Näringsutskottets betänkande 2006/07:NU1
Utgiftsområde 24 Näringsliv

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2007 inom utgiftsområde 24 Näringsliv med ett undantag. Utskottet föreslår att anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23), som är upptaget med 40 miljoner kronor ska utgå. Ett föreslaget bemyndigande med koppling till det nämnda anslaget avvisas också. Anslagen under utgiftsområdet uppgår till totalt ca 4,1 miljarder kronor.

När det gäller anslaget Verket för innovationssystem (Vinnova): Forskning och utveckling (26:2) föreslår utskottet att riksdagen ska godkänna vad utskottet anför om verksamheten. Detta innebär att programmet Forska & Väx tvärtemot vad som sägs i budgetpropositionen inte bör utgå. Programmet, som enligt utskottets mening är en typ av verksamhet som är värdefull för de små och medelstora företagen, bör tills vidare finansieras inom ramen för det nämnda anslaget, vilket bör klargöras i regleringsbrevet till Vinnova. Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen beträffande den fortsatta finansieringen.

Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit avstyrks av utskottet. Företrädarna i utskottet för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har avstått från att delta i beslutet om anslag. De erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag som framlagts av respektive parti.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om godkännande av att regeringen under år 2007 ska få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag. Dock betonar utskottet att detta bara kan godkännas övergångsvis under år 2007 i avvaktan på den i propositionen aviserade översynen av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. I en reservation (s, v) tillstyrks också det aktuella godkännandet, samtidigt som reservanterna framhåller att den hittillsvarande ordningen bör tillämpas även fortsättningsvis.

Slutligen avstyrker utskottet ett motionsyrkande med begäran om att krav på typgodkända kassaregister för de s.k. kontantbranscherna ska införas. Yrkandet följs upp i en reservation (s, v).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Avveckling av Zenit Shipping AB
	Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Zenit Shipping AB i enlighet med vad som förordas i propositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 1.

2.	Förvärv av aktier i Ireco Holding AB
	Riksdagen bemyndigar regeringen att vederlagsfritt förvärva äganderätten till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklings (KK-stiftelsens) aktier i Ireco Holding AB i enlighet med vad som föreslås i propositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 2.

3.	Låneram till SJ AB
	Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2007 besluta om låneram i Riksgäldskontoret för SJ AB på 2 000 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 3.

4.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
	a)	Bemyndigande för anslaget 26:2
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 950 000 000 kr under år 2008 och 750 000 000 kr under åren 20092011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 12.
	b)	Bemyndigande för anslaget 38:5
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare ingångna förpliktelser, medför behov av framtida anslag om högst 4 000 000 kr under år 2008 och 8 000 000 kr under åren 2009 och 2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 4.
	c)	Bemyndigande för anslaget 38:23
	Riksdagen avslår regeringens förslag om bemyndigande att under år 2007 för ramanslaget 38:23 Bolagsverket: Bidrag till kassaregister besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kr under år 2008. Därmed avslår riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 8.
	d)	Bemyndigande för anslaget 38:13
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 38:13 Rymdverksamhet besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 421 000 000 kr under år 2008 och 779 000 000 kr under åren 20092013. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 5.
	e)	Bemyndigande för anslaget 38:22
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 för ramanslaget 38:22 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kr under år 2008 och 400 000 000 kr under åren 2009 och 2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 7.
	f)	Bemyndigande avseende exportkreditgarantier
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 200 000 000 000 kr för exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 9.
	g)	Bemyndigande avseende investeringsgarantier
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kr för investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 10.
	h)	Bemyndigande avseende upplåningsrätt
	Riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 11.
	i)	Anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv
	Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt utskottets förslag i bilaga 3, godkänner det utskottet anför om verksamheten under anslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 13.
	j)	Motioner rörande anslagen m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:N303, 2006/07:N312, 2006/07:N344 yrkandena 5 och 7 samt 2006/07:N366.

5.	Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag
	Riksdagen godkänner att regeringen under år 2007 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som förordas i propositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 24 punkt 6.

Reservation 1 (s, v) motiveringen

6.	Införande av krav på typgodkända kassaregister
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Fi244 yrkande 87.

Reservation 2 (s, v)

Stockholm den 30 november 2006

På näringsutskottets vägnar

Karin Pilsäter

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Karin Pilsäter (fp), Thomas Östros (s)¹, Bertil Kjellberg (m), Anne-Marie Pålsson (m), Carina Adolfsson Elgestam (s)², Hans Rothenberg (m), Jan Andersson (c), Alf Eriksson (s)³, Krister Örnfjäder (s)⁴, Maria Plass (m), Berit Högman (s)⁵, Mikael Oscarsson (kd), Marie Weibull Kornias (m), Kent Persson (v)⁶, Karin Granbom (fp), Per Bolund (mp)⁷ och Eva-Lena Jansson (s)⁸.

¹	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

²	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

³	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

⁴	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

⁵	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

⁶	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

⁷	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

⁸	Avstår från ställningstagande under punkt 4.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2006/07:1 (budgetpropositionen) såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,

dels fem motioner från allmänna motionstiden.

Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för Näringsdepartementet, Kommerskollegium, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA), Verket för innovationssystem (Vinnova), Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och Sveriges exportråd.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen fattar den 6 december 2006 beslut om ramarna för de olika utgiftsområdena för år 2007 och en preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för åren 2008 och 2009. Finansutskottet har vid sitt sammanträde den 23 november 2006 justerat sitt betänkande 2006/07:FiU1, i vilket utskottet tagit ställning till ramarna för de olika utgiftsområdena, däribland utgiftsområde 24 Näringsliv, baserat på bl.a. förslagen i budgetpropositionen. I partimotioner (s; v; mp) förordas avvikelser från dessa ramar, vilka har följts upp i reservationer (s; v; mp). Av följande tabell framgår regeringens och de olika partiernas förslag. Den föreslagna ramen för utgiftsområde 24 för år 2007 är ca 4,1 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

År	Ram/Utgifts- beräkning			Avvikelser från ramen
milj. kr.				s	v	mp
2007 (föresl. utgiftsram)		4 129	+171		+180	+400
2008 (utgiftsberäkning)		4 333	+367		+180	+400
2009 (utgiftsberäkning)		4 405	+295		+180	+400

Näringsutskottet har i sitt yttrande (yttr. 2006/07:NU1y) till finansutskottet över ramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv föreslagit att nivån på utgiftsområde 24 Näringsliv för år 2007 ska sänkas med 40 miljoner kronor och fastställas till 4 088 715 000 kr. Utskottet är av den uppfattningen att det i budgetpropositionen föreslagna anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23), som är upptaget med 40 miljoner kronor, bör avvisas (se vidare i det följande). För åren 2008 och 2009 bör som en konsekvens de beräknade utgiftsramarna sänkas med respektive 60 och 70 miljoner kronor.

I ett inledande avsnitt beskrivs regeringens och oppositionspartiernas inställning till frågan om näringspolitikens inriktning. Något förslag i budgetpropositionen eller i motioner finns dock inte för utskottet att ta ställning till under detta avsnitt. Därefter behandlar utskottet förslag i budgetpropositionen rörande avveckling av Zenit Shipping AB, förvärv av aktier i Ireco Holding AB och låneram till SJ AB, innan utskottet går över till att pröva regeringens förslag avseende de olika verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och motsvarande förslag i aktuella motioner.

De förslag till anslag som lagts fram i motionerna (v; mp) har som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen kan förväntas ställa sig bakom. Beslut om anslag inom ett utgiftsområde ska, enligt budgetprocessens regler, fattas genom ett beslut. De olika anslagen ska alltså fastställas i ett och samma beslut. Socialdemokraternas förslag om högre utgiftsram för utgiftsområde 24 framläggs i partimotionen 2006/07:Fi244. Där redovisas föreslagna reformer i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100). Vidare lämnas synpunkter och kommentarer beträffande olika anslag och verksamheter inom utgiftsområde 24. Något förslag om fördelning på anslag inom utgiftsområdet läggs dock inte fram i motionen. Finansutskottet behandlar den nämnda motionen vad gäller förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden i sitt betänkande 2006/07:FiU1.

Näringspolitikens inriktning

Inledning

Frågan om näringspolitikens inriktning behandlades under föregående riksmöte i anslagsbetänkande 2005/06:NU1, mot bakgrund dels av ett förslag om ändrat mål för näringspolitiken som hade lagts fram i budgetpropositionen för år 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 24), dels av förslag om riksdagsuttalanden i ett flertal motioner. Utskottet tillstyrkte den förändring av målet för näringspolitiken som hade föreslagits av den dåvarande regeringen och som innebar att en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning ska främjas inte bara genom fler och växande företag utan även genom insatser för ökad konkurrenskraft. Utskottet redogjorde för sin syn på näringspolitikens inriktning, vilken överensstämde med den som redovisats i budgetpropositionen och med vad som hade överenskommits i överläggningar mellan den dåvarande regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en reservation (m, fp, kd, c) presenterades dessa partiers gemensamma uppfattning i frågan. Riksdagen följde utskottet.

I årets budgetproposition finns inget förslag till riksdagsbeslut avseende mål för eller inriktning av näringspolitiken. Inte heller finns det något sådant förslag i de motioner som är aktuella i betänkandet. I budgetpropositionen finns dock texter som behandlar inriktningen av näringspolitiken, vilka redovisas i det följande avsnittet. På motsvarande sätt redovisas i det därpå följande avsnittet textavsnitt rörande näringspolitikens inriktning i partimotionerna 2006/07:Fi244 (s) och 2006/07:Fi245 (v) och kommitté-motionen 2006/07:N344 (mp). I föreliggande anslagsbetänkande finns det således inte någon beslutspunkt om näringspolitikens inriktning i utskottets förslag till riksdagsbeslut. I stället behandlas frågan om näringspolitikens inriktning i inledningen till utskottets ställningstagande till anslagen respektive i inledningen till de särskilda yttrandena från företrädare för partier som har avstått från ställningstagande avseende anslag.

Propositionen

Under rubriken Mål sägs i budgetpropositionen att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Målet för näringspolitiken är att främja en hållbar tillväxt och en ökad sysselsättning genom insatser för ökad konkurrenskraft och fler och växande företag. Detta mål är beslutat av riksdagen (prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1). Resultatbeskrivningen i budgetpropositionen görs i förhållande till dessa mål. I den mån regeringen bedömer att indelning i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

Politikområdet Näringspolitik är indelat i fem verksamhetsområden med egna mål, beslutade av den tidigare regeringen, och resultatbeskrivningen i budgetpropositionen görs i förhållande till dessa. De näringspolitiska insatserna ska också bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Målen för de fem verksamhetsområdena inom politikområdet Näringspolitik är formulerade på följande sätt:

Verksamhetsområde Entreprenörskap och företagande: Goda möjligheter för företagande och ökat nyföretagande.

Verksamhetsområde Innovation och förnyelse: Ökad kunskap och kompetens så att tillväxt, innovationer och företagsutveckling stimuleras.

Verksamhetsområde Konkurrens: Verka för en effektiv konkurrens till nytta för konsumenterna.

Verksamhetsområde Omvärldsanalys, utvärdering och statistik: Förbättra kunskapsunderlaget och därigenom skapa förutsättningar för att utveckla näringspolitiken och innovationspolitiken.

Verksamhetsområde Regler, tillstånd och tillsyn: Säkerställa goda grundläggande förutsättningar inom i första hand näringslivet och ett enkelt regelverk för företagande.

Under rubriken Resultatredovisning sägs i propositionen att företagsklimatet i Sverige är generellt sett bra för stora och väletablerade företag, men för nya företag och små företag är tillväxtförutsättningarna betydligt sämre. Detta framkommer i internationella jämförelser och forskningsrapporter. Sverige har få personer engagerade i nyföretagande, så som det mäts i en internationell analys av företagsklimatet (Global Entrepreneur-ship Monitor, GEM). I ett aktivitetsindex (Total Entrepreneurial Activity Index) anges andelen av arbetskraften (1864 år) som antingen aktivt är engagerad i att starta företag eller som äger eller leder ett företag yngre än 42 månader. I 2005 års rapport hamnar Sverige på 32:a plats av 35 länder enligt detta aktivitetsindex. Om enbart de 21 länder som tillhör några av de rikaste i OECD räknas in, hamnar Sverige på 19:e plats. Sverige har placerat sig i den nedre tredjedelen i denna grupp länder sedan år 2000, då Sverige ingick i mätningarna för första gången.

Antalet nystartade företag är litet i förhållande till företagsstocken, sägs det vidare. Eurostat har inlett en publicering av information om företagens demografi, där det än så länge bara finns uppgifter rörande ett fåtal indikatorer och länder. Enligt Eurostats harmoniserade data fanns det i Sverige år 2003 närmare 540 000 aktiva företag i det privata näringslivet, och närmare 33 000 nya företag startades samma år. Andelen nystartade företag av totala antalet företag i privata näringslivet, en indikator som benämns födelsetal, var för Sverige 6,1 % år 2003. Sverige hamnar därmed näst sist av 16 länder som ingick i mätningen. Enligt Eurostats harmoniserade data har vidare svenska nystartade företag relativt få personer sysselsatta. Antal sysselsatta (inklusive ägaren och medhjälpande familjemedlem) i genomsnitt per nystartat företag år 2003 var endast 1,3 personer i Sverige. I Portugal och Litauen startades företagen med flest sysselsatta, i genomsnitt närmare 4 personer. Av dessa data dras slutsatsen att det i Sverige startas relativt sett många soloföretag, dvs. företag utan anställda. Sverige har också, enligt en internationell jämförelse, jämförelsevis många s.k. mikroföretag, dvs. de med 19 anställda. I Europa är det bara Italien och Spanien som har en högre andel än Sverige. När det gäller de något större småföretagen, de med 1049 anställda, har Sverige efter Spanien och Italien den lägsta andelen. Dessa företags andel av företagsstocken är 5,7 % i Sverige, vilket kan jämföras med Tysklands andel på 14 % och Storbritanniens andel på 12,8 %. Slutsatsen av detta är att det i Sverige etableras många mikroföretag, dvs. inflödet av företag är relativt gott, men att tillväxtförutsättningarna inte verkar vara särskilt goda i en internationell jämförelse.

I propositionen aviseras en ny politik för entreprenörskap. Samhällets syn på företagande och entreprenörskap är en viktig faktor, sägs det. Om många personer ser företagandet som ett attraktivt alternativ kommer fler att vilja starta företag och satsa på entreprenörskap. Eftersom Sverige har ett bristfälligt entreprenörsklimat är det troligt att utväxlingen av reformer för att förbättra entreprenörsklimatet kan bli stor, även i sysselsättningstermer.

Under rubriken Politikens inriktning sägs att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Att starta företag ska vara en självklarhet för unga och gamla, kvinnor och män och för alla oavsett etnisk bakgrund. Sverige behöver en ny politik för att möta en hårdnande internationell konkurrens och för fler företag och fler jobb. För att Sverige ska behålla och utveckla sin konkurrenskraft behövs ett bättre företagsklimat; det måste bli mer lönsamt och mindre krångligt att vara företagare. Det måste också bli enklare och mindre kostsamt att anställa. Det behövs en utvecklad innovationspolitik och bättre förutsättningar för investeringar och innovationer. Tillväxtpotentialen i hela landet måste fullt ut tas till vara, så att människor kan starta växande företag som ger jobb oavsett var människor bor.

Politikområdet Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande består av de två verksamhetsområdena Handels- och investeringsfrämjande samt Internationell handelspolitik och inre marknaden. Politikområdets verksamhet syftar till att skapa tillväxt och sysselsättning i Sverige genom att främja öppen handel och avveckla handelshinder. Det sker genom att göra EU:s inre marknad mer effektiv, vilket också förbättrar EU-ländernas konkurrenskraft. Globalt värnas och utvecklas ramvillkor för internationell frihandel och investeringar i Världshandelsorganisationen (World Trade Organization, WTO) och genom EU:s handelsavtal med andra länder. OECD är ett viktigt forum för att skapa tydliga regler och riktlinjer för internationell samverkan, erfarenhetsutbyte mellan länder och kvalificerad analys. Som en del av verksamheten ingår en genomlysning av de faktorer, såsom demokrati, rättsväsende och sociala välfärdssystem, som påverkar internationellt företagande. Kampen mot korruption är central. Målet med politikområdet uppnås genom att bl.a. främja utrikeshandeln och utländska investeringar i Sverige samt att stärka profileringen av Sverige i utlandet.

Målet för politikområdet är en effektiv inre marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett förstärkt multilateralt handelssystem inom WTO, ökad svensk handel och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige. Målet för verksamhetsområdet Handels- och investeringsfrämjande är ökad handel och ökade direktinvesteringar i Sverige. Under rubriken Politikens inriktning sägs att handels- och investeringsfrämjandet ska stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Globaliseringen, med världsomspännande handel, investeringar och utveckling av ny teknik, innebär att människor, kapital, varor, tjänster, information och teknik rör sig över region- och nationsgränser snabbare och billigare än någonsin tidigare. Förändringstakten ökar och de geografiska begränsningarna för såväl utbud som efterfrågan minskar i betydelse. Konkurrensen och kraven på förnyelse ökar. De möjligheter som globaliseringen ger att stärka svensk ekonomi och handel ska tas till vara. Detta sker främst genom att främja svenska små och medelstora företags export och internationalisering samt svenska företags affärer på strategiskt viktiga marknader. Det görs också genom att attrahera utländska direktinvesteringar och genom att stärka profileringen av Sverige i utlandet.

