Skatteutskottets betänkande

2006/07:SkU5

Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. (prop. 2006/07:13)

Sammanfattning

I betänkandet tillstyrker utskottet i allt väsentligt regeringens proposition 2006/07:13 om anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. Utskottet anser samtidigt att de nya 0,8-procentsreglerna såvitt de avser förädlingsvärdesmodellen bör följas upp och därefter utvärderas när tillräckliga erfarenheter vunnits och förutsätter att detta sker utan något tillkännagivande av riksdagen. Ett motionsyrkande angående denna fråga anses tillgodosett med detta.

I några delfrågor – skattebefrielse för biologiska oljor m.m. som används för uppvärmning och biogas som används för uppvärmning samt den nya 0,8-procentsreglen – har ännu inte något statsstödsgodkännande av EG-kommissionen kommit in till riksdagen. Beslut angående skattebefrielsefrågan fattas därför inte nu utan får anstå till dess att ett besked från EG-kommissionen kommit in. När beskedet kommer in, och om det är positivt, är det utskottets avsikt att utforma lagstiftningen så att de nya reglerna för skattebefrielse ska tillämpas retroaktivt från årsskiftet 2006/07. Även i fråga om de nya 0,8-procentsreglerna måste enligt utskottet ett statsstödsgodkännande avvaktas. Utskottet föreslår att detta förslag ska få sättas i kraft den dag regeringen bestämmer, dvs. när ett statsstödsgodkännande föreligger.

Skattesatstabellerna i 2 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi innehåller i regeringens förslag till ny lagstiftning de skattesatser som följer av den allmänna prisutvecklingen och som enligt regeringen ska gälla för 2007. Även en justering av de skattesatser på el som följer av den allmänna prisutvecklingen har skett i detta sammanhang. Utskottet tillstyrker beloppen men gör en mindre rättelse.

Propositionen innehåller ytterligare några detaljfrågor rörande tidsgränsen för ansökan om återbetalning av skatt avseende varor för vilka skatt inte ska betalas i Sverige, återkallelse av godkännande som skattebefriad förbrukare samt återbetalning av skatt på el och bränsle som förbrukas i samband med extern värmeproduktion. Utskottet tillstyrker propositionen såvitt avser dessa frågor.

I de delar där något statsstödsgodkännande inte är påkallat följer utskottet regeringens förslag att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2007, dock att reglerna i fråga om skattefrihet för bränslen i metallurgiska processer ska tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008. De sammantagna offentligfinansiella effekterna av förslagen beräknas bli små.

Den motion som enligt vad som sagts ovan anses tillgodosedd i viss del avstyrks i övriga delar, liksom ytterligare en motion som väckts i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.

 

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

2. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

3. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

4. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi med de ändringarna

dels att 1 kap. 9 § och 7 kap. 3 § utgår ur förslaget,

dels att 2 kap. 1 och 11 §§ och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) med den ändringen att 11 kap. 1 § och ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna erhåller den av utskottet i bilaga 3 föreslagna lydelsen,

6. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:13 i denna del och avslår motion 2006/07:Sk4 yrkande 4 i denna del.

2.

Alternativa drivmedel m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sk4 yrkandena 1–3 och 4 i denna del och 2006/07:Sk5 yrkandena 1 och 2.

Reservation 1 (v)

Reservation 2 (mp)

Stockholm den 30 november 2006

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp) och Karin Nilsson (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I ärendet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2006/07:13 om anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m. samt två motioner som väckts med anledning av propositionen. En viktig lag i detta sammanhang är lagen (1994:1776) om skatt på energi. I det följande använder utskottet genomgående förkortningen LSE när denna lag åsyftas.

Europeiska unionens råd beslutade i oktober 2003 om ett energiskattedirektiv (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096). Detta direktiv lägger fast en gemenskapsrättslig ram för beskattning av såväl mineraloljor som kol, naturgas och el och ersätter de tidigare direktiv, som endast reglerade beskattning av mineraloljor (rådets direktiv 92/81/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 12, Celex 31992L0081 samt rådets direktiv 92/82/EEG av den 19 oktober 1992 om tillnärmning av punktskattesatser för mineraloljor, EGT L 316, 31.10.1992, s. 19, Celex 31992L0082). Medlemsstaterna är skyldiga att anpassa nationell lagstiftning till det nya direktivet per den 1 januari 2004, med möjligheter till längre övergångsperioder i vissa särskilt angivna fall.

Sedan en del tidigare ändringar av den svenska energibeskattningen på el har genomförts, återstår nu att göra vissa justeringar av det skattepliktiga området för bränslen samt ändringar av vissa förfaranderegler. Det rör sig främst om i vilken utsträckning bränslen ska omfattas av skatteuppskov genom den gemensamma beskattningsordning (den s.k. suspensionsordningen) som gäller inom EU för vissa energiprodukter samt för alkohol- och tobaksvaror. Regler om suspensionsordningen finns i rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor (EGT L 76, 23.3.1992, s. 1, Celex 31992L0012, det s.k. cirkulationsdirektivet). Genom energiskattedirektivet utvidgas suspensionsordningen till att omfatta fler produkter än vad som gäller i dag. De ändringar som behöver göras i dessa delar behandlas i propositionen.

I propositionen tas även upp frågan om en justering av den s.k. 0,8-procentsregeln om nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag till den definition som ges i artikel 17 i energiskattedirektivet. En sådan anpassning ska, enligt en särskild övergångsbestämmelse i direktivet, vara genomförd senast den 1 januari 2007.

