Finansutskottets betänkande

2006/07:FiU1

Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna (prop. 2006/07:1)

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i detta betänkande – det s.k. rambetänkandet – regeringens finansplan, förslagen över statens inkomster och utgifter 2007, förslag till hur utgifterna ska fördelas på utgiftsområden samt förslag till utgiftstak för 2007 och 2008.

När riksdagen behandlat detta betänkande och fattat beslut om ramar för budgetens 27 utgiftsområden är utgiftsramarna styrande för riksdagens fortsatta behandling av anslagen.

Konjunkturen och den ekonomiska politiken

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Den pågående avmattningen i den internationella konjunkturen blir ganska mild och tillväxten i världsekonomin förblir relativt hög även under de närmaste åren. Under dessa förutsättningar är det rimligt att Sveriges BNP stiger med omkring 4 % i år och över 3 % nästa år. Konsumtionen ökar och sysselsättningen stiger markant. Hushållens inkomster ökar kraftigt till följd av bl.a. den stigande sysselsättningen och de åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Den svenska konjunkturen är mycket stark och sysselsättningen i den svenska ekonomin har ökat kraftigt under hösten.

Utskottet ställer sig bakom regeringens föreslagna politik för arbete och tillväxt, där återupprättandet av arbetslinjen är en central del. Att få fler människor i arbete är absolut nödvändigt om vi ska kunna upprätthålla en god välfärd för alla. Den globala konkurrensen kommer också att ställa allt högre krav på svensk ekonomis omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik måste därför vara utformade så att rörligheten på arbetsmarknaden underlättas.

Ett särskilt jobbskatteavdrag föreslås i syfte att förstärka särskilt låg- och medelinkomsttagares drivkrafter att arbeta. För personer över 65 år ges ett förhöjt avdrag. Sammanlagt innebär jobbskatteavdraget att inkomstskatterna sänks med närmare 39 miljarder kronor 2007.

Arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att arbete alltid lönar sig mer än arbetslöshet och flaskhalsar på arbetsmarknaden undanröjs. Försäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. Arbetsvillkoret skärps, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Försäkringen baseras på de senaste 12 månadernas inkomster i stället för de senaste 6 månaderna. Arbetslöshetsersättning ska maximalt kunna utgå under 300 ersättningsdagar, dock längre för arbetslösa med försörjningsansvar för barn upp till 18 år. Den högsta dagpenningen blir 680 kr per dag. Ersättningen reduceras med tiden i arbetslöshet och är 80 % av förlorad arbetsinkomst under de första 200 dagarna och 70 % därefter. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobb- och utvecklingsgaranti med 65 % ersättning. Egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen ska öka med 10 miljarder kronor 2007.

De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska vara tydligt inriktade på matchning mellan arbetssökande och lediga jobb. Konkurrensen i förmedlingsverksamheten ska öka och kontrollen förbättras. Arbetsmarknadsverket ska reformeras från grunden och en enhetlig myndighetsorganisation med professionell ledning införas vid årsskiftet 2007/08. Antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program reduceras kraftigt och flera åtgärder avskaffas. För att öka möjligheterna för dem som varit borta länge från arbetslivet införs s.k. nystartsjobb från den 1 januari 2007. Nystartsjobben innebär en subvention motsvarande hela arbetsgivaravgiften för personer som under lång tid varit borta från det reguljära arbetslivet.

Företagsklimatet ska förbättras ytterligare, i synnerhet för de mindre företagen. Åtgärder ska genomföras i syfte att bl.a. förbättra företagens kapitalförsörjning och minska företagens administrativa kostnader. Kvinnors företagande ska främjas bl.a. genom affärsrådgivning till kvinnliga företagare och forskning kring kvinnors företagande.

Vården och omsorgen ska vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Detta betyder dock inte att vården måste anordnas enbart i offentlig regi. Ökad mångfald och konkurrens mellan vårdgivare är ett sätt att förbättra kvaliteten och individanpassningen i vården. Ökad konkurrens kommer också att bidra till ökad sysselsättning i dessa sektorer. Tillgängligheten i vården förbättras genom förstärkta resurser till vårdgarantin. Fusk och överutnyttjande inom välfärdssystemet ska bekämpas.

För att resultaten i den svenska skolan ska förbättras kommer skolans kunskapsuppdrag att sättas i centrum. Kvaliteten i utbildningen ska stärkas och kunskapsmålen förtydligas. Omfattande satsningar görs för att stärka svensk forskning, huvudsakligen den forskning som finansieras via fakultetsanslagen och forskningsråd, men även annan forskning som t.ex. klimat- och energiforskning som finansieras inom andra utgiftsområden.

Energifrågorna i kombination med klimatförändringarna är avgörande utmaningar. Marknadsekonomins institutioner, ekonomiska styrmedel, forskning och ny teknik ska styra mot hållbar utveckling. En samlad bedömning av framtida insatser inom miljö- och energiområdet behöver göras. Två områden som kommer att prioriteras de närmast åren är klimatfrågan och havsmiljön.

Budgetpolitiken

Utskottet ställer sig bakom de omfattande utgifts- och inkomstförändringar som regeringen föreslår bl.a. i syfte att bryta utanförskap och få fler människor i arbete. De takbegränsade utgifterna beräknas minska med ca 20 miljarder kronor och skatterna sänks med 42 miljarder kronor. Inkomsterna ökar dessutom med 10 miljarder kronor till följd av höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen.

Det enskilt största förslaget på skattesidan är skattereduktionen för skattepliktiga inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet, det s.k. jobbskatteavdraget, som beräknas till 39 miljarder kronor 2007. Bland förslagen finns också nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter, sänkt fastighetsskatt och slopad skattereduktion för avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007, men med den ändringen att utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 40 miljoner kronor. Detta som en följd av att inga anslagsmedel avsätts för bidrag till certifierade kassaregister.

Tyngdpunkten i utgiftsminskningarna finns inom arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen, men bl.a. lägre tak och förändrad beräkning av sjukförsäkringen bidrar till minskade utgifter. Utgifterna ökar bl.a. genom satsningar på lärarutbildningen, vården och äldreomsorgen.

Förslagen innebär att de offentliga finanserna sammantaget försvagas med 5,8 miljarder kronor 2007 och 13,1 miljarder kronor 2008 i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition. Det finansiella sparandet kommer att överstiga 2 % av BNP varje år 2007–2009 och är därmed i linje med överskottsmålet.

Utskottet stöder regeringens långsiktiga och ansvarsfulla hållning i fråga om budgetpolitiken och de offentliga finanserna. De budgetpolitiska målen ligger fast och uppnås. Det finanspolitiska ramverket ligger också fast men regeringen avser att se över det i syfte att göra det än mer tydligt och långsiktigt t.ex. genom en återgång till utgiftstak som bestäms för tre år. Utskottet välkomnar också att regeringen redan nu tar steg mot ökad bruttoredovisning och tydlighet genom att reducera mängden skattekrediteringar och i stället ersätta dessa med anslag.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet med beaktande av de synpunkter som lämnats av Lagrådet och Skatteverket och med en justering av övergångsbestämmelserna till förslaget om sänkt mervärdesskatt för liftkort. Utskottet föreslår, med delvis bifall till ett motionsyrkande, att det skattefria beloppet för icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar höjs från 5 000 kr till 12 500 kr fr.o.m. den 1 januari 2007. Den statsfinansiella effekten av de justeringar som utskottet föreslagit och som inte redan beaktats vid regeringens inkomstberäkning bedöms vara försumbar.

I betänkandet finns 12 reservationer från företrädare för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet och ett gemensamt särskilt yttrande från företrädare för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken

 

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 1 i denna del och avslår motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 45 och 46,

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 1 i denna del,

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 i denna del och 7–9,

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del, 7 och 8,

2006/07:Fi248 av Håkan Juholt (s) och

2006/07:Fi255 av Morgan Johansson (s).

Reservation 1 (s)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

2.

Riktlinjer för budgetpolitiken

 

Riksdagen godkänner de riktlinjer för budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 1 i denna del och 7 samt avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 1 i denna del och 6,

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del och 3.

Reservation 4 (s)

Reservation 5 (v)

Reservation 6 (mp)

3.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007

 

a)

Statsbudgetens utgifter per utgiftsområde 2007

 

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med vad regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 3 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

b)

Statsbudgetens övriga utgifter

 

Regeringen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2007, beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2007 samt beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 4, 9 och 10.

 

c)

Skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om en skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 38 och 39, båda i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

d)

Utländska nyckelpersoner

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

e)

Bär, svamp och kottar

 

Riksdagen beslutar höja gränsen för skattefri inkomst av icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr fr.o.m. den 1 januari 2007. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 81 i denna del.

 

f)

Avdrag för resor och övriga utgifter

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om ändrade regler för avdragen för resor och övriga utgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 39 och 49, båda i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

g)

Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 37, 39 och 44, alla i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

h)

Slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

i)

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

j)

Pensionssparande

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

k)

Beskattning av lånedatorer

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om ändrad beskattning av lånedatorer. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

l)

Skattereduktion för hushållstjänster

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

m)

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om en förlängning av de särskilda reglerna för sjömän i det nordiska skatteavtalet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 35 i denna del.

 

n)

Slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 30, 40, 41 och 43, alla i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

o)

Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

p)

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

q)

De särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopade särskilda avdrag vid beräkningen av socialavgifter. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40, 41, 43 och 44, alla i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

r)

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 50 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

s)

Slopad medfinansiering inom sjukförsäkringen

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopad särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansieringen) och en motsvarande justering av sjukförsäkringavgiften. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40 och 41, båda i denna del, och 2006/07:1 utgiftsområde 10 punkterna 1 och 6, båda i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

t)

Fryst underlag för fastighetsskatt

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om fryst underlag för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 36 och 53, båda i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

u)

Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m.

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 45 och 53, båda i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

v)

Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om sänkt fastighetsskatt för flerbostadshus. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 52 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

w)

Slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

x)

Förmögenhetsskattens avveckling

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

y)

Förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

z)

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

å)

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om höjt schablonbelopp i förenklingsregeln. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ä)

Förbättringar i löneunderlagsregeln

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om förbättringar i löneunderlagsregeln. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ö)

Höjd bolagsskatt m.m.

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aa)

Energiskatt på el i norra Sverige

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ab)

Koldioxidskatt, utsläppshandel m.m.

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ac)

Energiskatteavdrag för vindkraft

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om fortsatt avtrappning av energiskatteavdrag för vindkaft. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 34 i denna del.

 

ad)

Höjd effektskatt på kärnkraft

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ae)

Fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

af)

Miljöbilar m.m.

