Kulturutskottets betänkande

2006/07:KrU10

Folkbildningsfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlas åtta motionsyrkanden om folkbildningsfrågor väckta under allmänna motionstiden 2006. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.

Frågor som tas upp i betänkandet rör tolkutbildning, kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen, folkbildningens betydelse, ökat fokus på kvalitet och huvudansvaret för amatörkulturen.

I betänkandet finns två reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Tolkutbildning

 

Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr220.

2.

Kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen

 

Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr233.

Reservation 1 (s, v)

3.

Folkbildningens betydelse

 

Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Kr244 yrkande 2, 2006/07:Kr264, 2006/07:Kr310 och 2006/07:Ub202 yrkande 1.

4.

Ökat fokus på kvalitet

 

Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr262.

5.

Huvudansvaret för amatörkulturen

 

Riksdagen avslår motion 2006/07:Kr278.

Reservation 2 (v)

Stockholm den 24 april 2007

På kulturutskottets vägnar

Siv Holma

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Siv Holma (v), Cecilia Magnusson (m), Margareta Israelsson (s), Anders Åkesson (c), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Dan Kihlström (kd), Olof Lavesson (m), Göran Persson i Simrishamn (s), Solveig Hellquist (fp), Esabelle Reshdouni (mp), Leif Pettersson (s), Solveig Ternström (c), Eva Bengtson Skogsberg (m), Lars Elinderson (m) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Utskottets överväganden

Tolkutbildning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag som rör den nya kontakttolksutbildningen.

Motionen

Nikos Papadopoulos (s) ifrågasätter i motion Kr220 ett förslag framlagt av Utredningen om kontakttolkar om att koncentrera kontakttolksutbildningen till tre folkhögskolor. Motionären framhåller att förslaget bl.a. kommer att minska studiemöjligheterna för äldre studenter som redan bildat familj.

Utskottet

Utredningen om kontakttolkar lämnade i april 2005 sitt betänkande Tolkutbildning – nya former för nya krav (SOU 2005:37). I betänkandet föreslogs bl.a. att en sammanhållen grundutbildning om två terminer skulle införas och att utbildningen för kontakttolkar skulle koncentreras till högst tre folkhögskolor.

Syftet med att ändra kontakttolksutbildningen var att höja kvaliteten och anpassa utbildningsvolymen därefter. I betänkandet angavs att man utgick från att en minskning av antalet utbildningsplatser till förmån för en höjd kvalitet på utbildningen på sikt skulle komma att öka tillgången på tolkar med högre kompetens än vad nuvarande utbildning inom folkbildningen leder till.

Regeringen gav den 10 augusti 2006 Stockholms universitet, tolk- och översättarinstitutet (TÖI), i uppdrag att med utgångspunkt i förslagen och bedömningarna i betänkandet utveckla den nuvarande kontakttolksutbildningen till en sammanhållen grundutbildning om två terminer.

Regeringen, som inte följde betänkandets förslag att koncentrera utbildningen till högst tre folkhögskolor, angav i beslutet att utbildningen ska bedrivas med en omfattning av minst halvtidsstudier och genomföras vid ett mycket begränsat antal folkhögskolor. Utbildningen får enligt beslutet bedrivas även vid ett mycket begränsat antal studieförbund under förutsättning att kvalitetskraven är desamma som för utbildning vid folkhögskolorna. Regeringen angav vidare att utbildningen, om den bedrivs på distans, ska kunna bedrivas även på kvartstid.

Det bör påpekas att kontakttolksstuderande på folkhögskola tidigare, innan beslut fattades om nya regler för utbildningen, kunde erhålla statsbidrag för inackordering, resor och stipendier. I och med de nya reglerna för kontakttolksutbildning på folkhögskola kan statsbidrag även fortsättningsvis lämnas för deltagarnas resor men får som huvudregel inte lämnas för kostnader för inackordering eller för stipendier i de fall deltagaren kan få studiestöd. Detta har, enligt TÖI:s redovisning till regeringen rörande uppföljning av regeringsbeslutet om ny kontakttolksutbildning, lett till att någon sammanhållen ettårig grundutbildning på folkhögskola inte startat som planerat i januari 2007.

