Regeringens proposition 2006/07:100

2007 års ekonomiska vårproposition

Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt tilläggsbudget m.m.

Regeringens proposition 2006/07:100

2007 års ekonomiska vårproposition

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 april 2007

Maud Olofsson

Anders Borg

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken samt förslag till tilläggsbudget för 2007. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns ekonomiska utveckling. I bilaga 1 presenterar regeringen sin bedömning av hur den svenska ekonomin kommer att utvecklas under de närmaste åren.

PROP. 2006/07:100

Innehållsförteckning

1TU UT

FinansplanTU

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitikenUT.......

15

 

1TU

.1UT

DeTU politiska utgångspunkternaUT ............................................................

15

 

1TU

.2UT

RegeringensTU

jobbpolitik förstärksUT........................................................

15

 

1TU

.3UT

DetTU

ekonomiska lägetUT ...........................................................................

 

16

 

1TU

.3.1UT

FortsattTU

stark global tillväxtUT .................................................................

 

16

 

1TU

.3.2UT

LågaTU

obligationsräntorUT ..........................................................................

 

17

 

1TU

.3.3UT

FortsattTU

hög BNP-tillväxt i SverigeUT .....................................................

17

 

1TU

.3.4UT

ÖkadTU

 

sysselsättning och minskande arbetslöshetUT...............................

18

 

1TU

.3.5UT

LönerTU

UT......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

18

 

1TU

.3.6UT

StigandeTU

inflationUT ..................................................................................

 

 

19

 

1TU

.3.7UT

UtsikterTU

för 2009 och 2010UT ..................................................................

 

19

 

1TU

.4UT

OffentligaTU

finanserUT................................................................................

 

 

20

 

1TU

.4.1UT

DetTU

finanspolitiska ramverketUT..............................................................

20

 

1TU

.4.2UT

ÖverskottTU

i de offentliga finansernaUT ....................................................

21

 

1TU

.4.3UT

UtgiftstakenTU

UT ..........................................................................................

 

 

 

 

 

21

 

1TU

.4.4UT

EkonominTU

i kommunsektornUT...............................................................

22

 

1TU

.5UT

UtmaningarTU

för SverigeUT ........................................................................

 

23

 

1TU

.5.1UT

EnTU ansvarsfull ekonomisk politikUT.........................................................

23

 

1TU

.5.2UT

FramtidaTU

utmaningar kräver åtgärder i dagUT .........................................

24

 

1TU

.5.3UT

UtanförskapetTU

UT .......................................................................................

 

 

 

25

 

1TU

.6UT

EnTU politik för att göra det mer lönsamt att arbeta och anställaUT..........

28

 

1TU

.6.1UT

ÅtgärderTU

som gör det mer lönsamt att arbeta och anställaUT.................

28

 

1TU

.6.2UT

IntegrationspaketTU

UT ..................................................................................

 

 

31

 

1TU

.6.3UT

UngdomsarbetslöshetspaketTU

UT ................................................................

32

 

1TU

.6.4UT

BättreTU

matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitikUT ............

34

 

1TU

.6.5UT

FördelningseffekterTU

av regeringens politikUT .........................................

34

 

1TU

.6.6UT

EttTU mål för sysselsättningspolitikenUT.....................................................

36

 

1TU

.7UT

EnTU politik för att göra det enklare och mer lönsamt att starta

 

 

 

 

och driva företagUT ...................................................................................

 

 

 

36

 

1TU

.7.1UT

EnklareTU

att starta företagUT ......................................................................

 

37

 

1TU

.7.2UT

MerTU

lönsamt att driva och utveckla företagUT.........................................

39

 

1TU

.7.3UT

BättreTU

ramvillkorUT ...................................................................................

 

 

 

40

 

1TU

.7.4UT

VissaTU

infrastruktur- och energisatsningarUT............................................

41

 

1TU

.8UT

EnTU skattepolitik för sysselsättning och företagandeUT...........................

42

 

1TU

.8.1UT

SkatteåtgärderTU

för ökad sysselsättningUT ................................................

42

 

1TU

.8.2UT

RiktadeTU

skatteåtgärder för att främja efterfrågan på arbetskraftUT........

42

 

1TU

.8.3UT

SkatteåtgärderTU

för företag och företagareUT............................................

43

 

1TU

.8.4UT

ÖvrigaTU

skatteförändringarUT ....................................................................

 

45

 

1TU

.9UT

EnTU politik för att säkra en hållbar utvecklingUT ......................................

46

 

1TU

.9.1UT

KlimatpolitikTU

UT .........................................................................................

 

 

 

 

47

 

1TU

.9.2UT

MiljöpolitikTU

UT............................................................................................

 

 

 

 

 

 

48

5

PROP. 2006/07:100

 

 

1TU

.9.3UT

EnergiTU

- och miljönyckeltalUT....................................................................

49

 

 

1TU

.10UT

EnTU politik för utbildning och kompetensUT ............................................

50

 

 

1TU

.11UT

EnTU politik för ett effektivare utnyttjande av offentliga resurserUT.........

51

 

 

1TU

.11.1UT

KrafttagTU

mot bidragsbrott och överutnyttjandeUT..................................

51

 

 

1TU

.11.2UT

ÖkadTU

effektivitet i offentlig sektorUT ......................................................

52

 

 

1TU

.12UT

KommunalekonomiskTU

utjämningUT .........................................................

53

 

 

1TU

.13UT

EnTU politik för trygghet och valfrihetUT ....................................................

54

2TU

UT

FörslagTU

till riksdagsbeslutUT .....................................................................................

 

 

 

61

3TU

UT

LagförslagTU

UT ..............................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

69

 

 

3TU

.1UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg

 

 

 

 

 

till pensionärer m.fl.UT ..............................................................................

 

 

 

69

 

 

3TU

.2UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2004:773) om

 

 

 

 

 

kommunalekonomisk utjämningUT..........................................................

71

 

 

3TU

.3UT

FörslagTU

till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) UT ......................

72

 

 

3TU

.4UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av

 

 

 

 

 

visst automatspelUT....................................................................................

 

 

 

74

 

 

3TU

.5UT

FörslagTU

till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) UT .........................

75

 

 

3TU

.6UT

FörslagTU

till lag om ändring i kasinolagen (1999:355) UT ..........................

76

 

 

3TU

.7UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP -

 

 

 

 

 

fondenUT

 

 

 

77

 

 

3TU

.8UT

FörslagTU

till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering

 

 

 

 

 

på skattekonto av stöd för konvertering från

 

 

 

 

 

oljeuppvärmningssystem i bostadshusUT .................................................

78

4TU

UT

BudgetpolitiskaTU

mål samt statens och den offentliga sektorns finanserUT............

81

 

 

4TU

.1UT

DetTU

finanspolitiska ramverketUT...............................................................

81

 

 

4TU

.1.1UT

NuvarandeTU

finanspolitiska ramverkUT......................................................

81

 

 

4TU

.1.2UT

DetTU

finanspolitiska ramverket bör stärkasUT ...........................................

83

 

 

4TU

.1.3UT

FörslagTU

till överskottsmål UT ......................................................................

85

 

 

4TU

.1.4UT

UppföljningTU

av överskottsmåletUT ...........................................................

87

 

 

4TU

.1.5UT

UtgiftstaketsTU

 

 

 

88

 

 

4TU

.1.6UT

FlerårigaTU

 

 

 

90

 

 

4TU

.1.7UT

PrinciperTU

för budgetering och redovisning av statens utgifterUT ...........

91

 

 

4TU

.2UT

BudgetpolitiskaTU

 

 

 

93

 

 

4TU

.2.1UT

ÖverskottTU

i den offentliga sektorns finanserUT.......................................

94

 

 

4TU

.2.2UT

UtgiftstakTU

 

 

 

97

 

 

4TU

.3UT

UtgiftsTU

- och inkomstförändringarUT........................................................

98

 

 

4TU

.4UT

StatsbudgetensTU ...................................................................

utvecklingUT

101

 

 

4TU

.4.1UT

StatsbudgetensTU ..................................................................

utfall 2006UT

101

 

 

4TU

.4.2UT

StatsbudgetensTU ...................................................................

inkomsterUT

102

 

 

4TU

.4.3UT

StatsbudgetensTU ........................................................................

utgifterUT

 

 

103

 

 

4TU

.4.4UT

StatsbudgetensTU

saldo, statens finansiella sparande och

 

 

 

 

 

statsskulden..........................................................................................UT

 

 

 

105

 

 

4TU

.5UT

KommunsektornsTU ..................................................................

finanserUT

109

 

 

4TU

.6UT

ÅlderspensionssystemetTU ......................................................................

UT

110

5TU

UT

InkomsterTU

UT ............................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

113

 

 

5TU

.1UT

InledningTU ..............................................................................................

 

 

 

113

 

 

5TU

.2UT

ÄndradTU .............................................................................

 

 

 

114

 

 

5TU

.3UT

PrognosförutsättningarTU .......................................................................

UT

 

115

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

PROP. 2006/07:100

 

 

5TU

.4UT

OffentligaTU

sektorns skatteintäkter och statsbudgetens

 

 

 

 

 

inkomsterUT.............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

118

 

 

5TU

.4.1UT

SkattTU

på arbeteUT .....................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

119

 

 

5TU

.4.2UT

SkattTU

på kapitalUT

....................................................................................

 

 

 

 

 

 

123

 

 

5TU

.4.3UT

SkattTU

på konsumtion och insatsvarorUT.................................................

126

 

 

5TU

.4.4UT

RestfördaTU

och övriga skatterUT ..............................................................

 

129

 

 

5TU

.4.5UT

PeriodiseringarTU

UT ....................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

129

 

 

5TU

.4.6UT

ÖvrigaTU

inkomster................................................................................UT

 

 

 

 

 

129

 

 

5TU

.5UT

JämförelseTU

med prognosen i budgetpropositionen för 2007 samt

 

 

 

 

 

uppföljning av statsbudgeten ..............................................för 2006UT

132

 

 

5TU

.5.1UT

JämförelseTU

med .................................budgetpropositionen för 2007UT

132

 

 

5TU

.5.2UT

UppföljningTU

av .............................................statsbudgeten för 2006UT

134

 

 

5TU

.6UT

SkattekvotTU

UT............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

134

 

 

5TU

.7UT

GällandeTU

skatteregler ..........................................................................UT

 

 

 

135

6TU

UT

UtgifterTU

UT ...............................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

145

 

 

6TU

.1UT

InledningTU

UT..............................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

145

 

 

6TU

.2UT

MakroekonomiskaTU ....................................................

förutsättningarUT

145

 

 

6TU

.3UT

UtgiftsprognosTU ...........................................................................

2007 UT

 

 

 

146

 

 

6TU

.3.1UT

TakbegränsadeU

utgifter ..............................................................2007UT

 

147

 

 

6TU

.4UT

UtgifterTU

fram till och med 2010 och förändringar jämfört med

 

 

 

 

 

budgetpropositionen ............................................................för 2007UT

152

 

 

6TU

.4.1UT

UtgifterTU

per utgiftsområde.................................................................UT

 

 

152

 

 

6TU

.4.2UT

UtgiftsförändringarTU

2007-2010 jämfört med

 

 

 

 

 

budgetpropositionen ..för 2007 till följd av förslag och aviseringarUT

155

 

 

6TU

.4.3UT

ÖvrigaTU

utgiftsförändringar jämfört med budgetpropositionen

 

 

 

 

 

2007UT......................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

166

 

 

6TU

.5UT

AnalysTU

av utgiftsutvecklingen ..........................................1997-2010UT

169

 

 

6TU

.6UT

ÄndradTU

fördelning av ändamål och verksamheter på

 

 

 

 

 

utgiftsområdenUT ....................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

175

 

 

6TU

.6.1UT

TillsynU

av offentlig ........................................................upphandlingUT

175

 

 

6TU

.6.2UT

InskrivningsverksamhetenTU ..................................................................

UT

 

 

176

 

 

6TU

.6.3UT

FörsvarshögskolanTU ..............................................................................

UT

 

 

 

 

176

 

 

6TU

.6.4UT

BiståndTU

till Ryssland............................................................................UT

 

 

 

176

 

 

6TU

.6.5UT

InstitutetTU

 

för psykosocial .....................................................medicinUT

177

 

 

6TU

.6.6UT

InvesteringsstödTU .....................................................

till äldrebostäderUT

177

 

 

6TU

.6.7UT

IntegrationsverketsTU .........................................................

verksamhetUT

177

 

 

6TU

.6.8UT

HedersrelateratTU ............................................................................

våld UT

 

 

 

178

 

 

6TU

.6.9UT

JämställdhetsombudsmannenTU ....................................................

m.fl.UT

178

 

 

6TU

.6.10UT

BostadsbidragTU

UT ......................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

179

 

 

6TU

.6.11UT

InternationellaTU

klimatinsatser.............................................................UT

 

179

 

 

6TU

.6.12UT GenomförandeTU

....................................................

från och med 2008 UT

179

 

 

6TU

.7UT

NyttTU

politikområde.............................................................................UT

 

 

 

 

180

 

 

6TU

.8UT

InsättningsgarantinämndenTU ................................................................

UT

 

180

 

 

6TU

.9UT

ÄndradTU

viktning av arbetsinkomst vid beräkning av

 

 

 

 

 

bostadstillägg för ...................................................pensionärer m.fl.UT

181

7TU

UT

TilläggsbudgetU

UT.....................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

185

 

 

7TU

.1UT

FörslagTU

till tilläggsbudget ......................till statsbudgeten för 2007UT

185

 

 

7TU

.2UT

TilläggsbudgetU

per ......................................................utgiftsområdeUT

185

 

 

7TU

.2.1UT

UtgiftsområdeTU

1 .........................................................Rikets styrelseUT

185

7

PROP. 2006/07:100

 

7TU

.2.2UT

UtgiftsområdeTU

2 Samhällsekonomi och finansförvaltningUT ...............

186

 

7TU

.2.3UT

UtgiftsområdeTU

4 RättsväsendetUT ..........................................................

189

 

7TU

.2.4UT

UtgiftsområdeTU

5 Internationell samverkanUT........................................

190

 

7TU

.2.5UT

UtgiftsområdeTU

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhetUT..................

190

 

7TU

.2.6UT

UtgiftsområdeTU

7 Internationellt biståndUT ............................................

193

 

7TU

.2.7UT

UtgiftsområdeTU

8 MigrationUT.................................................................

194

 

7TU

.2.8UT

UtgiftsområdeTU

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorgUT .................

195

 

7TU

.2.9UT

UtgiftsområdeTU

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

 

 

 

 

handikappUT .............................................................................................

 

 

 

 

 

196

 

7TU

.2.10UT

UtgiftsområdeTU

13

ArbetsmarknadUT......................................................

197

 

7TU

.2.11UT

UtgiftsområdeTU

14

ArbetslivUT ................................................................

200

 

7TU

.2.12UT UtgiftsområdeTU

16

Utbildning och universitetsforskningUT .................

202

 

7TU

.2.13UT UtgiftsområdeTU

17

Kultur, medier, trossamfund och fritidUT ...............

204

 

7TU

.2.14UT UtgiftsområdeTU

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning,

 

 

 

 

byggande samt konsumentpolitikUT ......................................................

205

 

7TU

.2.15UT UtgiftsområdeTU

19

Regional utvecklingUT ..............................................

208

 

7TU

.2.16UT UtgiftsområdeTU

20

Allmän miljö- och naturvårdUT................................

209

 

7TU

.2.17UT

UtgiftsområdeTU

21

EnergiUT.....................................................................

209

 

7TU

.2.18UT

UtgiftsområdeTU

22

KommunikationerUT.................................................

211

 

7TU

.2.19UT UtgiftsområdeTU

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

 

 

 

 

näringarUT.................................................................................................

 

 

 

 

 

 

 

212

 

7TU

.2.20UT

UtgiftsområdeTU

24

NäringslivUT ..............................................................

213

 

7TU

.2.21UT UtgiftsområdeTU

25

Allmänna bidrag till kommunerUT...........................

217

8TU UT

KommunalTU

ekonomiUT ...........................................................................................

 

 

 

 

221

 

8TU

.1UT

DenTU

kommunala sektorns betydelseUT ..................................................

221

 

8TU

.2UT

RiktlinjerTU

för de närmaste årenUT ...........................................................

222

 

8TU

.2.1UT

GodTU

ekonomisk hushållningUT ...............................................................

222

 

8TU

.2.2UT

GenerellaTU

statsbidrag som huvudprincipUT............................................

222

 

8TU

.3UT

KommunernasTU

och landstingens ekonomiUT.........................................

223

 

8TU

.3.1UT

UtvecklingenTU

1998–2006UT.....................................................................

223

 

8TU

.3.2UT

UtvecklingenTU

2007–2010UT.....................................................................

224

 

8TU

.4UT

AllmännaTU

bidrag till kommuner 2007–2010UT.......................................

224

 

8TU

.5UT

AndraTU

bidrag och ersättningar till kommuner och landstingUT............

226

 

8TU

.6UT

FörändringarTU

av det kommunala utjämningssystemetUT ......................

226

 

8TU

.6.1UT

ÄrendetTU

och dess beredningUT................................................................

226

 

8TU

.6.2UT

BakgrundTU

UT ..............................................................................................

 

 

 

 

 

227

 

8TU

.6.3UT

UtjämningTU

för strukturella lönekostnadsskillnaderUT ..........................

227

 

8TU

.6.4UT

ByggkostnaderTU

UT .....................................................................................

 

228

 

8TU

.6.5UT

HälsoTU

- och sjukvårdskostnaderUT ..........................................................

229

 

8TU

.6.6UT

BehovTU

av införandereglerUT.....................................................................

230

 

8TU

.6.7UT

EkonomiskaTU

konsekvenserUT..................................................................

230

 

8TU

.6.8UT

LöpandeTU

uppföljning och fortsatt utveckling av

 

 

 

 

utjämningssystemetUT .............................................................................

230

 

8TU

.7UT

ÖvrigaTU

frågorUT .......................................................................................

 

 

231

Bilagor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bilaga 1

Svensk ekonomi

 

 

Bilaga 2

Redovisning av skatteutgifter

 

Bilaga 3

Inkomstfördelning och ekonomiska drivkrafter

 

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 april 2007

8

PROP. 2006/07:100

Tabellförteckning

1.1

BNP-tillväxt, KPI och världsmarknadsefterfrågan.................................................

17

1.2

Försörjningsbalans....................................................................................................

17

1.3

Nyckeltal...................................................................................................................

18

1.4

Offentliga finanser....................................................................................................

22

1.5

Kommunsektorns finanser 2006–2010....................................................................

23

1.6

Energi- och miljönyckeltal.......................................................................................

49

2.1

Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

 

 

 

anslag 2007............................................................................................................

65

4.1

Den offentliga sektorns finansiella sparande ..........................................................

94

4.2

Fastställda utgiftstak och utfall 2002–2006.............................................................

94

4.3

Av riksdagen beslutade årsvisa budgetpolitiska mål 2007 och 2008......................

94

4.4

Den offentliga sektorns finanser exklusive premiepensionssystemet 2006–

 

 

 

2010 .......................................................................................................................

95

4.5

Finansiellt sparande. Glidande genomsnitt för sju år exklusive sparandet i

 

 

 

premiepensionssystemet ......................................................................................

96

4.6

Finansiellt sparande i offentlig sektor exklusive premiepensionssystemet

 

 

 

2000–2010 .............................................................................................................

97

4.7

Utgiftstak för staten 2006–2010..............................................................................

98

4.8

Nu föreslagna och aviserade utgifts- och inkomstförändringar ............................

99

4.9

Budgeteffekter i förhållande till föregående år av tidigare beslutade och

 

 

 

aviserade samt nu föreslagna och aviserade utgifts- och

 

 

 

inkomstförändringar ..........................................................................................

100

 

 

Fortsättning av 4.9 Budgeteffekter i förhållande till föregående år av

 

 

 

tidigare beslutade och aviserade samt nu föreslagna och aviserade utgifts-

 

 

 

och inkomstförändringar ...................................................................................

101

4.10

Statsbudgetens utfall 2006....................................................................................

102

4.11

Statsbudgetens inkomster 2005–2010 exklusive premiepensionssystemet.......

102

4.12

Statsbudgetens inkomster 2005–2009, skillnad jämfört med

 

 

 

budgetpropositionen 2007.................................................................................

103

4.13

Statsbudgetens utgifter 2006–2010......................................................................

103

4.14

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med föregående år ....................

104

4.15

Statsbudgetens saldo 2006–2010..........................................................................

105

4.16

Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande 2006–2010 ....................

107

4.17

Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter 2006-2010.....

108

4.18

Statsskuldens förändring 2006-2010...................................................................

109

4.19

Kommunsektorns finanser 2006–2010................................................................

109

4.20

Ålderspensionssystemet exklusive premiepensionssystemet 2006–2010 .........

110

5.1

Totala skatteintäkter ...............................................................................................

113

5.2

Årlig förändring av totala skatteintäkter...............................................................

113

5.3

Sektorsvis fördelning av totala skatteintäkter.......................................................

114

5.4

Statsbudgetens inkomster ......................................................................................

114

5.5

Totala skatteintäkter – jämförelse med budgetpropositionen för 2007 ..............

114

9

PROP. 2006/07:100

5.6

Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2007........

115

5.7

Aviserade skatteförändringar, periodiserade nettoeffekter, indirekta effekter

 

 

 

och bruttoeffekter för offentlig sektor 2007–2010...........................................

116

5.8

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år............................

117

5.9

Faktisk och underliggande utveckling för totala skatteintäkter, statens

 

 

 

skatteintäkter samt kommunalt skatteunderlag................................................

118

5.10

Skatt på arbete .......................................................................................................

119

5.11

Skattepliktiga inkomster 2005–2010....................................................................

119

5.12

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster....................

120

5.13

Utveckling av kommunernas skatteunderlag ......................................................

121

5.14

Kommunernas skatteintäkter, faktisk och underliggande utveckling................

121

5.15

Intäkter från statlig inkomstskatt ........................................................................

121

5.16

Skattereduktioner..................................................................................................

122

5.17

Skatt på kapital, hushåll.........................................................................................

123

5.18

Skatt på företagsvinster.........................................................................................

124

5.19

Kapitalunderlag avkastningsskatt.........................................................................

125

5.20

Skatt på konsumtion och insatsvaror...................................................................

126

5.21

Skatt på energi .......................................................................................................

128

5.22

Uppbördsförskjutningar.......................................................................................

129

5.23

Betalningsförskjutningar.......................................................................................

129

5.24

Övriga inkomster ..................................................................................................

130

5.25

Utgifter som ges som skattekrediteringar på budgetens inkomstsida...............

131

5.26

Aktuell prognos jämfört med budgetpropositionen för 2007............................

133

5.27

Skattekvot ..............................................................................................................

134

5.28

Grundavdrag vid inkomstbeskattningen..............................................................

135

5.29

Inkomstskatt för olika årslöner 2007 vid 31,55 procent

 

 

 

kommunalskattesats............................................................................................

136

5.30

Arbetsgivaravgifter och egenavgifter m.m...........................................................

137

5.31

Skattesatser för olika slag av fastigheter ..............................................................

138

5.32

Skattesatser för olika tobaksslag ..........................................................................

139

5.33

Skattesatser för olika alkoholslag .........................................................................

139

5.34

Urval av skattesatserna..........................................................................................

139

5.35

Regeländringar, bruttoeffekter i förhållande till föregående år..........................

141

6.1

Makroekonomiska förutsättningar ........................................................................

146

6.2

Statsbudgetens utgifter 2007 ..................................................................................

147

6.3

Takbegränsade utgifter 2007...................................................................................

147

6.4

Beräknad förändring av anslagsbehållningar 2007.................................................

150

6.5

Utgifter 2006 och 2007 ...........................................................................................

151

6.6

Utgifter per utgiftsområde 2006–2010 ..................................................................

153

6.7

Förändring av beräknade utgiftsramar 2008 och 2009 jämfört med

 

 

 

budgetpropositionen för 2007............................................................................

154

6.8

Förändring av takbegränsade utgifter jämfört med budgetpropositionen för

 

 

 

2007......................................................................................................................

155

6.9

Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar ..................................................

163

 

 

Fortsättning på 6.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar .............

164

 

 

Fortsättning på 6.9 Nu föreslagna och aviserade utgiftsförändringar .............

165

6.10

Volymer 2005–2010...............................................................................................

168

6.11

Utgifter 1997–2010 ...............................................................................................

171

6.12

Utgifternas procentuella andel av takbegränsade utgifter 1997–2010 ...............

173

6.13

Konsekvenser för ramar för berörda utgiftsområden under 2008 .....................

179

8.1

Resultaträkning 2004–2006.....................................................................................

223

10

 

 

PROP. 2006/07:100

8.2

Kommunsektorns finanser 2006–2010..................................................................

224

8.3

Kommunsektorns skatteunderlag 2005–2010.......................................................

224

8.4

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner..............................................

225

8.5

Anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning ..................................................

226

11

PROP. 2006/07:100

Diagramförteckning

1.1

Arbetslöshet, 1980-2010...........................................................................................

18

1.2

Reallön och nominell lön 1980–2010.......................................................................

19

1.3

Konsoliderad bruttoskuld och finansiellt sparande i offentlig sektor 1994-

 

 

 

2010........................................................................................................................

21

1.4

Utgiftstak...................................................................................................................

22

1.5

Helårsekvivalenter i tusental i olika ersättningssystem 1970-2006........................

26

1.6

Reguljär Sysselsättningsgrad för befolkningen 20 – 64 år, 1976–2006...................

26

1.7

Sysselsättningsgrad efter vistelsetid i Sverige, 2005 ................................................

26

1. 8 Öppen arbetslöshet bland ungdomar jämfört med övriga 1976–2006..................

27

1.9

Ungdomsarbetslöshet i EU-länderna 2006 (15–24 år) ...........................................

27

1.10

Marginaleffekter vid ökat arbetsutbud 2007..........................................................

35

1.11

Ersättningsgrad vid arbetslöshet 2007 ...................................................................

35

1.12

Fördelningseffekterna av regeringens politik 2007...............................................

36

1.13

Ginikoefficienten 1991–2007..................................................................................

36

4.1

Statsskuld 2000–2050................................................................................................

86

4.2

Finansiellt sparande, inkomster och utgifter 2000–2010 ........................................

94

4.3

Konsoliderad bruttoskuld 1994–2010......................................................................

95

4.4

Statsskuld i miljarder kronor och som andel av BNP 1990-2010........................

108

5.1

Utveckling av arbetade timmar och timlön ...........................................................

119

5.2

Utveckling av statlig och kommunal inkomstskatt ..............................................

122

5.3

Kapitalvinster, aktieprisindex och fastighetspriser, 1988–2006............................

123

5.4

Kapitalvinster, 1988–2010.......................................................................................

124

5.5

Driftsöverskott och företagens rörelseresultat, 2000–2006 .................................

124

5.6

Driftsöverskott och företagens inkomstskatt, 1994–2010 ...................................

124

5.7

Skatt på företagsvinster som andel av BNP, 1991–2010........................................

125

5.8

Mervärdesskatteintäkter per varugrupp 1993–2008..............................................

127

5.9

Skatteintäkter per produktslag 1998–2010 ............................................................

127

5.10

Skatt på energi 2000–2010 ....................................................................................

128

5.11

Skattekvoten 1980–2010 .......................................................................................

135

5.12

Jobbskatteavdragets förändring av marginalskatten för arbetsinkomster .........

136

6.1

Skillnad mellan utgiftsprognos för 2007 och anvisade medel i statsbudgeten

 

 

 

för 2007................................................................................................................

148

8.1

Resultat före extraordinära poster 1998–2006.......................................................

223

12

1

Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

PROP. 2006/07:100

1 Finansplan

Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

1.1De politiska utgångspunkterna hälsomässiga problem. För enskilda människor,

Allians för Sverige gick till val på att skapa fler jobb i fler och växande företag, att minska det utanförskap som gör att klyftorna mellan människor i Sverige vidgas socialt och eko- nomiskt. Alliansen fick ett tydligt mandat att förändra situationen i vårt land och det arbetet har påbörjats. Regeringen tar nu ytterligare steg för att varaktigt öka sysselsättningen och minska det utanförskap som har präglat alltför många människors liv i Sverige under alltför lång tid. Fler jobb och fler företag är utgångspunkten för denna vårproposition.

Vi tror att människor vill arbeta, ta ansvar, vara kreativa och investera i idéer som inte bara gynnar dem själva och deras närmaste, utan även utgör grunden för samhällets sociala och ekonomiska utveckling.

Vi vill leva i ett samhälle som präglas av gemenskap och mångfald, där alla har lika möjligheter. Det handlar till exempel om att unga skall kunna komma in på arbetsmarknaden och skaffa sig ett arbete. Det handlar om att få en rättvis bedömning av tidigare utbildningar, arbeten och kompetens för att kunna få ett jobb i Sverige, även om man råkar vara född utom landets gränser. Det handlar om möjligheter för entreprenörer att förverkliga sina idéer om att starta eget företag eller våga satsa för att företaget skall växa.

Att ha ett arbete betyder oerhört mycket för vårt välmående. På arbetsplatsen är man del av en större social gemenskap, och får prestera, utvecklas och känna sig delaktig. Utan ett jobb ökar risken för ekonomiska, sociala och

och för välfärden i stort, är arbetets värde fundamentalt.

Jämställdheten i Sverige har förbättrats, men kvinnor och män har fortfarande inte lika möjligheter. Ett aktivt jämställdhetsarbete präglar regeringens arbete. Kvinnor och män skall ha lika möjligheter att utvecklas. Regeringen har som mål att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser ur ett könsperspektiv. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett bättre samhälle. Grunden för att vår välfärd skall vara god och hålla hög kvalitet är hög sysselsättning, ett högt arbetsutbud samt många nya och växande företag. Sverige behöver fler entreprenörer, som gör verklighet av sina idéer och som vågar satsa tid och pengar på att investera i framtiden. Människors lust till skaparglädje och förmåga att gå från tanke till handling måste tas tillvara.

1.2Regeringens jobbpolitik förstärks

Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört en rad reformer som syftar till att minska utanförskapet, att skapa utrymme för en god välfärd och att öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag. Fler människor skall ges en rimlig chans att komma i arbete, återse arbetskamrater och få del av den trygghet som ett arbete innebär. Den övergripande inrikt- ningen är att göra det mer lönsamt att arbeta,

15

PROP. 2006/07:100

enklare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag.

Arbetsutbudet och sysselsättningen ökar nu markant. Det är en utveckling som skall vårdas väl och tas tillvara för att ytterligare stärka sysselsättningen, som är den samhälls- ekonomiska grund välfärden vilar på. Därför är det viktigt att se till att sysselsättningen kan fortsätta att öka. Det är också viktigt att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser. När ekonomin växer snabbt är det samtidigt viktigt att vara återhållsam i finanspolitiken. För att nå framgång och åstadkomma bestående förbättringar för Sverige och svensk ekonomi krävs en långsiktigt ansvarsfull politik.

En sådan politik måste inriktas på att svenska företag och hushåll i än högre grad kan dra nytta av vinsterna som den ökade ekonomiska integrationen i världen erbjuder. Samhälls- ekonomin måste kunna möta en ökad efterfrågan på välfärdstjänster i takt med att befolkningen blir allt äldre samt på ett effektivt sätt hantera kostnaderna för samhället av klimatförändringarna. Allt detta kräver en hög sysselsättning och därmed ett högt arbetsutbud.

