Justitieutskottets betänkande 2006/07:JuU3
Godkännande av rådets beslut om SIS II

Sammanfattning

I ärendet behandlar utskottet proposition 2006/07:33 Godkännande av utkast till rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) jämte två motioner väckta med anledning av propositionen och två motioner från den allmänna motionstiden hösten 2006.

I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna ett utkast till rådsbeslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Förutom ändringar i tekniskt avseende innebär SIS II bl.a. att ett antal nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras, i syfte att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. Vidare innebär SIS II en bättre övervakning och kontroll av att de uppgifter som registreras används på föreskrivet sätt, vilket syftar till att förstärka skyddet för enskildas personliga integritet. I propositionen övervägs också vilka lagändringar som kan bli nödvändiga. Propositionen innehåller dock inga lagförslag. I propositionen anges att regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna del.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner utkastet till rådsbeslut och avstyrker motionsyrkandena. Jämför reservationerna 1 (v), 2 (mp) och 3 (mp).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Avslag på propositionen m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:Ju7, 2006/07:Ju8 och 2006/07:Ju217 yrkandena 18.

Reservation 1 (v)

Reservation 2 (mp)

2.	Godkännande av SIS II
	Riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rådsbeslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:33.

3.	Frånträdande av Schengensamarbetet
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Sf223 yrkande 24.

Reservation 3 (mp)

Stockholm den 13 februari 2007

På justitieutskottets vägnar

Thomas Bodström

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Bodström (s), Inger Davidson (kd), Hillevi Engström (m), Krister Hammarbergh (m), Margareta Persson (s), Ulrika Karlsson i Uppsala (m), Cecilia Wigström i Göteborg (fp), Karl Gustav Abramsson (s), Inge Garstedt (m), Christer Adelsbo (s), Kerstin Andersson (s), Mehmet Kaplan (mp), Anders Hansson (m), Maryam Yazdanfar (s), Karin Nilsson (c) och Alice Åström (v).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Schengens informationssystem (SIS) regleras för närvarande av Schengenkonventionen. Under år 2005 presenterade kommissionen tre förslag till rättsakter som tillsammans ska utgöra den rättsliga grunden för den andra generationen av SIS, benämnd SIS II, och som är avsedda att ersätta de bestämmelser i konventionen som rör SIS. Det grundläggande motivet bakom kommissionens förslag har varit att det nuvarande systemet anses tekniskt föråldrat och att det bl.a. inte har den kapacitet som krävs med hänsyn till att det har tillkommit tio nya medlemsstater. Eftersom SIS rör både den första och den tredje pelaren inom EU (gränskontroll och immigrationskontroll respektive polissamarbete och straffrättsligt samarbete), omfattar kommissionens förslag två typer av rättsakter. Dessa utgörs av två förslag till förordningar för förstapelarfrågorna och ett utkast till rådsbeslut för tredjepelarfrågorna. Förordningarna ska antas av Europaparlamentet och rådet genom ett s.k. medbeslutandeförfarande. En förordning är direkt tillämplig och får inte motsvaras av nationell lagstiftning angående samma sak. Mot den bakgrunden måste de delar av svenska författningar som innehåller bestämmelser som motsvarar förordningsbestämmelser utmönstras. Dessa frågor behandlas dock inte närmare i proposition. Utkastet till rådsbeslut omfattar de delar av Schengenkonventionens bestämmelser om SIS som rör det polisiära och det straffrättsliga samarbetet. Beslutet ska antas av rådet efter det att Europaparlamentet har fått tillfälle att yttra sig över utkastet. En politisk överenskommelse om beslutet träffades i rådet den 5 oktober 2006. Sverige lämnade i samband med det en parlamentarisk granskningsreservation. Därefter har texterna varit föremål för viss smärre korrigering efter ytterligare förhandlingar mellan medlemsstaterna och yttrande från Europaparlamentets rapportör. Europaparlamentet godkände den 25 oktober 2006 rådsbeslutet (samrådsförfarande) och de två förordningarna om SIS II (medbeslutandeförfarande). De nya funktioner i SIS som utkastet till rådsbeslut innefattar överensstämmer i flera avseenden med ett tidigare rådsbeslut (2005/211/RIF) som riksdagen har godkänt (se prop. 2004/05:37, bet. JuU15, rskr. 151). På grund av det arbete som kommissionen sedermera inledde med SIS II har dock den propositionen inte följts av någon proposition med lagförslag.