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ag)

Punktskatt på bensin och diesel

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ah)

Flygskatt

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om att låta flygskatten utgå. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 51 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ai)

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aj)

Beskattning av avfall som förbränns

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ak)

Skatt på trafikförsäkringspremier

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

al)

Trängselskatt

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

am)

Tobaksskatt

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om höjd skatt på tobak och snus. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 32, 33 och 46, alla i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

an)

Skatt på alkoläsk

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ao)

Reklamskatt

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ap)

Moms på transport i skidliftar

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om moms på transport i skidliftar med den ändringen att liftkort i vissa fall kan köpas till den lägre skattesatsen redan fr.o.m. den 1 december 2006. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 31 i denna del och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aq)

Moms på ekologisk mat

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ar)

Lotteriskatt

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

as)

Båtskatt

 

Riksdagen avslår det motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

at)

Kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om slopad kreditering på skattekonto av vissa investeringsstöd. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 47 och 48, båda i denna del, och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

au)

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

 

Riksdagen godtar regeringens förslag om en förlängning av skattereduktionen för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 42 i denna del.

 

av)

Kreditering på skattekonto – nystartsjobb

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aw)

Kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder

 

Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ax)

Beräkning av statsbudgetens inkomster

 

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 12 och avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ay)

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

 

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 5.

 

az)

Utgiftstak för staten och offentlig sektor

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 938 miljarder kronor för 2007 och 971 miljarder kronor för 2008 samt godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 2 och 6 samt avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aå)

Ändrad redovisning av skatter m.m.

 

Riksdagen godkänner den ändrade redovisning av skatter m.m. som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 11.

Reservation 7 (s)

Reservation 8 (v)

Reservation 9 (mp)

4.

Fördelning av utgifter 2008 och 2009

 

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 13 och avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 5,

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 13 samt

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 6.

Reservation 10 (s)

Reservation 11 (v)

Reservation 12 (mp)

5.

Bemyndigande om upplåning

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 8.

6.

Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 28 500 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 14.

7.

Myndigheternas räntekontokrediter

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2007 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 700 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 15.

8.

Sjunde AP-fondens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret

 

Rikdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2007 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 16.

9.

Bemyndigande för ramanslag

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2007, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 17.

10.

Lagförslagen på skatteområdet

 

Riksdagen antar

dels regeringens i bilaga 3 återgivna

3.2 förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, med den ändring i punkterna 2 och 3 av övergångsbestämmelserna som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.3 förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200), med den ändring i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.4 förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.,

3.5 förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,

3.6 förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

3.7 förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattningsavtal mellan de nordiska länderna,

3.8 förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt med den ändring i 10 § som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.9 förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt,

3.10 förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

3.11 förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229), med de ändringar i 61 kap. 17 a § och 65 kap. 9 a och 9 d §§ samt punkt 4 av övergångsbestämmelserna som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.12 förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) med den ändring i punkt 7 av övergångsbestämmelserna som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.13 förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter,

3.14 förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation,

3.15 förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980), med den ändring i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.16 förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter,

3.17 förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt, med den ändring i 3 a § som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

3.18 förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror,

3.19 förslag till lag om upphävande av lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energikällor,

3.20 förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus,

3.21 förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

3.22 förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007,

3.23 förslag till lag om ändring i lagen (2006:909) om skatt på flygresor,

3.24 förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

3.25 förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar, med de ändringar i 1 och 2 §§ samt ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna som framgår av bilagan Utskottets lagförslag,

2.1 förslag till lag om upphävande av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift,

2.6 förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),

dels utskottets i bilaga 4 Utskottets lagförslag återgivna förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 32–35, 37, 38, 41, 42, 44 och 46–52, alla i denna del, och 2006/07:1 utgiftsområde 10 punkterna 1 och 6, båda i denna del, och bifaller delvis proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 30, 31, 36, 39, 40, 43, 45 och 53, alla i denna del, och motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 81 i denna del.

Stockholm den 23 november 2006

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Pär Nuder (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Monica Green (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m) och Per Åsling (c).

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

I detta betänkande behandlas regeringens och partiernas förslag till fördelning av statsutgifterna på utgiftsområden. Betänkandet, ibland kallat rambetänkandet, ligger till grund för riksdagens beslut om statsbudgeten och utgiftsramarna för de olika utgiftsområdena nästa budgetår. I riksdagens rambeslutsmodell innebär beslutet om ramarna att en utgiftsram fastställs för varje utgiftsområde som i den fortsatta beredningen av anslagen inte får överskridas. Ett förslag från ett utskott till fördelning av anslagen inom ett utgiftsområde kan inte behandlas av riksdagen förrän riksdagen fattat beslut om ramarna (5 kap. 12 § riksdagsordningen). De olika fackutskotten som bereder och lägger fram förslag till beslut om anslagen inom respektive utgiftsområde kan göra omprioriteringar mellan anslagen men får inte lägga fram ett förslag som går utöver den fastställda ramen. Inte heller får förslag som överskrider ramen läggas fram reservationsvis. Riksdagen fastställer statsbudgetens sammansättning i stort genom ett särskilt beslut som innefattar

–     utgiftsramar för utgiftsområden

–     en beräkning av inkomsterna på statsbudgeten (inklusive skatteförslagen).

Detta beslut, det s.k. rambeslutet, ingår som punkt 3 i Utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet

–     proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 volym 1 om förslag till statsbudget, finansplan m.m. punkterna 1–17 och 30–53

–     motioner som väckts under allmänna motionstiden 2006 enligt förteckningen i bilaga 1.

Finansplanens avsnitt 9 Tilläggsbudget 2006 (punkterna 18–29) behandlas i finansutskottets betänkande 2006/07:FiU11.

Innehåll och utformning av rambeslutet

Enligt riksdagsordningen (5 kap. 12 §) ska riksdagen i ett och samma beslut fastställa ramarna för de olika utgiftsområdena och godkänna en beräkning av statsbudgetens inkomster. I beslutet om utgiftsramarna ingår också att riksdagen ska godkänna ett antal budgetpåverkande poster, såsom beräkningen av myndigheternas förbrukning av anslagsbehållningar och hur anslagskrediterna kommer att utnyttjas under året. I beslutet om inkomsterna ingår:

–     att ta ställning till olika förslag till förändringar av gällande skatte- och avgiftsregler och fastställa nästa års regelverk för statsbudgetens inkomster

–     att beräkna effekterna av dessa inkomster.

 

Utifrån dessa effektberäkningar får man fram ett underlag för att bedöma hur stora statsbudgetens inkomster kommer att bli.

Statsbudgeten ska enligt budgetlagen (1996:1059), förutom inkomster och utgifter, även omfatta andra betalningar som påverkar statens lånebehov. För att få fram upplåningsbehovet görs en bedömning av hur nettot av myndigheternas m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret utvecklas under budgetåret och hur stora eventuella kassamässiga korrigeringar bör vara. När riksdagen tagit ställning till dessa beräkningar erhålls budgetsaldot som en restpost som visar statens amorteringar eller upplåningsbehov under året. Beslutsordningen innebär alltså att riksdagen tar ställning till alla dessa poster genom ett beslut.

Mot denna bakgrund är alla förslag som avser utgiftsramar m.m. och beräkningen av statsbudgetens inkomster sammanförda i en enda beslutspunkt, det s.k. rambeslutet, (punkt 3 i detta betänkande) i utskottets förslag till riksdagsbeslut.

Följande punkter i propositionens förslag till riksdagsbeslut behandlas i detta sammanhang:

–     punkt 2 om utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2007 och 2008

–     punkt 3 om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007

–     punkt 4 om beräkning av förändringar av anslagsbehållningar för 2007

–     punkt 6 om beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008

–     punkt 9 om beräkning av förändringarna av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2007

–     punkt 10 om beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2007

–     punkt 12 om beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2007

–     punkterna 30–53 om lagförslag som avser skattefrågor med budgeteffekt 2007.

 

De beslutspunkter som ingår i rambeslutet behandlas i kapitel 4 Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007. Inledningsvis i avsnitt 4.1 tar utskottet ställning till vilka ramar för 2007 som ska gälla för respektive utgiftsområde. I avsnitt 4.2 behandlar utskottet statsbudgetens övriga utgifter, dvs. förslag om anslagsbehållningar, myndigheternas in- och utlåning i Riksgäldskontoret samt kassamässig korrigering. I avsnitt 4.3 Statsbudgetens skatteinkomster tar utskottet ställning till de olika inkomstförslagen på skattesidan. I avsnitt 4.4 Statsbudgetens övriga inkomster redovisar utskottet sin bedömning av inkomster av statens verksamhet samt inkomster av försåld egendom m.m. I avsnitt 4.5 Statsbudgeten i sammandrag tar utskottet ställning till beräkningen av inkomsterna för 2007. I samma avsnitt presenteras också översiktligt regeringens och oppositionspartiernas budgetalternativ för 2007. Ålderpensionssystemet vid sidan av statsbudgeten behandlas i avsnitt 4.6. Slutligen i avsnitt 4.7 behandlar utskottet den samlade nivån för statsutgifterna som den kommer till uttryck i utgiftstaket.

De lagförslag som omfattas av rambeslutet (punkt 3) behandlas i en särskild punkt 7, men det sakliga innehållet i lagförslagen har dessförinnan godkänts i punkt 3.

I punkt 3, rambeslutet, hänvisas dessutom till två tabeller i bilaga 2 respektive 3.

I den första tabellen redovisas utskottets förslag till dels fördelning av utgifter på utgiftsområden m.m. 2007, dels beräkning av statsbudgetens inkomster 2007 fördelade på inkomsttitlar. I den andra redovisas samtliga motionsyrkanden, uppräknade ämnesområdesvis, som finansutskottet avstyrker i punkt 3 rambeslutet.

Regeringens lagförslag

I bilaga 4 återges de lagförslag i budgetpropositionen som utskottet behandlar i detta betänkande. I bilaga 5 finns utskottets förslag till ändringar i regeringens lagförslag. I punkt 7 i förslaget till riksdagsbeslut hänvisas till dessa bilagor.

Yttrande från Lagrådet

Yttrande har inkommit från Lagrådet över vissa lagförslag i budgetpropositionen för 2007. Vilka lagförslag Lagrådet yttrat sig över framgår av avsnitt 4.3 Statsbudgetens skatteinkomster.

Yttrandet finns i bilaga 1 i del 2 av betänkandet.

Yttranden från andra myndigheter

Yttrande har också inhämtats från Skatteverket. Socialdemokraterna begärde ett utökat remissförfarande. Ordföranden framhöll att en sådan omfattande remiss skulle innebära att riksdagen inte skulle hinna besluta om de aktuella lagförslagen så att de skulle kunna träda i kraft den 1 januari 2007. Remissinstanser som inte tidigare medverkat i beredningen av lagförslagen skulle behöva för lång tid för att ges rimliga förutsättningar att utarbeta sina yttranden. Eftersom lagförslagen ska ses som en integrerad del av den ekonomiska politik som regeringen föreslagit bör de genomföras samtidigt med övriga åtgärder i budgetpropositionen. För några av lagförslagen skulle en försening kunna innebära att de inte skulle kunna genomföras förrän år 2008. En sådan fördröjning skulle innebära att helheten i budgetförslaget rubbas och därmed påverka genomförandet av centrala delar av de förslag som regeringen lagt till riksdagen. Det skulle således leda till sådant avsevärt men som avses i 4 kap. 11 § riksdagsordningen. Ordföranden föreslog därför att remissen inte ska genomföras. Utskottet beslutade enligt ordförandens förslag. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet reserverade sig mot detta beslut.