Trots den starka konjunkturen och den goda utvecklingen på arbetsmarknaden är syssel- sättningen fortfarande alltför låg. Situationen är särskilt bekymmersam för de grupper som har svagast ställning på arbetsmarknaden eller som står helt utanför arbetsmarknaden. Arbets- lösheten bland unga är hög i internationell jämförelse. Sysselsättningen bland utrikes födda är låg och arbetslösheten hög i jämförelse med den övriga befolkningen. Sysselsättningen bland de äldre är hög i en internationell jämförelse, men faller snabbt mellan 55 och 65 år. Betydligt fler kvinnor än män står långvarigt utanför arbetsmarknaden och i genomsnitt arbetar kvinnor betydligt mindre än män.

För att ge fler chansen att komma tillbaka i jobb presenterar regeringen nu ytterligare förstärkningar av jobbpolitiken. Grunden för reformförslagen är sunda offentliga finanser.

-För det första föreslår regeringen ett reform- paket för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. Regeringen föreslår bland annat att förmögenhetsskatten avskaffas och att förmånsrätten reformeras.

-För det andra föreslår regeringen ett reformpaket för att förstärka integrationen

av utrikes födda. Bland annat införs instegsjobb, vilket är en subventionerad anställning som är kopplad till undervisning i svenska för invandrare och har tydliga handledande inslag. Vidare införs en tillfällig extra ersättning, som delvis är prestations- baserad, till kommuner som tar emot flyktingar.

- För det tredje föreslår regeringen ett reformpaket för att bekämpa ungdoms- arbetslösheten. Bland annat föreslås sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar, en särskild jobbgaranti för unga, och en satsning på lärlings- och yrkesutbildning.

-För det fjärde föreslår regeringen ett särskilt jobbpaket för att underlätta för fler att komma i arbete. Nya vägar till arbete öppnas genom att långtidsarbetslösa och social- bidragstagare erbjuds en jobb- och utveck- lingsgaranti. Dessutom görs det mer lönsamt att komma tillbaka i, eller stanna kvar i, arbete för personer med aktivitets- eller sjukersättning och för ålderspen- sionärer.

1.3Det ekonomiska läget

1.3.1Fortsatt stark global tillväxt

Efter fjolårets mycket starka globala tillväxt väntas den internationella tillväxten nu bli något lägre. I år förutses bruttonationalprodukten (BNP) i världen växa med 4,6 procent och nästa år med 4,5 procent. Avmattningen är emellertid relativt mild till följd av en fortsatt hög tillväxt i bland annat Asien vilket till viss del motverkar effekterna av inbromsningen i den amerikanska ekonomin. Den globala tillväxten ligger därmed kvar på en i ett historiskt perspektiv hög nivå, vilket ger fortsatt goda förutsättningar för svensk export.

16

Tabell 1.1 BNP-tillväxt, KPI och världsmarknadsefterfrågan

Procentuell förändring

 

 

 

 

 

 

 

 

2006

2007

2008

2009

2010

Bruttonationalprodukt

 

 

 

 

 

 

Världen

 

5,2

4,6

4,5

4,7

4,5

Förenta staterna

 

3,3

2,2

2,6

3,3

3,0

Japan

 

2,2

1,8

1,9

2,0

2,0

Euroområdet

 

2,6

2,2

2,1

2,0

2,0

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

KonsumentpriserP

 

 

 

 

 

 

Förenta staterna

 

3,2

1,8

2,6

2,8

2,9

Euroområdet

 

2,2

2,0

2,0

1,9

1,9

Japan

 

0,2

0,6

0,9

1,2

1,5

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

VärldsmarknadsefterfråganP

P

9,8

6,3

6,4

7,0

6,9

 

1P HIKP för euroområdet och KPI för Förenta staterna och Japan. 2P VärldsmarknadsefterfråganP motsvarar den beräknade importtillväxten i de länder som Sverige exporterar till.

Källor: Nationella statistikmyndigheter, Eurostat och Finansdepartementet.

I Förenta staterna bromsar ekonomin in i år. Det beror framför allt på nedgången på bostads- marknaden och de spridningseffekter detta beräknas få på den privata konsumtionen. Korrigeringen på bostadsmarknaden antas dock vara över redan nästa år och ekonomin stärks då åter.

Även i Asien förväntas tillväxten mattas något i år och nästa år, men det sker från mycket höga nivåer. Den något försiktigare tillväxten i Asien är en effekt av att tillväxten i både Kina och Indien antas växla ner till följd av framför allt en svagare global efterfrågan.

I euroområdet stärktes BNP-tillväxten betydligt 2006. Både i år och nästa år dämpas emellertid tillväxten som en följd av vikande global efterfrågan, vilket kommer att dämpa investeringarna. Detta motverkas av att konsumtionen förväntas stärkas, framför allt i Tyskland, i takt med att läget på arbets- marknaden förbättras. Tysk ekonomi stärktes betydligt under förra året.

1.3.2Låga obligationsräntor

Under senhösten 2006 vände de internationella obligationsräntorna upp. Ränteuppgången var i huvudsak en följd av en stark internationell konjunktur och förväntningar om ett ökat internationellt inflationstryck. Därmed ökade också förväntningarna om en stramare penningpolitik. I början av 2007 har dock en ökad osäkerhet om den amerikanska kon- junkturutvecklingen bidragit till en nedgång i obligationsräntorna.

PROP. 2006/07:100

Mot bakgrund av den svagare konjunktur- utvecklingen bedöms Federal Reserve, den amerikanska centralbanken, sänka styrräntan under andra halvåret 2007. I Sverige liksom i euroområdet väntas centralbankerna fortsätta att strama åt penningpolitiken mot bakgrund av en fortsatt stark konjunktur och ett allt stramare resursläge.

1.3.3Fortsatt hög BNP-tillväxt i Sverige

Den svenska ekonomin har utvecklats mycket starkt det senaste året och 2006 växte BNP med 4,4 procent. Efterfrågan har ökat på bred front. Exporten har vuxit snabbt, den starka inve- steringskonjunkturen har hållit i sig samtidigt som hushållens konsumtion har ökat i god takt.

BNP-tillväxten dämpas något 2007 och 2008 men blir ändå fortsatt hög. Exporten fortsätter att växa som en följd av den starka efterfrågan på svenska produkter i utlandet. Den goda efterfrågan i kombination med ett högt kapacitetsutnyttjande och gynnsamma finans- iella förutsättningar i företagen bidrar till fortsatt höga investeringar. Hushållens konsumtion väntas stiga till följd av snabbt växande disponibla inkomster, en stark syssel- sättningsutveckling och en god förmögenhets- ställning. Den offentliga konsumtionen ökar främst inom kommunsektorn och gynnas av starka kommunfinanser.

Sammanfattningsvis väntas den svenska BNP- tillväxten bli 3,7 procent 2007 och 3,3 procent 2008.

Tabell 1.2 Försörjningsbalans

Procentuell förändring

 

2006

2007

2008

2009

2010

Hushållens

 

 

 

 

 

konsumtionsutgifter

2,8

4,2

3,8

2,4

2,6

Offentliga

 

 

 

 

 

konsumtionsutgifter

1,8

1,4

1,4

0,5

0,6

Statliga

1,0

0,5

0,4

0,1

0,1

Kommunala

2,0

1,8

1,7

0,7

0,7

Fasta

 

 

 

 

 

bruttoinvesteringar

8,2

5,6

3,4

2,3

2,7

1

0,0

0,0

0,1

0,0

0,2

P

LagerinvesteringarP

Export

9,1

7,0

6,3

6,3

6,0

Import

7,8

7,6

6,7

6,7

6,7

 

 

 

 

 

 

BNP, faktisk

4,4

3,7

3,3

2,1

2,3

BNP, kalenderkorrigerad

4,7

3,9

3,2

2,1

2,0

 

 

 

 

 

 

1P BidragP till BNP-tillväxten, procentenheter.

Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

17

PROP. 2006/07:100

1.3.4Ökad sysselsättning och minskande arbetslöshet

Regeringens politik gör det mer lönsamt att arbeta och har en fördelaktig effekt på såväl sysselsättning, arbetsutbud som arbetslöshet. Sysselsättningen ökar snabbt. Under den senare delen av 2006 och inledningen av 2007 drogs antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder ner kraftigt. Efterfrågan på arbetskraft har under de senaste månaderna varit tillräckligt stark för att möta ett minskat antal personer i åtgärder.

Diagram 1.1 Arbetslöshet, 1980-2010

Procent av arbetskraften

14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Total arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

Öppen arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet.

 

Indikatorer för arbetsmarknaden pekar på att den goda sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta framöver. Antalet nyanmälda lediga platser till landets arbetsförmedlingar ökar och enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbaro- meter är företagens anställningsplaner positiva. Det finns en stor bredd i efterfrågan. De flesta branscher går bra. Efterfrågan gäller i högre grad än tidigare fasta anställningar. Både personer med och utan utbildning efterfrågas. Syssel- sättningsökningen sker i alla delar av landet och flera regioner utanför storstadsområdena visar en stark utveckling.

Tabell 1.3 Nyckeltal

 

2006

2007

2008

2009

2010

1

1,4

1,8

2,3

2,7

2,5

P

InflationP

Timlön

3,1

4,0

4,3

4,5

4,4

2,3

5,4

4,7

4,1

4,2

4,2

P

Öppen arbetslöshetP

Arbetsmarknadspolitiska

 

 

 

 

 

program

3,0

2,0

2,0

1,9

1,9

Sysselsättning

1,8

2,3

0,9

0,1

-0,1

Reguljär

 

 

 

 

 

sysselsättningsgrad, 16-

 

 

 

 

 

4

73,5

75,0

75,6

75,7

75,6

P

64 årP

Reguljär

 

 

 

 

 

sysselsättningsgrad, 20-

 

 

 

 

 

4

77,7

79,4

80,2

80,3

80,1

P

64 årP

2

8,4

6,7

6,2

6,1

6,2

P

Total arbetslöshetP

Produktivitetsutveckling i

 

 

 

 

 

5

4,0

2,7

2,7

2,3

2,2

P

näringslivetP

Real disponibel inkomst

2,0

5,7

2,7

2,4

2,1

Hushållens

 

 

 

 

 

6

2,8

4,2

3,2

3,1

2,6

P

nettosparkvot, nivåP

7

7,2

7,8

7,8

8,0

7,9

P

BytesbalansP

Tysk ränta, 10-årig

 

 

 

 

 

8

3,8

4,3

4,3

4,3

4,3

P

statsobligationP

Svensk ränta, 10-årig

 

 

 

 

 

8

3,65

4,05

4,65

4,85

4,55

P

statsobligationP

8

3,00

3,50

4,50

4,75

4,25

P

ReporäntaP

8

123

124

120

121

121

P

TCW-indexP

1P KPI, årsgenomsnitt.

2P Procent av arbetskraften.

3P SiffrornaP avser Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning efter omläggningen av statistiken.

4P Sysselsatta,P exklusive sysselsatta i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, som andel av befolkningen i den åldersgruppen.

5P IckeP dagkorrigerad.

6P ExklusiveP sparande i avtalspensioner och premiepensionssparande.

7P Procent av BNP.

8P SlutkurserP vid årets slut

Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Riksbanken och Finansdepartementet.

1.3.5Löner

Lönerna har ökat i måttlig takt de senaste fyra åren. Huvudförklaringen är att resursutnytt- jandet på arbetsmarknaden varit lågt. Till bilden hör också att lönebildningen under senare år har bedrivits betydligt mer ansvarsfullt än tidigare. Sedan 2005 har antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta ökat markant, vilket inneburit ett ökat resursutnyttjande. Under 2007 väntas den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden få ett större genomslag på löneutvecklingen i takt med att resursutnyttjandet stiger ytterligare (se diagram 1.2). Resursutnyttjandet är nu högre än vid den förra stora avtalsomgången 2004. För ekonomin som helhet beräknas de nominella lönerna öka med 4,0 procent 2007 och 4,3

18

procent 2008. Under 2009–2010 väntas löneökningstakten tillta ytterligare något. Den samlade bilden av arbetsmarknaden med löner som förefaller accelerera och bristtal som stiger trots att sysselsättningen bara har ökat sedan mitten av 2005 väcker frågor. Det kan finnas skäl att återkomma med ytterligare åtgärder för att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt i budgetpropositionen för 2008.

Diagram 1.2 Reallön och nominell lön 1980–2010

Procentuell förändring

12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nominell lön

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reallön

 

 

8

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

-6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

08

10

Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.

PROP. 2006/07:100

med viss eftersläpning, väntas hålla tillbaka inflationen. Hyrorna bedöms stiga mycket mått- ligt i år. Kronan stärktes under 2006. Även om den försvagats något under inledningen av 2007 är den fortfarande relativt stark och väntas dess- utom stärkas ytterligare under återstoden av året, vilket talar för en låg inflation på importvaror.

Regeringens politik för att öka arbetsutbudet har en dämpande effekt på inflationstrycket. Nästa år stiger inflationstrycket emellertid grad- vis i takt med att resursutnyttjandet på arbets- marknaden tilltar och arbetskraftskostnaderna ökar snabbare samtidigt som produktivitets- tillväxten dämpas. Energipriserna bidrar återigen till att dra upp inflationen. Kronan dämpar den importerade inflationen i mindre mån än under 2007.

Sammantaget beräknas den underliggande in- flationen, mätt med Riksbankens mått UND1X, som exkluderar de direkta effekterna av ändrade räntor, skatter och subventioner, uppgå till cirka 1,9 procent i slutet av 2008. Inflationen mätt med KPI väntas under hela prognosperioden vara högre än den underliggande inflationen främst till följd av stigande bostadsräntor.

1.3.6Stigande inflation

Låg och stabil prisutveckling är en förutsättning för god tillväxt och full sysselsättning. Riksdagen har gett Riksbanken i uppdrag att självständigt upprätthålla prisstabilitet. Riksbanken har definierat prisstabilitet som ett mål att hålla inflationen, mätt med konsumentprisindex (KPI), kring 2 procent per år. Runt målet finns ett toleransintervall på plus/minus 1 procent- enhet som anger att avvikelser är att vänta men att de skall begränsas. Regeringen står bakom inflationsmålet.

Inflationen, mätt som den procentuella förändringen av KPI under en tolvmånaders- period, har stigit under loppet av 2006 och början av 2007. Under första delen av 2006 berodde inflationsökningen i stor utsträckning på energiprisutvecklingen, men successivt har inhemska varor (exklusive el) och ränte- kostnader kommit att öka i betydelse. Bidraget från inhemska tjänster (exklusive boende) och importerade varor (exklusive olja) var lågt under hela 2006 men har stigit något under inledningen av 2007.

Fallande elpriser och de senaste årens höga produktivitetstillväxt som påverkar inflationen

1.3.7Utsikter för 2009 och 2010

För åren 2009 och 2010 görs en mer över- gripande bedömning av den ekonomiska utveck- lingen. Ekonomin antas nå fullt resursut- nyttjande 2010. Potentiell BNP beräknas öka med i genomsnitt 2,7 procent per år 2009–2010. Befolkningen i arbetsför ålder ökar i allt lång- sammare takt framöver, vilket påverkar poten- tiell BNP. Resursutnyttjandet bedöms vara an- strängt kring 2008 vilket leder till att BNP ökar långsammare än potentiell BNP såväl 2009 som 2010. Sysselsättningen ökar svagt och den öppna arbetslösheten stiger något, till 4,2 procent.

Regeringens politik bedöms ha en positiv effekt på potentiell BNP, genom ökad potentiell sysselsättning till följd av ett ökat arbetsutbud och en varaktigt minskad arbetslöshet. Osäker- heten är dock stor kring bedömningarna av storleken på effekterna av den ekonomiska politiken och när de slår igenom samt hur högt resursutnyttjandet är i dagsläget. Därför redo- visar regeringen i bilaga 1 till denna proposition två alternativa scenarier där ekonomin utvecklas annorlunda än i det basscenario som presenteras ovan.

19

PROP. 2006/07:100

1.4Offentliga finanser

Finanspolitikens yttersta syfte är att bidra till en effektiv användning av ekonomins resurser, en jämn och stabil konjunkturutveckling och en rimlig fördelning av inkomster och förmögen- heter mellan individer och generationer. En grundförutsättning för att nå dessa syften är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara.

1.4.1Det finanspolitiska ramverket

Goda erfarenheter men vissa problem

Det nuvarande finanspolitiska ramverket har tjänat Sveriges ekonomi väl. Det finns därför starka skäl att i allt väsentligt behålla de mål och regelverk som gäller för budgetpolitiken. Trots att erfarenheterna i huvudsak är goda har vissa aspekter av det finanspolitiska ramverket fungerat mindre bra. Motiven för och definitionen av överskottsmålet har uppfattats som oklara och det har påverkat möjligheterna att bedöma måluppfyllelsen. Sambandet mellan de statliga utgifterna och överskottsmålet har varit otydligt. Det har saknats öppenhet kring vad som varit avgörande för hur utgiftstakets nivå bestämts. Tidsperspektivet för finans- politiken har förkortats, vilket riskerar att få negativa konsekvenser för den långsiktiga hållbarheten och konjunkturpolitiken. Utrym- met under utgiftstaket har kunnat utökas genom att avsteg gjorts från de grundläggande principerna om fullständighet och brutto- budgetering på statsbudgeten (se kapitel 4.1).

Det finanspolitiska ramverket bör förtydligas och stärkas

Regeringens arbete med en översyn av ram- verket, som aviserades i budgetpropositionen för 2007, har inletts och syftar till att komma till rätta med de uppmärksammade bristerna.

Arbetet med att utreda och genomföra ytterligare förbättringar kommer att fortsätta under mandatperioden för att skapa förut- sättningar för ett finanspolitiskt ramverk som är mer ändamålsenligt, effektivt och tydligt.

Långsiktigt hållbara finanser

En övergripande fråga som behöver analyseras ytterligare är hur de finanspolitiska målen skall utformas, för att på bästa sätt ge förutsättningar för långsiktigt hållbara offentliga finanser, när

den demografiska utvecklingen medför ett ökat tryck på de gemensamma resurserna.

De årliga överskottsmålen för den offentliga sektorn har inte fyllt någon styrande funktion och bör därför överges.

Möjligheterna till uppföljning och utvärdering av måluppfyllelsen bör förstärkas. Det kan åstadkommas genom att det på ett tydligare sätt än tidigare klargörs hur måluppfyllelsen i efterhand skall mätas. Vidare är det önskvärt att överskottsmålet tillåts att spela en större roll för utformningen av finanspolitiken. En ny indikator, delvis baserad på prognoser, som tar hänsyn till den finanspolitiska inriktningen i ett framåtblickande perspektiv bidrar till detta.

Utgiftstakets trovärdighet

Utgiftstakets främsta uppgift är att ge förutsättningar att uppnå överskottmålet. Nivån på utgiftstaket för staten bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifternas omfattning i förhållande till BNP. Utgiftstaket bör därför bestämmas med utgångspunkt i bedömningen av kommun- sektorns och ålderspensionssystemets finansiella sparande samt de statsinkomster som följer av den eftersträvade skattepolitiken. Nivån på utgiftstaket bör även främja en önskvärd långsiktig utveckling av de statliga utgifternas omfattning i förhållande till bruttonational- produkten.

Utgiftstaket bör utgöra en väsentlig del i riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och det medelfristiga perspek- tivet bör upprätthållas. Regeringen kommer därför regelmässigt att redovisa en bedömning av lämpligt utgiftstak för staten för det tredje tillkommande året i den ekonomiska vår- propositionen, dvs. för 2010 i föreliggande vårproposition. För att öka trovärdigheten för utgiftstaket bör statsbudgeten i ökad utsträck- ning utformas på ett sätt som är förenligt med de grundläggande principerna om fullständighet och bruttobudgetering.

Ett finanspolitiskt råd inrättas

En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att regeringens mål och sätt att uppnå dem följs upp på ett tydligt sätt. Möjligheterna till ansvarsutkrävande stärks genom ökad öppenhet om finanspolitikens utformning. För att öka öppenheten föreslår regeringen att ett

20

finanspolitiskt råd inrättas som en myndighet under regeringen.

1.4.2Överskott i de offentliga finanserna

Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt. Sedan 2000 gäller ett över- skottsmål för det offentliga sparandet på 2 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Ett överskott på 2 procent innebär att statsskulden normalt minskar som andel av BNP samtidigt som tillgångar byggs upp i form av fonder inom det allmänna pensionssystemet. Därigenom skapas buffertar för att möta de framtida demografiska påfrestningarna på de offentliga välfärds- systemen och för att säkerställa en rimlig fördelning av skatter och förmåner mellan generationer. Ett överskott har dessutom givit en betryggande marginal till underskottsgränsen på 3 procent av BNP i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt.

Eurostats beslut om premiepensionssparandet

Med anledning av beslut av EU:s statistikorgan Eurostat 2004 skall sparandet i premiepensions- systemet från och med april 2007 redovisas i nationalräkenskapernas hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn. Denna tekniska förändring minskar det redovisade offentliga sparandet med cirka en procent av BNP. Regeringen föreslår därför i denna proposition att målet för det finansiella sparandet justeras från 2 till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel (se vidare kapitel 4.1).

Överskott i den offentliga sektorns finanser

År 2006 uppgick den offentliga sektorns finansiella sparande till 60 miljarder kronor eller 2,1 procent av BNP.

Den goda ekonomiska utvecklingen ger ett finansiellt utrymme att genomföra skattesänk- ningar och andra reformer utan att de offentliga finanserna försvagas. Tidigare beslutade och nu föreslagna skattesänkningar bidrar till en kraftig sänkning av skatteuttaget uttryckt som andel av BNP. Skattekvoten minskar med 2 procent- enheter 2007 och ytterligare något 2008. Samtidigt minskar utgifterna i samma omfatt- ning och det finansiella sparandet är i det närmaste oförändrat på cirka 2 procent av BNP 2007 och 2008.

PROP. 2006/07:100

Diagram 1.3 Konsoliderad bruttoskuld och finansiellt sparande i offentlig sektor 1994-2010

Procent av BNP

Procent av BNP

80

 

 

 

 

 

 

 

6

70

 

 

 

 

 

 

 

4

60

 

 

 

 

 

 

 

2

50

 

 

 

 

 

 

 

0

40

 

 

 

 

 

 

 

-2

30

 

 

 

 

 

 

 

-4

20

 

 

 

 

 

 

 

-6

10

 

 

 

 

 

 

 

-8

0

 

 

 

 

 

 

 

-10

1994

1996

1998

2000

2002

2004

2006

2008

2010

 

 

 

Konsoliderad bruttoskuld (vänster axel)

 

Fianansiellt sparande (höger axel)

Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

1.4.3Utgiftstaken

Förändringarna och uppstramningen av det finanspolitiska ramverket innebär bland annat att regeringen vill återupprätta ett tydligt medelfristigt perspektiv för utgiftstaken. Utgiftstaken skall fastställas tre år i förväg. Regeringens förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året, dvs. 2010, kommer att lämnas i budgetpropositionen för 2008 enligt den av riksdagen fastställda ordningen.

De senaste åren har tidsperspektivet för utgiftstaken förkortats på ett sätt som inte främjar långsiktighet och budgetdisciplin.

Regeringen lägger stor vikt vid det medelfristiga perspektivet. Det är ett viktigt åtagande för att bibehålla långsiktigt hållbara offentliga finanser. I denna proposition gör därför regeringen en bedömning av utgiftstaket för 2010, vilket innebär en återgång till ett treårigt perspektiv.

Utgiftstakets stramhet har på senare år urholkats genom åtgärder som kringgår dess restriktion, bland annat genom skatte- krediteringar och nettobudgetering. Utrymmet under utgiftstaket har de facto kunnat ökas genom avsteg från de grundläggande principerna om fullständighet och bruttobudgetering på statsbudgeten. I kapitel 4 redovisas utförligare vikten av att utgifter och inkomster skall redovisas brutto på statsbudgeten. En bruttobudgetering ger en helhetsbild av hur resurserna fördelas mellan olika ändamål och ger en fullständig information inför prioriteringar.

21

PROP. 2006/07:100

Tabell 1.4 Offentliga finanser

Procent av BNP

 

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Utgiftskvot

57,8

57,5

54,4

53,9

55,4

55,6

54,1

53,8

52,7

50,9

50,3

49,9

49,1

Inkomstkvot

59,1

58,7

58,3

55,6

53,9

54,5

54,7

55,7

54,8

53,2

52,4

52,4

52,3

Skattekvot

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

inkl. EU-skatt

52,1

52,5

52,6

50,7

48,9

49,4

49,9

50,7

49,9

47,7

47,2

47,3

47,3

Finansiellt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

sparande

1,2

1,2

3,8

1,7

-1,5

-1,1

0,6

1,9

2,1

2,3

2,2

2,5

3,2

Nettoskuld

22,5

12,7

5,5

1,6

6,9

3,9

1,2

-3,9

-15,6

-16,9

-18,4

-20,0

-22,3

Konsoliderad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bruttoskuld

71,2

65,5

54,4

55,3

53,7

53,5

52,4

52,2

46,9

40,9

36,6

32,2

27,0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

Som ett ytterligare steg mot en ökad bruttobudgetering föreslås att 2,3 miljarder kronor från anställningsstöd samt stöd till offentligt skyddad anställning (OSA) flyttas från statsbudgetens inkomstsida till utgiftssidan (se även kapitel 6).

Diagram 1.4 Utgiftstak

Miljarder kronor

Procent av BNP

1 200

38,0

 

37,0

1 000

36,0

 

800

35,0

 

 

34,0

600

33,0

 

32,0

400

31,0

 

200

30,0

 

 

29,0

0

28,0

 

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

 

Tekniskt justerat nominellt utgiftstak

Procent av BNP

Källa: Finansdepartementet

Med hänsyn till utvecklingen för det finansiella sparandet, att skatteuttaget bör sänkas ytter- ligare samt med beaktande av den betydande osäkerheten avseende utvecklingen av bland annat konjunkturen och sjukfrånvaron, gör regeringen bedömningen att utgiftstaket bör uppgå till 1 033 miljarder kronor 2010. Det innebär en ökning med 30 miljarder kronor i förhållande till 2009 (se vidare kapitel 4). Tillsammans med utgiftstaken för åren före 2010 ges ett tydligt nominellt ankare som bidrar till goda förutsättningar att klara överskottsmålet. Utgiftstaken för de kommande åren innebär att de statliga utgifterna som andel av potentiell bruttonationalprodukt minskar med cirka 0,5 procentenheter per år. Utgiftstaket sätter en

högsta gräns för utgifterna även i ett svagt konjunkturläge och skall därför normalt klaras med god marginal, bland annat för att skapa utrymme för sänkta skatter.

1.4.4Ekonomin i kommunsektorn

Den kommunala sektorn fortsätter att redovisa stabila överskott. En stark utveckling av skatteinkomster och statsbidrag bidrog till att sektorn 2006 kunde kombinera starka finanser och en konsumtionstillväxt på 2 procent.

Det finansiella sparandet 2006 uppgick till 10 miljarder kronor och det ekonomiska resultatet till 15 miljarder kronor.TF1FT I relation till skatteintäkter och generella statsbidrag mot- svarade resultatet 2,8 procent. Liksom 2005 redovisade merparten av kommuner och lands- ting ett överskott.

För 2007 fortsätter den starka inkomst- ökningen, vilket medför att det finansiella sparandet stärks något. Det ekonomiska resultatet beräknas dock bli lägre än 2006. Detta beror bland annat på att resultatet 2006 tillfälligt förstärktes med cirka 3 miljarder kronor, till följd av slutregleringar avseende 2005 års skatteintäkter.

Under 2008 beräknas inkomsterna från skatter öka relativt starkt. Denna ökning inkluderar dock en effekt på 900 miljoner kronor som uppstår av att kommunsektorns skatte- intäkter ökar när avdragsrätten för pensions- sparande sänks. I budgetpropositionen för 2008 avses statsbidragen till kommunsektorn att

1T T Med ekonomiskt resultat avses här resultat före extraordinära poster.

22

minskas med motsvarande belopp. Den något dämpade konsumtionsutvecklingen som antas för nästa år medför att såväl det finansiella sparandet som det ekonomiska resultatet förväntas att stärkas under 2008.

Inkomstutvecklingen beräknas mattas av 2009 och 2010. Därmed minskar det finansiella sparandet och det ekonomiska resultatet.

Tabell 1.5 Kommunsektorns finanser 2006–2010

Miljarder kronor om annat ej anges

 

2006

2007

2008

2009

2010

Inkomster

658

694

727

757

786

Skatter och statsbidrag

 

 

 

 

 

1

567

597

627

652

677

P

exkl. mervärdesskattP

Procent av BNP

20,0

19,8

19,7

19,5

19,4

Övriga inkomster

91

97

100

105

109

 

 

 

 

 

 

Utgifter

648

683

714

747

779

Konsumtion

552

584

612

641

669

Volymförändring %

2,0

1,8

1,7

0,7

0,7

Övriga utgifter

96

100

102

106

110

 

 

 

 

 

 

Finansiellt sparande

10

11

13

10

8

Procent av BNP

0,4

0,4

0,4

0,3

0,2

 

 

 

 

 

 

Resultat före extra-

 

 

 

 

 

ordinära poster

15

11

14

10

9

 

 

 

 

 

 

1P IP nationalräkenskaperna redovisas ingående mervärdesskatt i offentlig konsumtion och investering som en utgift. Den kompensation kommuner och landsting erhåller för dessa utgifter redovisas under övriga inkomster. Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet

1.5Utmaningar för Sverige

Svensk ekonomi utvecklas för närvarande mycket positivt. Produktivitetsökningen är fortsatt hög, sysselsättningen ökar snabbt och allt fler arbetslösa får jobb på den reguljära arbetsmarknaden. Genom den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen, i kombination med en ansvarsfull finanspolitik, förbättras de offentliga finanserna. Såväl staten som kommunsektorn förväntas under perioden 2007–2010 uppvisa ett positivt finansiellt sparande. Den goda ekonomiska situationen kan dock vända till stora obalanser om den ekonomiska politiken inte förs på ett ansvarsfullt sätt. Inte minst gäller det de offentliga finanserna som är mycket konjunkturkänsliga. Det är således av stor vikt att vårda den goda ekonomiska utvecklingen och använda den för att vidta strukturellt riktiga åtgärder som ökar den varaktiga sysselsättningen. Det är också i detta perspektiv som regeringens prioritering att

PROP. 2006/07:100

bryta utanförskapet och göra det mer lönsamt att arbeta och att anställa skall ses.

Det ljusa läge som svensk ekonomi för närvarande befinner sig i får således inte ta fokus från arbetet med att forma en ekonomisk politik som förmår att hantera de långsiktiga ut- maningar som svensk ekonomi står inför.

