Socialförsäkringsutskottets betänkande 2006/07:SfU2 | |
Utgiftsområde 8 Migration | |
Sammanfattning
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 såvitt avser utgiftsområde 8 Migration samt motioner som rör anslagen eller närliggande frågor.
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Migrationspolitik. De av regeringen under utgiftsområdet föreslagna anslagsbeloppen uppgår till ca 5 miljarder kronor för 2007. Regeringen föreslår att ett ytterligare mål för politikområdet att införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring ska införas.
I motionerna tas upp bl.a. frågor som rör arbetskraftsinvandring, skola, boende och sjukvård för asylsökande samt förordnande av offentligt biträde.
Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna. S-, v- och mp-ledamöterna har i särskilda yttranden redovisat sina respektive partiers budgetförslag.
I ärendet finns sex reservationer från företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Dessutom finns sammanlagt fem särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. | Arbetskraftsinvandring som mål för politikområdet |
| Riksdagen godkänner de mål för politikområdet Migrationspolitik som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och avslår motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 103, 2006/07:Sf223 yrkande 15, 2006/07:Sf253 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Sf257. |
Reservation 1 (s)
2. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration |
| Riksdagen anvisar för 2007 anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 8 punkt 2 och avslår motionerna 2006/07:C276 yrkande 7, 2006/07:Sf222 yrkande 33, 2006/07:Sf223 yrkandena 6 och 10, 2006/07:Sf251 yrkandena 10, 11, 13, 16, 22 och 24, 2006/07:Sf285, 2006/07:Sf296 yrkandena 1, 5 och 6 samt 2006/07:So332 yrkande 11. |
3. | Asylsökande barns skolgång |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sf245 yrkande 5 och 2006/07:Sf251 yrkande 15. |
Reservation 2 (v)
4. | Asylsökandes boende |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sf245 yrkande 1 och 2006/07:Sf269. |
5. | Sjukvård för asylsökande och gömda |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sf251 yrkandena 1921, 23 och 2527, 2006/07:Sf262 yrkandena 13, 2006/07:Sf304 yrkande 1, 2006/07:So309 yrkande 4 och 2006/07:So384 yrkande 8. |
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)
6. | Flyktingkvoten |
| Riksdagen avslår motion 2006/07:Sf222 yrkande 29. |
Reservation 5 (v)
7. | Förordnande av offentligt biträde |
| Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Sf222 yrkande 32 och 2006/07:Sf232 yrkande 7. |
Reservation 6 (v)
Stockholm den 30 november 2006
På socialförsäkringsutskottets vägnar
Gunnar Axén
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar Axén (m), Tomas Eneroth (s)
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
Redogörelse för ärendet
Utskottet behandlar i detta betänkande proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 såvitt avser utgiftsområde 8 Migration samt motioner som rör anslagen eller närliggande frågor. De behandlade förslagen återfinns i bilaga 1.
I bilaga 2 finns en sammanställning över regeringens förslag till anslag för 2007 samt övriga partiers avvikelser i förhållande härtill.
Migrationsverket har under ärendets beredning besökt utskottet och informerat om bl.a. verkets reformarbete och anpassningen till den nya instans- och processordningen.
Finansutskottet har i betänkande 2006/07:FiU1 tillstyrkt regeringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområde 8 Migration.
Utskottets överväganden
Arbetskraftsinvandring som mål för politikområdet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen godkänner regeringens förslag till nya mål för politikområdet Migrationspolitik samt upphäver de tidigare målen. Detta innebär att ett ytterligare mål om ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring införs. Därmed avslår riksdagen motioner om målen och om arbetskraftsinvandring.
Jämför reservation 1 (s) och särskilda yttrandena 1 (v) och 2 (mp).
Propositionen
Migrationspolitiken omfattar frågor som rör migration till och från vårt land, flyktingpolitiken inklusive mottagande av asylsökande samt utlänningars rätt att vistas i Sverige. Politikområdet består av verksamhetsområdena: asyl, besök och bosättning, svenskt medborgarskap samt ny processordning.
Migrationsverket är central förvaltningsmyndighet för verksamhet inom migrationsområdet och har därmed ett samordningsansvar för ärendeprocesserna gentemot utlandsmyndigheter och övriga berörda myndigheter, dvs. Integrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen och polismyndigheterna.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att de nuvarande målen för politikområdet Migrationspolitik upphävs och ersätts med nya mål.
Förutom de i dag gällande målen om att värna asylrätten i Sverige och internationellt, upprätthålla en reglerad invandring samt öka harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU föreslås ett ytterligare mål: att införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring.
Motioner
I motion Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 103 begärs ett tillkännagivande om regeringens förslag om ökad arbetskraftsinvandring som mål för Migrationspolitiken. Motionärerna anför att förslaget är otydligt formulerat och icke uppföljningsbart samt att det inte har skett någon beredning eller parlamentarisk förankring. Motionärerna, som i och för sig inte avvisar tanken på arbetskraftsinvandring, anser att det krävs en bred politisk förankring och legitimitet hos arbetsmarknadens parter för att införa ett nytt mål för politikområdet.
Peter Eriksson m.fl. (mp) begär i motion Sf223 yrkande 15 ett tillkännagivande om en mer generös arbetskraftsinvandring. Motionärerna anser att invandringen från tredje land bör öka och att behovet av arbetskraft ska avgöras av arbetsgivarna. Vidare menar motionärerna att utländska studenter automatisk ska ges arbetstillstånd efter avslutade studier.
Birgitta Ohlsson (fp) begär i motion Sf253 yrkandena 1 och 2 tillkännagivanden om att utländska personer fritt ska få söka arbete i Sverige utan att Ams ska pröva om yrket i fråga är ett bristyrke samt att svensk eller nordisk arbetskraft inte ska ha förtur till jobb på den svenska arbetsmarknaden framför arbetskraft från andra EU-länder.
I motion Sf257 av Per Bill (m) begärs ett tillkännagivande om att Sverige ska införa en motsvarighet till det amerikanska systemet med s.k. green card. Motionären anser att framför allt kompetensinvandring bör stimuleras. När det gäller högutbildade ska det räcka med en arbetsförsäkran för att ges permanent uppehållstillstånd. Rekryteringsansvaret bör ligga på företag och arbetsgivare. Dessutom anser motionären att aktiva insatser krävs för att gäststuderande ska kunna stanna efter avslutade studier i Sverige.
Utskottets ställningstagande
De nuvarande målen för politikområdet Migrationspolitik är att värna asylrätten i Sverige och internationellt, att upprätthålla en reglerad invandring samt att öka harmoniseringen av asyl- och migrationspolitiken i EU. Här kan nämnas att utskottet, i samband med införandet av målformuleringen om ökad harmonisering i EU, uttalade att det nya målet betonade behovet av en ökad harmonisering inom EU inom detta politikområde (bet. 2000/01:SfU2).
Kommittén för arbetskraftsinvandring (Kaki), som tillsattes efter ett tillkännagivande från riksdagen om att ett vidgat regelverk för arbetskraftsinvandring bör utredas, föreslår i sitt slutbetänkande Arbetskraftsinvandring till Sverige Förslag och konsekvenser (SOU 2006:87) bl.a. att mer flexibla regler för personer från länderna utanför EU/EES att få arbetstillstånd i Sverige ska införas. Kommittén anför att Sverige i dag inte har någon direkt brist på arbetskraft, men att regelverket måste anpassas till en framtid när en sådan brist kan uppstå. Kommittén föreslår att Sverige även fortsatt ska ha en reglerad invandring med en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning. Kommittén föreslår vidare att det ska bli enklare för gäststudenter att stanna och arbeta i Sverige. Kommittén är enig i huvuddragen, men redovisar olika åsikter om bl.a. behovet av en myndighetsbaserad bedömning av om det råder brist på arbetskraft respektive att överlåta dessa beslut till arbetsgivaren. Kommitténs betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet vill peka på att utifrån de gällande målen ska Sverige ha en human flyktingpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck. Människor som söker asyl ska få en rättssäker prövning och ett humant och värdigt mottagande. Som anges i budgetpropositionen står emellertid migrationspolitiken inför nya utmaningar, både nationellt och internationellt. Migrationens ekonomiska, sociala och kulturella fördelar måste bättre tas till vara. Utskottet delar regeringens bedömning att invandring bidrar till Sveriges utveckling och välstånd. Utskottet har redan tidigare i sitt betänkande 2005/06:SfU10 Migration och asylpolitik påtalat att det är väl medvetet om de stora demografiska förändringar och de omfattande pensionsavgångar som Sverige kommer att ställas inför omkring 2010 och åren därefter. Utskottet vill nu åter betona att frågan om en ökad arbetskraftsinvandring är viktig ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Genom en ökad arbetskraftsinvandring kan effekterna av den framtida demografiska utvecklingen i Sverige lindras och en framtida arbetskraftsbrist undvikas.