Yttrandet från Skatteverket finns i bilaga 2 i del 2 av betänkandet.

Yttranden

Yttranden från andra utskott

Yttranden över budgetpropositionens förslag jämte motioner i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde har inkommit från

–     konstitutionsutskottet (2006/07:KU1y)

–     skatteutskottet (2006/07:SkU1y)

–     justitieutskottet (prot.utdrag 2006/07:3.3)

–     civilutskottet (prot.utdrag 2006/07:3.2)

–     socialförsäkringsutskottet (2006/07:SfU1y),

–     socialutskottet (prot.utdrag 2006/07:3.5)

–     kulturutskottet (2006/07:KrU1y),

–     trafikutskottet (prot.utdrag 2006/07:5.4),

–     miljö- och jordbruksutskottet (prot.utdrag 2006/07:6.3)

–     näringsutskottet (2006/07:NU1y),

–     arbetsmarknadsutskottet (2006/07:AU1y)

Yttrandena finns i bilagorna 3–13 i del 2 av betänkandet.

Utfrågningar

I samband med publiceringen av Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport den 19 oktober informerade generaldirektör Ingemar Hansson utskottet om lönebildningen 2006.

Utskottet anordnade den 26 oktober 2006 en offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken med riksbankschefen Stefan Ingves. Protokoll från utfrågningen finns i bilaga 14 i del 2 av betänkandet.

Skrivelser

Skrivelser i ärendet har inkommit från Uppsala kommun, Danderyds kommun, Svensk Dagligvaruhandel samt European Cigar Manufacturers Association.

Budgetpropositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen skriver regeringen att samhällets utveckling är beroende av människors vilja att arbeta, förmåga att ta ansvar, uppfinningsrikedom och företagsamhet. Även om Sverige på många sätt är ett land som tagit vara på dessa drivkrafter, används inte hela potentialen hos dem som lever i vårt samhälle. Det tydligaste tecknet på detta är enligt regeringen att trots en stark tillväxt står över en miljon människor i dag utanför arbetsmarknaden. Sverige måste även hantera andra stora utmaningar. Efterfrågan på välfärdstjänster ökar när befolkningen åldras. Globaliseringen ställer krav på den svenska ekonomins anpassningsförmåga och flexibilitet. Miljöutmaningarna, inte minst klimatförändringarna, är globala och påverkar livsbetingelserna i hela världen. Regeringens politik ska lägga grunden för en långsiktigt sund ekonomisk utveckling, skapa utrymme för ökad välfärd samt öka makten för enskilda och familjer i deras egen vardag.

Långsiktigt uthålliga offentliga finanser

Den demografiska utmaningen ska enligt regeringen mötas genom att upprätthålla långsiktigt uthålliga offentliga finanser. De budgetpolitiska mål som riksdagen beslutat om ligger fast. Det betyder att de takbegränsade utgifterna ska rymmas inom beslutade utgiftstak för staten. Vidare ska den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till 2 % av BNP över en konjunkturcykel. Detta överskottsmål möjliggör stabila skattesatser på en lägre nivå än i dag och gynnar i sin tur tillväxt och sysselsättning. Under den kommande mandatperioden ska varje reform prövas mot vad samhällsekonomin tål.

Reformer som gör det mer lönsamt att arbeta

Regeringen föreslår en stor inkomstskattereform, där tyngdpunkten utgörs av ett jobbskatteavdrag som gör det mer lönsamt att arbeta för låg- och medelinkomsttagare. Jobbskatteavdraget innebär en sänkning av inkomstskatterna med närmare 39 miljarder kronor under 2007. På sikt avser regeringen att föreslå ytterligare sänkningar av inkomstskatterna. Arbetslinjen ska tydliggöras i arbetslöshetsförsäkringen. Att det finns en ersättning vid tillfälliga perioder av arbetslöshet bidrar till att människor blir tryggare och vågar pröva nya arbeten, men arbetslöshetsförsäkringen ska inte vara en långsiktig försörjning. Regeringen anser att arbetslinjen i arbetslöshetsförsäkringen måste tydliggöras genom förändringar i ersättning och villkor. Sjukförsäkringen ska ha som mål att bevara tryggheten för den som drabbas av sjukdom eller gör sig illa. Samtidigt ska den ge motiv och möjlighet att återgå till arbete. Regeringen anser att ersättningen kan bevaras på nuvarande nivå också framöver, samtidigt som beräkningen av den inkomst som ligger till grund för sjuklön och sjukpenning förändras.

Reformer som gör det mer lönsamt att anställa

Regeringen föreslår vidare en rad reformer som syftar till att göra det enklare och mindre kostsamt att anställa. Nystartsjobb införs för att ge en ny chans för dem som inte har arbetat under en lång tid. Kostnaderna för att anställa ungdomar ska sänkas. Vidare anser regeringen att det är angeläget att sänka arbetsgivaravgifterna i vissa tjänstebranscher. Regeringen ska återkomma med förslag om en skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster som bör kunna träda i kraft under 2007. Arbetsmarknadsverket ska reformeras från grunden och arbetsmarknadspolitikens omfattning reduceras. Sistnämnda ska åstadkommas både genom att antalet personer i åtgärdsprogrammen minskar och genom att ett antal åtgärder fasas ut.

Åtgärder för ett bättre företagsklimat

Regeringen föreslår även en rad åtgärder som ska förbättra Sveriges företagsklimat och göra det mer lönsamt att driva företag. Ytterligare reformer av beskattningen av fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, föreslås. Regeringen avser dessutom att avskaffa förmögenhetsskatten, och som ett första steg föreslås att skatten halveras på finansiella tillgångar. Arbetsgivarnas sjuklöneansvar efter andra sjukveckan avskaffas. Vidare görs en särskild satsning i syfte att öka kvinnors företagande.

Utbildning och forskning ska hålla hög kvalitet

Att utbildning och forskning håller hög kvalitet är enligt regeringen avgörande för ett lands tillväxt och välfärd. Regeringen avser att prioritera kunskap i skolan och föreslår därför en rad åtgärder för att stärka utbildningen. Regeringen avser också att under mandatperioden genomföra insatser för att stärka den svenska forskningen.

Ökad trygghet och valfrihet inom vård och omsorg

Regeringen föreslår satsningar på att öka tryggheten och valfriheten inom vården och omsorgen. Välfärden ska även i framtiden vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Men för att klara en ökande efterfrågan krävs enligt regeringen nytänkande. Under mandatperioden avser regeringen att genomföra förändringar som syftar till att öka mångfalden och konkurrensen mellan olika aktörer inom vård och omsorg. Ytterligare 250 miljoner kronor avsätts till den nationella vårdgarantin under 2007. Den psykiatriska vården förstärks med 500 miljoner kronor för 2007 och 2008 och därefter 250 miljoner kronor per år. Därutöver aviserar regeringen för 2008 att ett riktat statsbidrag på 300 miljoner kronor införs för att förbereda en fritt val-reform inom äldreomsorgen i kommunerna. Regeringen avser också att genomföra en förändrad familjepolitik under mandatperioden som syftar till mer valfrihet, ökad jämställdhet, större mångfald i förskolan och barnomsorgen och mer tid med barnen. Regeringen planerar därmed att lägga förslag om barnomsorgspeng, jämställdhetsbonus, kommunalt vårdnadsbidrag och stärkt pedagogiskt uppdrag för förskolan.

Fusk och överutnyttjande i skatte- och förmånssystemen ska motverkas

God hushållning med de gemensamma resurserna handlar både om att motverka fusk i skatte- och förmånssystemen och om att öka effektiviteten i den offentliga sektorn. En rad åtgärder föreslås därför i syfte att minska fusk och överutnyttjande inom skatte- och välfärdssystemen. Genom att öka mångfalden av aktörer inom vård, utbildning och omsorg kan effektiviteten öka och utvecklingen av styr- och produktionsformer påskyndas. Regeringen avser också att genomföra en samlad översyn av hela den statliga myndighetsstrukturen.

Motionernas huvudsakliga innehåll

Socialdemokraternas budgetalternativ

Socialdemokraterna betonar i sin budgetmotion Fi244 att om ett litet land som Sverige ska kunna hävda sig i hård internationell konkurrens måste alla vara med och känna ansvar och trygghet. Sverige har visat att trygghet går hand i hand med konkurrenskraft, men detta riskerar enligt Socialdemokraterna att undermineras med den politik som regeringen presenterar i budgetpropositionen. Regeringen föreslår gigantiska skattesänkningar och för att finansiera en del av dessa skattesänkningar görs bl.a. kraftiga neddragningar i arbetsmarknadspolitiken, vilket ökar den öppna arbetslösheten. Förslagen innebär en kraftig försämring av arbetstagarens ställning, vilket i sin tur leder till att en låglönemarknad växer fram. Sammantaget leder regeringens ekonomiska politik till högre öppen arbetslöshet, ökade orättvisor och ojämlikhet samt försvagad konkurrenskraft.

Socialdemokraterna vill i sitt budgetalternativ genomföra reformer som fortsätter moderniseringen av Sverige. Det innebär en fortsatt investering i kunskap, bättre förutsättningar för företagen och trygghet för alla. Sunda offentliga finanser är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Överskottsmål och utgiftstak ska värnas. Sammantaget innebär det socialdemokratiska budgetalternativet att det offentliga saldot blir 6 miljarder kronor starkare 2007. Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Därför måste politiken vara inriktad på arbete åt alla. Full sysselsättning är socialdemokratins mål.

Den svenska modellen på arbetsmarknaden ska utvecklas, och ytterligare ekonomiska resurser ska satsas på samverkan med näringsliv och fackliga organisationer kring strategiska framtidsbranscher. Även tjänstesektorn ska få nationella strategier. De offentliga forskningsanslagen ska höjas till 1 % av BNP. Arbetsmarknadspolitiken ska utvecklas, inte avvecklas. Socialdemokraterna avvisar regeringens neddragning av arbetsmarknadsåtgärder och vill samtidigt satsa mer på dem som står längst från arbetsmarknaden. Subventionsnivån i nystartsjobben ska höjas och subventionen ska även kunna användas för anställningar i offentlig sektor. Trygghetsförsäkringarna ska förbättras så att det blir lättare att gå från gamla till nya villkor i arbetslivet. Det högsta taket i a-kassan ska höjas till motsvarande 7,5 prisbasbelopp.