I LSE finns olika bestämmelser om befrielse från energiskatt och koldioxidskatt på bränslen som används i vissa industriella processer. Det rör sig om förbrukning för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning eller i en process där bränslet i allt väsentligt används för annat ändamål än motordrift eller uppvärmning. Omfattningen av skattefriheten för dessa ändamål och en anpassning till den ram som sätts av det nya direktivet tas också upp i propositionen.

Av praktiska skäl tas de skattesatser som följer av den allmänna prisutvecklingen och som ska gälla 2007 in i den tabell som återfinns i 2 kap. 1 § LSE. Även justeringen av skattesatserna på el som följer av den allmänna prisutvecklingen sker i detta sammanhang.

Skatteverket har i en skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2005/3394) föreslagit att den nuvarande tidsgräns på ett år för att ansöka om återbetalning av skatt avseende varor för vilka skatt inte ska betalas i Sverige enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi, ska ändras till tre år.

Fråga har även uppkommit om ett godkännande av en skattebefriad förbrukare ska få återkallas om förbrukaren begär det.

AB Nynäs Petroleum har i en skrivelse till Finansdepartementet (dnr Fi2005/608) hemställt om ändring av bestämmelserna om återbetalning av skatt på el och bränsle i 9 kap. 5 § LSE. Syftet är att åstadkomma en likformig beskattning av bränsle- och elförbrukning vid mineraloljeproduktion och vid övrig tillverkningsprocess i industriell verksamhet, oavsett om värme egenproduceras inom industriföretaget eller om värmen produceras externt och köpts in av industriföretaget. Företaget har även begärt ett förtydligande av att den återbetalning som sker för skatt på el som förbrukas i samband med extern värmeproduktion ska omfatta hjälpförbrukning som skett i samband med värmeproduktionen.

Nu angivna frågor behandlas i propositionen.

Kommissionens godkännande från statsstödssynpunkt bedöms krävas av de ändringar av 0,8-procentsregeln som föreslås. Ansökningar om godkännande av de förslag som i dessa delar presenteras i propositionen har lämnats in till kommissionen.

I fråga om vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke syntetisk metanol och fettsyrametylestrar för uppvärmning sker inte någon beskattning i dag, och i propositionen föreslås att möjligheten till skattebefrielse för dessa fall enligt reglerna i artikel 16 i energiskattedirektivet utnyttjas. En sådan skattebefrielse behöver dock statsstödsprövas, i syfte att bl.a. säkerställa att företagen inte genom skattebefrielsen ges en kompensation som överstiger merkostnaderna för framställningen av dessa produkter i förhållande till konkurrerande bränslen. Motsvarande gäller för skattefriheten för metan som framställts av biomassa (biogas) och används som bränsle för uppvärmning.

Regeringen bedömer enligt propositionen att kommissionen i fråga om biogasen och de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna m.fl. produkter kan fatta för svensk del positiva beslut i statsstödsfrågan. Riksdagen bör således, sedan sådana besked erhållits, kunna behandla förslagen om skattefrihet med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2007. I den mån ett statsstödsgodkännande inte föreligger i sådan tid att riksdagen kan beakta det vid behandlingen under hösten 2006, bör ändock bestämmelserna om skatteplikt för de vegetabiliska och animaliska oljorna och fetterna m.fl. produkter kunna träda i kraft i enlighet med förslaget. Detta skulle visserligen i sådant fall innebära att skatt börjar tas ut för dem fr.o.m. den 1 januari 2007. Möjligheter finns dock, efter ett positivt statsstödsbeslut, att en senare beslutad skattefrihet tillämpas retroaktivt.

Övriga frågor som behandlas i propositionen medför inte sådana ändringar att gemenskapsrättens regler om statsstöd aktualiseras. Någon anmälan till EG-kommissionen för statsstödsgranskning behövs alltså inte i dessa delar.

De frågor som behandlas i propositionen har, förutom justeringen av skattesatserna i LSE, tagits upp i en promemoria med lagförslag som har utarbetats inom Finansdepartementet. Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2006/3385).

Regeringen beslutade den 12 oktober 2006 att inhämta Lagrådets yttrande. I sitt yttrande har Lagrådet beträffande ikraftträdandet av reglerna om skattefrihet för biogas och vegetabiliska oljor m.m. – som i lagrådsremissen var satt till den 1 januari 2007 – anfört att för det fall något statsstödsgodkännande inte föreligger i nu berörda avseenden skulle de bestämmelser som tar sikte på skattefriheten för dessa produkter vid användning för uppvärmningsändamål övergångsvis kunna regleras så att det överlämnas åt regeringen att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av de bestämmelser som behandlar skattefriheten för dessa produkter. Då det emellertid inte utan vidare bör förutsättas att EG-kommissionen fullt ut ska godta att skattefrihet ska gälla för sistnämnda energiprodukter vid användning för uppvärmningsändamål förordar Lagrådet att, om något beslut i statsstödsfrågan inte föreligger vid tiden för riksdagens behandling av frågan, skattefrihetsbestämmelserna i nu berörda hänseenden får utgå och att regeringen efter kommissionens beslut får återkomma i frågan. Motsvarande bör för övrigt, enligt Lagrådet, gälla de bestämmelser som i lagförslaget reglerar den s.k. 0,8-procentsregeln för det fall det inte heller i detta avseende mot förmodan inte skulle föreligga något statsstödsgodkännande vid riksdagens behandling av lagförslaget.