1.5.1En ansvarsfull ekonomisk politik

Trots att potentiell sysselsättning och BNP bedöms öka i god takt väntas den starka efterfrågeutvecklingen i svensk ekonomi leda till att resursutnyttjandet blir ansträngt inom 1–2 års tid. Det väntas leda till att det blir svårt att hitta rätt personer att anställa inom vissa sektorer och att sysselsättningen och produktionen inte kan öka i den utsträckning som krävs för att möta efterfrågan. Detta väntas i sin tur leda till att löneökningstakten och inflationen stiger. Om enbart efterfrågan stimuleras så att sysselsättning och BNP stiger ännu snabbare än vad som nu förutses kan det leda till att lönerna ökar betydligt mer än vad som är långsiktigt hållbart, vilket innebär att företagens kostnader blir alltför stora. Det innebär i sin tur att det tar längre tid att anpassa ekonomin när konjunkturen vänder ner nästa gång. Det är också viktigt att det faktiska offentliga sparandet i ett starkt konjunkturläge väsentligt överstiger det målsatta sparandet, som avser genomsnittet över en konjunkturcykel. Annars riskerar det offentliga sparandet att bli alltför lågt när konjunkturen nästa gång vänder ner, varvid utgifterna stiger och inkomsterna minskar.

Det kommer av allt att döma behövas ytterligare åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta. Därigenom kan arbetsutbudet öka och risken för brist på arbetskraft minska. Det är också viktigt att förbättra matchningen mellan arbetssökande och lediga platser, då även denna minskar risken för brist på arbetskraft.

Sunda offentliga finanser och stabila priser är en förutsättning för en god utveckling av tillväxt och sysselsättning. En expansiv finanspolitik i ett starkt konjunkturläge eller en politik som inte förbättrar ekonomins funktionssätt riskerar att leda till obalanser som t.ex. ohållbart höga löneökningar som kan fördjupa och förlänga nästa lågkonjunktur. För att nå framgång och åstadkomma bestående förbättringar för svensk

23

PROP. 2006/07:100

ekonomi krävs således en ansvarsfull politik. En sådan politik är också nödvändig för att lägga en god och stabil grund för att möta de långsiktiga utmaningar svensk ekonomi står inför.

1.5.2Framtida utmaningar kräver åtgärder i dag

Regeringen konstaterade i budgetpropositionen för 2007 att svensk ekonomi på sikt står inför ett antal stora utmaningar. Globaliseringen ställer fortsatt höga krav på den svenska ekonomins anpassningsförmåga och flexibilitet. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar när befolkningen åldras och inkomsterna ökar. Miljöutmaningarna, inte minst klimatför- ändringarna, är globala och påverkar livs- betingelserna i hela världen. Även om de stora effekterna av dessa utmaningar ligger en bit fram i tiden, kräver de insatser redan nu och en fortsatt långsiktighet i den ekonomiska politiken.

Ökad internationalisering och strukturomvandling

Den svenska ekonomin blir alltmer integrerad med omvärlden. Det gäller i första hand en fortgående internationalisering av produktionen av varor och tjänster men även att arbetskraftens rörlighet ökar.

Internationell konkurrens bidrar till ökad produktivitet och lägre priser, men kan på kort sikt medföra att vissa orter eller individer drabbas negativt. Ekonomins förmåga att anpassa sig till förändringar är viktig för att motverka detta och för att svenska företag skall kunna konkurrera trots sitt relativt ogynnsamma geografiska läge. Flera samverkande faktorer är avgörande för förmågan till snabb anpassning till strukturomvandling; väl fungerande skatter, socialförsäkringar, arbetsrätt, lönebildning, bostadsmarknad, utbildning, konkurrens, villkor för företag och företagande, investeringar, forskning och utveckling samt infrastruktur.

Det är viktigt att Sverige agerar såväl nationellt för att skapa goda förutsättningar till anpassning till de förändringar som sker, som internationellt för att i samarbete med andra länder påverka de gemensamma regelverken och institutionerna i en sådan riktning att den ekonomiska integrationen fortsätter.

Ökad efterfrågan på välfärdstjänster

Efterfrågan på välfärdstjänster – främst vård, omsorg och utbildning – kommer att öka i framtiden. Detta beror dels på den demografiska utvecklingen, dels på trendmässigt stigande inkomster. Fler äldre i befolkningen ökar efterfrågan på vård och äldreomsorg. Antalet personer som är 65 år och äldre ökar snabbt under de närmaste 30 åren samtidigt som gruppen 20–64 år väntas öka i mycket mer begränsad omfattning. Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som har i uppgift att mer i detalj analysera hur den långsiktiga efterfrågan på välfärdstjänster kan komma att utvecklas.

För att den ökande efterfrågan på väl- färdstjänster skall kunna tillgodoses, måste överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande upprätthållas under den nuvarande mandatperioden och så länge det är nödvändigt för att de offentliga finanserna skall utvecklas på ett hållbart sätt. Dessutom måste åtgärder vidtas för att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.

En avgörande faktor för att resurserna till välfärdstjänsterna skall öka är att antalet arbetade timmar i det privata näringslivet ökar, eftersom det ökar skattebasen och skatteintäkterna. Reformer som ökar arbetsutbudet och varaktigt minskar arbetslösheten är därför helt centrala, vid sidan av sunda offentliga finanser, för att klara den långsiktiga finansieringen av välfärdstjänsterna.

Klimatförändringar

En av de största utmaningarna världen står inför är att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Frågan om växthusgasutsläpp och klimatförändringar har aktualiserats allt mer.

I februari i år presenterade en arbetsgrupp under FN:s vetenskapliga panel för klimat- förändringarTF1FT en rapport om klimatför- ändringarnas orsaker och uppskattningar av framtida förändringar.T EnligtT arbetsgruppen har temperaturen globalt ökat med i genomsnitt 0,74 grader Celsius det senaste seklet. Det är sannolikt att det är människan som orsakat den största delen av uppvärmningen genom förbränning av fossila bränslen, utsläpp från

1T T IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change),www.ipcc-

wg2.org/index.html

24

jordbruk och förändrad markanvändning (avskogning). Med stor sannolikhet kommer uppvärmningen under 2000-talet att vara större än under 1900-talet. En fortsatt uppvärmning leder till issmältning och stigande havsnivå. Det är enligt rapporten mycket sannolikt att värmeböljor, kraftiga regn och snöfattiga vintrar blir vanligare i ett varmare klimat. Upp- värmningen är inte jämnt fördelad, utan är betydligt större på norra halvklotet än på det södra. Samtidigt tyder mycket på att människor i fattiga länder kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. I början av april presen- terades ytterligare en rapport som beskriver och bekräftar det uppdaterade kunskapsläget om klimatförändringens effekter, möjligheter till anpassning, sårbarhet, hållbar utveckling och utsläppsminskningar.

I den s.k. Sternrapporten från 2006 beskrivs de ekonomiska konsekvenserna av klimat- förändringar. Av rapporten framgår att de samhällsekonomiska kostnaderna blir betydande om utsläppen tillåts fortsätta att öka, men också att ett tidigt agerande och ett val av effektiva åtgärder gör att problemen kan motverkas till förhållandevis begränsade kostnader.TF1FT

Regeringen vill understryka att den utveckling som beskrivs i rapporterna inte går att bortse från. Även om åtgärder vidtagits krävs ytterligare insatser för att hindra en skadlig uppvärmning. Det är viktigt att fler länder och regioner fås att delta i de internationella ansträngningarna för utsläppsbegränsningar och utsläppsreduktioner. Klimatfrågan kommer att vara en realitet för utformningen av politiken under en lång tid inom ett flertal områden.

1.5.3Utanförskapet

Sverige har i dag ett stort utanförskap och det krävs särskilda insatser för att minska detta. Att varaktigt öka sysselsättningen är därför regeringens mest prioriterade fråga. Utanför- skapet är både ett stort problem på kort sikt och av stor betydelse för möjligheterna att finansiera de offentliga välfärdssystemen på lång sikt. Ett ökat arbetsutbud och en bättre fungerande

PROP. 2006/07:100

matchning på arbetsmarknaden är också av stor vikt för att underlätta anpassningen till den fortsatta strukturomvandling som följer av en pågående internationalisering av ekonomin. Stora regionala skillnader i sysselsättningsgrad och hur stor andel av befolkningen som försörjs genom olika ersättningssystem tyder på betydande svagheter i denna anpassnings- förmåga.

Sverige har under de senaste åren upplevt en stark tillväxt i ekonomin, men sysselsättningen utvecklades länge svagt och många har hamnat utanför. Trots att sysselsättningen ökat starkt under senare tid är det alltför få människor som arbetar. I dag får över en miljon svenskar sin försörjning genom olika ersättningssystem. I början av 1970-talet var antalet personer som var beroende av olika ersättningssystem runt en halv miljon. Det har skett en varaktig ökning av bidragsberoendet. Sett över åren har det skett betydande förskjutningar mellan olika ersätt- ningssystem. Under de senaste åren har sjukskrivning och arbetslöshet minskat, medan sjuk- eller aktivitetsersättning och deltagande i arbetsmarknadsåtgärder ökat. Regeringens politik har bidragit till att sysselsättningen ökar och arbetslösheten nu minskar. Utanförskapet är emellertid alltjämt mycket omfattande. Samtidigt förefaller arbetsmarknaden fungera sämre än väntat. Trots att över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden föreligger det nu tydliga tendenser på arbetskraftsbrist. Stigande resursutnyttjande, en något högre löneökningstakt och rekryterings- problem i vissa sektorer tyder på att arbets- marknaden fungerar något sämre än vad som antagits. Det kan också vara en indikation att vägarna tillbaka till arbetsmarknaden för dem som är långtidssjukskrivna och förtids- pensionerade inte fungerar tillräckligt väl. Mot denna bakgrund kommer regeringen i budgetpropositionen för 2008 att återkomma med ytterligare förslag. Det finns skäl att i det sammanhanget överväga olika förslag som underlättar återgången till arbetsmarknaden inte minst för de som är långtidssjukskrivna och förtidspensionerade.

1T T Stern, ”Review on the economics of climate change”, www.hm-

treasury.gov.uk

25

PROP. 2006/07:100

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diagram 1.5 Helårsekvivalenter i tusental i olika

 

 

 

 

ersättningssystem 1970-2006

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tusental

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 400

 

Ekonomiskt bistånd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Arbetsmarknadsåtgärder

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 200

 

Arbetslöshet

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sjuk- och aktivitetsersättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 000

 

Sjukpenning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

800

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

600

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

400

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

200

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

70

72

74

76

78

80

82

84

86

88

90

92

94

96

98

00

02

04

06

Källa: SCB, Försäkringskassan, AMS, Socialförsäkringsutredningen

 

 

 

 

 

 

 

 

En spegelbild av det ökande bidragsberoendet är utvecklingen av den reguljära sysselsättningen. Som framgår av diagram 1.6 sjönk syssel- sättningsgraden kraftigt i början av 1990-talet. Även om sysselsättningsgraden stigit något sedan dess är den fortfarande lägre än de nivåer som rådde före krisen i början på 1990-talet, både bland män och kvinnor.

Diagram 1.6 Reguljär Sysselsättningsgrad för befolkningen 20 – 64 år, 1976–2006

Procent av befolkningen(20–64 år)

95

 

 

 

 

 

 

90

 

 

 

 

 

 

85

 

 

 

 

 

 

80

 

 

 

 

 

 

75

 

 

 

 

 

 

70

 

 

 

 

 

 

 

 

Totalt

 

Män

Kvinnor

 

65

 

 

 

 

 

 

1976

1981

1986

1991

1996

2001

2006*

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)

Anm. Sifforna för 2005 och 2006 är ej helt jämförbara med tidigare pga ändringar i statistiken.

Utrikes födda

Situationen på arbetsmarknaden är särskilt bekymmersam för utrikes födda. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är lägre, långtidsarbetslösheten högre och andelen tidsbegränsade anställningar större bland utrikes födda än bland personer födda i Sverige. Skillnaderna är dock stora mellan olika grupper av invandrare beroende på t.ex. ursprungsland, utbildningsnivå och tidigare erfarenheter.

Ställningen på arbetsmarknaden är också beroende av hur länge man bott i Sverige. Sysselsättningsgraden är lägst för nyanlända invandrare och ökar med vistelsetiden (se

diagram 1.7). Dock når sysselsättningsgraden inte samma nivå som för inrikes födda ens efter lång tid i Sverige. Möjligheterna för nyanlända flyktingar att få arbete har varit begränsade. De nyanlända flyktingarna och deras anhöriga har en särskilt utsatt position på arbetsmarknaden. Ett år efter att flyktingarna mottagits i en kommun är cirka 6 procent av kvinnorna och 14 procent av männen sysselsatta. Två år efter mottagandet är 12 procent av kvinnorna och 25 procent av männen sysselsatta.

Diagram 1.7 Sysselsättningsgrad efter vistelsetid i Sverige,

2005

 

 

 

 

Procent

 

 

 

 

90

 

 

 

 

80

Män

Kvinnor

 

 

70

 

 

 

 

60

 

 

 

 

50

 

 

 

 

40

 

 

 

 

30

 

 

 

 

20

 

 

 

 

10

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

0-4 år

5-9 år

10-19 år

minst 20 år

Inrikes födda

 

Utrikes födda

 

Källa: Ds 2007:4

 

 

 

 

Till följd av bland annat situationen i Irak har antalet asylsökande ökat kraftigt under senare tid. Förra året översteg antalet asylsökande 24 000 personer vilket motsvarar en 40- procentig ökning jämfört med 2005. I år förväntas antalet stiga kraftigt, till 38 000. År 2008 beräknas 35 000 personer söka asyl i Sverige och 2009 omkring 30 000.

Det ökade inflödet av asylsökande ställer stora krav både på en ökad kapacitet i Migrations- verkets prövnings- och mottagningssystem och på kommunernas kapacitet att ta emot personer med uppehållstillstånd. På sikt innebär den ökade invandringen förändrade förutsättningar inom främst integrationspolitiken, bostads- politiken, arbetsmarknadspolitiken och utbild- ningspolitiken.

Samtidigt innebär den ökande invandringen att antalet personer i arbetsför ålder ökar, vilket skapar förutsättningar för ett ökat arbetsutbud. Det stora utanförskapet bland de utrikes födda som redan befinner sig i Sverige visar att politiken tidigare misslyckats med att skapa goda förutsättningar till arbete för invandrare. När nu invandringen åter ökar är det därför centralt att

26

det skapas förutsättningar för de nyanlända att snabbt kunna komma in på arbetsmarknaden. Det är en gemensam uppgift för kommunerna och staten. Om detta klaras underlättas integra- tionen och risken för ett ökat utanförskap minskar.

Ungdomar

En annan grupp som har haft en svag utveckling på arbetsmarknaden är ungdomarna (se diagram 1.8).

Etableringsåldern, dvs. den ålder där 75 procent av en åldersgrupp har jobb, har ökat påtagligt, från 21 år under åren 1988–90 till 27 år 2004. Konsekvenserna av att det tar allt längre tid att etablera sig på arbetsmarknaden är negativa för såväl den enskilde – vars livsinkomst och framtida pension minskar – som för samhället som helhet. Bland annat blir utbudet av arbetskraft lägre, vilket innebär en svagare grund för finansieringen av välfärdstjänsterna.

Diagram 1.8 Öppen arbetslöshet bland ungdomar jämfört med övriga 1976–2006

Procent av arbetskraften

20

 

 

 

 

 

 

18

 

Ungdomar 16-24

 

 

 

 

16

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14

 

Övriga 25-64 år

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12

 

 

 

 

 

 

10

 

 

 

 

 

 

8

 

 

 

 

 

 

6

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

0

 

 

 

 

 

 

1976

1981

1986

1991

1996

2001

2006*

Källa: Statistiska centralbyrån (AKU)

Anm. Sifforna för 2005 och 2006 är ej helt jämförbara med tidigare pga ändringar i statistiken.

Bland de studerande finns ett stort antal personer som är latent arbetssökande, dvs. studerande som aktivt söker arbete och skulle kunnat ta arbete. Dessa ingår i EU:s definition av EU:s arbetslöshet. Enligt detta mått har Sverige en hög öppen ungdomsarbetslöshet vid en internationell jämförelse (se diagram 1.9).

PROP. 2006/07:100

Diagram 1.9 Ungdomsarbetslöshet i EU-länderna 2006 (15–24 år)

Procent av arbetskraften

35,0

30,0

25,0

20,0

15,0

10,0

5,0

0,0

Polen Slovakien

Grekland

Frankrike Rumänien

Italien

Sverige Belgien

Bulgarien Ungern

Finland

Spanien Tjeckien

Malta

Portugal Luxemburg

Tyskland

Storbritannien Slovenien

Lettland Estland

Cypern

Litauen Irland

Österrike

Danmark Nederländerna

Anm. I statistiken betraktas heltidsstuderande som sökt arbete som arbetslösa. Källa: Eurostat

Utanförskapets orsaker

En av förklaringarna till att utanförskapet inte sjunkit tillbaka till de nivåer som rådde före 1990-talskrisen är att svårigheterna att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden ökar ju längre tid en person inte arbetat. Sannolikheten att en individ skall hitta ett arbete minskar med tiden som arbetslös. Det kan bero på att individens kompetens avtar eller att motivationen att hitta ett arbete minskar med tiden. Det verkar också vara så att arbetsgivare är mindre benägna att anställa personer som varit arbetslösa under en längre tid, även om de har goda kvalifikationer för jobbet.

Utanförskapets omfattning hänger också samman med lönestrukturen och hur flexibel denna är. Om lönestrukturen inte är tillräckligt flexibel kommer arbetsmarknaden att känne- tecknas av en för hög efterfrågan i förhållande till utbudet på vissa delar av arbetsmarknaden, medan efterfrågan är för låg i förhållande till utbudet på andra delar. Detta innebär att det samtidigt kan råda både brist på vissa typer av arbetskraft och ett stort utanförskap på arbetsmarknaden. En struktur som innebär att lönekostnaden för personer med låga kvalifikationer är förhållandevis hög, betyder samtidigt att arbetslöshetsrisken för dessa personer är högre. Det innebär också att personer med relativt låga kvalifikationer eller personer som tappat kompetens genom ett långt utanförskap får svårt att hitta jobb.

Även arbetslöshets- och socialförsäkringens utformning liksom skattesystemets utformning har stor betydelse för utanförskapet. Likaså har finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen betydelse för arbetslöshet och lönestruktur. En skattefinansierad arbetslöshetsförsäkring som är

27

PROP. 2006/07:100

frikopplad från den framförhandlade löne- strukturen riskerar att innebära att kostnaderna för utanförskapet inte i tillräcklig grad beaktas bland annat i löneförhandlingar.

Ytterligare en förklaring till utanförskapets kvardröjande höga nivå är att ett strikt anställningsskydd missgynnar dem som står utanför arbetsmarknaden och gynnar dem med en stark position. Anställningsskyddet har där- igenom en omfördelande effekt på arbets- lösheten. Däremot finns det inte entydiga belägg för att lagen om anställningsskydd skulle ha någon tydlig effekt på den genomsnittliga nivån på arbetslösheten. För att underlätta att anställningar sker har regeringen nyligen överlämnat en proposition (prop. 2006/07:111) med förslag som innebär att det blir möjligt med allmän visstidsanställning under sammanlagt högst två år under en femårsperiod. Goda möjligheter att anställa för en begränsad tid ökar arbetsgivarens flexibilitet vid anställnings- tillfället. Förändringarna kommer att förbättra möjligheterna till anställning för grupper som möter höga trösklar på arbetsmarknaden såsom ungdomar och utrikes födda.

Det är också de faktorer som nämnts som förklarar utanförskapet för ungdomar och utrikes födda. Det handlar bland annat om att kostnaderna för att anställa i alltför liten utsträckning tar hänsyn till dessa gruppers sysselsättningsproblem och som försvårar för dem att få fäste på arbetsmarknaden.

För ungdomar kan en del av utanförskapet också förklaras av utformningen av utbildnings- systemet, som bidragit till att studietiderna förlängts och bristande matchning mellan ungdomarnas utbildningsval och arbetsgivarnas efterfrågan på kompetens. Vissa misslyckanden i den tidigare integrationspolitiken har bidragit till att öka utanförskapet bland utrikes födda.

I de följande två avsnitten beskrivs regering- ens politik för att minska utanförskapet på arbetsmarknaden och lägga grunden för en varaktigt hög sysselsättning och god tillväxt.

1.6En politik för att göra det mer lönsamt att arbeta och anställa

Regeringens politik för varaktigt högre syssel- sättning och minskat utanförskap har en bred ansats och en långsiktig inriktning. Ekonomins

olika delar hänger samman och reformer på ett område får större genomslag om det samtidigt genomförs reformer inom andra områden. En framgångsrik jobbpolitik handlar således inte om enskilda åtgärder utan om flera åtgärder på flera olika områden samtidigt.

Regeringens jobbpolitik är därför inriktad på åtgärder som stimulerar såväl utbudet som efterfrågan på arbetskraft och som varaktigt minskar arbetslösheten bland annat genom en bättre matchning på arbetsmarknaden. För vissa särskilt utsatta grupper, framför allt ungdomar och utrikes födda, anser dock regeringen att generella åtgärder inte är tillräckliga.

1.6.1Åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta och anställa

Åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta

Regeringens skattepolitik är bland annat inriktad på att det skall bli mer lönsamt att arbeta. Sedan årsskiftet finns därför ett jobbskatteavdrag. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud från dem som redan har ett arbete. För äldre personer ges ett förhöjt avdrag.

Regeringen anser det angeläget och gör bedömningen att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008. Frågan kommer att beredas i Regeringskansliet under våren 2007. Förut- sättningen för ett genomförande är dock att de offentliga finanserna kommer att vara fortsatt goda och att finansieringen kan säkras. Därefter kan det också bli aktuellt med tillkommande inkomstskattesänkningar för låg- och medelin- komsttagare.

Utformningen av arbetslöshetsförsäkringen påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetslöshetsförsäkringen skall vara en omställningsförsäkring. En hög ersättningsnivå för en kortare tid av arbetslöshet kan verka som ett smörjmedel för en ökad flexibilitet på arbetsmarknaden. Blir arbetslösheten långvarig kan dock en alltför hög ersättningsnivå leda till att omställningen fördröjs och därmed riskera att leda till ett mer varaktigt utanförskap.

Sedan regeringens tillträde har en rad förändringar genomförts i arbetslöshets- försäkringen. Arbetsvillkoret har skärpts, studerandevillkoret har tagits bort och den överhoppningsbara tiden har begränsats. Vidare

28

har egenfinansieringen i arbetslöshetsför- säkringen ökat.

För att ytterligare tydliggöra arbetslöshetsför- säkringens roll som en omställningsförsäkring har regeringen nyligen i en proposition (prop. 2006/07:89) föreslagit förändringar i arbetslös- hetsförsäkringen. Förslagen avses träda i kraft den 2 juli 2007.

Enligt förslagen tas den generella rätten att begränsa arbetssökandet till det egna yrkes- området och närområdet under de första 100 dagarna bort. En arbetssökande bör vara beredd att ta lämpligt arbete vilket innebär att skälig hänsyn tas till den sökandes förutsättningar för arbetet och andra personliga förhållanden. Regeringen har också föreslagit att kraven på aktivt sökande förtydligas. Den som inte kan visa att vederbörande aktivt sökt arbeten riskerar att få sin ersättning indragen under en eller flera ersättningsdagar. Beslutsprocessen för indrag- ning av ersättning inom arbetsförmedlingarna skall också förtydligats för att säkra en enhetlig och rättssäker regeltillämpning i hela Sverige

Vidare har regeringen föreslagit att dagens möjlighet till förlängning av ersättningsperioden tas bort. Arbetslöshetsersättning lämnas under längst 300 dagar, eller 450 dagar för föräldrar till barn under 18 år. Därefter bör de som inte fått ett arbete anvisas till den nya jobb- och utvecklingsgaranti som avses träda i kraft den 2 juli 2007.

Regeringen har också föreslagit att ersätt- ningsdagar med aktivitetsstöd räknas samman med dagar med arbetslöshetsersättning. Det innebär att systemen för arbetslöshetsförsäkring och aktivitetsstöd görs så lika som möjligt.

De förändringar i finansieringen av arbets- löshetsförsäkringen som infördes 2007 för- bättrade incitamenten till återhållsamhet i lönebildningen. Regeringen avser att stärka dessa incitament ytterligare. Finansieringen av arbetslöshetsförsäkringen kommer därför att till budgetpropositionen för 2008 ses över i syfte att skapa en tydligare teknisk koppling mellan avgifter och kostnader för arbetslöshet i respektive arbetslöshetskassa. Avsikten med förändringen är inte att höja det samlade avgiftsuttaget. En ny utformning av avgifterna måste också beakta det kommande obligatoriet. Regeringen avser också att se över de förhöjda avgifterna i arbetslöshetskassan för de lång- tidssjukskrivna och göra de justeringar som är

PROP. 2006/07:100

motiverade. Ambitionen är att återkomma i budgetpropositionen för 2008.

Regeringen anser att arbetslöshetsför- säkringen bör göras om till en obligatorisk försäkring. En särskild utredare kommer att få i uppgift att föreslå hur den nuvarande arbets- löshetsförsäkringen skall omformas till en obligatorisk inkomstrelaterad försäkring.

En strategi för minskad sjukfrånvaro

Många sjukfrånvarande som har sjukpenning eller sjukersättning har en kombination av olika arbetslivsrelaterade problem och hälsoproblem. De har dock i många fall kvar en viss arbetsförmåga som kan och bör komma till användning.

Det är regeringens uppfattning att det behövs en genomgripande förändring av det sätt på vilket många personer med arbetslivsrelaterade problem och hälsoproblem får hjälp att komma tillbaka i arbete. Även förhållningssättet hos övriga aktörer behöver förändras, t.ex. hos hälso- och sjukvården samt socialförsäkringsadmi- nistrationen. Inriktningen på regeringens förändringsarbete är att förbättra sjukskriv- ningsprocessen. Därigenom ersätts den nuva- rande problematiska hanteringen med en ökad tydlighet och medvetenhet samt ett ökat kvalitetstänkande. Sjukförsäkringen skall där- igenom bli mer förutsägbar. Med dessa förändringar ökar förutsättningarna för att den inte skall överutnyttjas eller användas för andra syften än den ursprungligen varit avsedd för.

När sysselsättningen nu åter ökar är det särskilt viktigt att ta till vara även den arbetsförmåga som många sjukfrånvarande har kvar. Syftet med regeringens politik är att sjukfrånvaron skall sänkas till en varaktigt låg nivå.

Den försäkrades egna resurser och arbets- förmåga skall uppmärksammas ytterligare och skall även vara en utgångspunkt för den fortsatta bedömningen av den försäkrades ärende. Därigenom ökar möjligheterna för socialför- säkringsadministrationen att redan från början kunna göra en korrekt bedömning av ärendet. Detta leder även till att överutnyttjandet i sjukförsäkringen kan minska.

Längden på sjukfallen skall över lag minskas betydligt. De nationella försäkringsmedicinska riktlinjer som införs förbättrar möjligheterna att kunna göra detta. Det gäller bland annat att undvika de negativa följderna av långa sjuk-

29

PROP. 2006/07:100

skrivningar. Dessa för med sig att den arbetsförmåga som i många fall finns inlednings- vis efter hand avtar eller upphör helt.

Det pågår redan ett arbete som syftar till att förverkliga regeringens strategi att minska sjukfrånvaron. Som nämnts ovan utvecklas för närvarande nationella försäkringsmedicinska riktlinjer. Dessa skall vara vägledande vid den bedömning av den försäkrades arbetsförmåga som görs såväl inom hälso- och sjukvården som hos Försäkringskassan. Det finns ett system med ekonomiska drivkrafter för hälso- och sjukvården att minska sjukfrånvaron. Detta system har anpassats för att ytterligare stärka drivkrafterna. Regeringen avser också att inom kort presentera ett förslag som innebär att en arbetsgivare skall ha möjlighet att begära ett läkarintyg som avser förhållanden redan från och med den första sjukdagen i en sjuklöneperiod. Regeringen har även tillsatt en utredning med uppdrag att lämna förslag till en från Försäkringskassan skild tillsynsfunktion för socialförsäkringsadministrationen.

Dessutom skall överutnyttjandet av sjuk- försäkringen motverkas, liksom olika former av bidragsbrott. Arbetslinjen skall stödjas genom en ändrad utformning av regelsystemet.

Sjuk- eller aktivitetsersättning

I dag uppbär cirka 555 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning. Kostnaden för dessa ersätt- ningar fram till ålderspensioneringen har beräknats till cirka 700 miljarder kronor, dvs. nära en fjärdedel av Sveriges BNP. Detta belopp har ökat kraftigt de senaste tio åren. Detta beror dels på att antalet nya personer med sjuk- eller aktivitetsersättning har ökat kraftigt, dels på att den förväntade tid som personerna är kvar i systemet har blivit längre. Det är i växande grad yngre och medelålders personer som har beviljats ersättning. Det är angeläget att ta till vara den arbetsförmåga som många av dessa personer har kvar. Drivkrafterna för återgång i arbete skall också öka. Därigenom kommer den framtida kostnaden för ersättningarna till denna grupp av personer att minska.

Som ett led i arbetet med att stärka drivkrafterna till återgång i arbete föreslår regeringen i denna proposition att viktningen av arbetsinkomster vid beräkning av bostadstillägg till personer med sjuk- eller aktivitetsersättning sänks från 80 procent till 50 procent. Detta förbättrar denna grupps ekonomiska förutsätt-

ningar och minskar marginaleffekterna så att det lönar sig bättre att arbeta.

Åtgärder som gör det billigare att anställa

För att öka efterfrågan på arbetskraft har regeringen genomfört ett antal åtgärder som gör det billigare att anställa.

För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på arbetsinkomster och inkomster av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Regeringen går nu vidare och föreslår att den särskilda löneskatten avskaffas den 1 januari 2008 även för personer som inte omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. personer som är födda före 1938.

Från den 1 januari i år finns nystartsjobb som ökar möjligheterna för dem som under mer än ett år inte arbetat att få jobb. Nystartsjobben innebär en skattelättnad motsvarande full arbetsgivaravgift för personer som under en lång tid varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknads- politiska program, haft skyddat arbete på Samhall eller haft sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning. De gäller också asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och deras anhöriga tre år efter det att uppe- hållstillstånd beviljats. Nystartsjobben ökar och omfattade vecka 14 närmare 4 800 personer.

Regeringen har nyligen presenterat ett förslag om skattereduktion för köp av hushållstjänster som skall träda i kraft den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:94). Detta kommer att förenkla livspusslet för många, samt öka utbudet av arbetskraft och sysselsättning. Svartarbetet kommer att minska och anställningstryggheten öka.

Efterfrågan på arbetskraft i vissa tjänste- sektorer där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den, eller där svartarbetet är frekvent, kan stimuleras genom sänkta socialavgifter. Ett arbete pågår med att ta fram ett förslag om sänkt skatt på vissa tjänster. Förslaget förväntas kunna skickas ut på remiss före sommaren 2007. Regeringens ambition är förslaget skall kunna träda i kraft den 1 januari 2008.

30

1.6.2Integrationspaket

Närmare 1,2 miljoner människor av Sveriges befolkning är födda utomlands och de kom- mande åren förväntas ett ökat mottagande av flyktingar. Arbetsmarknadssituationen för utrikes födda har länge varit betydligt sämre än för personer födda i Sverige. Det finns flera skäl till detta.