De omfattande satsningarna på att lyfta kunskapsnivån i hela samhället ska fortsätta. Antalet högskoleplatser ska fortsätta att byggas ut och studiemedlen höjas under mandatperioden.

Den historiska satsningen på infrastruktur ska fullföljas och ökade ekonomiska resurser tillförs under mandatperioden.

Sverige ska enligt motionärerna vara världens bästa land att växa upp och åldras i. Överskotten i de offentliga finanserna ska utnyttjas till att anställa fler i vård, skola och omsorg samt till att förstärka de sociala trygghetsförsäkringarna. Statsbidragen till kommunsektorn ska öka 2007–2009. Offentlig sektor ska också vara föregångare som modern arbetsgivare som erbjuder attraktiva arbeten med jämställda löner. Socialdemokraterna vill sänka maxtaxan och öppna den allmänna avgiftsfria förskolan för 3-åringar. För att underlätta barns lärande ska personalökningen i förskolan följas av 3 000 fler fritidspedagoger på fritids. Äldres vård och omsorg ska hålla hög kvalitet. Erfarna medarbetare i äldreomsorgen ska ges möjligheten att bli mentorer. Under de närmaste tio åren ska 100 000 fler bostäder för äldre byggas. De sämst ställda pensionärerna ska få höjda bostadstillägg. Välfärden ska utvecklas bl.a. genom ökad tillgänglighet och en tandvårdsreform.

Klimatförändringarna är vår största globala utmaning. Sveriges beroende av olja ska brytas till 2020. Sverige ska öka sin produktion av moderna drivmedel inom skogs- och jordbruket. Satsningar ska även göras på energieffektivitet, grön elproduktion och teknik­utveckling.

Vänsterpartiets budgetalternativ

I Vänsterpartiets motion Fi245 avvisas regeringens politik och de av regeringen föreslagna skattesänkningarna, liksom försämringarna på arbetsmarknadspolitikens område. I stället presenteras en reformbudget med sikte på att skapa fler jobb, en mer demokratisk ekonomisk politik, ökad jämställdhet och en hållbar utveckling.

Vänsterpartiet presenterar en satsning på fler anställda i kommuner och landsting med ett riktat sysselsättningsstöd till de kommuner och landsting som anställer. Detta skapar utrymme för 150 000 nya jobb under en treårsperiod, varav 40 000 jobb under 2007 till en nettokostnad för offentlig sektor på 6,4 miljarder kronor. Dessutom görs satsningar inom miljösektorn, för att stimulera byggandet, för att stödja forskningen och för att underlätta för små och medelstora företag. De viktiga arbetsmarknadspolitiska programmen kan och ska förbättras. Regeringens kraftiga nedskärningar på detta område avvisas. Med Vänsterpartiets politik minskar den öppna arbetslösheten i stället för att öka, vilket blir resultatet av regeringens föreslagna politik enligt regeringens egna beräkningar.

Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn, som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Därför är Vänsterpartiet kritiskt till systemet med en fristående riksbank, liksom till systemet med utgiftstak för staten som dessutom motverkar offensiva välfärdssatsningar och tillåter ofinansierade skattesänkningar. För 2007 föreslår Vänsterpartiet samma utgiftstak som överenskoms med den socialdemokratiska regeringen och fastslogs av riksdagen 2006. Därefter avslås förslaget till utgiftstak för 2008. Vänsterpartiet avser att återkomma med en mer genomgripande motion om dagens budgetmodell. Statens resurser bör i stället användas på ett förnuftigt sätt i en ansvarsfull budget, och överskottsmålet för statens finanser bör ersättas med en politik för god hushållning och långsiktig hållbarhet. För 2007 föreslås skatteförslag för att öka statens inkomster och skapa ett utrymme för omfördelningspolitik, samtidigt som Vänsterpartiets förslag innebär ett högre sparande i offentlig sektor jämfört med regeringens förslag.

På miljöområdet vill Vänsterpartiet satsa på klimatinvesteringsprogrammet och på effektivare energiomställning. Dessutom föreslås satsningar på tågtrafiken, kollektivtrafiken och på att förbättra villkoren för biodrivmedel.

För att komma till rätta med löneskillnaderna mellan kvinnor och män föreslås genomgripande förändringar inom arbetsmarknadspolitiken, där rätten till heltid och tillsvidareanställning är mycket viktiga. På dessa områden anser Vänsterpartiet att regeringens förslag innebär försämringar. Dessutom föreslår Vänsterpartiet att föräldraförsäkringen ska göras individuell och att det bör utgå ett särskilt viktat statsbidrag för att premiera de kommuner där kvinnors lönesituation förbättras.

Vänsterpartiet presenterar ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, för att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva reformer. Denna rättvisesatsning ger också grupper med ett eftersatt konsumtionsutrymme möjlighet att genom ökad köpkraft påverka den samlade ekonomin positivt. Bland de föreslagna reformerna finns en höjning av studiemedlet, höjt tak i a-kassan, en omfattande tandvårdsreform, höjd garantipension och fortsatt höjt bostadstillägg till pensionärer, stegvis höjning av förtidspensionen, satsning på ökad tillgänglighet för personer med funktionshinder, förlängda bostadsproduktionsstöd och slopad karensdag i sjukförsäkringen från 2008. Dessutom föreslås en fortsatt stark satsning på vuxenutbildningen och mer resurser till Ekobrottsmyndigheten.

Miljöpartiets budgetalternativ

I Miljöpartiets motion Fi246 prioriteras satsningar på en aktiv klimatpolitik som syftar till att klara klimatmålen, en politik för fler jobb och utveckling av nya företag och reformer som gynnar dem som har det sämst ställt. Grundläggande är en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik där utgiftstaken och saldomålet klaras.

Även om det finns flera inslag i regeringens politik som Miljöpartiet sympatiserar med, t.ex. den uttalade viljan att satsa på fler jobb, förbättrade villkor för företagande och översynen av arbetsmarknadspolitiken, så riskerar sänkta skatter och utgiftssatsningar i kombination med oklara och försenade finansieringsförslag enligt motionärerna leda till en alltför expansiv finanspolitik. De finansieringsförslag som regeringen lämnar och som enligt motionärerna går ut över de sämst ställda i samhället avvisas.

Miljöpartiet anser att det är viktigt att budgeten inte är alltför expansiv i rådande högkonjunktur och föreslår att målet för det finansiella sparandet i offentlig sektor för 2007 fastställs till 1,5 % av BNP. Regeringens förslag att sänka utgiftstaken för 2007 och 2008 med 11 miljarder kronor respektive år avvisas.

Miljöpartiet avvisar huvuddelen av regeringens förslag på skatteområdet. I stället föreslås ett höjt grundavdrag för årsinkomster upp till ca 380 000 kr. Skiktgränsen för statlig skatt räknas endast upp med 1 %. Ett antal förändringar av miljö- och trafikrelaterade skatter föreslås bl.a. för att gynna en fortsatt omställning mot bränslesnålare fordon och alternativa drivmedel. Det finns också förslag om att införa en miljöbilspremie för privatpersoner, investeringar i järnvägs- och spårtrafik samt ett förslag om att återinföra trängselskatten i Stockholm. Den gröna skatteväxlingen ska fortsätta.

Miljöpartiet accepterar regeringens förslag om bl.a. minskade avdrag för resor och övriga utgifter, skatt på trafikförsäkringspremier samt avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa.

Motionärerna välkomnar regeringens översyn av arbetsmarknadspolitiken, men avvisar nivån på besparingar för arbetsmarknadsprogrammen. Miljöpartiet föreslår att regeringens förslag om nystartsjobb måste förstärkas kraftigt vid anställning av långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. Friåret behålls på nuvarande nivå.

Miljöpartiet vill föra en näringspolitik för fler växande småföretag. Detta innebär bl.a. att programmet Forska och väx permanentas och utökas, småföretag får bättre tillgång till krediter och det görs en satsning på miljöteknikexport. Miljöpartiet föreslår också bibehållen generell nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Miljöpartiet föreslår en rad åtgärder som syftar till ett nära förhållande mellan utbildning och näringsliv. Exempelvis ges ökade bidrag till kvalificerade yrkesutbildningar, och en satsning görs på mer vuxenutbildning samt kompletterande utbildningar och praktik för studenter på högskolan.

Höjd bidragsdel i studiestödet, höjt garantipensionsbelopp och ekonomisk ersättning till de småbarnsföräldrar som arbetar 75 % eller mindre är några av de förslag Miljöpartiet presenterar för att ge bättre villkor till dem som har det sämst ställt. Miljöpartiet prioriterar också en humanare flyktingpolitik och bättre möjligheter till sjukvård för flyktingar. Medel avsätts för jämställda löner i staten. Regeringens förslag om att avveckla räntebidragen och investeringsstöden i bostadspolitiken avvisas. En besparing görs på försvaret med 900 miljoner kronor 2007, 2 500 miljoner kronor 2008 och 4 500 miljoner kronor 2009.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

1 Den ekonomiska utvecklingen

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att den pågående avmattningen i den internationella konjunkturen blir ganska mild samt att tillväxten i världsekonomin förblir relativt hög även under de närmaste åren. Under dessa förutsättningar är det rimligt att Sveriges BNP stiger med omkring 4 % i år – den högsta tillväxten i svensk ekonomi sedan millennieskiftet – och över 3 % nästa år. Konsumtionen ökar och sysselsättningen stiger markant. Hushållens inkomster ökar kraftigt till följd av bl.a. den stigande sysselsättningen och de åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Den senaste konjunkturinformationen som utskottet redovisar under avsnittet Ny information om konjunkturen stöder denna bedömning. Den svenska konjunkturen är mycket stark och sysselsättningen i den svenska ekonomin har ökat kraftigt under hösten.

Budgetpropositionen

Internationella utvecklingen

Världsekonomin har vuxit i snabb takt under de senaste tre åren. I år ökar BNP i världen med 5 % enligt regeringens bedömning – det tredje året i rad som tillväxten ligger i närheten av 5-procentsnivån.

Regeringen räknar också med en fortsatt relativt stark internationell konjunktur framöver, trots att tillväxttakten i de senaste årens tillväxtmotor, Förenta staterna, avtar. Den lägre tillväxttakten i Förenta staterna uppvägs till en del av en fortsatt stark utveckling i Kina, Indien, Japan och övriga Asien. Till detta bidrar också en hög tillväxt i Latinamerika och en fortsatt återhämtning i euroområdet. Konjunkturen i euroområdet har under det senaste året blivit bredare, från en tidigare kraftig exporttillväxt till en allt högre inhemsk efterfrågan. Bland euroländerna är uppgången tydligast i Tyskland, där BNP i år stiger med 2 %, enligt regeringens bedömning. Det är den högsta tyska tillväxttakten sedan 2000, även om den till en del beror på en extra hög konsumtion under 2006 inför den beslutade höjningen av den tyska momsen 2007.

