen avslår motionerna 2007/08:C272 och 2007/08:C285.

Reservation 9 (s)

14.	Bordsterminaler vid kortbetalning på restaurang
	Riksdagen avslår motion 2007/08:C210.

Reservation 10 (v)

Stockholm den 21 februari 2008

På civilutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Inger René (m), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Gunnar Sandberg (s), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp), Katarina Brännström (m), Eva Sonidsson (s) och Maria Kornevik Jakobsson (c).

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet tar i det följande under särskilda rubriker upp de olika frågor som aktualiserats i motionerna.

Konsumentpolitiken inom EU m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller konsumentpolitiken inom EU m.m. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 1 (s).

Motionerna

Motion C281 av Anneli Särnblad och Carin Runeson (båda s) innehåller ett förslag om tillkännagivande angående konsumentpolitiken inom EU. Motionärerna pekar på betydelsen av en hög gemensam nivå på konsumentskyddet, en effektiv tillämpning av konsumentskyddsbestämmelserna och konsumentorganisationernas deltagande i EU:s politik.

I motion C362 av Christina Axelsson m.fl. (s) föreslås ett tillkännagivande om att förnya konsumentpolitiken ur ett globalt perspektiv (yrkande 1).

Pågående arbete m.m.

I EG-fördragets artikel 153 anges att gemenskapen ska främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Olika initiativ i form av rättsakter och andra konsumentpolitiska åtgärder har vidtagits för att uppnå detta.

Ett beslut om ett nytt s.k. konsumentprogram, dvs. hur EU-budgeten ska användas på konsumentområdet, antogs under hösten 2006 – Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG av den 18 december 2006 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (2007–2013). För programmet uppställs mål om att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå och att säkerställa en effektiv tillämpning av konsumentskyddsregler.

Kommissionen har presenterat ett meddelande om en strategi för EU:s konsumentpolitik för perioden 2007–2013, där kommissionen beskriver sin syn på vilka mål och åtgärder som bör prioriteras denna period, KOM (2007)99 slutlig. De huvudmål kommissionen har satt upp handlar om att stärka konsumenternas ställning i EU, att uppnå högre välfärd för konsumenterna i EU och att effektivt skydda konsumenterna mot allvarliga risker och faror. Som en övergripande målsättning anges att åstadkomma en mer integrerad och effektiv inre marknad, särskilt när det gäller detaljhandeln. Bland de åtgärder som tas upp finns en förbättrad kunskapsbas på konsumentområdet, en förbättrad konsumentskyddslagstiftning, ett effektivt samarbete om tillsyn, hjälp till konsumenter vid gränsöverskridande handel, stöd till konsumentrepresentation i standardiseringen och stöd till konsumentorganisationer på europeisk nivå. Att konsumenternas intressen ska tas till vara inom andra politikområden lyfts också fram. I slutet av maj 2007 antog rådet en resolution om strategin, med ställningstaganden från rådets sida, 2007/C162/01.

Europaparlamentet och rådet antog den 27 oktober 2004 förordning (EG) nr 2006/2004 om samarbete mellan de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ("förordningen om konsumentskyddssamarbete"). I förordningen fastställs de villkor enligt vilka de nationella tillsynsmyndigheter som ansvarar för konsumentskyddslagstiftningen ska samarbeta med varandra och med kommissionen i syfte att se till att denna lagstiftning efterlevs, garantera att den inre marknaden fungerar smidigt och förbättra skyddet av konsumenternas ekonomiska intressen (artikel 1). Konsumentverket och Konsumentombudsmannen har utsetts till central kontaktpunkt för Sverige i konsumentskyddssamarbetet.

Kommissionen inledde 2004 ett arbete med att se över ett antal konsumentskyddsdirektiv i syfte att uppnå ett mer tydligt och enhetligt regelverk. Översynen berör direktiven om tidsdelat boende, distansavtal och hemförsäljning, prisinformation, förbudsföreläggande, konsumentköp, paketresor samt oskäliga avtalsvillkor.

Kommissionen har presenterat en grönbok om översynen av konsumentregelverket, KOM (2006)744 slutlig. Det övergripande målet med översynen anges vara att skapa en verklig inre marknad för konsumenterna genom att hitta rätt balans mellan ett gott konsumentskydd och företagens konkurrenskraft, samtidigt som subsidiaritetsprincipen till fullo respekteras. Syftet beskrivs vara att stärka konsumenternas förtroende för den inre marknaden genom att garantera dem ett gott skydd i hela EU. Konsumenterna ska kunna lita på att de har likvärdiga rättigheter överallt och tillgång till likvärdiga påföljder om något går fel. I grönboken framhålls även nödvändigheten av att se till att företag, inte minst små och medelstora företag, kan dra nytta av ett mer förutsägbart regelverk och enklare EU-regler så att deras kostnader för att följa bestämmelserna blir lägre, och mer generellt göra det lättare för dem att bedriva handel i hela EU, oavsett var de är etablerade.

Civilutskottet har enligt 10 kap. 4 § riksdagsordningen granskat grönboken och i utlåtande till riksdagen anfört bl.a. följande. Liksom regeringen förordar utskottet ett blandat tillvägagångssätt vid översynen av konsumentregelverket. Ett eventuellt horisontellt instrument bör omfatta alla konsumentavtal, såväl inhemska som gränsöverskridande. Enligt utskottets mening bör strävan i det fortsatta arbetet vara att uppnå fullständig harmonisering på en hög konsumentskyddsnivå. Utskottet förutsätter att översynen kommer att innebära att den nuvarande svenska konsumentskyddsnivån kan bibehållas och att konsumentskyddet, såväl det nationella som det europeiska, kan vidareutvecklas inom ramen för det nya gemensamma regelverket. Utskottet vill särskilt poängtera vikten av att Sverige i den fortsatta översynen med kraft verkar för att detta blir fallet. Utskottet förutsätter vidare att regeringen fortlöpande kommer att hålla utskottet informerat om hur arbetet med översynen fortskrider och hur de synpunkter som utskottet fört fram i förevarande utlåtande kunnat tillgodoses i det fortsatta förhandlingsarbetet (utlåtande 2006/07:CU30).

En politisk överenskommelse om ett nytt direktiv om konsumentkrediter har antagits av Europeiska unionens råd, KOM(2005)483 slutlig. Direktivet innehåller ett stärkt konsumentskydd på vissa punkter, bl.a. införs en ångerrätt avseende kreditavtal. Europaparlamentet har den 16 januari 2008 antagit förslaget.

Kommissionen har lanserat ett nytt system för att undersöka hur marknaderna i olika ekonomiska sektorer fungerar ur ett konsumentperspektiv (”Consumer Market Watch”). Resultatet av den första granskningen presenterades i januari 2008 (”Resultattavlan för konsumentmarknaderna”).

När det gäller det globala konsumentsamarbetet deltar Integrations- och jämställdhetsdepartementets konsumentenhet i OECD:s konsumentkommittés möten, vilka äger rum två gånger per år. OECD:s konsumentkommitté har under de senaste åren arbetat fram två rekommendationer. Den första kom 1999 och avsåg rekommendationer för elektronisk handel mellan företag och konsumenter. Det andra rekommendationen antogs 2003 och avser att skydda konsumenter från bedrägliga och vilseledande affärsmetoder över gränserna.

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet har ingen annan principiell uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av att verka för ett fullgott konsumentskydd inom EU men också i ett globalt perspektiv. Konsumentpolitiken inom EU och det svenska arbetet rent allmänt bör, enligt utskottets mening, vara inriktat på att verka för ett högt konsumentskydd på en väl fungerande inre marknad. Av vad som redovisats ovan kan inte dras någon annan slutsats än att avslutat och pågående arbete inom EU har samma inriktning. Några meningsmotsättningar mellan motionärernas uppfattningar och det pågående EU-arbetet kan utskottet inte finna. I övrigt anser utskottet att de kommande övervägandena med anledning av grönboken om översynen av konsumentregelverket nu inte bör föregripas genom några uttalanden från riksdagens sida.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna C281 och C362 yrkande 1.

Konsumentorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller stöd till konsumentorganisationer. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden och pågående arbete.

Jämför reservation 2 (s).

Motionen

Christina Axelsson m.fl. (s) anför i motion C362 att de folkrörelser som nu växer fram inom konsumentområdet måste uppmuntras och ges stöd för att öka konsumenternas egna möjligheter att bilda opinion och påverka konsumentfrågor i Sverige och inom EU. Motionärerna begär ett tillkännagivande i enlighet härmed (yrkande 2).

Nuvarande stöd till konsumentorganisationer

Efter förslag i budgetpropositionen för 2008 anvisade riksdagen för budgetåret 2008 ett ramanslag om drygt 17,5 miljoner kronor för åtgärder på konsumentområdet (bet. 2007/08:CU1). Detta motsvarar 2007 års anslag. Anslaget finansierar initiativ på konsumentområdet och statligt stöd till frivilligorganisationer som på olika sätt främjar konsumenternas intresse, bl.a. för att företräda svenska konsumenter i EU. För budgetåren 2009 och 2010 beräknar regeringen anslaget till oförändrat belopp.

Regeringen har fr.o.m. den 1 januari 2008 ändrat förutsättningarna för stödet till frivilligorganisationer. Det statliga stödet till frivilligorganisationer regleras nu i en särskild förordning – förordningen (2007:954) om statligt stöd till organisationer på konsumentområdet. Regeringen anförde i budgetpropositionen för 2008 att syftet är att stöden ska bli mer förutsägbara och långsiktiga för mottagarna. Regeringen anförde vidare att kriterierna för stöden kommer att utformas så att fler organisationer kan komma i fråga för att söka stöd. Den förändrade formen sker inom nuvarande ekonomiska ram.

Konsumentverket har fått uppdraget att, efter ansökan, fördela medel enligt den nya förordningen. Statligt stöd enligt förordningen kan lämnas i form av organisationsstöd, verksamhetsstöd och projektstöd. Organisationsstöd får lämnas till en organisation som har som huvudsakligt syfte att tillvarata svenska konsumenters intressen nationellt eller internationellt och som har bedrivit sådan verksamhet under minst två år före ansökan om stöd, är rikstäckande och, som huvudregel, har minst 1 000 betalande medlemmar. Verksamhetsstöd får lämnas till en organisation vars verksamhet syftar till att stärka svenska konsumenters inflytande på marknader i Sverige, inom EU och andra internationella forum och där representerar svenska konsumenter eller deltar i nationellt eller internationellt standardiseringsarbete. Projektstöd får lämnas till en organisation för projekt som har till syfte att ta till vara konsumenternas intressen, bidra till en ökad kunskap och ge konsumenterna bättre förutsättningar att göra aktiva val.

Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008 avseende Konsumentverket uppgår anslaget för stöd till organisationer på konsumentområdet till drygt 12 miljoner kronor. Anslagsposten finansierar bidrag enligt den nya förordningen. Av regleringsbrevet framgår vidare att Konsumentverket senast den 1 oktober 2008 till Integrations- och jämställdhetsdepartementet ska lämna en delredovisning av vilka organisationer som har fått organisations- och verksamhetsstöd enligt förordningen. Redovisningen ska innehålla en sammanfattande redogörelse för hur verksamhets- och organisationsstöden har använts och, så långt möjligt, en bedömning av statsstödets effekter i förhållande till dess syften.

Enligt budgetpropositionen för 2008 kommer regeringen även att göra en kartläggning av vilka grupper som konsumentvägledarna har svårt att nå och undersöka vilka andra aktörer som kan komplettera den kommunala konsumentvägledningen. Många frivilligorganisationer lämnar information och vägledning inom sina intresseområden, men regeringen anser att fler organisationer skulle kunna fylla en funktion som vidareförmedlare, särskilt när det gäller att nå konsumenter som befinner sig i utanförskap.

Utskottets ställningstagande

Genom den nya förordningen om statligt stöd till organisationer på konsumentområdet blir stöden till organisationerna, enligt utskottets mening, mer förutsägbara och långsiktiga. Kriterierna för stöden har utformats så att fler organisationer kan komma i fråga för att söka stöd. Utskottet ser med tillfredsställelse på den ändring som har gjorts vilken också ligger väl i linje med motionsönskemålen.

Av regleringsbrevet för 2008 avseende Konsumentverket framgår att verket senast den 1 oktober 2008 ska lämna en delredovisning till Integrations- och jämställdhetsdepartementet av vilka organisationer som fått organisations- och verksamhetsstöd enligt förordningen och redovisa hur stöden har använts samt även göra en bedömning av statsstödets effekter i förhållande till dess syften. I avvaktan på denna redovisning är utskottet nu inte berett att inom ramen för förevarande ärende förorda några uttalanden från riksdagens sida när det gäller stödet till konsumentorganisationer, och utskottet föreslår att riksdagen avslår motion C362 yrkande 2.

Kunskapsbyggande hos barn och unga

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller kunskapsbyggande av konsumentkunskap hos barn och unga. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 3 (s).

Motionen

I motion C 419 av Marita Ulvskog och Anneli Särnblad (båda s) föreslås ett tillkännagivande om konsumentpolitiken för barn och unga. Motionärerna anför bl.a. att skolan och lärarna kan och måste spela en viktig roll inom området konsumentkunskap. Motionärerna anser att en översyn bör göras för att undersöka hur man på bästa sätt kan stödja och uppmuntra alla goda förslag, idéer och projekt inom detta område.

Pågående arbete m.m.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2008 anfört att det är viktigt att unga konsumenter har makt och möjlighet att göra aktiva val. Barns och ungas perspektiv ska därför fortsatt integreras i konsumentpolitiken.

Konsumentverket fick i regleringsbrev för budgetåret 2007 i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom konsumentområdet, nationellt och internationellt och i en särskild rapport ge en bild av konsumenternas förhållanden på några utvalda marknader. Av rapporten ska bl.a. framgå eventuella skillnader i pojkars och flickors konsumtionsmönster. Konsumentverket har med anledning av uppdraget i december 2007 till Integrations- och jämställdhetsdepartementet överlämnat dels en kunskapsöversikt över barns konsumtionsmönster, dels en studie av marknaden för korttidskrediter ur unga vuxnas perspektiv, där bl.a. en kartläggning av ungas sms-lån som Konsumentverket under hösten 2007 genomfört tillsammans med Kronofogdemyndigheten redovisas.

Konsumentverket har under 2007 även tagit fram nytt skolmaterial om ungdomars konsumtion. Shoppingracet är en artikelsamling som tar upp aspekter av ungas konsumtion i dag och behandlar ämnesområden som privatekonomi, reklam/marknadsföring och hållbar utveckling. Handling och konsekvens – en film om pengar är en film som tar upp konsumentproblem som ungdomar kan stöta på. Konsumentverket har också gett ut en broschyr om ekologiska kvitton – Handla ekologiskt? – och utarbetat en ny upplaga av broschyren Koll på pengarna för 2008 som spridits till skolor.

Under 2008 kommer Konsumentverket dessutom tillsammans med Konsumenternas Bank- och Finansbyrå att ge ut en gratistidning om ungdomars privatekonomi. Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2008 ska Konsumentverket, inom ramen för verksamhetsmålet att bidra till en ökad kunskap om konsumentskydd och konsumentlagstiftning, återrapportera till regeringen om producerat skolmaterial.

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller betydelsen av kunskapsbyggandet av konsumentkunskap hos barn och unga. Utskottet kan inte heller finna att det föreligger några meningsmotsättningar mellan motionärerna och regeringen. Som redovisats ovan pågår ett arbete för att verka för en ökad kunskap om konsumentskydd hos bl.a. skolelever som ligger i linje med motionärernas önskemål. Utskottet anser därför inte att det finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motion C419, varför motionen bör avslås.