Målet för verksamhetsområdet Internationell handelspolitik och inre marknaden är att bidra till ett förstärkt multilateralt handelssystem samt en öppenhandelspolitik och en effektiv inre marknad i EU. Den internationella handelspolitiken syftar till att värna och utveckla öppna, enkla, rättvisa och legitima ramvillkor för internationell handel och investeringar. Handelspolitiken kan bidra till de övergripande målen om tillväxt och sysselsättning, en hållbar utveckling, ett öppet Europa, ekonomisk utveckling i u-länder samt demokrati och säkerhet, heter det vidare. Frihandel är av avgörande betydelse för att EU:s s.k. Lissabonmål ska uppnås. Beträffande EU:s inre marknad sägs att en effektiv inre marknad kännetecknas av en öppen handel på lika villkor, genom undanröjandet av handelshinder, fri konkurrens och regelförbättring. Svenska företags och konsumenters intressen står i fokus. Den inre marknaden är kittet i det europeiska bygget. För ett land som Sverige är det logiskt att delta i detta samarbete.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 (s) redovisas dock utan förslag till riksdagsbeslut Socialdemokraternas syn i frågan om näringspolitikens inriktning. Framtidens jobb kommer i hög grad att skapas av nya och växande företag, ofta i helt nya branscher, varför företagen ska ha goda villkor, sägs det. Under år 2005 startades 44 585 nya företag i Sverige, vilket är den högsta siffran sedan nyföretagandet började mätas år 1987. Men mer måste göras för att stärka företagens villkor, samtidigt som det behövs insatser för att hela Sverige ska leva.

De strategiska utvecklingsprogrammen bör utvecklas, sägs det i motionen. Sverige är ett av världens främsta länder för kunskapsintensiv industriproduktion. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer fram strategier för branscherna skog och trä, metallurgi, fordonsindustri, flyg- och rymdindustri, läkemedels- och bioteknikindustri samt IT/telekommunikationsindustri. Den hittills beslutade satsningen på programmen omfattar för statens del 1 miljard kronor under åren 20062010. I motionen föreslås ytterligare ekonomiska resurser till dessa utvecklingsprogram. Dessutom bör även tjänstesektorn få nationella strategier, varvid forskarskolor och forskningsinstitut bör kunna bli aktuella, efter gemensamt framtagande av strategier med tjänstesektorn.

En nationell strategi för besöksnäringen bör tas fram i samarbete med näringsliv och fackliga organisationer, anför motionärerna vidare. Insatser bör genomföras för att främja utländsk turism i Sverige, och det bör bedrivas ett arbete, i nära samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommuner, för att få flera stora evenemang till Sverige.

Tillgången på riskkapital bör förbättras, sägs det i motionen. En långsiktig ambition bör vara en volym på 1 miljard kronor. Tänkbara vägar för att åstadkomma detta är en utveckling av Industrifondens verksamhet och medel från statliga företag. Det är främst tillgången på riskkapital i de första faserna av ett företags utveckling som behöver tillgodoses. I motionen förordas också ökat stöd till ny- och småföretagande. Ett nytt småföretagarlån bör införas med förenklad ansökningsprocess och sänkta krav på medfinansiering. Almi Företagspartner AB:s grundfinansiering av små och medelstora företag bör stärkas med 70 miljoner kronor från år 2007, och Almis innovationssatsning bör förstärkas med 10 miljoner kronor åren 2007 och 2008, anser motionärerna. Det behövs även ytterligare satsning på forskning och utveckling i små och medelstora företag. Motionärerna avvisar regeringens förslag att inte anslå medel till Forska & Väx-programmet, som bedrivs av Verket för innovationssystem (Vinnova).

Den satsning som gjorts internationellt på varumärket Sverige under den gångna mandatperioden bör fortsätta, anför motionärerna vidare. Även den regionala exportrådgivningen bör byggas ut, så att alla företag får tillgång till en sådan rådgivning. Exportfinansieringssystemet bör utvecklas, varvid särskilda insatser bör göras för att underlätta små och medelstora företags exportfinansiering, menar motionärerna. De förespråkar också att tjänstesektorns export ska underlättas, genom bl.a. att staten, tillsammans med näringslivet, genomför insatser för att stärka, särskilt småföretagens, export av tjänster. Satsningar bör även genomföras på miljöteknikexport. Slutligen förordas i motionen insatser på snabbväxande marknader, t.ex. Kina, Indien och Östersjöområdet, för att främja svensk företagsexport.

I motion 2006/07:Fi245 (v) redovisas dock utan förslag till riksdagsbeslut Vänsterpartiets syn i frågan om näringspolitikens inriktning. Småföretagen diskuteras i samhällsdebatten alltför mycket i klump, sägs det i motionen. I verkligheten är småföretagen vitt skilda till sin karaktär och verkar inom olika områden och under varierande villkor. Som exempel nämns enmansbolag som drivs vid sidan av löneanställning, små affärsrörelser som startats på grund av deltagarnas svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, konsultbolag med begränsat fast kapital, underleverantörer med stark beroendeställning gentemot större beställare samt innovativa IT-företag med stort finansiellt riskmoment i verksamheten. Förändringar i politik och marknadsförhållanden påverkar inte dessa olika typer av småföretag på likartat sätt, påpekar motionärerna och menar att småföretagen i huvudsak måste betraktas branschvis.

Vänsterpartiet är ett parti med gamla företagartraditioner, sägs det i motionen. Det var svartlistade vänstersympatisörer som startade de första småföretagen i Gnosjö. Vänsterpartiets företagartradition är något partiet vill vidareutveckla. Nyföretagande och utvecklingsmöjligheter för småföretag kan också ses som en del av en satsning för full sysselsättning, anför motionärerna. De menar att trösklar, t.ex. i form av krångliga regler och höga sjuklönekostnader, kan tendera att minska intresset för att starta och driva företag. Det anses dessutom viktigt att småföretagarna har tillgång till de gemensamma försäkringssystemen. Motionärerna förutsätter att arbetet med minskat regelkrångel och översyn av företagarnas sociala skyddsvillkor, som pågått under den förra mandatperioden, ska fortsätta under innevarande period. Vänsterpartiet vill avskaffa hela sjuklöneansvaret för företag med färre än tio anställda, vilket sägs att företagarna själva ser som den kanske viktigaste reformen.

Sverige är bra på miljö- och energiteknik, konstaterar motionärerna. Många av de nya företagen kommer att vara inriktade på miljö- och energiområdena och kunna bli stora på export. Det är viktigt att staten fortsätter att stödja miljöteknik, miljödriven affärsutveckling och miljöteknikexport, anser motionärerna. De menar att regeringens politik i detta avseende är bristfällig och föreslår ett flertal satsningar på miljösektorn både i forskningsavseende och på konkreta projekt. Vänsterpartiet vill öka den särskilda satsningen på stöd till forskning och utveckling i små och medelstora företag.

En helt central fråga för flertalet små och medelstora företag är efterfrågan på deras tjänster och produkter, sägs det avslutningsvis i motionen. Regeringens politik är felriktad för många av dessa företags efterfrågeutveckling, anser motionärerna.

Inte heller i motion 2006/07:N344 (mp) finns något förslag till riksdagsbeslut avseende näringspolitikens inriktning, men i motivtexten redovisas Miljöpartiets syn på frågan. Kreativa människor med nya idéer är grunden för ett samhälle som utvecklas, sägs det i motionen. Samhällets och politikens uppgift är att skapa förutsättningar för entreprenören, medan företagarens och innovatörens uppgift är att utveckla idéer, driva företag och skapa nya lösningar. Detta ger förutsättningar för ekonomisk utveckling, nya jobb och ett hållbart samhälle.

Entreprenörskap och företagande stärker det lokala samhället, säger motionärerna vidare. Många små företag och en differentierad ekonomi minskar det lokala samhällets sårbarhet i den globala ekonomin. Småföretagare som samarbetar skapar en bas för starka, sociala nätverk. Genom att underlätta och skapa förutsättningar för företagande skapas också möjligheter för ett lokalsamhälle som växer och blir starkare, anser motionärerna.

Att klara omställningen till ett hållbart samhälle kräver en fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi i hållbar riktning, anför motionärerna. För detta måste det ske en fortsatt satsning på utvecklingen av små och medelstora företag och på energiomställning genom effektiviseringar och ny hållbar energiproduktion. På det sättet kan svensk ekonomi fortsätta att utvecklas, samtidigt som de krav som framtida generationer ställer kan klaras, menar motionärerna.

Svenska miljöteknikföretag har en stor potential att växa och utvecklas, säger motionärerna avslutningsvis. En viktig grund för denna utveckling är en stark hemmamarknad med en kraftfull miljölagstiftning och ekonomiska styrmedel som driver på mot hållbar utveckling. Ett område där svenska miljöteknikföretag är starka är inom förnybar energiproduktion, vilket kräver offensiva satsningar i form av forskning och utveckling, anför motionärerna.

Avveckling av Zenit Shipping AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Zenit Shipping AB.

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att avveckla Zenit Shipping AB i enlighet med vad som förordas i propositionen.

Zenit Shipping bildades som ett dotterbolag till AB Götaverken för att stå som beställare för fartyg som byggdes för varvets räkning på 1930-talet. I samband med att den statliga varvskoncernen Svenska Varv AB (senare namnändrat till Celsius AB) bildades år 1977, i vilken Götaverken ingick, fick Zenit Shipping en aktivare roll i den nyblivna koncernen. Under sjöfartskrisen beslöt riksdagen år 1983 att rekonstruera Svenska Varv-koncernen, för vilket Zenit Shipping blev ett instrument. Zenit Shipping avskildes från Svenska Varv och alla nödlidande kundengagemang överfördes till bolaget så att Svenska Varvs balansräkning sanerades. Riksdagen beslöt år 1983 också att Zenit Shippings fartygsflotta skulle avvecklas. Engagemangen har under de senaste åren glesnat, genom att uppgörelser träffats om avslutande av fordringsförhållandet eller genom konstaterande av motpartens obestånd. Staten innehar samtliga aktier i Zenit Shipping (5 000 aktier med ett nominellt värde av 1 000 kr). Balansomslutningen den 31 december 2005 uppgick till 5,2 miljoner kronor, varvid det egna kapitalet uppgick till 4,8 miljoner kronor. Till det kommer att Zenit Shipping förfogar över förlustavdrag på drygt 4 miljarder kronor. Genom att bolagets eget kapital understiger 100 miljoner kronor finns inget återbetalningskrav till Riksgäldskontoret.

Den kvarvarande verksamheten i Zenit Shipping är nu på sådan nivå att regeringen anser att bolaget bör avvecklas. Även den ekonomiska situationen och andra faktorer talar för detta. Förfarandet att bevaka och avveckla tidigare engagemang har varit mycket långvarigt på grund av omfattande juridiska processer men har varit ekonomiskt givande. Det har därför varit av stor betydelse att ha kvar bolaget för att bevaka tidigare engagemang. En avveckling av bolaget bör ske med beaktande av att bolaget, som tidigare nämnts, förfogar över förlustavdrag överstigande 4 miljarder kronor. Det bör åligga regeringen att bedöma och avgöra lämplig avveckling för Zenit Shipping.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att den kvarvarande verksamheten i Zenit Shipping nu bör avvecklas. Det begärda bemyndigandet tillstyrks sålunda.

Förvärv av aktier i Ireco Holding AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att utan vederlag förvärva äganderätten till KK-stiftelsens aktier i Ireco Holding AB.

Propositionen

Regeringen begär riksdagens bemyndigande att utan vederlag förvärva äganderätten till Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutvecklings (KK-stiftelsens) aktier i Ireco Holding AB i enlighet med vad som föreslås i propositionen.

Hösten 1997 bildades holdingbolaget Ireco Institute for Research and Competence Holding AB (namnändrat år 2002 till Ireco Holding AB). Bolaget ägs till 55 % av staten och till 45 % av KK-stiftelsen (prop. 1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20). Ireco äger och förvaltar aktier och andelar i bolag som bedriver industrinära forskning. Företaget främjar industriforskningsinstitutens långsiktiga utveckling samt teknisk utveckling och kompetensspridning inom svenskt näringsliv. Ireco samverkar med institut, universitet, högskolor och svenskt näringsliv och arbetar för en ändamålsenlig struktur för industriforskningsinstituten. Ireco har medverkat till att samtliga industriforskningsinstitut i vilka bolaget har haft ett ansvar ombildats till aktiebolag. Under år 2005 har företaget avslutat omstruktureringen av industriforskningsinstituten och skapat färre, större och mer internationellt slagkraftiga enheter enligt de målsättningar som riksdagen på regeringens förslag beslutat om (prop. 2001/02:2, bet. 2001/02:NU5). Omstruktureringen har lett till bildandet av fyra industriforskningskoncerner. Ireco är delägare i tre av dessa: Swerea AB (52 %), Swedish ICT Research AB (40 %) och STFI-Packforsk AB (29 %). Den fjärde koncernen är SP Sveriges provnings- och forskningsinstitut AB, som är ett av staten helägt bolag.

Staten och KK-stiftelsen har sedan starten år 1997 bidragit med medel till Irecos finansiering av institutens långsiktiga kompetensutveckling. För närvarande finansierar Ireco tillsammans med Vinnova den långsiktiga kompetensutvecklingen på totalt 450 miljoner kronor för perioden 20062008. KK-stiftelsen har sedan år 1997 utöver kompetensutvecklingsmedel finansierat Irecos administration. För budgetåret 2006 uppgick dessa kostnader till 8 miljoner kronor. Staten och KK-stiftelsen har under perioden 19972006 reglerat sitt ägande i Ireco genom två aktieägaravtal och tre tillägg till dessa. KK-stiftelsen har genom skrivelse till Näringsdepartementet i juni 2006 meddelat styrelsens beslut att aktieägaravtalet sägs upp per den 31 december 2006. Enligt aktieägaravtalet har KK-stiftelsen rätt att efter den 31 december 2005 till staten överlåta samtliga sina aktier i Ireco Holding utan vederlag, och staten har en motsvarande skyldighet att ta emot överlämnade aktier. Efter att KK-stiftelsen sagt upp avtalet har stiftelsen meddelat att dess aktier i Ireco per den 1 januari 2007 vederlagsfritt överlåts till staten. Kostnaderna för Irecos administration under år 2007 beräknas till 8 miljoner kronor och föreslås bli finansierade över anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:18). Ärendet och dess beredning är av sådan karaktär att regeringen ansett att det inte har funnits behov av att inhämta yttranden och upplysningar från några myndigheter, sammanslutningar eller enskilda. I ärendet har samråd skett med KK-stiftelsen.

Staten har initierat och tillsammans med KK-stiftelsen genom ägandet i Ireco genomfört de två första faserna i en utveckling mot en bättre och mer ändamålsenlig struktur för industriforskningsinstituten genom en bolagisering och en omstrukturering till färre, större och mer internationellt slagkraftiga institut. Denna nya struktur skapar förutsättningar för ett mer kraftfullt agerande från institutens sida. Industriforskningsinstitut med inriktning på industrins och näringslivets behov är en viktig del i ett fungerande innovationssystem och behövs för att bibehålla och stärka svensk konkurrenskraft och genom ny teknik ge bidrag till hållbar tillväxt.

Institutens roll i näringspolitiken och innovationspolitiken behöver stärkas, sägs det. Den tidigare regeringen uppdrog våren 2006 åt Kungl. Tekniska högskolan (KTH) att ta fram ett underlag om hur statens ägande, finansiering och styrning av industriforskningsinstituten bör vara organiserade. I juni 2006 överlämnades rapporten En ny institutssektor En analys av industriforskningsinstitutens villkor och framtid ur ett närings- och innovationspolitiskt perspektiv. Ireco kommer att spela en central roll i denna framtida process, inte minst rörande ägandet av industriforskningsinstituten. Mot denna bakgrund är det viktigt att regeringen har en beredskap att ta emot KK-stiftelsens samtliga aktier i Ireco.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det är viktigt att regeringen har en beredskap att ta emot KK-stiftelsens samtliga aktier i Ireco. Det föreslagna bemyndigandet tillstyrks.

Låneram till SJ AB

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om låneram i Riksgäldskontoret för SJ AB.

Propositionen

Våren 2003 bemyndigade riksdagen regeringen att ge SJ AB en låneram i Riksgäldskontoret om 2 miljarder kronor för perioden 20042007 (prop. 2002/03:86, bet. 2002/03:NU13). Riksdagens beslut innebar vidare ett bemyndigande till regeringen att vidta åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. Åtgärderna var föranledda av den ekonomiska kris som SJ befann sig i och syftade till att göra bolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett längre perspektiv.

Regeringen begär nu riksdagens bemyndigande att besluta om att låneramen i Riksgäldskontoret för SJ på 2 miljarder kronor ska kvarstå för år 2007.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regeringen bör ges det begärda bemyndigandet avseende låneram till SJ. Förslaget tillstyrks alltså av utskottet.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med vad utskottet föreslår och som framgår av bilaga 3. Utskottets förslag till anslag överensstämmer med regeringens förslag utom vad avser anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23), vilket avvisas. När det gäller anslaget till Vinnova för forskning och utveckling (26:2) anser utskottet att riksdagen ska godkänna vad utskottet anför om verksamheten under det anslaget. Detta innebär att programmet Forska & Väx tvärtemot vad som sägs i budgetpropositionen inte bör utgå. Riksdagen bör vidare besluta enligt de förslag rörande bemyndiganden som läggs fram i propositionen under detta utgiftsområde dock med undantag av ett föreslaget bemyndigande avseende det tidigare nämnda anslaget till Bolagsverket för bidrag till kassaregister.

Riksdagen godkänner vidare att regeringen under år 2007 ska få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Utskottet betonar emellertid att detta bara kan godkännas övergångsvis under år 2007 i avvaktan på den i propositionen aviserade översynen av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret. Riksdagen avvisar därutöver ett motionsyrkande om införande av krav på typgodkända kassaregister för de s.k. kontantbranscherna något sådant införande är enligt utskottets mening inte aktuellt. Slutligen avslår riksdagen samtliga övriga här aktuella motionsyrkanden.

Jämför reservationerna 1 (s, v) och 2 (s, v) samt särskilda yttrandena 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Inledning

Utskottet redogör i det följande avseende de anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv för regeringens förslag och motsvarande förslag i motioner (se bilaga 2).

Näringsutskottet har, som redan beskrivits, i sitt yttrande 2006/07:NU1y till finansutskottet över ramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv föreslagit att nivån på utgiftsområde 24 Näringsliv för år 2007 ska sänkas med 40 miljoner kronor och fastställas till 4 088 715 000 kr.