Utskottet anser att med det anförda bör förutom de i dag gällande målen även målet att införa ökade möjligheter till arbetskraftsinvandring införas. Motionerna Sf223 yrkande 15 och Sf253 yrkandena 1 och 2, som får anses i huvudsak tillgodosedda, samt motion Fi244 yrkande 103 avstyrks med det anförda och då beredningen av Kakis betänkande bör avvaktas.
Även motion Sf257 om system med s.k. green card avstyrks med det anförda. Utskottet noterar här att kommissionen i sitt lagstiftnings- och arbetsprogram för 2007, KOM(2006) 629, under rubriken Bättre hantering av migrationsflöden resonerar kring behovet av ett system med s.k. green card. Kommissionen anger att det demografiska trycket har ökat behovet av ekonomisk invandring på den europeiska arbetsmarknaden. Ett europeiskt system för ekonomisk invandring skulle ge invandrarna en säker rättslig ställning och klargöra regler och rättigheter. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behovet av högkvalificerade invandrare, och snabbare reaktionstid på förändringar i behovet en sorts green card-system.
12:1 Migrationsverket
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Propositionen
Anslaget finansierar Migrationsverkets kostnader för personal och lokaler, exklusive bostäder för asylsökande, samt övriga förvaltningskostnader. Anslaget finansierar därmed samtliga kostnader för handläggning och prövning av ärenden, genomförandet av organiserad sysselsättning, förvar samt myndighetens uppgifter vid överprövning av utlänningsärenden i domstol.
Regeringen bedömer att Migrationsverket behöver kunna fatta beslut i ca 170 000 ärenden i processerna asyl, besök och bosättning samt medborgarskap under 2007. Migrationsverket ska härutöver överlämna överklagade asylärenden till migrationsdomstolarna samt avgöra ärenden om verkställighetshinder.
Regeringen föreslår att anslaget ökas med 50 miljoner kronor engångsvis 2007 för att förbättra produktiviteten och kvaliteten vid handläggningen av asylärenden vid Migrationsverket.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 1 657 784 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2007
I motion Sf285 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 260 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. Motionärerna står fast vid det tidigare kravet på en generell amnesti och anser att från den 1 januari 2007 bör amnesti ges till dem som fått avslag på sina ansökningar enligt den tillfälliga asyllagen, vilket medför en besparing på anslaget för Migrationsverket.
I motion Sf222 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 33 begärs ett tillkännagivande om en amnestilag. Motionärerna anser att den tillfälliga asyllagen inte fått åsyftad effekt och föreslår därför att de som fått avslag på sin ansökan enligt den tidsbegränsade lagen ska beviljas uppehållstillstånd om det inte föreligger särskilda skäl som talar emot detta, t.ex. allvarlig brottslighet.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf251 yrkande 24 förslag om att den som kan göra sannolikt att hon eller han varaktigt befunnit sig i Sverige sedan den 1 januari 2006 och inte gjort sig skyldig till grov brottslighet ska ges permanent uppehållstillstånd. Motionärerna anser att som en engångsåtgärd bör detta gälla alla personer utan papper som finns i landet och som inte tidigare har sökt asyl.
Gunvor G Ericson m.fl. (mp) begär i motion Sf296 yrkande 1 i denna del att riksdagen anvisar 25 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit. För att uppnå en fullgod process i migrationsdomstolarna anser motionärerna att medlen bör föras över till anslaget 12:4.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att Migrationsverkets organisation påverkats av dels införandet av en ny instans- och processordning i utlännings- och medborgarskapsärenden den 31 mars 2006, varvid ett nytt verksamhetsområde, Ny processordning, infördes, dels verkets ansvar för prövningen av de ansökningar som omfattades av den tillfälliga lagen. Därtill kommer att ett lägre antal asylsökande under 2005 jämfört med året innan inneburit att Migrationsverket minskat sin organisation.
Till och med september månad 2006 har Migrationsverket lämnat över överklaganden i 2 069 asylärenden, 2 039 tillståndsärenden och 579 medborgarskapsärenden till migrationsdomstolarna. När det gäller verksamhetsområde asyl minskade den genomsnittliga handläggningstiden 2005 jämfört med 2004, och hälften av ärendena avgjordes inom cirka fem månader. Av de beslut som verket fattade under året fattades 55 % inom tidsmålet sex månader. Detta är en förbättring jämfört med året innan då 44 % av besluten fattades inom sex månader. Andelen öppna asylärenden minskade under året med 27 %.
Vid Migrationsverkets information till utskottet redogjorde generaldirektören för det förändringsarbete som pågår inom verket, med bl.a. anpassningar till den nya instans- och processordningen. Stor vikt läggs vid att grundutredningen i asylärenden blir så bra som möjligt. För att underlätta för sökanden att föra fram sin sak utses det offentliga biträdet numera så snabbt som möjligt. Stor vikt läggs vid de etiska frågorna inom verket, bl.a. förs en aktiv dialog på enheterna och en sökandeombudsman och ett etiskt råd har inrättats. När det gäller handläggningstider har dessa kortats och ligger nu mycket nära målet på sex månader. Migrationsverket har också förbättrat sitt analys- och prognosarbete. Vidare angavs att verket räknar med en budget och verksamhet i balans under 2007. Verket pekade dock på att antalet asylsökande för närvarande ökar efter att under en tid ha minskat. För närvarande är prognosen 22 000 asylsökande under 2006. Utskottet förutsätter att denna utveckling nogsamt kommer att följas.
Utskottet, som ser positivt på Migrationsverkets ambitioner med att reformera verksamheten, kan också konstatera att handläggningstiderna i asylärendena har förkortats. I likhet med regeringen vill dock utskottet understryka vikten av att Migrationsverket klarar av att effektivt, enhetligt och rättssäkert fatta beslut i det antal ärenden som behövs för att nå balans i asylprocessen. Utskottet noterar vidare att inom verksamhetsområdena besök och bosättning samt medborgarskap har Migrationsverket genom sitt utvecklingsarbete kortat handläggningstiderna, och kostnaderna per avgjort ärende har minskat.
I bl.a. motion Sf285 föreslås en besparing på anslaget till följd av en s.k. amnestilag. Utskottet vill därför hänvisa till sitt betänkande 2005/06:SfU5 Ny prövning av avvisnings- och utvisningsbeslut. Utskottet tog där avstånd från liknande krav med motiveringen att det skulle innebära att uppehållstillstånd beviljas utan en individuell prövning i varje enskilt fall. Om annat än de individuella skälen tillåts avgöra om uppehållstillstånd ska beviljas eller inte skulle det enligt utskottet innebära att asylprocessen kommer att styras av icke förutsägbara faktorer eller omständigheter. Eftersom en sådan ordning inte gagnar rättssäkerheten kunde den inte accepteras. Utskottet vidhåller denna inställning.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf222 yrkande 33, Sf251 yrkande 24, Sf285 i denna del och Sf296 yrkande 1 i denna del.
12:2 Ersättningar och bostadskostnader
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om bl.a. boende för asylsökande, sjukvård för asylsökande och gömda samt skolplikt för asylsökande barn.
Jämför reservationerna 2 (v), 3 (v) och 4 (mp).
Propositionen
Från anslaget finansieras bostäder för asylsökande m.fl. samt ersättningar enligt förordningar om mottagande av asylsökande m.fl., om statlig ersättning till kommuner och landsting för asylsökande m.fl. och om statlig ersättning till landsting för hälso- och sjukvård till asylsökande.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 50 miljoner kronor som tillfälligt förs över till utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner, anslaget 48:1 Kommunalekonomisk utjämning för 2007 i avvaktan på utredningen om förutsättningarna för att reglera en rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn och ungdomar som håller sig undan verkställigheten av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut (dir. 2006:28).