Marknadskontroller

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller Konsumentverkets marknadskontroller. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 4 (mp).

Motionen

I motion C423 anför Christopher Ödmann och Jan Lindholm (båda mp) att det för att öka konsumenternas säkerhet bör satsas mer på produktkontroller än vad som görs i dag och att Konsumentverkets kontrollverksamhet behöver förstärkas. Motionärerna anser att det bör utredas hur en kraftfull kontroll- och inspektionsverksamhet kan utformas i Sverige och begär ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Pågående arbete m.m.

Konsumentverket är tillsynsmyndighet för de konsumentprodukter under produktsäkerhetsdirektivet (2001/95/EG) som inte genom sektorsreglering handhas av andra myndigheter samt för leksaker och personlig skyddsutrustning. Konsumentverket kontrollerar om produkter som säljs på marknaden uppfyller fastställda säkerhetskrav. Verket gör marknadskontroller som stickprov över hela landet, ofta med hjälp av kommunernas konsumentvägledare.

I Konsumentverkets årsredovisning för 2006 anges att verket under 2006 genomfört fem marknadskontroller på ”knallemarknader” och liknande med särskilt fokus på leksaker. Därutöver genomförde kommunala konsumentvägledare elva kontroller på uppdrag av verket. I några fall hade verket låtit prova produkterna. Vidare hade fem inspektionsbesök hos importörer av leksaker och barnartiklar genomförts. Därutöver hade nio marknadskontroller avseende bl.a. knallpulverpistoler, tändare, småbarnshjälmar, gåstolar och småbarnssängar genomförts. Kontrollerna av såväl gåstolar som småbarnssängar har visat på stora brister. I flera fall har återkallelse från konsumentledet skett.

Med anledning av larmrapporter om leksaker som kan vara farliga på grund av bly i färgen eller för att de innehåller starka löstagbara magneter har Konsumentverket, på uppmaning av kommissionen, under 2007 genomfört kontroller i butiker.

I budgetpropositionen för 2008 konstaterade regeringen att Konsumentverket under 2006 hade prioriterat tillsynsarbetet och att bl.a. antalet marknadskontroller som rör produktsäkerhet hade ökat. För att nå ett högt konsumentskydd ansåg regeringen att det krävs fortsatta satsningar i samma riktning och fortsatt tydlig prioritering av tillsynsarbetet.

Enligt regleringsbrevet för 2008 ska Konsumentverket till Integrations- och jämställdhetsdepartementet senast den 1 oktober 2008 redovisa hur tillsynsarbetet, särskilt marknadskontrollerna, stärkts och effektiviserats jämfört med 2007.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det en självklarhet att varje konsument ska känna sig säker och trygg och veta att de produkter som erbjuds på marknaden kan användas utan fara för hälsa och välbefinnande och att det därför krävs ett aktivt säkerhetsarbete. Också regeringen har i budgetpropositionen för 2008 betonat vikten av en fortsatt tydlig prioritering av Konsumentverkets tillsynsarbete och i regleringsbrevet för 2008 ålagt verket att redovisa hur detta arbete stärkts och effektiviserats. Regeringens synsätt ligger, enligt utskottets mening, väl i linje med motionärernas. Något tillkännagivande från riksdagens sida i enlighet med motionsönskemålen är därför inte erforderligt.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion C423.

Införande av konsumentbalk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om införande av konsumentbalk. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida.

Jämför reservation 5 (mp).

Motionen

I motion C302 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås ett tillkännagivande om behovet av att samla all konsumentlagstiftning i en gemensam konsumentbalk. Motionärerna anser att frågan om införande av en konsumentbalk bör prövas i en utredning om den framtida konsumentpolitiken.

Tidigare ställningstaganden

Frågan om införande av en konsumentbalk övervägdes redan för snart 15 år sedan av Konsumentpolitiska kommittén i betänkandet (SOU 1994:14) Konsumentpolitik i en ny tid. Kommittén pekade på en rad omständigheter som talade emot införandet av såväl en konsumentbalk som en mindre omfattande konsumentskyddslag, bl.a. att konsumenträtten är ett förhållandevis oenhetligt rättsområde, att reglerna är av mycket blandat slag och att det skulle bli svårt att samordna dem utan att besvärande systematiska brister uppkommer. Strävan efter enhetlig och konsekvent lagstiftning på nationell nivå försvårades även, enligt kommittén, av Sveriges internationella åtaganden. Därtill kom att införandet av en konsumentbalk skulle kräva stora resurser. De angivna nackdelarna var, enligt kommittén, så stora att man inte kunde ställa sig bakom tanken på att samla den konsumenträttsliga lagstiftningen i en balk.

Flertalet remissinstanser delade kommitténs bedömning, och i den sedermera återkallade propositionen 1994:/95:16 Den framtida konsumentpolitiken anslöt sig även regeringen till kommitténs uppfattning i frågan. I proposition 1994/95:140 Konsumentpolitik i ny tid, som överlämnades till riksdagen i mars 1995, berördes frågan inte.

Lagutskottet har därefter, bl.a. med hänvisning till tidigare bedömningar, vid åtskilliga tillfällen avstyrkt förslag om införande av konsumentbalk. Ett motsvarande motionsyrkande behandlades senast av civilutskottet våren 2007 i sitt av riksdagen godkända betänkande 2006/07:CU12. Utskottet ansåg då att de skäl som anförts emot införandet av en konsumentbalk alltjämt hade bärkraft och såg inte skäl att på nytt utreda frågan, varför förslaget avstyrktes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner inte skäl att frångå sitt tidigare ställningstagande och föreslår att riksdagen avslår motion C302.

Etisk märkning och energimärkning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som gäller etisk märkning och energimärkning. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservationerna 6 (s) och 7 (v, mp).

Motionerna

I motion C309 av Christina Axelsson (s) föreslås ett tillkännagivande om vikten av information beträffande etisk märkning.

Annelie Enochson m.fl. (kd) föreslår i motion C379 ett tillkännagivande om att energimärkningen av produkter bör utvecklas. Motionärerna anser att energimärkningen både bör omfatta energiåtgången vid användningen av produkten samt vid framställningen och transporten av produkten.

Pågående arbete m.m.

Globalt Ansvar är ett regeringsinitiativ för att främja svenska företags sociala ansvar när det gäller mänskliga rättigheter, grundläggande arbetsvillkor, bekämpning av korruption, en bättre miljö och övriga punkter i OECD:s riktlinjer samt när det gäller principerna i FN:s Global Compact. Inom ramen för Globalt Ansvar arbetar den nuvarande regeringen på samma sätt som den tidigare med att stimulera svenska företag att integrera social och etisk hänsyn i sin verksamhet och att rapportera om detta arbete till sina intressenter, däribland konsumenterna.

Föreningen Rättvisemärkt har åren 2004–2007 erhållit statligt stöd för sin verksamhet. Som tidigare redovisats, under rubriken Konsumentorganisationer, regleras fr.o.m. den 1 januari 2008 det statliga stödet till frivilligorganisationer i förordningen (2007:954) om statligt stöd till organisationer på konsumentområdet, och uppdraget att fördela medel enligt förordningen ligger på Konsumentverket.

Enligt uppgift från Integrations- och jämställdhetsdepartementet har kommissionen aviserat ett "paket" med aktionsplan för hållbar konsumtion och produktion, förslag till reviderad förordning för EU:s miljömärkning Blomman och reviderad förordning för miljöledningssystemet EMAS samt ett meddelande om grön offentlig upphandling. Sverige deltar aktivt i arbetet och har bl.a. framhållit betydelsen av att alla tre dimensioner av hållbarhet – ekonomisk, ekologisk och social – beaktas.

I regeringens proposition 2007/08:36 föreslås att EU-direktiv 2005/32/EG (ekodesigndirektivet) genomförs i svensk rätt genom en lag om ekodesign. Direktivet gäller ekodesign av energiförbrukande produkter och syftar till att förbättra produkternas energieffektivitet och främja en låg miljöpåverkan under hela livscykeln. I direktivet finns därutöver anvisningar angående CE-märkning av produkter. Propositionen bereds för närvarande av näringsutskottet och kommer att behandlas i betänkande 2007/08:NU6.