I förhållande till lagrådsremissen har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Beträffande ikraftträdandefrågorna har regeringen anfört i propositionen att den överlämnar till riksdagen att bedöma hur dessa frågor lämpligen bör hanteras.

Till betänkandet har fogats följande bilagor:

·.    regeringens förslag och de motioner som behandlas i detta ärende (bilaga 1),

·.    förslagen till lagtexter i propositionen (bilaga 2),

·.    de ändringar i regeringens lagförslag som utskottet föreslår (bilaga 3).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag om anpassningar till energiskattedirektivet av det skattepliktiga området för bränslen och om förfarandet kring beskattning av bränslen inom ramen för gemensamma regler inom EU. En anpassning görs också av reglerna för skattefrihet för bränslen i vissa industriella processer till den gemenskapsrättsliga ram som numera sätts av energiskattedirektivet. Vidare sker en justering av vilka energiintensiva företag som kan få nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8-procentsregeln. Även detta utgör ett led i anpassningen av de svenska energiskattereglerna till energiskattedirektivet.

I propositionen föreslås att den nuvarande skattefriheten för biogas ska behållas. Det föreslås att skattefriheten behålls även för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke-syntetisk metanol och fettsyrametylestrar (t.ex. RME), som används för uppvärmning. Vidare föreslås skattefrihet för koksugnsgas och liknande gaser som uppkommit vid vissa industriella processer.

Dessutom föreslås att ett godkännande av en skattebefriad förbrukare enligt lagen om alkoholskatt respektive lagen om skatt på energi ska få återkallas om förbrukaren begär det, liksom att den tidsgräns på ett år efter utgången av kalenderåret respektive kalenderkvartalet, beträffande när ansökan om återbetalning av skatt enligt olika punktskattelagar ska lämnas till Skatteverket, ändras till tre år. Vidare lämnas ett förslag om att utvidga möjligheten till återbetalning av skatt på bränsle och el som förbrukats vid framställning av externt producerad värme, vilken används i vissa industriella processer.

Slutligen föreslås att den justering av energiskattesatserna, som årligen sker till följd av den allmänna prisutvecklingen, av praktiska skäl nu tas in i lagen om skatt på energi.

Förslagen föranleder ändringar i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel, lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt, lagen (1994:1776) om skatt på energi, skattebetalningslagen (1997:483) och lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter. De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2007. Vad gäller skattefriheten för bränslen i metallurgiska processer ska dock de nya reglerna tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008. Under 2007 tillämpas således i denna del alltjämt äldre – dvs. nuvarande – bestämmelser.

Utskottets överväganden

Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller propositionen utom vad gäller de delar som gäller skattebefrielse för vissa biologiska oljor m.m. samt biogas och som kräver statsstödsgodkännande av EG-kommissionen som ännu inte föreligger. Utskottet avser att ta upp propositionen i dessa delar senare när beskedet om statsstöd kommit in och, om beskedet är positivt, föreslå en retroaktiv tillämpning av skattebefrielsen fr.o.m. årsskiftet 2006/07. En annan del av propositionen, som avser ändringar i de s.k. 0,8-procentsreglerna för energiintensiv industri, kan i avsaknad av statsstödsgodkännande inte träda i kraft den 1 januari 2007 som regeringen föreslagit. I stället inväntas ett besked i statstödsfrågan, varefter reglerna sätts i kraft av regeringen den dag regeringen bestämmer. Härutöver görs vissa rättelser i förslaget till ändring av LSE såvitt avser den tabell i 2 kap. 1 § i vilken skattesatser för bränslen anges. Slutligen avslår riksdagen ett motionsyrkande om en uppföljning och utvärdering av de s.k. 0,8-procentsreglerna såvitt avser förädlingsvärdesmodellen. En sådan uppföljning och utvärdering bör dock göras, men utskottet anser att något tillkännagivande av riksdagen inte behövs.

Propositionens förslag

Som framgår av den tidigare redogörelsen beslutade Europeiska unionens råd i oktober 2003 om ett energiskattedirektiv (rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, EUT L 283, 31.10.2003, s. 51, Celex 32003L0096) som lägger fast en gemenskapsrättslig ram för beskattning av såväl mineraloljor som kol, naturgas och el och ersätter tidigare direktiv, som endast reglerade beskattning av mineraloljor. Sverige har genomfört vissa anpassningar i den svenska lagstiftningen till reglerna i direktivet och det nu föreliggande förslaget är föranlett av den fortsatta anpassning som behöver göras. I och med de ändringar som redan gjorts och de åtgärder som föreslås i denna proposition är reglerna i den svenska energibeskattningen helt anpassade till energiskattedirektivet.

Inledningsvis ska enligt förslaget de skattepliktiga bränsleprodukterna anges med KN-nr enligt EU:s gemensamma tulltaxa. KN betyder Kombinerade nomenklaturen. Definitionen av KN-nr anpassas till energiskattedirektivets regler. Begreppet mineraloljor byts ut mot energiprodukter.