Socialdemokraterna har i sin budgetmotion 2006/07:Fi244 lagt fram förslag om fördelning av utgifter på utgiftsområden för år 2007. För utgiftsområde 24 Näringsliv föreslås en ökning av ramen med 171 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Någon fördelning på anslag görs dock, som tidigare nämnts, inte. I motionen redovisas reformer inom utgiftsområde 24 i jämförelse med 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100). Vidare lämnas i motionen synpunkter och kommentarer beträffande olika anslag och verksamheter dock utan yrkande i saken.

Utskottet redovisar sitt ställningstagande i ett sammanhang efter redovisningen av de olika anslagen.

Näringspolitik

Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid Verket för innovationssystem (Vinnova). Myndighetens uppgift är att främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och arbetsliv genom finansiering av behovsmotiverad forskning och utveckling och utveckling av effektiva innovationssystem. I enlighet med riksdagens beslut våren 2005 med anledning av den forskningspolitiska propositionen (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05:UbU15) har Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU avvecklats och verksamheten överförts till Vinnova. Riksdagen beslöt vidare våren 2006, på förslag av regeringen i 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100, bet. 2005/06:FiU21), att de ändamål och verksamheter som finansieras med det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning uppförda anslaget Främjande och analys av forsknings- och utvecklingssamarbete inom EU m.m. skulle flyttas till utgiftsområde 24 Näringsliv.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 132,3 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Generaldirektör Per Eriksson och vice generaldirektör Lena Gustafsson, Vinnova, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om Vinnovas verksamhet.

Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystemet och liknande. Inriktningen för verksamheten beskrivs i den tidigare nämnda forskningspolitiska propositionen (prop. 2004/05:80) och i en proposition om FoU och samverkan i innovationssystemet (prop. 2001/02:2). Riksdagen beslöt våren 2006, på förslag i 2006 års ekonomiska vårproposition, att Statens väg- och transportforskningsinstitut bör ta över ansvaret från Vinnova för att det finns ett nationellt transportforskningsbibliotek (prop. 2005/06:100, bet. 2005/06:FiU21). För att finansiera överflyttningen av verksamheten till utgiftsområde 22 Kommunikationer minskas anslaget med 1 880 000 kr fr.o.m. år 2007. Vidare aviserades en utökning av anslaget med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2007 för en förlängd satsning på FoU i små och medelstora företag inom ramen för programmet Forska & Väx. Regeringen bedömer att denna satsning bör utgå.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 1 405 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2007 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 950 miljoner kronor under år 2008 och 750 miljoner kronor under åren 20092011. Regeringens föreslagna bemyndigande för ekonomiska åtaganden för år 2007 möjliggör att det för delar av verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som t.ex. omfattar långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs dock utan förslag till riksdagsbeslut att företags möjlighet att växa måste värnas. Därför avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag att inte anslå medel till Forska & Väx-programmet.

För att ytterligare stärka små företags konkurrenskraft och utveckling vill Vänsterpartiet avsätta 100 miljoner kronor per år under de tre kommande åren för utveckling av kunskapsinnehållet i processer och produkter, anförs det i motion 2006/07:N312 (v). Små och medelstora företag står för en stor del av tillväxten i Sverige och de är viktiga för att förnya näringslivet och trygga Sveriges framtida ekonomi och sysselsättning, säger motionärerna.

I motion 2006/07:N344 (mp) föreslås en ökning av medlen till programmet Forska & Väx med ytterligare 100 miljoner kronor årligen jämfört med 2006 års ekonomiska vårproposition och alltså 200 miljoner kronor mer till det aktuella anslaget än vad regeringen föreslagit. Forskning och produktutveckling i små företag är grundläggande för att utveckla svenskt näringsliv och för att skapa nya jobb och nya företag, anför motionärerna. De framhåller att programmet Forska & Väx sedan dess start år 2006 har varit mycket framgångsrikt och eftertraktat. Regeringens bedömning att programmet ska avskaffas menar motionärerna tyder på bristande insikt i de små företagens behov.

Vissa kompletterande uppgifter

Den dåvarande regeringen gav i oktober 2005 Vinnova i uppdrag att lämna förslag till program för att under år 2006 stödja små och medelstora företags forskning och utveckling i enlighet med de avsikter som hade angetts i budgetpropositionen för år 2006 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 24). I budgetpropositionen gjordes bedömningen att en förstärkning av de små och medelstora företagens förmåga att öka kunskapsinnehållet i sina produkter och processer och bedriva produktutveckling är central för utvecklingen av deras konkurrenskraft och att det borde inrättas ett särskilt stöd för att stimulera utvecklingen i dessa företag. Regeringen föreslog därför att anslaget till forskning och utveckling borde tillföras 100 miljoner kronor under år 2006 för detta ändamål, vilket riksdagen beslöt om. I enlighet med vad som angavs i regleringsbrevet införde Vinnova år 2006 det föreslagna programmet under namnet Forska & Väx.

I 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100 s. 145) sades att den dåvarande regeringen ville förlänga programmet Forska & Väx. Förlängningen av programmet avsågs ersätta den till år 2007 tidigare aviserade skattekontokrediteringen för forskning och utveckling i små och medelstora företag. Regeringen bedömde, med anledning därav, att anslaget till Vinnova borde öka med 100 miljoner kronor per år fr.o.m. år 2007.

Statssekreterare Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, har inför utskottet lämnat uppgifter om den nya regeringens syn på programmet Forska & Väx.

Näringsminister Maud Olofsson besvarade den 28 november 2006 en interpellation (ip. 2006/07:50) av Thomas Östros (s) om vilka åtgärder hon kommer att vidta för att säkerställa att forskningen i de små och medelstora företagen fortgår trots avvecklingen av FoU-satsningen Forska & Väx. I sitt svar hänvisade näringsministern till att regeringen nu genomför en politik som ska göra Sverige till ett av världens bästa länder att starta och driva företag i och som ska ge fler jobb. Ett antal åtgärder genomförs successivt för att förbättra företagens villkor, inte minst vad gäller de små och medelstora företagen. Dessa insatser ger ökade möjligheter för företagen att avsätta resurser för att satsa på t.ex. forskning och utveckling. Bland annat ska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk minskas med 25 % under en period av fyra år. Dessutom genomförs ett antal reformer inom skatteområdet, sade näringsministern. Hon uppgav vidare att det görs en särskild satsning om 100 miljoner kronor för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskaperna om kvinnors företagande. Ett program för att öka kvinnors företagande ska tas fram. Det program Produktutveckling i små och medelstora företag som Verket för näringslivsutveckling (Nutek) bedriver och där det hittills har satsats 111 miljoner kronor visar på mycket goda resultat, anförde näringsministern. Hon delade interpellantens uppfattning att Sverige behöver fler små och medelstora företag som bedriver och beställer forskning.

Forskning och utveckling har en mycket betydelsefull roll för utvecklingen av näringsliv och samhälle och för att Sveriges konkurrenskraft ska kunna upprätthållas i den alltmer integrerade världsekonomin, sade näringsministern vidare. Samarbetet med näringslivet genom gemensamt finansierade FoU-program spelar här en avgörande roll. Regeringen har i budgetpropositionen aviserat en stor forskningssatsning som t.o.m. år 2009 kommer att höja nivån på forskningsanslagen med 900 miljoner kronor, sade näringsministern. Det finns dessutom beslut om kraftiga ökningar av stödet till bl.a. Vinnova och industriforskningsinstituten under kommande år. Vinnova kommer under år 2008 att kunna satsa över 1,7 miljarder kronor. Sammantaget ger detta goda förutsättningar för att de små och medelstora företagens användning av FoU i sin verksamhet ska kunna öka, sade näringsministern avslutningsvis.

I den efterföljande interpellationsdebatten sade näringsministern att hon delar interpellantens uppfattning att Forska & Väx har varit ett bra program. Hon uppgav att programmet försvann i den snabba budgetprocess som den nya regeringen hade och att hon tror att det är bättre att politiker erkänner misstag än att man låtsas som om det finns andra förklaringar. Näringsdepartementet ser positivt på resultatet av den utvärdering som Vinnova har gjort och har kommit överens med myndigheten om att Forska & Väx ska kunna fortsätta. Regeringen avser att återkomma kring finansieringsfrågan, men det är helt klart att programmet ska fortsätta.

Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för näringslivsutveckling (Nutek) och används för driftbidrag till Almi Företagspartner AB. Omlokaliseringen av 38 årsarbetskrafter till Östersund har medfört en period med omställningskostnader. Regeringen avser att med anledning av den beslutade omlokaliseringen noga följa utvecklingen av myndighetens ekonomiska situation, så att verksamheterna långsiktigt kan fungera med bibehållen kvalitet. Regeringen ämnar vidare att under år 2007, som tidigare aviserats, fortsätta att kompensera flertalet myndigheter för den engångspremie som en särskild pensionsersättning medför. Vidare blir Nutek förvaltningsmyndighet och attesterande myndighet för regionalfondens program för regional konkurrenskraft och sysselsättning för programperioden 20072013. Uppgiften att avsluta programperioden 20002006 ligger kvar på nuvarande organisation.

Anslaget föreslås för år 2007 öka med 80 miljoner kronor till verksamheten inom Almi. Resursförstärkningen är angelägen för att kunna erbjuda bra stöd till landets småföretagare. Förstärkningen innebär bl.a. att Almi kan stärka rådgivningen till personer med utländsk bakgrund som startar och driver företag. Detta sker bl.a. genom att integreringen av Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum i Almi fortsätter. Det statliga driftbidraget till Almi har under flera år inte täckt verksamhetens kostnader. Underskottet har finansierats med bolagets eget kapital. Bolaget har de senaste åren genomfört organisationsförändringar för att effektivisera verksamheten. Rationaliseringarna tillsammans med ökat anslag möjliggör en budget i balans. Regeringen avser att återkomma med finansiering för åren efter år 2007 i samband med budgetpropositionen för år 2008.

Från de två anslagen Länsstyrelserna m.m. och Kommunala samverkansorgan m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse överförs fr.o.m. år 2007 respektive 11,5 och 1,5 miljoner kronor till Nutek för förvaltnings- och administrationskostnader för regionalfondens program för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Anslaget föreslås minska med 306 000 kr till följd av att ansvaret för uppföljning och rapportering av offentligt stöd till näringslivet överförts från Nutek till Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) under år 2005.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 310,9 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs dock utan förslag till riksdagsbeslut att en satsning på 20 miljoner kronor per år till Almi och IFS bör göras. Av dessa medel bör 10 miljoner kronor avsättas åren 2007 och 2008 för att underlätta en fortsatt integrering av IFS rådgivningsverksamhet i Almis verksamhet och för att säkra att motsvarande kompetens finns inom alla regionala Almibolag, anför motionärerna.

Nutek har sedan år 2003 arbetat med regelförenklingar för företag, konstateras det i motion 2006/07:N344 (mp). Genom mätningar av företagens administrativa börda har kostnaden för olika typer av regler kartlagts och grunden för ett aktivt regelförenklingsarbete lagts. Motionärerna delar regeringens uppfattning att ett övergripande mål om en 25-procentig minskning av företagens administrativa börda ska sättas för mandatperioden. För att Nutek ska kunna fortsätta att bistå Regeringskansliet i detta arbete och kunna mäta resterande regelområden föreslår motionärerna att 5 miljoner kronor ska tillskjutas Nutek. I motionen sägs vidare att Miljöpartiet, i budgetpropositionen för år 2006, var med och tog initiativ till att stödja samarbetet mellan IFS och Almi. Motionärerna välkomnar att regeringen fortsätter detta arbete och bifaller därför satsningen på ytterligare 80 miljoner kronor.

Vissa kompletterande uppgifter

Tillförordnad generaldirektör Sune Halvarsson, Nutek, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om Nuteks verksamhet.

I propositionen sägs beträffande regelförbättringsarbetet att regeringen vill genomföra en rad åtgärder för att öka tempot i detta arbete och substantiellt minska den administrativa bördan för företag. Regeringen avser att på fyra år minska de administrativa kostnaderna för samtliga statliga regelverk med 25 %. Regeringen, myndigheter och andra organ som utför myndighetsuppgifter måste gemensamt arbeta aktivt för att uppnå detta mål, sägs det. Regeringen meddelar sin avsikt att återkomma med konkreta och uppföljningsbara mål på området.

Näringslivsutveckling (38:2)

Propositionen

Anslaget ska användas för näringslivsfrämjande åtgärder. Anslaget föreslås öka med 100 miljoner kronor för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskapen om kvinnors företagande. Intresset för företagande ökar generellt, inte minst bland kvinnor och unga. Det finns dessutom en stor företagarpotential bland kvinnor, som är underrepresenterade som företagare. Fler kvinnor som startar och driver företag skulle ge Sverige en starkare ekonomisk utveckling och dessutom göra att fler kvinnor skulle skapa och delta i de informella nätverk där styrelseledamöter, verkställande direktörer och ordföranden rekryteras. Det är därför angeläget att kraftfullt förstärka insatserna för att främja företagande bland kvinnor och öka kunskaperna om kvinnors företagande. Ett program för att öka kvinnors företagande ska utformas och genomföras. Det är samtidigt angeläget att generella program för att främja entreprenörskap och företagande redan från början utformas för att nå och möta även kvinnliga företagares behov. Anslaget ökar med 600 000 kr fr.o.m. år 2007 till följd av en överföring från anslaget Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m. (38:11). Medlen ska finansiera kompetensutveckling inom området informationsförsörjning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 374,5 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2006/07:N366 (c) föreslås att de medel som enligt budgetpropositionen för år 2007 är upptagna under anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23) i stället ska överföras till det här aktuella anslaget. Det förstnämnda anslaget finns upptaget, eftersom det finns ett tidigare ställningstagande om att all kontanthandel ska ske med typgodkända kassaregister, påpekar motionären. Han menar att i praktiken skulle ett sådant förfarande dock inte fungera och hänvisar till att partierna i Allians för Sverige har sagt att de inte avser att gå vidare med förslaget. Det finns dock ett stort värde av att de aktuella resurserna i stället kan nyttjas till andra viktiga ändamål inom näringslivsområdet, t.ex. till fortsatt forskning kring företagandets villkor eller andra insatser, anför motionären.

En ökning av anslaget med 185 miljoner kronor föreslås i motion 2006/07:N344 (mp). Dessa medel ska användas till följande ändamål: utveckling av sociala och kooperativa företag (25 miljoner kronor), utveckling av kreditgarantiföreningar (5 miljoner kronor), ökad satsning på såddfinansiering (65 miljoner kronor), uppdrag till Industriella utvecklingscentrum (IUC) att arbeta med avknoppning av nya företagsidéer i befintliga företag (60 miljoner kronor) och uppdrag till Nutek att främja export av svensk miljöteknik (30 miljoner kronor). I anslutning till förslaget om ökade medel till såddfinansiering föreslås i motionen ett tillkännagivande av riksdagen om att Almis ägardirektiv ska utformas så att Almis mål och de mått som används för att mäta effektivitet i bolagets verksamhet tydligt definieras detta mot bakgrund av att det, enligt motionärerna, har framförts kritik mot Almis verksamhet. I motionen uttalas slutligen stöd för regeringens förslag om att ytterligare 100 miljoner kronor ska satsas på kvinnors företagande.

Vissa kompletterande uppgifter

När det gäller förslaget i motion 2006/07:N344 (mp) om att Almis ägardirektiv ska tydliggöras med avseende på mål och vilka mått som används för att mäta effektivitet i verksamheten kan noteras att i den promemoria som överlämnades till bolaget i samband med den senaste bolagsstämman, i april 2006, anges vilka grundläggande riktlinjer som verksamheten ska utgå från. I en av dessa (sju) riktlinjer sägs att åtgärderna löpande ska följas upp, utvärderas och omprövas. Under rubriken Finansieringsverksamhet sägs beträffande företagarlånet, som infördes under år 2003 och som ska inriktas på behovet av små lån, att en uppföljning av utfallet avseende lånebelopp, återbetalningsnivå, lönsamhets- och sysselsättningsutveckling i företagen, fördelning mellan olika grupper och branscher ska genomföras årligen. När det gäller målformulering och återrapportering sägs i promemorian att Almi omfattas av de mål som fastställdes i budgetpropositionen för år 2005. Almi ska redovisa hur de insatser som genomförts under året har verkat för dessa mål. Almi ska vidare följa upp kundernas attityder till Almi och de insatser som genomförts. Beträffande effektivisering av finansieringsverksamheten sägs i promemorian att Almi ska bedriva ett kontinuerligt arbete för att öka kostnadseffektiviteten i koncernen. Almi ska söka möjlighet till besparingar inom alla verksamhetsområden. Vidare ska samordning mellan bolagen och andra organisationer övervägas, då det kan leda till en effektivare verksamhet.

Enligt uppgift från Näringsdepartementet bedriver Almi ett internt arbete, med hjälp av Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS), för att utveckla uppföljningen av innovationsverksamheten. Almi utnyttjar för närvarande ett uppföljningssystem som, med stöd av Statistiska centralbyrån (SCB), mäter effektiviteten av genomförda insatser.

Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnaderna för Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Institutet har till uppgift att utveckla och förbättra kunskapsunderlaget inom tillväxtpolitiken. ITPS bedriver omvärldsbevakning och genomför utvärderingar med relevans för näringspolitiken och innovationspolitiken samt den regionala utvecklingspolitiken. Myndigheten tillhandahåller också delar av den officiella företagsstatistiken. Omvärldsbevakningen är delvis utlandsbaserad och bedrivs i samarbete med främst Vinnova, Nutek och Statens energimyndighet.

