den 17 november
Fråga
2006/07:181
Mänskliga rättigheter till palestinska flyktingar i arabländer
av Annelie
Enochson (kd)
till
utrikesminister Carl Bildt (m)
I
mer än femtio år har människor i flyktingläger utnyttjats som brickor i ett
politiskt spel. Arabstaterna har anklagat Israel för att med våld ha drivit ut
flyktingarna medan Israel hävdat att flyktingarna skulle ha lockats bort av
arabstaterna eller flytt på eget initiativ, som ett resultat av striderna som
initierades av arabländerna vid Israels grundande 1948. I enlighet med FN:s
förhållningssätt presenterade 1959 Dag Hammarskjöld en plan över hur det
palestinska flyktingproblemet skulle kunna lösas: de oljeproducerande länderna
skulle stegvis integrera flyktingarna och ge dem medborgarskap. Förslaget
förkastades av Unrwa. Som Ralph Garroway, före detta chef för Unrwa, förklarade
i augusti 1958: ”Arabstaterna vill inte lösa flyktingproblemet. De vill behålla
det som ett öppet sår, en skymf mot FN och ett vapen mot Israel. Arabiska
ledare struntar i om flyktingarna lever eller dör.”
Syrien vägrar att ge sina
383 000 flyktingar medborgarskap och Libanons 211 000 flyktingar har
inte rätt att bygga permanenta tak över sina hus samtidigt som de är begränsade
i fråga om vilka yrken de får praktisera. Med de erfarenheter som finns i dag
kan Sverige arbeta för att palestinska flyktingar som har varit bosatta i olika
arabländer under mer än femtio år ska få möjligheter att få medborgarskap i
respektive land. På detta sätt kan Sverige bidra till förbättrade levnadsförhållanden
för palestinska flyktingar och samtidigt öka möjligheten att uppnå en fredlig
uppgörelse i Israel@Palestina-konflikten, som vi alla
så mycket längtar efter.
Vilka åtgärder avser
ministern att vidta för att verka för att palestinska flyktingar i arabländerna
garanteras mänskliga rättigheter?