den 27 februari

Fråga

2006/07:732 Ip-telefonins kapacitet och säkerhet

av Fredrik Lundh (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

I slutet av januari 2007 försökte en pensionär i Luleå använda sitt trygghetslarm när han ramlat. Larmet gick inte fram till larmcentralen då mannen hade ip-telefoni. Först efter nio timmar hittades han liggande på golvet. Han hade fått en stroke och dog senare på sjukhuset.

Problemet med ip-telefoni är tvåfaldigt. Det finns ökad risk för linjebrott på grund av strömavbrott och serverfel. Dessutom fungerar inte den så kallade handskakningen mellan larmsystemet och ip-telefonin. Handskakningen är en teknisk fråga som teleoperatörerna och larmföretagen måste lösa, men intresset verkar vara ytterst svagt hos teleoperatörerna.

När det gäller linjebrott till följd av strömavbrott och serverfel måste Post- och telestyrelsen ställa krav på ip-telefoni om tillräcklig kapacitet för batteribackup och serverbackup så att fullgod säkerhet i nätet kan garanteras.

Sveriges Kommuner och Landsting har redan i november 2006 pekat på detta problem i ett brev till Näringsdepartementet. Runt om i Sverige ansluter sig stora fastighetsägare med tiotusentals lägenheter till bredband med möjlighet till ip-telefoni. Eftersom det är billigare än fast telefoni kommer stora delar av lägenhetsbeståndet givetvis att gå över till det allteftersom. Därmed ökar riskerna att händelsen i Luleå kommer att upprepas inom kort någonstans i landet. Att kommunerna informerar om att de inte kan garantera larmfunktionen i annat än Telias nät är inte tillräckligt, vilket dödsfallet i Luleå visar.

Avser statsrådet att vidta åtgärder för att tragiska dödsfall på grund av bristande säkerhet i ip-telefoni inte ska ske?