den 15 december

Interpellation

2006/07:170 Kulturlivet och amatörkulturen

av Siv Holma (v)

till statsrådet Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Amatörkulturen och den professionella kulturen är varandras förutsättning. Utan bredd ingen elit, utan professionell konst ingen professionell inspiration till amatörerna och de blivande yrkeskonstnärerna. Om vi tittar på de nationella kulturpolitiska målen kan vi se vilken betydelse amatörkulturen har för vår möjlighet att leva upp till dessa mål. ”Amatörkulturen skapar en viktig grund för alla människors möjlighet till eget skapande och utveckling”, står det i budgetpropositionen för 2007.

I enlighet med propositionen Lära, växa, förändra anslås 5 miljoner kronor i budgeten för 2007 till amatörkulturens centralorganisationer. När vi tog folkbildningspropositionen var vi överens om att amatörkulturen har stora och viktiga uppdrag.

I propositionen står att Kulturrådet enligt de riktlinjer som är fastställda av myndigheten kan ge bidrag till ”de centrala amatörkulturorganisationer som verkar inom ord‑, ton‑, bild‑, teater- och dansområdena, kulturminnesvård och annan verksamhet inom Kulturrådets ansvarområde”.

Det står också att bidraget avser verksamhetsstöd i första hand inriktat på kurs- och utbildningsverksamhet, utvecklingsarbete samt administration och att det också kan avse projektstöd till utvecklings- och experimentprojekt. Bidragen fördelas till ett 20-tal amatörorganisationer som omfattar sammanlagt ca 750 000 organiserade medlemmar.

Detta är ett oerhört stort område – och då är 5 miljoner inte särskilt mycket pengar. Amatörkulturens samrådsgrupp har framfört att den ordinarie verksamheten blivit svårt lidande av att man inte på så många år fått någon uppräkning av sina anslag och man har inte haft ekonomiska möjligheter att satsa på utvecklingsarbete, vilket är ett av centralorganisationernas uppdrag.

De 5 miljonerna som anslås i budgetpropositionen 2007 är en bra början. Eftersom det statliga anslaget till amatörkulturorganisationerna inte höjts på så länge kommer dock dessa pengar, som jag ser det, att behövas för att hämta in eftersläpningen. För att man ska kunna gå vidare med exempelvis utvecklingsarbete och samarbeten kommer det att behövas mer resurser.

En annan fråga som länge stått på amatörkulturorganisationernas dagordning är en ”egen utredning” – en utredning som hanterar just amatörkulturens frågor och inte samtidigt hela folkbildningen eller hela kultursektorn. Vi kan ju konstatera att ansvaret för amatörkulturen är delat mellan Kulturdepartementet (amatörkulturorganisationer), Utbildningsdepartementet (folkbildnings- och ungdomsfrågor) och Justitiedepartementet (folkrörelsefrågor) och även att ingen av dessa parter verkar intresserad av att ta det övergripande ansvaret. Det behövs helt enkelt ett tydligt samhälleligt ansvar för amatörkulturen.

Jag vill fråga statsrådet:

1. Vilka riktlinjer kommer statsrådet att ge kulturrådet vad gäller fördelningen av de fem miljonerna i budgeten?

2. Hur avser statsrådet att fortsättningsvis stödja utvecklingen av amatörkulturen?

3. Är statsrådet beredd att tillsätta en särskild utredning som får i uppdrag att se över frågan med det övergripande ansvaret för amatörkultursektorn?