I den uppkomna situationen lade TÖI och de aktuella folkhögskolorna ned ett omfattande arbete för att det över huvud taget skulle kunna startas någon längre grundutbildning för kontakttolkar. Ansträngningarna har lett till att man nu räknar med att det fr.o.m. hösten 2007 kan startas en tvåårig kontakttolksutbildning på distans på tre folkhögskolor.

Av intresse i sammanhanget är att tre studieförbund startade totalt fyra nya grundutbildningar för kontakttolkar i januari 2007. När det gäller studieförbunden kan statsbidrag inte erhållas för vare sig resa, inackordering eller stipendier. De studiesociala villkoren för deltagarna i studieförbundsutbildningen är dock av naturliga skäl mycket mer gynnsamma än på en ettårig folkhögskoleutbildning eftersom deltagarna kan bo kvar hemma och arbeta samtidigt och alltså slipper inackorderingskostnaden. Nackdelarna från rekryteringssynpunkt är att studieförbunden bara kan rekrytera deltagare från närområdet och att det i regel inte är möjligt att få ihop studiegrupper i annat än de större tolkspråken.

Det syfte som ligger bakom förändringen att minska antalet utbildningsplatser, dvs. att höja kvaliteten på utbildningen, anser utskottet vara vällovligt. Utskottet kan vidare konstatera att regeringen i sitt beslut rörande kontakttolksutbildningen inte följde det av motionären ifrågasatta utredningsförslaget att koncentrera utbildningen till högst tre folkhögskolor utan ansåg att utbildningen ska bedrivas vid ett mycket begränsat antal folkhögskolor och studieförbund. Såtillvida är motionärens önskemål tillgodosett. Härutöver vill utskottet understryka att förändringen av den nya kontakttolksutbildningen nyligen genomförts och att man bör avvakta en tid innan några slutsatser kan dras. Dessutom vill utskottet påpeka att det inte ankommer på riksdagen att i detalj avgöra i vilken omfattning kontakttolksutbildningarna ska bedrivas.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion Kr220 (s).

Kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag som berör kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen.

Jämför reservation 1 (s, v).

Motionen

I motion Kr233 av Thomas Strand och Helene Petersson (båda s) framhålls att det i den av riksdagen antagna folkbildningspropositionen (prop. 2005/06:192) betonas att folkbildningen är en angelägenhet för hela samhället och att ansvaret för det ekonomiska stödet till folkbildningen delas mellan stat, landsting och kommuner. Motionärerna konstaterar bl.a. att det generellt sett inte blev några höjda kommunanslag eller landstingsanslag till studieförbunden under 2006, trots att staten höjde anslaget rejält.

Utskottet

Som anges i motionen gjorde regeringen i propositionen Lära, växa, förändra – Regeringens folkbildningsproposition (prop. 2005/06:192) bedömningen att folkbildningen är en gemensam angelägenhet för staten, kommunerna, landstingen och huvudmännen samt att det ekonomiska stödet skulle bäras gemensamt. Kulturutskottet delade vid behandlingen av propositionen regeringens bedömning (bet. 2005/06:KrU14).

Statsrådet Jan Björklund framhöll följande i ett interpellationssvar den 12 december 2006 om folkbildningens framtid (2006/07:119):

Självbestämmandet för kommuner och landsting är omfattande i Sverige. När det gäller nivån på de bidrag som ges till folkbildningen lokalt och regionalt är detta därför en angelägenhet för kommuner och landsting, inte för regeringen. Jag har därför inte i dagsläget för avsikt att ta initiativ till att regeringen inleder några särskilda överläggningar med Sveriges Kommuner och Landsting, eller särskilt uppmärksammar eller kommenterar nivån på de bidrag som kommuner och landsting ger till folkbildningen. Regeringen avser dock att följa utvecklingen inom området. 

Utskottet vill i likhet med motionärerna betona att folkbildningen är en angelägenhet för hela samhället. Som statsrådet framhåller är det emellertid en angelägenhet för kommuner och landsting att självständigt avgöra vilken nivå de egna anslagen ska ha. Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motion Kr233 (s).

Folkbildningens betydelse

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om att på olika sätt värna folkbildningen med hänvisning till bl.a. den kraftiga höjning av statsbidraget till folkbildningen som riksdagen beslutat för 2007.

Jämför särskilda yttrandena 1 (s, v) och 2 (v).

