den 13 augusti
Interpellation
2006/07:670 Hemlighetsmakeri i utnämningspolitiken
av Berit Andnor
(s)
till
statsrådet Mats Odell (kd)
Den
statliga utnämningspolitiken var före valet föremål för debatt. I ett högt
tonläge och med hårda argument utlovades stora reformer från de borgerliga
partierna. Då utlovades utrensningar i den statliga tjänstemannakåren under
stridsropet ”rent hus” för att avskaffa det ”socialdemokratiska
tjänstemannaväldet”. Ansökningsförfarandet skulle bli öppnare och det skulle
vara möjligt för alla att i efterhand granska att den bästa kandidaten
verkligen fått jobbet.
I
budgetpropositionen i oktober 2006 presenterades så handlingsplanen för den
”nya” borgerliga utnämningspolitiken. Där utlovas i stort sett bara att man ska
återkomma senare med detaljerade förslag. I slutet av november 2006 presenterar
så statministern ett niopunktsprogram för reformering av utnämningsmakten. Det
innehåller återigen mycket lite konkret; de skarpa förslagen ska tas fram av en
”grupp statssekreterare” och presenteras före halvårsskiftet 2007. Efter att
detta dokument presenterats och fram till i dag har ett flertal uttalanden
gjorts av ansvarigt statsråd kring utnämningspolitiken, bland annat i
kammardebatter här i riksdagen och i radiointervjuer. Gemensamt för alla
uttalanden är ett mer eller mindre tydligt avståndstagande från den inriktning
på utnämningspolitiken som förordades före valet.
Samtidigt
har ett stort antal faktiska utnämningar skett utan att någon ny inriktning av
politiken lagts fast. Många av de utnämningar som skett har haft en mycket
tydlig politisk prägel och det är en påfallande iver att tillsätta borgerliga
partikamrater på olika positioner. Sålunda har kända borgerliga aktiva eller
före detta politiker som till exempel Per Unckel, Carl Cederschiöld, Bengt
Westerberg, Maria Leissner och Birgit Friggebo blivit uppmärksammade i
regeringens utnämningspolitik sedan regeringsskiftet. Listan kan göras längre.
Däremot
har inga skarpa förslag presenterats från Regeringskansliet och den grupp ”statssekreterare”
som skulle jobba med frågan. I stället har borgerliga partiledare i
debattartiklar utlovat helt andra förändringar i utnämningspolitiken.
Under
våren 2007 har två generaldirektörer tillsatts efter öppna
ansökningsförfaranden, där alla i efterhand har kunnat kontrollera vilka som
sökt jobben och deras meriter. Detta är helt i enlighet med den svenska
offentlighetsprincipen och med de löften som gavs före valet. Men uppenbart är
inte de borgerliga partiledarna helt nöjda med utfallet av detta
förfaringssätt. Att ansökningarna är offentliga leder enligt de borgerliga
partiledarna till ”att många kvalificerade personer som kan vara aktuella för
statliga tjänster drar sig för att ansöka”. (DN den 25 juni 2007).
Slutsatsen
av detta blir då för de borgerliga partiledarna det häpnadsväckande förslaget
att göra ansökningarna hemliga genom en ändring i sekretesslagen. Detta förslag
innebär att ingen annan utom regeringen får en möjlighet till insyn i
rekryteringsprocessen, det vill säga raka motsatsen till det som tidigare
utlovats.
Min
fråga är därför:
Avser
statsrådet att verka för förslag om ändringar i
sekretesslagen som syftar till att kunna hemlighålla vilka som söker statliga
toppjobb, och när kommer i så fall förslagen att presenteras för riksdagen?