I den nu aktuella propositionen lämnas en beskrivning av innehållet i utkastet till rådsbeslut och hur det förhåller sig till de nuvarande bestämmelserna i Schengenkonventionen. I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna utkastet till rådsbeslut. Några lagförslag presenteras dock inte. Däremot lämnas i propositionen (kapitel 4) i anslutning till genomgången av innehållet i rådsbeslutet en beskrivning av på vilka sätt beslutet bedöms kräva lagändringar. I propositionen anför regeringen att den avser att senare återkomma till riksdagen med förslag till nödvändiga lagändringar. Vidare anförs att orsaken till att regeringen har valt att lägga fram en särskild godkännandeproposition är att processen med att inhämta riksdagens ställningstagande och eventuella godkännande av beslutet annars skulle behöva skjutas upp, vilket i sin tur skulle medföra att genomförandet av beslutet i hela EU skulle försenas. Sverige är ett av de få länder som fortfarande har en parlamentarisk granskningsreservation mot beslutet.

Ett utkast till proposition som har tagits fram inom Justitiedepartementet har remitterats och diskuterats vid ett remissmöte i november 2006. De synpunkter som lämnats av remissinstanserna finns tillgängliga i Justitiedepartementet (dnr 2006/8111/PO).

I propositionen har intagits ett utkast till rådsbeslut i den lydelse det hade innan den språkliga utformningen hade granskats av EU:s s.k. juristlingvister. En sådan granskning har sedermera skett. I samband med granskningen har beslutstexten omarbetats såväl språkligt som redaktionellt, varvid artikel- och punktnumreringen genomgående har ändrats. Detta innebär att regeringens hänvisningar i propositionen till olika artiklar och punkter i beslutet inte överensstämmer med den senaste versionen av utkastet till rådsbeslut. När utskottet i det följande hänvisar till olika artiklar i beslutet anges numreringen enligt den version som är intagen i propositionen. Inom parentes anges dessutom numrering i den juristlingvistgranskade versionen. Den juristlingvistgranskade rådsbeslutstexten jämte två rättelseblad återfinns i bilaga 2.

Utkast till uttalanden i anslutning till rådsbeslutet återfinns i bilaga 3. Det kan noteras att uttalandena inte varit föremål för omnumrering i samband med språklig granskning. Således avser artikelhänvisningar i uttalandena den numrering som användes i den tidigare versionen av utkastet till rådsbeslut.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett utkast till rådsbeslut som har upprättats inom Europeiska unionen om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

Utkastet till rådsbeslut innebär att en andra generation av Schengens informationssystem införs. Det grundläggande motivet bakom utkastet har varit att det nuvarande systemet ansetts tekniskt föråldrat och att det bl.a. inte har den kapacitet som krävs med hänsyn till kommande behov.

Förutom ändringar i tekniskt avseende innebär SIS II bl.a. att ett antal nya kategorier av uppgifter ska kunna registreras, vilket är ägnat att öka effektiviteten i brottsbekämpningen. I detta avseende överensstämmer utkastet i stora delar med ett tidigare rådsbeslut och ett tidigare rambeslut som riksdagen redan har godkänt. Samtidigt innebär SIS II en bättre övervakning och kontroll av att de uppgifter som registreras används på föreskrivet sätt, vilket förstärker skyddet för enskildas personliga integritet.

I propositionen övervägs också vilka lagändringar som kan bli nödvändiga. Propositionen innehåller dock inga lagförslag. Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen i denna del.

Utskottets överväganden

Godkännande av rådets beslut om SIS II

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner utkastet till rådsbeslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II). Jämför reservation 1 (v) och 2 (mp).