Vegetabiliska och animaliska oljor och fetter liksom icke syntetisk metanol och fettsyrametylestrar, t.ex. rapsmetylester (RME), blir skattepliktiga, om de är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. Skatteplikten ska vidare omfatta i stort sett alla fossila bränslen; bl.a. blir stadsgasen i Stockholm skattepliktig i sin helhet. Bränslen som används vid framställning av energiprodukter kommer däremot att vara skattefria. De nämnda oljorna och fetterna, metanolen samt estrarna omfattas i dag av skatteplikt enligt LSE endast vid användning som motorbränsle, och dagens skattefrihet vid användning för uppvärmning avses behållas genom införande av en ordning med förenklade avdragsbestämmelser. Skattebefrielsen kräver dock EG-kommissionens godkännande ur statsstödssynpunkt. En ansökan om sådant godkännande kommer inom kort att lämnas in till EG-kommissionen.

Gällande skattefrihet för metan som framställs genom biologiska processer (biogas) föreslås också behållas. Även här krävs EG-kommissionens godkännande av bestämmelserna ur statsstödssynpunkt. En motsvarande ansökan beträffande denna fråga kommer också inom kort att lämnas in till EG-kommissionen.

Befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt ska enligt propositionen gälla för koksugnsgas, masugnsgas och en del andra restgaser som uppkommit vid vissa industriella tillverkningsprocesser. Skattebefrielsen åstadkoms lagtekniskt genom ett undantag från skatteplikten. Skattebefrielsen av dessa restgaser utgör enligt propositionen inte något statligt stöd. Likaså undantas trädbränslen och träkol generellt utom när dessa bränslen kommer från hushållsavfall. Regeringen avser att senast under första halvåret 2007 återkomma till riksdagen med ett förslag som undantar utsorterat trä- och trädgårdsavfall som har sitt ursprung i hushållsavfall från beskattning. För att anpassa LSE till energiskattedirektivet föreslås vidare att de energiprodukter med angivna skattesatser som finns i 2 kap. 1 § LSE blir desamma som de energiprodukter för vilka det finns skattesatser angivna i energiskattedirektivet. Detta innebär att metan och petroleumkoks tas bort från förteckningen i 2 kap. 1 § LSE. Någon förändring av skattesatserna är dock inte avsedd. Skatt för dessa bränslen tas ut enligt regeln om beskattning i nivå med likvärdigt bränsle.

EU:s suspensionsordning innebär ett system med skatteuppskov. Principen är att punktskattepliktiga varor ska kunna cirkulera fritt utan tullkontroller inom EU, att beskattningskonsekvenserna skjuts upp tills varorna når någon annan än en upplagshavare och att beskattningen ska ske i konsumtionslandet. Skattskyldigheten inträder alltså inte under den tid varorna befinner sig inom suspensionsordningen utan först då varorna t.ex. blir tillgängliga för konsumtion eller att lagerbrist uppkommer. Nu föreslås en anpassning av de svenska suspensionsordningsreglerna till energiskattedirektivets regler. Metan ska inte längre omfattas av suspensionsordningen, men annars utvidgas suspensionsordningen till att omfatta vegetabiliska och animaliska oljor och fetter, icke syntetisk metanol och fettsyrametylestrar när dessa produkter är avsedda att förbrukas som bränsle för uppvärmning eller som motorbränsle. När det gäller hanteringen av bränslen som inte omfattas av suspensionsordningen slopas en detaljbestämmelse om vem som är skattskyldig för skatt på naturgas i vissa fall. Vidare utvidgas möjligheten till återbetalning av skatt på bränsle som levererats till ett annat EG-land till att omfatta samtliga bränslen som beskattats i Sverige. Kravet på att skatt ska ha betalats i mottagarlandet kompletteras med alternativet att leveransen har skett för ett skattebefriat ändamål.

Bestämmelserna om befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt i vissa industriella processer behålls i princip men anpassas till den ram som ges av energiskattedirektivet. Skattebefrielsen för förbrukning i metallurgiska processer utvidgas således till att omfatta samtliga skattepliktiga bränslen. Betydelsen av begreppet metallurgisk process anpassas till vad som gäller för motsvarande befrielse från energiskatten på el, dvs. viss fortsatt bearbetning bör ingå i begreppet. Samtidigt bör den begränsningen göras av skattefriheten att den endast bör gälla under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar förändras kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur förändras. De angivna fallen av skattebefrielse utgör enligt propositionen inte statligt stöd.

Befrielse från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt ska också gälla för bränslen som används vid mineralogiska processer (t.ex. vid tillverkning av sådana produkter som cement, kalk, glas, mineralull, tegel, expanderad lera, betongvaror och keramik) under förutsättning att det ingående materialet genom uppvärmning i ugnar har förändrats kemiskt eller dess inre fysikaliska struktur har ändrats, i likhet med vad som föreslås för de metallurgiska processernas del. Den föreslagna skattefriheten för bränslen som förbrukas vid mineralogiska processer utgör inte heller statligt stöd, enligt propositionen.

När det gäller den s.k. 0,8-procentsregeln (9 kap. 9 § LSE) om nedsättning av koldioxidskatten för energiintensiva företag (gäller företag med industriell verksamhet eller jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet) föreslås vissa anpassningar som enligt en särskild övergångsbestämmelse till energiskattedirektivet bör vara genomförda senast den 1 januari 2007. Bland annat knyts energiintensiteten till relationen mellan betald energi- och koldioxidskatt på bränslena och förädlingsvärdet, så att den under den aktuella perioden ska vara minst 0,5 %. Regeringens bedömning är att nästan alla företag som får nedsättning i dag får det även fortsättningsvis (ca 750 företag varav ca 50 är industriföretag och 700 växthusföretag, dock att något tiotal växthusföretag kan komma att falla utanför de nya energiintensitetskriterierna och i så fall gå miste om en skattenedsättning på några hundra kronor). EG-kommissionens godkännande ur statsstödssynpunkt bedöms krävas av de ändringar som föreslås av 0,8-procentsregeln. Det nuvarande godkännandet går ut 2006. En ansökan om godkännande av de förslag som i dessa delar presenterats i propositionen har lämnats in till EG-kommissionen.