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 1 999 950 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2007
I motion Sf285 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 492 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår att dagersättningen höjs med 30 kr per dag och värdesäkras samt att bostadsersättningen vid eget boende återinförs och nivån höjs. Härför tillförs 345 respektive 87 miljoner kronor. Vidare tillförs 100 miljoner kronor för en utvidgad rätt till vård för icke akut sjuka. Ett minskat antal asylsökande ger en minskning av kostnaderna för bl.a. förvar med 40 miljoner kronor.
Kalle Larsson m.fl. (v) begär i motion Sf251 yrkande 13 förslag till ändring i förordningen om mottagande av asylsökande m.fl. Motionärerna anför att dagersättningen till asylsökande, som inte ändrats sedan 1994, ligger långt under nivån för en skälig levnadsstandard. Ersättningen föreslås därför höjas med 30 kr per dag. Den bör också värdesäkras i förhållande till prisutvecklingen genom att den knyts till konsumentprisindex (KPI). I yrkandena 16 och 22 begärs förslag om att gömda barn ska ha samma rätt till skola som asylsökande barn och att behandling för tortyr- och traumaskador hos asylsökande ska räknas som akut sjukvård.
I motion C276 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 begärs ett tillkännagivande om att bostadsersättningen till de asylsökande som väljer eget boende återinförs.
I motion Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 10 begärs att regeringen återkommer med förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende. I yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om krav på åtgärder för att komma till rätta med asylsökandes trångboddhet. I motionen anförs att avvecklingen av eget boende varken har löst eller kommer att lösa problem med segregation, trångboddhet m.m.
I motion So332 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 11 begärs ett tillkännagivande om att tydliggöra ansvaret för att även barn till asylsökande ska få ett tillräckligt skydd, så att exempelvis extrem trångboddhet kan undvikas.
Gunvor G Ericson m.fl. (mp) begär i motion Sf296 yrkande 1 i denna del att riksdagen anvisar 53 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit. Motionärerna föreslår att alla gömda flyktingar ska ha rätt till hälso- och sjukvård fr.o.m. den 1 juli 2007. Kostnaden beräknas till 3 miljoner kronor för 2007. Vidare motsätter sig motionärerna regeringens förslag om att föra över ett tidigare riktat stöd till kommunerna, 50 miljoner kronor, för att kunna ta emot gömda barn i skolorna, till den generella kommunpåsen.
I samma motion yrkande 6 och i motion Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 10 begärs tillkännagivanden om att det ska införas en rätt till hälso- och sjukvård för gömda vuxna flyktingar. Motionärerna anser att det inte är förenligt med humanitetens krav att gömda vuxna endast har rätt till akut hälso- och sjukvård. Alla gömda ska ha rätt till hälso- och sjukvård.
Motioner utan anslagseffekt 2007
Yilmaz Kerimo (s) begär i motion Sf269 ett tillkännagivande om att en översyn av asylsökandes boendesituation bör genomföras. Enligt motionären medför eget boende en rad problem för asylsökande. Det kan gälla exempelvis kontakten med Migrationsverkets handläggare eller trångboddhet. Med eget boende är det också enligt motionären svårt att motverka alltför stor inflyttning till vissa kommuner.
Ulrika Karlsson i Uppsala (m) begär i motion Sf245 yrkande 1 ett tillkännagivande om att rätten till eget boende måste värnas. I yrkande 5 begärs ett tillkännagivande om att alla barn måste få möjlighet att delta i ordinarie skolundervisning. Asylklasser ska inte accepteras.
I motion Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) begärs i yrkande 15 ett tillkännagivande om skolans ansvar för barn till asylsökande. För att garantera dessa barns grundläggande rättigheter bör möjligheten att införa skolplikt övervägas.
I motion Sf304 av Christina Axelsson och Yilmaz Kerimo (s) begärs i yrkande 1 ett tillkännagivande om att reglerna för akut vård för asylsökande och flyktingar bör ses över. Motionärerna anför att oavsett om asylsökande har fått uppehållstillstånd eller inte bör de få rätt till akut sjukvård och all nödvändig vård. Särskilt när det gäller behov av psykiatrisk vård kan det vara svårt att skilja på vad som är akut och inte. Även landstingens hantering av kostnaden för akutvård bör ses över.
Lars Ohly m.fl. (v) begär i motion So309 yrkande 4 ett tillkännagivande om att hälso- och sjukvård för asylsökande inte bör regleras i en separat lagstiftning utan i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL).
Också i motion Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkandena 1921 begärs tillkännagivanden om vuxna asylsökandes tillgång till sjukvård och att regeringen dels i samarbete med Socialstyrelsen bör utforma riktlinjer när det gäller möjlighet för asylsökande att erhålla hälso- och sjukvård inom ramen för befintligt hälso- och sjukvårdssystem, dels bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur en utökad rätt till full sjukvård för asylsökande och gömda ska kunna genomföras. Motionärerna anser att asylsökande ska omfattas av den allmänna hälso- och sjukvården och inte av särlagstiftning. I motionen anges vidare att Sverige har kritiserats för att brista avseende de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter eftersom asylsökande och gömda inte har samma tillgång till vård som andra. I motionen poängteras allas rätt till sjukvård efter behov. I yrkande 23 begärs ett tillkännagivande om finansiering och ansvar för rehabiliteringen av tortyr- och traumaskadade flyktingar. Motionärerna konstaterar att ansvaret för flyktingars hälso- och sjukvård i dag ligger hos landstingen och att det för asylsökande finns ett avtal mellan staten och Landstingsförbundet. När det gäller tortyr- och traumaskadade flyktingar finns emellertid inte någon särskild organisation på det nationella planet. Motionärerna vill ha förslag till hur en långsiktig finansiering av denna verksamhet ska kunna säkras. När det gäller gömda begärs i yrkandena 2527 tillkännagivanden om att som en utbildningsinsats för sjukvårdspersonal bör nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård sammanställas och spridas. Vidare bör staten stå för hela sjukvårdskostnaden för gömda asylsökande, och gömda bör ha samma rätt till sjukvård som svenska medborgare.
I motion Sf262 av Kalle Larsson m.fl. (v, c, kd, mp) yrkandena 13 begärs tillkännagivanden om att gömda flyktingar och asylsökande ska få tillgång till vård och mediciner på samma villkor som svenska medborgare, att administrativa hinder för gömda flyktingar att få vård ska undanröjas samt att andra exkluderade samhällsgrupper som inte ingår i gruppen gömda flyktingar, t.ex. papperslösa migranter och traffickingoffer, ska ges tillgång till subventionerad vård och mediciner. I motionen anförs att många inte vågar söka vård på grund av rädsla för att bli anmäld till någon myndighet.
Ulf Holm m.fl. (mp, v, c, fp) begär i motion So384 yrkande 8 ett tillkännagivande om en översyn av kostnadsansvaret för asylsökande som är i behov av behandling för transsexualism. I motionen påpekas att transsexualism är en sjukdom och att behandlingen bör ses som akut vård eller vård som inte kan anstå.
Utskottets ställningstagande
Förändringar i framför allt antalet asylsökande kräver att Migrationsverket anpassar sin verksamhet. Av propositionen framgår att ett stort antal mottagningsplatser och förvarsplatser har avvecklats under 2005. Även antalet anställda har minskat. Sammantaget har kostnaderna för mottagandet av asylsökande minskat med drygt 200 miljoner kronor jämfört med 2004. Under första halvåret 2006 har antalet personer registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem minskat kraftigt. Den 30 juni 2006 var 30 294 personer registrerade.
Utskottet noterar att en utredning (dir. 2006:28) har i uppdrag att se över förutsättningarna för att reglera en rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för barn och ungdomar som undanhåller sig verkställighet av ett avvisnings- eller utvisningsbeslut. Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 februari 2007.
När det gäller gömda barns skolgång delar utskottet regeringens bedömning att 50 miljoner kronor tillfälligt kan föras över till anslaget Kommunalekonomisk utjämning i avvaktan på utredarens förslag.