Utskottets ställningstagande

Genom vad som ovan redovisats om stödet till frivilligorganisationer och pågående arbeten kan utskottet konstatera att det pågår ett kontinuerligt arbete nationellt och inom EU som måste anses ligga i linje med motionsönskemålen.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna C309 och C379.

Ångerrätt vid tillfällig försäljning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att ångerrätt ska gälla vid tillfällig försäljning som sker på offentliga platser. Utskottet hänvisar till en pågående diskussion om en översyn av det s.k. hemförsäljningsdirektivet.

Motionen

I motion C414 av Betty Malmberg (m) föreslås ett tillkännagivande om att ångerrätt även ska gälla vid tillfällig försäljning som sker på offentliga platser. Motionären anför att s.k. canvas- och eventförsäljning, där försäljning äger rum utanför säljarens fasta försäljningsställe, blivit alltmer förekommande. Ofta sker försäljningen i en för kunden stressad situation. Ångerrätten bör därför omfatta köp som sker under dessa former.

Gällande rätt m.m.

Distans- och hemförsäljningslagen (2005:59), som trädde i kraft den 1 april 2005, genomför i svensk rätt bl.a. rådets direktiv 85/577/EEG av den 20 december 1985 för att skydda konsumenten i de fall då avtal ingås utanför fasta affärslokaler, det s.k. hemförsäljningsdirektivet.

Enligt 4 kap. 5 och 6 §§ distans- och hemförsäljningslagen har konsumenten rätt att frånträda hemförsäljningsavtalet (ångerrätt) genom att till näringsidkaren lämna eller sända ett meddelande om detta inom 14 dagar från den dag som konsumenten vid avtal om överlåtelse eller upplåtelse av varor tar emot varan eller en väsentlig del av den, och vid avtal om en tjänst från den dag då avtalet ingås (ångerfrist). Med hemförsäljningsavtal avses enligt 1 kap. 2 § avtal som ingås vid ett hembesök eller under en av näringsidkaren organiserad utflykt till en plats utanför dennes fasta försäljningsställe. Uttrycket hembesök definieras i samma paragraf som ett besök i konsumentens eller någon annan konsuments bostad eller på någon annan plats där konsumenten inte endast för stunden befinner sig. Med kravet att konsumenten inte endast för stunden ska befinna sig på platsen har avsetts att skära bort sådana fall där konsumenten som hastigast passerar en plats (prop. 2004/05:13, s. 123). Detta innebär att lagen inte är tillämplig vid exempelvis gatuförsäljning.

Lagen (1990:1183) om tillfällig försäljning är tillämplig vid all s.k. tillfällighetshandel där en näringsidkare yrkesmässigt säljer varor till konsumenter, oavsett om handeln bedrivs i lokaler eller liknande utrymmen som utnyttjas vid enstaka tillfällen eller för kortare tid, från försäljningsstånd, fordon eller andra anordningar som har ställts upp utomhus eller genom kringföring. Bestämmelserna gäller även vid torghandel, marknadshandel samt handel som sker på mässa eller liknande (prop. 1990/91:17 s. 29). Lagen innehåller föreskrifter om tillståndståndskrav m.m. Vid försäljning som omfattas av lagen ska näringsidkaren på en skylt eller på annat verksamt sätt lämna upplysning om namn, adress och telefonnummer. Om det pris som konsumenten sammanlagt ska betala överstiger 300 kr, ska all information dessutom lämnas skriftligt (2 §). Paragrafen gäller dock inte vid sådan försäljning som omfattas av distans- och hemförsäljningslagen. I lagen om tillfällig försäljning finns inte några bestämmelser om ångerrätt.

Pågående arbete

Kommissionen har i ett diskussionsunderlag (discussion paper) tagit upp frågan om behovet av en översyn av hemförsäljningsdirektivet. Regeringen har i december 2007 lämnat synpunkter på de frågeställningar som lyfts fram av kommissionen. När det gäller direkthandel anför regeringen att det bör övervägas om inte direktivets tillämpningsområde skulle kunna utökas till att omfatta ytterligare platser där konsumenten inte enbart för stunden befinner sig. Men också vissa sådana situationer där företag bedriver försäljning utanför sitt fasta försäljningsställe på ett sätt som gör att konsumenten, även om han endast tillfälligt befinner sig på platsen, har svårt att värja sig och värdera erbjudanden, bör, enligt regeringens mening, övervägas när direktivet ses över.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringens synsätt ligger i linje med motionärens önskemål. Enligt utskottets mening bör resultatet av den diskussion som nu initierats av kommissionen avvaktas. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion C414.

Konsumentinformation vid köp av s.k. fyrhjulingar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om konsumentinformation vid köp av s.k. fyrhjulingar m.m. Utskottet hänvisar bl.a. till gällande rätt.

Jämför särskilt yttrande (s).

Motionen

Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s) anför i motion C305 att det i dag finns ett antal produkter på marknaden, t.ex. pocketbike, minimoto, elskoter, gåped, kickbike, barnsnöskoter och fyrhjuling, som felaktigt uppfattas som lekfordon, trots att de klassificeras som moped, motorcykel eller terrängskoter. Motionärerna anser att konsumentlagstiftningen bör skärpas så att det ska åligga säljaren att lämna tydlig faktainformation om vilka regler som gäller vid körande av dessa fordon. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Gällande rätt m.m.

Enligt 16 § konsumentköplagen (1990:932) ska en vara åtföljas av de anvisningar som behövs för dess användning. Köper konsumenten exempelvis en bil ska följa anvisningar för hur just den bilen kan användas (se Herre, Konsumentköplagen – En kommentar, 2004, andra uppl. s. 202). I 4 § marknadsföringslagen (1995:450) anges att näringsidkaren vid marknadsföringen ska lämna sådan information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt.

I lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner avses med uttrycket lekfordon ett fordon som ska anses som leksak enligt lagen (1992:1327) om leksakers säkerhet. Ett lekfordon får ha elmotor men ska inte kunna köras fortare än 6 km/tim (gånghastighet) och ska vara avsett för barn upp till 14 år. Om fordonet har en förbränningsmotor kan det, enligt Konsumentverkets författningssamling (KOVFS 1993:9), aldrig räknas som lekfordon.

De fordon som motionärerna nämner uppfyller inte kraven för att definieras som lekfordon därför att de har förbränningsmotor eller går fortare än 6 km/tim. Dessa fordon klassificeras enligt lagen om vägtrafikdefinitioner som antingen moped, motorcykel, traktor eller terrängskoter. För att få köra denna typ av fordon finns krav vad gäller ålder, förarbehörighet, försäkring och registrering m.m.

Vägverket har gett ut informationsmaterial som kan hämtas kostnadsfritt från verkets hemsida om vilka regler som gäller för att få köra minimoto, pocketbike, elskoter och gåped samt fyrhjulingar.

Om en moped klass I körs av barn som inte har fyllt 15 år eller om en terrängskoter körs av barn som inte har fyllt 16 år, döms den som har vårdnaden om barnet till böter, om vårdnadshavaren uppsåtligen eller av oaktsamhet har underlåtit att göra vad som ankommer på honom eller henne för att förhindra förseelsen, se 8 § lagen (1999:877) om förarbevis för moped klass I och för terrängskoter.

Utskottets ställningstagande

I likhet med motionärerna anser utskottet att det är viktigt med tydlig information vid marknadsföring och försäljning av den aktuella typen av produkter, och utskottet förutsätter att inte minst branschorganisationerna tar ansvar i detta avseende. Som redovisats ovan är enligt konsumentköplagen en säljare skyldig att lämna anvisningar när det gäller en varas användning. Utskottet kan inte se att den av motionärerna önskade lagskärpningen är behövlig. Därutöver vill utskottet även peka på föräldrarnas straffansvar för att deras barn inte kör fordon av den här typen i strid med gällande trafiklagar.