Ett annat förslag i propositionen gäller ändrad tid för ansökan om återbetalning av skatt från ett till tre år i fråga om skatt på gödselmedel, tobak, alkohol och energi. Vidare föreslås att ett godkännande av skattebefriad förbrukare av alkohol och bränsle får återkallas om förbrukaren begär det. Dessutom föreslås att möjligheten till återbetalning av skatten vid framställning av externt producerad värme utvidgas. I propositionen föreslås slutligen att den justering av energiskattesatserna, som årligen sker till följd av den allmänna prisutvecklingen, av praktiska skäl tas in i LSE.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. Vad gäller skattefriheten för bränslen i metallurgiska processer ska dock de nya reglerna tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008. Under 2007 tillämpas således i denna del alltjämt äldre – dvs. nuvarande – bestämmelser. Ändringarna bedöms inte i någon högre grad öka företagens arbetsbörda eller påverka dem ekonomiskt (angående trädgårdsnäringen se dock ovan). För Skatteverket innebär ändringarna något ökade kostnader (500 000 kr) och ökad arbetsbörda som emellertid beräknas kunna hanteras inom befintliga anslagsramar. Om man utgår från att förslagen om befrielse från respektive skattenedsättning för skatten på bränslen som används inom anläggningar som omfattas eller kommer att omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter genomförs blir de offentligfinansiella effekterna av förslagen i denna proposition små.

Motionen

I motion Sk4 yrkande 4 delvis av Marie Engström m.fl. (v) anförs att det i dag finns företag som inte kommer att behandlas som energiintensiva företag om endast förädlingsvärdesmodellen ska få användas. Av både miljöskäl och konkurrensskäl yrkar därför motionärerna ett tillkännagivande om en skyndsam översyn samt en uppföljning och utvärdering av definitionen av energiintensiva företag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i princip inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag. Beträffande frågan om nya skatteregler för energiintensiva företag och att den s.k. förädlingsvärdesmodellen ska gälla ensam i fortsättningen har utskottet dock noterat att en rad remissinstanser riktat invändningar mot denna metod och påpekat att man vill kunna utnyttja de två energiintensitetsdefinitioner som energiskattedirektivet anger alternativt. Häremot har regeringen anfört att det inte har framkommit att den valda lösningen skulle innebära några allvarligare nackdelar, trots de av remissinstanserna anförda osäkerheterna. Om större olägenheter trots allt uppkommer finns också alltid möjligheten att åtgärda dessa i en separat ordning, framhåller regeringen. Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen i denna fråga, men mot bakgrund av remissinstansernas skepsis anser utskottet att de nya reglerna bör följas upp och därefter utvärderas när tillräckliga erfarenheter vunnits. Om det skulle visa sig att det finns ett behov av ändringar i regelsystemet bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag. Utskottet förutsätter att så sker utan något tillkännagivande av riksdagen i frågan. Med det anförda ställer sig utskottet i sak bakom de förslag som läggs fram i propositionen. Motion Sk4 i nu behandlad del får anses tillgodosedd med vad som nu sagts av utskottet.

Emellertid nödgas utskottet konstatera att något besked av EG-kommissionen ännu inte har inkommit i de frågor där en statsstödsprövning krävs, vare sig i fråga om viss skattebefrielse för biologiska oljor m.m. samt biogas eller vad gäller de nya 0,8-procentsreglerna. Regeringen har enligt propositionen anfört att den överlämnar till riksdagen att bedöma hur frågorna lämpligen bör hanteras för det fall att något statsstödsgodkännande inte skulle föreligga vid riksdagens behandling av lagförslaget. Utskottet konstaterar att de föreslagna reglerna med inriktning på dessa frågor inte kan antas av riksdagen just nu, i varje fall inte med den utformning de presenterats i propositionen.

Vad oljorna och biogasen beträffar återfinns de nya bestämmelserna i 1 kap. 9 § och 7 kap. 3 § LSE, som bägge är nya paragrafer. Vidare har en viss reglering lagts in i 2 kap. 11 § första stycket 1 LSE genom en ändring av punktens nuvarande lydelse. Utskottet skiljer av de två förstnämnda paragraferna från detta ärende och tar upp dem till behandling vid ett senare tillfälle, när besked i statsstödsfrågan föreligger. Beträffande den sistnämnda paragrafen föreslår utskottet att ingen ändring i den aktuella punkten görs just nu utan att punkten får bibehålla sin nuvarande lydelse. Utskottet återkommer till denna punkt i paragrafen samtidigt som de två nyss nämnda paragraferna tas upp igen. Eftersom det formella ikraftträdandet inte kommer att inträffa förrän efter den 1 januari 2007 kommer skatt att tas ut för dessa bränslen fr.o.m. den dagen, men enligt regeringen finns det möjligheter att efter ett positivt statsstödsbeslut tillämpa en senare beslutad skattefrihet retroaktivt. För att skingra den osäkerhet som härvidlag möjligen kan råda vill utskottet betona att utskottet är inriktat på att efter ett positivt statsstödsbesked se till att en sådan retroaktivitet tillämpas i detta fall.