De personer som inte har egna inkomster eller tillgångar får enligt lagen om mottagande av asylsökande m.fl. (LMA) dagersättning för att täcka mat, kläder och andra utgifter. Regeringen fastställer i förordning nivån på ersättningen.
I betänkande 2004/05:SfU10, vari ett yrkande om värdesäkring av dagersättningen avstyrktes, ansåg utskottet att även om asylsökande mer sällan har lika stora ekonomiska åtaganden eller förpliktelser som de som är bosatta här måste dagersättningen vara tillräckligt stor för att ge en rimlig levnadsstandard. Utskottet ansåg detta särskilt viktigt när det gäller barnfamiljer. Utskottet uttalade vidare att en lägre ekonomisk standard måhända kunde vara motiverad om tiden i mottagningssystemet är kort, något som utskottet då konstaterade sällan var fallet.
Personer som väntar på beslut om uppehållstillstånd får välja om de vill bo hos t.ex. släkt och vänner (s.k. eget boende, EBO) eller i någon av Migrationsverkets anläggningar. De flesta anläggningarna består av vanliga lägenheter, där de asylsökande själva sköter sitt hushåll. För asylsökande som saknar medel och bor i en av Migrationsverkets anläggningar är bostaden kostnadsfri.
När det gäller bostadsersättningen vid eget boende gäller fr.o.m. den 1 mars 2005 att bostadsersättning endast utges i särskilda fall, det kan t.ex. gälla den som under vissa förutsättningar behöver eget boende för att kunna påbörja en anställning. Skälet till att bostadsersättningen i princip har slopats har angetts vara de nackdelar som möjligheten för de asylsökande att själva ordna sitt boende är förknippade med, t.ex. att de utnyttjas på bostadsmarknaden och att eget boende kan leda till trångboddhet som framför allt är negativt för barnen (prop. 2004/05:28, bet. 2004/05:SfU7, rskr. 2004/05:113).
Enligt utskottets mening är det viktigt att resurser nu läggs på att förkorta vistelsetiderna i mottagningssystemet genom snabbare handläggning samt att de som får uppehållstillstånd så fort som möjligt kan tas emot i kommunerna. Vidare anser utskottet alltjämt att bostadsersättningen med dess förutvarande utformning hade flera oönskade effekter. Utskottet finner därför inte skäl att nu föreslå några ändringar gällande dagersättning och bostadsersättning.
Enligt en överenskommelse mellan staten och Landstingsförbundet (Sveriges Kommuner och Landsting) ska landstingen ge asylsökande m.fl. omedelbar sjuk- och tandvård samt sådan sjuk- och tandvård som inte kan anstå. I den omfattning som landstingen ger vård enligt överenskommelsen får landstingen ersättning från staten. Enligt överenskommelsen har asylsökande barn rätt till hälso- och sjukvård på samma villkor som barn bosatta i Sverige, och detta gäller även gömda barn och ungdomar under 18 år. Vidare har barn rätt till vård fram till dess att ett avvisnings- eller utvisningsbeslut verkställs.
Av Socialstyrelsens allmänna råd (1995:4) Hälso- och sjukvård för asylsökande och flyktingar framgår att begreppet omedelbar vård och vård som inte kan anstå inte kan definieras så att det täcker alla situationer som kan uppkomma. Det är endast den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet kan bedöma vilken vård som ska ges. Vård som inte faller under dessa kriterier och där en måttlig fördröjning inte medför allvarliga följder för patienten ersätts inte av staten. I begreppet hälso- och sjukvård ingår även psykologisk och psykiatrisk vård till personer som på grund av exempelvis traumatiska upplevelser och övergrepp är i behov av sådan vård. Det är även i dessa fall den vårdansvarige läkaren som utifrån förutsättningarna i det enskilda fallet har att bedöma vilken vård som ska ges.
Utskottet noterar att staten och Sveriges Kommuner och Landsting i juni 2006 har reviderat överenskommelsen om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. och att den statliga ersättningen till landstingen för asylsökandes hälso- och sjukvård ökade fr.o.m. den 1 juli 2006. Enligt utskottets mening finns inte skäl att nu föreslå en utvidgning av rätten till hälso- och sjukvård för asylsökande och gömda. Utskottet utgår från att regeringen noga följer tillämpningen av överenskommelsen, i synnerhet beträffande frågan om vad som är att se som omedelbar vård eller vård som inte kan anstå.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf223 yrkande 10, Sf251 yrkandena 10, 11, 13, 16 och 22, Sf285 i denna del, Sf296 yrkandena 1 i denna del och 6, C276 yrkande 7 samt So332 yrkande 11.
Också motionerna Sf269 och Sf245 yrkande 1 om asylsökandes boendesituation avstyrks med det anförda.
Asylsökande barn och ungdomar har inte skolplikt, men de har tillgång till utbildning på i princip samma villkor som barn som är bosatta här i Sverige. Utskottet anser att riksdagen inte nu bör göra något tillkännagivande om ändring av bestämmelserna gällande asylsökande barns skolgång. Motionerna Sf245 yrkande 5 och Sf251 yrkande 15 avstyrks därmed.
Utskottet noterar att i SOU 2003:89 EG-rätten och mottagandet av asylsökande lämnas ett förslag om att asylsökandes tillgång till hälso- och sjukvård ska regleras i lag. En promemoria med förslag till lag om hälso- och sjukvård för asylsökande m.fl. har upprättats inom Regeringskansliet. Promemorian har remissbehandlats. Enligt utskottets uppfattning finns det inte skäl att nu föregå den beredning som pågår inom Regeringskansliet varför motionerna Sf251 yrkandena 19, 20 och 23, Sf304 yrkande 1, So309 yrkande 4 och So384 yrkande 8 avstyrks.
Personer som inte är bosatta i Sverige har endast i begränsad omfattning tillgång till hälso- och sjukvård. Om någon som vistas inom ett landsting utan att vara bosatt där behöver omedelbar hälso- och sjukvård, s.k. akutvård, är landstinget skyldigt att erbjuda sådan vård. När det gäller hälso- och sjukvård för vuxna som håller sig gömda eller av olika skäl valt att uppehålla sig i Sverige utan att söka uppehållstillstånd eller på annat sätt ge sig till känna för myndigheterna lämnar staten inte ersättning för vården. Utskottet anser inte att staten i de fall en utlänning över 18 år fått sjukvård under tiden som gömd ska stå för vårdkostnaden. Utskottet vill dock peka på att det inte finns några hinder för landstingen att efterge sin fordran. Motionerna Sf251 yrkandena 21, 26 och 27 samt Sf262 yrkandena 1 och 3 avstyrks med det anförda.
I 1 kap. 11 § lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område föreskrivs att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att lämna ut sådana uppgifter som gäller huruvida någon vistas på en sjukvårdsinrättning om uppgifterna i ett särskilt fall begärs bl.a. av en domstol, åklagarmyndighet eller polismyndighet. Under vissa förutsättningar får Migrationsverket överlämna ett ärende för verkställighet till polismyndigheten. För att polismyndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter torde det enligt utskottets mening vara ofrånkomligt att den också har möjlighet att eftersöka personer som håller sig undan. Emellertid är det angeläget med ett varsamt och omdömesgillt förfarande i samband med verkställigheten. Utskottet anser inte att någon åtgärd med anledning av motionerna Sf251 yrkande 25 och Sf262 yrkande 2 är påkallad, varför dessa avstyrks.
12:3 Migrationspolitiska åtgärder
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om grunderna för uttagning på flyktingkvoten.
Jämför reservation 5 (v).
Propositionen
Från anslaget finansieras organiserad överföring av flyktingar m.fl. (s.k. kvotflyktingar) och ersättning till de kommuner som tar emot dessa personer samt bidrag till vissa hjälpinsatser för flyktingar utanför Sverige. Bidrag till flyktingars resor från Sverige för bosättning i annat land och bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige finansieras också via detta anslag, liksom statsbidrag till den efterforskningsverksamhet som enligt avtal bedrivs av Svenska Röda Korset. Dessutom finansieras internationell samverkan inom ramen för flykting- och migrationspolitiken m.m.
Anslagsmedlen för 2007 avseende vidarebosättning av flyktingar m.fl. ska kunna användas med viss flexibilitet och motsvarar utgifterna för överföring och mottagande av 1 900 personer. Det är enligt propositionen en utökning som motsvarar utgifterna för överföring av ytterligare 60 personer.