I motionerna Ju7 (v) och Ju8 (mp) yrkas avslag på propositionen. Motionärerna bakom de båda motionerna uttalar skepsis mot Schengensamarbetet i allmänhet och pekar bl.a. på det intrång i enskildas personliga integritet som utökad registrering i Schengenregistren innebär. Vidare framför motionärerna kritik mot att regeringen inte samtidigt med begäran om riksdagens godkännande av rådsbeslutet presenterar den följdlagstiftning som krävs i Sverige.

Utskottet kan konstatera att Schengens informationssystem har visat sig vara ett utmärkt hjälpmedel för polisen och andra brottsbekämpande myndigheter vid gränskontroller och i samband med andra brottsbekämpande insatser. Ett arbete med att utveckla och förbättra SIS, bl.a. genom att införa nya funktioner i systemet och att ge utökad tillgång till det för fler brottsbekämpande organ, har pågått sedan ett antal år. Utskottet delar regeringens bedömning att det är naturligt att Sverige stöder detta arbete men samtidigt bevakar att man vid utvecklandet av systemet beaktar rättssäkerhets- och integritetsintressena.

Utskottet noterar att införande av en andra generation av Schengens informationssystem är tekniskt angeläget och en förutsättning för att kunna möta framtidens krav på kapacitet, bl.a. vad gäller antalet stater som kan delta i samarbetet. En ny generation av SIS är en förutsättning för att nya EU-medlemsstater ska kunna medverka fullt ut i Schengensamarbetet.

Utkastet till rådsbeslut innehåller ett antal ändringar som syftar till en bättre och effektivare brottsbekämpning. Det handlar i huvudsak om möjligheter att registrera fler uppgifter avseende personer och föremål. Utskottet anser att en sådan utveckling av Schengens informationssystem är nödvändig bl.a. för att bättre kunna bekämpa gränsöverskridande brottslighet.

Genom rådsbeslutet införs dessutom flera bestämmelser som jämfört med dagens system bör kunna leda till ett bättre skydd för den enskildes integritet och en ökad rättssäkerhet. Det faktum att fler uppgifter enligt utkastet till rådsbeslut får registreras kan förstås alltid sägas innebära en ökad risk för kränkning av enskilda individers integritet. Samtidigt innebär den proportionalitetsprincip som uttrycks i artikel 14ab (artikel 21 i den juristlingvistgranskade versionen) att medlemsstaterna bara får registrera en uppgift om det är motiverat. Vidare gäller för samtliga användare att åtkomsten ska vara begränsad till sådana registreringar som användaren behöver för att kunna fullgöra sina uppgifter. Enligt utskottets mening är bestämmelserna i utkastet till rådsbeslut sammantaget väl avvägda såvitt avser skyddet för den enskildes integritet.

När det gäller kritiken mot att det inte läggs fram förslag till följdlagstiftning i propositionen, konstaterar utskottet att det nu aktuella ärendet gäller antagande av ett rådsbeslut som innebär en direkt ändring i Schengenkonventionen, vilket i sin tur kommer att kräva vissa följdändringar i svensk lag. Rådsbeslutet har inte, till skillnad från ett rambeslut, till syfte att harmonisera medlemsstaternas lagstiftning. Tanken är i stället att reglera praktiska frågor om främst polissamarbetet inom EU. Utskottet kan dock instämma i att riksdagen skulle ha haft ett bättre underlag för sitt ställningstagande om ärendet hade beretts med ett traditionellt utredningsförfarande och med framtagande av förslag till svensk följdlagstiftning. Liksom när det gäller godkännande av rambeslut måste emellertid en avvägning göras mellan intresset av att inte försena antagandet av rådsbeslutet och intresset av att en proposition om godkännande av rådsbeslutet innehåller förslag till följdlagstiftning. Som framgått ovan anser utskottet att rådsbeslutet innebär välkomna förbättringar som kan förutsättas vara av betydelse för brottsbekämpningen inom EU. Sverige bör inte försena antagandet av rådsbeslutet. I propositionen (s. 934) ges en relativt utförlig och ingående redogörelse för i vilka avseenden det torde krävas följdändringar i svensk lagstiftning. Redogörelsen kompenserar enligt utskottets mening i viss utsträckning avsaknaden av förslag till följdlagstiftning. Enligt utskottets mening går det att med stöd av redogörelsen i propositionen med tillräcklig säkerhet bedöma behovet av följdlagstiftning i Sverige.