Kraven för anställning har ökat. Bristande kunskaper i svenska och svårigheter att överföra kunskaper, såväl formella som informella, från ett land till ett annat land kan göra det svårt för utrikes födda att få en anställning.

Informella nätverk är en viktig faktor för att hitta ett arbete. Utrikes födda saknar av naturliga skäl ofta den typ av informella nätverk som förbättrar möjligheterna att få arbete.

Många arbetsgivare känner osäkerhet inför att anställa. Höga arbetskraftskostnader och en relativt strikt arbetsrätt bidrar till osäkerheten genom att öka de kostnader som är förknippade med ett felaktigt anställningsbeslut. Samtidigt medför höga skatter i kombination med inkomstberoende bidrag att incitamenten för att arbeta försvagas.

Det finns också indikationer på förekomsten av diskriminering.

Regeringens jobbpolitik är viktig för att förbättra arbetsmarknadssituationen för utrikes födda. Genom nystartsjobben minskar arbets- givarens kostnader för att anställa vilket är viktigt inte minst för utrikes födda. Dessutom gäller att asylsökande, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga kan få nystartsjobb från den dag de får uppehållstillstånd och under tre år framåt. Omkring en tredjedel av de som hittills fått ett nystartsjobb är födda utomlands.

Jobbskatteavdraget, liksom nedtrappningen i arbetslöshetsersättningen, gör det mer lönsamt att arbeta eller att öka sin arbetstid. Införandet av jobb- och utvecklingsgarantin (se avsnitt 1.6.4) stärker också incitamenten till arbete och vidareutbildning.

Även om dessa generella åtgärder bidrar till att förbättra situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, anser regeringen att det behövs ytterligare åtgärder. Regeringen föreslår därför ett integrationspaket som ytterligare förbättrar möjligheterna på arbetsmarknaden för utrikes födda under den första tiden i Sverige.

Därutöver avser regeringen också att mot- verka diskriminering genom att föreslå en

PROP. 2006/07:100

starkare och samlad diskrimineringslagstiftning och bilda en gemensam ombudsmannamyndig- het.

Förslagen i regeringens integrationspaket

Insatser bör genomföras tidigt och i så stor utsträckning som möjligt parallellt. Nyanlända invandrare bör erbjudas individuellt anpassad språkutbildning samtidigt som yrkeskunskaper och utbildningsbakgrund valideras, dokumen- teras och vid behov kompletteras. Arbets- marknaden skall vara öppen även för dem som inte har genomgått språkutbildning.

Genom att stimulera att flyktingar och deras anhöriga bosätter sig i regioner där arbets- marknaden är god skapas goda förutsättningar för integration på arbetsmarknaden och för att dessa människors kompetens tas tillvara. I och med Integrationsverkets avveckling från och med 1 juli i år flyttas ansvaret för förhandlingar om kommunplatser över till länsstyrelserna i syfte att stärka det regionala samarbetet. Strävan skall vara att i första hand träffa överens- kommelser med kommuner som uppfyller villkoret om en god arbetsmarknad inom pendlingsavstånd. Ersättningen till kommunerna och individerna bör också vara utformad så att den skapar ekonomiska incitament att påskynda och öka inträdet på arbetsmarknaden. Målet att så fort som möjligt klara sin egen försörjning är centralt. Arbetslinjen skall gälla för nyanlända.

För att de nyanländas etablering på arbets- marknaden skall förbättras är en bättre samverkan mellan samhällets olika aktörer nödvändig. Regeringen avser att genomföra en satsning för att främja den regionala och lokala samverkan.

I integrationspaketet ingår följande åtgärder:

Instegsjobb införs och är en subventionerad anställning inom privat eller offentlig sektor. Anställningen är kopplad till deltagande i svenska för invandrare (sfi) eller uppnådda resultat inom denna och skall innehålla tydliga handledande inslag. Instegsjobben är riktade till asylsökande som har fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga under de första 18 månaderna efter uppehållstillstånd. Löne- subventionen uppgår till 50 procent av lönekostnaden i offentlig sektor och 75 procent för privata arbetsgivare och offentliga arbetsgivare som bedriver affärs- verksamhet.

31

PROP. 2006/07:100

De insatser som regeringen tidigare startat kommer att intensifieras för att öka nyföretagandet också bland människor med invandrarbakgrund. Det gäller bland annat förbättrad rådgivning och aktiv coachning.

För att säkerställa att nyanlända invandrare erbjuds en bedömning av tidigare yrkes- erfarenheter sker en förstärkning av arbets- förmedlingens resurser för yrkesbedömning. Dessutom ges Valideringsdelegationen i uppdrag att initiera och leda en geografiskt begränsad pilotverksamhet för att validera 1 000 personers utländska yrkeskompetens enligt branschmodeller framtagna i samarbete med branschorganisationer.

En fortsatt satsning på kompletterande utbildning för högskoleutbildade jurister, lärare och personer med högre praktisk förvaltningsutbildning genomförs. En ny kompletterande utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal från tredje land införs.

Den treåriga satsningen på kompetens- utvecklingen av lärare i svenska för in- vandrare utvidgas för att också i större utsträckning kompensera kommunerna för de vikariekostnader som uppstår i samband med fortbildningen av lärare. Dessutom skall inspektionen av sfi intensifieras för att säkerställa att ambitionerna för kvalitet och resultat uppnås.

För att underlätta mottagandet av flyktingar i kommuner i regioner med god arbets- marknad och skapa tydliga ekonomiska incitament som påskyndar etableringen av flyktingar på arbetsmarknaden, får kom- munerna en extra ersättning som delvis är prestationsbaserad. Den extra ersättningen utgår till kommuner som under 2007 träffar en treårig överenskommelse om flykting-

mottagande. Den extra ersättningen innebär att kommunerna får 10 000 kronor per person som de tar emot och ytterligare 20 000 kronor för varje vuxen person i åldern 18–64 år som under det första året efter uppehållstillstånd har blivit godkänd i sfi, fått praktik eller arbete under en viss tid. Regeringen avser också att undersöka möjligheterna att finna former för att stärka individens incitament att snabba på inträdet på arbetsmarknaden. En möjlighet kan vara att skapa en stimulansersättning till individen, t.ex. i form av en bonus till

individer som klarar godkänd nivå i sfi eller erhåller arbete inom en viss tid efter att uppehållstillstånd erhållits. Formen för denna stimulansersättning kommer att beredas inom Regeringskansliet med mål- sättningen att den skall kunna träda i kraft under 2008.

En särskild utredare får i uppdrag att lämna förslag på hur ansvar och finansiering av flyktingmottagande och insatser för ny- anlända kan utformas så att de sammantaget stärker kommunernas, statliga myndigheters och andra aktörers incitament att verka för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden för den nyanlände samt stärker individens incitament till egen försörjning.

Regeringen avser att inleda en försöks- verksamhet med så kallade nystartscentrum i ett antal kommun- och stadsdelar där utanförskapet är särskilt stort. Försöket syftar till att finna en samverkansform där olika aktörer samlas under ett och samma tak, i syfte att underlätta för den enskilde att få snabb och välriktad hjälp och stöd att etablera sig i Sverige och på arbets- marknaden. Genom att samla privata, offentliga och ideella aktörer på ett och samma ställe kan den enskilde snabbare och enklare få hjälp med t.ex. utbildning, jobbmatchning, starta-eget-stöd eller hälso- vård. Formen för denna samordning kom- mer att beredas inom Regeringskansliet med inriktningen att verksamheten skall kunna träda i kraft under 2008.

Den försöksverksamhet för vissa nyanlända invandrare, som från och med den 1 juli 2006 till och med den 1 juli 2008 pågår i vissa kommuner i Stockholms, Skåne och Kronobergs län fortsätter.

Regeringen avsatt 100 miljoner kronor till hyresgarantier för grupper som har en svag ställning på bostadsmarknaden.

1.6.3Ungdomsarbetslöshetspaket

Den höga arbetslösheten bland unga och den sena etableringen på arbetsmarknaden har flera orsaker. Arbetsgivarna kan uppleva osäkerhet kring ungdomarnas kompetens eftersom de ofta har begränsad arbetslivserfarenhet. Detta i kombination med anställningskostnader som i

32

alltför liten utsträckning tar hänsyn till ungdomarnas sysselsättningsproblem, försvårar för ungdomarna att få fäste på arbetsmarknaden. Samtidigt medför höga skatter på arbets- inkomster i kombination med inkomstberoende bidrag att incitamenten för ungdomarna att arbeta försvagas. Utbildningspolitikens utform- ning leder till att många ungdomar lämnar gymnasieskolan med en kunskapsnivå som inte är gångbar på arbetsmarknaden. En dåligt fungerande arbetsmarknad för unga bidrar till att ungdomar stannar länge i utbildning.

Regeringens generella åtgärder för att göra det mer lönsamt att arbeta och anställa bidrar till att komma tillrätta med en del av dessa problem. Regeringen har bland annat nyligen föreslagit förändringar av reglerna för tidsbegränsade anställningar som kommer att förbättra möjlig- heterna för ungdomar att komma in på arbets- marknaden.

För att ytterligare underlätta för unga på arbetsmarknaden föreslår regeringen ett reform- paket mot ungdomsarbetslöshet.

Ökad efterfrågan på ungas arbetskraft

I regeringens paket mot ungdomsarbetslöshet ingår följande åtgärder som syftar till att minska osäkerheten vid anställning av unga:

Regeringen har i en proposition föreslagit att det från den 1 juli i år införs lägre arbets- givaravgifter och allmän löneavgift för unga (prop. 2006/07:84). Enligt förslaget kommer avgifterna, med undantag för ålderspensions- avgiften, att halveras för ungdomar som vid årets ingång fyllt 18 men inte 25 år. En motsvarande sänkning föreslås även för personer, t.ex. enskilda företagare, i samma ålder som betalar egenavgifter och allmän löneavgift. De avgifter som skall betalas får dock inte understiga ålderspensionsavgiften.

En satsning på lärlings- och yrkesutbildning kommer att föreslås. Försöksverksamhet med lärlingsutbildning kommer att genom- föras och innebär att viss ersättning samt handledarutbildning kan ges till arbetsgivare som tar emot elever inom gymnasieskolan. Vidare kommer försöksverksamheten med lärlingsutbildning inom vissa hantverksyrken att utvidgas och permanentas. Dessutom sker en permanentning av den tillfälliga ökningen med 2 000 platser inom kvalifi- cerad yrkesutbildning (KY).

PROP. 2006/07:100

Ökade incitament för unga till arbete eller utbildning

Regeringen avser att föreslå en jobbgaranti för unga som beräknas träda i kraft den 1 december 2007. Nuvarande ungdoms- program, kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin, avvecklas. Syftet med jobbgarantin för unga är att ge stöd och ökade incitament för arbetslösa ungdomar att få ett arbete eller att vidareutbilda sig inom det reguljära utbildningssystemet. Jobbgarantin inleds med en period av intensifierat stöd till, och uppföljning av, den arbetssökande. För de ungdomar som trots detta inte hittar ett arbete eller påbörjar en utbildning bör jobbgarantin även erbjuda förstärkta insatser, som kan vara praktik eller utbildning, som komplement till aktivt jobbsökande. Nivån på aktivitetsstödet bör trappas ned successivt i syfte att öka de ekonomiska incitamenten att söka arbete eller välja reguljära studier i takt med alltmer intensifierade insatser från arbetsför- medlingens sida. Ersättningen bör trappas av i snabbare takt än för äldre. För dem som har kvalificerat sig för arbetslöshets- ersättning sänks ersättningen efter 100 ersättningsdagar från 80 till 70 procent av den tidigare dagsförtjänsten. Efter ytterligare 100 ersättningsdagar sänks ersättningen till 65 procent. Denna ersättningsnivå består sedan under resterande tid i jobbgarantin. För föräldrar under 25 år som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning sänks ersätt- ningen först efter 200 ersättningsdagar från 80 till 70 procent av den tidigare dags- förtjänsten. Efter ytterligare 100 ersätt- ningsdagar sänks ersättningen till 65 procent. Generellt gäller att den lägsta ersättningen för de som kvalificerat sig för arbetslöshetsersättning är 320 kronor per dag.

Regeringen avser att stärka anknytningen till arbetsmarknaden för ungdomar som bor i hushåll som är beroende av försörjningsstöd genom en enhetlig regel för hur stor del av ferieinkomster som dessa ungdomar får behålla utan att det ekonomiska biståndet till familjen minskar.

33

PROP. 2006/07:100

1.6.4Bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik

Regeringen har sedan sitt tillträde genomfört ett antal åtgärder för att effektivisera arbets- marknadspolitiken och tydliggöra arbetslinjen. Antalet arbetsmarknadspolitiska program har reducerats och flera åtgärder har avskaffats. Prioriteringen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna skall vara tydligt inriktad på matchning mellan arbetssökande och lediga jobb, ökad konkurrens i förmedlings- verksamheten och förbättrad kontroll och enhetligare tillämpning av reglerna inom arbetslöshetsförsäkringen.

Jobb- och utvecklingsgaranti

Den nuvarande aktivitetsgarantin brister både i kvalitet och effektivitet och fyller inte sin tänkta funktion – att bryta rundgången mellan arbetsmarknadspolitiska program och öppen arbetslöshet. Regeringen föreslår därför att aktivitetsgarantin ersätts av en jobb- och utvecklingsgaranti för långtidsarbetslösa från den 2 juli i år. Ambitionen skall vara att få ut deltagarna på arbetsmarknaden så snart som möjligt. Därför bör programmet omfatta individuellt utformade åtgärder och ha en struktur som förstärker arbetslinjen. Jobb- och utvecklingsgarantin kommer att ställa höga aktivitetskrav på deltagaren och kommer därmed att bidra till att legitimiteten i skatte- och transfereringssystemen upprätthålls.

Jobb- och utvecklingsgarantin kommer att indelas i tre faser. Inledningsvis fokuseras på intensifierade jobbsökaraktiviteter med coach- ning. Jobbcoachning skall kunna upphandlas av andra än arbetsförmedlingen. I en andra fas kommer det att finnas tillgång till ett utbud av arbetsmarknadspolitiska program som inklu- derar arbetsträning, arbetspraktik, subven- tionerade anställningar och kompetenshöjande insatser. Arbetsmarknads-styrelsen (AMS) ges möjlighet att upphandla jobb i syfte att utreda arbetsförmåga eller arbetsträning. Den tredje och sista fasen innebär att alla deltagare, som efter 450 ersättningsdagar i jobb- och utvecklingsgarantin inte funnit något arbete, anvisas till en varaktig samhällsnyttig syssel- sättning motsvarande hela deltagarens arbets- utbud.

Deltagaren i jobb- och utvecklingsgarantin erhåller aktivitetsstöd. För den som har haft

arbetslöshetsersättning skall stödet motsvara 65 procent av den tidigare dagsförtjänsten. För den som har barn under 18 år och väljer att gå in i jobb- och utvecklingsgarantin under ersätt- ningsdagarna 301 till och med 450 skall ersättningen vara 70 procent av den tidigare dagsförjänsten. För den som inte har rätt till arbetslöshetsersättning skall stödet vara det lägsta aktivitetsstödet under längst 450 dagar.

Personer med funktionshinder är en grupp som har det svårt på arbetsmarknaden. Därför föreslår regeringen att den tillfälliga ökningen av antalet lönebidragsplatser 2006 och 2007 bibehålls 2008, samt att en ökning kan ske från 2009.

Nya Arbetsförmedlingen

Regeringen har nyligen i en proposition (prop. 2006/07:89) föreslagit att AMS och länsarbets- nämnderna avvecklas från den 1 januari 2008, då den nya sammanhållna myndigheten Arbets- förmedlingen bildas. Detta markerar att det är frågan om en ny myndighet med ökat fokus på arbetsförmedling samt matchning mellan lediga arbeten och arbetslösa. Regeringen förutsätter att enhetligheten och rättssäkerheten i tillämpningen av riktlinjer kommer att förbättras. Vidare förutsätter regeringen att sammanslagningen av dagens 21 myndigheter kommer att innebära en mer effektiv, flexibel och mindre kostsam organisation.

1.6.5Fördelningseffekter av regeringens politik

Regeringens politik syftar både till att det skall löna sig att arbeta och att fler skall ges möjlighet att försörja sig genom eget arbete.

För de allra flesta innebär regeringens politik att hushållen får behålla en större andel av inkomsterna än tidigare. Dessutom har de s.k. marginaleffekterna sjunkit. Marginaleffekten visar hur stor andel av ersättningen för en extra arbetsinsats som faller bort till följd av ökad skatt, ökade avgifter och minskade bidrag. Ju högre marginaleffekt, desto svagare blir individens utbyte av att öka sin arbetsinsats.

34

Diagram 1.10 Marginaleffekter vid ökat arbetsutbud 2007

Procent

50

 

 

 

45

Gamla regler

 

 

40

Nya regler

 

 

35

 

 

 

30

 

 

 

25

 

 

 

20

 

 

 

15

 

 

 

10

 

 

 

5

 

 

 

0

 

 

 

 

Kort Deltid

Lång deltid

Heltid

Källa: Finansdepartementet

 

 

PROP. 2006/07:100

Diagram 1.11 Ersättningsgrad vid arbetslöshet 2007

Andel av arbetskraften (anställda och arbetslösa) i procent

35,0

Gamla regler

30,0

 

 

 

 

 

 

 

 

Nya regler

 

 

 

 

 

25,0

 

 

 

 

 

 

 

20,0

 

 

 

 

 

 

 

15,0

 

 

 

 

 

 

 

10,0

 

 

 

 

 

 

 

5,0

 

 

 

 

 

 

 

0,0

 

 

 

 

 

 

 

0-19

20-39

40-59

60-69

70-79

80-89

90-99

100

 

 

Ersättningsgrad, procent

 

 

Källa: Finansdepartementet

Den största minskningen av marginaleffekten har skett för personer som arbetar deltid, allra mest för dem som arbetar kort deltid. Eftersom betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid, är sänkningen av marginaleffekten i genomsnitt större för kvinnor än för män. Jobbskatte- avdraget innebär att personer med låga inkomster får behålla en större del av en arbetsinkomstökning. Detta gör att grupper som arbetar relativt lite i dag, har fått en relativt stor minskning av marginaleffekten och det är därför särskilt lönsamt för dessa att arbeta mer.

Ersättningsgraden visar hur stor andel av den disponibla inkomsten, som hushållet får behålla när individen går från arbete till arbetslöshet eller sjukskrivning. Ju högre ersättningsgrad, desto mindre minskar den disponibla inkomsten och desto svagare blir individens ekonomiska driv- kraft till arbete. När ersättningsgraden är 100 procent är hushållets disponibla inkomst densamma när individen är arbetslös eller sjukskriven som när individen arbetar.T F1FT

Vid sjukdom eller arbetslöshet är ersättningen 80 procent av lönen upp till ett inkomsttak under den första tiden. Den faktiska kompensa- tionen avviker dock ofta från den nivån eftersom skatten minskar och inkomstberoende bidrag ökar när lönen minskar. För de med inkomster över taket blir kompensationen lägre eftersom inkomster över taket inte ger rätt till ersättning från de offentliga försäkringarna.

Störst effekt på ersättningsgraden vid arbets- löshet har jobbskatteavdraget som infördes i år. Totalt medför regeringens nya regler att den genomsnittliga ersättningsgraden 2007 minskar från 79 till 76 procent.

Andelen i arbetskraften med ersättningsgrader över 90 procent, dvs. den grupp som har de svagaste ekonomiska drivkrafterna att arbeta, har minskat mest (se diagram 1.11).TF2FT Efter att åtgärderna genomförts har nu fler personer ersättningsgrader i intervallet 70–79 procent, men även i intervallet 40–69 procent. Reger- ingens förslag har således gjort det mer lönsamt att gå från arbetslöshet till arbete.

Eftersom regeringens förslag syftar till att det skall bli mer lönsamt att arbeta, speglas denna inriktning också i de fördelningsmässiga kon- sekvenserna av förslagen. De största positiva effekterna på den ekonomiska standarden vid en statisk beräkning återfinns för personer som arbetar heltid, se diagram 1.12. Regeringens politik syftar till att fler skall gå från bidrag till arbete och därigenom öka sina inkomster.

1T T Beräkningsmetoden beskrivs utförligare i bilaga 14 till Långtidsutred- ningen 2003/2004 (SOU 2004:2), Vem tjänar på att arbeta?, sid. 32–38. De redovisade ersättningsgraderna avser endast de offentliga systemen. Privata och avtalade förmåner ingår inte. Ökade kostnader i form av resor, måltider etc. som följer av att arbeta har heller inte beaktats.

2T T I detta sammanhang definierat som anställda plus arbetslösa. Således

ingår inte t.ex. företagare eller sjuka.

35

PROP. 2006/07:100

Diagram 1.12 Fördelningseffekterna av regeringens politik 2007

Procentuell förändring av den ekonomiska standarden

3

 

 

2,5

 

 

2

 

 

1,5

 

 

1

 

 

0,5

 

 

0

 

 

Kort deltid

Lång deltid

Heltid

Källa: Finansdepartementet

 

 

Trots att de som arbetar heltid får störst inkomstökning vid en statisk beräkning, påverkas den totala inkomstspridningen mycket litet (se diagram 1.13). Beräkningarna avser fördelningseffekter 2007 av förslagen i budget- propositionen för 2007 och i denna ekonomiska vårproposition. År 2008 tillkommer effekter av begränsningen i pensionsavdraget samt av att den statliga fastighetsskatten ersätts med en låg kommunal avgift. På lite längre sikt, när de förbättrade drivkrafterna ger upphov till ökad sysselsättning, kan man förvänta sig en förbättrad välfärd och minskande inkomst- spridning, eftersom det blir färre personer som tvingas leva på bidrag och fler som har löne- inkomster.

Diagram 1.13 Ginikoefficienten 1991–2007

0,30

 

 

 

 

 

 

 

 

0,29

 

Nya regler

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,28

 

 

 

 

 

 

 

 

0,27

 

Gamla regler

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

0,26

 

 

 

 

 

 

 

 

0,25

 

 

 

 

 

 

 

 

0,24

 

 

 

 

 

 

 

 

0,23

 

 

 

 

 

 

 

 

0,22

 

 

 

 

 

 

 

 

0,21

 

 

 

 

 

 

 

 

0,20

 

 

 

 

 

 

 

 

1991

1993

1995

1997

1999

2001

2003

2005

2007

Källa: Finansdepartementet

 

 

 

 

 

 

1.6.6Ett mål för sysselsättningspolitiken

Regeringen ser som sin främsta uppgift att fler människor kommer närmare arbetsmarknaden och får riktiga jobb. Sysselsättningen skall öka

och utanförskapet minska. De tidigare målen för sysselsättningspolitiken har inte fungerat väl som styrinstrument för den ekonomiska politiken. Regeringen har därför sedan tidigare aviserat att det kommer att ske en översyn av målen för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken.

Målet att 80 procent av befolkningen skulle vara sysselsatta hade nackdelen att även personer som var långtidssjukskrivna räknades som sysselsatta. Målet att den öppna arbetslösheten skulle minska till 4 procent av arbetskraften hade nackdelen att det kunde uppnås genom höga volymer på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetslöshetsmålet beaktade inte heller om målet uppnåddes till priset av en stigande inflation och ekonomiska obalanser.

Tydligt formulerade mål gör det enklare att inrikta den ekonomiska politiken mot att uppnå full sysselsättning. Tydliga mål gör det också enklare för allmänheten att utvärdera om de åtgärder som vidtas verkligen bidrar till att målen nås.

Målen för sysselsättningspolitiken skall inte heller stå i konflikt med andra viktiga ekonomisk politiska mål, som t.ex. långsiktigt hållbara finanser.

Ett arbete pågår i Regeringskansliet som syftar till att ge underlag för översynen av målen för den ekonomiska politiken och syssel- sättningspolitiken och ta fram indikatorer på full sysselsättning.

Det är emellertid inte okomplicerat att formulera ett mål för sysselsättningspolitiken i termer av full sysselsättning. Full sysselsättning är inte ett begrepp som har en allmänt vedertagen betydelse. Under våren kommer en departementspromemoria att tas fram inom Regeringskansliet för att driva analysarbetet vidare. Regeringen avser därefter att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med en närmare precisering av målet för sysselsättningspolitiken och hur det skall mätas.

1.7En politik för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag

Små och medelstora företag har fått en allt större betydelse för sysselsättningen i Sverige under den senaste 10-årsperioden. Den pågående

36

strukturomvandlingen ställer höga krav på en politik som skapar goda förutsättningar för såväl tillkomsten av nya företag som för små och medelstora företags möjligheter att växa.

Sverige har i många avseenden goda för- utsättningar för företagande. Befolkningen är välutbildad och har också snabbt tagit till sig ny teknik. Näringslivet är innovativt med om- fattande forsknings- och utvecklingsverksamhet och det finns en god finansiell kapacitet. Den svenska konkurrenskraften och det svenska företagsklimatet har under senare tid rankats allt högre i internationella jämförelser.

Ekonomins förmåga till anpassning är viktig för ett lands långsiktiga tillväxt. Åtgärder som skapar goda förutsättningar för entreprenören, vilken är den viktigaste bäraren av förnyelse, blir därför centrala för en framgångsrik ekonomisk politik. Regeringens utgångspunkt är att hinder och barriärer för företags etableringar och tillväxt bör minimeras så långt möjligt. Låga inträdesbarriärer är viktiga för ett lands produktivitet eftersom det tvingar de etablerade företagen att anpassa sig till nya faktiska och potentiella konkurrenter. På så sätt ökar konkurrenskraften generellt samtidigt som produktiviteten stiger i ekonomin. Syssel- sättningen ökar och utanförskapet kan minska.

För den långsiktiga utvecklingen av svensk ekonomi måste fler människor våga starta företag och fler av dem som driver företag måste ha en vilja att låta dessa växa.

I flera av de undersökningar av företags- klimatet som genomförts under senare år återkommer ett antal faktorer som upplevs som hinder för företagande och entreprenörskap i Sverige. Bland dessa hinder nämns tillgången till riskkapital för mindre och nya företag, höga skatter/sociala avgifter, arbetsrättslagstiftningen, företagens regelbörda, konkurrenssnedvridning av marknader där det offentliga är verksamt, konkurslagstiftningen samt svårigheter att få tillgång till personal med rätt kompetens. Andelen företag som startas och leds av kvinnor är i ett internationellt perspektiv därtill lågt.

Regeringens reformstrategi syftar till att göra det enklare och mer lönsamt att starta och driva företag. De åtgärder som presenterades i budgetpropositionen för 2007 och de som här föreslås fokuseras i stor utsträckning på nämnda hinder och bidrar sammantaget till ett förbättrat företagsklimat.

PROP. 2006/07:100

Regeringens förslag avseende bland annat skatteåtgärder för företag och företagande presenteras utförligt i avsnitt 1.8.

1.7.1Enklare att starta företag

Kapitalförsörjning

Många företag har ett litet eget kapital. Detta innebär ofta ett problem när företagen söker krediter och riskkapital. Detta gäller särskilt för nya etableringar. Mycket talar för att individuella privata förmögenheter påverkar sannolikheten både att bli företagare, expandera samt investera i riskfyllda verksamheter. Betydelsen av eget kapital är viktigare ju mer riskfylld verksamheten är. Eget kapital investerat i verksamheten fungerar dessutom som en indikation till kreditgivare att investeringen har hög förväntad avkastning och verksamheten god soliditet.

Regeringen avser att, som ett sätt att förbättra framför allt de mindre företagens försörjning av kapital, avskaffa förmögen- hetsskatten (se vidare avsnitt 1.8). Ett visst återflöde av kapital placerat i utlandet kan väntas ske, och den stora utförseln av kapital som skett under ett antal år kan väntas avta. En kapitalförstärkning i svenska företag kan därmed ske, till gagn för såväl etablerade som nya företag.

I budgetpropositionen för 2007 föreslogs att 80 miljoner kronor skulle tillföras ALMI Företagspartner AB för 2007. ALMI erbjuder bland annat lånefinansiering av innovationer samt nya och etablerade företag, men tillhandahåller även rådgivning och kontaktförmedling. En del av medlen skall användas för bland annat ökad råd- givning till utrikes födda som startar eller driver företag. Regeringen beräknar i denna proposition att denna förstärkningen fortsätter.

Riksdagen beslutade 2003 om de regler som gäller i dag avseende företagsinteckningen. Beslutet innebar bland annat en sänkning av företagsinteckningen med allmän förmåns- rätt från 100 till 55 procent av värdet av den egendom som återstår sedan borgenärer med bättre rätt fått betalt. Den utveckling som varit sedan dessa regler trädde i kraft tyder på att reglerna i vissa fall försämrat möjligheterna för företag att beviljas lån och

37

PROP. 2006/07:100

krediter, bland annat för företag utanför storstäderna.

Mot denna bakgrund beslutade reger- ingen i februari 2007 om ett direktiv till en särskild utredare som skall föreslå en för- stärkning av företagsinteckningens förmåns- rätt (dir. 2007:13). Utredaren skall också överväga om förmånsrätten för statens återkrav avseende lönegarantin, löne- regressen, helt eller delvis bör avskaffas. En förstärkning av företagsinteckningens för- månsrätt underlättar starten av nya företag eftersom kapitalförsörjningen förbättras. Utredaren skall presentera sitt förslag senast den 30 september 2007.

I budgetpropositionen för 2007 beräknas kostnaderna för en förändrad företags- inteckning på sikt kunna öka till 500 miljoner kronor årligen. Med anledning av de förändringar som kan komma avseende statens löneregress, beräknas utgifterna att öka med 150 miljoner kronor 2008 och 350 miljoner kronor årligen 2009 och 2010 utöver vad som beräknats i budgetpro- positionen för 2007.

Regeringen beslutade i mars 2007 att för- stärka möjligheterna att ge mindre krediter till små och medelstora företag. I beslutet höjdes gränsen för den nivå på lån som ALMI Företagspartner AB kan ge utan krav på medfinansiering, från 50 000 kronor till 100 000 kronor.

I början av 2007 lämnade utredningen Trygghetssystemen för företagare (N2006:11) förslag till förändrade regler vid beräkning av dagpenning i arbetslöshets- försäkringen för företagare. Regeringen har för avsikt att öka tryggheten för företagare.

Regeringen avser ge en särskild utredare i uppgift att överväga förenklingar för små aktiebolag och om det finns skäl föreslå en ny företagsform särskilt anpassad för små verksamheter. Syftet är att göra det lättare att starta och driva företag.

Invandrares företagande

Studier visar att personer som är födda utomlands kan ha svårare att få lån än personer som är födda i Sverige. Företag som startas av utrikes födda tenderar också att i högre utsträckning vara enmansföretagare, dvs. företaget saknar anställda utöver den person som

äger företaget. Detta indikerar att det kan finnas särskilda barriärer för utrikes födda. Det kan på goda grunder antas att det i denna grupp sammantaget finns en stor och outnyttjad potential för att skapa sysselsättning i nya och växande företag. En riktad satsning för att stärka företagandet i denna grupp är därför befogad. Satsningen skall bidra till fler och växande företag, en ökad integration och ett minskat utanförskap.

Regeringen beräknar att 20 miljoner kronor årligen bör avsättas för särskilda insatser riktade mot invandrade personers före- tagande från 2008.

