den 15 november

Interpellation

2006/07:71 Fördelningspolitiska konsekvenser

av Laila Bjurling (s)

till finansminister Anders Borg (m)

De av regeringen föreslagna ändringarna i skattelagstiftningen uppvisar stora beredningsmässiga brister. Om det så kallade jobbskatteavdraget (avsnitt 5.2.1 i budgetpropositionen) skriver Lagrådet i protokoll den 2 november 2006 bland annat att ”det trots den knapphet på tid som rått borde ha varit möjligt att något bredda remissförfarandet och i alla fall i någon form dokumentera den mycket begränsade beredning som skett samt redovisa en något utförligare konsekvensanalys som närmare belyste sambandet mellan de olika ändringsförslagen”.

Jag är oroad över de samlade fördelningspolitiska konsekvenserna som kraftigt kommer att försvåra situationen för dem i så kallat utanförskap (för att använda regeringens egen terminologi), för människor med låga löner och obefintlig förmögenhet och för dem som lider av ohälsa och därför är sjukskrivna eller uppbär sjukersättning. Jag kan också konstatera att regeringens budgetförslag också främst tar sin utgångspunkt i (rikare) mäns intressen.

Kommunerna kommer att få högre kostnader genom att de får ta ansvaret för enskilda människors försörjning när a-kassa och sjukpenning försämras.

Mina frågor till statsrådet blir därför:

1. Hur avser statsrådet att agera för att ge riksdagen ett bättre beslutsunderlag om budgetförslagens samlade ekonomiska konsekvenser för låginkomsttagare utan förmögenhet och för människor som är arbetslösa, sjukskrivna eller som uppbär sjukersättning?

2. Hur avser statsrådet att agera för att kompensera kommunerna för de kraftigt ökande försörjningsstödskostnaderna (socialbidrag) som beräknas uppstå som en konsekvens av inte minst försämringarna i a-kassan?