Även de bestämmelser som innehåller nya regler för 0,8-procentsfrågan måste som nyss nämnts vänta i avvaktan på ett besked om resultatet av statsstödsprövningen. De paragrafer som berörs är 1 kap. 8 § och 9 kap. 9 och 9 b §§ LSE samt 11 kap. 1 § skattebetalningslagen. Utskottet har under hand fått information från Regeringskansliet att besked av EG-kommissionen beräknas inkomma inom kort. Mot bakgrund av att det nuvarande tillståndet löper ut vid årsskiftet är det viktigt att den nya ordningen börjar tillämpas så snart som möjligt efter det att det nya statsstödsgodkännandet inkommit. Utskottet anser att den bästa och rimligaste lösningen är att ändringen av dessa paragrafer bör sättas i kraft den dag regeringen bestämmer, en tanke som även Lagrådet har varit inne på. Ikraftträdandebestämmelsen till respektive lag bör ändras i enlighet härmed.

I ytterligare två fall finns skäl till justeringar av lagförslagen i propositionen. Den tabell i 2 kap. 1 § LSE som anger skattesatser för bränslen har i fråga om några belopp blivit fel och bör korrigeras av utskottet. När det slutligen gäller ändringen i 11 kap. 1 § skattebetalningslagen bör den anpassas till den ändring i samma paragraf som föreslås i proposition 2006/07:1 och som behandlas av finansutskottet i betänkande 2006/07:FiU1.

Med de nu nämnda modifieringarna tillstyrker utskottet propositionen såvitt nu är i fråga.

Alternativa drivmedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden om tillkännagivanden om beskattningen av alternativa drivmedel, reducerad moms på etanol och biogas, energiskatterna för den industriella sektor som inte omfattas av EU:s handelssystem med utsläppsrätter, tvätteribranschen samt möjligheten att koppla skattenedsättningen för industriföretag till deltagande i program för energieffektivisering.

Jämför reservationerna 1 (v) och 2 (mp).

Motionerna

För att ge lagstiftningen på energiskatteområdet en bättre miljöstyrande funktion föreslås i motion Sk4 av Marie Engström m.fl. (v) ett antal tillkännagivanden av riksdagen. De förslagna uttalandena går bl.a. ut på att kräva skattenedsättning för alternativa drivmedel även efter 2008 (yrkande 1) och ett skyndsamt agerande av regeringen för att inom EU kunna införa reducerad moms på etanol och biogas (yrkande 2). Vidare föreslår motionärerna en översyn av näringslivets energiskatter och ökad miljöstyrning för bl.a. den industrisektor som inte omfattas av EU:s handelssystem (yrkande 3). Av samma skäl samt med beaktande av industrins behov av konkurrenskraft begär motionärerna också en översyn av definitionen av energiintensiva företag, där företag inom t.ex. tvätteribranschen inte omfattas av regelsystemet, liksom en översyn av regeringens uppföljnings- och utvärderingsansvar (yrkande 4 delvis). Av miljöskäl begärs även i motion Sk5 av Helena Leander (mp) uttalanden av riksdagen om att bränslen som används i mineralogiska processer utanför den handlande sektorn inte ska kunna befrias från skatt (yrkande 1) samt att möjligheten att koppla skattenedsättningen för industriföretag till deltagande i program för energieffektivisering ska utredas (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill inledningsvis betona att själva syftet med de aktuella propositionsförslagen är att anpassa den svenska energibeskattningen till det nya energiskattedirektivet och samtidigt så långt det är möjligt inom ramen för direktivet bibehålla nuvarande ordningar för både skatteplikt och skattebefrielse. En utgångspunkt har samtidigt varit att skattereglerna på energiområdet bör vara enkla att tillämpa för såväl de skattskyldiga som de rättstillämpande myndigheterna. Beträffande styrmedelsfrågorna har regeringen genomgående undvikit att ta ställning till dessa frågor som ligger vid sidan av propositionens egentliga ärende, men ändock pekat på de styrmedelssystem som tillkommit under senare år och som syftar till att styra industrin till en bättre energianvändning, nämligen dels PFE-systemet (Program för energieffektivisering), som ger deltagande energiintensiva industriföretag möjlighet att medges befrielse från energiskatten på el i utbyte mot att de genomför åtgärder som leder till effektivare energianvändning, dels EU:s handelssystem med utsläppsrätter som också syftar till en effektiv miljöstyrning.

Av propositionen framgår att regeringen har beaktat de flesta av de frågor som tagits upp i motionerna men valt att lägga dem åt sidan av skäl som nyss redovisats eller avisera en framtida behandling. När det gäller frågan om en strategi för skattenedsättning av alternativa bränslen anför regeringen att den har för avsikt att i särskild ordning lämna ett förslag till lagändringar som är nödvändiga för att skattestrategin för alternativa drivmedel ska kunna tillämpas. Vad gäller ytterligare miljöstyrande åtgärder för den industrisektor som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter vidgår regeringen – efter påpekande av Naturvårdsverket – att det kan uppstå en viss minskad miljöstyrning där men att denna mindre effekt inte utgör hinder för att tillämpa en generell skattebefrielse enligt förslaget om skattebefrielse för bränslen som används i mineralogiska processer. Såvitt gäller avgränsningen av energiintensiva företag framgår det av propositionen att den anpassning som nu görs av 0,8-procentsregeln sker med utgångspunkt i att den gällande nedsättningsregeln i stort sett ska kvarstå och att eventuella mer omfattande förändringar i regelns konstruktion företrädesvis bör behandlas i annan ordning. Vad särskilt gäller den s.k. förädlingsvärdesmodellen i de nya 0,8-procentsreglerna kommer regeringen – enligt vad som nyss sagts av utskottet – att följa upp och utvärdera de nya reglerna och återkomma till riksdagen med förslag om det finns behov därav. Regeringen nämner slutligen bl.a. frågan huruvida tvätterier ska betraktas som industriföretag som en fråga som lämpligen bör behandlas i ett annat sammanhang än detta. Beträffande PFE sägs att Regeringskansliet följer effekterna av systemet på olika områden.