Utskottet övergår härefter till att mot bakgrund av en motion behandla några enskildheter i SIS II och de förhandlingar som bedrivits i ärendet.

I motion Ju217 (v), som väcktes under den allmänna motionstiden hösten 2006, dvs. då rådsbeslutet ännu inte var slutförhandlat, anför motionärerna att regeringen i olika enskildheter borde verka åt ett visst håll i förhandlingsarbetet.

I motionen (yrkande 1) anförs bl.a. att den verkställande myndigheten bör vara underställd EG-domstolens jurisdiktion, att Europeiska kommissionens ansvar bör vara klarlagt och att enskilda personer ska kunna få skadestånd. I artikel 12, punkt 1 (artikel 15, punkt 1 i den juristlingvistgranskade versionen) anges att det ska finnas en förvaltningsmyndighet finansierad genom EU:s allmänna budget med ansvar bl.a. för den operativa förvaltningen av det centrala SIS II. I artikel 13 (artikel 16) återfinns regler om vilka åtgärder förvaltningsmyndigheten ska vidta för att upprätthålla säkerheten bl.a. för registrerade uppgifter. I artikel 13a (artikel 17) finns regler om sekretess och tystnadsplikt för tjänstemän på förvaltningsmyndigheten. I artikel 54 (artikel 64) anges att medlemsstaterna är skadeståndsansvariga i förhållande till enskilda personer för skada som åsamkas dessa genom användningen av det nationella SIS II-registret. Utskottet kan konstatera att alla registrerade uppgifter på ett eller annat sätt kommer att hanteras av nationella myndigheter i de nationella SIS II-registren. Det centrala system som den verkställande myndigheten administrerar består av en teknisk stödfunktion med en gemensam databas för SIS II. Enligt artikel 4, punkt 2 (artikel 4, punkt 2) ska uppgifter i SIS II införas, uppdateras, raderas och sökas i de olika nationella SIS II-systemen. Det är alltså inte så att den centrala förvaltningsmyndigheten för ett separat register utanför medlemsstaternas kontroll. Utskottet anser att utformningen av rådsbeslutet är rimlig i nu aktuella delar.

I motionen (yrkande 2) anförs vidare att biometriska data i SIS II inte ensamma bör få användas för att fastställa personers identitet. Enligt artikel 14ac, punkt b (artikel 22, punkt b) ska fotografier och fingeravtryck endast få användas för att fastställa identiteten hos en person som påträffats efter en alfanumerisk sökning (på t.ex. namn och födelsedatum) i SIS II. Det är således i utgångsläget inte tänkt att vara möjligt att i SIS II identifiera en person endast genom användning av biometriska data. Utskottet anser att det är fullt rimligt att biometriska data ska kunna användas för att t.ex. verifiera att en person som vill resa in i Schengen verkligen är den person denne med stöd av t.ex. ett pass utger sig för att vara. I punkt c) i samma artikel anges att fingeravtryck så snart det är tekniskt möjligt även ska få användas för att identifiera en person på grundval av dennes biometriska kännetecken. Innan denna funktion har genomförts i SIS II, skall kommissionen lägga fram en rapport rörande om den teknik som krävs är klar att tas i bruk och finns tillgänglig, och Europaparlamentet skall därefter höras om rapporten. Utskottet anser det vara önskvärt att det när tekniken är tillräckligt tillförlitlig skall vara möjligt att identifiera en person på grundval av fingeravtryck. Inte minst kan det vara nödvändigt för att möjliggöra identifiering av personer som reser utan pass, med falskt sådant eller med någon annan persons pass.