Med det anförda föreslår utskottet att motion C305 avslås.

Information om tidpunkten för betalning vid konsumentköp

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om att konsumentköplagens bestämmelse om tidpunkten för betalning bör ändras. Utskottet hänvisar i huvudsak till gällande rätt.

Motionen

Jeppe Johnsson (m) anser i motion C345 att konsumentköplagen bör ändras så att kunden, vid köp mot faktura, på fakturan informeras om att köparen har 30 dagars kredit, om man inte kommit överens om annat. Ett tillkännagivande begärs i enlighet härmed.

Gällande rätt

Av allmänna civilrättsliga principer följer att betalning ska ske vid anfordran om annat inte är avtalat. Detta gäller också vid konsumentköp.

I 36 § konsumentköplagen (1990:932) anges att om tidpunkten för betalningen inte följer av avtalet ska köparen betala när säljaren kräver det. Bestämmelser med motsvarande innehåll finns även bl.a. i 41 § konsumenttjänstlagen (1985:716) och 49 § köplagen (1990:931). Har konsumenten fått en faktura där någon tid för betalningen av fakturan inte angetts ska den i princip betalas omgående (prop. 1989/90:89 Om ny konsumentköplag s. 145 f.). Enligt 36 § konsumtköplagen är konsumenten emellertid inte skyldig att betala förrän varan hålls honom till handa.

Det är emellertid vanligt med betalningsvillkoret att betalning ska ske 30 dagar från fakturadatumet (se t.ex. Ramberg, Köplagen, 1995, s. 541).

När någon tidpunkt för betalning inte har avtalats gäller vidare enligt 4 § första stycket räntelagen (1975:635) att dröjsmålsränta utgår från den dag som infaller 30 dagar efter det att borgenären har avsänt en räkning eller på annat sätt framställt krav på betalning av ett bestämt belopp med angivande att underlåtenhet att betala medför skyldighet att utge ränta. Räntelagens regler är i princip dispositiva och kan avtalas bort om parterna så önskar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan inte finna att det framkommit omständigheter som motiverar en tvingande lagstiftning om information om en särskild betalningsfrist vid konsumentköp. Motion C345 bör således avslås.

Korrekt datumangivelse på räkningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande angående datumangivelse på räkningar m.m. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en sådan reglering som motionären önskar.

Motionen

I motion C314 Rolf K Nilsson (m) begärs ett tillkännagivande om åtgärder för korrekt datumangivelse på räkningar och krav m.m. Enligt motionären förekommer det allt oftare att företag skickar ut räkningar, fakturor, bekräftelser och liknande som har krav på svar inom ett visst antal dagar från den dag brevet är skrivet men postar brevet först några dagar efter det brevet är daterat. Motionären anser att det måste införas ett system där avsändningsdatumet, anbringat av distributionsföretaget, eller utdelningsdatum, anbringat av Posten, anges på kuvertet. Tidsfristen ska sedan räknas från detta datum.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärens uppfattning när det gäller vikten av att företag skickar ut räkningar, bekräftelser o.d. i så god tid att mottagaren får en skälig frist för att kunna fullgöra det som avsändaren begär. Utskottet är emellertid inte berett att ställa sig bakom en sådan reglering i fråga om angivande av datum som motionären önskar.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion C314.

Kvittons beständighet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om kvittons beständighet. Utskottet hänvisar till kommande lagstiftning.

Motionen

I motion C258 av Sven Yngve Persson (m) anförs att kvitton i dag inte alltid är beständiga utan att det förekommer att texten bleknar och försvinner, vilket är ett problem vid byte, återköp, reklamationer och eventuella betalningskrav från säljarens sida. Motionären anser att en säljare på kundens begäran ska vara skyldig att tillhandahålla ett beständigt kvitto och begär ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Gällande rätt m.m.

Enligt 7 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078) ska dokument m.m. som används för att bevara räkenskapsinformation vara varaktiga. I Bokföringsnämndens allmänna råd om räkenskapsinformation och dess arkivering (BFNAR 2000:5, punkt 3) anges angående kravet på varaktighet: ”Om ett företag tar emot räkenskapsinformation i form av t.ex. ett dokument som inte uppfyller kravet på varaktighet ska företaget kopiera detta. Kopian måste då uppfylla detta krav. Därefter ska både det ursprungligen mottagna dokumentet och kopian arkiveras.”

Lagen om kassaregister m.m. (2007:592), som antogs av riksdagen i maj 2007, innebär en skyldighet för näringsidkare som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning att registrera försäljningen i ett certifierat kassaregister. Vissa verksamheter, bl.a. torg- och marknadshandel och distans- och hemförsäljning, undantas från lagens tillämpningsområde. Detsamma gäller verksamheter där försäljning mot kontant betalning är obetydlig. Enligt lagen ska all försäljning och annan löpande användning (t.ex. utskrift av kvittokopior och lådöppningar) registreras i ett certifierat kassaregister. Registreringsskyldigheten kombineras med särskilda kontrollbefogenheter för Skatteverket. Ett oberoende certifieringsorgan ska enligt lagen pröva om kassaregister uppfyller föreskrivna krav. Vidare ska kassaregistren genomgå återkommande teknisk kontroll av organ som ackrediterats för uppgiften. Kontrollen ska göras regelbundet, och det är näringsidkaren som ansvarar för att denna kommer till stånd. Syftet med kontrollen är att se till att kassaregistret inte har manipulerats eller på annat sätt slutat att fungera i enlighet med kraven. Vid varje försäljning ska ett av kassaregistret framställt kvitto tas fram och erbjudas kunden. Denna skyldighet är generell. Huruvida kunden begär kvitto eller inte saknar betydelse för skyldigheten att ta fram ett kvitto.

Lagen om kassaregister m.m. har trätt i kraft den 1 januari 2008. De bestämmelser som reglerar näringsidkarens skyldigheter, Skatteverkets tillsyn och kontroll samt verkets möjligheter att ta ut kontrollavgift ska dock träda i kraft först den 1 januari 2010.

Konsumentverket påpekar på sin hemsida att det inte är så ovanligt att texten på vanliga kvitton bleknar bort och att det vid större eller viktigare köp kan vara en bra idé att begära åldersbeständiga kvitton eller göra en kopia.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att det genom den nya lagen om kassaregister m.m. införts en skyldighet för näringsidkare som säljer varor och tjänster mot kontant betalning att registrera försäljningen i ett certifierat kassaregister. De nya reglerna torde, enligt utskottets mening, innebära att kvaliteten på de kvitton som tillhandahålls kunderna kommer att förbättras. Resultatet av den nya lagstiftningen såvitt avser kvittons beständighet bör, enligt utskottets mening, avvaktas innan några åtgärder från riksdagens sida närmare bör övervägas.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motion C258.

Avtal om abonnemang på mobiltelefoni m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om en översyn av konsumentskyddet vid avtal om abonnemang på mobiltelefoni m.m. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 8 (s, v).

Motionen

Motion C271 av Monica Green (s) innehåller förslag till tillkännagivande om en översyn av konsumentskyddet i samband med avtal om mobiltelefoni, fast telefoni, Internet och tv-kanaler. Motionären anser att många kunder blir lurade att ingå avtal med långa abonnemangsperioder och att det borde finnas frihet att få abonnera så länge man själv vill utan att vid en uppsägning av abonnemang få straffavgifter och dyra upplåsningskostnader.

Gällande rätt

I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation finns bestämmelser som handlar om att vilka rättigheter en konsument har vid köp av elektroniska kommunikationer som telefoni- och Internettjänster från en operatör och vilka skyldigheter operatören har. Enligt 5 kap. 15 § ska ett avtal mellan en slutanvändare och den som tillhandahåller elektroniska kommunikationstjänster eller anslutning till ett allmänt telefonnät innehålla uppgifter om leverantörens namn och adress, de tjänster som tillhandahålls, den kvalitetsnivå som erbjuds, leveranstiden, de underhållstjänster som erbjuds, detaljerade priser och taxor, hur information om gällande taxor och underhållsavgifter kan erhållas, avtalets löptid, villkoren för förlängning och upphörande av tjänsten, villkoren för förlängning och uppsägning av avtalet, villkoren för ersättning om tjänster inte tillhandahålls enligt avtalet, och hur ett tvistlösningsförfarande för konsumenter utanför domstol inleds.