Sedan år 2005 har ITPS övertagit ansvaret för uppföljning och rapportering av offentligt stöd till näringslivet från Nutek. Anslaget föreslås därför öka med 306 000 kr under år 2007 samt med 312 000 respektive 319 000 kr under åren 2008 och 2009.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 76,7 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Anslaget finansierar statens kostnader för turistfrämjande. I syfte att tillvarata de möjligheter som svensk turism står inför och öka antalet utländska besökare föreslår regeringen att anslaget under en treårsperiod, med start år 2007, ska öka med 10 miljoner kronor per år för att möjliggöra utökad marknadsföring av Sverige som turistland utomlands.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 111,1 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs dock utan förslag till riksdagsbeslut att en nationell strategi för besöksnäringen bör tas fram i samarbete med näringsliv och fackliga organisationer. Insatser bör genomföras för att främja utländsk turism i Sverige, anför motionärerna. De anser att en viktig uppgift är att i nära samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommuner aktivt arbeta med att få flera stora evenemang till Sverige.

Det behövs ett program för att stärka svensk ekoturism, anser motionärerna bakom motion 2006/07:N344 (mp) och föreslår därför att ytterligare 5 miljoner kronor ska avsättas till turistfrämjande. Sverige är ett fantastiskt land för ekoturism, framhåller motionärerna och påpekar att många svenska företag är framgångsrika inom detta område. Många aktörer är dock fortfarande små och har svårt att marknadsföra sig internationellt, säger motionärerna.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten, som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare använts för statens civila beredskapslager för olja samt det statliga gruvfältet i Adak. SGU svarar också för samordning, uppföljning och rapportering i fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet. Anslaget finansierar myndighetsverksamhet inom SGU, Bergsstaten samt förvaltning av anläggningar som tidigare använts för statens civila beredskapslager för olja. Anslaget disponeras av SGU och av regeringen.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 169,6 miljoner kronor. Regeringen begär vidare ett i förhållande till tidigare budgetpropositioner nytt bemyndigande att under år 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare ingångna förpliktelser, medför behov av framtida anslag om högst 4 miljoner kronor under år 2008 och 8 miljoner kronor under åren 2009 och 2010. Det föreslagna bemyndigandet ska möjliggöra deltagande i fleråriga samarbetsprojekt, t.ex. EU-finansierade projekt.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och av regeringen för att främja och stödja riktad geovetenskaplig grundforskning och tillämpad forskning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 5,3 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och av regeringen för att täcka kostnader för efterbehandling av tömda oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet i Adak, Malå kommun.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 11,9 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket är central förvaltningsmyndighet för ärenden om patent, varumärken, mönster, efternamn och förnamn. Verket är internationell myndighet enligt konventionen om patentsamarbete samt handlägger ärenden om registrering av kommunala vapen och om utgivning av periodisk skrift. Verksamheten finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent, varumärken och mönster ska ge intäkter som motsvarar kostnaderna för Patentbesvärsrättens verksamhet.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten ska rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva överklaganden av beslut meddelade av Patent- och registreringsverket. Anslaget används till förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 15,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Bolagsverket

Propositionen

Bolagsverket, som inrättades den 1 juli 2004 (prop. 2003/04:34, bet. 2003/03:NU7), är central förvaltningsmyndighet för registreringsärenden som gäller aktiebolag, filialer, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och europabolag, för handels- och föreningsregisterärenden och för bank- och försäkringsregisterärenden. Bolagsverket är vidare inskrivningsmyndighet enligt lagen (2003:528) om företagsinteckning. Bolagsverket för också register över näringsförbud och tillfälliga näringsförbud, över fysiska personers och dödsbons konkurser och över förbud att lämna juridiskt eller ekonomiskt biträde. Bolagsverkets verksamhet finansieras genom avgifter. Den offentligrättsliga verksamheten utgörs av stämpelskatt. Med anledning av en ändring av lagen om företagsinteckning kunde Bolagsverket i slutet av år 2004 fakturera stämpelskatt i efterskott fr.o.m. den 5 mars 2004. Inbetalningarna från den retroaktiva faktureringen betalades in först i januari 2005, vilket förklarar det höga utfallet för 2005.

Inga motioner har väckts på detta område.

Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer (38:9)

Propositionen

Anslaget finansierar verksamhet vid Bolagsverket avseende kostnader i samband med likvidation av företag.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 8 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23)

Propositionen

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 40 miljoner kronor. Regeringen begär vidare riksdagens bemyndigande att under år 2007 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 60 miljoner kronor under år 2008.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 (s) begärs ett tillkännagivande av riksdagen om att krav på typgodkända kassaregister ska införas. Ett färdigt förslag för typgodkända kassaregister i kontantbranscherna har granskats och lämnats utan invändningar av EU, säger motionärerna. De vill att förslaget genomförs och att Skatteverket får rätt att kontrollera dessa register och göra oanmälda besök. För att underlätta för de allra minsta företagen bör ett särskilt stöd införas, anför motionärerna. Ett sådant stöd bör utgå under en treårsperiod, dvs. till dess att en andrahandsmarknad har uppstått och 200 miljoner kronor bör avsättas för detta ändamål, sägs det i motionen.

I motion 2006/07:N366 (c) föreslås, som tidigare redovisats, att de medel som enligt budgetpropositionen för år 2007 är upptagna under anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23) i stället ska överföras till anslaget Näringslivsutveckling m.m. (38:2). Det förstnämnda anslaget finns upptaget, eftersom det finns ett tidigare ställningstagande om att all kontanthandel ska ske med typgodkända kassaregister, påpekar motionären. Han menar att i praktiken skulle ett sådant förfarande dock inte fungera och hänvisar till att partierna i Allians för Sverige har sagt att de inte avser att gå vidare med förslaget. Det finns dock ett stort värde av att de aktuella resurserna i stället kan nyttjas till andra viktiga ändamål inom näringslivsområdet, t.ex. till fortsatt forskning kring företagandets villkor eller andra insatser, anför motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

I budgetpropositionen ges i anslutning till förslaget om ett anslag på 40 miljoner kronor för bidrag till kassaregister ingen närmare beskrivning av syftet med anslaget.

Frågan om kassaregister togs upp våren 2006 i proposition 2005/06:169 om effektivare skattekontroll m.m. Under rubriken Krav på kassaregister och effektivare utredning av ekobrott sades (s. 27) att den tidigare regeringen sedan mitten av 1990-talet har gjort särskilda satsningar för att bekämpa skattefusket och den ekonomiska brottsligheten i Sverige, men att en hel del problem fortfarande kvarstår. Med anledning av detta beslöt regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda om det är möjligt att införa krav på att näringsidkare som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning (de s.k. kontantbranscherna) ska hålla ett tekniskt system som möjliggör en tillförlitlig efterhandskontroll av omsättningen. I uppdraget ingick också att utreda hur skattebrottsenheternas verksamhet kan effektiviseras och då särskilt kartlägga och analysera skattebrottsenheternas behov av att använda bl.a. processuella tvångsmedel. Utredningen, som antog namnet 2004 års skattekontrollutredning, överlämnade i maj 2005 betänkandet Krav på kassaregister Effektivare utredning av ekobrott (SOU 2005:35).

Enligt förslaget i en remiss till Lagrådet, som den tidigare regeringen lämnade i februari 2006, ska det införas en skyldighet för näringsidkare som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning att registrera försäljning i ett certifierat kassaregister. Kravet kombineras med särskilda kontrollbefogenheter. Från tillämpningsområdet undantas verksamheter som utgör taxitrafik, anordnande av automatspel, distans- och hemförsäljning och varuautomater. Vidare undantas verksamheter där försäljningen mot kontant betalning är obetydlig. Näringsidkare som är befriade från inkomstskatt för de kontanta inkomsterna ska inte heller vara skyldiga att registrera försäljningar i certifierade kassaregister. Näringsidkare kommer vidare inte att vara skyldiga att registrera fakturerad försäljning i kassaregister. Självständiga verksamheter inom en näringsverksamhet ska vid bedömningen av om ett företag omfattas av kassaregisterkrav eller inte bedömas var för sig. Ett av registret framställt kvitto ska tas fram och erbjudas kunden.

Prövning av om kassaregister uppfyller föreskrivna krav, certifiering, ska, enligt förslaget, utföras av oberoende certifieringsorgan som är ackrediterade enligt lagen om teknisk kontroll. Kassaregister ska regelbundet genomgå återkommande teknisk kontroll av organ som har ackrediterats för uppgiften av Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac). Näringsidkare som omfattas av skyldighet att använda certifierade kassaregister ska anmäla till Skatteverket vilka kassaregister som används i verksamheten. Vid förändrade förhållanden ska ny anmälan göras. Skatteverket ska utöva tillsyn över att certifierade kassaregister används och att de som används uppfyller gällande krav. I syfte att kontrollera kassaregisterregleringen ska Skatteverket få befogenheter att utföra kundräkning, kvittokontroll, kontrollköp och kassainventering. Skatteverket ska i samband med kontrollen kunna få tillgång till kontrollremsa eller uppgifter från journalminne. Kontrollavgift ska bl.a. få tas ut av näringsidkare som inte innehar något kassaregister eller använder kassaregister som inte uppfyller föreskrivna krav. Avgift ska uppgå till 10 000 kr. Om näringsidkaren inte rättar sig eller gör sig skyldig till ytterligare en överträdelse ska ny avgift tas ut med det dubbla beloppet. Näringsidkaren får befrias från avgiften helt eller delvis om det finns särskilda skäl.

Kraven på kassaregister föreslogs bli införda den 1 juli 2009.

Förslaget om krav på kassaregister anmäldes till EG-kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (98/34/EG) om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster. Den dåvarande regeringen meddelade i tidigare nämnda proposition 2005/06:169 sin avsikt att återkomma med lagförslag, när besked erhållits från EG-kommissionen.

I 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100 s. 40) refererades till det i lagrådsremissen framlagda förslaget om att företag i kontantbranscherna ska använda ett certifierat kassaregister och att Skatteverket ska ha rätt att göra oanmälda besök för att kontrollera dessa.

Enligt uppgift från Finansdepartementet gjordes en uppskattning att den typ av kassaregister som skulle krävas kostar 15 00020 000 kr. Det ansågs rimligt att de små näringsidkarna skulle kunna få ett bidrag på 4 000 kr för införskaffande av kassaregister. För fyraårsperioden 20072010 beräknades ett behov av anslag på totalt 200 miljoner kronor, fördelat med 40 miljoner kronor år 2007, 60 miljoner kronor år 2008, 70 miljoner kronor år 2009 och 30 miljoner kronor år 2010.

Förslaget om kassaregister lämnades in till EG-kommissionen den 27 april 2006. När den s.k. frysningsperioden på tre månader hade gått ut den 28 juli 2006 hade, enligt Finansdepartementet, inga invändningar inkommit från kommissionen.

Näringsutskottet har, som tidigare nämnts, i sitt yttrande (yttr. 2006/07:NU1y) till finansutskottet över ramar för utgiftsområdena 19 Regional utveckling, 21 Energi och 24 Näringsliv föreslagit att nivån på utgiftsområde 24 Näringsliv för år 2007 ska sänkas med 40 miljoner kronor och fastställas till 4 088 715 000 kr. I yttrandet konstaterade utskottet att det aktuella anslaget hade tagits upp under utgiftsområdet utan närmare beskrivning av syftet med anslaget. Vidare uttryckte utskottet uppfattningen att inga anslagsmedel för bidrag till certifierade kassaregister bör avsättas och att det i budgetpropositionen föreslagna anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23), som är upptaget med 40 miljoner kronor, bör avvisas. I en avvikande mening (s) förordades att krav på typgodkända kassaregister ska införas och att det aktuella anslaget bör tas upp med 40 miljoner kronor. Finansutskottet har, som tidigare nämnts, den 23 november 2006 justerat sitt betänkande 2006/07:FiU1, och riksdagen fattar beslut om ramarna den 6 december 2006.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m. (38:10)

Propositionen

Anslaget används för bidrag till riksmätplatserna vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB (SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Bidraget används för drift och underhåll av riksmätplatser, upprätthållande av internationell spårbarhet för mätstorheter, investeringar i mätteknisk utrustning samt till mätteknisk FoU. För att ersätta en havererad och uttjänt strålkälla hos SSI samt merkostnader för strålskyddsanpassning av nya laboratorielokaler, vilket skett i samband med flyttningen av SSI:s riksmätplats till Solna, behöver anslaget ökas med 700 000 kr under år 2007. Finansieringen för år 2007 föreslås ske genom att anslaget Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:18) minskas med motsvarande belopp.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 28,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m. (38:11)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till forskning och utveckling inom experimentell teknik vid SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB. Vidare lämnas bidrag till terminologisk verksamhet. Anslaget föreslås minska med 600 000 kr fr.o.m. år 2007, till följd av en överföring till anslaget Näringslivsutveckling m.m. (38:2). Medlen ska användas för att finansiera kompetensutveckling inom området informationsförsörjning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 42,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:12)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen. Rymdstyrelsen utgör en expertmyndighet med ansvar för svensk rymdverksamhet och rymdforskning. Verksamheten bedrivs till stor del inom ramen för europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA). Rymdstyrelsen fördelar också medel till verksamhet som bedrivs nationellt eller i bilaterala samarbeten med framför allt Frankrike. Myndigheten bereder även ärenden om tillstånd att bedriva rymdverksamhet från svenskt territorium och utövar kontroll av sådan verksamhet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 23,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Rymdverksamhet (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för industriutvecklingsprojekt, fjärranalys och forskning, som bedrivs inom ramen för deltagande i internationellt samarbete, framför allt inom det europeiska rymdsamarbetet inom European Space Agency (ESA). Verksamheten kan också bedrivas i nationella eller bilaterala program. Vidare bekostas vissa informationsinsatser från anslaget. Regeringen föreslår ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för år 2007. Detta möjliggör att det för delar av verksamheten kan göras ekonomiska åtaganden som exempelvis omfattar långsiktiga program under en flerårig planeringsperiod.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 612,8 miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som nämnts, riksdagens bemyndigande att under år 2007 för anslaget Rymdverksamhet besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 421 miljoner kronor under år 2008 och 779 miljoner kronor under åren 20092013.

Motionen

Riksdagen bör anmoda regeringen att ge Rymdstyrelsen sådana direktiv att det är möjligt att inrikta rymdverksamheten även mot icke-europeiska länder, främst Förenta staterna, inom områden där svensk industri är internationellt konkurrenskraftig, anförs det i motion 2006/07:N303 (kd). En sådan inriktning bör dock inte innebära en nackdel för det europeiska programmet, säger motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2005 ett yrkande likartat det här aktuella i motion 2006/07:N303 (kd) av samme motionär. Utskottet redovisade då vad som gäller för inriktningen av rymdverksamheten. Enligt Näringsdepartementet finns det inte något som hindrar att Rymdstyrelsen riktar verksamhet även mot icke-europeiska länder. Rymdstyrelsens instruktion specificerar inte vad gäller internationellt samarbete vilka länder Rymdstyrelsen ska samarbeta med. Enligt förordning (1996:80) med instruktion för Rymdstyrelsen ska Rymdstyrelsen (2 §) särskilt verka internationellt genom att a) bereda ärenden om internationellt rymd- och fjärranalyssamarbete, b) vara kontaktorgan för samarbete med internationella organisationer och utländska institutioner på rymd- och fjärranalysområdet samt c) sluta för verksamheten nödvändiga överenskommelser med motsvarande utländska organ och internationella organisationer under förutsättning att överenskommelserna inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens medverkan.

Det finns således ingenting som hindrar att Rymdstyrelsen deltar i bilaterala samarbeten utanför Europa, och sådant samarbete förekommer, enligt Näringsdepartementet. Rymdstyrelsen beslutar om deltagande i ESA-projekt, andra internationella projekt och nationella projekt utifrån kriterier som tillgängliga medel, projektens kvalitet, uppfyllelse av Rymdstyrelsens mål m.m. Ett exempel på samarbete som sträcker sig utanför Europa är den svenska forskningssatelliten Odin som utvecklades tillsammans med Kanada, Frankrike och Finland. Rymdstyrelsen har även samarbetsavtal eller liknande med olika rymdorganisationer i flera länder, däribland Ryssland och Förenta staterna.

Den svenska rymdverksamheten bedrivs dock huvudsakligen inom ramen för ESA, som i sin tur samarbetar med olika icke-europeiska länder i många projekt; det mest kända är den internationella rymdstationen (ISS) som är ett globalt samarbete. Förenta staterna är ett viktigt samarbetsland för ESA. Rymdforskning och jordobservation är exempel på områden inom vilka samarbeten med Förenta staterna förekommer. Inom vissa områden har Europa uttalat att det är viktigt att ha egen kapacitet det gäller bärraketen Ariane för satellituppsändningar och satellitnavigeringssystemet Galileo som är under utveckling. Ett annat exempel på ett globalt samarbetsinitiativ inom rymdområdet är GEO (Group on Earth Observation), som tillkommit på amerikanskt initiativ och där Sverige är fullvärdig medlem. I GEO diskuteras hur ett sammanhållet system för jordobservation för att tillgodose vetenskapliga, ekonomiska och sociala behov av data om hela jordens miljö kan åstadkommas. I GEO svarar Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet för den svenska representationen, med bistånd från bl.a. Rymdstyrelsen.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien (38:14)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är en sammanslutning av invalda ledamöter som är verksamma inom teknik, industriell produktion och ekonomi. IVA:s huvuduppgift är att följa, analysera och informera om den tekniska och industriell-ekonomiska utvecklingen samt att skapa och initiera samverkan mellan olika teknikområden. Från anslaget lämnas bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet, t.ex. ledningsfunktion, utrednings-, informations- och ekonomiverksamheterna. IVA:s verksamhet inriktas på att följa, analysera och sprida information om aktuella utvecklingstendenser samt på att skapa och initiera samverkan mellan olika aktörer i samhället.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 5,3 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Konkurrensverket (38:15)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel till förvaltningskostnader för Konkurrensverket.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 85,7 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Konkurrensforskning (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för att främja konkurrensrelaterad forskning inom i första hand disciplinerna ekonomi och juridik.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 6,7 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen (38:17)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader i samband med upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92:NU 33) bl.a. att finansieringen av kanalens upprustning ska tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Varje budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret 1992/93 har riksdagen anvisat medel för upprustning och drift av kanalen. De statliga insatserna har bidragit till att kanalens värde som kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt turistmål ökat.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 14,9 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m. (38:18)

Propositionen

Anslaget finansierar kostnader för omstrukturering, genomlysning och försäljning av företag med statligt ägande. Anslaget finansierar även kostnader för Ireco Holding AB:s administration. Genom Regeringskansliet förvaltas 55 företag/koncerner, varav 41 ägs helt av staten och 14 ägs tillsammans med andra. Värdet av de förvaltade bolagen bedöms till ca 675 miljarder kronor. Statens andel av bolagens utdelningar på 2005 års resultat var 26,5 miljarder kronor. Svenska staten är den största ägaren på Stockholmsbörsen. Detta medför ett stort ansvar och ställer krav på att regeringens ägarförvaltning är långsiktig och professionell. Det övergripande målet är att skapa värde. I regeringens arbete med bolagsförvaltningen ingår att arbeta med olika typer av ägarfrågor och att såväl förbereda som genomföra de beslut riksdagen fattat avseende det statliga ägandet och ett antal specifika bolag. Exempelvis handlar det om försäljning av bolag, där extern expertis anlitas.