Motionerna

Anita Brodén (fp) lyfter i motion Kr244 fram vikten av en stärkt och säkrad position för studieförbund och folkhögskolor. Hon betonar att livaktiga och dynamiska studieförbund och folkhögskolor är en förutsättning för att det livslånga lärandet ska kunna bli verklighet för alla människor i vårt land (yrkande 2).

Liknande synpunkter om att värna folkbildningen och det livslånga lärandet framförs i motionerna Kr310 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s) och Ub202 av Peter Jonsson (s) yrkande 1.

I motion Kr264 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s) framhålls betydelsen av att slå vakt om folkbildningens särart och framtida utvecklingsmöjligheter. Motionärerna påpekar att syftet med statens bidrag till folkbildningen även fortsättningsvis bör vara att utveckla och förstärka folkbildningen, inte att styra och begränsa den.

Utskottet

Riksdagen beslutade förra våren att folkbildningens anordnare även i fortsättningen ska lägga fast målen för verksamheterna och att det endast är statens syfte med statsbidraget till folkbildningen som ska vara föremål för riksdagsbeslut (bet. 2005/06:KrU14).

Statsrådet Jan Björklund framhöll följande i ett interpellationssvar den 12 december 2006 om folkbildningens framtid (2006/07:119):

Jag anser … att folkbildningen fyller många viktiga uppgifter i samhället. Den bidrar till att stärka och utveckla demokratin, höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället och öka människors samhällsengagemang. Folkbildningen är också en viktig aktör i det gemensamma arbetet med att bryta människors utanförskap. 

Genom studieförbundens rikstäckande nätverk anordnas diskussioner, debatter, föreläsningar, studiecirklar och utställningar över hela landet. Studieförbunden hör till civilsamhällets viktigare aktörer, inte minst för människor som av olika anledningar lever i utsatta situationer. 

Folkhögskolorna har också en betydelsefull roll för kunskap och bildning. Som självständiga bildningsinstitutioner har de stor frihet att själva bestämma innehåll och arbetsformer för sin undervisning. Folkhögskolorna fyller ofta nischer som det offentliga utbildningsväsendet inte kan eller inte ska fylla. 

Regeringens intention är att bidra till att ge folkbildningen goda förutsättningar att bedriva verksamhet. Statsbidraget år 2006 är nästan 2,7 miljarder kronor. Regeringen har dessutom i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) föreslagit att statsbidraget ska höjas med ytterligare 500 miljoner kronor. – – –

Regeringens budgetförslag, som just nu behandlas i riksdagen, gäller i och för sig inte bara för 2007 utan där finns även anvisningar för 2008 och 2009. Den som läser det kan se att det inte finns några som helst avsikter att dra ned på dessa anslag. Vi har just höjt dem med en halv miljard, och någon tanke på att vi snabbt ska få tillbaka dem finns inte. Det kommer inte att ske några neddragningar. Jag kan lugna frågeställarna med att det inte finns några planer på det. 

Utskottet konstaterar i likhet med motionärerna och statsrådet att folkbildningen fyller många viktiga uppgifter i samhället och bidrar till att möjliggöra ett livslångt lärande på deltagarnas egna villkor. Med hänvisning härtill och till vad statsrådet i övrigt framhållit bl.a. om den kraftiga höjningen av statsbidraget till folkbildningen för 2007 anser utskottet att motionerna Kr244 (fp) yrkande 2, Kr264 (s), Kr310 (s) och Ub202 (s) yrkande 1 blivit tillgodosedda och bör avstyrkas.

Ökat fokus på kvalitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om en ökad fokusering på kvalitet med hänvisning till de åtgärder som Folkbildningsrådet vidtagit för att stärka kvalitetsarbetet inom folkbildningen.

Motionen

Louise Malmström (s) efterfrågar i motion Kr262 en översyn av fördelningen av statsbidrag till studieförbunden i syfte att rikta fokus mer på kvalitet än på kvantitet.

Utskottet

Som redovisats ovan bekräftade riksdagen på förslag av regeringen (prop. 2005:06:192) förra våren den tidigare gällande ordningen att det är folkbildningens anordnare som ska lägga fast målen för verksamheterna och att det endast är statens syfte med statsbidraget till folkbildningen som ska vara föremål för riksdagsbeslut (bet. 2005/06:KrU14).