Om den som tillhandahåller abonnenter elektroniska kommunikationstjänster vill ändra avtalet ska, enligt 5 kap. 16 §, abonnenten underrättas om ändringen minst en månad innan den träder i kraft. En abonnent som inte godtar de nya villkoren får säga upp avtalet utan att därvid drabbas av någon kostnad, avgift eller annan förpliktelse. I underrättelsen ska abonnenten upplysas om sin rätt att säga upp avtalet. I 5 kap. 17 § anges att den som tillhandahåller en allmänt tillgänglig telefonitjänst ska hålla information om gällande priser, taxor och allmänna villkor för tillgång till och användning av telefonitjänsten allmänt tillgänglig.

Pågående arbete

Kommissionen har i november 2007 presenterat två direktivförslag angående en reformering av regelverket för elektroniska kommunikationer. Det ena direktivförslaget, KOM(2007)697 slutlig, innehåller ändringar i ram-, tillträdes- och auktorisationsdirektiven, och det andra direktivförslaget, KOM(2007)698 slutlig, innehåller ändringar i direktiven om dataskydd och samhällsomfattande tjänster. Direktivförslagen syftar till att ge konsumenterna tillgång till bättre och billigare kommunikationstjänster, var de än bor och reser inom EU och oavsett om de använder mobiltelefoner, fasta bredbandsförbindelser eller kabel-tv. Kommissionen föreslår att man ska stärka konsumenternas rättigheter och öka deras valfrihet genom ökad konkurrens mellan teleoperatörer, bl.a. ska abonnenten ha rätt att byta teleoperatör på en arbetsdag och ha rätt till öppet redovisade och jämförbara prisuppgifter.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till pågående arbete inom EU anser utskottet att det inte finns skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagen med anledning av motion C271. Motionen bör därför avslås.

E-handel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller e-handel. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 9 (s).

Motionerna

I motion C272 av Monica Green (s) och motion C285 av Göte Wahlström och Lars Wegendal (båda s) pekar motionärerna på behovet av konsumentskydd och konsumentinformation vad gäller elektronisk handel. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande i enlighet härmed.

Pågående arbete m.m.

OECD:s råd antog år 1999 riktlinjer för konsumentskydd vid elektronisk handel. Riktlinjerna innehåller bl.a. en allmän bestämmelse om att företag som ägnar sig åt elektronisk handel ska ta vederbörlig hänsyn till kunderna samt tillämpa god affärssed och tillbörlig marknadsföring.

Konsumentverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för hur riktlinjerna kan genomföras i svensk rätt (dnr 2001/5753). Verket har därvid funnit att Sverige i allt väsentligt redan uppfyller riktlinjerna men att behovet av ett förstärkt konsumentskydd behöver undersökas vidare, bl.a. vad gäller avtal som ingås på nätet av barn och ungdomar.

Inom ramen för samarbetet inom International Consumer Protection and Enforcement Network (ICPEN), där Konsumentverket deltar, har 2006 vid en s.k. Sweep Day en koncentrerad granskning av avtalsvillkor hos företag som tillhandahåller produkter på Internet genomförts. Granskningen resulterade i drygt 80 påpekanden i Sverige till olika företag.

Konsument Europa ger råd och tips inför köp i andra europeiska länder och hjälper även till att lösa gränsöverskridande konsumenttvister. Konsument Europa ingår i nätverket European Consumer Centre med kontor i de flesta länder i Europa. Konsument Europa tillhör Konsumentverket och är även finansierat av kommissionen.

Konsumenternas tele- och Internetbyrå, som är en branschfinansierad rådgivningsbyrå, ger opartisk och kostnadsfri information, vägledning och hjälp till tele- och Internetkonsumenter.

I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) finns konsumentskyddande regler för vilka Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet.

Som redovisats i föregående avsnitt har kommissionen i november 2007 presenterat två direktivförslag angående en reformering av regelverket för elektroniska kommunikationer. I direktiven föreslås åtgärder för att öka säkerheten i samband med användningen av kommunikationsnät framför allt genom nya instrument för att bekämpa skräppost, virus och andra cyberattacker.

Enligt den propositionsförteckning som regeringen överlämnade till riksdagen den 15 januari 2008 avser regeringen att under våren 2008 överlämna en proposition rörande spärrar för vissa telefonabonnemang.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller behovet av ett gott konsumentskydd och konsumentinformation vid elektronisk handel. Mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utskottet konstatera att arbete pågår såväl internationellt som nationellt i syfte att skapa ett gott konsumentskydd vid elektronisk handel. Utskottet kan därför inte se att motionsförslagen skulle fordra någon riksdagens vidare åtgärd. Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår motionerna C272 och C285.

Bordsterminaler vid kortbetalning på restaurang

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om obligatoriska bordsterminaler vid kortbetalning på restaurang. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom branschen.

Jämför reservation 10 (v).

Motionen

För att öka skyddet för den gäst som betalar med kort vid ett restaurangbesök anser Egon Frid m.fl. (v) i motion C210 att alla restauranger bör tillhandahålla portabla bordsterminaler som personalen kan ta med sig till bordet. På så sätt skulle gästen ha personlig uppsikt över sitt kort när detta dras i betalterminalen, vilket skulle minska risken för att kortet kopieras, s.k. skimming. Motionärerna begär att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning som innebär att alla restauranger måste ha bordsterminaler.

Pågående arbeten m.m.

Utredningen om obehörig användning av kontokort samt konsumentskydd vid s.k. modemkapning har i sitt slutbetänkande, Betalningsansvar vid obehörig användning av kontokort m.m. (SOU 2005:108), tagit upp säkerhetsfrågor vid betalning med kort. I betänkandet anges bl.a. att samtliga kontokort under de närmaste åren kommer att bytas ut mot nya s.k. chipkort. Den nya tekniken innebär att nya betalningsterminaler och uttagsautomater måste installeras. Den information som nu finns lagrad i magnetremsan lagras i stället på ett chipkort i en integrerad krets i själva kortet. Den integrerade kretsen erbjuder ett betydligt bättre skydd mot kopiering och annan manipulation än magnetremsan. Tekniken bygger på den internationella kontokortsstandarden EMV, som står för Europay, Mastercard och Visa. I syfte att öka användningen av EMV-teknik har Visa och Mastercard per den 1 januari 2005 beslutat om vissa förändringar i sina regelverk. Dessa förändringar innebär att kortutgivaren i stället för inlösaren ska stå för förluster som orsakas av bedrägeri i fall då förlusten hade kunnat undvikas om kortet varit utrustat med EMV-teknik (s.k. liability shift). Antalet kortbedrägerier förväntas minska när den nya tekniken har införts, då en avsevärd del av kortbedrägerierna i dag sker genom kopiering av kortinformation. Införandet av EMV-standard i kombination med krav på användning av pinkod förutses ge ett gott skydd mot kortbedrägerier.

Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare (SHR) skriver på sin hemsida att SHR är positivt till den nya tekniken men också ställer krav på terminalleverantörer och inlösenbanker att presentera lösningar som är anpassade till och fungerar i branschen. SHR nämner som ett exempel att det krävs bärbara, trådlösa EMV-terminaler för att kunna hantera chip/pinbetalningar vid restaurangbordet. Enligt EMV-standarden ska gästen aldrig behöva lämna ifrån sig sitt kort och måste därmed kunna pinkodsauktorisera sin betalning vid restaurangbordet.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av vad som redovisats ovan har man inom branschen uppmärksammat frågan om att förbättra skyddet mot kortbedrägerier. Enligt utskottets mening bör den fortsatta teknikutvecklingen avvaktas innan någon åtgärd från riksdagens sida kan anses påkallad. Motion C210 bör avslås.