Ett viktigt verktyg i utvärderingen av förvaltningen av den del av statens tillgångar som finns i företag med statligt ägande är genomlysning. Regeringen lämnar varje år en skrivelse till riksdagen med en redogörelse för företag med statligt ägande (den senaste är skr. 2005/06:120), där verksamhetsberättelse för företag med statligt ägande ingår som bilaga. Regeringskansliet framställer även fyra delårsrapporter för den statliga bolagssfären. Statens förvaltningskostnad för företag med statligt ägande uppgick till 26,5 miljoner kronor under år 2005, varav 4,2 miljoner kronor avsåg externt köpta tjänster. Extern rådgivning är ett komplement till Regeringskansliets löpande ägarförvaltning. Som tidigare redovisats föreslår regeringen att anslaget ska finansiera Ireco Holdings administrationskostnader. Regeringen avser att se över hur den långsiktiga finansieringen för Ireco Holding ska lösas.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 24,2 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Kapitalinsatser i statliga bolag (38:19)

Propositionen

Regeringen begär riksdagens godkännande av att under år 2007 få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som redovisas i propositionen.

Anslaget disponeras av regeringen för kapitalinsatser i statliga bolag. Anslaget ska endast belastas om det vid tillfället för en kapitalinsats inte finns medel på det särskilda konto i Riksgäldskontoret (RGK) som kan användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Anslaget uppgår under år 2006 till 1 miljon kronor och får överskridas med 2 miljarder kronor, under förutsättning att det inte finns medel på kontot i RGK och att hela underskottet jämte ränta återbetalas till anslaget från kontot i RGK före utgången av år 2006 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:NU1).

Extra utdelningar om högst 5 miljarder kronor kan föras från statliga bolag till det särskilda kontot i RGK under perioden 20032006 i syfte att användas för kapitalinsatser i statliga bolag. Riksdagen beslutar om kapitaltillskott i varje enskilt fall (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21, prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21, prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:NU1 och prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:NU1). Under år 2005 bemyndigade riksdagen (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:AU1) den tidigare regeringen att i samband med sammanslagningen och uppbyggnaden av kapitalstrukturen för bolaget Arbetslivsresurs AR AB tillskjuta högst 50 miljoner kronor. I juli 2006 beslöt den tidigare regeringen att tillskjuta 20 miljoner kronor till Arbetslivsresurs AR. 2 998 miljoner kronor har förts till det särskilda kontot under perioden den 1 januari 2003 till den 1 september 2006. Under samma period har 2 975 miljoner kronor tagits i anspråk. Den 1 september 2006 fanns 31 723 090 kr, inklusive ränta, på det särskilda kontot.

I propositionens inledande avsnitt (s. 58) redovisar regeringen sin syn på frågan om försäljning av statliga företag. Där sägs att regeringen anser att det statliga ägandet av företag bör minskas. På sikt bör staten kvarstå som ägare endast då tungt vägande skäl talar för detta. Det kan finnas företag som det är nödvändigt att staten har ett inflytande över också i fortsättningen. Det finns inte skäl att sälja företag som utvecklas bättre med staten som ägare eller där marknadsförhållandena är sådana att en försäljning skulle försämra konkurrensen eller motverka en god sysselsättningsutveckling. Ett fortsatt statligt ägande kan vara motiverat om det föreligger särskilda nationella intressen eller samhällsuppdrag som svårligen kan hanteras utan ett statligt inflytande. Regeringen anser att det inte är aktuellt att sälja LKAB och Vattenfall AB. En försäljning av statliga företag måste ske med stor omsorg om skattebetalarnas pengar och det är därför viktigt att en försäljning av statliga företag sker på ett ansvarsfullt sätt. Regeringens bedömning är att en försäljningsvolym motsvarande 50 miljarder kronor per år under de tre kommande åren är en rimlig prognos. Försäljningsintäkterna ska användas för att amortera på statsskulden.

Regeringen meddelar i propositionen sin avsikt att göra följande:

Genomföra en genomgång av alla statligt ägda företag där argument för och emot ett statligt ägarengagemang vägs mot varandra.

Se över de statligt ägda bolagens kapitalstruktur i syfte att uppnå en optimal kapitalstruktur.

Återkomma till riksdagen med framställan om ett brett mandat för att minska det statliga ägandet av företag.

Vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att ägarförvaltningen är tydlig och sköts professionellt med respekt för de krav på öppenhet och möjlighet till demokratisk kontroll som bör ställas på all statlig verksamhet.

Regeringen anser att det finns betydande principiella invändningar mot den rådande ordningen för kapitaltillskott. Inte minst har den tidigare regeringen använt kontot i RGK som ett sätt att kringgå utgiftstaken. Regeringen avser därför att se över systemet och återkomma till riksdagen med en samlad bedömning.

Regeringen menar dock att ordningen med ett konto i RGK och ett anslag som får överskridas under året bör tillämpas även under år 2007 i avvaktan på denna översyn. Regeringen anser att följande villkor bör gälla för kapitaltillskott till statliga bolag och finansiering av dessa. Regeringen bör även under år 2007 få föra extra utdelningar från statliga bolag till kontot i RGK och efter riksdagens beslut i varje särskilt fall få använda medlen för kapitaltillskott i statliga bolag. Den sammantagna ramen, dvs. inklusive de extra utdelningar som tillförts kontot mellan åren 2003 och 2006, bör även under år 2007 vara 5 miljarder kronor. Motsvarande villkor för anslagets utnyttjande som riksdagen beslöt om för år 2006 bör gälla även för år 2007. Det betyder att anslaget bör uppgå till 1 miljon kronor, att det disponeras av regeringen och att det endast får belastas om det vid tillfället för en kapitalinsats inte finns medel på kontot i RGK. Anslaget bör under loppet av år 2007 få överskridas med högst 2 miljarder kronor. Endast om överskridande av anslaget skett ska medel från kontot i RGK föras till anslaget. Om anslaget belastas ska hela underskottet inklusive ränta återbetalas före utgången av år 2007 genom att medel från kontot i RGK tillförs anslaget. Anslaget ska således inte vara belastat vid utgången av år 2007. Medel som finns på kontot vid utgången av år 2006 bör få användas för avsett ändamål även under år 2007.

Regeringen beräknar sålunda anslaget för år 2007 till 1 miljon kronor.

Motionen

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs dock utan förslag till riksdagsbeslut beträffande statligt ägande att staten även fortsättningsvis ska vara en aktiv ägare. Därför motsätter sig Socialdemokraterna regeringens strävan att få ett brett mandat för ett minskat statligt ägande. Även fortsättningsvis måste riksdagen ha inflytande över förändringar i statligt ägande, anser motionärerna

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om statliga företag behandlas inte specifikt i det nu aktuella anslagsbetänkandet utom vad avser de två berörda anslagen (38:18 och 38:19) och de i tidigare avsnitt redovisade förslagen i propositionen om Zenit Shipping, Ireco Holding och SJ. Utskottet planerar att behandla statliga företag våren 2007 i ett särskilt betänkande, i vilket följande ska tas upp: skrivelse 2005/06:120 med 2006 års redogörelse för företag med statligt ägande och den följdmotion (kd) som väckts med anledning av skrivelsen, Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS19 angående statliga bolags årsredovisningar och den följdmotion (kd) som väckts med anledning av framställningen, Riksrevisionens styrelses redogörelse angående formerna för styrning av de statliga bolagen (2006/07:RRS3) samt 16 motioner från allmänna motionstiden.

Avgifter till vissa internationella organisationer (38:20)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan på den internationella utvecklingen och för ett aktivt svenskt deltagande i internationellt samarbete samt för informationsinhämtning på för Sverige viktiga områden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 5,8 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Finansiering av rättegångskostnader (38:21)

Propositionen

Anslaget ska finansiera kostnader med anledning av mål och ärenden som avser överklagande av Konkurrensverkets beslut eller vari Konkurrensverket för talan.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft (38:22)

Propositionen

Anslaget ska användas för åtgärder som främjar ökad konkurrenskraft. Arbetet gick in i en ny fas under våren 2006 då genomförandet av åtgärderna i strategiprogrammen påbörjades. Näringslivets intresse för arbetet har varit stort under såväl utarbetandet av strategiprogrammen som under genomförandearbetet. Det framgår bl.a. av intresset för delfinansiering av FoU-projekt och deltagande i strategigrupper och dialogforum för genomförandearbetet. Regeringen avser att analysera och se över arbetet och återkomma i frågan. För de delar av verksamheten som utgörs av långsiktiga program behövs en möjlighet att göra fleråriga ekonomiska åtaganden. Därför föreslår regeringen ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden även för år 2007.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 200 miljoner kronor. Regeringen begär vidare, som nyss nämnts, riksdagens bemyndigande att under år 2007 besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda åtaganden, medför behov av framtida anslag på högst 200 miljoner kronor under år 2008 och 400 miljoner kronor under åren 2009 och 2010.

Motionen

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs beträffande ökat stöd till de strategiska utvecklingsprogramen och rymdverksamheten dock utan förslag till riksdagsbeslut under rubriken Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006 att ytterligare 150 miljoner kronor bör avsättas. De befintliga strategiprogrammen bör utvecklas, särskilt rymdprogrammen och en nationell strategi bör utvecklas för besöksnäringen, sägs det i motionen.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2005 till drygt 26,7 miljoner kronor, varav årsavgifter utgjorde ca 16,6 miljoner kronor. Nämndens kostnader uppgick till 25 miljoner kronor, varav personalkostnader utgjorde ca 15,5 miljoner kronor. Vid utgången av år 2005 hade Revisorsnämnden ett positivt myndighetskapital om 2 053 000 kr.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) är central förvaltningsmyndighet för teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan för laboratorier och för certifierings-, provnings- och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten omfattar samordningsansvar för den totala marknadskontrollen i Sverige (ett tjugotal myndigheters tillsyn på marknaden av att produkter uppfyller väsentliga säkerhets-, miljö- och hälsokrav). Härutöver har Swedac ett sektorsansvar för legal mätteknik, dvs. att varor håller mått och vikt, och ädelmetallkontrollen. Ackrediteringsverksamheten svarar för drygt 75 % av Swedacs omsättning. Som ackrediteringsorgan åligger det Swedac att i internt och externt arbete uppfylla högt ställda kvalitetskrav och genomgå internationella kvalitetsrevisioner.

Under år 2005 uppgick resultatet från uppdragsverksamheten till knappt 4,9 miljoner kronor. För år 2006 beräknas resultatet till - 0,6 miljoner kronor. Den ökade kostnadsmassan är delvis av tillfällig art i samband med ökad nyrekrytering och kompetensöverföring. För år 2007 beräknas kompetensöverföringen kulminera, vilket bidrar till ett budgeterat resultat på - 2,1 miljoner kronor. Förutom uppdragsverksamheten har Swedac ett marknadskontrollansvar inom området metrologi och ädelmetall. Denna verksamhet är avgiftsbelagd.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 20,6 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Anslaget finansierar Kommerskollegiums verksamhet exklusive Open Trade Gate Sweden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 67,9 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts rörande detta anslag.

Vissa kompletterande uppgifter

Generaldirektör Lena Johansson, med medarbetare, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om Kommerskollegiums verksamhet.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande insatser, särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska insatser samt Sverigeprofilering till stöd för främjande. Exportrådets verksamhet grundar sig på ett avtal mellan staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening.

Regeringen avser att genomföra en översyn av de handels- och investeringfrämjande insatserna.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 223,8 miljoner kronor, vilket innebär en neddragning med ca 80 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs beträffande export- och investeringsfrämjande dock utan förslag till riksdagsbeslut under rubriken Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006 att ytterligare 165 miljoner kronor bör avsättas utöver de medel som hade avsatts i vårpropositionen och att medlen ska användas för fortsatta satsningar på bl.a. svensk export.

En ökning av anslaget med 80 miljoner kronor föreslås i motion 2006/07:N312 (v). Att stödja små och medelstora företags exportmöjligheter är en investering i framtida exportinkomster och nya arbetstillfällen, anför motionärerna.

I motion 2006/07:N344 (mp) välkomnas regeringens översyn vad gäller exportfrämjande dock utan förslag till riksdagsbeslut. Motionärerna prioriterar framtidsbranscher, såsom miljö och hållbar utveckling, för små och medelstora företag, vilka kan bli Sveriges storföretag i framtiden.

Vissa kompletterande uppgifter

Verkställande direktör Ulf Berg, med medarbetare, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om Exportrådets verksamhet. Därvid lämnades också kommentarer kring förslaget i budgetpropositionen rörande exportfrämjande åtgärder och tänkbara konsekvenser av detta förslag.

Investeringsfrämjande (39:4)

Propositionen

Anslaget finansierar verksamheten vid Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (Invest in Sweden Agency, ISA), som är den centrala myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder i Sverige.

Regeringen avser, som nämnts, att genomföra en översyn av de handels- och investeringfrämjande insatserna.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 55,9 miljoner kronor, vilket innebär en neddragning med ca 14 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2006/07:Fi244 (s) sägs, som nämnts, beträffande export- och investeringsfrämjande dock utan förslag till riksdagsbeslut under rubriken Reformer i jämförelse med vårpropositionen 2006 att ytterligare 165 miljoner kronor bör avsättas utöver de medel som hade avsatts i vårpropositionen och att medlen ska användas för fortsatta satsningar på bl.a. ISA:s verksamhet.

Vissa kompletterande uppgifter

Generaldirektör Kai Hammerich, med medarbetare, har vid ett sammanträde med utskottet lämnat information om ISA:s verksamhet. Därvid lämnades också kommentarer kring förslaget i budgetpropositionen rörande ISA och tänkbara konsekvenser av detta förslag.

Avgifter till internationella handelsorganisationer (39:5)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för Sveriges deltagande i vissa internationella närings- och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta och valutakursernas utveckling. Anslaget disponeras av regeringen och belastas främst för avgifter och bidrag till följande organ: WTO, Internationella rådet för samarbete på tullområdet, Internationella tulltariffbyrån och Internationella byrån för utställningar i Paris. Deltagandet bedöms av regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk påverkan på den internationella utvecklingen, för ett aktivt svenskt deltagande i internationellt samarbete samt för informationshämtning på för Sverige viktiga områden.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 15,4 miljoner kronor.

Inga motioner är aktuella på detta område.

Bidrag till standardiseringen (39:6)

Propositionen

Anslaget finansierar statsbidraget till Sveriges standardiseringsråd som huvudman för standardiseringen i Sverige.

Regeringen beräknar anslaget för år 2007 till 29,6 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2006/07:N344 (mp) föreslås att regeringen snarast ska inleda arbetet med att ta fram en nationell standardiseringsstrategi och att ytterligare 5 miljoner kronor ska avsättas för detta ändamål. 1 300 nya och reviderade internationella standarder presenteras varje år, och på europeisk nivå är ca 1 500 kommittéer och 60 000 personer engagerade, säger motionärerna. De nämner att miljö- och konsumentrörelserna ser den ökande standardiseringen som en möjlighet att höja nivån på miljöarbetet. Frågan om delaktighet gäller dock inte bara svenska småföretag och miljö- och konsumentintressen utan i minst lika hög grad globalt, menar motionärerna. De påpekar att flertalet av de 151 medlemsländerna inom den internationella standardiseringsorganisationen (International Organization for Standardization, ISO) av ekonomiska och kunskapsmässiga skäl endast i mycket begränsad omfattning kan delta i standardiseringsarbetet. Med hänvisning till att Sverige ännu saknar en standardiseringsstrategi anser motionärerna att ett arbete med en sådan strategi bör inledas skyndsamt och att i strategin ska tas med hur de minst utvecklade länderna kan gynnas samt hur små företag och ideella organisationer kan ges bättre representation i standardiseringsarbetet.

Vissa kompletterande uppgifter

Riksdagen avslog hösten 2005 två motioner (fp; mp) med förslag om riksdagsuttalanden om en nationell standardiseringsstrategi och åtgärder för att olika kategorier av aktörer ska kunna delta i standardiseringsarbetet (bet. 2005/06:NU1). I betänkandet (s. 53) lämnades en utförlig redovisning om standardiseringen, till vilken hänvisas här.

I sitt ställningstagande, som var enhälligt, ansåg utskottet bl.a. att standardisering är ett område inom näringspolitiken som dittills hade tillmätts alltför liten betydelse när det gäller strävanden för att uppnå en uthållig tillväxt i ekonomin. Utskottet såg därför positivt på det arbete som bedrevs inom Sveriges standardiseringsråd med en nationell strategi för standardiseringen. Likaså är det positivt att regeringen, enligt uppgift, avser att inleda ett arbete med att öka medvetenheten och kunskapen om standardiseringens möjligheter inom den offentliga förvaltningen, anförde utskottet. Mot bakgrund av att det pågick arbete på olika håll av det slag som efterfrågades i de båda aktuella motionerna fanns det, enligt utskottets uppfattning, inget behov av ett riksdagsuttalande i frågan om standardisering och de aktuella motionerna avstyrktes. Utskottet såg dock gärna att regeringen i lämpligt sammanhang skulle hålla riksdagen informerad om utvecklingen av det pågående arbetet.