Kulturutskottet instämde dock i regeringens bedömning att ett systematiskt kvalitetsarbete med inriktning på såväl administration som verksamhetsformer och innehåll behöver utvecklas på alla nivåer inom folkbildningen. Detta arbete borde enligt regeringen och riksdagen utgå från folkbildningens egna mål och de kvalitetskriterier som folkbildningen själv utvecklar, men samtidigt inbegripa en bred syn på kvalitetsbegreppet. Vidare angavs att kvalitetsarbetet inte borde utföras av Folkbildningsrådet utan av studieförbunden och folkhögskolorna själva men att det dock måste vara en prioriterad uppgift för Folkbildningsrådet att medverka. Dessutom delade utskottet regeringens bedömning att kvalitativa kriterier behöver tillföras de modeller för fördelning av statsbidrag som tillämpas på olika nivåer inom folkbildningen samt att former för en fristående granskning av verksamheter borde introduceras.

Med anledning av regeringens och riksdagens uttalanden om kvalitetsarbete har Folkbildningsrådet i sin verksamhetsplan för 2007 angett följande rörande uppföljning och utvärdering i ett kvalitetsperspektiv:

Folkbildningsrådet ska med utgångspunkt i folkbildningspropositionens krav på förstärkt kvalitetsarbete inom folkbildningen utarbeta och förankra gemensamma ramar för ett sådant arbete. Kvalitetsarbetet ska utföras av studieförbunden och folkhögskolorna. På övergripande nivå ska Folkbildningsrådet

–     förtydliga kvaliteten i folkbildningsarbetet,

–     utveckla riktlinjer för den kvalitetsredovisning som ska avges av studieförbund och folkhögskolor samt besluta om vilka gemensamma uppgifter och områden som ska behandlas i denna,

–     stödja organisationerna i att utveckla sitt kvalitetsarbete genom att sprida erfarenheter av det kvalitetsarbete som finns inom folkbildningsvärlden men också från närliggande verksamhetsområden,

–     avsätta särskilda medel för kvalitetsprojekt och kompetensutveckling inom området samt

–     utarbeta folkbildningens nationella kvalitetsredovisning utifrån bearbetade uppgifter från folkhögskolornas och studieförbundens kvalitetsredovisningar kompletterade med uppgifter från Folkbildningsrådets nationella utvärderingar, myndigheters och organisationers utvärderingar och uppföljningar samt statistik.

Av Folkbildningsrådets årsredovisning med verksamhetsberättelse för 2006 framgår att rådet har sammanställt en rapport om det kvalitetsarbete som bedrivs inom studieförbund och folkhögskolor. I rapporten konstateras att det där pågår ett utvecklingsarbete som syftar till att skapa bättre system för utvärdering och kvalitetsarbete.

Vidare framgår av årsredovisningen att Folkbildningsrådets styrelse i december 2006 beslutade att göra några tillägg till statsbidragsvillkoren för anslag 25:1 Folkbildning. Bland annat beslutades att studieförbund och folkhögskolor årligen ska lämna en kvalitetsredovisning till Folkbildningsrådet. Av redovisningen ska framgå såväl genomförda uppföljnings-, utvärderings- och utvecklingsinsatser som resultaten av dessa i relation till statens syften och motiv för statsbidrag.

Utskottet ser mycket positivt på de åtgärder som Folkbildningsrådet vidtagit för att stärka kvalitetsarbetet inom folkbildningen och förutsätter att det utvecklingsarbete som pågår i folkhögskolor och studieförbund för att skapa ett bättre system för utvärdering och kvalitetsarbete kommer att intensifieras. Utskottet anser mot denna bakgrund att det för närvarande inte finns behov av en sådan översyn om ökad inriktning på kvalitet som motionären efterfrågar. Motion Kr262 (s) avstyrks.

Huvudansvaret för amatörkulturen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslag om utredning rörande huvudansvaret för amatörkulturen med hänvisning till att frågan bereds inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 2 (v).

Motionen

Siv Holma m.fl. (v) framhåller i motion Kr278 att varken Folkbildningsrådet eller Kulturrådet anser sig ha ansvar för amatörkulturen. Vilken roll amatörkulturen ska spela och var huvudansvaret för den ska ligga bör enligt motionärerna utredas.

