den 22 januari

Interpellation

2006/07:244 Högskolan i Skövdes fortsatta utveckling och forskning

av Monica Green (s)

till utbildningsminister Lars Leijonborg (fp)

Genom ett riksdagsbeslut 1977 lades grunden för Högskolan i Skövde. I början av 1980-talet tog styrelsen ett antal beslut som bildade grunden för vad som fortfarande är högskolans huvudkompetenser. Tidigare hade högskolan en ekonomiprofil som nu kompletterades med två nya områden: teknik och datavetenskap. Senare har flera ämnen inom det naturvetenskapliga området tillkommit. Högskolan i Skövde blev en av de första svenska högskolor som aktivt och tidigt utvecklade kortare ingenjörsutbildningar. Dessa nya områden startade 1982 med linjen för industriell elektronik. Samtidigt utvecklades kurser i ADB och några år senare inrättades en dataekonomisk linje.

Genom ett riksdagsbeslut den 1 juli 1983 fick verksamheten högskolestatus. I mitten av 1980-talet började en stark tillväxt av högskolan. För att klara lokalbehovet tog man successivt över de lokaler som regementet T 2 lämnat.

På 1990-talet inrättades ytterligare två utbildningsområden, ett humanistiskt och ett samhällsvetenskapligt/juridiskt. För att klara den kommande expansionen utökades campus med delar av ett kvarter söder om Trängenområdet. Högskolans nya bibliotek byggdes 1997 och har i dag ett bokbestånd på över 100 000 volymer och är väl rustat för att möta behovet av elektronisk informationssökning. 1999 inrättades ytterligare ett utbildningsområde i och med att Hälsohögskolan integrerades, nämligen det vårdvetenskapliga.

Under 2003 och 2004 genomförde högskolan en omorganisation som bland annat innebar att de tidigare nio områdesindelade institutionerna i stället delades in efter teman och blev till tre nya enheter. De nya enheterna heter Institutionen för kommunikation och information, Institutionen för vård och natur samt Institutionen för teknik och samhälle. Satsning på samverkan och forskning. KK-stiftelsen beviljad 2004 högskolans ansökan om att få inrätta en forskningsprofil inom området informationsfusion. Högskolan inledde ett kraftfullt grundutbildningssamarbete med högskolorna i Borås och Trollhättan/Uddevalla baserat på den så kallade Bjertorpdeklarationen. Samarbetet går under beteckningen Västra Götalands Högskolor. I juni 2004 ger Högskoleverket Högskolan i Skövde rätt att utfärda lärarexamen. I november 2005 undertecknar rektorerna för högskolorna i Skövde och Halmstad samt Örebro universitet ett samarbetsavtal kopplat till det tekniska vetenskapsområdet. Samarbetet ska stärka forskningen och forskarutbildningen hos de tre lärosätena.

Högskolan i Skövde hade verksamhetsåret 2006 hela 8 304 studenter, varav 58 % var kvinnor och 42 % män. Antalet avlagda examina var 1 163. Av studenterna i grundutbildningen var 51 % 18–24 år, 32 % 25–34 år och 17 % över 35 år.

Utbildningsutbudet består av 47 program inklusive olika inriktningar, 12 magisterprogram, 4 påbyggnadsprogram för sjuksköterskor, 824 fristående kurser varav 62 nätuniversitetskurser, 2 basårsprogram och 1 entreprenörsutbildning. Högskolan har avtal med ett hundratal utländska universitet i Europa, Argentina, Australien, Kanada, Mexiko och USA. Antal utresande studenter var 87 och antalet inresande studenter var 191.

Vid högskolan var 441 personer anställda, 52 % kvinnor och 48 % män. Antalet lärare var 232 varav 16 var professorer, 74 lektorer, 82 adjunkter och 62 gästlärare. Antalet forskarstuderande var 60, varav 43 % kvinnor.

Inom högskolevärlden som helhet finns en stor oro över vilka planer statsrådet har för högskolorna.

Mot bakgrund av ovanstående redovisning är mina frågor till statsrådet på vilket sätt han avser att främja den fina utveckling och expansion som Högskolan i Skövde uppvisat samt om Högskolan i Skövde kan räkna med hans fortsatta stöd för sin forskningsverksamhet.