Sveriges standardiseringsråd presenterade våren 2006 den nyssnämnda strategin för standardiseringen. Enligt denna ska Standardiseringsrådet göra följande:

Utveckla formerna för en kreativ dialog mellan standardiseringens huvudmän (i första hand regeringen och Svenskt Näringsliv), varvid väsentliga frågor att diskutera är vad huvudmännen vill få ut av den svenska standardiseringen och hur den långsiktiga finansieringen av standardiseringen ska se ut.

Verka för ökad insikt hos en bredare allmänhet om värdet av standardisering.

Verka för ökat inslag om standarder och standardisering i undervisningen vid universitet, högskolor och vissa gymnasieskolor.

Utveckla samarbetsformerna mellan Standardiseringsrådet och de svenska standardiseringsorganen.

Tillsammans med standardiseringsorganen utarbeta en plan för hur styrkefaktorerna kan utnyttjas på bästa sätt.

I strategidokumentet presenterades också en aktivitetsplan.

Dåvarande näringsminister Thomas Östros besvarade i juni 2006 en interpellation (ip. 2005/06:397) av Martin Andreasson (fp) om vilka åtgärder han hade vidtagit för att inkludera standardiseringsfrågorna i tillväxtpolitiken och för att öka kunskapen om standardiseringsfrågor hos berörda myndigheter. I sitt svar påpekade näringsministern att standarder är frivilliga dokument som utarbetas av privata organ. Utmärkande för standardiseringen är att man arbetar i öppna processer och att alla som önskar får delta, såsom företag, organisationer och myndigheter. Standardisering har sedan länge använts som instrument för att rationalisera produktionen och har bidragit till tillväxt och välstånd. Standarder används nu på alltfler områden såsom kvalitetsledning, miljöledning och socialt ansvar. Inom EU har stora ansträngningar gjorts för att utarbeta säkerhetsstandarder för produkter, framhöll näringsministern vidare. De europeiska säkerhetsstandarderna har dessutom blivit tongivande i produktsäkerhetsarbetet i länder utanför EU. Merparten av standardiseringen drivs numera på europeisk och global nivå, uppgav näringsministern. De svenska standardiseringsorganen tar fram få inhemska standarder. Arbetet har i stället inriktats på att vara svenska förhandlingsorgan i det internationella arbetet, i vilket de svenska organen intagit en framträdande plats. Många stora svenska industriföretag gör också betydande insatser i det internationella standardiseringsarbetet för att föra ut sina lösningar och på så sätt underlätta marknadstillträdet för sina produkter.

Den tidigare näringsministern redovisade också det stöd som staten ger till den svenska standardiseringsorganisationen, dels genom det generella statsbidraget på ca 30 miljoner kronor, dels genom de bidrag som myndigheter ger till enskilda projekt. Av det generella statsbidraget ska 3 miljoner kronor användas till att stödja ideella organisationers medverkan i standardiseringen. Regeringen ger vidare ett årligt bidrag till Sveriges Konsumentråd, vilket för år 2006 uppgick till ca 3,6 miljoner, varvid ett villkor är att Konsumentrådet deltar i det europeiska standardiseringsarbetet. Näringsministern hänvisade vidare till det då nyligen inledda arbetet med att belysa möjligheterna att använda standardiseringen som ett instrument för att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft och för att standardiseringsarbetet i än högre utsträckning ska bidra till innovation och tillväxt. Detta arbete hade tagit avstamp i det nyssnämnda strategidokumentet från Standardiseringsrådet. Resultatet av arbetet avsågs komma att överlämnas till riksdagen i form av en skrivelse. Den dåvarande näringsministern meddelade också att regeringen tidigare under våren 2006 hade tillsatt en särskild utredare med uppdrag att kartlägga behovet av en förstärkning och ökad samordning av statens medverkan i standardiseringen på IT-området (dir. 2006:36). Utredaren ska redovisa sitt uppdrag senast den 30 juni 2007.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja svensk export genom utfärdande av garantier. Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med export till och investeringar i utlandet. Verksamheten ska bedrivas så att den är självbärande över tiden och samtidigt erbjuda den svenska exporten villkor som motsvarar vad konkurrerande företag i andra länder kan erhålla. Ramutnyttjandet uppgick den 30 juni 2006 till 123,9 miljarder kronor för ordinarie exportkreditgarantier (varav 81,1 miljarder kronor är förbindelser) och till 0,1 miljard kronor för investeringsgarantier. Obundna utfästelser medräknas till 50 % i ramutnyttjandet, medan bundna utfästelser och förbindelser till dessa medräknas till 100 %. Utnyttjandet av investeringsgarantier har minskat kraftigt de senaste åren och beror till största delen på att det i investeringsverksamheten i högre utsträckning används externa finansiärer. Den förändring i villkoren för investeringsgarantin som har genomförts tar hänsyn till detta förhållande. Budgeten är upprättad enligt riskmässiga principer, som även belastas för reservationer för riskerna i engagemang och skadefordringar. Resultatet för första halvåret 2006 är ett överskott på 689 miljoner kronor, vilket främst beror på fortsatta stora återvinningar och fortsatt lågt behov av riskreserveringar.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 ikläda staten betalningsansvar intill belopp dels om högst 200 miljarder kronor för exportkreditgarantier, dels om högst 10 miljarder kronor för investeringsgarantier. Vidare föreslår regeringen att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2007 besluta att EKN, liksom tidigare år, får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar.

Inga motioner har väckts på detta område.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet tar först upp frågan om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I det sammanhanget redovisar utskottet inledningsvis sin syn på frågan om näringspolitikens inriktning. Därefter behandlas ett i propositionen begärt godkännande avseende förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag och slutligen frågan om införande av krav på typgodkända kassaregister, som aktualiserats i en motion.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning överensstämmer med den som redovisas i budgetpropositionen. Politiken bör inriktas på att Sverige ska bli ett av världens bästa länder att starta och driva företag i. Ett framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste förutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt näringsliv och ett gott företagsklimat är det omöjligt att skapa tillräckliga resurser för en fungerande sjukvård, en bra skola och en värdig äldreomsorg.

På många sätt har Sverige goda tillväxtförutsättningar. Den svenska konkurrenskraften och det svenska affärsklimatet har under senare år också rankats allt högre vid internationella jämförelser. Samtidigt är det så att det är för främst stora och väletablerade företag som tillväxtförutsättningarna är goda, medan de för nya företag och små företag är betydligt sämre. Det är också viktigt att kontinuerligt genomföra förbättringar av hela näringslivsklimatet för att upprätthålla en stark position för svenskt näringsliv i den alltmer integrerade världsekonomin.

Klimatet för entreprenörskap i Sverige måste bli bättre. Att starta företag ska framstå som naturligt för alla, oberoende av ålder, kön och etnisk bakgrund. Sverige behöver en ny politik för att möta en hårdnande internationell konkurrens och för att skapa fler företag och fler jobb. För att Sverige ska behålla och utveckla sin konkurrenskraft krävs många åtgärder det måste bli mer lönsamt och mindre krångligt att vara företagare och det måste bli enklare och mindre kostsamt att anställa. Vidare behövs det en utvecklad innovationspolitik, bättre förutsättningar för investeringar och innovationer och tillvaratagande av tillväxtpotentialen i hela landet.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen en rad åtgärder som främjar entreprenörskap. Regeringens förslag gör det mer lönsamt att anställa, förbättrar företagens kapitalförsörjning och reducerar företagens administrativa kostnader genom minskat regelkrångel och byråkrati. De åtgärder som föreslås för att öka efterfrågan på arbetskraft genom slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänster och införande av avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster kommer också att gynna en utveckling av nya och befintliga företag inom tjänstesektorn. Regeringen vill under mandatperioden också göra det enklare att starta och driva företag inom välfärdssektorn.

Den tidigare socialdemokratiska regeringens näringspolitik, stödd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, hade uppenbara brister. Det finns alltför många tecken på att den politik som har bedrivits inte har tagit till vara människors potential. Ett tydligt tecken på detta är att nära en miljon människor står utanför arbetsmarknaden. När det gäller företag redovisas i propositionen att i en internationell jämförelse antalet nystartade företag är få i förhållande till företagsstocken och att relativt många av de företag som startas är soloföretag, dvs. företag utan anställda.

Genom att bryta utanförskapet på arbetsmarknaden, skapa fler jobb och fler företag kan välfärden säkras. Regeringen presenterar i budgetpropositionen ett brett program för arbete och företagande.

När det gäller anslagen vill utskottet först påminna om den korta tid som stått till regeringens förfogande för att ta fram ett budgetförslag. Detta har bl.a. lett till ett par förändringar när det gäller de nu aktuella anslagen inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Utskottet återkommer till dessa i det följande.

Utskottet finner det samtidigt anmärkningsvärt att Socialdemokraterna med sin erfarenhet av budgetarbete i regeringsställning inte har klarat av att lägga ett budgetförslag. Detta har de betydligt mindre oppositionspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyckats med! Socialdemokraterna nöjer sig med att presentera ett budgetförslag med ändrade ramar för de olika utgiftsområdena, men utan preciserade förslag på de olika anslag som ingår i utgiftsområdena. I stället görs jämförelser med 2006 års ekonomiska vårproposition ett märkligt synsätt på vad som är en relevant bas för jämförelse. De i texten föreslagna påslagen för enskilda anslag överstiger vida den sammanlagda ökningen av utgiftsramen. Detta tillvägagångssätt gör att det blir omöjligt att bedöma vad Socialdemokraternas budgetförslag innebär för olika verksamheter.

Som tidigare nämnts har utskottet i sitt yttrande (yttr. 2006/07:NU1y) till finansutskottet över ramar för aktuella utgiftsområden föreslagit att nivån på utgiftsområde 24 Näringsliv för år 2007 ska sänkas med 40 miljoner kronor och fastställas till 4 088 715 000 kr. I yttrandet uttryckte utskottet uppfattningen att inga anslagsmedel för bidrag till certifierade kassaregister bör införas och att det i budgetpropositionen föreslagna anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23), som är upptaget med 40 miljoner kronor, bör avvisas. Finansutskottet har, som redovisats, den 23 november 2006 justerat sitt betänkande 2006/07:FiU1 och därvid beslutat föreslå att riksdagen ska dra ned ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv med 40 miljoner kronor. Riksdagen fattar beslut om ramarna den 6 december 2006.

En konsekvens av att utskottet avvisar förslaget om 40 miljoner kronor till nämnda anslag är att det i propositionen föreslagna bemyndigandet om att besluta om bidrag som medför behov av framtida anslag under år 2008 bör avslås av riksdagen. En annan konsekvens är att motion 2006/07:N366 (c), i vilken förordas att de förslagna medlen under det nyssnämnda anslaget ska överföras till anslaget till näringslivsutveckling (38:2), också bör avslås av riksdagen.

Utskottet kommenterar i det följande vissa av de övriga här aktuella anslagen. I den tidigare redovisningen har under berörda rubriker lämnats vissa kompletterande uppgifter till vilka utskottet hänvisar.

När det gäller anslaget till forskning och utveckling (26:2), som Vinnova hanterar, vill utskottet anföra att utskottet anser att programmet Forska & Väx är en typ av verksamhet som är värdefull för de små och medelstora företagen. Forskning och utveckling har en betydelsefull roll för att Sveriges konkurrenskraft ska kunna upprätthållas och förbättras. Utskottet anser alltså tvärtemot vad som sägs i budgetpropositionen att det nämnda programmet inte bör utgå. I stället bör finansieringen av programmet tills vidare ske inom ramen för anslaget till forskning och utveckling (26:2). Detta bör klargöras i regleringsbrevet till Vinnova. Regeringen bör vidare, som näringsminister Maud Olofsson meddelade i interpellationsdebatten, återkomma till riksdagen beträffande den fortsatta finansieringen.

I anslutning till Nuteks förvaltningsanslag (38:1) noterar utskottet med tillfredsställelse att i det föreslagna anslaget ingår en ökning med 80 miljoner kronor till verksamheten inom Almi Företagspartner AB, som är avsedd för att bl.a. stärka rådgivningen till personer med utländsk bakgrund som startar och driver företag. I motion 2006/07:N344 (mp) föreslås att det aktuella anslaget ska ökas med 5 miljoner kronor att användas av Nutek i arbetet med regelförenklingar. Utskottet vill här peka på vad som sägs i propositionen och som tidigare redovisats om att regeringen vill öka tempot i detta arbete. Regeringen meddelar sin avsikt att på fyra år minska de administrativa kostnaderna för samtliga statliga regelverk med 25 % och att återkomma med konkreta och uppföljningsbara mål på området. Utskottet delar helt regeringens uppfattning om att konkreta resultat i regelförbättringsarbetet måste uppnås. Detta innebär dock inte att Nuteks förvaltningsanslag måste höjas.

Regeringens förslag till anslag till näringslivsutveckling (38:2) innebär en ökning med 100 miljoner kronor att användas för att främja företagande bland kvinnor och öka forskningen och kunskapen om kvinnors företagande. Detta är en satsning som utskottet till fullo stöder. I motion 2006/07:N344 (mp) föreslås att 185 miljoner kronor utöver regeringens förslag ska anvisas för bl.a. ökade möjligheter till kapitalförsörjning. Frågan om kapitalförsörjning tas upp i propositionen. Där sägs bl.a. att regeringen avser att återkomma med förslag på insatser för att öka tillgången till små lån riktade till små och medelstora företag. Vidare framhåller regeringen att den vill utreda förutsättningarna för ett statligt kreditgarantisystem för små och medelstora företag. Regeringen avser också att göra en grundlig översyn av det nuvarande systemet för stöd till företag.

Frågan om inriktningen av rymdverksamheten berörs i motion 2006/07:N303 (kd), varvid det efterfrågas att Rymdstyrelsen ska kunna inrikta verksamheten även mot icke-europeiska länder, särskilt Förenta staterna. Som tidigare redovisats finns det dock inget som hindrar att Rymdstyrelsen riktar verksamhet även mot icke-europeiska länder. Skrivningen i Rymdstyrelsens instruktion vad gäller internationellt samarbete specificerar inte vilka länder Rymdstyrelsen ska samarbeta med. Samarbete med icke-europeiska länder, bl.a. Förenta staterna, förekommer också.

När det gäller export- och investeringsfrämjande informerar regeringen i propositionen om att den ämnar genomföra en översyn av de handels- och investeringsfrämjande insatserna, vilket välkomnas av Miljöpartiet. Vänsterpartiet vill öka anslaget till exportfrämjande verksamhet med 80 miljoner kronor, medan Socialdemokraterna säger sig utan att framföra något konkret förslag vilja anslå 165 miljoner kronor mer i jämförelse med beräkningen i den ekonomiska vårpropositionen till satsningar på svensk export och till Invest in Sweden Agency (ISA). Utskottet har, som tidigare redovisats, fått information om både Exportrådets och ISA:s verksamhet. Utskottet anser att det är värdefullt att regeringen genomför den aviserade översynen av de berörda verksamheterna och förutsätter att riksdagen därefter får en redovisning av resultaten av denna översyn. Regeringens regleringsbrev för de berörda verksamheterna kommer på sedvanligt sätt att ge besked om hur de i propositionen föreslagna neddragningarna påverkar verksamheterna.

Utskottet vill slutligen beröra frågan om en standardiseringsstrategi som aktualiserats i motion 2006/07:N344 (mp). Som framgått av tidigare redovisning har Sveriges standardiseringsråd under våren 2006 presenterat en nationell strategi för standardiseringen. Vidare pågår det arbete inom Regeringskansliet avseende standardisering. Utskottet vill framhålla sin positiva inställning till fortsatt arbete på detta område och ser gärna att regeringen i lämpligt sammanhang håller riksdagen informerad om utvecklingen av det arbete som pågår.

Med det anförda tillstyrker utskottet de av regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2007 inom utgiftsområde 24 Näringsliv utom vad avser anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23), som avvisas (se bilaga 3). När det gäller anslaget till Vinnova för forskning och utveckling (26:2) anser utskottet, som tidigare nämnts, att riksdagen ska godkänna vad utskottet anför om verksamheten under det anslaget. De övriga här aktuella förslagen till riksdagsbeslut som lagts fram i budgetpropositionen dock med undantag av det föreslagna bemyndigandet avseende anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23) tillstyrks av utskottet. Samtliga behandlade motionsyrkanden avstyrks.

Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag

Regeringen begär, som tidigare redogjorts för, riksdagens godkännande av att under år 2007 få vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Samtidigt säger regeringen att den anser att det finns betydande principiella invändningar mot den rådande ordningen för kapitaltillskott. Inte minst, sägs det, har den tidigare regeringen använt kontot i Riksgäldskontoret (RGK) som ett sätt att kringgå utgiftstaken. Regeringen avser därför att se över systemet och återkomma till riksdagen med en samlad bedömning. Regeringen anser dock att ordningen med ett konto i Riksgäldskontoret och ett anslag som får överskridas under året bör tillämpas även under år 2007 i avvaktan på denna översyn.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det principiellt sett är tveksamt med ordningen med kontot i Riksgäldskontoret. Konkurrensen snedvrids på de marknader där privata företag konkurrerar med statliga. Dessutom har flera av de statliga företagen en monopolställning. Att använda avkastningen från sådana företag, en slags beskattning, för att ge kapitaltillskott till företag som är konkurrensutsatta, som den tidigare regeringen gjorde när det gällde t.ex. SJ AB, innebär att skattemedel används för att subventionera de statliga, konkurrensutsatta företagen. Detta är förkastligt.

I avvaktan på den av regeringen aviserade översynen av systemet med ett särskilt konto i Riksgäldskontoret tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner att regeringen under år 2007 får vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Utskottet vill betona att detta dock bara kan godkännas övergångsvis under år 2007.