Det är framför allt industrin som under de senaste åren drivit upp den internationella konjunkturen. Regeringen räknar dock med att konsumtionen alltmer ersätter industriproduktionen som världsekonomins motor. Konsumtionen stimuleras av att sysselsättningen globalt fortsätter att stiga, reallönerna ökar och att de internationella räntorna fortfarande är låga i ett historiskt perspektiv, även om centralbankerna i de flesta större industriländerna under de senaste åren börjat höja sina styrräntor för att dämpa ett stigande inflationstryck.

Som framgår av tabell 1.1 räknar regeringen med att tillväxttakten i världsekonomin stiger till 5 % 2006 för att sjunka några tiondelar under 2007, till 4,6 %. I sin kalkyl för utvecklingen under 2008 och 2009 räknar regeringen med att tillväxttakten sjunker ytterligare, till 4,2 % respektive 4 %. Tillväxttakten i Förenta staterna bedöms gå ned till 2,5 % 2007 från 3,3 % i år. Den amerikanska tillväxten väntas börja stiga på nytt under 2008 och 2009.

En hög inhemsk efterfrågan i kombination med en stark internationell konjunktur gör att den japanska ekonomin i år växer med hela 3 % – den högsta tillväxten i Japan på 16 år. Nästa år sjunker tillväxttakten tillbaka något till följd av den svagare internationella efterfrågan och en avtagande investeringstillväxt. Tillväxttakten i euroområdet sjunker, enligt regeringens bedömning, från 2,3 % 2006 till 1,9 % under hela perioden 2007 till 2009. I Kina steg BNP under 2005 med nästan 10 %, och regeringen räknar med en i stort sett lika hög tillväxt både i år och under nästa år. Samma bedömning gäller Indien, där BNP under förra gick upp med 8,5 %.

Tabell 1.1 Regeringens prognoser över tillväxten i världsekonomin

Risker i den internationella bedömningen

Som framgår av bedömningarna ovan räknar regeringen i sitt huvudscenario med en relativt mild försämring av den internationella konjunkturen under de närmaste åren. I budgetpropositionen redovisar regeringen några risker eller osäkerheter i prognoserna som, om de förverkligas, kan leda till att den internationella konjunkturen utvecklas svagare än förväntat.

En sådan risk är att tillväxten i Förenta staterna blir lägre än beräknat. Bakom den senaste tidens avmattning i den amerikanska ekonomin ligger bl.a. en svagare utveckling på fastighetsmarknaden som i sin förlängning påverkar de amerikanska hushållens konsumtion. Får nedgången på fastighetsmarknaden större effekter på ekonomin än vad regeringen räknar med i budgetpropositionen blir BNP-tillväxten lägre i såväl Förenta staterna som internationellt.

En annan risk är att inflationen i Förenta staterna biter sig kvar på nuvarande relativt höga nivå. Då tvingas den amerikanska centralbanken, Federal Reserve, att ytterligare höja räntorna med svagare tillväxt som följd. Regeringen pekar också på att kraftigt stigande oljepriser på grund av ökad geopolitisk oro kan leda till högre inflation, högre räntor och svagare internationell efterfrågan.

Svenska utvecklingen

Hög tillväxt 2006

Den svenska ekonomin har utvecklats väl hittills under 2006. BNP steg under första halvåret med 4,5 % jämfört med samma period 2005, enligt Statistiska centralbyråns (SCB:s) nationalräkenskaper. Exporten ökade kraftigt på grund av den höga internationella efterfrågan och återhämtningen i euroområdet samtidigt som investeringarna fortsatte att stiga starkt efter den höga tillväxten både 2004 och 2005. Dessutom steg hushållens konsumtion relativt kraftigt till följd av ökad sysselsättning, stigande inkomster och en god förmögenhetsställning i hushållssektorn.

Regeringen räknar med att Sveriges BNP i år stiger med hela 4 %. Om uppgifterna justeras för kalendereffekter, dvs. att 2006 innehåller färre arbetsdagar i förhållande till 2005, blir BNP-tillväxten 2006 4,4 %. Oavsett beräkningssätt är detta den högsta svenska tillväxttakt som noterats sedan förra högkonjunkturåret 2000. Det är också nära dubbelt så hög tillväxt som den förväntade tillväxten i euroområdet och nästan 1 procentenhet högre än den samlade tillväxten i övriga Norden.

Lägre men fortsatt hög tillväxt 2007

Regeringen räknar dock med att tillväxttakten i den svenska ekonomin sjunker framöver, men att BNP-uppgången ändå blir förhållandevis hög i ett historiskt perspektiv.

Det senaste årets höga tillväxttakt i varu- och tjänsteexporten väntas avta på grund av den svagare internationella efterfrågan och en starkare svensk krona. Dessutom gör regeringen bedömningen att de senaste årens snabba investeringsuppgång dämpas i takt med att företagens produktionskapacitet byggs ut och den internationella konjunkturen mattas av. Även uppgången i bostadsbyggandet avtar av stigande räntor och ökade produktionskostnader.

Försvagningen av exporten och investeringarna kommer dock till viss del att motverkas av en tilltagande hushållskonsumtion. Förutsättningarna för en stark konsumtionstillväxt i den svenska ekonomin är goda, menar regeringen. Hushållens förväntningar om den ekonomiska utvecklingen ligger på en hög nivå, och hushållens disponibla inkomster stiger relativt snabbt, bl.a. som en följd av de inkomstskattesänkningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Samtidigt är hushållens förmögenhetsställning god på grund av bl.a. stigande fastighetspriser och höjda börskurser. Dessutom fortsätter sysselsättningen att stiga och den totala arbetslösheten sjunker, vilket bidrar till att ytterligare öka hushållsinkomsterna samt hushållens vilja att konsumera.

Tabell 1.2 Regeringens prognoser över den svenska tillväxten

Sammantaget räknar regeringen med att BNP stiger med 3,3 % 2007, vilket fortfarande ligger en bra bit över den förväntade tillväxttakten i de större industriländerna, inklusive våra nordiska grannländer.

I sin kalkyl för utvecklingen 2008 och 2009 gör regeringen bedömningen att det finns kvar lediga resurser i den svenska ekonomin efter 2007, trots den höga tillväxten under både 2006 och 2007. Det innebär att det s.k. BNP-gapet fortfarande är negativt och att faktisk BNP kan stiga mer än potentiell BNP under både 2008 och 2009. De åtgärder som regeringen presenterar i budgetpropositionen väntas också öka den potentiellt möjliga svenska tillväxttakten. Sammantaget innebär detta att regeringen kalkylerar med att BNP kan stiga med 3,1 % 2008 och 2,7 % 2009.

Regeringens prognoser över den svenska ekonomins utveckling redovisas i tabellerna 1.2 och 1.3. I punkterna nedan sammanfattas några av de viktigaste delarna i prognoserna.

·.    Stigande sysselsättning och högre inkomster på grund av bl.a. sänkta inkomstskatter gör att hushållens konsumtion stiger med 3,6 % 2006 och 4,2 % 2007. Konsumtionstillväxten väntas ligga kvar på en relativt hög nivå även under 2008 och 2009. Detta kan jämföras med en konsumtionstillväxt under perioden 2001–2005 på i genomsnitt 1,6 % per år.

·.    Trots en svagare internationell efterfrågan och en starkare svensk krona bedöms den svenska exporten ändå stiga med 6,4 % 2007, efter en förväntad uppgång i år på 8,3 %. Framför allt väntas tjänsteexporten fortsätta att öka relativt starkt. Kronans värde bedöms stiga till ett värde, mätt enligt det s.k. TCW-indexet (ju högre indexvärde desto svagare krona), på 123 i slutet av 2007, från 126 i slutet av 2006.

·.    God efterfrågan, höga vinster, låga räntor och ett stigande kapacitetsutnyttjande har inneburit att investeringarna stigit snabbt sedan 2003. Regeringen räknar med att investeringskonjunkturen dämpas markant under nästa år till följd av den svagare internationella efterfrågetillväxten och det faktum att företagen relativt kraftigt byggt ut sin produktionskapacitet.

Tabell 1.3 Nyckeltalen i regeringens prognos

·.    Sammantaget väntas sysselsättningen stiga med 1,7 % i år och 1,5 % nästa år. Ett kraftigt ökat utbud av arbetskraft, bl.a. till följd av de omfattande neddragningar av de arbetsmarknadspolitiska programmen som regeringen föreslår i budgetpropositionen, för med sig att den öppna arbetslösheten stiger till i genomsnitt 5,8 % 2007 från 5,6 % 2006. Den totala arbetslösheten, dvs. den öppna arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjunker dock från i genomsnitt 8,7 % under 2006 till 7,7 % under 2007 (se vidare under avsnittet God utveckling på arbetsmarknaden nedan).

·.    De offentliga finanserna förstärks av den höga tillväxten och den stigande sysselsättningen. Regeringen räknar med ett överskott under 2006 och 2007 på 2,8 % respektive 2,3 % av BNP. Överskottet för perioden 2008 till 2009 väntas ligga på i genomsnitt 2,9 % av BNP per år. De skattesänkningar och reformer som regeringen föreslår i budgetpropositionen bedöms minska överskottet i de offentliga finanserna med 0,2 % av BNP 2007 och 0,4 % av BNP 2008. Den offentliga sektorns konsoliderade skuld väntas sjunka från drygt 50 % av BNP 2005 till 33 % av BNP 2009.

God utveckling på arbetsmarknaden

Sysselsättningen vände uppåt under andra halvåret 2005, efter flera års svag utveckling till följd av dålig konjunktur och kraftigt stigande produktivitet i näringslivet. Uppgången har fortsatt under 2006. Enligt SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) steg sysselsättningen under årets första halvår med 1,6 % jämfört med samma period i fjol. Den öppna arbetslösheten har dock inte gått ned lika snabbt som sysselsättningen ökat eftersom utbudet av arbetskraft stigit kraftigt under perioden. Enligt SCB låg den öppna arbetslösheten under första halvåret 2006 på i genomsnitt 5,7 % av arbetskraften, mot 6 % första halvåret 2005. Den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbetslösa inklusive antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, låg på i genomsnitt 8 %, i stort oförändrat jämfört med första halvåret 2005.

Diagram 1.1 Sysselsättningen i svensk ekonomi 1990–20091

1 Streckad linje anger regeringens prognos 2006–2007 samt kalkyl för 2008–2009.

Indikatorer tyder på att arbetsmarknaden förbättras ytterligare framöver. Antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingarna har fortsatt att öka under hösten och ligger nu på den högsta nivån sedan sekelskiftet. Dessutom planerar företagen i Konjunkturinstitutets (KI:s) olika barometrar att fortsätta att öka antalet anställda. Det gäller framför allt företagen inom den privata tjänstesektorn och byggbranschen, men även industriföretagen har blivit alltmer optimistiska angående sysselsättningen.