Reservationer

1.	Konsumentpolitiken inom EU m.m., punkt 1 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:C281 och 2007/08:C362 yrkande 1.

Ställningstagande

Enligt vår mening är det viktigt att Sverige inom EU-samarbetet fortsätter att driva på i frågorna om en hög gemensam nivå på konsumentskyddet, en effektiv tillämpning av konsumentskyddsbestämmelserna samt konsumentorganisationernas deltagande i EU-arbetet. Särskilt frågan om graden av harmonisering av konsumentskyddet har med den av kommissionen inledda översynen av konsumentregelverket nu kommit att ställas i fokus.

Vi vill betona vikten av att konsumentlagstiftningen och konsumentpolitiska beslut efterlevs inom EU. Åtgärder som syftar till ett närmare samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter när det gäller marknadsbevakning och kontroll måste stödjas. Även konsumentorganisationerna har en viktig roll i konsumentskyddsarbetet och deras arbete bör uppmuntras. Vi anser vidare att Sverige på ett konkret sätt bör se till att konsumentinflytandet ökar i standardiseringsarbetet.

Det måste även vidtas åtgärder för att säkerställa att konsumenternas intressen tillvaratas i ett globalt perspektiv.

Vi kan inte se att regeringen över huvud taget har vidtagit några åtgärder i detta arbete. Enligt vår mening bör det nu tas steg mot höjda ambitioner när det gäller dessa områden. Det får ankomma på regeringen att agera i enlighet med vad vi nu anfört.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C281 och C362 yrkande 1, som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Konsumentorganisationer, punkt 2 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C362 yrkande 2.

Ställningstagande

Konsumentpolitiken spelar en allt betydelsefullare roll, och välinformerade konsumenter utgör en drivkraft för handel och därigenom ekonomisk framgång. Det är därför angeläget att konsumenterna ges stöd att bilda föreningar. Vi anser att det behövs folkrörelser (NGO:er) med aktiva och kunniga konsumenter som kan bilda opinion och påverka konsumentfrågor i Sverige och inom EU. Vi anser därför att det är angeläget att de folkrörelser som nu växer fram inom konsumentområdet uppmuntras och ges stöd. Det får ankomma på regeringen att vidta erforderliga åtgärder i detta syfte.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C362 yrkande 2, som sin mening ge regeringen till känna.

3.	Kunskapsbyggande hos barn och unga, punkt 3 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C419.

Ställningstagande

I den konsumentproposition, Trygga konsumenter som handlar hållbart – Konsumentpolitikens mål och inriktning (prop. 2005/06:105), som den förra regeringen lade fram, var barn och konsumtion en av de stora frågorna. Den förra regeringen markerade tydligt att konsumentpolitik är en viktig del av den generella välfärdspolitiken.

Ungdomar möter i dagens konsumtionssamhälle ständigt en lång rad konsumtionserbjudanden som kan vara svåra att överblicka konsekvenserna av. Många valmöjligheter har i dag överlämnats till individen själv, och valen är inte alltid de lättaste att göra. Ibland krävs mycket kunskap för att kunna välja rätt. I alltför många fall kan vi se konsekvenserna av att människor inte alltid behärskar denna situation utan gör kortsiktiga och felaktiga val som till slut kan innebära att de fastnar i skuldfällan.

Vi menar att skolan och lärarna kan och måste spela en viktigare roll på detta område. Det handlar om att uppfylla läroplanens mål om att förbereda eleverna för vuxenlivet och på arbetsmarknaden. Det finns många goda exempel. På konsument Göteborgs webbplats finns ett Internetbaserat pedagogiskt verktyg som vänder sig till gymnasieskolan för att fånga upp och kanalisera ungdomars intresse för konsumentfrågor. I Dalarna bedrivs ett spännande projekt för att redan i förskoleåldern lära barn ”konsekvensekonomi”. Syftet är bl.a. att tidigt träna barnen i att budgetera och kalkylera kostnader. Förhoppningsvis kan detta ge starkare och mer välinformerade konsumenter i framtiden.

En översyn bör göras för att undersöka hur man på bästa sätt kan stödja och uppmuntra alla goda förslag, idéer och projekt inom detta område. Det får ankomma på regeringen att ta erforderliga initiativ i enlighet med vad vi nu anfört.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C419, som sin mening ge regeringen till känna.

4.	Marknadskontroller, punkt 4 (mp)
	av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C423.

Ställningstagande

Med den ökande handeln av varor och tjänster krävs täta och regelbundna kontroller för att se till att producenter och försäljare följer gällande lagar och regler. För att öka konsumenternas säkerhet bör det satsas mer på produktkontroller än vad som sker i dag. Konsumentverkets tillsynsavdelning behöver därför förstärkas.

I Sverige genomför Konsumentverket tematiska kontroller, dvs. går igenom och kontrollerar bransch för bransch. Andra länder, som t.ex. Frankrike, har däremot ett heltäckande system för produktkontroller där man regelbundet kontrollerar alla branscher samtidigt och genomför extra kontroller när det kommer larm om olika farliga produkter, t.ex. farliga leksaker.

Om Sveriges konsumenter ska kunna känna sig lika säkra som konsumenterna i de länder i EU som satsar mest på konsumentsäkerhet, bör regeringen utreda hur en kraftfull kontroll- och inspektionsverksamhet kan utformas i Sverige.

Vad jag nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C423, som sin mening ge regeringen till känna.

5.	Införande av konsumentbalk, punkt 5 (mp)
	av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C302.

Ställningstagande

För att stärka konsumenternas makt bör det göras en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt samla all konsumentlagstiftning i en gemensam konsumentbalk. Det skulle betyda att bl.a. konsumenttjänstlagen, konsumentköplagen och produktsäkerhetslagen skulle ges en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Även de delar av marknadsföringslagen som berör konsumentskydd skulle kunna ingå i en konsumentbalk. En sådan förändring skulle också gynna konsumentorganisationerna i landet genom att de på ett enklare och mer effektivt sätt skulle kunna ta till vara konsumenternas intressen.

Fördelen med att ha samlat miljölagstiftningen i en miljöbalk talar för att även en konsumentbalk ska inrättas. Det skulle vara till samma fördel att samla konsumentlagstiftningen i en konsumentbalk. Frågan bör därför prövas i en utredning om den framtida konsumentpolitiken. Det får ankomma på regeringen att tillkalla en sådan utredning.

Vad jag nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C302, som sin mening ge regeringen till känna.

6.	Etisk märkning och energimärkning, punkt 6 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C309 och avslår motion 2007/08:C379.

Ställningstagande

Dagens konsumenter vill ha fullödig information om de varor de ska köpa. Konsumenterna vill ha information när det gäller frågor som vem som har tillverkat varorna, under vilka villkor detta skett och miljöeffekter. Vi anser att den etiska konsumentinformationen måste avsevärt förbättras. Genom att välja rättvisemärkta varor kan konsumenterna bidra till att rättvisekrav ställs på fler producenter. Många konsumenter tycker att de inte får tillräckligt med information för att kunna göra medvetna val. I dag förekommer etisk märkning i alltför liten omfattning Den etiska märkningen av varor måste utvecklas ytterligare. Detta är något som gagnar båda konsumenterna och producenterna av varorna. Det är därför viktigt att organisationer som Rättvisemärkt och Rena kläder m.m. uppmuntras och att information sprids om behovet av etisk märkning av varor. Enligt vår mening bör regeringen omgående ta initiativ till åtgärder i syfte att stödja etisk märkning.

När det gäller motionsyrkandet om energimärkning har vi ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller angelägenheten av en sådan märkning. Vi anser emellertid att det kan finnas anledning att avvakta vad den av kommissionen aviserade aktionsplanen för hållbar konsumtion och produktion kan innebära när det gäller denna fråga. Vi är därför inte i nuläget beredda att ställa oss bakom motionsförslaget.

