den 14 december

Fråga

2006/07:365 Regler för ersättningsetablering

av Finn Bengtsson (m)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

I dag hanterar landstingen själva villkoren för alla etableringar inom vården – egna likaväl som andras. Detta medför inte sällan problem, som skulle kunna lösas bättre av staten med lika regler för hela nationen. Möjligheter till ersättningsetableringar är också en angelägen fråga som länge har väntat på en lösning. Viktiga yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården saknar i dag praktiska möjligheter att när tiden är mogen kunna överlåta sin verksamhet till någon annan. Detta har stor betydelse, dels för viljan att fortlöpande investera i verksamheten så att den är på topp, dels för att trygga patienternas fortsatta vård när till exempel den eller de som drivit en etablering går i pension.

Ett aktuellt ärende är en sjukgymnastpraktik i Motala som drivits mycket framgångsrikt av två delägare sedan 1995, med behandling av 400–500 patienter per år. Detta är en enorm avlastning för landstinget som avtalat ett så kallat tak för verksamheten för båda gymnasterna. Så blir en av gymnasterna långtidssjuk. Den andre försöker själv upprätthålla verksamheten tills en annan bemanningslösning kunnat ordnas. Landstinget visar ingen förståelse och vägrar ändra på avtalet så att en tillfällig överbeläggning kan få ske hos den kvarvarande gymnasten, inte heller får någon annan på gymnasternas önskemål komma in som ersättare. Alla förlorar.

Alliansen gick gemensamt till val på att lösa upp många onödiga komplikationer i ett stelbent system inom just hälso- och sjukvårdsområdet. Av dem är fri etableringsrätt och möjligheterna till ersättningsetablering en viktig fråga att lösa.

Jag vill därför fråga statsrådet när han avser att återkomma till riksdagen med förslag om fri etableringsrätt och möjligheter till ersättningsetablering.