den 17 november

Fråga

2006/07:181 Mänskliga rättigheter till palestinska flyktingar i arabländer

av Annelie Enochson (kd)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

I mer än femtio år har människor i flyktingläger utnyttjats som brickor i ett politiskt spel. Arabstaterna har anklagat Israel för att med våld ha drivit ut flyktingarna medan Israel hävdat att flyktingarna skulle ha lockats bort av arabstaterna eller flytt på eget initiativ, som ett resultat av striderna som initierades av arabländerna vid Israels grundande 1948. I enlighet med FN:s förhållningssätt presenterade 1959 Dag Hammarskjöld en plan över hur det palestinska flyktingproblemet skulle kunna lösas: de oljeproducerande länderna skulle stegvis integrera flyktingarna och ge dem medborgarskap. Förslaget förkastades av Unrwa. Som Ralph Garroway, före detta chef för Unrwa, förklarade i augusti 1958: ”Arabstaterna vill inte lösa flyktingproblemet. De vill behålla det som ett öppet sår, en skymf mot FN och ett vapen mot Israel. Arabiska ledare struntar i om flyktingarna lever eller dör.”

Syrien vägrar att ge sina 383 000 flyktingar medborgarskap och Libanons 211 000 flyktingar har inte rätt att bygga permanenta tak över sina hus samtidigt som de är begränsade i fråga om vilka yrken de får praktisera. Med de erfarenheter som finns i dag kan Sverige arbeta för att palestinska flyktingar som har varit bosatta i olika arabländer under mer än femtio år ska få möjligheter att få medborgarskap i respektive land. På detta sätt kan Sverige bidra till förbättrade levnadsförhållanden för palestinska flyktingar och samtidigt öka möjligheten att uppnå en fredlig uppgörelse i Israel@Palestina-konflikten, som vi alla så mycket längtar efter.

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att verka för att palestinska flyktingar i arabländerna garanteras mänskliga rättigheter?