Regeringen räknar med att sysselsättningen stiger med 1,7 % 2006 och 1,5 % 2007, till följd av den höga tillväxten och den stigande efterfrågan på arbetskraft. Sammantaget motsvarar det 140 000 fler sysselsatta under perioden. De åtgärder som regeringen föreslår i budgetpropositionen, t.ex. inkomstskattesänkningar, nystartsjobb, förändrade regler i arbetslöshetsförsäkringen samt avdrag för hushållsnära tjänster, väntas, enligt regeringen, bidra till att sysselsättningen fortsätter att öka. I kalkylen för 2008 och 2009 bedömer regeringen att sysselsättningen stiger med 1 % 2008 och 0,6 % 2009.

Diagram 1.2 Öppen och total arbetslöshet 1990–20091

1 Streckad linje anger regeringens prognos 2006–2007 samt kalkyl 2008–2009.

Utbudet av arbetskraft har ökat snabbt sedan 2005 och väntas öka ytterligare under de närmaste åren, bl.a. till följd av regeringens förslag i budgetpropositionen om neddragningar av de arbetsmarknadspolitiska åtgärdsprogrammen. Som framgår av diagram 1.2 betyder detta att den öppna arbetslösheten stiger något under 2007, trots den snabbt stigande sysselsättningen. Regeringen räknar med att den öppna arbetslösheten ökar till i genomsnitt 5,8 % av arbetskraften 2007, mot förväntade 5,6 % 2006. Den totala arbetslösheten, dvs. den öppna arbetslösheten plus antalet personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, sjunker dock, från i genomsnitt 8,7 % 2006 till 7,7 % 2007.

Under kalkylperioden 2008 till 2009 räknar regeringen med att sysselsättningen stiger snabbare än utbudet av arbetskraft, vilket gör att både den öppna och den totala arbetslösheten sjunker till i genomsnitt 4,3 % respektive 5,8 % av arbetskraften 2009.

Regeringen räknar vidare med att den s.k. reguljära sysselsättningen, dvs. sysselsättningen för personer i åldersgruppen 20–64 år, stiger något snabbare än den totala sysselsättningen. Den reguljära sysselsättningsgraden väntas stiga till 80,2 % 2009. Det kan jämföras med det tidigare sysselsättningsmålet om en reguljär sysselsättningsgrad på 80 %.

Alternativa scenarier för utvecklingen fram till 2009

Prognoser om framtiden är alltid osäkra. Regeringen redovisar därför i budgetpropositionen två alternativa kalkyler för utvecklingen fram till 2009 – högtillväxtalternativet och lågtillväxtalternativet (alternativen jämförs med det huvudalternativ som presenterats i tabellerna ovan).

Högtillväxtalternativet

I detta alternativ antas att den politik som regeringen föreslår i budgetpropositionen får större effekt på ekonomin än vad som antas i huvudalternativet. Utbudet av arbetskraft ökar mer än förväntat samtidigt som inflationen och lönerna blir lägre än förväntat. Detta gör att Riksbanken kan bedriva en mer expansiv penningpolitik, vilket stimulerar den inhemska efterfrågan och ökar sysselsättningen.

Tabell 1.4 Högtillväxtalternativet

Sammanfattningsvis innebär högtillväxtalternativet bl.a. följande:

·.    BNP växer snabbare och antas i nivå vara 1 % högre 2009 än i huvudalternativet.

·.    Även sysselsättningen väntas 2009 vara omkring 1 % högre än i huvudalternativet. Den s.k. reguljära sysselsättningsgraden bedöms uppgå till 81 % 2009. Sysselsättningen antas stiga snabbare än arbetskraftsutbudet, vilket gör att den öppna arbetslösheten sjunker till 3,6 % av arbetskraften 2009 och den totala arbetslösheten går ned till 5,1 %.

·.    Den högre tillväxten och sysselsättningen stärker de offentliga finanserna. Överskottet bedöms ligga på 3,5 % av BNP 2009. Utgifterna sjunker under perioden snabbare än inkomsterna.

Lågtillväxtalternativet

Utgångspunkten i detta alternativ är att arbetsmarknaden och lönebildningen i den svenska ekonomin fungerar sämre än vad som förväntas i huvudalternativet. Resursutnyttjandet i ekonomin är i utgångsläget mer ansträngt och effekterna av regeringens politik på arbetskraftsutbud och sysselsättning fördröjs. Olika bristsituationer på arbetsmarknaden driver upp lönerna och inflationen. Detta tvingar Riksbanken att bedriva en mer åtstramande penningpolitik med svagare tillväxt och lägre sysselsättning som följd.

Sammanfattningsvis innebär lågtillväxtalternativet bl.a. följande:

·.    Tillväxten bromsas upp och uppgången i BNP väntas under perioden bli 1,5 procentenheter lägre än i huvudalternativet.

·.    Sysselsättningen stiger inte lika snabbt och sysselsättningsgraden sjunker t.o.m. mot slutet av perioden. Även den öppna och totala arbetslösheten börjar åter stiga mot slutet av perioden till en nivå 2009 på 5,6 % respektive 7,1 % av arbetskraften.

·.    De offentliga finanserna försvagas, med 0,6 % av BNP 2009 jämfört med huvudalternativet.

Tabell 1.5 Lågtillväxtalternativet

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna delar i sin motion Fi244 i stort sett regeringens bedömning av den internationella konjunkturutvecklingen. Tillväxttakten i Förenta staterna avtar medan länderna i Asien fortsätter att växa snabbt samtidigt som konjunkturen inom euroområdet förstärks.

Den starka internationella efterfrågan, en god konkurrenskraft i de svenska företagen och en stigande inhemsk konsumtion leder enligt motionärerna till en fortsatt hög svensk tillväxt 2007, efter en BNP-uppgång 2006 på hela 4 % – den högsta tillväxttakten sedan 2000.

Socialdemokraterna anser i motionen att de jämfört med regeringen presenterar en mer ansvarsfull finans- och budgetpolitik för 2007. Det ger till effekt att BNP 2007 växer med 3,1 %, vilket är 0,2 procentenheter lägre än regeringens prognos i budgetpropositionen (se tabell 1.6). I nuvarande expansiva ekonomiska situation måste fokus i den ekonomiska politiken läggas på att motverka att flaskhalsar i ekonomin uppkommer, menar motionärerna.

Tabell 1.6 Socialdemokraternas prognoser över den svenska tillväxten

Motionärerna avvisar de neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Med den föreslagna socialdemokratiska politiken skulle den öppna arbetslösheten sjunka till 4,5 % 2007 – 1,3 % lägre eller nästan 60 000 färre öppet arbetslösa jämfört med regeringens prognos. Motionärerna räknar dock med att sysselsättningen under 2006 och 2007 stiger i ungefär samma omfattning som i regeringens prognos. Motionärerna hävdar vidare att deras ekonomiska politik leder till att de offentliga finanserna blir starkare 2007 än vad regeringens räknar med i budgetpropositionen.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser i motion Fi245 att den svenska ekonomin på många sätt går på högvarv. Tillväxten är hög och hushållens konsumtion växer. Skatteintäkterna ökar kraftig och de offentliga finanserna är extremt starka, vilket regeringen försöker tona ned i budgetpropositionen, enligt motionärerna.

Motionärerna noterar att regeringens politik inte förmår bryta den höga arbetslösheten. Regeringen förväntar sig i stället att den öppna arbetslösheten stiger nästa år. Motionärerna avvisar regeringens kraftiga neddragningar av de arbetsmarknadspolitiska programmen samt föreslår egna satsningar för att öka sysselsättningen. Med en sådan politik går den öppna arbetslösheten ned till 4,1 % av arbetskraften 2007.

Miljöpartiet de gröna

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi246 att den starka konjunkturutveckling som regeringen redovisar i budgetpropositionen står och faller med att sysselsättningen verkligen stiger i den takt som regeringen hoppas på. Regeringen tycks vidare förlita sig på att det är en stigande hushållskonsumtion som ska skapa de nya jobben i den svenska ekonomin – inte olika företagsvänliga reformer, enligt motionärerna.

Ny information om konjunkturen

Prognoserna i budgetpropositionen bygger på uppgifter som fanns tillgängliga fram till den 6 oktober 2006. Den statistik och de indikatorer som publicerats sedan dess tyder på att världsekonomin fortsätter att utvecklas ungefär i linje med den bedömning regeringen redovisar i budgetpropositionen. Den svenska konjunkturen är fortsatt mycket stark, visar nya uppgifter.

Stigande börskurser och starkare krona

Sedan regeringen avslutade sin prognos fram till mitten av november har kurserna på flertalet av världens aktiebörser stigit med mellan 3 och 5 %. Bland de större europeiska börserna har den tyska börsen i Frankfurt stigit mest, med 4,5 %. På Stockholmsbörsen har kurserna gått upp med knappt 4 %. De internationella räntorna har under perioden legat i stort sett stilla medan kronans värde stigit med omkring 2 %. Den brittiska centralbanken, den europeiska centralbanken (ECB) samt Riksbanken har under perioden höjt sina styrräntor med vardera 0,25 procentenheter. Priset på råolja har legat i stort sett oförändrat på drygt 60 dollar per fat.

Fortsatt dämpning av konjunkturen i Förenta staterna

Tillväxttakten i den amerikanska ekonomin sjönk rätt markant under tredje kvartalet. Preliminära uppgifter från Förenta staternas handelsdepartement visar att BNP steg med 1,6 % i årstakt. Det var lägre än vad olika bedömare hade räknat med och den lägsta kvartalssiffran sedan 2003. Det var framför allt investeringarna som bidrog till den svagare utvecklingen. Hushållens konsumtion ökade i linje med förväntningarna. Enligt olika indikatorer har dock hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen minskat under oktober och november. Dessutom sjönk försäljningen i detaljhandeln under både september och oktober.

Det s.k. inköpschefsindex över industrins utveckling sjönk ytterligare i oktober. Bedömare hade räknat med en uppgång. Nivån på indexet låg i oktober på 51,2 – något över 50, vilket är den nivå som brukar betraktas som gränsen mellan avmattning och tillväxt. Inköpschefsindex över tjänstesektorn steg dock relativt kraftigt i oktober, betydligt mer än vad olika bedömare förväntat sig.

Sysselsättningen steg enligt ny statistik med 92 000 personer i oktober. Det var sämre än förväntat, men samtidigt justerades sysselsättningsutvecklingen för augusti och september upp kraftigt. Arbetslösheten sjönk i oktober till 4,4 % av arbetskraften från 4,6 % i september. Inflationstakten sjönk kraftigt i september till 2,1 % från 3,8 % i augusti. Rensat livsmedels- och energipriser steg dock inflationstakten till 2,9 %, från 2,8 % i augusti.