Det påtalas i motionen (yrkande 3) att möjligheterna att registrera tredjelandsmedborgare bör vara mer restriktiva än vad som föreslogs i tidigare versioner av rådsbeslutet. Motionärerna menar bl.a. att det inte bör göras ändringar i Schengenregelverket som gör det möjligt att registrera tredjelandsmedborgare i SIS II enbart på den grunden att det föreligger indikationer på att denne har för avsikt att begå allvarliga brott. Utskottet kan konstatera att några förändringar i Schengenregelverket på det sätt motionärerna nämner inte finns intagna i det utkast till rådsbeslut som förelagts riksdagen för godkännande.

I motionen anförs vidare (yrkande 4) att endast de myndigheter som har ansvar för gränskontroll och utfärdande av visum bör ges tillgång till information om tredjelandsmedborgare som lagrats i SIS II. I artikel 37, punkt 1 (artikel 40, punkt 1) anges att åtkomst till uppgifter i SIS II ska förbehållas myndigheter med ansvar för dels gränskontroller, dels för andra av polis och tullmyndigheter verkställda kontroller inom den berörda medlemsstaten. Enligt punkt 2 (punkt 2) får rätt till åtkomst även beviljas andra nationella rättsliga myndigheter, t.ex. åklagarmyndigheter. Utskottet anser att det är rimligt att polisiära myndigheter och i förekommande fall även rättsliga myndigheter har tillgång till uppgifterna i Schengens informationssystem, även om det inte sker i samband med kontroll vid gräns. Sådana möjligheter finns också redan enligt det befintliga regelverket för SIS.

Vidare pekas i motionen (yrkande 5) på att integritetsskyddsreglerna för SIS II bör göras enhetliga och att den enskilde bör ges insyn och rättelsemöjligheter beträffande registrerade uppgifter. I motionen förespråkas vidare (yrkande 6) att nationella myndigheter inrättas dit enskilda kan klaga över registrering med möjlighet att föra upp ärenden till EU-nivå. Utskottet kan konstatera att utkastet till rådsbeslut innebär förbättringar av dataskyddet. Det görs t.ex. en uppstramning av reglerna för rättelse av felaktiga uppgifter på så sätt att det i artikel 50, punkt 3a (artikel 58, punkt 6) och artikel 50, punkt 3b (artikel 58, punkt 7) uppställs krav på att den enskilde inom viss tid ska få sin begäran prövad. Sedan tidigare finns bestämmelser i Schengenkonventionen om tillgång till uppgifter och förfarandet för rättelse av oriktiga uppgifter. I svensk lagstiftning återfinns relevanta bestämmelser i personuppgiftslagen (1998:204) och 12 § lagen (2000:344) om Schengens informationssystem. Bestämmelserna har enligt utskottets mening fått en rimlig utformning.

I motionen anförs vidare (yrkande 7) att tydliga ändamålsbegränsningar bör införas för uppgifter registrerade i SIS II. Utskottet noterar att det i artikel 1, punkt 2 (artikel 1, punkt 2) anges det allmänna syftet med SIS II. I artikel 14ab (artikel 21) finns intaget en proportionalitetsbestämmelse enligt vilken medlemsstaterna innan en registrering läggs in ska avgöra om fallet är så adekvat, relevant och tillräckligt viktigt för att motivera att registreringen införs i SIS II. Det finns således ingen grund för att med stöd av SIS II slentrianmässigt lägga in uppgifter i systemet. Vidare finns vissa ändamålsbegränsningar för olika typer av registrerad information, det gäller bl.a. för fotografier och fingeravtryck. Utskottet kan inte se annat än att utkastet till rådsbeslut i dessa avseenden givits en adekvat utformning.