Skattereduktion för hushållstjänster

De höga skattekilarna på arbete har särskilt negativa effekter när det gäller hushållsrelaterade tjänster. Regeringen har därför nyligen över- lämnat ett förslag om skattereduktion för köp av hushållstjänster som skall träda i kraft den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:94).

Kvinnors företagande

Förutom generella åtgärder för att förbättra villkoren för företagande kan särskilda satsningar på kvinnors företagande vara motiverade, exempelvis till följd av att kvinnor har svårare att få lån. I ett internationellt perspektiv är andelen kvinnliga företagare i Sverige låg.

Många av landets kvinnor är anställda och har stor kompetens inom vård och omsorg, sektorer som inte varit öppna för enskilt företagande under lång tid. Regeringen avser att under mandatperioden vidta de åtgärder som är nödvändiga för att öka mångfalden och kon- kurrensen inom vård, omsorg och utbildning. Regeringen har i en proposition föreslagit att den s.k. stopplagen inom sjukvården slopas samt har tillsatt en utredning med uppdraget att komma med förslag om hur valfriheten inom äldreomsorgen kan öka. På sikt kommer detta att bidra till att förbättra förutsättningarna för ökat företagande bland kvinnor.

Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2007 att anslaget för näringslivs- utveckling skulle tillföras 100 miljoner kronor för en särskild satsning på kvinnors företagande och forskning kring detta. Riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag. Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) inkom, på regeringens uppdrag, i februari 2007 med ett förslag på program för

38

att främja kvinnors företagande. Program- förslaget, som innehåller insatser inom bland annat information och affärsutveckling, finansiering, attityder och forskning, bereds nu inom Regeringskansliet.

Ungas företagande

Skolan bör bidra till att eleverna utvecklar de kunskaper och förmågor som kännetecknar entreprenörskap i vid mening, såsom initiativ- förmåga, kreativitet och problemlösning som förberedelse för ett aktivt samhälls- och arbets- liv. Regeringen avser därför att utarbeta en strategi för entreprenörskap inom hela utbild- ningsområdet.

1.7.2Mer lönsamt att driva och utveckla företag

Sänkta skatter och sociala kostnader

Regeringen har sedan den tillträdde föreslagit en rad förändringar av skatter och sociala avgifter som sammantaget gör det mer lönsamt att driva företag och att anställa. Denna inriktning fortsätter.

Förmögenhetsskatten avskaffas (se avsnitt 1.8.3).

De s.k. 3:12-reglerna för fåmansföretag har förändrats i år genom att utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman utvidgats och det s.k. scha- blonbeloppet höjts. Förslag om förändrade regler för beskattningen av kapitalvinster för åren 2007 – 2009 avses presenteras inom kort.

Arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 procent av sjukpenning- kostnaden har tagits bort.

Genom förändringar i arbetsgivaravgifterna och särskilda subventioner blir det billigare för företagen att anställa. Såsom framgått av tidigare avsnitt gäller det bland annat personer med en svag förankring på arbetsmarknaden, vissa äldre och yngre samt anställda inom vissa tjänste- sektorer.

Ändrad redovisningsperiod för momsinbetalning

Regeringen avser att under året återkomma med ett förslag om ändrad redovisningsperiod för momsinbetalningar för vissa företag. Syftet är att den som är skyldig att redovisa mervärdesskatt

PROP. 2006/07:100

för en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år, behöver redovisa skatten var tredje månad och inte som i dag varje månad. Detta förbättrar likviditeten hos många små företag och leder även till en förenkling av momsinbetalningen för berörda företag.

Exportfrämjande

Internationell handel får allt större betydelse för Sveriges ekonomi. År 2006 uppgick exportens andel av BNP till strax över 50 procent. Företag som går från en nationell till en internationell marknad skaffar sig ofta nya kunskaper och tekniker med ökad produktivitet som följd.

Regeringen beräknar att Exportfrämjandet (inklusive förberedelser för svenskt deltagande vid världsutställningen i Shanghai 2010) tillförs 75 miljoner kronor 2008.

Exportkreditnämndens (EKN) nuvarande förordning begränsar i dag myndighetens möjligheter att täcka exportaffärer som inkluderar varor och tjänster från svenska dotterbolag i utlandet. Därför avser regeringen att utvidga EKN:s nuvarande fokus på direkt export i förordningen och skapa ett ökat utrymme för EKN att bland annat garantera affärer i utlandet eller där inhemska små- och medelstora företag är underleverantörer i stora exportkontrakt.

Transportbidraget

Transportbidraget syftar till att kompensera näringslivet i de fyra nordligaste länen för höga transportkostnader samt stimulera till höjd förädlingsgrad i dessa områden. Regeringen föreslår i denna proposition att transportstödet ökas med 90 miljoner kronor innevarande år samt kommande treårsperiod.

Jordbrukets konkurrensvillkor

En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Näringen skall ha likvärdiga konkurrensförhållanden i förhållande till jordbruket i övriga EU. Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2008 återkomma med förslag hur konkurrens- förutsättningarna i näringen kan förbättras.

Forskning och utveckling

Forskning och utveckling blir, i globaliseringens spår, allt viktigare för att skapa konkurrens- kraftiga företag i Sverige. En viktig komponent i detta är att stärka länkarna mellan offentlig

39

PROP. 2006/07:100

verksamhet inom forskningen och privata företag inom nyckelområden.

Marknaden för s.k. miljöteknik är starkt växande (t.ex. avfallshantering, bioenergi, energieffektivisering, luftrening, vatten- och avloppsrening samt miljövänliga fordon och flyg). Den svenska exporten av miljöteknik ökar. För att befästa Sveriges starka position på miljöteknikområdet föreslår regeringen i denna proposition att 80 miljoner kronor avsätts för innevarande år. Regeringen beräknar vidare att 150 miljoner kronor bör avsättas årligen under perioden 2008–2010. Ett arbete har initierats för att ta fram en miljöteknikstrategi. Regeringen avser att återkomma med de konkreta åtgärderna i denna strategi.

De svenska insatserna för forskning och utveckling är i ett internationellt perspektiv höga och motsvarar cirka 3,8 procent av BNP. Ungefär tre fjärdedelar av satsade medel härrör från näringslivet. Fördelningen av forsknings- insatserna är dock mycket skev, där de största företagen står för den absoluta merparten. FoU- satsningarna bland små och medelstora företag är låga jämfört med andra länder.

Vinnova har sedan 2006 drivit projektet Forska och Väx, i vilket ekonomiskt stöd har utgått till forsknings- och utvecklings- projekt i små och medelstora företag. Mottagarna av stödet har varit både företag utan tidigare vana av FoU och företag med klar FoU-profil. De tidiga utvärderingar som genomförts har visat på positiva effekter i form av bland annat ökad sysselsättning och kunskapsnivå hos de företag som mottagit stödet. Regeringen beräknar nu att 100 miljoner kronor årligen bör tillföras Vinnova för denna satsning från 2008.

1.7.3Bättre ramvillkor

Minskad regelbörda

Regeringen aviserade redan i budgetproposi- tionen för 2007 att de administrativa kost- naderna som följer av statligt regelverk skall minska med 25 procent under mandatperioden. Även inom EU sker en motsvarande utveckling. EU:s stats- och regeringschefer antog på vårtoppmötet i mars 2007 ett mål om att minska de administrativa bördorna som följer av EU-

lagstiftning med 25 procent till 2012. För att påskynda regelförenklingsarbetet avser reger- ingen att inrätta ett Regelråd.

Stärkt ställning för små företag vid offentlig upphandling

Nämnden för offentlig upphandling slås den 1 september 2007 samman med Konkurrens- verket. En prioriterad uppgift är att öka förutsättningarna för små företag att deltaga i offentliga upphandlingar. För att de affärsmöjligheter som offentlig upphandling medför skall kunna utnyttjas av små och medelstora företag är det viktigt att dessa företag har kompetens och kunskap om offentliga upphandlingar och regelverket kring dessa. Det är också angeläget att processerna och kraven kring offentlig upphandling, i så stor utsträckning som möjligt, anpassas till de små och medelstora företagens förutsättningar. Detta är viktigt även ur ett konkurrensperspektiv då en ökad mångfald bidrar till ökad effektivitet och sänkta kostnader. Regeringen beräknar att Konkurrensverket bör förstärkas med 5 miljoner kronor årligen från 2008 för insatser för att effektivisera arbetet med offentlig upphandling och underlätta för små företag att delta i offentliga upphandlingar.

För att skapa förutsättningar för en effektiv tillämpning av upphandlingsreglerna krävs fungerande rättsmedel och sanktionsmöjligheter. Förberedelser för en översyn av de svenska reglerna om tillsyn och domstolsprövning m.m. med anledning av kommande ändringar av EU:s rättsmedelsdirektiv bedöms kunna inledas inom kort.

Ökad konkurrens

Regeringen avser att under mandatperioden brett arbeta med åtgärder för att förbättra konkurrensen på olika marknader i Sverige. Genom att i ökad utsträckning öppna upp sektorer för konkurrens som tidigare varit skyddade ökar mångfalden och valfriheten.

För att en sund konkurrens skall kunna uppstå krävs god lagstiftning och starka myndigheter med hög trovärdighet. Det är också viktigt att lagstiftningen på området ständigt utvecklas så att en anpassning till villkoren på de olika marknaderna möjliggörs.

För att stärka Konkurrensverket i arbetet med att bekämpa karteller måste medels- tillgången säkras. I budgetpropositionen för

40

2007 föreslogs att Konkurrensverket skulle tillföras 5 miljoner kronor årligen. Reger- ingen beräknar nu att Konkurrensverket utöver nämnda medel bör tillföras 15 miljoner kronor 2008 och 5 miljoner kronor årligen 2009 och 2010 för detta ändamål.

För att tidigt följa utvecklingen inom vård- och omsorgssektorn fick Konkurrensverket i sitt regleringsbrev för 2007 i uppdrag att utarbeta en rapport som behandlar regelverk av särskild betydelse för företagande inom offentlig sektor med särskild inriktning på vård och omsorg.

Regeringen överlämnade i februari 2007 propositionen Driftsformer för sjukhus (prop. 2006/07:52). I propositionen föreslås bland annat att inskränkningarna upphävs beträffande landstingens möjligheter att överlämna driften av regionsjukhus, region- kliniker och övriga sjukhus till annan. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Regeringen beslutade den 15 mars 2007 (dir. 2007:38) om direktiv till en utredning om fritt val inom äldre- och handikapp- omsorgen. Utredningen skall bland annat lämna förslag på utformning av ett system för att öka valfriheten och inflytandet för äldre och personer med funktionshinder när det gäller vård, omsorg, stöd och service enligt socialtjänstlagen. Genom att det blir fler utförare med olika inriktningar ökar möjligheterna för den enskilde att få sina behov och önskemål tillgodosedda. Kon- kurrens bidrar också till att medarbetarnas engagemang, kreativitet och nytänkande tas tillvara. Utgångspunkten skall vara att öka valfriheten och inflytandet för dessa grupper. Uppdraget skall slutredovisas senast den 1 januari 2008.

Regeringen avser att före sommaren remit- tera en promemoria rörande konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet på marknaden. En proposition avses presenteras senare. Syftet är att tillskapa ett system för att lösa konkurrenskonflikter mellan offentlig och privat säljverksamhet när sådana uppstår.

En översyn av konkurslagstiftningen

Insolvenslagstiftningen bör vara utformad så att det ges goda möjligheter att rekonstruera företag efter en konkurs och att avveckla

PROP. 2006/07:100

olönsamma verksamheter så att resurser kan överföras till effektivare användning. Samtidigt bör lagstiftningen utformas så att skattein- täkterna säkras och att seriösa företag inte missgynnas.

Regeringen avser inom kort besluta om ett direktiv till en utredning med uppdrag att se över befintligt regelverk ur ett entreprenörs- och tillväxtperspektiv. Utredningen skall överväga hur förfarandet för företagsrekonstruktion kan förbättras och samordnas med konkurs- förfarandet, lämna förslag om skuldnedsättning för överskuldsatta företagare med personligt ansvar för företagets skulder, överväga åtgärder för att underlätta för s.k. evighetsgäldenärer att ta sig ur överskuldsättning samt lämna förslag till lagändringar som innebär att förbudet mot att i konkurs återvinna skatter och avgifter avskaffas. Uppdraget skall redovisas senast den 15 september 2008.

1.7.4Vissa infrastruktur- och energisatsningar

Infrastruktur för en rörligare arbetsmarknad i Stockholm

I samråd med Banverket har de större opera- törerna tagit initiativ till en gemensam åtgärdsplan för järnvägstrafiken i Stock- holm/Mälardalen för att komma till rätta med de oacceptabla förseningar som drabbat rese- närerna.

För att snabbare kunna påbörja prioriterade åtgärder föreslås 125 miljoner kronor på tilläggs- budget för innevarande år.

Långsiktiga infrastruktursatsningar

Regeringen har för avsikt att lägga fram en infrastrukturproposition och har därför givit ett antal myndigheter i uppdrag att utarbeta inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för perioden 2010- 2019. I budgetpropositionen för 2007 aviserade regeringen att den kommer att verka för nya finansieringslösningar för infrastrukturen. Offentlig-privat samverkan (OPS) fördes fram som exempel på sådana finansieringslösningar. Regeringen gav i mars 2007 i uppdrag åt Vägverket, Banverket och Väg- och transport- forksningsinstitutet (VTI) att utreda de juridiska, ekonomiska och tekniska förut- sättningarna för offentlig-privat samverkan vid

41

PROP. 2006/07:100

infrastrukturinvesteringar och lämna förslag till hur en svensk modell för OPS skulle kunna se ut. Uppdraget skall redovisas senast den 18 juni 2007.

Insatser för energieffektivisering

Inom ramen för 2002 års energipolitiska program genomförs en rad åtgärder med syfte att bidra till en mer effektiv energianvändning. Programmet löper ut 2007.

Regeringens målsättning är att möjliggöra att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökad användning av energi och råvaror, bland annat genom satsningar på energieffektivisering. För detta ändamål beräknar regeringen att 140 miljoner kronor per år bör tillföras från 2008, bland annat för att säkerställa en fortsatt verksamhet för de kommunala energirådgivarna och de regionala energikontoren. EU-direktivet om obligatoriska energideklarationer av fastigheter kommer t.ex. att öka betydelsen av rådgivning för att övriga instrument skall verka effektivt. Rådgivningen ger förutsättningar för ett effektivt samarbete med lokala och regionala aktörer.

1.8En skattepolitik för sysselsättning och företagande

Det centrala målet för regeringens ekonomiska politik är att varaktigt öka sysselsättningen. Skattepolitiken har därför inriktats på att förstärka arbetsutbudet och varaktigt minska arbetslösheten genom att göra det mer lönsamt att arbeta, göra det lättare för företagen att anställa samt att förbättra villkoren för expansion och nyetablering av företag.

De åtgärder som genomfördes eller aviserades i budgetpropositionen för 2007 ökar arbetsutbudet samt ökar efterfrågan särskilt på arbetskraft som har en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden. Regeringen aviserar nu ytterligare steg inom skatteområdet.

1.8.1Skatteåtgärder för ökad sysselsättning

De arbetsmarknadsrelaterade skatteåtgärderna har i första hand inriktats på att stimulera

arbetsutbudet och därmed öka den varaktiga sysselsättningen i Sverige.

Det jobbskatteavdrag som infördes den 1 januari 2007 förstärker drivkrafterna till arbete, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud för många av dem som redan har ett arbete. För äldre personer ges ett förhöjt avdrag.

Regeringen anser det angeläget och gör bedömningen att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008. Frågan kommer att beredas i Regeringskansliet under våren 2007. Förut- sättningen för ett genomförande är dock att de offentliga finanserna kommer att vara fortsatt goda och att finansieringen kan säkras. Reger- ingen avser att återkomma i budgetproposi- tionen för 2008 med sin slutliga bedömning. Under återstoden av mandatperioden avser regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att göra det mer lönsamt för redan yrkesverksamma att öka sina arbetsinsatser. Det kan handla om en ytterligare utbyggnad av jobbskatteavdraget, men också om förändringar i den statliga skatten på förvärvs- inkomster, t.ex. genom att den s.k. värnskatten avskaffas, för att förbättra avkastningen på utbildning, liksom att se över beskattningen av företagare och företag. Även i detta fall är förutsättningen att de offentliga finanserna är fortsatt goda. Kommande skatteförändringar måste göras med beaktande av fördelnings- effekter. Regeringen arbetar med löpande uppföljning av vidtagna åtgärder och är beredd att göra de korrigeringar och kompletteringar som kan vara motiverade.

1.8.2Riktade skatteåtgärder för att främja efterfrågan på arbetskraft

För att den kraftiga stimulansen av arbets- utbudet snabbt skall resultera i så hög varaktig sysselsättning som möjligt krävs också åtgärder som förbättrar förutsättningarna för efterfrågan på arbetskraft. Det handlar om att påverka efterfrågans sammansättning genom riktade åtgärder mot områden där arbetskraftskost- naderna som en följd av den sammanpressade lönestrukturen är höga i relation till

42

produktiviteten. Visserligen skulle en generell sänkning av avgiftsnivån på kort och medellång sikt stimulera efterfrågan på arbetskraft och sänka trösklarna för nyanställningar i företagen. Generella sänkningar är dock mycket kostsamma och tenderar också att på lång sikt leda till högre nominella löner. Därmed blir också de långsiktiga effekterna på syssel- sättningen begränsade. Därför har i stället huvuduppgiften varit att inrikta åtgärderna mot grupper av individer och sektorer av näringslivet där större sysselsättningseffekter kan uppnås bland annat genom att den svarta sektorn pressas tillbaka till förmån för seriöst företagande.

Såvitt gäller individinriktade åtgärder slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Vidare aviserade regeringen i budget- propositionen för 2007 sänkta socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år från den 1 juli 2007. Inom ramen för den särskilda satsningen på företagande utvidgas dessa åtgärder.

De höga skattekilarna på arbete har särskilt negativa effekter när det gäller hushållsrelaterade tjänster. Regeringen har därför nyligen presenterat ett förslag om skattereduktion för köp av hushållstjänster som skall träda i kraft den 1 juli 2007. Därmed kommer svartarbetet att minska och arbetsutbudet att kunna öka. Det kommer också att bli lättare att förena arbets- och familjeliv. Den nu föreslagna skatte- reduktionen är ett första steg. Regeringen skall under hösten 2007 återkomma med förslag som gör att skattereduktion skall utgå även för hushållstjänster som utgör löneförmån för anställda. Vidare skall särskilt utredas möjliga modeller för att förenkla systemet så att konsumenten direkt skall kunna tillgodogöra sig det lägre priset i stället för att få en skattereduktion i efterhand.

Efterfrågan på arbetskraft i vissa tjänste- sektorer där den enskilde kan välja mellan att köpa tjänsten och att själv utföra den, eller där svartarbetet är frekvent, kan stimuleras genom sänkta socialavgifter. Ett arbete pågår med att ta fram ett förslag om sänkta arbetsgivaravgifter för delar av tjänstesektorn, vilket förväntas kunna skickas ut på remiss före sommaren 2007. Innan ett lagförslag kan träda i kraft skall det bland annat statsstödsgranskas av EU-kommissionen. Regeringens ambition är att förslaget skall kunna träda i kraft den 1 januari 2008.

PROP. 2006/07:100

1.8.3Skatteåtgärder för företag och företagare

För regeringen är det angeläget att stimulera företagandet och näringslivets utveckling. Ut- över tidigare beslutade och aviserade åtgärder bör ytterligare åtgärder vidtas:

Redovisningsperioden för mervärdesskatt är i dag normalt en månad. För de mindre företagen kan detta innebära en ansträngd likviditetssituation och också medföra förhållandevis höga hanteringskostnader. Regeringen avser därför att under inne- varande år återkomma med ett förslag om att förlänga redovisningsperioden för mer- värdesskatt till tre månader för företag med en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år. En redovisnings- period om tre månader för mindre företag bör kunna införas den 1 januari 2008.

Regeringen har i en nyligen avlämnad proposition till Riksdagen föreslagit en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift för yngre personer (prop. 2006/07:84). I förhållande till aviseringen i budgetpropositionen för 2007 föreslås den nedre åldersgränsen bli 18 år i stället för 19 år vid årets ingång. Utvidgningen innebär att även de som lämnar gymnasiet – i normalfall det år man fyller 19 år – kommer att omfattas.

I Sverige finns en potentiell efterfrågan och ett potentiellt utbud av äldre arbetskraft som bör tas tillvara. För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på arbetsinkomster och inkomster av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. Regeringen avser nu att gå vidare och från den 1 januari 2008 avskaffa den särskilda löneskatten även för personer som är födda före 1938. Härigenom uppmuntras arbetsgivare i än högre grad att ta tillvara de äldres erfarenhet och kunskap, liksom även äldre som vill fortsätta arbetet i det egna företaget.

Regeringen avser att införa en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskade- konton i samband med generationsskiften. Ett förslag om detta skall lämnas senast

43

PROP. 2006/07:100

under 2008 och träda i kraft senast den 1 januari 2009.

I en nyligen avlämnad proposition föreslår regeringen en ny lag om att vissa företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning skall ha certifierade kassaregister (prop. 2006/07:105). Syftet är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från mindre seriösa företagare och öka legitimiteten för skattesystemet. Den illojala konkurrensen leder till att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga, vilket i sin tur kan leda till att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut. Vid utarbetandet av förslaget har regeringen särskilt beaktat företagens kostnader och att regleringen inte får medföra komplikationer för de minsta företagen. Därför föreslås att torg- och marknadshandeln och den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning inte skall omfattas av den föreslagna lagstiftningen. Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2010.

Reglerna om F-skatt ses över

I regeringsförklaringen framförde regeringen att det inte skall krävas fler uppdragsgivare för att få F-skatt. Regeringen kommer under våren att tillsätta en utredning för att göra en översyn av reglerna om F-skatt.

Beskattningen av 3:12-företag och andra ägarledda företag

Från 2007 har de särskilda reglerna för ägare till fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, förändrats på ett sätt som sänker skatten, ökar drivkrafterna för företagarna att anställa fler samt förenklar för företagare och gör det lättare att sälja verksamheter. Utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman och det s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln har höjts. Senare i vår kommer en promemoria att presenteras med förslag om att beskattningen av kapitalvinster under en övergångsfas åren 2007- 2009 skall bygga på samma hälftendelning av vinsten mellan kapital- och tjänstebeskattning som gällde före 2006.

Efter dessa genomförda och aviserade förändringar i 3:12-reglerna finns anledning att utvärdera vad de nya reglerna innebär för balansen i skattemässig behandling av olika organisatoriska företagsformer som marknads-

noterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet. Olika slag av organisationsformer bör bedrivas under så skattemässigt likvärdiga villkor som möjligt så att inte en organisationsform missgynnas jäm- fört med en annan. För att behandla dessa frågor

– och som en nödvändig grund för reform- arbetet – kommer därför ett särskilt utvär- deringsuppdrag att lämnas. Uppdraget skall redovisas före utgången av 2007. Regeringen kommer därefter att ta ställning till hur reformarbetet skall drivas vidare. Redan i anslutning till höstens budgetproposition kan det dock bli aktuellt med vissa åtgärder.

Konkurrenskraftiga företagsskatteregler

Sedan lång tid tillbaka har de allmänna skattemässiga förutsättningarna för realinve- steringar i Sverige varit förmånliga i förhållande till de i vår omvärld. Genom 1990 års skattereform introducerades bland annat en då relativt låg bolagsskattesats. Under senare år har dock många länder förändrat sina företags- skatteregler, främst genom sänkningar av bolagsskattesatserna. Sverige bör även i framtiden ha internationellt sett konkurrens- kraftiga regler på företagsområdet som säker- ställer fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige och ger en stabil svensk skattebas. I ljuset av detta kan det på sikt vara motiverat att se över den svenska bolagsskattesatsen så att investeringar och företagande i Sverige stimuleras. Vidare följer och deltar Sverige i EU- kommissionens pågående tekniska utrednings- arbete med en gemensam och konsoliderad bolagsskattebas. Det är dock ett mycket omfattande och tekniskt komplicerat arbete att ta fram ett system med gemensamma företags- skatteregler. Sverige ser betydande ekonomiska och politiska svårigheter med ett sådant system. Ett sådant system blir även inflexibelt eftersom reglerna blir svåra att ändra och systemet kommer även att ställa stora krav på ett väl fungerande gränsöverskridande administrativt ramverk. En annan fråga rör möjligheten och behovet av ökad samordning på vissa begränsade områden för att få de nationella systemen att fungera bättre tillsammans. Det kan röra områden där EG-domstolens praxis skapat nya förutsättningar.

Förmögenhetsskatten avskaffas

Hög tillväxt i Sverige förutsätter att företagen investerar i Sverige. Alltför ofta har dock svenska

44

uppfinningar och innovationer – en viktig faktor bakom investeringsnivån – kommersialiserats i andra länder. Bristen på riskvilligt kapital, bland annat orsakad av det höga svenska skatteuttaget på kapital i form av förmögenhetsskatt, har bidragit till denna negativa utveckling.

Förmögenhetsskattens oenhetliga värderings- regler och många undantag skapar kryphål och uppmuntrar till skatteplanering, framför allt bland de med stora kapitaltillgångar och resurser. Detta snedvrider hushållens val av placeringar och undergräver skattens legitimitet. Samtidigt har många småhusägare kommit att betala förmögenhetsskatt på grund av snabbt stigande taxeringsvärden. Förmögenhetsskatten har därför kommit att uppfattas som både godtycklig och orättvis. Förmögenhetsskatten är även kontrollmässigt svår att administrera.

Den fortgående globaliseringen och inter- nationaliseringen av kapitalmarknaderna har medfört att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blivit alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som placerats utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Skatteverket har dock uppskattat att tillgångar motsvarande 500 miljarder kronor kan vara placerade utanför Sveriges gränser.

Förmögenhetsskatten utgör alltså ett hinder för företagandet. En avveckling av skatten skulle kunna förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital och därmed skapa bättre förutsättningar för de entreprenörer som Sverige så väl behöver. Mot bakgrund av detta avser regeringen att avskaffa förmögen- hetsskatten helt från och med den 1 januari 2007.

Begränsning av pensionssparavdraget

För att minska risken för förlust av skatte- intäkter och för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten på ett fördelningspolitiskt lämpligt sätt bör möjligheten att dra av för privat pensionssparande begränsas. Regeringen avser att under innevarande år återkomma med förslag om att begränsa det allmänna pensionsspar- avdraget till 12 000 kronor per år, vilket innebär att avdraget begränsas främst för personer med förhållandevis höga inkomster. De nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2008.

Den globaliserade ekonomin innebär för Sveriges del en allt större rörlighet av varor, tjänster och kapital över gränserna. Men det blir också mer och mer vanligt att personer under sin

PROP. 2006/07:100

livstid bor i mer än ett land, för studier, för arbete och efter pensionering. Till detta kommer att Sverige som medlem i EU påverkas av den EG-rättsliga utvecklingen med dess krav på fri rörlighet för bland annat kapital och personer vilket förhindrar skatteuttag vid exempelvis utflyttning. Ett exempel från senare år ges av det svenska systemet för uppskov vid beskattningen av kapitalvinster på privatbostäder som nyligen utvidgats till att avse hela EES.

Olika former av uppskjuten beskattning där skattekrediter bildas skapar alltså särskilda svårigheter när individer och företag flyttar över nationsgränserna. Utöver de EG-rättsliga aspek- terna gäller det också hur systemen för uppgifts- lämnande, skattebetalningar och skattekontroll skall utformas på ett enkelt och effektivt sätt.

1.8.4Övriga skatteförändringar

Fastighetsskatten

Fastighetsskatten är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Skatten drabbar enskilda människor som valt att investera och spara i eget boende på ett orättfärdigt sätt. Skatten drabbar egnahemsägare på ett oförutsägbart sätt och utan att den boende kan påverka situationen märkbart. Detta drabbar särskilt äldre människor som efter ett långt liv strävsamt amorterat ned sina skulder i syfte att kunna bo kvar även när inkomsterna blir lägre. Ingen skatt har ett så svagt folkligt stöd som fastighetsskatten. Mot denna bakgrund kommer den statliga fastighetsskatten på bostäder att avskaffas från och med den 1 januari 2008.

Regeringen avser att ersätta den statliga fastighetsskatten med en låg kommunal fastighetsavgift.

Fastighetsskatten sänktes väsentligt såväl 2006 som 2007 jämfört med den skatt som skulle ha uppkommit vid oförändrade regler. Mot denna bakgrund samt av offentligfinansiella skäl skall slopandet av den statliga fastighetsskatten 2008 finansieras fullt ut inom bostadssektorn jämfört med det annars beräknade skatteuttaget 2008 på motsvarande 16,3 miljarder kronor. I den modell som kommer att utredas av en arbetsgrupp inom Regeringskansliet finansieras 10,3 miljarder kronor av skattebortfallet genom en kommunal fastighetsavgift på 4 500 kronor per bostad för småhus, dock högst 1 procent av taxerings- värdet, samt på 900 kronor per bostad för

45

PROP. 2006/07:100

flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. Resterande 6 miljarder kronor av skattebortfallet finansieras i modellen genom att skattesatsen på realisationsvinster höjs från 20 till 30 procent.

Den kommunala fastighetsavgiften beslutas av riksdagen men tillförs kommunerna från och med 2008. Statsbidraget till kommunerna justeras så att själva övergången blir neutral för såväl staten som kommunerna medan framtida inkomständringar tillfaller kommunerna. Reger- ingen avser att se över skatteutjämningssystemet och kommer i det sammanhanget pröva frågan om relationen mellan den kommunala fastighets- avgiften och utjämningssystemet.

Regeringens preliminära bedömning är att denna modell medför positiva effekter i flera avseenden. Om utredningen visar att förslaget skulle ge oönskade effekter vad avser fördelning mellan inkomstgrupper eller regioner, inlåsning på arbets- och bostadsmarknaden eller risk för försvagning av de offentliga finanserna skall arbetsgruppen vara fri att pröva alternativa vägar att avskaffa den statliga fastighetskatten. Utgångspunkten för arbetsgruppen måste vara att eventuella justeringar skall finansieras inom bostadssektorn. Regeringens avsikt är att ingen skall betala mer i fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort enligt de tidigare reglerna.

Den fortsatta utredningen avses leda till ett förslag som remitteras i juni 2007 med inriktning på lagrådsremiss och proposition under hösten 2007 i syfte att ett nytt system skall träda i kraft den 1 januari 2008.

Skatter för effektiv miljöstyrning

En samordning av olika styrmedel i miljö- politiken, t.ex. mellan skatter och utsläpps- handel, är angelägen för att miljöpolitiken skall bli kostnadseffektiv. EU-kommissionens god- kännande från statsstödssynpunkt krävs innan koldioxidskatten kan sänkas för bränslen i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det förslag som lagts fram i prop. 2005/06:1 (se även prop. 2006/07:1) är alltjämt föremål för kommissionens prövning.

Regeringen uttalade i prop. 2006/07:13 att den under våren 2007 avsåg att lämna ett förslag till riksdagen som undantar utsorterat trä- och trädgårdsavfall som har sitt ursprung i hushållsavfall från den s.k. förbränningsskatten. Beredningen av denna fråga har dock visat sig mer komplicerad än regeringen förutsett.