Långsam förbättring i euroområdet

De senaste indikatorerna tyder på att återhämtningen i euroområdet sakta men säkert fortsätter. Industrins inköpschefsindex fortsatte att stiga i oktober, medan inköpschefsindex för tjänstesektorn gick ned något. Även EG-kommissionens konjunkturbarometer steg i oktober för såväl hela EU som euroområdet. Signalerna över den tyska industrikonjunkturen är blandade, men uppgången verkar relativt robust. Det s.k. IFO-indexet, vilket är en viktig och pålitlig indikator över den tyska industrins utveckling, steg i oktober, på tvärs mot förväntningarna, medan däremot inköpschefsindex för industrin sjönk något. I de andra två stora länderna i euroområdet, Frankrike och Italien, fortsatte inköpschefsindex att stiga i oktober. Inflationstakten i euroområdet sjönk i september till 1,7 %, jämfört med 2,3 % månaden innan. Inflationen exklusive energi och livsmedel steg dock till 1,5 %, från 1,4 % i augusti.

Fortsatt stark svensk konjunktur

Den svenska industrikonjunkturen var fortsatt mycket stark under det tredje kvartalet, enligt Konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer. Såväl orderingången som produktionen i tillverkningsindustrin fortsatte att stiga samtidigt som företagen räknar med att orderingången och produktionen växer ytterligare framöver. Kapacitetsutnyttjandet låg på 89 % – den högsta nivå som uppmätts sedan KI började ställa frågan för tio år sedan. Dessutom har sysselsättningen ökat och lönsamheten förbättrats, enligt företagen. Även byggkonjunkturen har fortsatt att förbättras, trots att företagen justerat ned sina förväntningar om den framtida utvecklingen. Två av tre byggföretag anger bristen på arbetskraft som det främsta hindret för fortsatt expansion. Konjunkturen i den privata tjänstesektorn är fortfarande på väg uppåt och i handeln är nio av tio företag nöjda med försäljning och lönsamhet.

Resultaten i KI:s barometer bekräftas av att inköpschefsindex för industrin ligger kvar på en hög nivå, även om index sjönk något i oktober.

Hushållens förväntningar på den ekonomiska utvecklingen, mätta enligt KI:s sammanvägda förtroendeindikator CCI, fortsatte att stiga i oktober. Framför allt steg hushållens förväntningar på den svenska ekonomins utveckling. Enligt den senaste detaljhandelsstatistiken ökade försäljningsvolymen i detaljhandeln med 8,7 % i september, vilket var högre än förväntat.

Enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste arbetskraftsundersökning (AKU) steg sysselsättningen i oktober med hela 146 000 personer jämfört med samma månad i fjol. Den öppna arbetslösheten låg i oktober på 4,6 % av arbetskraften, mot 5,6 % för ett år sedan. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anger i sin månadsstatistik att den öppna arbetslösheten sjönk till 4 % i oktober från 5,1 % samma månad i fjol. Den totala arbetslösheten, dvs. öppen arbetslöshet plus personer i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, uppgick till 7,3 %, mot 7,9 % i oktober i fjol. Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka. I oktober uppgick antalet nyanmälda lediga platser till arbetsförmedlingarna till 53 000, enligt AMS statistik. Det är 21 000 fler än under samma månad i fjol.

Inflationstakten i den svenska ekonomin har sjunkit under de senaste månaderna. Mätt enligt KPI sjönk inflationstakten till 1,5 % i september och 1,3 % i oktober, från 1,6 % i augusti. Den underliggande inflationstakten (UND1X) sjönk från 1,2 % i augusti till 1 % under både september och oktober.

Sedan regeringen offentliggjorde sin prognos har EG-kommissionen, Handelns Utredningsinstitut, LO, Nordea och Riksbanken presenterat nya bedömningar av den svenska ekonomin. I genomsnitt räknar de med att BNP stiger med 4,2 % 2006 och 3,3 % 2007. Det kan jämföras med regeringens bedömning i budgetpropositionen om en tillväxt på 4 % 2006 och 3,3 % 2007.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet anser att förutsättningarna är goda för en fortsatt stark internationell konjunktur framöver, efter årets nästan rekordhöga tillväxttakt i världsekonomin. Utskottet delar därmed regeringens bedömning i budgetpropositionen.

Aktiviteten i Förenta staternas ekonomi dämpas, vilket också bekräftas av utskottets redovisning i avsnittet Ny information om konjunkturen ovan. Till exempel sjönk den amerikanska tillväxttakten mer än förväntat under det tredje kvartalet i år samtidigt som hushållens förtroende för den ekonomiska utvecklingen avtagit under senhösten. Förenta staternas svagare tillväxt motverkas dock av en fortsatt snabb expansion i Asien samt av den tilltagande ekonomiska återhämtningen i euroområdet. Utskottet noterar i detta sammanhang att Socialdemokraterna i motion Fi244 i stort sett delar regeringens bedömning av den internationella utvecklingen.

Under dessa förutsättningar, med en mild försvagning av det internationella konjunkturläget, är det enligt utskottets mening rimligt att räkna med att Sveriges BNP stiger med omkring 4 % i år – den högsta tillväxten i svensk ekonomi sedan millennieskiftet – och över 3 % nästa år. Den inhemska svenska efterfrågan tilltar genom en stigande konsumtion. Hushållens disponibla inkomster ökar relativt kraftigt, bl.a. till följd av de inkomstskattesänkningar som regeringen föreslår i budgetpropositionen. Dessutom ökar sysselsättningen markant, vilket ytterligare ökar inkomsterna samt stimulerar hushållskonsumtionen. Förutsättningarna är goda för en fortsatt stark ökning av antalet sysselsatta i den svenska ekonomin. Som framgår av utskottets genomgång av ny statistik ovan har sysselsättningen fortsatt att stiga kraftigt under hösten samtidigt som flertalet indikatorer pekar mot en stark uppgång även under nästa år. Antalet nyanmälda lediga platser låg i oktober på den högsta nivån på sex år. Lediga platser har historiskt sett varit en mycket god indikator på den framtida sysselsättningsutvecklingen. Sysselsättningen gynnas också, enligt utskottets uppfattning, av den politik för arbete och tillväxt som regeringen föreslår i budgetpropositionen.

Utskottet konstaterar att Socialdemokraterna i motion Fi244 anser att deras finans- och budgetpolitik är mer ansvarsfull än regeringens. Motionärerna menar vidare att den ekonomiska politiken, i nuvarande expansiva läge, måste fokusera på åtgärder som motverkar att flaskhalsar uppkommer i ekonomin.

Enligt utskottets uppfattning ligger regeringens ekonomisk-politiska fokus, i motsats till Socialdemokraternas, just på att förhindra att olika flaskhalsar uppstår. Vid sidan av efterfrågestimulerande åtgärder föreslår regeringen i budgetpropositionen en lång rad åtgärder som syftar till att öka utbudet av arbetskraft och minska riskerna för att det uppstår bristsituationer i olika delar av ekonomin. Ett viktigt förslag på området är förslaget att dra ned på omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Därigenom ökar arbetskraftsutbudet samtidigt som resurser frigörs för förmedling och matchning på arbetsmarknaden.

Utskottet kan i detta sammanhang konstatera att varken Socialdemokraterna eller Vänsterpartiet är beredda att minska på de omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, detta trots att den svenska ekonomin befinner sig i mitt i en högkonjunktur med kraftigt stigande sysselsättning. Denna politik riskerar enligt utskottets mening att leda till att olika bristsituationer i den svenska ekonomin tilltar och att det i förlängningen resulterar i ett stigande lönetryck, högre inflation, högre räntor och en svagare ekonomisk tillväxt.

Miljöpartiet de gröna anser i motion Fi246 att nyckeln till om konjunkturen utvecklas i den riktning som regeringen räknar med i budgetpropositionen är att antalet sysselsatta ökar lika mycket som regeringen hoppas på.

Utskottet börjar med att konstatera att det är svårt att göra korrekta bedömningar över vilka effekter olika ekonomisk-politiska åtgärder får på ekonomin som helhet. Utskottet anser dock att regeringen gjort en ganska återhållsam bedömning av effekterna av förslagen inom arbetsmarknadsområdet. Det är enligt utskottets mening inte alls omöjligt att regeringen varit för försiktig och att effekterna blir större än vad regeringen utgår ifrån i budgetpropositionen.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i budgetpropositionen presenterar olika alternativa scenarier för den ekonomiska utvecklingen (se avsnitt Alternativa scenarier för utvecklingen fram till 2009 ovan). I regeringens s.k. lågtillväxtalternativ är utgångspunkten att effekterna av regeringens politik fördröjs av att arbetsmarknaden och lönebildningen i den svenska ekonomin fungerar sämre än förväntat. I det alternativet bromsas tillväxttakten upp, framför allt under 2008 och 2009.

2 Riktlinjer för den ekonomiska politiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det måste löna sig att arbeta och att få fler i arbete är nödvändigt för att upprätthålla välfärden på sikt. Den globala konkurrensen kommer att ställa allt högre krav på svensk ekonomis omställningsförmåga. Företagen behöver få bättre tillgång till riskkapital och mindre regelbörda. Kvinnors företagande ska främjas. Ökad mångfald och konkurrens mellan vårdgivare är ett sätt att förbättra kvaliteten och individanpassningen i vården. För att resultaten i den svenska skolan ska förbättras kommer skolans kunskapsuppdrag att sättas i centrum. Energifrågorna i kombination med klimatförändringarna är avgörande utmaningar. Marknadsekonomins institutioner, ekonomiska styrmedel, forskning och ny teknik ska styra mot hållbar utveckling. De alternativa förslag som framförs i motioner från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet avslås.

Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

I kapitel 2 behandlas riktlinjerna för den ekonomiska politiken. De förslag som här behandlas är budgetpropositionen punkt 1 i denna del, Socialdemokraternas budgetmotion Fi244 yrkande 1 i denna del, Vänsterpartiets budgetmotion Fi245 yrkande 1 i denna del, yrkandena 7–9 samt Miljöpartiets budgetmotion Fi246 yrkande 1 i denna del och yrkandena 7 och 8. Därutöver behandlas även Miljöpartiets motion Fi223 yrkandena 45 och 46, motion Fi248 av Håkan Juholt (s) och motion Fi255 av Morgan Johansson (s).

2.1 Arbete och tillväxt

Budgetpropositionen

Att få fler personer i arbete och därigenom motverka utanförskapet är enligt regeringen den enskilt största utmaningen för den ekonomiska politiken de närmaste åren. Skattepolitiken inriktas särskilt på att göra det mer lönsamt att arbeta, förstärka arbetsutbudet samt främja efterfrågan på arbetskraft och framväxten av nya företag. Politiken fokuserar på att stimulera grupper av individer och företag i de sektorer där stimulanserna kan ge mest resultat i form av ökad sysselsättning.

Nedan sammanfattas de föreslagna och aviserade förändringarna i budgetpropositionen inom området arbete och tillväxt. Den beräknade effekten anges i miljarder kronor och avser budgeteffekt 2007 i förhållande till föregående år om inte annat anges.