Slutligen anförs i motionen (yrkande 8) att det bör införas en ordning enligt vilken de nationella myndigheterna ska vara skyldiga att informera individer om att uppgifter om dem kommer att behandlas. De bör därvid informeras om identiteten på kontrollanten, ändamålet med registreringen och potentiella mottagare av informationen. Utskottet kan inte se att det finns ett angeläget behov av att i rådsbeslutet införa en sådan uttrycklig informationsskyldighet som efterfrågas i motionen. I vissa situationer t.ex. i samband med att en efterlysning eller en europeisk arresteringsorder läggs in i SIS II torde sådan information till och med kraftigt motverka syftet med registreringen. I detta sammanhang bör nämnas att det i förhandlingarna inom EU om ett rambeslut om dataskydd inom tredje pelaren (KOM (2005) 475 slutlig, Interinstitutionellt ärende nr 2005/0202(CNS)) aktualiseras frågor om informationsskyldighet till den enskilde rörande registrerade uppgifter. Avslutningsvis kan noteras att tjänstemän vid svenska myndigheter rent allmänt har att följa förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser om serviceskyldighet (4 §).

Sammantaget anser utskottet att rådsbeslutet bör antas av Sverige. Riksdagen bör alltså godkänna det utkast till rådsbeslut som utarbetats inom EU. Motionerna Ju7, Ju8 och Ju217 bör följaktligen avslås.

Frånträdande av Schengensamarbetet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår en motion med yrkande om att Sverige ska frånträda Schengensamarbetet. Jämför reservation 3 (mp).

I motion Sf223 (mp) anförs att Sverige bör frånträda Schengensamarbetet. Motionärerna anför som skäl för sin ståndpunkt att Schengenregelverket innebär att EU utestänger flyktingar. Schengensamarbetet bör enligt motionärerna ersättas med ett avtal för fri rörlighet i hela Europa.

Den fria rörligheten för personer är, tillsammans med den fria rörligheten för varor, tjänster och kapital, en av grundstenarna i regelverket för den inre marknaden. Schengensamarbetet är i sin tur ett av de viktigaste regelverken för att möjliggöra fri rörlighet för personer. Det samlade Schengenregelverket omfattar Schengenavtalet från år 1985, Schengenkonventionen från år 1990 och senare fattade beslut på ministernivå.

En målsättning med Schengenavtalet är att avskaffa personkontroller vid de gemensamma gränserna. Avtalet innehåller olika bestämmelser som ska främja den fria rörligheten för personer mellan Schengenstaterna och införa vissa s.k. kompensatoriska åtgärder, dvs. åtgärder i syfte att stärka kampen mot sådan internationell kriminalitet och illegal invandring som kan bli en oönskad bieffekt av den fria rörligheten.

Schengenkonventionen innehåller bestämmelser om praktiska åtgärder för att fullt ut uppnå Schengenavtalets syfte. Bestämmelserna, som gäller bl.a. polissamarbete, rättsligt samarbete, dataskydd, samarbete om narkotikabekämpning, harmoniserad viseringspolitik och enhetliga yttre gränskontroller, är föremål för ständig förändring genom de beslut som fattas i ministerrådet i EU.

I samband med Sveriges tillträde till Schengensamarbetet uttalade utskottet bl.a. följande rörande skälen för att Sverige bör vara med i Schengensamarbetet. Utskottet konstaterade inledningsvis att ett tillträde till Schengensamarbetet låg väl i linje med att Sverige vid de tidigare förhandlingarna om medlemskap i EU hade förklarat sig berett att acceptera regelverket beträffande personers fria rörlighet och unionsfördragets artiklar om samarbete i inrikes och rättsliga frågor. Utskottet ansåg också att Schengensamarbetet har ett egenvärde i det att samarbetet mellan medlemsländernas myndigheter fördjupas och förstärks. Ett tillträde till Schengensamarbetet medförde enligt utskottet en rad förbättringar. De utvidgade möjligheterna till utlämning och inbördes rättshjälp ansåg utskottet motverka missbruk av det förhållandet att personkontrollerna vid de inre gränserna upphör. Information och underrättelser, anförde utskottet, kunde användas för de enskilda ländernas brottsbekämpning. Reglerna om möjlighet till fortsatt förföljande och fortsatt övervakning ansåg utskottet också fylla en värdefull funktion. Utskottet konstaterade att en anslutning till Schengensamarbetet sammantaget innebar påtagliga fördelar för Sverige på en rad viktiga områden som kompletterar EU-samarbetet. Justitieutskottet konstaterade beträffande konsekvenserna för möjligheterna för enskilda att söka asyl i Sverige, bl.a. med hänvisning till i ärendet inhämtat yttrande från socialförsäkringsutskottet, att en anslutning till Schengensamarbetet står i god överensstämmelse med de riktlinjer för migrationspolitiken som riksdagen antagit (bet. 1997/98:JuU15 s. 15 f.).