Anslaget minskas med 1 miljon kronor för att finansiera ökade kostnader vid utlandsrepresentationen för dna-analys i anknytningsärenden under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 324 167 000 kr.
Motioner utan anslagseffekt 2007
I motion Sf222 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 29 begärs ett tillkännagivande om grunderna för uttagning på och utnyttjande av hela flyktingkvoten. Motionärerna anser att hänsynen till s.k. integrationspotential aldrig får ingå som kriterium vid uttagningen och att Sverige bör utnyttja hela kvoten och ta ut särskilt utsatta flyktingar eller de som UNHCR har svårt att placera.
Utskottets ställningstagande
Ett viktigt inslag i migrationspolitiken är beredskapen att ta emot flyktingar för vidarebosättning i Sverige. Den s.k. flyktingkvoten används för uttagning av flyktingar eller andra personer som befinner sig i en särskilt utsatt situation och för att ta hand om fall där UNHCR har särskilda svårigheter att finna ett lämpligt placeringsland. Målet är att åtgärder ska vidtas för att åstadkomma varaktiga lösningar genom vidarebosättning i Sverige främst för skyddsbehövande. Kvoten är inte begränsad till flyktingar i ordets formella bemärkelse.
Utskottet kan konstatera att medel för flyktingkvoten inte bara används för överföring av flyktingar. Regeringen kan bestämma att de tilldelade medlen även ska kunna användas för att t.ex. underlätta för personer i flyktingläger att bosätta sig i närområdet samt för medicinska insatser.
Av Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos avseende utfall januariseptember 2006 framgår beträffande anslaget 12:3 Migrationspolitiska åtgärder, posten 6 Vidarebosättning m.m., att verket inte kommer att hinna föra över alla de kvotflyktingar som var planerat. Uttagningarna för 2006 är klara men ca 300 personer kommer inte att kunna överföras eftersom kommunerna inte har resurser att ta emot individerna i den takt som behövs. Motion Sf222 yrkande 29 avstyrks med det anförda.
Utskottet ser positivt på den föreslagna utökningen av medlen, som motsvarar utgifterna för överföring av 1 900 personer, och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.
12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden och 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning.
Propositionen
Från anslaget 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden finansieras migrationsdomstolarnas och Migrationsöverdomstolens förvaltningsutgifter hänförliga till överprövning av utlännings- och medborgarskapsärenden. Från anslaget finansieras även Regeringsrättens handläggning av resningsansökningar av utlännings- och medborgarskapsärenden.
Regeringen föreslår att anslaget minskas med 50 miljoner kronor engångsvis 2007 för att finansiera en ökning av anslaget 12:1 Migrationsverket och därmed förbättra förutsättningarna för prövning av asylärenden i såväl Migrationsverket som inom migrationsdomstolarna.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 503 000 000 kr.
Från anslaget 12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden finansieras migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Regeringsrättens utgifter för nämndemän och sakkunniga som anlitas i utlänningsärenden samt de klagandes resor till förhandlingar i migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen. Vidare finansieras från anslaget migrationsdomstolarnas, Migrationsöverdomstolens och Regeringsrättens ersättningar dels till offentligt biträde och till tredje man i utlänningsärenden, dels till tolkar i utlänningsärenden samt ärenden enligt lagen om svenskt medborgarskap, dels för översättningar i utlänningsärenden.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 198 800 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2007
I motion Sf285 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 50 miljoner kronor mer till anslaget 12:4 än vad regeringen föreslagit. Motionärerna motsätter sig den i budgetpropositionen föreslagna engångsvisa minskningen.
Gunvor G Ericson m.fl. (mp) begär i motion Sf296 yrkande 1 i dessa delar att riksdagen anvisar 25 miljoner kronor mer till anslaget 12:4 samt 93 miljoner kronor mer till anslaget 12:5 än vad regeringen föreslagit. I motionen anges att 25 miljoner kronor överförs från anslaget 12:1 för att tillförsäkra god kvalitet vid domstolsprövningen och 93 miljoner kronor överförs från anslaget 12:6 för att täcka kostnader för offentligt biträde.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motionerna Sf285 i denna del och Sf296 yrkande 1 i denna del.
12:612:9 Övriga anslag inom utgiftsområde 8
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bifaller regeringens förslag till medelsanvisning och avslår därmed motionsyrkanden om annan medelsanvisning. Riksdagen avslår vidare motionsyrkanden om förordnande av offentligt biträde i utlänningsärenden.
Jämför reservation 6 (v).
Propositionen
Från anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden finansieras Regeringskansliets och Migrationsverkets kostnader för offentligt biträde enligt utlänningslagen.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 93 255 000 kr.
Från anslaget 12:7 Utresor för avvisade och utvisade finansieras resor ut ur landet för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket eller polismyndighet med stöd av utlänningslagen. Även kostnader för resor ut ur Sverige för de asylsökande som återkallat sin ansökan finansieras från anslaget.
Migrationsverket kan överlämna ett ärende till polismyndigheten om utlänningen håller sig undan eller om det kan antas att tvång kommer att behövas för att genomföra verkställigheten. Kriminalvårdens transporttjänst organiserar utresor för avvisade och utvisade på polismyndighetens uppdrag.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 204 202 000 kr.
Anslaget 12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar disponeras av Migrationsverket för att utveckla prövnings- och mottagandesystem för asylsökande samt för integrationsinsatser för dem som fått uppehållstillstånd. Vidare används anslaget för att hjälpa personer att återvända eller återvandra till sitt hemland.
Anslagsbeloppet motsvarar EU:s medfinansiering av beviljade projekt. Bidraget administreras av Migrationsverket i samarbete med Integrationsverket.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 30 218 000 kr.
Anslaget 12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation finansierar Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation, som upphör den 30 mars 2007.
För 2007 föreslår regeringen ett ramanslag på 21 500 000 kr.
Motioner med anslagseffekt 2007
I motion Sf285 i denna del av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att riksdagen anvisar 100 miljoner kronor mindre till anslaget 12:7 än vad regeringen föreslagit.
Gunvor G Ericson m.fl. (mp) begär i motion Sf296 yrkande 1 i denna del att riksdagen anvisar 93 miljoner kronor mindre till anslaget 12:6 samt 102 miljoner kronor mindre till anslaget 12:7 än vad regeringen föreslagit. I motionen anförs att färre kan avvisas och avvisningarna effektiviseras.
I motionerna Sf296 yrkande 5 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) och Sf223 yrkande 6 av Peter Eriksson m.fl. (mp) begärs tillkännagivanden om att beslut om offentligt biträde enligt utlänningslagen ska fattas av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket. Till anslaget 12:5 överförs därför 93 miljoner kronor från anslaget 12:6.
Motioner utan anslagseffekt 2007
I motion Sf222 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 32 begärs ett tillkännagivande om att Rättshjälpsmyndigheten bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden.
Mauricio Rojas (fp) begär i motion Sf232 yrkande 7 ett tillkännagivande om att migrationsdomstolarna ska utse de asylsökandes ombud.
Utskottets ställningstagande
I samband med att riksdagen behandlade propositionen om en ny instans- och processordning i utlänningsärenden avslogs yrkanden om att Migrationsverket inte ska utse offentliga biträden i ärenden hos verket (prop. 2004/05:170, bet. 2004/05:SfU17, rskr. 2005/06:1). Utskottet uttalade att frågan behandlats tidigare, bl.a. i samband med att en ny rättshjälpslag infördes. I proposition 1996/97:9 anfördes därvid att det torde vara oundvikligt att det skulle ta något längre tid om någon annan myndighet än Migrationsverket förordnade biträde. Vidare anfördes att verket inte är motpart till utlänningen vid handläggningen i verket samt att den avgörande frågan inte är vem som förordnar biträde utan vilka krav som ställs på biträdet. Utskottet pekade på att i den nya instans- och processordningen kommer Migrationsverkets beslut i frågor om offentliga biträden att kunna överklagas särskilt enligt den ordning som gäller för huvudsaken, dvs. till migrationsdomstol och Migrationsöverdomstolen. Utskottet, som konstaterade att enligt lagen om offentligt biträde ska den myndighet som handlägger ärendet i sak också besluta i frågor om offentligt biträde, ansåg att det inte då skulle införas några bestämmelser som avvek från dessa principer. Utskottet förutsatte dock att en utvärdering avseende offentligt biträde skulle ske snarast efter det att den nya ordningen genomförts.
