den 16 oktober

Interpellation

2006/07:19 Massarbetslöshet bland IT-tekniker i samband med hem-pc-reformens avskaffande

av Monica Green (s)

till finansminister Anders Borg (m)

Hem-pc-reformen har kallats för det kanske mest betydelsefulla IT-politiska beslutet någonsin för att stärka Sveriges position som ledande IT-nation. Reformen har under åren medverkat till att höja nivån på svenska folkets IT-kunskaper. För många företag och deras anställda har hem-pc-reformen inneburit en revolution i datamognad. Många har haft möjlighet att skaffa en modern dator och utvecklats i sitt datorkunnande vilket har varit till stor hjälp för företagen.

Alliansen har dock lovat att avskaffa hem-pc-reformen. Resultaten av ett avskaffande av denna reform kommer att bli förödande. Först och främst på kort sikt räknat i antalet minskade arbetstillfällen. Minst 3 000 heltidstjänster försvinner och det berör sammanlagt ca 4 400 personer inom service, installation och support. Den stora merparten av dessa jobb finns utanför storstäderna, och hälften av de berörda är ungdomar. Avskaffandet av hem-pc-reformen slår alltså hårdast mot dem som ofta redan är förlorare, det vill säga boende i glesbygd och unga.

I slutändan är ett avskaffande av hem-pc-reformen också ett ideologiskt ställningstagande mot det moderna IT-samhället och mot att Sverige har en ledande position i världen när det gäller användandet av ny teknik. Alliansregeringen vill avskaffa en IT-folkbildningsreform för att kunna införa skattesubventioner till dem som har råd att anställa hembiträden. Från att i dessa globaliseringens tider konkurrera på världsmarknaden med hög teknologisk kompetens vill den nya regeringen att Sverige ska konkurrera med städkunskaper. Städkunskaper i all ära, men Sveriges framtida konkurrenskraft borde inte baseras på just den branschen.

Alliansregeringen grundar sitt ställningstagande på Statskontorets beräkningar av vad hem-pc-reformen kostar för stat och kommun. Statskontoret kommer fram till att de beräknade uteblivna skatteintäkterna hänförliga till reformen uppgår till 5,2@7,7 miljarder kronor. Men Statskontoret har tyvärr ett antal fel i sina beräkningar. Statskontoret räknar exempelvis inte med att företag som köper datorer åt sina anställda också betalar moms på summan.

Budgetförstärkningen för statens del vid en avskaffad reform skulle första året uppgå till ca 150 miljoner kronor, räknat på en omsättning som utgår från årsförsäljningen 2004. Mer än så är det inte. Och om de i dag momsbefriade hem-pc-arbetsgivarna @ offentliga myndigheter @ också skulle börja betala moms skulle statens besparing minskas ytterligare, till ca 15 miljoner kronor.

Statskontoret kallar också hem-pc-avdraget för en ”subvention”, men avdraget är en laglig skattereduktion som innebär att den enskilde betalar mindre skatt än annars. Man påstår att hem-pc-reformen ”trängt undan vanliga datorleveranser” och att reformen innebar ”en tidigareläggning av datoranskaffning” i många svenska hushåll. Fakta är att under reformens första år (1998) såldes över en halv miljon datorer inom ramen för reformen. Därefter sjönk försäljningen av naturliga skäl, för att därefter ganska väl följa treårscykler som sammanfaller med förnyande av treårsavtalen.

När det gäller digitala klyftor anser Statskontoret förvånansvärt nog att det inte är ”tillgången i sig” som är det intressanta. Man hänvisar till att tillgången kan anordnas med kollektiva datorresurser på exempelvis bibliotek och medborgarkontor. Det skulle innebära att eftersatta grupper hänvisades till öppettider och begränsad användartid samt en förutbestämd typ av hård- och mjukvara som inte ger möjlighet för den enskilde att upptäcka och experimentera på egen hand och därmed få ett mer naturligt förhållande till dator- och IT-världen.

De digitala klyftorna mellan olika befolkningsgrupper har utjämnats rejält till följd av hem-pc-reformen. Och Statskontorets egen kartläggning visar att det fortfarande finns en betydande ojämlikhet i dator- och Internettillgång mellan olika grupper. Statskontoret drar slutsatsen att datorbranschens snabba utveckling gör att det kan vara ”bättre för många att vänta” på enklare och billigare teknologi. Man säger också att reformen innebär en risk för att den enskilde överinvesterar.

I en bransch med så snabb teknikutveckling som datorbranschen finns det sällan något att förlora på att redan från start investera i en något modernare maskin än man tänkt sig. Utvecklingen kommer i vilket fall som helst att göra att den inom några år bör uppgraderas. Dessutom är risken för överkonsumtion mindre sedan avdragsrätten begränsades till 10 000 kr per år.

Statskontoret betraktar de IT-politiska effekterna av ett borttaget hem-pc-avdrag som ”försumbara” eftersom nettoeffekten av ytterligare försålda hem-pc är avtagande. Det är ett perspektiv som bortser från datorernas kontinuerliga uppgraderingsbehov. En jämförelse skulle vara att argumentera för att den enskilde bilägaren aldrig mer behöver köpa någon bil, eftersom han redan har en.

Möjligheten att ha en egen dator hemma ska inte vara endast dem förunnad som har goda ekonomiska möjligheter. Även om den fasta utrustningen har blivit betydligt bättre och betydligt billigare är det fortfarande alltför dyrt för väldigt många. Redan nu är exempelvis möjligheten att klara av IT-verktygen ett måste i grundskolan. Utan dator hemma kommer vissa elever att hamna på efterkälken redan från början.

Slutligen konstaterar Statskontoret att det är svårt att rikta stöd till vissa eftersatta grupper. Det är riktigt, men just därför borde ett generellt hem-pc-avdrag vara det naturliga steget för att utveckla hem-pc-reformen.

Ett avskaffande kommer i stället att leda till att det utanförskap som alliansen sagt sig vilja motverka breder ut sig på ytterligare fronter.

Med hänvisning till ovanstående frågar jag:

1. Vad avser ministern att göra för alla de IT-tekniker och andra som blir arbetslösa när hem-pc-reformen avskaffas?

2. Vad avser ministern att göra för att Sverige även i fortsättningen ska ligga i framkant när det gäller IT-kunskap?