Regeringen avser därför att återkomma i budgetpropositionen för 2008 gällande den s.k. förbränningsskattens hantering.

I budgetpropositionen för 2007 deklarerade regeringen att man i 2007 års ekonomiska vårproposition skulle återkomma angående finansieringen av de kostnader som uppkommer i och med att EU:s system för handel med utsläppsrätter utvidgas samt av att ökad inblandning av fettsyrametylester (FAME) i dieselolja tillåts. Regeringen bedömer nu att dessa kostnader kan finansieras från det finansiella sparandet utan att sparandet blir alltför lågt.

Reklamskatten

Ett ytterligare steg i avskaffandet av reklam- skatten bör tas. Regeringen anser att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress retroaktivt från och med den 1 januari 2007 skall få samma lägre beskattning och högre grundavdrag som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Detta skulle innebära att antalet tidningar som betalar reklamskatt kraftigt minskar och åtgärden skulle också minska de berörda företagens administrativa börda. Regeringen har för avsikt att under 2007 återkomma till riksdagen med ett sådant förslag och hur detta skall finansieras.

Trängselskatten

Regeringen har i en proposition (prop. 2006/07:109) föreslagit att trängselskatt införs i Stockholm med start den 1 augusti 2007. Trängselskatten skall bidra till minskad trängsel, bättre miljö och till att finansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen. En fond skall inrättas för överföring av intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfra- struktur.

1.9En politik för att säkra en hållbar utveckling

De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar livsbetingelserna i hela världen och måste ges större uppmärk- samhet. Utsläpp i luft och vatten är några av de största hot mänskligheten står inför. Vi har ett ansvar gentemot kommande generationer att

46

bruka naturens rikedomar på ett sådant sätt att vi kan lämna över en värld som inte inskränker livsmöjligheterna för våra barn och barnbarn. Vi har också ett ansvar att stödja utvecklings- ländernas arbete för fattigdomsbekämpning. Viktiga verktyg för detta är ett generöst bistånd med hög kvalitet och en samlad politik för global utveckling. Vi måste vara med och bidra till förutsättningar både för en god livsmiljö och tillväxt och utveckling. Exempelvis är utvecklingsländernas möjligheter goda att genom tekniksprång hoppa över nedsmutsande steg i utvecklingsprocessen, om rätt förutsätt- ningar ges.

1.9.1Klimatpolitik

Såväl i Sverige som internationellt har klimat- frågan kommit alltmer i fokus. Detta är i sig positivt eftersom klimatfrågan är en av de stora utmaningar världen ställs inför och behoven av att vidta åtgärder mot klimatförändringar är mycket stora. Åtgärder måste vidtas globalt och nationellt, regionalt och lokalt. Insatser för att bromsa och mildra effekter av klimatför- ändringar kommer att innebära ökade kostnader

– för enskilda människor, företag, organisationer och offentlig verksamhet. Priset för att inte agera är dock högre. En politik för att begränsa och minska utsläpp av växthusgaser måste för att vara verkningsfull ha legitimitet hos de som berörs. Legitimitet och acceptans kan bland annat skapas genom ökad kunskap och förtroendebyggande.

För att åstadkomma en breddad och fördjupad samverkan mellan näringsliv, forsk- ning och politik, samt en bred politisk uppslutning för Sveriges klimatpolitiska insatser, har regeringen tagit tre klimatinitiativ. Ett vetenskapligt råd för klimatfrågor har inrättats med uppdrag att bidra med vetenskapliga bedömningar till den klimatpolitiska proposition som regeringen avser presentera 2008. Rådets rekommendationer skall bland annat gälla vilket eller vilka mål som bör gälla för den svenska klimatpolitiken. Rekommendationerna skall utgöra ett av underlagen till den kommande parlamentariska beredningen för klimatfrågor vars huvuduppgift blir att utgöra beredning för den klimatpolitiska propositionen. Ett ytterligare underlag till beredningens arbete, blir rappor- teringen från det regeringsuppdrag som Natur-

PROP. 2006/07:100

vårdsverket och Statens Energimyndighet har att utarbeta underlag inför utvärderingen av klimatpolitiken. Vidare har regeringen inrättat en kommission för hållbar utveckling med stats- ministern som ordförande. Kommissionen skall med utgångspunkt från hållbar utveckling främja arbete över sektorsgränser, anlägga ett interna- tionellt perspektiv och se till såväl ekologiska, sociala som ekonomiska aspekter. Klimatfrågan blir ett huvudtema under det första årets arbete.

Sverige är sannolikt ett av de länder i världen som har bäst förutsättningar att möta klimat- utmaningen. Vi har goda tillgångar på förnybara resurser, tekniskt kunnande, jämförelsevis väl fungerande styrmedel och marknader samt goda industriella förutsättningar. Detta gäller inte minst inom transportområdet, innefattande hela kedjan från biodrivmedel till energieffektiva fordon. Detta innebär därmed också möjligheter till utveckling, ökade exportinkomster och nya jobb i Sverige. En viktig roll för staten är att skapa goda villkor för innovation och företagande och det kommer också under de närmaste åren att krävas insatser för att förkorta tiden från forskning till kommersialisering.

Regeringen föreslår att en miljöbilspremie införs för att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen. Åtgärden ligger i linje med EG- kommissionens strategi för att minska koldioxidutsläppen från personbilar. Premien föreslås utformas som ett kontantbidrag på 10 000 kronor per miljöbil som köps av privatperson mellan den 1 april 2007 och den 31 december 2009.

Som en åtgärd för att minska klimatpåverkan från energianvändningen beräknar regeringen att 140 miljoner kronor per år bör avsättsas från 2008 för insatser som syftar till en effektivare energianvändning. Därigenom kan efterfrågan på energi minska liksom behovet av att snabbt tillföra ny produktionskapacitet samtidigt som den direkta effekten är en minskad miljö- och klimatbelastning från sektorn.

Regeringen avser att, i enlighet med vad som anförts i budgetpropositionen för 2007 åter- komma med förslag till finansiering av en s.k. klimatmiljard för klimatrelaterad energiforsk- ning och utveckling samt investeringsstöd.

Klimatfrågan är genuint global. EU står för cirka 14 procent av de globala utsläppen av växthusgaser, en andel som antas minska snabbt då omvärldens utsläpp ökar. Sverige och EU kan

47

PROP. 2006/07:100

således inte lösa klimatfrågan själva, varken ekonomiskt eller via faktiska minskningar av utsläppsmängderna. Det är helt avgörande för klimatarbetet att en bred internationell upp- slutning kommer till stånd, där både nuvarande och blivande stora utsläppsländer ingår.

EU:s stats- och regeringschefer antog i mars 2007 ett mål om att minska utsläppen av växthusgaser i unionen med 20 procent till 2020 jämfört med 1990. Under förutsättning att andra industriländer förbinder sig till jämförbara minskningar, avser EU att minska sina utsläpp med 30 procent fram till 2020. Samtidigt antogs bindande mål om att andelen förnybar energi 2020 skall uppgå till 20 procent av all energikonsumtion i EU och att biodrivmedel skall svara för 10 procent av all konsumtion av bensin och diesel i transportsektorn. Beslutet innefattar också en målsättning om att effektivisera energianvändningen med 20 procent jämfört med prognoser för 2020.

Dessa mål är mycket ambitiösa och kräver insatser inom ett stort antal områden, såväl nationellt som på gemenskapsnivå. Sverige skall ha en hög ambitionsnivå i både det internationella och det nationella klimatarbetet. Marknadsekonomins institutioner, ekonomiska styrmedel, forskning och ny teknik skall vara viktiga verktyg i arbetet. Ett exempel på ett styrmedel på EU-nivå är systemet för handel med utsläppsrätter för koldioxid. Det pågår nu en översyn av systemet. Regeringen anser att en utgångspunkt bör vara en breddning av systemet till fler sektorer och gaser samt en tydlig strävan att inkludera fler länder och regioner i handels- systemet.

1.9.2Miljöpolitik

Havsmiljön

Hotet mot vår havsmiljö är en viktig utmaning. I Östersjön och Västerhavet har övergödning, hårt fisketryck och utsläpp av miljögifter fått alarmerande konsekvenser. Regeringen kommer därför att presentera ett paket av åtgärder som syftar till att förbättra havsmiljön. Satsningarna kommer att genomföras 2007–2010. Regeringen föreslår att 40 miljoner kronor avsätts för havsmiljösatsningar 2007 samt beräknar totalt 450 miljoner kronor för åren 2008–2010.

Skydd av värdefulla naturmarker

Skyddet av den biologiska mångfalden är en hörnsten i regeringens miljöpolitik. Det är därför viktigt att målet om att hejda förlusterna av biologisk mångfald till 2010 står fast. Miljö- målsrådets årliga utvärderingar indikerar en bristande måluppfyllelse bland annat vad gäller områdesskydd. Regeringen, som fäster fortsatt stor vikt vid miljömålssystemet och uppfyllande av internationella åtaganden, kommer därför att se över arbetsformer och instrument. Ett effektivare utnyttjande av instrumenten för områdesskydd samt en utveckling av andra metoder som komplement till dessa är en utgångspunkt. Regeringen avser därmed att tillämpa de mest kostnadseffektiva metoderna för att nå de uppställda målen. I avvaktan på en översyn av arbetsformerna och instrumenten för skydd av värdefulla områden föreslår regeringen ett anslag för biologisk mångfald som motsvarar 2006 års nivå.

Kärnsäkerhet

Kraven på säkerhet i de svenska kärnkrafts- anläggningarna har successivt skärpts genom nya nationella föreskrifter och internationella åtaganden. Kärnkraftsinnehavarna planerar moderniseringar av flera av reaktorerna samtidigt som ansökningar finns om att öka effekten i anläggningarna. Det moderniseringsarbete som pågår och de effekthöjningar som redan beslutats ställer ökade krav på samhällets tillsyn. Regeringen avser se över behovet av höjda avgifter för att finansiera en förstärkning av tillsynsmyndigheternas verksamhet.

Miljö- och kärnsäkerhetssamarbete i Ryssland

Det är viktigt med ett fortsatt samarbete med Ryssland på miljöområdet. Detta handlar t.ex. om kapacitetsuppbyggnad, kärnsäkerhet och strålskydd. Fortsatt svensk och annan extern finansiering till större miljöprojekt i vårt närområde är viktigt för att dessa projekt skall kunna genomföras och miljösituationen i Östersjön därmed stabiliseras. Miljö- och kärnsäkerhetssamarbetet bör fortsätta bland annat av ett svenskt egenintresse när det gäller närmiljön och likvärdiga villkor i regionen, även om utvecklingssamarbetet med Ryssland avvecklas i andra delar.

48

1.9.3Energi- och miljönyckeltal

Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redovisas nyckeltal relaterade till energi- och miljöfrågor som ett komplement till de ekonomiska nyckeltalen. Syftet är att spegla den nationella utvecklingen på energi- och miljö- området på ett enkelt och informativt sätt. Variationerna i nyckeltalen mellan enstaka år är ofta ett resultat av väderleks- och konjunk- turvariationer. Över längre tidsperioder ger dock nyckeltalen information om utvecklingen på energi- och miljöområdet.

Energianvändningen i relation till ekonomins storlek fortsätter att minska. Även den totala energianvändningen minskar men det är ännu för tidigt att avgöra om detta är ett trendbrott.

Tabell 1.6 Energi- och miljönyckeltal

 

EnergianvändningU

(TWh respektive Wh/kr)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1980

1990

2000

2004

2005

 

 

 

Total slutlig

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

436

442

470

503

493

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

användningP

 

 

 

 

 

Varav förnybar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

energi

 

 

 

107

137

167

171

182

 

 

 

biobränslen

 

48

64

88

109

108

 

 

 

vattenkraft

 

 

59

73

79

61

73

 

 

 

vindkraft

 

 

 

0

0

0,46

0,85

0,85

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

EnergiintensitetP

P

300

245

212

209

198

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

Utsläpp till luft (tusental ton)UPU

UP

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

1990

2000

2004

2005

 

 

 

 

 

 

 

P

 

 

 

 

 

 

 

1980P

 

 

 

KlimatpåverkanU

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UP

 

 

 

 

 

 

 

 

UPU

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Växthusgaser

 

iu.

75 808

75 114

78 089

75 660

 

 

 

exkl. bunkring

 

iu.

72 191

68 315

69 688

66 955

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Koldioxid

 

 

 

82 438

59 841

59 124

63 635

61 144

 

 

 

exkl. bunkring

 

iu.

56 421

53 416

55 182

52 569

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

FörsurningU

U

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Svaveldioxid

 

 

iu.

142

109

130

131

 

 

 

exkl. bunkring

 

491

109

46

41

40

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväveoxider

 

 

iu.

337

329

355

355

 

 

 

exkl. bunkring

 

404

314

231

209

205

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BelastningU

på haven (tusental ton)U

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1980

1990

2000

2004

2005

 

 

 

ÖvergödningU

U

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fosfor

 

 

 

4,7

3,5

4,7

3,0

3,2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kväve

 

 

 

115,5

104,9

146,6

108,6

96,5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Total energianvändning exklusive energiomvandlingsförluster i kärnkraftverk.

 

P

P

 

 

 

 

2

 

Energiintensiteten mäts som total energianvändning i relation till BNP i 2000

 

P

P

 

 

 

 

års referenspriser.

 

 

 

 

 

 

 

 

3

 

Ej normalårsjusterade siffror.

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

 

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Framräknad enligt äldre metodik och därför ej direkt jämförbar med siffror för

 

1990 och senare.

 

 

 

 

 

 

 

 

5

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

P

P

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sänkor är inte inkluderade.

Källor: Statens energimyndighet, Naturvårdsverket, Statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruksuniversitet.

PROP. 2006/07:100

Goda naturliga förutsättningar i Sverige bidrar till att mängden förnybar energi har ökat både i absoluta och relativa tal. Andelen förnybar energi uppgår till 37 procent mätt som andel av den totala svenska energianvändningen utan omvandlingsförluster. Jämfört med åren 1980 och 1990 har andelen förnybar energi därmed ökat med 48 procent respektive 36 procent. Samtidigt har den fossila andelen minskat med 46 procent respektive 13 procent. Mellan enskilda år kan dock variationerna vara stora, vilket till stor del hänger samman med tillgången på vattenkraft. Energieffektivisering, mätt som energiintensitet per förädlingsvärde, utvecklas efter en långsiktigt tydlig trend mot allt lägre energiinnehåll.

Sverige har, om man bortser från utsläpp från internationell luft- och sjöfart (s.k. bunkring), lyckats minska utsläppen av växthusgaser jämfört med 1990 års nivå. Sverige är därmed ett av få länder som förväntas att för perioden 2008– 2012 klara såväl det av EU tilldelade utsläppsmålet som vårt eget mer ambitiösa mål, +4 procent respektive -4 procent jämfört med 1990 års nivå. Inget annat land av de 15 tidigare EU-medlemmarna har lägre utsläpp av växthusgaser mätt i ton per person samt i relation till bruttonationalprodukten.

Den kraftiga minskningen av de svenska utsläppen av koldioxid, den volymmässigt största växthusgasen, är glädjande. Även dessa utsläpp kan dock variera betydligt från år till år, till stor del beroende på tillgången av vattenkraft och variationer i vädret.

Sedan 1980 har de svenska utsläppen av svaveldioxid minskat kraftigt. Till stor del är detta ett resultat av ökad användning av olja med låg svavelhalt och ny reningsteknik. Exklusive utsläpp från internationell luft- och sjöfart har utsläppen av svaveldioxid mer än halverats sedan 1990. De svenska utsläppen av kväveoxider fortsätter också att minska, främst på grund av förbättrade förbrännings- och reningstekniker inom transportsektorn.

Halterna av kväve och fosfor i flodmynningar utgör en indikator på näringstillförseln till haven. Även de årliga nyckeltalen som rör övergödning varierar kraftigt beroende på väderlek, vilket gör jämförelser med utvalda basår vanskliga. Sett över ett längre perspektiv avtar emellertid den totala belastningen. Det är viktigt att länderna runt Östersjön gemensamt tar ett ansvar för att

49

PROP. 2006/07:100

förbättra möjligheterna till återhämtning av innanhavet.

för vidare studier. Gymnasieskolan behöver reformeras och regeringen anser att gymnasie- skolan skall leda till en gymnasieexamen med tre huvudinriktningar: studieförberedande program som ger grundläggande behörighet till

1.10En politik för utbildning och högskolan, yrkesförberedande program och

kompetens

Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är avgörande för ekonomisk tillväxt och välfärd. Det handlar om satsningar på forskning, men lika viktigt är att den grundläggande utbild- ningen är så bra att alla medborgare får möjlighet att ta del av information och samtal i vardagen. Bara så kan en levande demokrati uppstå och leva vidare.

Grundskolans huvuduppgift är kunskaps- uppdraget, dvs. att ge alla elever möjlighet att nå målen i alla ämnen. Varje elev, oavsett kön, familjebakgrund, bostadsort eller något annat, har rätt att få tillgodogöra sig och utveckla den kunskap han eller hon behöver för att kunna fungera som aktiv medborgare i ett demokratiskt samhälle. Grundskolan skall också lägga den nödvändiga grunden för gymnasiestudier. I dag finns så många mål för skolan att de tenderar att tränga ut varandra och kunskapsuppdraget har hamnat i skymundan. Målen i grundskolan måste därför bli färre och tydligare. Kunskaps- målen måste uppvärderas och förtydligas.

För att stödja elevernas utveckling och sätta en lägsta garanterad nivå för lärarnas kontinuerliga utvärdering och uppföljning vill regeringen införa regelbundna obligatoriska kontrollstationer. Det skapar ökad nationell likvärdighet och ger förutsättningar att minska variationen i elevers resultat.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan är mycket allvarlig. Lika viktigt som det är att komma in på en utbildning är det att avsluta den på ett framgångsrikt sätt. Framtidens arbetsmarknad kräver hög kom- petens, och de ungdomar som inte fullföljer en gymnasieutbildning riskerar att få det mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Gymnasieskolans utbildningar har blivit alltmer lika när skillnaderna mellan de olika program- men minskat och de teoretiska kraven ökat. Alla elever tvingas läsa in grundläggande högs- kolebehörighet, oberoende av vilka mål, talanger och intressen som den enskilda eleven har. Resultatet har blivit att gymnasieskolan i vissa fall varken lyckats förbereda för yrkeslivet eller

lärlingsutbildning.

Regeringen har påbörjat arbetet med en omfattande reformering av det svenska utbildningssystemet. Arbetet inriktas på att fokusera på skolans kunskapsuppdrag, höja läraryrkets status och öka tillgången på välut- bildade lärare, förbättra trygghet och studiero i skolan och att ge alla elever och föräldrar en möjlighet att välja mellan skolhuvudmän och pedagogiska inriktningar.

Regeringen avser att återkomma i budget- propositionen för 2008 med ett förslag till en långsiktig strategi för att stärka barn- och ungdomskulturen. Förslaget kommer att inne- bära att barn och ungdomar får ökad möjlighet till kulturell delaktighet och eget skapande vilket bidrar till att nå de prioriterade kunskapsmålen i skolan.

Vuxenutbildningen har en viktig roll utifrån de vuxnas individuella behov av utbildning och personlig utveckling. Den som behöver läsa in grundläggande eller särskild behörighet för hög- skolestudier kan komplettera tidigare utbildning eller läsa in en gymnasieutbildning inom vuxen- utbildningen. I dag finns en rättighet för vuxna att få en utbildning som motsvarar grundskolan. Regeringen avser att återkomma om hur en liknande rättighet på gymnasial nivå kan utformas.

Det är viktigt att alla som antas till hög- skoleutbildning har goda förutsättningar att tillgodogöra sig och genomgå utbildningen inom föreskriven tid med godkända studieresultat. På så sätt ökar effektiviteten och kvaliteten höjs i den högre utbildningen. Regeringen har nyligen överlämnat en proposition med förslag om ändrade regler för tillträde till högskole- utbildning (prop. 2006/07:107). Syftet med förslagen är att skapa ett system där kraven på behörighet skall vara likvärdiga oavsett om en sökande kommer från gymnasieskolan eller gymnasial vuxenutbildning eller har annan motsvarande utbildnings- eller yrkesbakgrund.

Vidare syftar förändringarna till att ge tydliga signaler till elever i gymnasieskolan om att det lönar sig att välja sådana ämnen och fördjupningskurser som ger en gedigen grund

50

för högskolestudier och som är relevanta för att lyckas genomföra den sökta utbildningen. De som söker till högskolan direkt efter avslutad gymnasieutbildning skall inte missgynnas. Därför bör ålder inte premieras vid tillträde till högre utbildning.

Regeringen har i budgetpropositionen för 2007 presenterat förslag om en utbyggnad av resurserna för forskning under 2007, 2008 och 2009 med en nivåhöjning på sammanlagt 900 miljoner kronor utöver de resursökningar som följer av 2005 års forskningsproposition. Arbete har också inletts med sikte på att 2008 presentera en ny forskningsproposition för perioden efter 2008.

1.11En politik för ett effektivare utnyttjande av offentliga resurser

De offentliga utgifterna motsvarar omkring hälften av värdet på allt som produceras i Sverige under ett år. Det är viktigt att varje skattekrona används på ett effektivt sätt. Det finns en betydande potential för en effektivare använd- ning av de gemensamma resurserna. Genom högre effektivitet kan ökade satsningar inom prioriterade offentliga verksamheter bli möjliga, samtidigt som utrymme ges att sänka skatterna för att stimulera till fler jobb och ökad tillväxt i det privata näringslivet.

God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka överutnyttjande och fusk i skatte- och förmåns- systemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn.

1.11.1Krafttag mot bidragsbrott och överutnyttjande

Jämfört med andra länder har Sverige höga ersättningsnivåer i välfärdssystemen. För att det skall vara möjligt att bibehålla höga nivåer och för att stärka arbetslinjen, krävs att systemen inte överutnyttjas och att enbart de som är berättigade får del av ersättningar och bidrag.

Det förekommer bidragsbrott och över- utnyttjande av ersättningar och bidrag. I vissa delar av socialförsäkringssystemet är dessutom bidragsbrotten och överutnyttjandet omfat- tande. En grundläggande förutsättning för att

PROP. 2006/07:100

upprätthålla allmänhetens respekt för välfärds- systemen är att ersättningar och bidrag bara betalas ut till dem som är berättigade. Mot den bakgrunden anser regeringen att det är avgörande för såväl legitimiteten som finansie- ringen av välfärdssystemen att kontroll- verksamheten ökas och effektiviseras samt att felaktigt utbetalda ersättningar och bidrag återkrävs.

I budgetpropositionen för 2007 redovisades en lång rad åtgärder som syftar till att minska överutnyttjande och bidragsbrott. Utöver de åtgärder som redovisades där har ett antal ytterligare åtgärder tillkommit eller tidigare aviserade åtgärder konkretiserats:

Regeringen har nyligen överlämnat proposi- tionen Bidragsbrottslag till riksdagen (prop. 2006/07:80).

Regeringen har tillkallat en utredare med uppdrag att lämna förslag till en från Försäkringskassan skild tillsynsfunktion för socialförsäkringsadministrationen.

Uppdraget skall redovisas senast den 31 oktober 2007.

Försäkringskassan har på regeringens uppdrag analyserat möjligheterna att införa skärpta kontroller vid uttag av tillfällig föräldrapenning – t.ex. genom att det införs en skyldighet för arbetsgivaren att rappor- tera frånvaro vid vård av sjukt barn till Försäkringskassan eller en skyldighet för föräldern att styrka barnets frånvaro från barnomsorgen. Regeringen avser återkomma med förslag till regeländringar under hösten.

Regeringen överlämnade i januari 2007 en proposition till riksdagen med förslag om att ränta skall tas ut vid återkrav inom social- försäkringen (prop. 2006/07:49).

Statskontoret får i uppdrag att utvärdera effektiviteten i den statliga återkravs- verksamheten avseende felaktigt utbetalda

ersättningar och bidrag. Regeringen har också givit Inspektionen för arbetslös- hetsförsäkring i uppdrag att följa upp hanteringen av felaktigt utbetald arbetslös- hetsersättning och hanteringen av återkrav vid arbetslöshetskassorna.

Försäkringskassan återinför det tidigare systemet med närvarorapportering vid aktivitetsstöd under våren.

51

PROP. 2006/07:100

Regeringen avser att klargöra såväl arbets- förslag på hur lika villkor för offentliga och

förmedlingens som den arbetssökandes ansvar när det gäller arbetslöshetsför- säkringen. Det gäller bland annat frågor om anmälningsförfarandet och hur ifråga- sättanden görs. Systemet för sanktions- tillämpningen skall göras tydligt. Syftet är att kunna tillämpa sanktioner mot en sökande utan att göra ett alltför stort ingripande i individens ersättning.

Arbetslöshetskassornas samorganisation har som ambition att införa ett nytt system för kontroll av deklarerat arbete på kassakort.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvär- dering, Arbetsmarknadsverket och För- säkringskassan kommer under 2007 att genomföra mörkertalsanalyser avseende förekomsten av bidragsbrott och över- utnyttjande inom arbetslöshetsförsäkringen respektive sjukförsäkringen.

1.11.2 Ökad effektivitet i offentlig sektor

Ökad effektivitet i produktionen av välfärds- tjänster

För att öka effektiviteten och påskynda utveck- lingen av produktionen av välfärdstjänsterna inom vård, omsorg och utbildning, avser regeringen att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg.

En ökad konkurrens kommer att stärka drivkrafterna för ökad effektivitet och ökad kvalitet i tjänsterna. En ökad konkurrens mellan producenterna skulle samtidigt öka individens valfrihet. Detta kräver tillgång till relevant och tillförlitlig information om alternativen. Regeringen har gett Statskontoret i uppdrag att föreslå åtgärder för att förbättra informationen om välfärdstjänster där valmöjligheter finns.

Regeringen har tidigare under våren i en proposition (prop. 2006/07:52) föreslagit att den s.k. stopplagen inom sjukvården slopas. Vidare har regeringen tillsatt en utredning som har i uppdrag att komma med förslag om hur valfriheten inom äldreomsorgen och för funktionshindrade kan öka. På utbildnings- området har regeringen dels tillsatt en utredning med uppdrag att ta fram förslag till hur ett system med fristående vuxenutbildning kan utformas, dels en utredning med uppdrag att ge

fristående skolor kan uppnås.

En effektivare statlig organisation

Det behövs tydligare gränser för vad som bör vara myndighetsuppgifter och vad som bör vara förbehållet den politiska och allmänna opinionsbildningen eller marknadsekonomin. Den enskilde konsumenten och företagaren måste kunna lita på att det finns starka institutioner som bevakar marknader som öppnats för konkurrens och marknader kring viktig infrastruktur.

För att få en bättre överblick över antalet myndigheter i statsförvaltningen har regeringen gett Statistiska centralbyrån i uppdrag att förbereda upprättandet av ett myndighets- register.

Regeringen har tillsatt en utredning i syfte att effektivisera den statliga förvaltningen (dir. 2006:123). I uppdraget ingår bland annat att klargöra vad som bör vara statliga åtaganden i form av myndighetsuppgifter och att lämna förslag till vilka övergripande förvaltnings- politiska principer som bör gälla vid organisering av den statliga förvaltningen och överväga vilka förändringar som bör göras i den nuvarande myndighetsstrukturen. Utredningen skall också redovisa vilka besparingar av myndigheternas samlade förvaltningskostnader som förslagen leder till. Dessutom skall utredningen redovisa vilka åtgärder som skulle behöva vidtas för att uppnå en besparing om tre respektive sex procent av myndigheternas samlade förvalt- ningskostnader.

Regeringen har också tillsatt en särskild utredare för att göra en översyn av regeringens stabsmyndigheter (dir. 2007:20). I uppdraget ligger bland annat att pröva det offentliga åtagandet och se över konkurrensutsatt verksamhet vid myndigheterna samt att tydliggöra stabsmyndigheternas roll i det fortsatta arbetet med att utveckla den statliga förvaltningen.

Nyligen överlämnade Ansvarskommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10) till regeringen. Kommittén föreslår en omfattande reform av samhällsorganisationen. Betänkandet har sänts ut på remiss till ett stort antal remissinstanser. Regeringen kommer att verka för en bred och öppen debatt om kommitténs förslag.

52

Regeringen driver på det så kallade e-för- valtningsarbetet. Elektronisk fakturahantering införs den 1 juli 2008 och förväntas ge besparingar på fyra miljarder kronor under en femårsperiod och därefter en miljard om året. Automatiseringen av ärendehantering prioriteras och ger ytterligare besparingar samtidigt som kvaliteten och medborgarorienteringen kan förbättras. Säkerheten i den elektroniska kommunikationen stärks.

Bättre styrning och kontroll

Regeringen avser att med en ny myndighets- förordning förbättra styrningen av myndig- heterna med ett effektivt och tidsenligt styrinstrument. Den nya myndighetsför- ordningen skall tydliggöra ledningsformerna enrådighetsmyndighet, styrelsemyndighet och nämndmyndighet, liksom det ansvar myndig- heternas ledning har inför regeringen. Det ankommer på regeringen att försäkra sig om att myndigheterna bedriver verksamheten författ- ningsenligt och hushållar väl med statens medel.

Vidare är regeringen angelägen om att myndigheternas interna styrning och kontroll är betryggande. I ljuset av detta bereder regeringen förslag till en ny förordning om intern styrning och kontroll i staten. Ambitionen är att beredningen skall vara avslutad under våren 2007. Vidare gäller sedan årsskiftet en ny förordning för statlig internrevision.

Tydliga krav på en väl fungerande intern styrning och kontroll på nationell nivå bidrar även till att myndigheternas hantering av EU- medel förstärks. Det är därför angeläget att även medlemsstaterna vidtar åtgärder nationellt i syfte att stärka förvaltningen och kontrollen av EU- medel. Regeringen överväger mot denna bakgrund, och i likhet med de initiativ som redan tagits i Nederländerna, Danmark respektive Storbritannien, att på eget initiativ införa ett nationellt intygande avseende hanteringen av samtliga EU-medel.

Myndigheterna har till uppgift att förverkliga regeringens politik. Det är därför angeläget att närmare överväga hur uppföljningen och styrningen av förvaltningen skall utformas, men också vilken resultatinformation som kan och bör tas fram om den statliga verksamheten. Hösten 2007 lämnar Styrutredningen (dir. 2006:30) sina förslag till hur resultatstyrningen bör förändras och utvecklas. De överväganden som förestår med anledning av dessa förslag

PROP. 2006/07:100

kommer även att omfatta regeringens resultatredovisning till riksdagen.

1.12Kommunalekonomisk utjämning

Regeringen kommer att fortsatt verka för likvärdiga förutsättningar för människor i hela landet, oavsett var man bor. Detta innebär bland annat att kommuner och landsting skall ges förutsättningar att ge alla medborgare en god och likvärdig skola, vård och omsorg.

Samtidigt som oskäliga skillnader mellan kommuner och landsting skall elimineras måste systemet för utjämning i högre utsträckning främja tillväxt och välfärd. Dagens utjämnings- system, framför allt inkomstutjämningen, hämmar emellertid kommuners och landstings ansträngningar att minska utanförskapet.