Utskottet vidhåller ställningstagandet att en utvärdering avseende offentligt biträde bör ske snarast. Utskottet anser inte att ett tillkännagivande behövs och avstyrker därför motionerna Sf222 yrkande 32 och Sf232 yrkande 7.
Utskottet vill peka på att kostnader för offentligt biträde som finansieras från anslaget 12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden avser den del av processen då ärendet handläggs hos Migrationsverket eller Regeringskansliet. En förändrad ordning för biträdesförordnandet påverkar således i sig inte medelsanvisningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till anslagen och avstyrker motionerna Sf285 i denna del, Sf296 yrkandena 1 i denna del och 5 samt Sf223 yrkande 6.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. | Arbetskraftsinvandring som mål för politikområdet, punkt 1 (s) |
| av Tomas Eneroth (s), Catherine Persson (s), Kurt Kvarnström (s), Göte Wahlström (s), Ann Arleklo (s) och Helena Frisk (s). |
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår proposition 2006/07:1 utgiftsområde 8 punkt 1 och motionerna 2006/07:Fi244 yrkande 103, 2006/07:Sf223 yrkande 15, 2006/07:Sf253 yrkandena 1 och 2 samt 2006/07:Sf257.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att ett mål om ökad arbetskraftsinvandring ska införas. Vi avvisar i och för sig inte tanken på arbetskraftsinvandring. Om ett mål ska formuleras krävs emellertid en bred politisk förankring och legitimitet hos arbetsmarknadens parter. Vi anser även att målet är otydligt formulerat och icke uppföljningsbart. Det saknas parlamentarisk förankring och någon beredning har inte skett. Riksdagen bör därför avslå det föreslagna målet. Därmed tillgodoses motion Fi244.
2. | Asylsökande barns skolgång, punkt 3 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sf251 yrkande 15 och bifaller delvis motion 2006/07:Sf245 yrkande 5.
Ställningstagande
Asylsökande barn har rätt till skola och förskola på i huvudsak samma villkor som andra barn bosatta i Sverige. Denna rättighet fungerar i dag mycket olika i olika kommuner. Alla barn måste få möjlighet att delta i ordinarie skolundervisning och s.k. asylklasser ska inte accepteras. Vidare kan det finnas svårigheter för asylsökande barn och deras föräldrar att själva söka upp den skola barnen ska gå i. Det borde därför övervägas om inte skolan ska ta ett större ansvar när det gäller att söka upp barnen. I syfte att garantera dessa barns grundläggande rättigheter bör regeringen således överväga möjligheten att införa skolplikt även för asylsökande barn. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. | Sjukvård för asylsökande och gömda, punkt 5 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sf251 yrkandena 1921, 23 och 2527, 2006/07:Sf262 yrkandena 13, 2006/07:So309 yrkande 4 och 2006/07:So384 yrkande 8 och bifaller delvis motion 2006/07:Sf304 yrkande 1.
Ställningstagande
När det gäller vuxna asylsökandes tillgång till sjukvård bör regeringen i samarbete med Socialstyrelsen utforma riktlinjer för asylsökande att erhålla hälso- och sjukvård inom ramen för befintligt hälso- och sjukvårdssystem. Sjukvården ska således inte regleras i en separat lagstiftning utan i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Vidare har Sverige kritiserats för att brista avseende internationella konventioner om mänskliga rättigheter eftersom asylsökande och gömda inte har samma tillgång till vård som andra. Alla personer ska ha samma rätt till sjukvård efter behov. Därför bör en utredning tillsättas med uppdrag att se över hur en utökad rätt till full sjukvård för asylsökande och gömda ska kunna genomföras. Staten bör stå för hela sjukvårdskostnaden för gömda och asylsökande, och gömda bör ha samma rätt till sjukvård och mediciner som svenska medborgare. Andra exkluderade samhällsgrupper som inte ingår i gruppen gömda, t.ex. papperslösa migranter och traffickingoffer, bör också ges tillgång till subventionerad vård och mediciner. Beträffande finansiering och ansvar för rehabilitering av tortyr- och traumaskadade flyktingar kan konstateras att det i dag inte finns någon särskild organisation på det nationella planet. Ansvaret för dem som fått uppehållstillstånd ligger hos landstingen, och för asylsökande finns det ett avtal mellan stat och landsting. Regeringen bör återkomma med förslag till hur en långsiktig finansiering av denna verksamhet ska kunna säkras. Vidare bör kostnadsansvaret för asylsökande som är i behov av behandling för transsexualism ses över. Transsexualism är en sjukdom och behandlingen bör ses som akut vård eller vård som inte kan anstå. En utbildningsinsats för sjukvårdspersonal med nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård bör sammanställas och spridas, och alla administrativa hinder för gömda att få vård måste undanröjas. Ingen ska låta bli att söka vård på grund av rädsla för att bli anmäld till någon myndighet. Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4. | Sjukvård för asylsökande och gömda, punkt 5 (mp) |
| av Gunvor G Ericson (mp). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Sf262 yrkandena 13 och 2006/07:So384 yrkande 8, bifaller delvis motionerna 2006/07:Sf251 yrkandena 19, 26 och 27, 2006/07:Sf304 yrkande 1 och 2006/07:So309 yrkande 4 och avslår motion 2006/07:Sf251 yrkandena 20, 21, 23 och 25.
Ställningstagande
Gömdas tillgång till vård är mycket begränsad. Detta leder ofta till onödigt lidande, skador och men. Sverige är ett av de mest restriktiva länderna i EU vad gäller tillgång till vård för odokumenterade personer. Ska rätten till sjukvård för gömda regleras i lag får inte vissa delar av befolkningen exkluderas. Det skulle vara oförenligt med den medicinska etiken och läkaryrkets värdegrund. Rätt till sjukvård och behandling ska utgå från medicinska behov, på lika villkor utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet. Även användningen av begreppet vård som inte kan anstå för asylsökande innebär ett frångående av de grundläggande principerna inom vården. Asylsökande, gömda personer och s.k. papperslösa migranter, dvs. personer som av olika anledningar inte sökt asyl, bör få tillgång till vård och mediciner på samma villkor som svenska medborgare. Ett annat mycket stort hinder för gömda att få tillgång till vård är deras egen rädsla att bli anmälda till någon myndighet. Administrativa hinder som finns för gömda flyktingar att få vård bör därför undanröjas. Effekterna av att en del av befolkningen i princip står utanför den offentliga vården måste diskuteras i samband med att förslag till lagstiftning utarbetas.
Överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om hälso- och sjukvård till asylsökande m.fl. är oklar när det gäller vad som ska ses som akutsjukvård eller vård som inte kan anstå. Några särskilda överväganden härvid har inte gjorts beträffande bl.a. behandling för transsexualism. Från humanitär synpunkt är det därför av stor betydelse att det klarläggs vilken typ av åtgärder som kan räknas som vård som inte kan anstå vad gäller asylsökande i behov av behandling för transsexualism. Patienter ska inte behöva riskera att behandling nekas eller avbryts på grund av oklarheter om var kostnadsansvaret ligger.
Det anförda bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5. | Flyktingkvoten, punkt 6 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sf222 yrkande 29.
Ställningstagande
Traditionellt har Sverige erbjudit sig att ta emot flyktingar som varit särskilt utsatta, bl.a. sjuka och handikappade, och där UNHCR haft svårt att få fram erbjudanden om vidarebosättning. Numera anges att utgångspunkten ska vara individuella skyddsbehov och att möjligheterna för ett gott mottagande och integration ska beaktas. Vi anser att hänsynen till s.k. integrationspotential aldrig ska ingå som kriterium vid uttagning på flyktingkvoten. Vidare bör Sverige utnyttja hela kvoten och ta ut särskilt utsatta flyktingar eller de som UNHCR har svårt att placera. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
6. | Förordnande av offentligt biträde, punkt 7 (v) |
| av Kalle Larsson (v). |
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sf222 yrkande 32 och avslår motion 2006/07:Sf232 yrkande 7.