Mot bakgrund av det anförda finner utskottet att det inte är påkallat att ta ställning till de av motionärerna väckta frågorna i detta sammanhang. Utskottet avstyrker därför motionerna i berörda delar. I fråga om momsen kan det dessutom erinras om att EG-kommissionen den 23 juli 2003 lämnade ett förslag till förändringar av skattesatsernas struktur på momsområdet med avsikt att harmonisera området för lågmoms, KOM(2003) 397. Förslaget innebär att alla varor och tjänster som får omfattas av lägre mervärdesskattesats samlas i den lista som finns i bilaga H till det sjätte mervärdesskattedirektivet. Trots att den föreslagna listan jämfört med hur reglerna är i dag innebär en viss utökning av det område som ska få lågbeskattas är det EG-kommissionens ambition att hålla igen på listan. Drivmedel nämns t.ex. inte alls. Endast beträffande några mycket speciella frågor har en överenskommelse inom Ekofin kunnat träffas (vissa tjänster, fjärrvärme), vilket skedde i februari 2006. Utskottet anser att det i anslutning till beredningen av förevarande ärende inte finns någon anledning att överväga frågan om den svenska positionen gentemot EG-kommissionen i denna momsfråga och avstyrker motion Sk4 även i nu aktuell del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Alternativa drivmedel m.m., punkt 2 (v)

 

av Marie Engström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om beskattningen av alternativa drivmedel, sänkt moms på etanol och gas, översyn av näringslivets energiskatter och förbättrad miljöstyrning samt om uppföljning och utvärdering och en översyn av definitionen av energiintensiva företag. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk4 yrkandena 1–3 och 4 i denna del och avslår motion 2006/07:Sk5 yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vänsterpartiet har arbetat aktivt för att få till stånd den nedsättning av skatten på alternativa drivmedel som gäller i dag. Jag vill understryka vikten av att dessa bränslen även efter år 2008 blir föremål för skattenedsättning och att det så kan förbli under en längre tid för att stimulera till produktion och användning av förnybara bränslen. Jag vill därför uppmana regeringen att snarast återkomma till riksdagen i denna fråga

För att ytterligare gynna försäljningen av förnybara drivmedel har det i flera sammanhang framförts krav på att sänka momsen på alternativa drivmedel som etanol och biogas. I ett miljöperspektiv får detta krav anses synnerligen angeläget och liksom Vänsterpartiet menar jag att regeringen skyndsamt måste agera i EU för att få en ändring till stånd som innebär att medlemsstaterna ska kunna införa reducerad moms på etanol och biogas.

Vänsterpartiet har redan tidigare påtalat att det i arbetet med att anpassa vår lagstiftning till energiskattedirektivet är nödvändigt med en översyn av näringslivets energiskatter. Jag menar att man speciellt måste uppmärksamma om eventuellt ytterligare miljöstyrande åtgärder kan vidtas för den industrisektor som inte omfattas av EU:s handelssystem. Målet måste vara att förbättra miljöstyrningen och effektivisera energianvändningen samtidigt som hänsyn tas till den energiintensiva industrins konkurrenskraft.

När det gäller de i propositionen föreslagna kriterierna för att ett företag ska anses energiintensivt enligt LSE vill jag liksom Vänsterpartiet betona att regeringen måste ta ansvar för uppföljning och utvärdering med avseende på denna fråga. Regeringen bör också uppmärksamma vilka som omfattas av definitionen av energiintensiva företag. Det finns i dag företag inom t.ex. tvätteribranschen som av olika skäl inte kan omfattas av regelsystemet och därmed inte anser sig få en rättvis energibeskattning. Det är viktigt att regeringen skyndsamt ser över definitionen och vidtar åtgärder för att på så sätt få till stånd en energibeskattning som upplevs som rättvis.

Vad som ovan anförts om beskattningen av alternativa drivmedel, sänkt moms på etanol och gas, översyn av näringslivets energiskatter och förbättrad miljöstyrning samt om uppföljning och utvärdering och en översyn av definitionen av energiintensiva företag bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Därmed tillstyrker jag motion Sk4 i berörda delar. Motion Sk5 finner jag delvis tillgodosedd.

2.

Alternativa drivmedel m.m., punkt 2 (mp)

 

av Helena Leander (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om skatt på bränslen som används i mineralogiska processer utanför den handlande sektorn och en utredning om möjligheten att koppla en nedsättning av energiskatterna för industriföretag till deltagande i program för energieffektivisering. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sk5 yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2006/07:Sk4 yrkandena 1–3 och 4 i denna del.