I syfte att värna utjämningssystemet kommer regeringen att tillsätta en parlamentarisk utredning under mandatperioden med uppdrag att utvärdera och utreda systemet för kommunalekonomisk utjämning, inklusive de förändringar som nu föreslås. Alternativa metoder för inkomstutjämning med ett mer långsiktigt perspektiv skall utredas. Utredningen kan bland annat pröva möjligheten att utjämna de ekonomiska förhållandena mellan kom- munerna genom förändringar av den kommunala skattebasen. Översynen syftar till att undanröja tillväxthämmande faktorer och stärka incita- menten för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Utredningen skall även beakta konsekvenser för utjämningssystemet av reformer som påverkar den kommunala sektorn, t.ex. avvecklingen av den statliga fastig- hetsskatten. Utredningen tillsätts under 2008. Ett slutbetänkande beräknas kunna lämnas i slutet av 2010. Inkomstutjämningen utreds och hanteras med förtur så att ett delbetänkande avseende inkomstutjämningen kan lämnas under 2009.

I betänkandet Deluppföljning av den kom- munalekonomiska utjämningen (SOU 2006:84) föreslår utredaren en rad åtgärder för att vårda den kommunala utjämningen även i det kortare perspektivet. Mot denna bakgrund föreslår regeringen följande:

Den av utredaren föreslagna lönekostnads- utjämningen införs inte fullt ut enligt förslaget beroende på svårigheten att avgöra

53

PROP. 2006/07:100

hur stor del av skillnaderna i lönekostnad som är strukturellt betingade. Genomslaget begränsas 2008 till 50 procent av utfallet i den föreslagna utjämningsmodellen (regres- sionen) men utan den föreslagna begränsningen till den faktiska lönenivån i respektive kommun och landsting. Det sistnämnda för att helt eliminera påverkan av den faktiska lönenivån. Att införa en lönekostnadsutjämning förutsätter förslag till lagändring i denna proposition.

Regeringen gör följande bedömningar:

De av utredaren föreslagna förändringarna i byggkostnadsutjämningen genomförs från 2008. Förslaget förutsätter ingen lagändring.

Delmodellen för hälso- och sjukvård i landstingens kostnadsutjämning uppdateras från 2008 i enlighet med utredningens förslag. En sådan uppdatering kräver ingen lagändring.

En ny permanent uppföljningsorganisation inrättas från 2008 i enlighet med utred- ningens förslag. Uppdraget, som omfattar att löpande följa upp utjämningssystemet, läggs på Statskontoret.

Med en parlamentarisk utredning som ser över utjämningssystemet i det längre perspektivet och de omedelbara justeringar som presenteras ovan vårdas den kommunala utjämningen på ett ansvarsfullt sätt.

1.13En politik för trygghet och valfrihet

Migration

Sverige skall ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Rätten till asyl skall värnas liksom en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande. Migrations- och flyktingpolitiken står inför stora utmaningar. Förra året ansökte över 24 000 personer om uppehållstillstånd på grund av asylskäl, 40 procent fler än 2005. I år väntas antalet stiga till närmare 40 000, för att från och med 2008 uppgå till mellan 30 000 och 40 000 personer årligen. Bakom utvecklingen ligger framför allt situationen i Irak. I år antas över hälften av alla som söker asyl i Sverige

komma från Irak. Sverige tar också emot en mycket stor andel av de irakier som söker sig till något av EU-länderna. Omkring hälften av dessa söker asyl i Sverige. Det måste finnas en solidaritet mellan EU:s medlemsländer så att fler delar ansvaret för att erbjuda skydd för flyktingar.

Det ökade antalet asylsökande medför att utgifterna för bostäder samt ersättningar till asylsökande, kommuner och landsting blir högre än vad som tidigare beräknats. Regeringen föreslår med anledning av detta att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 743 miljoner kronor 2007. Åren 2008–2009 ökar utgifterna med 900 respektive 1 000 miljoner kronor. År 2010 beräknas utgifterna för ersätt- ningar och bostäder till cirka 2 900 miljoner kronor.

Regeringen anser att den statliga ersättningen bör öka till kommuner som träffar överenskom- melser med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn. Regeringen föreslår därför att anslaget för ersättningar och bostads- kostnader ökas med 15 miljoner kronor 2007 för detta ändamål. För 2008–2010 beräknas utgif- terna öka med 37 miljoner kronor per år.

För att underlätta för personer som fått avslag på sin asylansökan att återvända till sina hemländer anser regeringen att ett åter- etableringsstöd bör införas på prov under 2007 och 2008. Regeringen föreslår därför att anslaget för ersättningar och bostadskostnader ökas med 27 miljoner kronor 2007.

Till följd av att antalet asylsökande till Sverige i år och de närmast kommande åren ökar, växer antalet ärenden som Migrationsverket har att handlägga. För 2008 beräknas därför utgifterna öka med 550 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas utgifterna öka med 300 miljoner kronor respektive 200 miljoner kronor. Där- utöver ökar ersättningarna till kommuner för flyktingmottagande. För 2008 beräknas ut- gifterna öka med 2 000 miljoner kronor. För 2009 och 2010 beräknas utgifterna öka med 3 550 miljoner kronor. I detta inkluderas en extra ersättning för att underlätta flykting- mottagande i kommuner med god arbets- marknad.

Jämställdhet

Jämställdheten i Sverige har förbättrats, men kvinnor och män har fortfarande inte lika möjligheter. Ett aktivt jämställdhetsarbete

54

präglar regeringens arbete. Kvinnor och män skall ha lika möjligheter att utvecklas. Regeringen har som mål att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser ur ett könsperspektiv. När män och kvinnor delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett bättre samhälle. Den ekonomiska politiken skall användas för att försöka komma tillrätta med de obalanser mellan könen som finns inom ett antal områden i dag. Att kvinnor har en lägre inkomst beror bland annat på att skatter och bidrag har fått en utformning som gör att det inte tydligt lönar sig att börja arbeta, än mindre att gå upp i arbetstid.

Införandet av jobbavdraget vid årsskiftet var därför ett viktigt steg mot att göra det lönsamt att arbeta mer. Regeringens ambition är att fortsätta i samma riktning och ge fler kvinnor tydliga drivkrafter att gå från deltid till heltid.

Regeringen vill även förbättra möjligheterna för kvinnor som startar nya företag. Det skulle sannolikt ändra den skeva förmögen- hetsutveckling som finns i dag eftersom den bland annat bygger på att få kvinnor äger och driver företag. Att konkurrensutsätta de kvinnodominerade branscherna, till exempel sjukvården och barnomsorgen, och därigenom underlätta för nya företag är också ett viktigt sätt att öka friheten för Sveriges kvinnor.

Regeringen har tagit fasta på att människor behöver hjälp med att få vardagspusslet att gå ihop. Regeringen har föreslagit att kostnaden för att köpa hushållstjänster sänks från den 1 juli i år. Eftersom det oftast är kvinnorna som svarar för den stora arbetsinsatsen hemma kommer förslaget att ha störst positiv effekt på kvinnors möjligheter att kombinera hemmets och arbetslivets olika roller.

Att bekämpa mäns våld mot kvinnor är en viktig del av jämställdhetsarbetet. Även arbetet mot hedersrelaterat våld är angeläget. Regeringen bereder därför för närvarande en handlingsplan om mäns våld mot kvinnor där också insatser mot hedersrelaterat våld kommer att ingå. Vidare bereds en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Kvinnors hälsa är en viktig del av regeringens jämställdhetssatsning. Regeringen beslöt i mars att satsa 90 miljoner kronor på ett treårigt forskningsprogram för bättre kvinnohälsa.

Myndigheterna arbete för en minskad löne- skillnad är en viktig fråga i regeringens löpande

PROP. 2006/07:100

dialog med myndighetscheferna. Detta gäller både de oförklarade löneskillnader som kvarstår efter att skillnader i arbetstid och arbetsuppgifter m.m. har beaktats och sådana löneskillnader som beror på att män i större utsträckning än kvinnor har ledande befattningar. Fram till 2010 skall de oförklarade löneskillnaderna i staten ha åtgärdats samtidigt som myndigheternas arbete för att få fler kvinnor i ledande befattningar intensifieras.

En reformerad familjepolitik

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande förslag om barnomsorgspeng, ökat pedagogiskt inslag i förskolan, jämställdhetsbonus och ett frivilligt kommunalt vårdnadsbidrag. Det yttersta syftet med dessa reformer är att ge alla barn en trygg uppväxt och ge varje barn förutsättningar att utvecklas som människa.

Regeringen bedömer att de kommande förslagen ökar valfriheten för barnfamiljer, förbättrar möjligheterna till jämställdhet och delat ansvar för barnen, ökar mångfalden i förskolan och barnomsorgen och ger förutsättningar för föräldrar att kunna tillbringa mer tid med barnen.

Vård och omsorg

Vård och omsorg skall även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Den solidariskt finansierade välfärden måste dock vara öppen för nytänkande. En större mångfald och initiativkraft bidrar till att patienten och omsorgstagaren kan få bästa möjliga vård och omsorg. Inte minst måste den enskilde ges rätten att välja och framför allt att kunna välja bort det som inte fungerar. En mångfald av olika aktörer ger också förutsätt- ningar för bättre arbetsmiljö för de anställda och för vården och omsorgen att utvecklas.

Valfrihet och självbestämmande för den enskilde är ett medel för att få högre kvalitet i vården, samtidigt som det är ett mål i sig att varje person kan påverka sin egen situation och få möjlighet att fatta beslut som rör sin egen vardag. Extra ansträngningar måste göras för att valmöjligheterna skall omfatta alla, inte minst de grupper i samhället som nära nog berövats alla möjligheter att välja, som äldre, sjuka och funktionshindrade. Regeringen avser att under mandatperioden genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. En ökad konkurrens kommer att öka valfriheten, men också bidra till utveckling i dessa sektorer.

55

PROP. 2006/07:100

För äldre och multisjuka med ett stort och sammansatt vårdbehov behövs mer av helhetssyn. Patienten kommer att ges möjlighet till en fast vårdkontakt som vårdar eller vid behov lotsar patienten genom vårdkedjan.

För att uppnå en ökad mångfald måste sjukvårdshuvudmännen ges möjligheter att själva välja driftsform för vården och omsorgen. Regeringen har därför bland annat fattat beslut om att upphäva de bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen som inskränker landstingens möjligheter att överlämna driften av region- sjukhus, regionkliniker och sjukhus till privata vårdföretag.

Vidare har en arbetsgrupp tillsatts som skall överväga och lämna förslag om åtgärder som underlättar för vård- och omsorgspersonal att ta över driften av verksamhet från kommuner och landsting, s.k. avknoppning. Regeringen har avsatt 40 miljoner kronor 2007 för att stimulera avknoppning.

Effektiv information inom hälso- och sjukvården

För att regeringens satsningar på ökad valfrihet, tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården skall ge avsedd effekt krävs en välfungerande och effektiv informations- hantering. Det handlar dels om att nödvändig vårddokumentation skall finnas tillgänglig vid vård och behandling, dels att informationen skall ha en så hög kvalitet att den tolkas och förstås på ett enhetligt sätt i alla delar av vården.

Regeringen satsar därför under 2007 totalt 175 miljoner kronor på detta område för att utveckla hälso- och sjukvårdens ersättnings- system, främja öppna jämförelser, och för att skapa en standard för elektronisk informations- överföring. Av dessa medel har 65 miljoner kronor avsatts inom ramen för den s.k. Dagmaröverenskommelsen för att påskynda införandet av nya nationella IT-tjänster, såsom en nationell sjukvårdsrådgivning via Internet och telefon, samt investeringar i vårdens tekniska infrastruktur för att förbättra säkerhet och kvalitet när information utbyts elektroniskt.

Tillgänglighet och prestationer inom vård och omsorg

Tillgängligheten till vård och omsorg skall förbättras. Samtidigt krävs en mer uttalad helhetssyn på patientens behov. Hälso- och sjukvården måste bland annat jämföra sina prestationer och systematiskt dra lärdom av misstag och framgångar. Regeringen har avsatt

ytterligare 250 miljoner kronor under 2007 till den nationella vårdgarantin. Detta innebär att stödet till den nationella vårdgarantin totalt uppgår till 750 miljoner kronor under 2007.

Den psykiatriska vården

Psykiatrin förmår inte att tillgodose kraven på en väl fungerande vård för psykiskt sjuka och stöd till deras anhöriga. Under 2007 satsas därför 500 miljoner kronor på förstärkningar av den psykiatriska vården. Regeringen beräknar att 500 miljoner kronor även bör avsättas för detta ändamål 2008 samt 250 miljoner kronor 2009. Det handlar bland annat om förbättringar av personalens kompetens, ökad tillgång till psykosocial kompetens samt en ökad kvalitet i och tillgänglighet till vården. Regeringen avser att verka för att personer som i dag vårdas inom den psykiatriska tvångsvården i ökad ut- sträckning skall kunna vårdas under öppnare former. Vården och stödet till barn och unga med psykisk ohälsa skall prioriteras. Regeringen har inrättat ett nationellt centrum för utveckling av tidiga insatser till barn och unga som löper risk att utveckla svårare psykisk ohälsa. Ett arbete för att utveckla en vårdgaranti inom barn- och ungdomspsykiatrin har påbörjas.

Äldreomsorg

Äldreomsorgen skall var trygg och värdig, samtidigt som brukarna skall ges inflytande och självbestämmande. Med större valmöjligheter får medborgarna en mer lyhörd offentligt finan- sierad äldreomsorg, vars fokus är den enskildes behov och önskemål. Valfriheten gagnar också personalen som ges större möjligheter till utveckling, fler karriärvägar och kompetens- utveckling.

Från och med 2007 avsätter regeringen riktade medel för att förbättra och stärka äldreom- sorgen. Medlen skall bland annat användas för att förbättra vården och omhändertagandet av de äldre samt för att öka antalet platser i särskilda boendeformer.

Äldreboendedelegationen (dir. 2006:137) har bland annat i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder för att stimulera utvecklingen av särskilda boendeformer för äldre. Som ett deluppdrag skall delegationen senast den 31 december 2007 redovisa bedömningar av hur fler äldre skall få tillgång till bostad i s.k. mellanboendeformer eller trygghetsboende.

56

Regeringen har även tillsatt en utredning för att införa ett ”Fritt val” inom äldreomsorgen (dir. 2007:38).

Det skall bli klart och tydligt och lättare att följa upp vad äldreomsorgen skall klara av. I syfte att uppnå detta har regeringen tillsatt en utredning för införandet av en värdighetsgaranti. Värdighetsgarantin handlar bland annat om att säkra en god vård även för dem som inte längre själva är kapabla att föra sin talan.

Forskning om äldre och åldrande är nöd- vändigt för att äldreomsorgen skall kunna utvecklas med stöd av kunskap och effektiva metoder. Teknikutvecklingen är också en viktig del i byggandet av en modern äldreomsorg. Satsningen på teknikutveckling skall bygga på analyser av äldre och anhörigas beskrivningar av problem i vardagen och deras önskemål om förbättringar.

Som ett led i kvalitetsutvecklingen görs även en stor satsning på statistikinsamling. Ambi- tionen är att möjliggöra öppna jämförelser mellan olika kommuner och utförare. Tillförlitlig och lättillgänglig information är viktigt vid ett systematiskt förbättringsarbete och en förutsättning för fria och informerade val.

Tandvård

I början av 2008 avser regeringen att lämna förslag på en tandvårdsreform som både stärker högkostnadsskyddet och skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården på ett sätt som både främjar kontinuitet, valfrihet och kon- kurrens.

Regeringen avser att utveckla tandvården för att på ett bättre sätt kunna ta hand om de patienter som har de största behoven. Av stor vikt här är att förbättra skyddet mot höga kostnader. Vidare skall insatser göras inom tandvården för att stärka konkurrensen och prispressen inom tandvården. Regeringen avser att återkomma med förslag för att genomföra en tandvårdsreform som omfattar:

Införandet av ett skydd mot höga kostnader.

Införandet av en tandvårdscheck som kan användas som delbetalning för abonne- mangstandvård eller ett förebyggande tandvårdsbesök hos valfri tandläkare vartannat år.

Senare under mandatperioden planeras en särskild satsning på grupper som på grund av

PROP. 2006/07:100

långvarig sjukdom eller funktionshinder har ett ökat behov av tandvård.

Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder

Arbetet för att minska alkoholkonsumtionen fortsätter. En minskad alkoholkonsumtion förbättrar folkhälsan och minskar många sociala problem. Våldsbrott och övergrepp hänger ofta samman med alkoholkonsumtion. Narkotikan hotar individers hälsa, livskvalitet och trygghet. Nyrekrytering till narkotikamissbruk måste motverkas.

Regeringen beräknar därför att medlen för alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder bör ökas med 185 miljoner kronor per år 2008–2010. Regeringen arbetar för närvarande med att utveckla formerna för det framtida arbetet med de nationella alkohol- och narkotikahandlings- planerna.

Byggande och boende

Regeringen angav i budgetpropositionen för 2007 riktlinjerna för en ny bostadspolitik, med mindre av hämmande reglering och skadliga subventioner och mer av konkurrens, valfrihet och kommunalt självbestämmande.

Regeringens bostadspolitik innebär att lång- siktigt stabila villkor för ägande och byggande av bostäder etableras. Snedvridande subventioner och detaljregleringar avskaffas. Från och med den 1 januari 2007 har en avveckling påbörjats av samtliga generella produktionssubventioner till bostadsbyggande. Dubbelbeskattningen av bostadsrättsföreningar har upphört i och med att den statliga inkomstskatten för bostads- rättsföreningar har avskaffats. Den statliga fastighetsskatten skall avskaffas och ersättas med en låg kommunal avgift.

Statens uppgift är att skapa goda, långsiktiga marknadsvillkor så att bostadsbyggandet kan baseras på konsumenternas efterfrågan. Kon- kurrens skall främjas, inte minst inom byggsektorn. det är också angeläget att plan- och bygglagstiftningen reformeras så att det blir lättare att söka bygglov och att handläggnings- tiderna i planärenden förkortas.

Regeringen har i en nyligen överlämnad proposition (prop. 2006/07:61) föreslagit att tillståndsplikten i lagen om allmännyttiga bostadsföretag upphävs, vilket återför ansvaret för den lokala bostadspolitiken till kommunerna, samtidigt som det möjliggör ökad valfrihet för bostadskonsumenterna. I propositionen föreslås också kommunerna få förbättrade möjligheter

57

PROP. 2006/07:100

att stödja hushåll som inte lyckats etablera sig på bostadsmarknaden, genom en lagändring som möjliggör för de kommuner som så vill att lämna hyresgarantier för vissa hushåll i syfte att underlätta för dessa att hyra en egen bostad. Lämnande av hyresgarantier främjas genom införandet av ett särskilt statligt bidrag på 100 miljoner kronor per år.

58

2

Förslag till riksdagsbeslut

PROP. 2006/07:100

2 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

vad gäller den ekonomiska politiken och budget- politiken

1.godkänner regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budget- politiken (avsnitt 1),

2.fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till i genomsnitt 1 procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel (avsnitt 4.1.3),

3.godkänner vad regeringen föreslår om ändrad redovisning av avgifter till premie- pensionssparandet (avsnitt 5.2),

4.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgifts- område 24 Näringsliv (avsnitt 6.6.1),

5.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 4 Rättsväsendet respektive utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik (avsnitt 6.6.2)

6.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet respektive utgifts- område 16 Utbildning och universitets- forskning (avsnitt 6.6.3),

7.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområde 7 Internationellt bistånd respektive utgiftsområdena 5 Inter-

nationell samverkan och 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 6.6.4),

8.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 16 Utbildning och univer- sitetsforskning (avsnitt 6.6.5),

9.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg respektive utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo- stadsförsörjning, byggande samt kon- sumentpolitik (avsnitt 6.6.6),

10.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 13 Arbets- marknad respektive utgiftsområdena 1 Rikets styrelse, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, 8 Migration samt 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (avsnitt 6.6.7),

11.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad respektive utgiftsområde 14 Arbetsliv (se avsnitt 6.6.8),

12.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall inne- fattas i utgiftsområdena 14 Arbetsliv respektive utgiftsområdena 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg samt 13 Arbetsmarknad (avsnitt 6.6.9),

61

PROP. 2006/07:100

13.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik respektive utgifts- område 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn (avsnitt 6.6.10),

14.godkänner den föreslagna ändringen av ändamål och verksamheter som skall innefattas i utgiftsområde 21 Energi respektive utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård (avsnitt 6.6.11),

15.godkänner vad regeringen föreslår om Insättningsgarantinämnden (avsnitt 6.8),

16.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. (avsnitt 3.1 och 6.9),

17.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2004:773) om kommunaleko- nomisk utjämning (avsnitt 3.2 och 8.6.3),

vad gäller tilläggsbudget till statsbudgeten 2007

18.antar regeringens förslag till lag om ändring

isekretesslagen (1980:100) (avsnitt 3.3 och avsnitt 7.2.10),

19.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (avsnitt 3.4 och 7.2.13),

20.antar regeringens förslag till lag om ändring

ikasinolagen (1999:355) (avsnitt 3.6 och 7.2.13),

21.antar regeringens förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000) (avsnitt 3.5 och 7.2.13),

22.antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP- fonden (avsnitt 3.7 och 7.2.2),

23.antar regeringens förslag till lag om ändring

ilagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus (avsnitt 3.8 och avsnitt 7.2.17),

24.godkänner vad regeringen föreslår om Nämnden för offentlig upphandling (avsnitt 7.2.2),

25.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 2 Samhälls- ekonomi och finansförvaltning uppförda anslaget 2:5 Avsättning för garantiverk- samhet (avsnitt 7.2.2),

26.bemyndigar regeringen att under 2007 besluta att Fortifikationsverket i Riks- gäldskontoret får ta upp lån inom en ram av högst 8 175 000 000 kronor för in- vesteringar i mark, anläggningar och lokaler (avsnitt 7.2.2),

27.godkänner att staten genom byte eller försäljning avyttrar fastigheten Stock- holm Uggleborg 12 i Stockholms kom- mun (avsnitt 7.2.2),

28.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet uppförda anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser, m.m. (avsnitt 7.2.5),

29.bemyndigar regeringen att under 2007 besluta om beställning av ombyggnad av upp till 31 stycken JAS 39A/B till JAS 39C/D och ett demonstratorprogram för eventuell vidareutveckling av JAS 39 Gripen samt om luftvärnsrobotsystem till korvett av Visbyklass (avsnitt 7.2.5),

30.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 6:2 Materiel och anläggningar besluta om beställningar av materiel och anläggningar som inklusive tidigare gjorda beställningar medför behov av framtida anslag på högst 45 250 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.2.5),

31.bemyndigar regeringen att under 2007 för anslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 25 000 000 kronor efter 2007 (avsnitt 7.2.5),

32.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 8 Migration uppförda anslaget 12:2 Ersättningar och bostadskostnader (avsnitt 7.2.7),

33.godkänner vad regeringen föreslår om Institutet för psykosocial medicin (avsnitt 7.2.8),

34.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg uppförda anslaget 14:10 Insatser för vaccinberedskap besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst

62

600 000 000 kronor under åren 2008–2010 (avsnitt 7.2.8),

35.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjuk- vård och social omsorg uppförda anslaget 16:6 Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation (avsnitt 7.2.8),

36.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp upp- förda anslaget 19:7 Bidrag för arbetet med sjukskrivningar inom hälso- och sjukvård

(avsnitt 7.2.9),

37.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda anslaget 10:3 Kommunersätt- ningar vid flyktingmottagande samt godkänner de föreslagna riktlinjerna om statlig ersättning till kommuner för mottagande av ensamkommande barn (avsnitt 7.2.10),

38.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet (avsnitt 7.2.11)

39.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 24:3 Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering (avsnitt 7.2.11),

40.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 550 000 000 kronor under åren 2008–2010 (avsnitt 7.2.12),

41.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:3 Utveckling av skolväsende, förskole- verksamhet och skolbarnsomsorg (avsnitt 7.2.12),

42.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:70 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (avsnitt 7.2.12),

PROP. 2006/07:100

43.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget 25:77 Internationella programkontoret för utbildningsområdet besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 8 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.2.12),

44.bemyndigar regeringen att under 2007 för det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning föreslagna anslaget 25:81 Fortbildning av lärare besluta om ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kronor under åren 2008–2010 (avsnitt 7.2.12),

45.godkänner vad regeringen föreslår om avtrappning av den statliga bostadsbygg- nadssubventionen, det s.k. räntebidraget (avsnitt 7.2.14),

46.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:11 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag (avsnitt 7.2.14.),

47.godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 18 Samhälls- planering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik uppförda anslaget 31:13 Stöd för att underlätta för enskilda att etablera sig på bostadsmarknaden

(avsnitt 7.2.14),

48.godkänner vad regeringen föreslår om statligt stöd till boende (avsnitt 7.2.14),

49.godkänner vad regeringen föreslår om hanteringen av äldre bostadskreditgaran- tier (avsnitt 7.2.14),

50.godkänner vad regeringen föreslår om disposition av avgiftsintäkter avseende djur- skydd enligt djurskyddslagen (1988:534) samt avgifter enligt lagen (2000:537) om märkning och registrering av hundar (avsnitt 7.2.19),

51.godkänner den förslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda anslaget 43:5 Räntekostnader för förskotterade arealersättningar m.m. (avsnitt 7.2.19),

63

PROP. 2006/07:100

52.godkänner det föreslagna huvudmålet för Exportkreditnämnden samt bemyndigar regeringen att besluta om ändrade riktlinjer för myndighetens verksamhet (avsnitt 7.2.20),

53.bemyndigar regeringen att vidta de åtgärder som bedöms lämpliga för att avyttra hela eller delar av statens aktieinnehav i Arbetslivsresurs AR AB samt bemyndigar regeringen att tillskjuta högst 30 000 000 kronor för att vid behov förstärka bolagets ekonomiska situation (avsnitt 7.2.20),

54.godkänner ändrade ramar för utgifts- områden samt anvisar ändrade och nya anslag enligt specifikation i tabell 2.1.

64

PROP. 2006/07:100

Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag 2007

Tusental kronor

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2007

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

 

 

 

 

 

 

1

 

Rikets styrelse

10 676 842

54 418

10 731 260

 

 

 

 

 

 

 

32:1

Länsstyrelserna m.m.

2 360 522

5 500

2 366 022

 

 

 

 

 

 

 

90:1

Kungliga hov- och slottsstaten

98 150

318

98 468

 

 

 

 

 

 

 

90:5

Regeringskansliet m.m.

5 580 760

48 600

5 629 360

 

 

 

 

 

 

2

 

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 873 471

4 950

11 878 421

 

 

 

 

 

 

 

1:3

Statskontoret

52 189

4 500

56 689

 

 

 

 

 

 

 

1:5

Statistiska centralbyrån

473 814

-200

473 614

 

 

 

 

 

 

 

1:9

Ekonomiska rådet

2 507

-1 250

1 257

 

 

 

 

 

 

 

1:15

Finanspolitiska rådet

0

1 500

1 500

 

 

 

 

 

 

 

2:5

Avsättning för garantiverksamhet

1 400

400

1 800

 

 

 

 

 

 

4

 

Rättsväsendet

30 753 868

3 000

30 756 868

 

 

 

 

 

 

 

4:1

Polisorganisationen

16 728 635

-40 000

16 688 635

 

 

 

 

 

 

 

4:3

Åklagarmyndigheten

897 050

47 000

944 050

 

 

 

 

 

 

 

4:5

Sveriges Domstolar

4 205 208

-4 000

4 201 208

 

 

 

 

 

 

5

 

Internationell samverkan

1 497 701

70 000

1 567 701

 

 

 

 

 

 

 

5:1

Bidrag till vissa internationella organisationer

1 056 654

70 000

1 126 654

 

 

 

 

 

 

6

 

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 163 964

0

44 163 964

 

 

 

 

 

 

 

6:1

Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande

 

 

 

 

 

truppinsatser, m.m.

20 452 062

-2 000

20 450 062

 

 

 

 

 

 

 

6:6

Försvarets radioanstalt

514 517

-2 000

512 517

 

 

 

 

 

 

 

6:9

Nämnder m.m.

5 901

4 000

9 901

 

 

 

 

 

 

 

7:3

Ersättning för räddningstjänst m.m.

21 080

18 000

39 080

 

 

 

 

 

 

 

7:5

Krisberedskap

1 711 976

-268 000

1 443 976

 

 

 

 

 

 

 

7:6

Gemensam radiokommunikation för skydd och säkerhet

35 000

250 000

285 000

 

 

 

 

 

 

7

 

Internationellt bistånd

26 656 588

-700 000

25 956 588

 

 

 

 

 

 

 

8:1

Biståndsverksamhet

25 930 841

-700 000

25 230 841

 

 

 

 

 

 

8

 

Migration

5 032 876

785 000

5 817 876

 

 

 

 

 

 

 

12:2

Ersättningar och bostadskostnader

1 999 950

785 000

2 784 950

 

 

 

 

 

 

9

 

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 905 439

-4 000

46 901 439

 

 

 

 

 

 

 

13:7

Läkemedelsförmånsnämnden

58 626

-5 000

53 626

 

 

 

 

 

 

 

14:10

Insatser för vaccinberedskap

0

1 000

1 000

 

 

 

 

 

 

 

16:4

Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder

79 900

2 000

81 900

 

 

 

 

 

 

 

16:6

Bidrag till utrustning för elektronisk kommunikation

23 286

-2 000

21 286

 

 

 

 

 

 

13

 

Arbetsmarknad

66 650 378

341 500

66 991 878

 

 

 

 

 

 

 

10:1

Integrationsverket

46 730

23 000

69 730

 

 

 

 

 

 

 

10:2

Integrationsåtgärder

136 742

-51 378

85 364

 

 

 

 

 

 

 

10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

3 831 904

316 378

4 148 282

 

 

 

 

 

 

 

10:6

Avvecklingsmyndigheten för Integrationsverket

0

35 000

35 000

 

 

 

 

 

 

 

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

5 057 506

4 500

5 062 006

 

 

 

 

 

 

 

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

3 235 377

-109 000

3 126 377

 

 

 

 

 

 

 

22:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

12 601 146

123 000

12 724 146

 

 

 

 

 

 

65

PROP. 2006/07:100

Utgiftsområde

Anslags-

 

Belopp enligt

Förändring av

Ny ram/

 

nummer

 

statsbudget 2007

ram/ anslag

Ny anslagsnivå

14

 

Arbetsliv

1 360 715

179 717

1 540 432

 

 

 

 

 

 

 

23:1

Arbetsmiljöverket

638 906

-12 600

626 306

 

 

 

 

 

 

 

23:2

Arbetslivsinstitutet

164 403

28 100

192 503

 

 

 

 

 

 

 

23:8

Avvecklingsmyndigheten för Arbetslivsinstitutet

0

164 217

164 217

 

 

 

 

 

 

16

 

Utbildning och universitetsforskning

44 213 871

20 000

44 233 871

 

 

 

 

 

 

 

25:3

Utveckling av skolväsende, förskoleverksamhet och

 

 

 

 

 

skolbarnsomsorg

1 138 511

-483 650

654 861

 

 

 

 

 

 

 

25:15

Valideringsdelegationen

18 499

20 000

38 499

 

 

 

 

 

 

 

25:43

Blekinge tekniska högskola: Grundutbildning

222 419

14 000

236 419

 

 

 

 

 

 

 

25:47

Högskolan i Kalmar: Grundutbildning

446 708

-14 000

432 708

 

 

 

 

 

 

 

25:70

Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

417 635

117 000

534 635

 

 

 

 

 

 

 

25:81

Fortbildning av lärare

0

366 650

366 650

 

 

 

 

 

 

17

 

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 139 013

-200

10 138 813

 

 

 

 

 

 

 

2:1

Lotteriinspektionen

44 219

-200

44 019

 

 

 

 

 

 

 

28:27

Centrala museer: Myndigheter

838 556

2 030

840 586

 

 

 

 

 

 

 

28:30

Bidrag till vissa museer

56 353

-2 030

54 323

 

 

 

 

 

 

19

 

Regional utveckling

3 162 689

90 000

3 252 689

 

 

 

 

 

 

 

33:1

Allmänna regionalpolitiska åtgärder

1 495 837

-3 833

1 492 004

 

 

 

 

 

 

 

33:3

Transportbidrag

358 864

93 833

452 697

 

 

 

 

 

 

20

 

Allmän miljö- och naturvård

4 615 427

500

4 615 927

 

 

 

 

 

 

 

34:3

Åtgärder för biologisk mångfald

2 051 322

-89 500

1 961 822

 

 

 

 

 

 

 

34:11

Miljöbilspremie

0

50 000

50 000

 

 

 

 

 

 

 

34:12

Havsmiljö

0

40 000

40 000

 

 

 

 

 

 

21

 

Energi

2 708 501

0

2 708 501

 

 

 

 

 

 

 

35:1

Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader

201 690

7 000

208 690

 

 

 

 

 

 

 

35:3

Teknikupphandling och marknadsintroduktion

65 000

5 000

70 000

 

 

 

 

 

 

 

35:11

Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

353 000

-12 000

341 000

 

 

 

 

 

 

22

 

Kommunikationer

33 914 339

586 000

34 500 339

 

 

 

 

 

 

 

36:3

Banverket: Administration

677 618

-3 600

674 018

 

 

 

 

 

 

 

36:4

Banverket: Banhållning och sektorsuppgifter

13 315 807

125 000

13 440 807

 

 

 

 

 

 

 

36:16

Järnvägsstyrelsen

49 757

3 600

53 357

 

 

 

 

 

 

 

36:17

Trängselskatt i Stockholm: Administrationskostnader m.m.