Ställningstagande
Det kan riktas stark kritik mot hur Migrationsverket hanterar uppgiften att förordna offentliga biträden i utlänningsärenden. Migrationsverket är numera motpart till den asylsökande i migrationsdomstol, om verkets beslut överklagas. Detta visar tydligt det orimliga i att verket utser det ombud som kan bli verkets motpart i domstol. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med förslag om att Rättshjälpsmyndigheten ska utse offentliga biträden i utlänningsärenden. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Särskilda yttranden
1. | Arbetskraftsinvandring som mål för politikområdet, punkt 1 (v) |
| Kalle Larsson (v) anför: |
Vänsterpartiet ifrågasätter målen för migrationspolitiken. Vi anser att det av den borgerliga regeringen föreslagna målet om arbetskraftsinvandring är klumpigt och oprecist. Vi har länge förespråkat att ett regelverk ska tas fram för den som vill komma till Sverige för att arbeta, men att så ska ske på samma villkor som för den som är född i Sverige. Det betyder lika lön, samma villkor på arbetsmarknaden och permanenta tillstånd. Vi ser samtidigt att målet om en ökad harmonisering av flyktingpolitiken inom EU inte på något sätt innebär en utveckling i rätt riktning. Det finns få eller inga exempel på att EU-anpassning och harmonisering inneburit att politiken förbättrats, utan snarare ett antal exempel på hur det betytt hårdare regler och högre murar runt fästning Europa. Vänsterpartiet avser återkomma vid ett senare tillfälle med vilka migrationspolitiska mål vi anser bör gälla för Sverige.
2. | Arbetskraftsinvandring som mål för politikområdet, punkt 1 (mp) |
| Gunvor G Ericson (mp) anför: |
Miljöpartiet vill på sikt ha ett samhälle med helt fri invandring, men på kort sikt måste Sverige ha en fri men kontrollerad arbetskraftsinvandring. Vi vill understryka vad utskottet uttalar om att genom en ökad arbetskraftsinvandring kan effekterna av den framtida demografiska utvecklingen i Sverige lindras och en framtida arbetskraftsbrist undvikas. Regelverket för arbetskraftsinvandring måste tillåta invandring från tredjeland i större utsträckning och det ska vara arbetsgivaren och inte staten som ska avgöra behovet av arbetskraft. Förändringar bör även ske beträffande den s.k. återvändandeklausulen för utländska studenter. Utländska studenter som fullföljt och tagit ut sin examen bör också kunna få möjlighet att stanna kvar och arbeta i Sverige. Även de som lever gömda men arbetar i Sverige ska ges möjligheter att få verka och arbeta legalt i landet.
3. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 2 (s) |
| Tomas Eneroth (s), Catherine Persson (s), Kurt Kvarnström (s), Göte Wahlström (s), Ann Arleklo (s) och Helena Frisk (s) anför: |
Vi socialdemokrater har i partimotionen 2006/07:Fi244 Alla ska med gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.
Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskningen av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land i sin utvecklingstakt och modernitet just därför att vi har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.
Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.
Majoriteten i riksdagen bestående av Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten, och göra en annan beräkning av statens inkomster avseende 2007, än vad som skulle bli fallet med våra förslag.
När en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar har valts deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 8.
Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör hade vi gjort en annan fördelning av anslagen till utgiftsområde 8. Vårt budgetalternativ bör dock ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Anslag inom utgiftsområde 8 Migration
Socialdemokraterna anser att det till utgiftsområde 8 bör anslås 167 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
4. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 2 (v) |
| Kalle Larsson (v) anför: |
Regeringens partier, Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet, och Kristdemokraterna, har i finansutskottet avstyrkt Vänsterpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och avser att fatta beslut med en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken, än den som Vänsterpartiet presenterat. Vi deltar därför inte i beslutet om fördelningen av anslag inom utgiftsområde 8.
Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion 2006/07:Fi245 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken. Vårt budgetalternativ avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de gynnade, på folkflertalets bekostnad. Vi avvisar således de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område, med siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn, som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.
Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva satsningar.
Anslag inom utgiftsområde 8 Migration
Vänsterpartiet anser att det till utgiftsområde 8 bör anslås 182 miljoner kronor mer än vad regeringen föreslagit.
Det viktigaste kravet inom detta område är att genomföra en amnesti för dem som inte fått uppehållstillstånd enligt den tillfälliga asyllagen. Grundkravet på generell amnesti för att ge upprättelse åt dem som felbehandlats i den tidigare processen kvarstår. En amnesti ger en kraftig besparing för Migrationsverket. Dagersättningen för asylsökande bör höjas och värdesäkras och rätten till sjukvård utvidgas. Vidare bör bostadsersättningen vid eget boende återinföras och höjas jämfört med tidigare nivå. Satsningar måste göras på att höja kvaliteten på Migrationsverkets grundutredningar utan att kvaliteten i domstolsförfarandet försämras. För att värna humaniteten och rättssäkerheten i asylprocessen bör även kostnaderna för förvarstagande, avvisningar och utvisningar minskas. Förslagen preciseras även i motionerna 2006/07:Sf222 Flykting- och immigrationspolitiken och 2006/07:Sf251 Flyktingmottagandet. Sammantaget föreslås minskningar på anslagen 12:1 Migrationsverket och 12:7 Utresor för avvisade och utvisade med 260 respektive 100 miljoner kronor och ökningar av anslagen 12:2 Ersättningar och bostadskostnader och 12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden med 492 respektive 50 miljoner kronor för 2007.
5. | Anslag inom utgiftsområde 8 Migration, punkt 2 (mp) |
| Gunvor G Ericson (mp) anför: |
Miljöpartiet har presenterat sitt förslag till ekonomisk politik och budgetpolitik i budgetmotion 2006/07:Fi246, skattemotion 2006/07:Fi223 och tillhörande kommittémotioner.
Utgångspunkten för våra förslag är de stora utmaningar vi ser att Sverige står inför. Vi måste ta vårt ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat. Vi måste se till att nya jobb kan skapas och att förutsättningar för att nya företag kan växa fram är goda. Vi måste se till att förbättra levnadsvillkoren för de individer som har det sämst ställt.
Klimathotet ställer stora krav på fortsatt omställning nationellt i Sverige och globalt. Genom investeringar i ny teknik, satsningar på biobränslen och miljöbilar, satsningar på ett nationellt biogasprogram, ökade investeringar i järnväg, sänkt moms för E85 och fortsatt skatteväxling som vi föreslår skapas drivkrafter och möjligheter att möta klimatutmaningen.
Miljöpartiets budgetförslag syftar också till att frigöra individens kreativitet och kraft. Då skapas möjligheter för entreprenörer som kan skapa nya företag och nya jobb. Sveriges små och medelstora företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas. Inte minst företag som producerar och tillhandahåller lösningar som leder till långsiktiga förbättringar på klimat-, miljö- och energiområdet växer i dag så att det knakar. Denna positiva kraft måste bejakas och vi måste se att dessa företag är de som skapar förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling. Då klarar vi också ekonomin och skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling.
Miljöpartiet tar i sitt budgetförslag fasta på att förändring också skapar spänningar. I ett modernt samhälle där det sker snabba förändringar av ekonomin riskerar människor att komma i kläm. Människor som känner sig trängda och hotade och inte känner tillit till samhället riskerar att skapa påfrestningar som slår hårt mot vår förmåga att skapa långsiktig förändring. Miljöpartiet menar därför att det är viktigt att värna lika rättigheter för alla människor och ge människor den hjälp och det stöd som de behöver för att kunna komma vidare i livet. Av den här anledningen avvisar vi också regeringens budgetförslag med dess negativa konsekvenser för dem som har det sämst ställt.
Regeringens partier, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har i finansutskottet avstyrkt Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster. Därmed har förutsättningarna för vårt budgetförslag fallit. Av den här anledningen tar vi inte del i beslutet om anslag inom utgiftsområde 8. I stället redovisas här vår fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i vår anslagsmotion 2006/07:Sf296.
Anslag inom utgiftsområde 8 Migration
Miljöpartiet anser att det till utgiftsområde 8 bör anslås 49 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit.