Införande av krav på typgodkända kassaregister

I motion 2006/07:Fi244 (s) föreslås, som tidigare redovisats, ett tillkännagivande om införande av krav på typgodkända kassaregister. Utskottet har i det föregående föreslagit att det i propositionen upptagna anslaget Bolagsverket: Bidrag till kassaregister (38:23) ska avvisas. Enligt utskottets mening är det inte aktuellt att införa ett krav på typgodkända kassaregister. Med hänvisning härtill avstyrks den nyssnämnda motionen i berörd del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag, punkt 5 motiveringen (s, v)
	av Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s), Kent Persson (v) och Eva-Lena Jansson (s).

Ställningstagande

Enligt vår mening bör riksdagen ge det godkännande som begärs i propositionen. I samband med detta beslut bör dock klarläggas att det inte finns något skäl att från principiella utgångspunkter ifrågasätta den hittillsvarande ordningen. Denna ordning går tillbaka på ett riksdagsbeslut våren 2003 (prop. 2002/03:100, bet. 2002/03:FiU21) och har därefter följts av riksdagsbeslut våren 2004 (prop. 2003/04:100, bet. 2003/04:FiU21), hösten 2004 (prop. 2004/05:1 utg.omr. 24, bet. 2004/05:NU1) och hösten 2005 (prop. 2005/06:1 utg.omr. 24, bet. 2005/06:NU1). I korthet innebär besluten att riksdagen har ansett att det finns goda skäl att skapa en ordning som underlättar kapitalomstruktureringar i den statliga företagssfären genom att tillämpa specialdestination. Staten bör kunna agera på samma sätt som ett moderbolag som ger koncernbidrag till vissa dotterbolag och finansiera detta med medel från andra dotterbolag. Riksdagen har understrukit att systemet ska ges en sådan form att riksdagens inflytande på ett rimligt sätt garanteras och att riksdagen ges möjlighet att på ett korrekt sätt utöva finansmakten. Av detta skäl ska riksdagen besluta om kapitaltillskott i varje enskilt fall. Vidare får underskott inte uppkomma på kontot, dvs. någon kredit ska inte vara knuten till kontot. I den mån kapitaltillskott behövs och de inte kan finansieras med tillgängliga medel på kontot bör tillskottet i stället tillskjutas genom att medel anvisas över statsbudgeten via anslaget till kapitalinsatser i statliga bolag (38:19).

Vi ser inget skäl till att riksdagen nu skulle ändra sina tidigare ståndpunkter. Därmed anser vi att riksdagen ska godkänna att regeringen under år 2007 får vidta åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda företag enligt de villkor som redovisas i propositionen. Samtidigt bör klarläggas att den hittillsvarande ordningen bör tillämpas även fortsättningsvis.

I propositionen meddelar regeringen också sin avsikt att genomföra en genomgång av alla statligt ägda företag där argument för och emot ett statligt ägarengagemang vägs mot varandra, varefter regeringen avser att återkomma till riksdagen med framställan om ett brett mandat för att minska det statliga ägandet av företag. Detta motsätter vi oss kraftfullt. Vi ser det som självklart att staten också framöver ska vara en aktiv ägare av företag. De statliga företagen har i flertalet fall sitt ursprung i en infrastruktur som en gång byggts upp med offentliga medel. Som regel har bolagen varit myndigheter eller verkat under monopol i bolagsform som genom den tekniska och marknadsmässiga utvecklingen omvandlats till konkurrensutsatta företag, vilka numera i många fall arbetar på en internationell marknad. Staten är Sveriges största företagsägare och arbetsgivare. Totalt är ca 200 000 personer, fördelade över hela landet, anställda i företag med statligt ägande. De statliga företagen är i flera fall framgångsrika företag, och de representerar stora värden, värden som svenska folket ytterst är ägare till. Detta medför sammantaget ett stort ansvar och ställer krav på en långsiktig och professionell förvaltning för att säkerställa tillväxten och därmed sysselsättningen.

2.	Införande av krav på typgodkända kassaregister, punkt 6 (s, v)
	av Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s), Kent Persson (v) och Eva-Lena Jansson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fi244 yrkande 87.

Ställningstagande

Vi anser i likhet med vad som anförs i motion 2006/07:Fi244 (s) att det bör införas ett krav på typgodkända kassaregister.

Den tidigare regeringen har sedan mitten av 1990-talet gjort särskilda satsningar för att bekämpa skattefusket och den ekonomiska brottsligheten i Sverige. Våren 2006 lämnade den dåvarande regeringen, som tidigare redovisats, en remiss till Lagrådet med förslag om införande av krav på typgodkända kassaregister i vissa branscher. Kravet innebär att näringsidkare som säljer varor och tjänster till allmänheten mot kontant betalning de s.k. kontantbranscherna ska hålla ett tekniskt system som möjliggör en tillförlitlig efterhandskontroll av omsättningen. Ett färdigt förslag har, som nämnts, granskats av EU och inga invändningar har inkommit.

Vi anser att riksdagen genom ett tillkännagivande bör anmoda regeringen att återkomma till riksdagen med ett förslag om införande av krav på typgodkända kassaregister i enlighet med det förslag som finns färdigberett inom Finansdepartementet. Därmed tillstyrker vi den nämnda motionen i berörd del.

Särskilda yttranden

1.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 4 (s)
	Thomas Östros (s), Carina Adolfsson Elgestam (s), Alf Eriksson (s), Krister Örnfjäder (s), Berit Högman (s) och Eva-Lena Jansson (s) anför:

Socialdemokraterna har i partimotionen 2006/07:Fi244 Alla ska med presenterat sin syn på inriktningen av politiken. Förslagen i motionen syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor i landet del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.

Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskningen av arbetslösheten som sker för närvarande är ett styrketecken för den välfärdsmodell som den nya regeringens politik syftar till att förändra. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land i sin utvecklingstakt och modernitet just därför att Sverige har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.

Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.

Majoriteten i riksdagen bestående av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och göra en annan beräkning av statens inkomster avseende år 2007 än vad som skulle bli fallet med våra förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.

Eftersom riksdagens majoritet kan förväntas besluta om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed välja en annan inriktning av politiken, avstår vi från att delta i utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 2006/07:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för Socialdemokraterna i en reservation lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet, 24 Näringsliv, innebär den föreslagna ramen en ökning med 171 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. I förhållande till den ram som finansutskottet nyligen, i enlighet med näringsutskottets yttrande, har föreslagit för utgiftsområdet och som riksdagen kan förväntas besluta om den 6 december 2006 innebär vårt förslag en ökning med 211 miljoner kronor.

Vår syn på näringspolitikens inriktning framgår av motion 2006/07:Fi244 (s). Framtidens jobb kommer i hög grad att skapas av nya och växande företag, ofta i helt nya branscher. Därför ska företagen ha goda villkor. Under år 2005 startades 44 585 nya företag i Sverige. Det är den högsta siffran sedan nyföretagandet började mätas år 1987. Men mer måste göras för att stärka företagens villkor. Samtidigt fordras insatser för att hela Sverige ska leva.

Sverige är ett av världens främsta länder för kunskapsintensiv industriproduktion. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog tillsammans med näringsliv och fackliga organisationer fram strategier för några nyckelbranscher: skog och trä, metallurgi, fordonsindustrin, flyg och rymdindustrierna, läkemedels- och bioteknikindustrierna samt IT/telekommunikationsindustrin. Den hittills beslutade satsningen på programmen omfattar för statens del 1 miljard kronor under åren 20062010. Lika mycket 1 miljard kronor har tillförts av näringslivet. Vi anser att ytterligare ekonomiska resurser till dessa strategiska utvecklingsprogram borde ha tillförts. Befintliga strategier borde utvecklas, i synnerhet rymdprogrammet. Dessutom borde även tjänstesektorn få en nationell strategi. Forskarskolor och tjänsteforskningsinstitut borde kunna bli aktuella efter ett gemensamt framtagande av strategier med tjänstesektorn.

Vi anser vidare att en nationell strategi för besöksnäringen borde tas fram i samarbete med näringsliv och fackliga organisationer. Insatser borde genomföras för att främja utländsk turism i Sverige. En viktig uppgift borde vara att, i nära samarbete med näringsliv, föreningsliv och kommuner, aktivt arbeta med att få flera stora evenemang till Sverige.

Tillgången på riskkapital borde, enligt vår mening, förbättras. Den långsiktiga ambitionen borde vara att frigöra 1 miljard kronor i en offensiv riskkapitalsatsning. Vägar som borde prövas är en utveckling av Industrifondens verksamhet och möjligheten att frigöra medel från statliga företag. Syftet med en sådan satsning är att främja tillgången på riskkapital i de första faserna av ett företags utveckling; bl.a. vill vi stödja kommersialisering och forskningsresultat från universitet och högskolor.

Vidare anser vi att ny- och småföretagande borde ges ökat stöd. Ett nytt småföretagarlån borde införas med förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav. Almis grundfinansiering av små och medelstora företag borde stärkas med 70 miljoner kronor från år 2007 och Almis innovationssatsning borde förstärkas med 10 miljoner kronor åren 2007 och 2008.

Staten borde göra ytterligare satsningar på forskning och utveckling i små och medelstora företag. Ekonomiska medel borde tillföras Vinnovas anslag till forskning och utveckling (26:2), så att programmet Forska & Väx kan fortsätta. Detta program har tagits emot mycket positivt bland Sveriges små och medelstora företag. Över 1 200 ansökningar om medverkan har kommit in till Vinnova, och 166 företag har beviljats stöd till FoU. Totalt har företagen sökt 1,2 miljarder kronor i stöd till sina FoU-projekt och varit beredda att satsa lika mycket själva. De berörda företagens FoU-verksamhet har genererat jobb direkt, men det absolut viktigaste är naturligtvis att många företag som tidigare inte vågat ta steget nu stärker sin konkurrenskraft genom en vidareutveckling av såväl produkter som produktionsmetoder.

Regeringens hantering av programmet Forska & Väx är uppseendeväckande. I propositionen sägs entydigt och kategoriskt att regeringen bedömer att satsningen bör utgå. I den interpellationsdebatt som näringsminister Maud Olofsson nyligen hade och som tidigare redogjorts för sade hon att det var ett misstag att medel inte hade avsatts i budgetförslaget för programmet Forska & Väx. Det förefaller dock tydligt att något s.k. misstag inte föreligger. Regeringen avser uppenbarligen inte att vidta några åtgärder för att tillse att medel avsätts. Inte heller utskottet föreslår någon åtgärd för att tillföra ytterligare medel. I stället förordar utskottet en minskning av ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv med 40 miljoner kronor.

När det gäller det här aktuella anslaget till Vinnova för forskning och utveckling säger utskottet att programmet Forska & Väx tills vidare får finansieras inom det i budgetpropositionen föreslagna anslaget och att detta ska klargöras i regleringsbrevet. Detta innebär alltså att Forska & Väx kommer att tränga ut andra angelägna satsningar som Vinnova gör. Det kan röra sig om forskning i miljöteknik för småföretag, forskning i bioteknik där Sverige har växande små och medelstora företag och forskning i trafiksäkerhet som är av betydelse om fordonsindustrins underleverantörer ska kunna klara konkurrensen. Utskottet förlitar sig vidare på att regeringen ska återkomma till riksdagen beträffande den fortsatta finansieringen. Detta förefaller dock vara en from förhoppning, mot bakgrund av vad statssekreterare Jöran Hägglund, Näringsdepartementet, uppgav inför utskottet. Enligt honom kommer nivån på den berörda verksamheten under år 2007 att vara av mindre omfattning än under år 2006.

Den satsning internationellt som Sverige har gjort under den gångna mandatperioden på varumärket Sverige borde fortsätta. Den regionala exportrådgivningen borde byggas ut. Alla företag borde ha tillgång till rådgivning för affärer på internationella marknader. Exportfinansieringssystemet borde utvecklas, och särskilda insatser borde göras för att underlätta små och medelstora företags exportfinansiering. Tjänstesektorns export borde underlättas. Tillsammans med näringslivet borde insatser genomföras för att stärka företagens, särskilt småföretagens, export av tjänster. Satsningar borde även genomföras avseende miljöteknikexport. Nya och förstärkta insatser borde genomföras för att främja svensk företagsexport på snabbväxande marknader, t.ex. Kina, Indien och Östersjöområdet.

Sammantaget anser vi att ytterligare 165 miljoner kronor, i jämförelse med 2006 års ekonomiska vårproposition, borde ha satsats på export- och investeringfrämjande. I stället väljer den borgerliga regeringen att dra ned på anslagen till exportfrämjande och till investeringsfrämjande med 80 respektive 14 miljoner kronor. När det gäller exportfrämjandet aviserar regeringen en neddragning med ytterligare 60 miljoner kronor år 2008. Företrädare för Exportrådet och Invest in Sweden Agency (ISA) har inför utskottet lämnat information om sina verksamheter. Därvid har de besvarat frågor från utskottets ledamöter om bl.a. konsekvenserna av de i propositionen föreslagna neddragningarna.

Både Exportrådet och ISA har inledningsvis framhållit att de uppgifter om konsekvenser som beskrivits är deras egna bedömningar och att regeringens avsikter kommer att framgå av regleringsbreven. När det gäller Exportrådet uppgavs dock att neddragningen av anslaget kan väntas medföra att Exportrådet måste upphöra med statligt finansierad uppdragsverksamhet inom fyra områden. Det största området gäller de branschprogram som för närvarande bedrivs inom IT/telekommunikations-, miljöteknik-, bioteknik- och upplevelseindustrierna samt beträffande underleverantörer till fordonsindustrin. Ett annat område är den personliga rådgivningen till företag som Exportrådets chefer för de utländska kontoren förmedlar när de är på resa på olika platser i Sverige. Ett tredje område avser Exportrådets insatser inom exportsäljarutbildningen. Det sista och minsta området berör Exportrådets verksamhet med att försöka bilda kluster av småföretag i syfte att de ska kunna ta s.k. returer i internationella affärer.

Beträffande ISA uppgavs besparingarna motsvara ca 20 % av verksamheten och ca 10 % av medarbetarna. För den löpande verksamheten innebär neddragningen att representationen i Europa kan komma att dras ned. Dessutom kan myndigheten tvingas lägga ned ett pågående projekt om träförädling och kan inte heller komma att kunna starta två planerade, nya projekt om bioenergi och biodrivmedel och om hälso- och sjukvård.

De av regeringen föreslagna, kraftiga neddragningarna på anslagen till export- och investeringsfrämjande kan alltså förväntas medföra stora effekter för de berörda verksamheterna. Detta kommer i sin tur att innebära försämringar i verksamhetsförutsättningarna för de småföretag som regeringen säger sig vilja värna. Vi anser att utskottet i sin bakgrundsbeskrivning borde ha redovisat vilka effekter de föreslagna neddragningarna kan förväntas få. Detta har utskottsmajoriteten motsatt sig. I stället nöjer den sig med att hänvisa till utformningen av regleringsbreven, vilket enligt vårt synsätt innebär att riksdagen frånhänder sig ansvaret för de beslut som fattas. Trovärdigheten för riksdagens beslut främjas inte av ett sådant beteende.

Vi vill avslutningsvis erinra om ytterligare förslag i motion 2006/07:Fi244 (s) som bereds av andra utskott men som har stark inverkan på näringspolitiken. De gäller bl.a. yrkanden om avslag på regeringens förslag att avskaffa den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna. För en företagare med två tre anställda innebär detta höjda arbetsgivaravgifter med upp till 37 080 kr om året. Vidare vill regeringen avskaffa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag. Sammantaget motsvarar dessa höjningar av arbetsgivaravgifter en kostnad på ca 4,5 miljarder kronor. Vår starka kritik mot dessa förslag får stöd i en nyligen genomförd enkät som Företagarförbundet gjort bland 500 småföretagare. Företagen har fått rangordna de största problemen för att driva och utveckla sina företag, varvid nivån på arbetsgivaravgifterna och ansvaret för de anställdas sjuklön rangordnades högst. Att regeringen i praktiken nu höjer arbetsgivaravgiften för småföretagen genom att den generella sänkningen på fem procentenheter tas bort är obegripligt och motsvarar en 18-procentig höjning för småföretagen, säger Per Lidström, ordförande i Företagarförbundet, i ett pressmeddelande (2006-11-22).

2.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 4 (v)
	Kent Persson (v) anför:

Vänsterpartiet har i partimotionen 2006/07:Fi245 presenterat en politik för jobb, rättvisa, jämställdhet och energiomställning. Vänsterpartiets budgetalternativ för full sysselsättning berör olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal reformer för ökad välfärd, rättvisa och miljöomställning.

Vänsterpartiets budgetalternativ innebär ett avvisande av regeringens politik, som bygger på skattesänkningar som gynnar de redan gynnade. Vänsterpartiet avvisar de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område, i syfte att försvaga de fackliga organisationerna och därmed löntagarnas ställning.

Majoriteten i riksdagen bestående av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och göra en annan beräkning av statens inkomster avseende år 2007 än vad som skulle bli fallet med Vänsterpartiets förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.

Eftersom riksdagens majoritet kan förväntas besluta om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed välja en annan inriktning av politiken, avstår jag från att delta i utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 2006/07:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för Vänsterpartiet i en reservation lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet, 24 Näringsliv, innebär den föreslagna ramen en ökning med 180 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Vänsterpartiets syn på näringspolitikens inriktning framgår av motion 2006/07:Fi245 (v). Småföretagen diskuteras i samhällsdebatten alltför mycket i klump. I verkligheten är småföretagen vitt skilda till sin karaktär och verkar inom skilda områden, under skilda villkor. Enmansbolag som drivs vid sidan av löneanställning, små affärsrörelser som startats på grund av svårigheter att komma in på arbetsmarknaden t.ex. med anledning av diskriminering, konsultbolag med begränsat fast kapital, underleverantörer med stark beroendeställning gentemot större beställare, innovativa IT-företag med stort finansiellt riskmoment i verksamheten kan alla vara småföretag, men förändringar i politik och marknadsförhållanden påverkar dem inte på likartat sätt. I huvudsak måste småföretagen betraktas branschvis.