Utskottet kan konstatera att Schengensamarbetet är betydelsefullt för att öka den fria rörligheten för personer mellan Schengenstaterna. En förutsättning för att kunna öppna gränserna mellan Schengenstaterna är att det finns s.k. kompensatoriska åtgärder för bekämpning av bl.a. internationell kriminalitet och illegal invandring. Utskottet kan inte se att målet att uppnå fri rörlighet för personer inom EU skulle kunna uppnås bättre på något annat sätt. Härtill kommer ett mervärde i form av möjligheter att mer effektivt kunna bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Riksdagen bör avslå motion Sf223.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.	Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (v)
	av Alice Åström (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2006/07:33 samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:Ju7 och 2006/07:Ju217 yrkandena 18 och bifaller delvis motion 2006/07:Ju8.

Ställningstagande

Vänsterpartiet är i princip emot Schengensamarbetet och röstade år 1998 i riksdagen mot Sveriges ursprungliga anslutning. Enligt min mening hotar Schengensamarbetet den personliga integriteten och riskerar att inskränka flyktingars möjligheter att söka asyl.

Utkastet till rådsbeslut om SIS II innehåller dessutom i sak ett antal företeelser som inte kan accepteras. För att en verkställande myndighet för SIS II ska vara godtagbar krävs bl.a. att EG-domstolen ges fullständig behörighet att bedöma lagligheten i myndighetens beslut och aktiviteter och att tydliga regler antas om rätt till skadestånd för enskilda samt om Europeiska kommissionens ansvar. Vidare är det inte acceptabelt om biometriska uppgifter i SIS II, såsom foto och fingeravtryck, ensamma skulle kunna ligga till grund för identifiering av personer. Jag anser också att det är alldeles för lätt att registrera tredjelandsmedborgare i Schengens informationssystem. Vidare anser jag att endast de myndigheter som ansvarar för direkt gränskontroll bör ges tillgång till SIS II. Integritetsskyddsreglerna i SIS II måste förbättras väsentligt, med ytterligare förbättrade möjligheter till insyn för enskilda samt till rättelse av felaktigt registrerade uppgifter. Svenska myndigheter bör dessutom företräda enskilda personer som anser sig felaktigt registrerade inför EU-institutioner och andra medlemsstaters myndigheter. Ändamålsbestämmelserna i SIS II om i vilket syfte registrering får ske är enligt min mening alldeles för vaga. Jag anser också att nationella myndigheter i förväg bör informera individer om att uppgifter om dem kommer att behandlas. De bör därvid informeras om identiteten på gränskontrollanten, ändamålet med registreringen och potentiella mottagare.

Jag anser slutligen att det är oacceptabelt att regeringen inte presenterat förslag till följdlagstiftning samtidigt med begäran om att riksdagen ska godkänna rådsbeslutet om SIS II. Utan lagförslag är det svårt för riksdagen att bedöma konsekvenserna av beslutet om godkännande. Härtill kommer att det inte förekommit något remissförfarande av traditionellt slag under beredningen av propositionen.

Riksdagen bör avslå propositionen. Vidare får det ankomma på regeringen att verka inom EU för att vad jag i övrigt anfört får genomslag vid eventuella framtida förändringar av Schengenregelverket.

2.	Avslag på propositionen m.m., punkt 1 (mp)
	av Mehmet Kaplan (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår proposition 2006/07:33 samt tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Ju8, bifaller delvis motion 2006/07:Ju7 och avslår motion 2006/07:Ju217 yrkandena 18.

Ställningstagande

Jag anser att Schengens informationssystem har dragits med en rad problem alltsedan det infördes. I praktiken har en enkel gränskontroll ersatts med en möjlighet för myndigheter att kontrollera människor, inte bara vid gränsen utan även inne i landet.

