den 21 december

Interpellation

2006/07:182 Energieffektivisering

av Kent Persson (v)

till näringsminister Maud Olofsson (c)

Det är fortfarande möjligt att påverka hur stora effekterna av klimatförändringarna blir och hur snabbt de kommer. För att lyckas krävs en rad snabba åtgärder både på nationell och på internationell nivå. Om vi ska klara att hålla den globala uppvärmningen under två grader måste åtgärderna få genomslag de närmaste 10–20 åren. Dessa åtgärder måste med nödvändighet minska vårt beroende av ändliga naturresurser. För det krävs en genomgripande energiomställning som omfattar såväl el- och värmeförsörjning som transportsektorn. Energiomställningen måste, om den ska resultera i ekologiskt hållbar försörjning, fokusera på energieffektivisering och produktion och utveckling av förnybar energi.

En radikal energiomställning är inte bara nödvändig utan ger även ekonomiska fördelar. De länder som agerar tidigt är bättre rustade inför en framtid med hård konkurrens (med höjda priser som följd) om begränsade tillgångar som uran, olja, kol och fossilgas. (För att inte tala om de säkerhetspolitiska riskerna.) En stor inhemsk marknad för förnybar energi och energieffektiv teknik kan dessutom fungera som en språngbräda för dessa länders miljöteknikexport.

Sverige har unika förutsättningar att genomföra en sådan omställning. Vi har en i dag redan utbyggd vattenkraft. Vi har mycket skog och stora åkerarealer som kan förse oss med bioenergi. Vi har en lång kuststräcka för vind- och vågkraft. Vår forskning och utveckling av solcellsmaterial och energieffektiva lösningar ligger internationellt sett på en mycket hög nivå. Dessutom har vi ett samhälle med hög teknologi och medborgare med relativt hög miljömedvetenhet.

Energieffektiviseringen har en mycket stor potential. EU har uppskattat att det finns en ekonomisk potential för effektivisering på 20 %. Enligt Energirådgivarna är det möjligt att effektivisering av el- och värmeanvändningen i Sverige kan uppgå till hela 62 terawattimmar till 2020.

I dag finns framför allt två dokument som styr effektiviseringsarbetet i Sverige. Det nationella programmet för energieffektivisering och energismart byggande (prop. 2005/06:145) omfattar bostäder och service och har som målsättning att minska energianvändningen med 20 % till 2020.

EU:s direktiv om energitjänster och energieffektivisering omfattar hela vår energianvändning utanför den handlande sektorn. Enligt direktivet ska alla medlemsländer anta ett nationellt vägledande mål om minst 9 % energieffektivisering på nio år. Den förra regeringen tillsatte med anledning av direktivet en särskild utredare som ska utreda förslag till lämplig organisation och åtgärder för att underlätta genomförandet. Uppdraget ska slutredovisas den 30 november 2007. Senast den 31 januari 2007 ska utredaren lämna ett förslag till nationell plan för energieffektivisering.

Vänsterpartiet ser med stort intresse fram emot utredningens förslag. Det är mycket angeläget att vi snarast tar fram en nationell plan för effektivare energiutnyttjande med årliga mål. För att tydliggöra ansvaret för energieffektivisering anser vi även att ett råd eller centrum bör upprättas för detta ändamål. Det är vår mening att det skulle skapa goda förutsättningar för att utveckla åtgärder för att nå uppsatta målsättningar.

Det är också nödvändigt att vi ökar redan befintliga insatser för effektivare energianvändning. Den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontoren är i dag upparbetade och framgångsrika kanaler för att öka informationen kring möjligheter till energieffektiv teknik. Det statliga stödet för denna verksamhet måste öka de närmaste åren för att stärka det lokala och regionala energieffektiviseringsarbetet. Det är därför med oro som vi noterar att regeringen inte avsatt några medel för detta efter år 2007. (Vårt budgetförslag innebär en successivt ökad satsning under hela perioden 2007–2009 på sammanlagt 496 miljoner!)

Storbritannien och Italien har infört så kallade vita certifikat för att öka sin energieffektivisering. Frankrike är på gång att införa sitt system för vita certifikat. Vita certifikat är ett styrmedel där staten sätter ett obligatoriskt mål för energibesparingar. Energileverantörer, distributörer av energi, fastighetsägare eller kunder är skyldiga att ha en viss mängd certifikat. Certifikat utdelas för åtgärder som effektiviserar energianvändningen. Detta möjliggör finansiering i energieffektiv teknik utan statliga anslag.

Energimyndigheten har nyligen, på eget initiativ, gjort en första studie om de vita certifikaten. Rapporten är ingen komplett analys och har främst inriktat sig på bostads- och servicesektorn. Energimyndigheten bedömer att vita certifikat kan vara ett intressant styrmedel men att utmaningarna med att införa ett sådant system inte ska underskattas.

Man anser att systemen med utsläppshandel och elcertifikat bör verka ytterligare en tid innan man inför ytterligare ett marknadsbaserat system. Man anser att en bred utredning behövs för att kunna ta ställning till om vita certifikat ska införas även i Sverige. En sådan utredning bör enligt Energimyndigheten även utvärdera andra styrmedel som verkar inom energieffektiviseringsområdet.

Vänsterpartiet anser att förutsättningarna för att införa vita certifikat bör utredas enligt Energimyndighetens förslag.

Jag vill fråga näringsministern:

1. Hur avser näringsministern att stödja de kommunala och regionala insatserna för effektivare energianvändning efter 2007?

2. Avser näringsministern att ta något initiativ till att låta utreda förutsättningarna för vita certifikat i Sverige?