den 7 maj

Fråga

2006/07:1124 Den kvinnofientliga lagstiftningen i Irak och dess följder

av Hans Linde (v)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

USA förespeglade världen att ett krig skulle lösa det irakiska folkets problem så att det skulle bli av med Saddam Husseins diktatur. Men krig löser aldrig några problem. De skapar bara nya. Det visade sig snart att USA och dess allierade inte förmådde att på något sätt garantera det irakiska folkets säkerhet. Inte heller den regering som tillkommit under ockupationen har förmått att göra det. I stället har religiösa och traditionalistiska krafter fått fritt utlopp. Framför allt gäller detta kvinnoföraktet och kvinnoförtrycket. Detta har brett ut sig till den grad att det irakiska parlamentet stiftar kvinnofientliga lagar. Kvinnor får inte längre resa fritt i landet utan sina mäns tillåtelse. Kvinnor ställs under manligt förmyndarskap.

Kvinnoföraktet tar sig också uttryck i lynchning av kvinnor. I en by nära staden Mosul stenades en 17-årig jezidisk flicka, Doha Ghalil, till döds för att hon förälskat sig i en muslimsk pojke. Men modern hämtade hem henne, försökte gömma och skydda henne. Doha upptäcktes och släpades ut och stenades av en lynchmobb, medan soldater ur säkerhetsstyrkorna stod overksamma och såg på. Efter mordet berättade modern i en moské hur dottern mördats, vilket ledde till att islamistiska fanatiker hämnades genom att i sin tur mörda 25 jezidiska arbetare. Detta är en enskild händelse bland många som i dag inträffar i spåren av det krig som påstods ha till syfte att införa demokrati i Irak.

Jag vill fråga utrikesminister Carl Bildt:

Avser utrikesministern att med företrädare för Republiken Irak ta upp frågan om den kvinnofientliga lagstiftningen och de allvarliga brott mot mänskliga rättigheter som följer i dess spår?