Vad vi nu anfört bör regeringen, med bifall till motion C309 och avslag på motion C379, som sin mening ge regeringen till känna.

7.	Etisk märkning och energimärkning, punkt 6 (v, mp)
	av Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:C309 och 2007/08:C379.

Ställningstagande

När det gäller motionsyrkandet om energimärkning delar vi motionärernas uppfattning att det finns ett behov av en utökad energimärkning som både omfattar energiåtgången vid användningen av produkten samt vid framställningen och transporten av produkten. Vi anser inte att det finns anledning att avvakta vad den av kommissionen aviserade aktionsplanen för hållbar konsumtion och produktion kan innebära när det gäller denna fråga. Enligt vår mening bör regeringen omgående vidta åtgärder som innebär att energimärkningen utvecklas och kommer att omfatta energiåtgången såväl vid användningen av produkten som vid framställningen och transporten av produkten.

Vad vi nu anfört bör regeringen, med bifall till motionerna C309 och C379, som sin mening ge regeringen till känna.

8.	Avtal om abonnemang på mobiltelefoni m.m., punkt 12 (s, v)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s), Egon Frid (v) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C271.

Ställningstagande

Många kunder blir i skenet av billiga erbjudanden lockade att ingå avtal om abonnemang på mobiltelefoni, fasttelefon, Internet och tv-kanaler med långa bindningstider. Genom avtalet kan kunden bli bunden till samma leverantör under flera år. Även uppsägningsvillkoren är krångliga. Det borde finnas frihet att få abonnera så länge man själv vill på vissa tv- och filmkanaler eller vara mobilkund hos en operatör utan att vid uppsägning av abonnemanget drabbas av straffavgifter och dyra upplåsningskostnader. Vi anser att regeringen bör agera i syfte att från konsumenternas synpunkt få till stånd förbättringar när det gäller abonnemangsavtal på mobiltelefoni m.m.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C271, som sin mening ge regeringen till känna.

9.	E-handel, punkt 13 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2007/08:C272 och 2007/08:C285.

Ställningstagande

Att handla på Internet är i dag vanligt i stora delar av världen. Den elektroniska handeln känner inte några gränser. Den har en rad fördelar för konsumenterna, bl.a. i form av ökad konkurrens som leder till lägre priser m.m. Konsumenterna kan lätt se fördelarna med elektronisk handel. Med tanke på de risker som finns krävs dock god konsumentinformation om hur handeln över Internet fungerar och vilka regler som gäller. Enskilda konsumenter kan hamna i ett svårt underläge vid tolkningar av överenskommelser i samband med elektronisk handel med internationella företag. Inom EU har ett arbete startats för att stärka konsumenternas ställning. Regeringen bör ge sitt stöd till detta arbete och även verka för goda möjligheter för de svenska organisationer som arbetar med konsumentinformation och konsumentvägledning så att de kan bidra till en säkrare och tryggare e-handel. Dessa organisationer har stora kunskaper om i vilken form det är lämpligt att ge information till konsumenterna.

Det är också viktigt att Sverige uppmuntrar det arbete inom EU som har startats för att stärka konsumenternas ställning genom frivilliga åtgärder från handelns sida med t.ex. certifiering och kvalitetsmärkning av e-handelsaktörernas hemsidor. Ett annat viktigt område gäller utvecklingen av tekniska förutsättningar för att kunna kontrollera e-handeln. Även här bör Sverige ta initiativ. Det får ankomma på regeringen att agera i enlighet med vad vi nu förordat.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C272 och C285, som sin mening ge regeringen till känna.

10.	Bordsterminaler vid kortbetalning på restaurang, punkt 14 (v)
	av Egon Frid (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2007/08:C210.

Ställningstagande

Samtidigt som kortanvändandet ökar så har även de bedrägerier som begås med kontokort ökat kraftigt i omfattning. Den vanligaste formen av bedrägeri kallas för skimming, vilket innebär att den information som finns på kortets magnetremsa kopieras och förs över till ett nytt kort som sedan används för att göra inköp eller ta ut pengar i en bankomat. Vid s.k. traditionell skimming lämnar kortinnehavaren ifrån sig kortet för att betala i t.ex. en taxibil eller på en restaurang varpå kortet dras i en speciell kortläsare som kopierar kortets information. Det är oftast mycket svårt att skydda sig mot den här typen av bedrägerier. Vid restaurangbesök finns det emellertid stora möjligheter att minska risken för att gästerna ska få sina kort kopierade.

För att öka skyddet för den gäst som betalar med kort efter ett restaurangbesök bör, enligt min mening, alla restauranger tillhandahålla portabla bordsterminaler som personalen kan ta med sig till bordet. På så sätt skulle gästen ha personlig uppsikt över sitt kort när detta dras i betalterminalen, vilket skulle minska risken för att kortet kopieras. Även om möjligheterna att begå bedrägeri genom skimming på andra sätt kommer att vara fortsatt stora finns det all anledning att försöka förebygga skimming i samband med restaurangbesök. Jag anser att de kostnader förslaget kan innebära för restaurangerna måste ställas mot den större säkerhet det innebär för kunderna när betalningen med kort kan ske vid bordet. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning om obligatoriska bordsterminaler på restauranger.

Vad jag nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C210, som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Konsumentinformation vid köp av s.k. fyrhjulingar m.m., punkt 8 (s)

Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Gunnar Sandberg (s) och Eva Sonidsson (s) anför:

Under de senaste åren har s.k. fyrhjulingar m.m. blivit alltmer populära och försäljningen av dem har ökat. Tyvärr finns det alltför stora kunskapsbrister när det gäller reglerna för att köra dessa fordon. Det är därför viktigt att tydlig information om behörighets- och trafikregler lämnas vid marknadsföring och försäljning.

Vi ställer oss i princip bakom det förslag som förs fram i motion C305 om information vid köp av den här typen av fordon men avstår från att nu reservera oss då vi vill se vilka åtgärder som vidtas från branschens sida. Om så visar sig behövas avser vi att på nytt aktualisera denna fråga.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2007

2007/08:C210 av Egon Frid m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning som innebär att alla restauranger måste ha s.k. bordsterminaler enligt vad som anförs i motionen.

2007/08:C258 av Sven Yngve Persson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kvittons beständighet.

2007/08:C271 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av konsumentskyddet i samband med avtal om mobiltelefoni, fasttelefoni, Internet och tv-kanaler.

2007/08:C272 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av trygghet vid elektronisk handel.

2007/08:C281 av Anneli Särnblad och Carin Runeson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsumentpolitik på EU-nivå.

2007/08:C285 av Göte Wahlström och Lars Wegendal (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av konsumentskydd och konsumentinformation vad gäller elektronisk handel.

2007/08:C302 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att samla all konsumentlagstiftning i en gemensam konsumentbalk.

2007/08:C305 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om skärpning av konsumentlagen vad avser lekfordon.

2007/08:C309 av Christina Axelsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av information beträffande etisk märkning.

2007/08:C314 av Rolf K Nilsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om åtgärder för korrekt datumangivelse på räkningar och krav m.m.

2007/08:C345 av Jeppe Johnsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ändringar i konsumentköplagen.

2007/08:C362 av Christina Axelsson m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att förnya konsumentpolitiken ur ett globalt perspektiv.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att driva på utvecklingen av en kraftfull konsumentorganisation för att öka konsumenternas egna möjligheter att bilda opinion och påverka konsumentfrågor i Sverige och inom EU.

2007/08:C379 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att på lämpligt sätt verka för att energimärkning av produkter utvecklas.

2007/08:C414 av Betty Malmberg (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ångerrätt ska gälla vid s.k. canvas- eller eventförsäljning.

2007/08:C419 av Marita Ulvskog och Anneli Särnblad (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om konsumentpolitik för barn och unga.

2007/08:C423 av Christopher Ödmann och Jan Lindholm (båda mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda hur en kraftfull kontroll- och inspektionsverksamhet kan utformas i Sverige.