0

461 000

461 000

 

 

 

 

 

 

23

 

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18 000 600

16 733

18 017 333

 

 

 

 

 

 

 

42:6

Djurskyddsmyndigheten

46 054

16 733

62 787

 

 

 

 

 

 

24

 

Näringsliv

4 088 715

180 000

4 268 715

 

 

 

 

 

 

 

38:2

Näringslivsutveckling m.m.

374 509

79 400

453 909

 

 

 

 

 

 

 

38:3

Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader

76 747

600

77 347

 

 

 

 

 

 

 

38:18

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt

 

 

 

 

 

ägda företag m.m.

24 150

100 000

124 150

 

 

 

 

 

 

25

 

Allmänna bidrag till kommuner

72 849 399

115 324

72 964 723

 

 

 

 

 

 

 

48:2

Statligt utjämningsbidrag för LSS-kostnader

2 023 146

115 324

2 138 470

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa anslagsförändring på tilläggsbudget

 

1 742 942

 

66

3

Lagförslag

PROP. 2006/07:100

3 Lagförslag

Regeringen har följande förslag till lagtext.

3.1Förslag till lag om ändring i lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.

Härigenom föreskrivs att 18 § lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

18 §TF1FT

Reduceringsinkomsten utgörs av summan av

pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 2 §,

pension eller invaliditetsförmån som utges enligt utländsk lagstiftning,

inkomst av kapital enligt 12 § första stycket 3,

– tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§, och

– tillägg till den bidragsgrundande inkomsten enligt 16 och 17 §§,

– 50 procent av de delar av den bi- dragsgrundande inkomsten som utgör arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229),

– 50 procent av de delar av inkomster enligt 15 § 1 som, bortsett från att skatteplikt inte föreligger, är av motsvarande slag som arbetsinkomst enligt 65 kap. 9 a § andra stycket inkomstskattelagen, och

– 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten, minskad med ett fribelopp enligt 19 §.

1T T Senaste lydelse 2002:305.

69

PROP. 2006/07:100

Vad som föreskrivs i 17 a § om beräkning av bidragsgrundande inkomst gäller också när reduceringsinkomsten beräknas.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för bostadstillägg och särskilt bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet.

70

PROP. 2006/07:100

3.2Förslag till lag om ändring i lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (2004:773) om kommunalekonomisk utjämning skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1

8 §TPF FPT

För varje kommun beräknas standardkostnaden för

1.förskoleverksamhet och skolbarnomsorg,

2.förskoleklass och grundskola,

3.gymnasieskola,

4.individ- och familjeomsorg,

5.barn och ungdomar med utländsk bakgrund,

6.äldreomsorg,

7. befolkningsförändringar, och

7. befolkningsförändringar,

8. bebyggelsestruktur.

8. bebyggelsestruktur, och

 

9. löner.

För varje landsting beräknas standardkostnaden för

1. hälso- och sjukvård, och

1. hälso- och sjukvård,

2. befolkningsförändringar.

2. befolkningsförändringar, och

3. löner.

En standardkostnad beräknas också för kollektivtrafik. Kostnaden fördelas mellan kommuner och landsting enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

U

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2008.

1T T Senaste lydelse 2005:804.

71

PROP. 2006/07:100

3.3Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 14 § sekretesslagen (1980:100)TF1FT skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

7 kap.

 

2

 

14 §TF FT

Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för övergrepp eller annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men. I verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att fara uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon närstående till honom eller henne utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Beträffande beslut i ärende som avses i detta stycke gäller sekretessen dock endast för uppgifter i skälen.

Sekretessen enligt andra stycket gäller även hos myndighet som lämnar

biträde i ett ärende eller verksamhet som avses där.

 

 

 

Utöver vad som följer av första

Utöver vad som följer av första

stycket

gäller

sekretess

hos

stycket

gäller

sekretess

hos

Integrationsverket

 

 

Migrationsverket

 

 

1.i ärende om statlig ersättning för kostnader för mottagande av flyktingar och andra skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd och av personer som beviljats uppehållstillstånd på grund av anknytning till sådana utlänningar och

2.i verksamhet som avser medverkan till bosättning för personer som omfattas av 1,

för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men om uppgiften röjs.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess hos Totalförsvarets pliktverk och Migrationsverket i verksamhet som avser mottagande och vidarebefordran av upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer som avses i Genèvekonventionerna den 12 augusti 1949 rörande skydd för offren i internationella väpnade konflikter och tilläggsprotokollen till konventionerna, för uppgift om enskilds vistelseort, hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till den enskilde lider men.

Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal om detta med främmande stat eller mellanfolklig organisation, för uppgifter som avses i första och andra styckena och som en myndighet fått enligt avtalet. Föreskrifterna i 14 kap. 1–3 §§ får i fråga om denna sekretess inte tillämpas i strid med avtalet.

1T T Lagen omtryckt 1992:1474.

2T T Senaste lydelse 2006:630.

72

PROP. 2006/07:100

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år. Utan hinder av sekretess enligt första eller femte stycket eller enligt 2 kap. 1

eller 2 § får uppgifter som avses i femte stycket lämnas till den nationella upplysningsbyrån enligt vad som föreskrivs i 6 kap. 1 § lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap och förordningen (1996:1475) om skyldighet att lämna upplysningar m.m. om krigsfångar och andra skyddade personer.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007. För uppgifter i sådana ärenden och i sådan verksamhet där handlingarna omhändertagits för arkivering före denna tidpunkt gäller bestämmelsen i 7 kap. 14 § fjärde stycket i sin äldre lydelse.

73

PROP. 2006/07:100

3.4Förslag till lag om ändring i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1982:636) om anordnande av visst

automatspel skall ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1

 

7 §TF

FT

Lotteriinspektionen utövar tillsyn över efterlevnaden av denna lag och av de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.

För att utöva tillsynen har Lotteriinspektionen rätt att få tillträde till lokaler och platser där automatspel anordnas eller där en spelautomat annars finns uppställd och att infordra upplysningar från den som anordnar spelet eller låtit

ställa upp automaten.

 

 

LotteriinspektionenT

får ta ut avgift

Avgifter får tas ut i ärenden om

för tillsynen. Regeringen får meddela

tillsyn enligt denna lag. Regeringen

föreskrifter om avgift för tillsynen.T

eller den myndighet som regeringen

bestämmer får meddela föreskrifter om avgift för tillsynen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007.

1T T Senaste lydelse 2004:1063.

74

PROP. 2006/07:100

3.5Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)

Härigenom föreskrivs att 42 § lotterilagen (1994:1000) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

 

 

1

 

 

42 §TF FT

 

Länsstyrelsen i det län där ett

Länsstyrelsen i det län där ett

bingospel

skall bedrivas prövar

bingospel

skall bedrivas prövar

frågor om tillstånd enligt 22 §. Om

frågor om tillstånd enligt 22 §. Om

bingospelet skall bedrivas i flera län

bingospelet skall bedrivas i flera län

eller om

22 § andra stycket skall

eller om

22 § tredje stycket skall

tillämpas prövas dock frågan om

tillämpas prövas dock frågan om

tillstånd av Lotteriinspektionen.

tillstånd av Lotteriinspektionen.

U

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007. Den nya bestämmelsen skall dock tillämpas för tid från och med den 1 januari 2005.

1T T Senaste lydelse 2002:592.

75

Avgifter får tas ut i ärenden om tillstånd och tillsyn enligt denna lag. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om avgifterna.

PROP. 2006/07:100

3.6Förslag till lag om ändring i kasinolagen (1999:355)

Härigenom föreskrivs att 16 § kasinolagen (1999:355) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

16 § Avgifter får tas ut i ärenden om

tillstånd och tillsyn enligt denna lag. Regeringen meddelar föreskrifter om avgifterna.

U

Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2007.

76

PROP. 2006/07:100

3.7Förslag till lag om ändring i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden dels att 3 kap. 3 § skall upphöra att gälla,

dels att 3 kap. 2 § skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

 

 

Föreslagen lydelse

 

 

 

 

 

 

 

3 kap.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 §

 

 

 

 

 

Sjätte AP-fonden får placera de medel som styrelsen förvaltar

och utländska

1. i aktier i svenska aktiebolag,

1. i

aktier i

svenska

 

 

 

konvertibla

 

skuldebrev

aktiebolag,

konvertibler

 

2. i

sådana

 

2. i

sådana

eller

eller skuldebrev förenade med optionsrätt

teckningsoptioner som har utfärdats av

till nyteckning som har utfärdats av

svenska och utländska aktiebolag,

 

svenska aktiebolag,

 

 

 

 

 

 

och

3. som

riskkapital

i

svenska

3. som riskkapital i

svenska

ekonomiska föreningar samt

 

utländska ekonomiska föreningar samt

4. i

andelar

i svenska

komman-

4. i andelar i svenska och utländska

ditbolag.

 

 

 

 

kommanditbolag.

 

 

Fonden får inte förvärva så många vid

Fonden får inte förvärva så många

en svensk börs inregistrerade aktier i ett

aktier som är upptagna till handel på en

aktiebolag att dessa uppgår till 30 procent

reglerad marknad eller en motsvarande

eller mer av samtliga aktier i bolaget eller,

marknad utanför Europeiska ekonomiska

om aktierna har olika röstvärde, att

samarbetsområdet att dessa uppgår till

röstetalet för aktierna uppgår till 30

30 procent eller mer av samtliga aktier i

procent eller mer av röstetalet för

ett aktiebolag eller, om aktierna har olika

samtliga aktier i bolaget. Detta gäller inte

röstvärde, att röstetalet för aktierna

förvärv av aktier i ett svenskt

uppgår till 30 procent eller mer av

riskkapitalbolag.

 

 

 

röstetalet för samtliga aktier i bolaget.

 

 

 

 

 

 

Detta gäller inte förvärv av aktier i ett

svenskt eller utländskt riskkapitalbolag.

Av fondens tillgångar, värderade till marknadsvärdet, får högst tio procent vara utsatt för valutakursrisk.

Fonden får inte vara komplementär i ett kommanditbolag.

U

Denna lag träder i kraft den 1 november 2007.

77

PROP. 2006/07:100

3.8Förslag till lag om ändring i lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i

bostadshus skall ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1

 

2 §TF

FT

Kreditering på skattekonto med

Kreditering på skattekonto med

stöd av denna lag får inte minska

stöd av denna lag får inte minska

statens inkomst av skatter med ett

statens inkomst av skatter med ett

större belopp än 205 miljoner kronor

större belopp än 161,467 miljoner

2006 och 250 miljoner kronor 2007.

kronor 2006 och 288,533 miljoner

 

kronor 2007.

U

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2007.

1T T Senaste lydelse 2006:1403.

78

4

Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

PROP. 2006/07:100

4 Budgetpolitiska mål samt statens och den offentliga sektorns finanser

I det inledande avsnittet (4.1) redovisar regeringen sin syn på behovet av att förstärka det finanspolitiska ramverket. I de avsnitt som följer därefter redovisas de budgetpolitiska målen för åren 2007–2010 (avsnitt 4.2) samt budget- effekterna dels av de reformer som föreslås eller aviseras i denna proposition, dels av de reformer och finansieringar som tidigare beslutats eller aviserats (avsnitt 4.3).

En översiktlig redogörelse lämnas även för statens (avsnitt 4.4), kommunsektorns (avsnitt 4.5) och ålderspensionssystemets (avsnitt 4.6) finanser. Beräkningarna för 2007–2010 baseras på gällande regler och på beslutade, föreslagna eller aviserade åtgärder. Beräkningar för de delar av statsbudgeten som varken klassificeras som inkomster eller utgifter men som ändå påverkar statens lånebehov (exempelvis myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret) redovisas också i detta kapitel. En detaljerad redovisning av statsbudgetens inkomster och utgifter återfinns i kapitel 5 respektive 6.

Det nuvarande finanspolitiska ramverket har sin grund i det svåra statsfinansiella läget i början av 1990-talet. Det var då nödvändigt att vända en utveckling som innebar snabbt ökande statliga utgifter, stora underskott i den offentliga sektorn och en statsskuld som hotade att bli ohanterligt stor. Flera förändringar genomfördes för att skapa en stramare budgetprocess. De tidigare allmänna riktlinjerna för den ekono- miska politiken ersattes i mitten av 1990-talet av tydliga mål för budgetpolitiken. Inledningsvis var syftet att stabilisera statsskuldens utveckling. När detta hade uppnåtts uttrycktes målet som en nivå för den offentliga sektorns finansiella sparande. Ett flerårigt tak för statens utgifter infördes 1997. Utgiftstaket sågs som ett instrument som skulle göra det möjligt för staten att ha kontroll över utgiftsutvecklingen och därmed förbättra förutsättningarna att uppnå överskott i de offentliga finanserna.

En annan förutsättning för saneringen av statens finanser var reformeringen under 1990- talet av riksdagens process för att bereda och besluta om statsbudgeten. Beslut om stats- budgeten tas i två steg, med ett inledande beslut

4.1Det finanspolitiska ramverket om beräkning av inkomsterna och storleken på

ramar för 27 utgiftsområden och därefter beslut

4.1.1Nuvarande finanspolitiska ramverk om anslagen inom de olika områdena.

Historik

I det finanspolitiska ramverket ingår de mål och restriktioner som gäller för budgetpolitiken samt de regler och metoder som används när stats- budgeten bereds, beslutas, genomförs och följs upp.

Därigenom skapas förutsättningar för en budgetpolitik där olika utgifter ställs mot varandra och utgiftsökningar prövas utifrån ett fastställt ekonomiskt utrymme. För kommun- sektorn skärptes budgetdisciplinen genom restriktioner som påverkade skatteuttaget och, från och med 2000, genom att ett lagstadgat krav på budgetbalans infördes. Det senare kravet

81

PROP. 2006/07:100

gäller alltjämt och innebär att en kommun skall upprätta en budget så att intäkterna överstiger kostnaderna. Ett eventuellt underskott skall korrigeras inom tre år.

I anslutning till förändringarna i budget- processen och skärpningen av de budgetpolitiska målen, stärktes även den rättsliga regleringen av regeringens befogenheter och skyldigheter inom finansmaktens område genom tillkomsten av lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budget- lagen). När de offentliga finanserna förbättrades under slutet av 1990-talet skärptes målen för den offentliga sektorns finansiella sparande.

År 1998 tillkom EU:s stabilitets- och tillväxtpakt som innebär att ett eventuellt underskott i den offentliga sektorn inte får överstiga 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP) något enskilt år och att den konsoliderade offentliga bruttoskulden inte får vara högre än 60 procent.

Sedan 2000 har riksdagen fastställt målet till att den offentliga sektorns finansiella sparande skall uppgå till två procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Detta mål har sedan 2003 kompletterats med ett beslut om mål för överskott i den offentliga sektorn för det kommande året. Dessförinnan beslutade riksdagen om årliga överskottsmål enligt samma system som för det fleråriga utgiftstaket för staten, dvs. för det tredje tillkommande året.

Erfarenheter

Sammantaget har de skärpta budgetpolitiska målen och förbättrade budgetprocesser bidragit till en god budgetdisciplin som stärkt kontrollen över de offentliga finanserna och förbättrat förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Dessa institutionella förändringar är viktiga. Av stor vikt är också att riksdagen och regeringen under mer än tio år i stort har accepterat de begräns- ningar som dessa regler medför.

Statsskulden som andel av BNP stabiliserades på en nivå omkring 80 procent under perioden 1994–1997. Skuldkvoten har därefter minskat successivt och uppgick vid utgången av 2006 till 43,0 procent av BNP.

I jämförelse med utgiftsutvecklingen under tidigare decennier har de statliga utgifterna under de senaste tio åren inte längre ökat som andel av BNP. De senaste åren har utgiftskvoten tvärtom minskat.

Det genomsnittliga finansiella sparandet i den offentliga sektorn uppgår sedan 2000 till 2

procent av BNP, även om det enskilda år har avvikit märkbart från 2 procent.TF1FT De beslutade utgiftstaken har klarats samtliga år, men i vissa fall med hjälp av åtgärder som inte ligger i linje med budgetlagens anda. Kommunsektorns finansiella sparande och ekonomiska resultat har successivt förbättrats sedan 2002.

I budgetpropositionen för 2007 angav regeringen att erfarenheterna av det finans- politiska ramverket i huvudsak är goda och att det därför finns starka skäl att i allt väsentligt behålla detta ramverk. Regeringen står fast vid denna bedömning. Samtidigt anser regeringen att ramverket i vissa delar har fungerat mindre bra. Det är därför nödvändigt med en översyn för att se hur det finanspolitiska ramverket kan förstärkas och vidareutvecklas.

Överskottsmålet har formulerats som ett genomsnitt över en konjunkturcykel, samtidigt som konjunkturcykelns längd inte är entydigt definierad. Det gör det svårt att följa upp måluppfyllelsen. Det finns också skäl att ifrågasätta i vilken grad överskottsmålet verk- ligen har varit styrande för den årliga finans- politiken. Vissa år har således inte ett överskott på 2 procent av BNP eftersträvats i budge- teringen ens på medellång sikt. De prognos- tiserade genomsnittliga överskotten har då legat betydligt lägre än 2 procent. Dessutom har de årliga målen haft en otydlig koppling till det övergripande långsiktiga målet. Det har också funnits osäkerhet kring motivet för överskotts- målet och hur länge det eftersträvade överskottet skall behållas.

Trots att ett av de grundläggande motiven för utgiftstaket är att det skall främja möjligheterna att nå överskottsmålet, har sambandet mellan det statliga utgifterna och den offentliga sektorns finansiella sparande varit otydligt. Det har också saknats öppenhet kring vad som varit avgörande för hur utgiftstakets nivå har bestämts.

Därtill har tidsperspektivet för finanspolitiken kortats. Det är en försvagning som kan få konsekvenser för långsiktigheten och stram- heten i det finanspolitiska ramverket. Förslag till utgiftstak för det tredje tillkommande året har inte regelmässigt lämnats till riksdagen på det sätt som ursprungligen förutsattes. Därigenom har tidsperspektivet i den ekonomiska vår-

1T T Inklusive premiepensionssparandet.

82

propositionen förkortats, vilket förstärker riskerna för ökad kortsiktighet.

Tillämpningen av principer och regler för budgetering och redovisning på statsbudgeten har skett på ett sätt som innebär att utgiftstakets avsedda funktion inte tillåtits verka fullt ut. Utrymmet under utgiftstaket har kunnat utökas genom att avsteg gjorts från de grundläggande principerna om fullständighet och brutto- budgetering på statsbudgeten. Detta har bl.a. skett genom ett ökat bruk av utgifter som belastar statsbudgetens inkomstsida samt genom att internt i staten lånefinansiera ett antal infrastrukturinvesteringar.

4.1.2Det finanspolitiska ramverket bör stärkas

Regeringens bedömning: Det finanspolitiska ramverket bör förstärkas för att säkerställa långsiktigt hållbara offentliga finanser.

Förutsättningarna för extern uppföljning och utvärdering av finanspolitiken bör förbättras.

SkälenT för regeringens bedömningT

Inledning

Regeringens uppfattning är att det finans- politiska ramverket har tjänat Sveriges ekonomi väl. Arbetet med översynen av ramverket som aviserades i budgetpropositionen för 2007 har inletts. Syftet är att komma till rätta med de brister och avsteg från centrala budgeterings- principer som har uppmärksammats och att förstärka ramverket. Regeringens avsikt är att lägga en grund för ökad öppenhet och tydlighet kring finanspolitiken.

Finanspolitikens yttersta syften är att bidra till en effektiv användning av ekonomins resurser, en jämn och stabil konjunkturutveckling och en rimlig fördelning av inkomster och förmögen- heter mellan individer och generationer. En grundförutsättning för att nå dessa syften är att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara.

Regeringen redovisar i denna proposition sin syn på vilka principiella överväganden som bör ligga till grund för överskottsmålets utformning samt hur det följs upp och utvärderas. Öppenheten och tydligheten i budgetprocessen bör öka för att stärka utgiftstakets trovärdighet.

PROP. 2006/07:100

Vidare bör förutsättningarna för extern uppföljning och utvärdering av finanspolitiken förbättras.

Arbetet med att utreda och pröva möjligheter till ytterligare förslag kommer att fortsätta under mandatperioden för att skapa förutsättningar för ett finanspolitiskt ramverk som är ändamåls- enligt, effektivt och tydligt.

Överskottsmålets utformning

Förutsättningarna har förändrats sedan mitten av 1990-talet, vilket påverkar både de grund- läggande motiven för och utformningen av det finanspolitiska ramverket. En viktig fråga som behöver analyseras är hur de finanspolitiska målen skall utformas för att på bästa sätt ge förutsättningar för långsiktigt hållbara offentliga finanser när den demografiska utvecklingen medför ett ökat tryck på de gemensamma resurserna.

Riksrevisionen anser i sin rapport Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006:27) att överskottsmålet inte är tydligt formulerat och att principerna för uppföljning av målet bör förtydligas.

OECD påpekar i sin rapport 2005–Economic Survey-Sweden att konjunkturnedgången 2002– 2003 avslöjade vissa svagheter hos det svenska finanspolitiska ramverket. Huvudproblemet är att ramverket inte kunde hålla emot utgifts- ökningarna under den goda ekonomiska konjunkturen kring 2000, vilket ledde till att ramverket senare sattes under press. En särskild svaghet är enligt OECD att det är svårt att utvärdera om finanspolitiken ligger i linje med överskottsmålet eftersom konjunkturcykelns längd kan tolkas på olika sätt. Det är också oklart hur kraftig aktiv finanspolitik som kan accepteras inom ramen för överskottsmålet.

I sin rapport Sweden – Staff Report for the 2005 Article IV Consultation ansåg IMF att det förekom en gradvis erodering av de finans- politiska reglerna. IMF ansåg att det finansiella sparandet var för svagt i förhållande till över- skottsmålet. Även IMF anser att överskotts- målet är svårt att utvärdera.

Oaktat behovet av en mer grundläggande genomlysning av hur överskottsmålet bör utformas i framtiden behöver målet justeras redan i år, men då av tekniska skäl. EU:s statistikorgan Eurostat har beslutat att sparandet i premiepensionssystemet från och med april 2007 skall redovisas i nationalräkenskapernas

83

PROP. 2006/07:100

hushållssektor i stället för som hittills i den offentliga sektorn.

Det bör också klargöras vilka indikatorer som skall användas för att följa upp och utvärdera hur överskottsmålet uppfylls olika år.

Utgiftstakets långsiktighet och trovärdighet

Utgiftstakets främsta roll är att främja möjlig- heterna att nå överskottsmålet. För att öka öppenheten och stärka förutsättningarna för uppföljning och utvärdering anser regeringen att det finns behov av att tydliggöra grunderna för hur utgiftstakets nivå bestäms.

Långsiktighet är en viktig förutsättning för en stram budgetprocess och för trovärdigheten i systemet med ett utgiftstak för staten. Tidsperspektivet behandlas bl.a. i den ut- värdering av omläggningen av budgetprocessen som genomförts av en arbetsgrupp med tjänstemän från riksdagen och Regeringskansliet (dnr Fi2001/2694). Gruppen tillsattes med anledning av riksdagens tillkännagivande till regeringen om att omläggningen som genom- fördes fr.o.m. 2002 skulle utvärderas (bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:274). Arbets- gruppens slutsatser om effekterna på riksdagens dubbelarbete med budgeten under vår och höst samt uppföljning och utvärdering av riksdagens beslut redovisades i budgetpropositionen för 2007. De två återstående frågor som behandlas i utvärderingsrapporten, nämligen fastheten i regeringens interna budgetarbete och innehållet i den ekonomiska vårpropositionen, har enligt regeringens uppfattning betydelse för lång- siktigheten och trovärdigheten i finanspolitiken. Arbetsgruppens bedömningar av dessa frågor bör beaktas i utformningen av ramverket.

Kvaliteten, och delvis även tidsperspektivet, i regeringens underlag till riksdagen behandlas i Riksrevisionens rapport Det makroekonomiska underlaget i budgetpropositionerna (RiR 2006:23). Riksrevisionen anser bl.a. att reger- ingen bör utveckla bedömningen av effekterna på de offentliga finanserna och de takbegränsade utgifterna av osäkerheten i de makroekonomiska framskrivningarna. Regeringen delar denna upp- fattning.

För att vidmakthålla stramheten och förbättra öppenheten i budgetprocessen anser regeringen att inte bara de uttryckliga bestämmelserna i lagen (1996:1059) om statsbudgeten (budget- lagen), utan även dess anda skall efterlevas i ökad utsträckning. De grundläggande principerna för

budgetering och redovisning på statsbudgeten bör därför upprätthållas på ett striktare och öppnare sätt.

Extern uppföljning och utvärdering

En väsentlig förutsättning för tilltron till det finanspolitiska ramverket och dess hållbarhet på lång sikt är att regeringens finanspolitiska mål följs upp på ett tydligt vis. Regeringen avser därför att inrätta ett finanspolitiskt råd som en myndighet under regeringen. För detta ändamål föreslår regeringen att det på tilläggsbudget i denna proposition förs upp ett anslag i statsbudgeten.

Det finanspolitiska rådet bör få i uppdrag att göra en årlig uppföljning av om de grund- läggande målen för finanspolitiken uppnås. Med detta avses överskottsmålet och utgiftstaket samt hur finanspolitikens inriktning förhåller sig till dessa mål och till konjunkturutvecklingen. Rådet bör också utvärdera om politiken bidragit till en långsiktigt uthållig tillväxt och om den bidragit till full sysselsättning. Rådet bör vidare utvärdera kvaliteten i det underlag som ligger till grund för regeringens bedömningar av över- gripande ekonomisk karaktär, t. ex. centrala indikatorer och prognoser. Även tydligheten i den ekonomiska vårpropositionen och budget- propositionen bör granskas.

Det finanspolitiska rådets analyser bör presenteras i en årlig rapport som lämnas till regeringen. Rapporten kan även utgöra ett underlag för riksdagens arbete med att granska regeringens politik. En viktig roll för rådet är att ta fram ett underlag som kan bli föremål för offentlig granskning och debatt.

Ur demokratisk synvinkel är det angeläget att förbättra möjligheterna till ansvarsutkrävande genom ökad öppenhet om finanspolitikens utformning. Allmänheten är den yttersta intressenten i hur de gemensamma resurserna hanteras. Allmänheten kan genom rådets arbete ges ökad insyn i de mål som styr politiken och i vilken grad de respekteras och uppnås. Detta kan öka politikens trovärdighet och öka förutsätt- ningarna att föra en finanspolitik som är lång- siktigt hållbar. Den ökade öppenheten utåt och tydligheten kring politiken kan också bidra till en bredare offentlig diskussion om den ekonomiska politiken.

84

4.1.3Förslag till överskottsmål

Regeringens förslag: Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande skall i genomsnitt uppgå till 1 procent av bruttonationalprodukten över en konjunkturcykel.

Regeringens bedömning: Årliga mål för den offentliga sektorns finansiella sparande bör ej användas.

Bakgrund

Målets utformning

Det hittillsvarande överskottsmålet, motsva- rande 2 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i genomsnitt över en konjunkturcykel, fastställdes av riksdagen 1997 att gälla fr.o.m. 2000. I 1997 års ekonomiska vårproposition angavs en rad motiv för målet. Bland annat betonades att målet innebär ansvarstagande för välfärden när de offentliga åtagandena utsätts för en större belastning bl.a. genom ett växande antal äldre. Vidare angavs att med ett överskott på 2 procent som utgångsläge finns en marginal för att aktivt motverka konjunkturavmattningar utan att underskottet i de offentliga finanserna hotar att bli allt för stort. Samtidigt erinrades om den av EU-länderna just beslutade Stabilitets- och tillväxtpaktens krav på en god marginal till referensvärdet för underskott om 3 procent av BNP.

Motiven för överskottsmålet är giltiga även i dag. Förutsättningarna för målet har emellertid i vissa avseenden förändrats sedan mitten av 1990- talet, vilket i viss utsträckning påverkar både de grundläggande motiven för och utformningen av överskottsmålet. Därutöver har effekterna av den demografiska utvecklingen på olika generationers välfärd uppmärksammats i större utsträckning. Utformningen av målet påverkas också i teknisk mening av EU:s statistikorgans beslut om att redovisa sparandet i premie- pensionssystemet i hushållssektorn.

Uppföljningen av överskottsmålet

Riksrevisionen anser i sin rapport Regeringens uppföljning av överskottsmålet (RiR 2006: 27) om regeringens uppföljning av överskottsmålet under budgetåren 2000–2007 att målet inte är tydligt formulerat och att principerna för

PROP. 2006/07:100

uppföljning bör förtydligas. Även internationella organisationer som EU-kommissionen, IMF och OECD har haft liknade bedömningar av överskottsmålet. Regeringen delar dessa uppfatt- ningar.

Motiven för överskottsmålet i dag

Regeringen avser även fortsättningsvis att föra en finanspolitik inriktad mot ett överskottsmål. Det finn