Det är visserligen bra att det görs förändringar för att förstärka skyddet för den enskildes personliga integritet. Det går dock inte att med någon säkerhet veta om det verkligen blir så med detta förslag, eftersom det inte finns någon analys av lagförslagen. Det kan ju mycket väl vara så att SIS II leder till försämrad personlig integritet, inte minst mot bakgrund av att fler myndigheter får tillgång till de data som lagras. Med detta ökar risken för missbruk.

Det finns i utkastet till rådsbeslut regler för hur uppgifter i SIS II ska gallras, men det föreslås också en gummiparagraf som säger att undantag kan göras och att detta ska registreras. Detta är olämpligt, liksom det är olämpligt att bestämmelser om biometriska data läggs in i SIS II. Användningen av biometriska data kan drabba oskyldiga, och det är relativt enkelt att såväl förfalska som hämta uppgifter från pass med biometriska data.

Slutligen är det oacceptabelt att det inte presenteras förslag till följdlagstiftning samtidigt med begäran om godkännande av rådsbeslutet om SIS II. Utan sådana åtföljande lagförslag är det svårt för riksdagen att ta ställning till förslaget och dess konsekvenser. Härtill kommer att remissförfarandet varit närmast obefintligt.

Propositionen bör avslås av riksdagen.

3.	Frånträdande av Schengensamarbetet, punkt 3 (mp)
	av Mehmet Kaplan (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om frånträdande av Schengensamarbetet. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Sf223 yrkande 24.

Ställningstagande

Jag anser att Sverige helt bör frånträda Schengensamarbetet. Schengenkonventionen och Schengenavtalet innebär att EU bl.a. stänger ute flyktingar som annars skulle ges asyl i Sverige. Ett svenskt frånträdande från Schengensamarbetet skulle kunna fungera som en väckarklocka för övriga EU-länder rörande den rådande synen på flyktingpolitiken inom EU. Schengenkonventionen och Schengenavtalet bör i stället ersättas med ett avtal för fri rörlighet i hela Europa.

Regeringen bör skyndsamt låta utreda närmare hur ett frånträde kan gå till och vilka konsekvenser det kan antas få.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:33 Godkännande av utkast till rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) :

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner det inom Europeiska unionen upprättade utkastet till rådsbeslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

Följdmotioner

2006/07:Ju7 av Lena Olsson m.fl. (v):

Riksdagen avslår proposition 2006/07:33 Godkännande av utkast till rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

2006/07:Ju8 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen avslår regeringens proposition 2006/07:33 Godkännande av utkast till rådets beslut om inrättande, drift och användning av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II).

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Ju217 av Lena Olsson m.fl. (v):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om villkor för att inrätta en verkställande myndighet för Schengens informationssystem II (SIS II).
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska verka för att artikel 14 i den föreslagna förordningen för SIS II förändras så att biometriska data inte ensamma ska godtas som grund för identifiering.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska verka för att kriterierna för registrering av tredjelandsmedborgare i SIS II görs mer restriktiva.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska verka för att endast de myndigheter som ansvarar för gränskontroll och för utfärdande av visum ska få tillgång till information om tredjelandsmedborgare lagrad i SIS II.
5.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska verka för att integritetsskyddsreglerna för SIS II blir enhetliga och att den enskilde får insyn och rättelsemöjlighet beträffande uppgifter om sig själv.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det ska utses nationella myndigheter dit de drabbade kan vända sig och som kan föra upp ärenden på EU-nivå.
7.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska verka för att SIS II-förordningen tillförs effektiva regler om integritetsskydd i form av tydliga begränsningar av de ändamål för vilka de insamlade uppgifterna får användas.
8.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen ska verka för ett återinförande av kommissionens ursprungliga förslag om att ålägga de nationella myndigheterna att i förväg informera den berörda individen om att hans eller hennes uppgifter i SIS II ska behandlas och om identiteten på kontrollanten, ändamålet och potentiella mottagare.