För att förbättra förutsättningarna för prövning av asylärenden och finansiera kompetensutveckling hos Migrationsverkets personal tillförs medel till anslaget 12:1 Migrationsverket. Vidare ska alla gömda ha rätt till hälso- och sjukvård. Denna rätt kan införas från och med den 1 juli 2007 till en beräknad kostnad av 3 miljoner kronor. I väntan på förslagen från den utredning som ser över förutsättningarna för att reglera rätt till utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för gömda barn fick kommunerna ett riktat stöd om 50 miljoner kronor. Dessa medel, som nu föreslås ingå i den generella kommunpåsen, bör kvarstå som ett riktat stöd till kommunerna, för gömda barns skolgång. Vidare bör migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen tillföras medel för att tillförsäkra en kvalitativt god handläggning i domstolarna, och de offentliga biträdena i utlänningsärenden bör utses av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket. Verkställigheter av utvisnings- eller avvisningsbeslut är kostsamma och administrativt svåröverskådliga och samordningen mellan polismyndigheten och Migrationsverket brister. Med en human flyktingpolitik avvisas färre, och avvisningar som är omöjliga att genomföra upphör om medlen reduceras. Stora effektiviseringsvinster kan således göras på anslaget för utresor för avvisade och utvisade.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 8:
1. | Riksdagen godkänner de mål för Migrationspolitiken som regeringen föreslår och upphäver nuvarande mål för politikområdet (avsnitt 3.2). |
2. | Riksdagen för budgeten 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt följande uppställning i propositionen. |
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006
2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):
103. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ett mål för arbetskraftsinvandring. |
2006/07:C276 av Lars Ohly m.fl. (v):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bostadsbidraget till de asylsökande som väljer eget boende återinförs. |
2006/07:Sf222 av Lars Ohly m.fl. (v):
29. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grunderna för uttagning på och utnyttjande av hela flyktingkvoten. |
32. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Rättshjälpsmyndigheten bör förordna offentliga biträden i utlänningsärenden. |
33. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en amnestilag. |
2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beslut om offentligt biträde enligt utlänningslagen ska fattas av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket. |
10. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om införandet av en rätt till hälso- och sjukvård för gömda vuxna flyktingar. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en mer generös arbetskraftsinvandring. |
2006/07:Sf232 av Mauricio Rojas (fp):
7. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att migrationsdomstolarna ska utse de asylsökandes ombud. |
2006/07:Sf245 av Ulrika Karlsson i Uppsala (m):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om rätten till eget boende (EBO). |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om undervisning för barn. |
2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v):
10. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om återställande av bostadsersättningen vid eget boende. |
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att komma till rätta med trångboddhet. |
13. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ändring av förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl. i enlighet med vad i motionen anförs. |
15. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skolans ansvar för barn till asylsökande och om möjligheten att införa skolplikt även vad gäller asylsökande barn. |
16. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag angående gömda barns rätt till skola. |
19. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vuxna asylsökandes tillgång till sjukvård. |
20. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen i samarbete med Socialstyrelsen bör utforma riktlinjer angående möjligheter för asylsökande att erhålla hälso- och sjukvård inom ramen för befintligt hälso- och sjukvårdssystem. |
21. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur en utökad rätt till full sjukvård för asylsökande och gömda ska genomföras. |
22. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att behandling för tortyr- och traumaskador ska räknas som akut sjukvård enligt vad i motionen anförs. |
23. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ansvar och finansiering vad gäller rehabiliteringen av tortyr- och traumaskadade flyktingar. |
24. | Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om att den som kan göra sannolikt att hon eller han varaktigt befunnit sig i Sverige sedan den 1 januari 2006 och inte gjort sig skyldig till grov brottslighet ges permanent uppehållstillstånd. |
25. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att sammanställa nödvändig kunskap om sekretesslagens innehåll i fråga om gömda personer som söker sjukvård och sprida denna i form av särskild utbildningsinsats för sjukvårdspersonal. |
26. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sjukvårdskostnader för gömda asylsökande. |
27. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om gömdas tillgång till sjukvård. |
2006/07:Sf253 av Birgitta Ohlsson (fp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utländska personer fritt ska få söka arbete i Sverige utan att Ams ska pröva om yrket i fråga är ett bristyrke. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att svensk eller nordisk arbetskraft från andra EU-länder inte ska ha förtur till jobb på den svenska arbetsmarknaden. |
2006/07:Sf257 av Per Bill (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att möjliggöra en svensk motsvarighet till Green Card.
2006/07:Sf262 av Kalle Larsson m.fl. (v, c, kd, mp):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att gömda flyktingar och asylsökande ska få tillgång till vård och mediciner på samma villkor som för svenska medborgare. |
2. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att administrativa hinder för gömda flyktingar att få vård undanröjs. |
3. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att andra exkluderade samhällsgrupper som inte ingår i gruppen gömda flyktingar ges tillgång till subventionerad vård och mediciner. |
2006/07:Sf269 av Yilmaz Kerimo (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om asylsökandes boendesituation under väntan på uppehålls- och arbetstillstånd.
2006/07:Sf285 av Lars Ohly m.fl. (v):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning:
2006/07:Sf296 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp):
1. | Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 8 Migration enligt uppställning: |
5. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att beslut om offentligt biträde enligt utlänningslagen bör fattas av migrationsdomstol och inte av Migrationsverket. |
6. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om införandet av en rätt till hälso- och sjukvård för gömda vuxna flyktingar. |
2006/07:Sf304 av Christina Axelsson och Yilmaz Kerimo (båda s):
1. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över reglerna för akut vård för asylsökande och flyktingar i avvaktan på ny prövning. |
2006/07:So309 av Lars Ohly m.fl. (v):
4. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att hälso- och sjukvården för asylsökande ej bör regleras i en separat lagstiftning utan i enlighet med HSL. |
2006/07:So332 av Lars Ohly m.fl. (v):
11. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att socialtjänstens ansvar för att även barn till asylsökande ska få ett tillräckligt skydd tydliggörs så att exempelvis extrem trångboddhet kan undvikas. |
2006/07:So384 av Ulf Holm m.fl. (mp, v, c, fp):
8. | Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en översyn av kostnadsansvaret för asylsökande i behov av behandling för transsexualism. |
Bilaga 2
Översikt över förslag till anslag för 2007 under utgiftsområde 8 Migration
Företrädarna för s, v och mp har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 35)
Belopp i 1000-tal kronor
Avvikelser i förhållande till regeringens förslag | |||
Anslag (om inget annat anges avses ramanslag) | Regeringens förslag | (v) | (mp) |
|
|
|
|
|
|
|
|
12:1 Migrationsverket | 1 657 784 | -260 000 | -25 000 |
12:2 Ersättningar och bostadskostnader | 1 999 950 | +492 000 | +53 000 |
12:3 Migrationspolitiska åtgärder | 324 167 |
|
|
12:4 Domstolsprövning i utlänningsärenden | 503 000 | +50 000 | +25 000 |
12:5 Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | 198 800 |
| +93 000 |
12:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden | 93 255 |
| -93 000 |
12:7 Utresor för avvisade och utvisade | 204 202 | -100 000 | -102 000 |
12:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 30 218 |
|
|
12:9 Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation | 21 500 |
|
|
|
|
|
|
Summa | 5 032 876 | +182 000 | -49 000 |
Bilaga 3
Förslag till beslut om anslag för 2007 under utgiftsområde 8 Migration
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till anslagsfördelning.
Belopp i 1 000-tal kronor
Politikområde Anslag (om inget annat anges avses ramanslag) | Utskottets förslag | |
12 | Migrationspolitik |
|
1 | Migrationsverket | 1 657 784 |
2 | Ersättningar och bostadskostnader | 1 999 950 |
3 | Migrationspolitiska åtgärder | 324 167 |
4 | Domstolsprövning i utlänningsärenden | 503 000 |
5 | Kostnader vid domstolsprövning i utlänningsärenden | 198 800 |
6 | Offentligt biträde i utlänningsärenden | 93 255 |
7 | Utresor för avvisade och utvisade | 204 202 |
8 | Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar | 30 218 |
9 | Utlänningsnämndens avvecklingsorganisation | 21 500 |
|
|
|
| Summa för utgiftsområdet | 5 032 876 |