Utskottet

Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth har den 15 december 2006 i ett svar på interpellation 2006/07:170 om kulturlivet och amatörkulturen av Siv Holma framhållit bl.a. följande:

Staten stöder på flera sätt, och inom flera politikområden, utvecklingen av amatörkulturen. Vid sidan av de kulturpolitiska insatserna lämnar staten omfattande stöd till amatörkulturell verksamhet i hela landet inom ramen för folkbildningspolitiken. Det finns i dag totalt ca 290 000 studiecirklar med nära två och en halv miljon deltagare, och en betydande del av dessa avser någon form av amatörkulturell verksamhet. Inom folkbildningen arrangeras också ca 240 000 kulturprogram som lockar 15 miljoner besökare. I budgetpropositionen för 2007 förstärkte regeringen också stödet till folkbildningen med 500 miljoner kronor. 

Även inom ungdomspolitiken fördelas statliga bidrag till organisationer som i många fall omfattar ungdomars eget skapande inom olika kulturområden. Jag vill också gärna poängtera kommuners och regioners ansvar för att ge amatörkulturen goda förutsättningar, med möjlighet att vidareutvecklas. 

Svaret på Siv Holmas andra fråga (anm. angående det fortsatta stödet till amatörkulturens utveckling) måste därför utgå från det förhållande att amatörkulturen hanteras inom flera politikområden och på flera politiska nivåer. Själv kommer jag att verka för ett kulturutbud med bredd och kvalitet i hela landet. Jag är övertygad om att ett starkt kulturliv och en stabil kulturell infrastruktur gagnar såväl proffs som amatörer. Jag kommer naturligtvis även att följa upp den satsning på centrala amatörkulturorganisationer som nu genomförts enligt budgeten för 2007. 

Behövs det då en särskild utredning för att se över det övergripande ansvaret för amatörkulturen? Mitt svar på Siv Holmas tredje fråga är att denna fråga nu prövas inom Regeringskansliet. Det är dock ännu för tidigt att säga något om en sådan analys. – – –

En utredning kan jag inte utlova men däremot att frågan absolut måste hållas vid liv. Det får bli en diskussion mellan Kulturdepartementet, Utbildningsdepartementet och självklart också Statens kulturråd. Den debatten lovar jag inte ska dö. 

Frågan om det övergripande ansvaret för amatörkulturen bereds alltså för närvarande inom Regeringskansliet. 

Som kulturministern framhåller stödjer staten utvecklingen av amatörkulturen inom flera politikområden, bl.a. inom ramen för folkbildningspolitiken genom studiecirklar och folkhögskolor samt på kulturpolitikens område genom de centrala amatörkulturorganisationerna. Båda dessa områden erhöll rejält ökade anslag för budgetåret 2007. Mot bakgrund av den satsning som staten gör på amatörkulturen inom olika politikområden och med hänsyn till att regeringens ställningstagande till frågan om det övergripande ansvaret för amatörkulturen inte bör föregripas, avstyrker utskottet motion Kr278 (v).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen, punkt 2 (s, v)

 

av Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr233.

Ställningstagande

Våren 2006 antog riksdagen en ny folkbildningsproposition, i vilken betonades att folkbildningen är en angelägenhet för hela samhället och att ansvaret för det ekonomiska stödet till folkbildningen ska delas mellan stat, landsting och kommuner. Riksdagen ökade 2007 anslaget till folkbildningen med 490 miljoner kronor.

Nu kan vi konstatera att det generellt sett inte blev några höjda kommunanslag till studieförbunden under 2006. Detta kan ställas mot det faktum att 95 % av kommunerna redovisar ett positivt ekonomiskt resultat avseende 2005. Kommunernas sammanlagda överskott uppgick till 8,5 miljarder kronor under samma år. Även landstingen visar samma trend när det gäller ekonomiskt stöd till studieförbunden. Under 2005 minskar det sammanlagda stödet med 1,5 miljoner kronor.

