den 13 augusti

Interpellation

2006/07:670 Hemlighetsmakeri i utnämningspolitiken

av Berit Andnor (s)

till statsrådet Mats Odell (kd)

Den statliga utnämningspolitiken var före valet föremål för debatt. I ett högt tonläge och med hårda argument utlovades stora reformer från de borgerliga partierna. Då utlovades utrensningar i den statliga tjänstemannakåren under stridsropet ”rent hus” för att avskaffa det ”socialdemokratiska tjänstemannaväldet”. Ansökningsförfarandet skulle bli öppnare och det skulle vara möjligt för alla att i efterhand granska att den bästa kandidaten verkligen fått jobbet.

I budgetpropositionen i oktober 2006 presenterades så handlingsplanen för den ”nya” borgerliga utnämningspolitiken. Där utlovas i stort sett bara att man ska återkomma senare med detaljerade förslag. I slutet av november 2006 presenterar så statministern ett niopunktsprogram för reformering av utnämningsmakten. Det innehåller återigen mycket lite konkret; de skarpa förslagen ska tas fram av en ”grupp statssekreterare” och presenteras före halvårsskiftet 2007. Efter att detta dokument presenterats och fram till i dag har ett flertal uttalanden gjorts av ansvarigt statsråd kring utnämningspolitiken, bland annat i kammardebatter här i riksdagen och i radiointervjuer. Gemensamt för alla uttalanden är ett mer eller mindre tydligt avståndstagande från den inriktning på utnämningspolitiken som förordades före valet.

Samtidigt har ett stort antal faktiska utnämningar skett utan att någon ny inriktning av politiken lagts fast. Många av de utnämningar som skett har haft en mycket tydlig politisk prägel och det är en påfallande iver att tillsätta borgerliga partikamrater på olika positioner. Sålunda har kända borgerliga aktiva eller före detta politiker som till exempel Per Unckel, Carl Cederschiöld, Bengt Westerberg, Maria Leissner och Birgit Friggebo blivit uppmärksammade i regeringens utnämningspolitik sedan regeringsskiftet. Listan kan göras längre.

Däremot har inga skarpa förslag presenterats från Regeringskansliet och den grupp ”statssekreterare” som skulle jobba med frågan. I stället har borgerliga partiledare i debattartiklar utlovat helt andra förändringar i utnämningspolitiken.

Under våren 2007 har två generaldirektörer tillsatts efter öppna ansökningsförfaranden, där alla i efterhand har kunnat kontrollera vilka som sökt jobben och deras meriter. Detta är helt i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen och med de löften som gavs före valet. Men uppenbart är inte de borgerliga partiledarna helt nöjda med utfallet av detta förfaringssätt. Att ansökningarna är offentliga leder enligt de borgerliga partiledarna till ”att många kvalificerade personer som kan vara aktuella för statliga tjänster drar sig för att ansöka”. (DN den 25 juni 2007).

Slutsatsen av detta blir då för de borgerliga partiledarna det häpnadsväckande förslaget att göra ansökningarna hemliga genom en ändring i sekretesslagen. Detta förslag innebär att ingen annan utom regeringen får en möjlighet till insyn i rekryteringsprocessen, det vill säga raka motsatsen till det som tidigare utlovats.

Min fråga är därför:

Avser statsrådet att verka för förslag om ändringar i sekretesslagen som syftar till att kunna hemlighålla vilka som söker statliga toppjobb, och när kommer i så fall förslagen att presenteras för riksdagen?