Ställningstagande

Jag har i och för sig ingen invändning mot förslaget i propositionen att befria bränslen som används vid framställning av andra mineraliska produkter än metaller (mineralogiska processer) från energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt när dessa bränslen används i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. För den del som inte omfattas av detta system innebär emellertid förslaget en minskad miljöstyrning som riskerar att leda till ökade koldioxidutsläpp. För att undvika detta bör därför bränslen som används i mineralogiska processer utanför den handlande sektorn även fortsättningsvis vara skattepliktiga, men med bibehållen möjlighet till skattenedsättning.

Det behöver dessutom utredas hur miljöstyrningen i lagen om energiskatt kan ökas vad gäller bränsleanvändning i industriföretag som inte deltar i handeln med utsläppsrätter. Möjligheter till energieffektivisering och konvertering till förnybar energi för uppvärmningen i dessa företag bör kunna tas till vara och stimuleras med ekonomiska styrmedel. Den nuvarande generella skattenedsättningen för industriföretag bör ses över eller kombineras med krav på deltagande i energiprogram liknande nuvarande program för energieffektivisering, som nu endast gäller för elintensiv industri.

Riksdagen bör rikta ett tillkännagivande till regeringen om det jag nu har anfört. Motion Sk5 tillstyrks, medan motion Sk4 i nu behandlade del delvis får anses tillgodosedd.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:13 Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

2.    lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

3.    lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

4.    lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

5.    lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

6.    lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.

Lagförslag 4 behandlas inte såvitt avser skattebefrielse för vissa biobränslen.

Följdmotioner

2006/07:Sk4 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattenedsättning för alternativa drivmedel i syfte att stimulera till produktion och användning av förnybara bränslen.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett skyndsamt agerande från regeringens sida för att inom EU kunna införa reducerad moms på etanol och biogas för medlemsstaterna.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av näringslivets energiskatter och ökad miljöstyrning.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av definitionen av energiintensiva företag samt regeringens uppföljnings- och utvärderingsansvar.

2006/07:Sk5 av Helena Leander (mp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att inte skattebefria bränslen som används i mineralogiska processer utanför den handlande sektorn.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda möjligheten att koppla skattenedsättningen för industriföretag till deltagande i program för energieffektivisering.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi

Regeringens förslag

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Utskottets förslag

2 kap.

1 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall, om inte annat följer av andra stycket, betalas för följande bränslen med angivna belopp:

I fall som avses i 4 kap. 1 § 7 och 8 och 12 § 4 tas skatt ut med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan de skattebelopp som gäller för bränslets olika användningssätt.

För kalenderåret 2008 och efterföljande kalenderår skall de i första stycket angivna skattebeloppen räknas om enligt 10 §.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

11 §

Energiskatt och koldioxidskatt skall inte betalas för

1. metan som framställts av biomassa,

1metan som framställs genom biologiska processer,

2. bränslen enligt KN-nr 4401 och 4402, med undantag för träavfall som härrör från hushållsavfall,

3. bränslen enligt KN-nr 2705, som uppkommit vid en process som avses i 6 a kap. 1 § 1 eller i 11 kap. 9 § 2, när dessa är avsedda att förbrukas, säljs eller förbrukas som bränsle för uppvärmning,

4. bränsle som tillhandahålls i en särskild förpackning om högst en liter,

5. bränsle enligt 1 kap. 3 a § som till följd av bränslets beskaffenhet förlorats i samband med att det framställts, bearbetats, lagrats eller transporterats.

För varumottagare och skatterepresentant som avses i 4 kap. 8 § gäller dock första stycket 5 endast bränsle som förlorats under transport till varumottagaren.

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer i fråga om 1 kap. 8 § och 9 kap. 9 och 9 b §§ och i övrigt den 1 januari 2007.

2. Bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 1 och 8 tillämpas dock i äldre lydelse till och med utgången av år 2007. Detsamma gäller bestämmelserna i 6 a kap. 1 § 12, såvitt avser förbrukning i metallurgiska processer. För dessa ändamål tillämpas under år 2007 bestämmelserna om skattebefriad förbrukare i 8 kap. 1 § och om återbetalning av skatt enligt 9 kap. 5 §.

3. Vid tillämpningen av 2 kap. 11 § första stycket 3 skall hänvisningen till 6 a kap. 1 § 1 till och med utgången av år 2007 avse 6 a kap. 1 § 1 och 8 i äldre lydelse.

4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Utskottets förslag

11 kap.

1 §1 [ Lydelse enligt bet. 2006/07:FiU1.]

Genom beskattningsbeslut bestäms om den som är skattskyldig skall betala skatt eller få tillbaka skatt och skattens storlek.

Som beskattningsbeslut anses också

1. beslut om betalningsskyldighet enligt 12 kap.,

2. omprövningsbeslut enligt 21 kap.,

3. beslut i fråga om återbetalning av ingående skatt enligt 10 kap. 9–13 §§ mervärdesskattelagen (1994:200),

5. beslut om återbetalning av skatt enligt

a) 24 eller 25 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,

b) 8 § lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,

c) 29 eller 30 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, eller

d) 28–30 §§ lagen (1994:1564) om alkoholskatt,

6. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § andra stycket, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

6. beslut om återbetalning, kompensation eller nedsättning enligt 9 kap. 2, 3, 4, 5, 6, 8 a eller 9 §, 9 b § tredje stycket, 10 eller 11 §, 11 kap. 12 eller 13 § lagen (1994:1776) om skatt på energi,

7. beslut om betalningsskyldighet för särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, och

8. överenskommelse om betalningsskyldighet enligt 12 kap. 7 c §, om företrädaren har fullföljt en överenskommelse på överenskommet sätt inom rätt tid.

                               

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.