Staten kan självklart inte kommendera vare sig landsting eller kommuner att öka sitt ekonomiska stöd till folkbildningen. Men regeringen kan enligt vår uppfattning tydliggöra riksdagens uttalande om ett delat ansvar för stödet till folkbildningen. I detta syfte bör enligt vår uppfattning regeringen, i enlighet med vad som angavs i folkbildningspropositionen, föra en dialog med Sveriges Kommuner och Landsting om deras bidrag till folkbildningen.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr233 (s).

2.

Huvudansvaret för amatörkulturen, punkt 5 (v)

 

av Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om huvudansvaret för amatörkulturen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Kr278.

Ställningstagande

Amatörkulturen är en stor folkrörelse med 750 000 medlemmar i körer, teaterföreningar, hembygdsföreningar och mycket mer.

Varken Folkbildningsrådet eller Kulturrådet anser sig ha ansvar för amatörkulturen. Amatörkulturens roll och var huvudansvaret för amatörkulturen ska ligga måste enligt Vänsterpartiet ägnas en egen utredning.

Med hänvisning till det anförda anser vi att riksdagen bör bifalla motion Kr278 (v).

Särskilda yttranden

1.

Folkbildningens betydelse, punkt 3 (s, v)

 

Siv Holma (v), Margareta Israelsson (s), Nikos Papadopoulos (s), Anne Ludvigsson (s), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Göran Persson i Simrishamn (s) och Leif Pettersson (s) anför:

Vi har valt att inte reservera oss men vill ändå framföra följande:

Folkbildningen utgör sedan drygt hundra år en mycket viktig del i den svenska bildningstraditionen. Människor har träffats i studiecirklar och på folkhögskolor eller deltagit i seminarier och kulturprojekt. Folkbildningen har betytt mycket för människors möjligheter att lära sig mer och utvecklas, vilket har varit särskilt viktigt för att överbrygga kunskapsklyftor i samhället och för att öka människors möjligheter att påverka den egna livssituationen. I studiecirkeln, i kulturprojekten och på folkhögskolorna uppstår mängder av möten mellan människor, och dessa mänskliga möten betyder mer än någonsin när kraven på den enskilde är så högt ställda. Precis som deltagandet i folkbildningen är fritt och frivilligt för den enskilde, behöver en god folkbildning vara befriad från pekpinnar och tvång. Syftet med statens bidrag till folkbildningen bör fortsatt vara att utveckla och förstärka, inte att styra och begränsa.

2.

Folkbildningens betydelse, punkt 3 (v)

 

Siv Holma (v) anför:

Jag vill kommentera vad statsrådet Jan Björklund anförde i sitt interpellationssvar den 12 december 2006. Han angav att regeringen i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1) föreslagit att statsbidraget till folkbildningen skulle höjas med ytterligare 500 miljoner kronor. Det ska rätteligen vara 490 miljoner kronor.

Jag vill samtidigt påpeka att Vänsterpartiet i sin budgetmotion för 2007 (mot. 2006/07:Kr279) föreslog att anslaget till folkbildningen skulle höjas med 93,25 miljoner kronor i förhållande till regeringens förslag. Vi ansåg att 75 miljoner kronor skulle avsättas för att förstärka folkbildningens ekonomi för finansiering av de nya uppdrag som beslutades i samband med folkbildningspropositionen våren 2006. Återstående 18,25 miljoner kronor skulle enligt vår uppfattning gå till folkhögskolorna för att anordna svenska för invandrare (sfi).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Kr220 av Nikos Papadopoulos (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tolkutbildning.

2006/07:Kr233 av Thomas Strand och Helene Petersson i Stockaryd (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kommuners och landstings ansvar för stöd till folkbildningen.

2006/07:Kr244 av Anita Brodén (fp):

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av en stärkt och säkrad position för studieförbund och folkhögskolor.

2006/07:Kr262 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över fördelningen av statsbidrag till studieförbunden i syfte att öka fokus mer på kvalitet än kvantitet.

2006/07:Kr264 av Louise Malmström och Jan Björkman (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att slå vakt om folkbildningens särart och framtida utvecklingsmöjligheter.

2006/07:Kr278 av Siv Holma m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utreda var huvudansvaret för amatörkulturen ska ligga.

2006/07:Kr310 av Kurt Kvarnström och Carin Runeson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om värnandet av folkbildningen.

2006/07:Ub202 av Peter Jonsson (s):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om folkbildningens betydelse, som en viktig del i det livslånga lärandet.