den 8 december

Fråga

2006/07:325 Ersättningsetableringarnas framtid

av Cecilia Widegren (m)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Landets privatpraktiserande läkare har en medelålder som är omkring 60 år. Svenska privatläkarföreningen säger att dagens knappt 2 000 privatläkare kommer att halveras om sex@sju år i fall förutsättningarna för etablering och ersättningsetablering inte reformeras. Liknande utvecklingen gäller för till exempel sjukgymnaster.

Runtom i landet finns exempel på hur patienterna vid etablerade mottagningar får problem när läkaren eller de som sitter med avtalet går i pension. I Landkrona kan en gynekologmottagning tvingas lägga ned om dess avtal inte kan föras vidare till yngre kolleger. I Jämtland har sjukgymnastmottagningar liknande problem.

Tryggheten och den uppbyggda kontakten för patienter som går till små privata mottagningar riskerar att brytas på grund av otydliga signaler och få klargörande om vikten av de små, enskilda alternativen @ något som allianspartierna ofta lyfter fram. De små enheterna är en viktig del av vården. En god sjukvård består av många olika alternativ @ allt från högspecialiserade storsjukhus till små mottagningar för privatpraktiserande läkare och sjukgymnaster. Reglerna behöver förtydligas för att möjliggöra ersättningsetableringar eller höja åldersgränsen för dem som kan och orkar arbeta förbi dagens gräns på 67 år.

Vad avser socialministern att vidta för åtgärder så att ersättningsetableringar blir normen när intresset finns, allt för att patienterna ska kunna fortsätta på samma mottagningar trots personalens pensioneringar?