Vänsterpartiet är ett parti med gamla företagartraditioner. Det var svartlistade vänstersympatisörer som startade de första småföretagen i Gnosjö. Vänsterpartiets företagartradition är något partiet vill vidareutveckla. Det finns anledning att bejaka en längtan efter att pröva sina egna vingar och idéer och finna vägar för att frigöra sig från lönearbetets hierarkiska beroendeförhållande också i form av uppmuntran av företagsamhet. Nyföretagande och utvecklingsmöjligheter för småföretag är även en del av en bredare satsning för full sysselsättning. Onödiga trösklar, t.ex. i form av krångliga regler och höga sjuklönekostnader, tenderar att minska intresset för att starta och driva företag. Det är dessutom viktigt att småföretagarna har tillgång till de gemensamma försäkringssystemen. Vi förutsätter att arbetet med minskat regelkrångel och översyn av företagarnas sociala skyddsvillkor, som pågått under den förra mandatperioden, ska fortsätta under innevarande period. Små företag kan ha alltför små marginaler för att klara av långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar bland personalen. Vi vill avskaffa hela sjuklöneansvaret för företag med färre än tio anställda. Det anses av företagarna själva vara den kanske viktigaste reformen.

Sverige är bra på miljö- och energiteknik. Många av de nya företagen kommer att vara inriktade på miljö- och energiområdena och kunna bli stora på export. Det är viktigt att staten fortsätter stödja miljöteknik, miljödriven affärsutveckling och miljöteknikexport. Regeringens politik är i detta avseende bristfällig. Vänsterpartiet föreslår ett flertal satsningar på miljösektorn både i forskningsavseende och för konkreta projekt vilka genererar framtidsjobb både i den offentliga sektorn och hos företag.

Regeringen har i propositionen föreslagit att den särskilda satsningen på stöd till forskning och utveckling i små och medelstora företag ska minska. Vänsterpartiet anser att denna typ av stöd i stället borde utökas. Under de tre kommande åren borde 100 miljoner kronor per år avsättas under anslaget till forskning och utveckling (26:2) för utveckling av kunskapsinnehållet i processer och produkter. Vidare borde 80 miljoner kronor per år avsättas under anslaget Exportfrämjande verksamhet (39:3) för att stödja små och medelstora företags exportmöjligheter, en investering i framtida exportinkomster och nya arbetstillfällen. Jag noterar att den nya regeringen fortsätter med satsningarna på kvinnor som företagare, en fråga som Vänsterpartiet särskilt drivit.

3.	Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv, punkt 4 (mp)
	Per Bolund (mp) anför:

Majoriteten i riksdagen bestående av företrädare för Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna avser att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och göra en annan beräkning av statens inkomster avseende år 2007 än vad som skulle bli fallet med Miljöpartiets förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008.

Eftersom riksdagens majoritet kan förväntas besluta om ramar för de olika utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed välja en annan inriktning av politiken, avstår jag från att delta i utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets betänkande 2006/07:FiU1 om utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för Miljöpartiet i en reservation lagt fram förslag till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella utgiftsområdet, 24 Näringsliv, innebär den föreslagna ramen en ökning med 400 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Miljöpartiets syn på näringspolitikens inriktning framgår av motion 2006/07:Fi344 (mp). Kreativa människor med nya idéer är grunden för ett samhälle som utvecklas. Samhällets och politikens uppgift är att skapa förutsättningar för entreprenören, medan företagarens och innovatörens uppgift är att utveckla idéer, driva företag och skapa nya lösningar. Detta ger förutsättningar för ekonomisk utveckling, nya jobb och ett hållbart samhälle.

Entreprenörskap och företagande stärker det lokala samhället. Många små företag och en differentierad ekonomi minskar det lokala samhällets sårbarhet i den globala ekonomin. Småföretagare som samarbetar skapar en bas för starka, sociala nätverk. Genom att underlätta och skapa förutsättningar för företagande skapas också möjligheter för ett lokalsamhälle som växer och blir starkare.

Att klara omställningen till ett hållbart samhälle kräver en fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi i hållbar riktning. För att klara det måste det ske en fortsatt satsning på utvecklingen av små och medelstora företag och på energiomställning genom effektiviseringar och ny hållbar energiproduktion. På det sättet kan svensk ekonomi fortsätta att utvecklas, samtidigt som de krav som framtida generationer ställer kan klaras.

Svenska miljöteknikföretag har en enorm potential att växa och utvecklas. En viktig grund för denna utveckling är en stark hemmamarknad med en kraftfull miljölagstiftning och ekonomiska styrmedel som driver på för en hållbar utveckling. Ett område där svenska miljöteknikföretag är starka är inom förnybar energiproduktion. Detta kräver offensiva satsningar i form av forskning och utveckling.

Forskning och produktutveckling i små företag är grundläggande för att utveckla svenskt näringsliv och för att skapa nya jobb och nya företag. Genom programmet Forska & Väx har små företag kunnat söka medel från Vinnova för att bedriva forsknings- och utvecklingsarbete rörande nya produkter. Forska & Väx har sedan programmet startade år 2006 varit mycket framgångsrikt och eftertraktat. Regeringen väljer nu i budgetpropositionen att avskaffa programmet, vilket tyder på bristande insikt i de små företagens behov.

Miljöpartiet menar att det är viktigt att fortsätta att stimulera forskning och utveckling i svenska småföretag. Därför borde medlen till Forska & Väx öka med ytterligare 100 miljoner kronor årligen jämfört med vad som sades i 2006 års ekonomiska vårproposition, och alltså borde 200 miljoner kronor mer ha anvisats än vad regeringen föreslår i fråga om anslaget till forskning och utveckling (26:2).

Nutek har sedan år 2003 arbetat med regelförenklingar för företag. Miljöpartiet instämmer med regeringen i att ett övergripande mål om en 25-procentig minskning av företagens administrativa börda bör sättas för mandatperioden. För att kunna fortsätta bistå Regeringskansliet med resurser i detta arbete och för att kunna mäta resterande regelområden borde dock ytterligare 5 miljoner kronor ha anvisats Nuteks förvaltningsanslag (38:1). Beträffande detta anslag vill jag också nämna att Miljöpartiet i budgetpropositionen för år 2006 var med och tog initiativ till att stödja samarbete mellan Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum och Almi Företagspartner AB. Miljöpartiet välkomnar att regeringen fortsätter detta viktiga arbete och stöder därför satsningen på ytterligare 80 miljoner kronor för detta ändamål.

När det gäller anslaget till näringslivsutveckling (38:2) borde en ökning med totalt 185 miljoner kronor ha gjorts jämfört med regeringens förslag. Denna ökning borde ha använts för de ändamål som redovisas i det följande.

På landets 25 kooperativa utvecklingscentrum får nya kooperatörer råd och stöd. Miljöpartiet anser att den sociala ekonomin, där kooperativ och andra sociala företag ingår, bör stödjas och menar att stödet till den sociala ekonomin som sker genom Nutek borde nära fördubblas, från 35 till 60 miljoner kronor årligen. Stödet borde kunna gå både till kooperativa utvecklingscentrum och till annan stödstruktur för att utveckla sociala företag.

Kreditgarantiföreningar, som är ideella föreningar där företagare stöder varandra genom garantier till banklån, skapar bättre förutsättningar för krediter och lån till nya och växande småföretag. Det finns ett statligt stöd till utvecklingen av nya kreditgarantiföreningar, men i övrigt sker finansieringen av verksamheten av föreningarna själva. Miljöpartiet anser att det är angeläget att fler kreditgarantiföreningar ska kunna startas och att anslaget till näringslivsutveckling borde tillföras ytterligare 5 miljoner kronor för detta ändamål.

Genom anslaget till näringslivsutveckling tillförs Almi medel för såddfinansiering, dvs. finansiering som sker i mycket tidiga skeden av ett företags utveckling. Miljöpartiet menar att tillgången till såddfinansiering är mycket viktig för att nya produkter ska kunna leda till framväxt av framgångsrika företag. Samtidigt har kritik framförts mot Almis verksamhet, och det är därför viktigt att nya satsningar följs upp ordentligt och att Almi i sin verksamhetsredovisning skapar transparens och tydlighet kring sina mål och användningen av tillgängliga medel. Almi borde därför anmodas att redovisa mått som gör att jämförelser kan göras med annan typ av såddfinansiering. Almi borde tillföras ytterligare 65 miljoner kronor för såddfinansiering. Samtidigt borde regeringen i Almis ägardirektiv tydliggöra målen för verksamheten och ange vilka mått som ska användas för att mäta effektiviteten i verksamheten.

Industriella utvecklingscentrum (IUC) har under många år varit duktiga på att arbeta med avknoppning av nya företagsidéer i befintliga företag. Miljöpartiet anser att IUC borde få ett uppdrag av regeringen att arbeta med avknoppning och att detta borde finansieras genom anslaget till näringslivsutveckling, som därför borde ökas med ytterligare 60 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Regeringen föreslår att ytterligare 100 miljoner kronor satsas på kvinnors företagande, vilket Miljöpartiet välkomnar.

Sverige har många ledande miljöteknikföretag. Värdet på den svenska miljöteknikexporten beräknas för närvarande till ca 25 miljarder kronor, och marknaden växer fort. Fram till år 2010 beräknas exporten öka med minst 10 miljarder kronor enligt Exportrådets prognoser, vilket motsvarar 10 00015 000 nya jobb. Samtidigt finns det risk för att svenska företag inte kan hänga med på den globala marknaden på grund av att de saknar resurser för att t.ex. vara med i internationella upphandlingar. I en rapport till Nutek hösten 2006 av tre konsultbolag (DealFlower, Daks AB och Resultus Affärsutveckling) beskrivs både potentialen för de svenska företagen och deras problem. I rapporten redovisas också ett antal åtgärder för att underlätta för miljöteknikföretagens export. Miljöpartiet anser att Nutek borde ges i uppdrag att genomföra dessa åtgärder och att 30 miljoner kronor borde anvisas till anslaget till näringslivsutveckling för detta ändamål.

Sverige är ett fantastiskt land för ekoturism. Många svenska företag är också framgångsrika inom detta område, men många aktörer är små och har svårt att marknadsföra sig internationellt. Miljöpartiet anser att ett program behövs för att stärka svensk ekoturism ytterligare. Därför borde anslaget till turistfrämjande (38:4) ha tillförts ytterligare 5 miljoner kronor.

Standardisering är ett område med kraftig utveckling, och Sverige har en ledande roll i standardiseringsarbetet. Miljö- och konsumentrörelserna ser den ökande standardiseringen som en möjlighet att höja nivån på miljöarbetet. Flertalet av de 151 medlemsländerna i den internationella standardiseringsorganisationen ISO kan av ekonomiska och kunskapsmässiga skäl endast i begränsad omfattning delta i standardiseringsarbetet. Sverige saknar ännu en standardiseringsstrategi. Miljöpartiet menar att ett arbete med en sådan strategi borde inledas skyndsamt och att det i strategin borde tas med hur de minst utvecklade länderna kan gynnas samt hur små företag och ideella organisationer kan ges bättre representation i standardiseringsarbetet. Regeringen borde snarast inleda arbetet med att ta fram en nationell strategi med dessa förtecken. För detta ändamål borde ytterligare 5 miljoner kronor ha avsatts till anslaget Bidrag till standardiseringen (39:6).

Slutligen vill jag nämna att Miljöpartiet välkomnar regeringens aviserade översyn avseende exportfrämjande. När det gäller denna verksamhet prioriterar Miljöpartiet branscher inom områdena miljö och hållbar utveckling och därvid små och medelstora företag, vilka kan komma att bli Sveriges framtida storföretag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 24:

1.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att avveckla Zenit Shipping AB i enlighet med vad som regeringen förordar (avsnitt 3.13.2).
2.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att vederlagsfritt förvärva äganderätten till Stiftelsens för kunskap- och kompetensutveckling (KK-stiftelsens) aktier i IRECO Holding AB i enlighet med vad som föreslås (avsnitt 3.13.3).
3.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB på 2 000 000 000 kronor (avsnitt 3.13.4).
4.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 38:5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare ingångna förpliktelser, medför behov av framtida anslag om högst 4 000 000 kronor under 2008 och 8 000 000 kronor under 20092010 (avsnitt 3.14.5).
5.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 38:13 Rymdverksamhet besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 421 000 000 kronor under 2008 och 779 000 000 kronor under 20092013 (avsnitt 3.14.13).
6.	Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att regeringen under 2007 vidtar åtgärder för en förbättrad kapitalstruktur i statligt ägda bolag enligt de villkor som regeringen förordar (avsnitt 3.14.19).
7.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 38:22 Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 200 000 000 kronor under 2008 och 400 000 000 kronor under 20092010 (avsnitt 3. 14.22).
8.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 38:23 Bolagsverket: Bidrag till kassaregister besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 60 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 3.14.23).
9.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 200 000 000 000 kronor för exportkreditgarantier (avsnitt 4.7.7).
10.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp av högst 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier (avsnitt 4.7.7).
11.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad upplåningsrätt i Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar (avsnitt 4.7.7).
12.	Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 26:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 950 000 000 kronor under 2008 och 750 000 000 kronor under 20092011 (avsnitt 5.1.2).
13.	Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv i enlighet med uppställningen under avsnitt 1 i propositionen.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):

87.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att krav på typgodkända kassaregister införs.

2006/07:N303 av Ingemar Vänerlöv (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om utvidgade direktiv för svensk rymdverksamhet.

2006/07:N312 av Lars Ohly m.fl. (v):

Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i motionen.

2006/07:N344 av Per Bolund m.fl. (mp):

5.	Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställnng i motionen.

7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Almis ägardirektiv tydliggörs så att Almis mål och vilka mått som används för att mäta effektivitet i dess verksamhet tydligt definieras.

2006/07:N366 av Jan Andersson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att de medel som, enligt budgetpropositionen för 2007, är anslagna för 38:23 Bolagsverket: Bidrag till kassaregister överförs till anslag 38:2 Näringslivsutveckling

Bilaga 2

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2007 under utg.omr. 24 Näringsliv

Belopp i 1 000-tal kronor

Politikområde Anslag		Anslags-typ	Regeringens förslag	Avvikelser i förhållande till regeringens förslag
				(s)	(v)	(mp)
26	Forskningspolitik
26:1	Verket för innovations-system: Förvaltningskostnader	(ram)	132 288
26:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	(ram)	1 404 974		+100 000	+200 000
38	Näringspolitik
38:1	Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader	(ram)	310 908			+5 000
38:2	Näringslivsutveckling m.m.	(ram)	374 509			+185 000
38:3	Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader	(ram)	76 747
38:4	Turistfrämjande	(ram)	111 111			+5 000
38:5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	(ram)	169 612
38:6	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	(ram)	5 330
38:7	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m.	(ram)	11 868
38:8	Patentbesvärsrätten	(ram)	15 544
	38:9 Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer	(ram)	7 952
38:10	Upprätthållande av nationell metrologi m.m.	(ram)	28 120
38:11	Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m.	(ram)	42 088
38:12	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	(ram)	23 082
38:13	Rymdverksamhet	(ram)	612 780
38:14	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	(ram)	5 327
38:15	Konkurrensverket	(ram)	85 741
38:16	Konkurrensforskning	(ram)	6 730
38:17	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen	(ram)	14 910
38:18	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.	(ram)	24 150
38:19	Kapitalinsatser i statliga bolag	(ram)	1 000
38:20	Avgifter till vissa internationella organisationer	(ram)	5 780
38:21	Finansiering av rättegångskostnader	(ram)	5 000
38:22	Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft	(ram)	200 000
38:23	Bolagsverket: Bidrag till kassaregister	(ram)	40 000
39	Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande
39:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	(ram)	20 555
39:2	Kommerskollegium	(ram)	67 901
39:3	Exportfrämjande verksamhet	(ram)	223 836		+80 000
39:4	Investeringsfrämjande	(ram)	55 851
39:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	(ram)	15 417
39:6	Bidrag till standardiseringen	(ram)	29 604			+5 000
	Summa		4 128 715	+171 000	+180 000	+400 000

Bilaga 3

Utskottets förslag till beslut om anslag för år 2007 under utgiftsområde 24 Näringsliv

Anslag och utgiftsram där utskottets förslag avviker från regeringens förslag är kursiverade.

Företrädarna för (s), (v) och (mp) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda yttranden 13)

Belopp i 1 000-tal kronor

Politikområde Anslag		Utskottets förslag

26	Forskningspolitik
26:1	Verket för innovationssystem: Förvaltningskostnader	132 288
26:2	Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling	1 404 974
38	Näringspolitik
38:1	Verket för näringslivsutveckling: Förvaltningskostnader	310 908
38:2	Näringslivsutveckling m.m.	374 509
38:3	Institutet för tillväxtpolitiska studier: Förvaltningskostnader	76 747
38:4	Turistfrämjande	111 111
38:5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m.	169 612
38:6	Sveriges geologiska undersökning: Geovetenskaplig forskning	5 330
38:7	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring av oljelagringsanläggningar, m.m.	11 868
38:8	Patentbesvärsrätten	15 544
38:9	Bolagsverket: Finansiering av likvidatorer	7 952
38:10	Upprätthållande av nationell metrologi m.m.	28 120
38:11	Bidrag till FoU inom experimentell teknik m.m.	42 088
38:12	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader	23 082
38:13	Rymdverksamhet	612 780
38:14	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien	5 327
38:15	Konkurrensverket	85 741
38:16	Konkurrensforskning	6 730
38:17	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning och drift av kanalen	14 910
38:18	Kostnader för omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag m.m.	24 150
38:19	Kapitalinsatser i statliga bolag	1 000
38:20	Avgifter till vissa internationella organisationer	5 780
38:21	Finansiering av rättegångskostnader	5 000
38:22	Utvecklingsprogram för ökad konkurrenskraft	200 000
38:23	Bolagsverket: Bidrag till kassaregister	0
39	Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande
39:1	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet	20 555
39:2	Kommerskollegium	67 901
39:3	Exportfrämjande verksamhet	223 836
39:4	Investeringsfrämjande	55 851
39:5	Avgifter till internationella handelsorganisationer	15 417
39:6	Bidrag till standardiseringen	29 604

	Summa	4 088 715