Fråga
2006/07:1349 Banverket och utomhusmiljön
av Andreas
Norlén (m)
till
statsrådet Åsa Torstensson (c)
I
samband med väg- och järnvägsprojekt har miljöfrågorna givetvis stor betydelse.
För järnvägstrafikens del är bullerproblematiken central. Personer som bor
eller i övrigt vistas i närheten av tungt trafikerade järnvägsspår kan åsamkas
betydande olägenheter av trafikbullret. I proposition 1996/97:53 läggs
riktvärden fast avseende hur mycket buller som kan tolereras i olika miljöer.
För inomhusmiljöer gäller ett riktvärde för genomsnittligt buller om 30 decibel,
medan motsvarande riktvärde för utomhusmiljöer är 60 decibel. Tillämpningen av
dessa riktvärden beträffande järnvägstrafik har konkretiserats i en
överenskommelse mellan Naturvårdsverket och Banverket.
I
samband med projekteringen av utbyggnaden till dubbelspår av järnvägen, som går
genom Motala tätort, har Banverket gjort klart att verket enbart har ambitionen
att klara riktvärdena för inomhusmiljön. Även utomhusmiljön förbättras visserligen
av allmänna bullerskydd i form av plank, men i den mån inomhusmiljön räddas
genom endast utbyte av fönster och andra åtgärder på bostadshus sker ingen
förbättring av utomhusmiljön. Också utomhusmiljön i anslutning till bostäder
har dock stor betydelse för de boendes livskvalitet. Kan man inte vistas i sin
trädgård till följd av järnvägsbuller, förlorar man något väsentligt i
tillvaron. När regeringen 2005 beslutade tillåta dubbelspårsutbyggnaden Motala–Norrsten,
framhöll regeringen att den utgick ifrån att Banverket skulle ha en ”hög
ambitionsnivå” i bullerfrågan. Så kan knappast anses ha blivit fallet.
Vilka
åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Banverket, vid
framtida järnvägsutbyggnad, ska sträva efter att uppfylla de riktvärden som
gäller för buller, såväl inomhus som utomhus?