 

Åtgärder på inkomstsidan

Effekt från

Beräknad budgeteffekt

 

 

 

Jobbskatteavdraget

1/1 2007

–38,7

Skattereduktion för näringsinkomster

1/1 2007

–1,2

Slopad skattereduktion för avgifter till fack och a-kassa

1/1 2007

4,1

Slopat regionalt förhöjt grundavdrag

1/1 2007

0,30

Generell nedsättning av socialavgifter med 5 % halveras 2007 och slopas 2008

1/1 2007

3,2

Slopad medfinansiering från 2:a sjuklöneveckan (vägs upp av höjd arbetsgivaravgift med 0,14 p.e.)

1/1 2007

–1,6

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som nyanställer

1/1 2007

0,9

Slopad särskild löneskatt för anställda och egenföretagare över 65 år

1/1 2007

–1,05

Halverad arbetsgivaravgift (exkl. åp-avgift) och egenavgift för personer mellan 19 och 24 år *

1/7 2007

–3,6

Slopade arbetsgivaravgifter (exkl. åp-avgift) för vissa tjänsteföretag**

1/7 2008

–4,2

Nystartsjobb, slopade arbetsgivaravgifter

1/1 2007

–0,7

Skattereduktion för hushållsnära tjänster

1/7 2007

–0,6

Inkomst från avgifter till a-kassa

1/1 2007

10,0

 

 

 

Åtgärder på utgiftssidan ***

 

 

Besparingar på Arbetsmarknadsverket

1/1 2007

–0,2

Regeländringar i arbetslöshetsförsäkringen

1/1 2007

–3,7

Neddragning av arbetsmarknadspolitiska program

Varierande tidpunkter

–9,2

*Avser årlig budgeteffekt från 1/7 2007.

**Avser årlig budgeteffekt från 1/7 2008.

*** I förhållande till beslut fattade i vårpropositionen.

Skatteförändringar i syfte att få fler i arbete

Regeringen vill införa ett särskilt jobbskatteavdrag i syfte att förstärka särskilt låg- och medelinkomsttagares drivkrafter att arbeta. För personer över 65 år ges ett förhöjt avdrag. Sammanlagt innebär jobbskatteavdraget att inkomstskatterna sänks med närmare 39 miljarder kronor 2007. Regeringen bedömer att det 2008 kommer att finnas utrymme för ett andra steg i denna inkomstskattereform. Detta andra steg kan dock komma att kräva ytterligare finansiering.

Regeringen föreslår vidare en del riktade åtgärder för att öka sysselsättningen bland äldre respektive yngre. För att förstärka arbetsgivarnas intresse av att behålla och anställa äldre personer slopas den särskilda löneskatten för personer över 65 år. För att underlätta ungdomars inträde på arbetsmarknaden avser regeringen att återkomma med ett särskilt avdrag vid beräkningen av arbetsgivaravgifter för personer under 25 år som ska kunna träda i kraft från 1 juli 2007.

Nuvarande skatteregler innebär att skattekilarna på arbete är höga, och de negativa effekterna av detta är enligt regeringen särskilt märkbara när det gäller hushållsrelaterade tjänster. I syfte att gynna utvecklingen av nya och befintliga företag inom tjänstesektorn avser regeringen att återkomma med förslag om skattereduktion för privatpersoners köp av hushållstjänster. Förslaget räknar man med bör kunna träda i kraft den 1 juli 2007. Vidare vill regeringen införa sänkta arbetsgivaravgifter i olika tjänstesektorer i syfte att stimulera företagens efterfrågan på arbetskraft inom dessa områden. Ett sådant system måste dock först prövas mot EU:s statsstödsregler och bedöms därför kunna införas tidigast den 1 juli 2008.

Som delfinansiering av de nämnda skattesänkningarna föreslår regeringen bl.a. att det regionala grundavdraget inom inkomstskatten avvecklas och att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för enmansföretagare som anställer tas bort. Den särskilda nedsättningen av socialavgifter på en lönesumma upp till en viss nivå halveras 2007 och avvecklas 2008. Vidare slopas avdragen för fackföreningsavgift och för avgifter till arbetslöshetskassor.

Regeringen föreslår att arbetsgivarnas medfinansiering efter andra sjukveckan med 15 % av sjukpenningkostnaden för anställda slopas. För att finansiera detta höjs samtidigt sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare med 0,14 procentenheter.

Reformerad arbetslöshetsförsäkring och sjukförsäkring

Regeringen betonar att arbetslöshetsförsäkringen bör reformeras så att arbete alltid lönar sig mer än arbetslöshet och flaskhalsar på arbetsmarknaden undanröjs. Arbetslöshetsförsäkringen ska fungera som en omställningsförsäkring. Därför föreslår regeringen att arbetsvillkoret skärps, studerandevillkoret tas bort och den överhoppningsbara tiden begränsas. Försäkringen ska baseras på de senaste 12 månadernas inkomster i stället för de senaste 6 månadernas. Vidare ska arbetslöshetsersättning maximalt kunna utgå under 300 ersättningsdagar, dock längre för arbetslösa med försörjningsansvar för barn upp till 18 år. Den högsta dagpenningen blir 680 kr per dag. Ersättningen reduceras med tiden i arbetslöshet och är 80 % av förlorad arbetsinkomst under de första 200 dagarna och 70 % därefter. När ersättningsperioden är slut övergår den arbetslöse i en jobb- och utvecklingsgaranti med 65 % ersättning. Egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen ska öka med 10 miljarder kronor 2007. Regeringen aviserar att ingen kassa ska behöva höja avgiften med mer än 300 kr i månaden. Vidare avser regeringen att skyndsamt utreda och föreslå formerna för ett obligatorium att delta i en arbetslöshetsförsäkring.

Regeringen föreslår också en rad förändringar i sjukförsäkringen i syfte att stimulera återgången till arbete. Exempelvis ska ett nytt mål om att hjälpa sjukskrivna tillbaka till jobb införas i sjukförsäkringen. Taket i sjukförsäkringen ska sänkas och en ny beräkningsgrund användas för sjukpenninggrundande inkomst. Vidare ska rehabiliteringen för återgång i arbete bli mer aktiv.

En ny arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadspolitiken ska enligt regeringen fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden. De arbetsmarknadspolitiska insatserna ska vara tydligt inriktade på matchning mellan arbetssökande och lediga jobb. Konkurrensen i förmedlingsverksamheten ska öka och kontrollen förbättras. Regeringen föreslår att Arbetsmarknadsverket reformeras från grunden och att en enhetlig myndighetsorganisation med professionell ledning införs vid årsskiftet 2007/08. Antalet personer i arbetsmarknadsprogram reduceras kraftigt och flera åtgärder avskaffas, bl.a. friår, plusjobb, utbildningsvikariat och akademikerjobb. Redan ingångna kontrakt ska dock fullföljas. Åtgärdsvolymerna beräknas minska med 69 000 platser 2007. Arbetsmarknadsutbildningen koncentreras till områden där det är brist på arbetskraft både nationellt och regionalt. Under 2007 avser regeringen att ersätta aktivitetsgarantin med en jobb- och utvecklingsgaranti.

Nystartsjobb för dem som varit borta länge från arbetslivet

För att öka möjligheterna för dem som varit borta länge från arbetslivet föreslår regeringen att det införs s.k. nystartsjobb från den 1 januari 2007. Nystartsjobben är utformade som en skattekreditering på budgetens inkomstsida och innebär en subvention motsvarande hela arbetsgivaravgiften för personer som varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiskt program eller uppburit sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning på heltid i mer än ett år. För ungdomar mellan 20 och 24 år räcker det att ha varit arbetslös i sex månader för att omfattas av nystartsjobben. Också asylsökande och kvotflyktingar som fått uppehållstillstånd ska omfattas. För personer äldre än 55 år föreslår regeringen att subventionen ska kunna ges under dubbelt så lång tid som vederbörande varit borta från arbetslivet. Subventionen ges till nystartsjobb i näringslivet och till offentliga arbetsgivare som bedriver näringsverksamhet.

Motionerna

Socialdemokraternas budgetalternativ för fler i arbete

Socialdemokraterna avvisar i sitt budgetalternativ regeringens inkomstskattesänkningar. Man är vidare kritisk till att sänka socialavgifterna för särskilda tjänstebranscher, då man anser att detta skapar snedvridnings- och gränsdragningsproblem. Socialdemokraterna säger också nej till nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga, eftersom man är kritisk till särregler för vissa grupper. I stället vill Socialdemokraterna ha kvar den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgiften för de ensamföretagare som anställer.

Motionärerna är också emot regeringens föreslagna neddragning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna och menar att detta ökar risken för att fler hamnar i permanent arbetslöshet. Vidare menar motionärerna att regeringens förslag rörande arbetslöshetsförsäkringen kraftigt skulle försvaga arbetstagarens ställning och att detta i sin tur kommer att leda till en framväxande låglönemarknad.

Socialdemokraterna vill i stället utveckla den svenska modellen på arbetsmarknaden med starka självständiga parter med kraft att teckna heltäckande kollektivavtal. De fasta anställningarna ska bli fler och visstidsanställningarna färre. Motionärerna föreslår att en ny lag införs från den 1 juli 2007, med full verkan 2010, som innebär att heltid blir en rättighet.

Socialdemokraterna anser också att det är viktigt att en bred majoritet av löntagarna även i framtiden omfattas av en fullgod arbetslöshetsförsäkring. Taket i a-kassan ska därför höjas.

Vidare ska arbetsmarknadspolitiken utvecklas med ökad arbetsmarknadsutbildning och särskilda satsningar på dem som står längst från arbetsmarknaden. Socialdemokraterna vill förstärka regeringens nystartsjobb genom att öka skattesubventionerna till företag som anställer långtidsarbetslösa. Subventionen ska, till skillnad från regeringens förslag, även gälla offentliga jobb. Särskilda förstärkningar görs i nystartsjobben för ungdomar.

Omställningen av Sverige till ett hållbart samhälle ska utnyttjas som en hävstång för tillväxt och fler jobb.

Vänsterpartiets budgetalternativ för fler i arbete

Vänsterpartiet hävdar i sin budgetmotion att regeringens politik för fler jobb är bakåtsträvande och bl.a. kommer att leda till en lågproduktiv och lågavlönad tjänstesektor. Möjligheterna för fackföreningarna att upprätthålla kollektivavtal kommer enligt motionärerna att försämras, och klyftorna mellan mäns och kvinnors inkomster vidgas. Vänsterpartiet säger nej till inkomstskattesänkningarna, neddragningen av de arbetsmarknadspolitiska programmen och försämringarna i a-kassan. Man avvisar även sänkta socialavgifter i vissa tjänstesektorer och säger nej till den slopade löneskatten för personer över 65 år. I stället vill man ha kvar den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för företag som nyanställer.

Tyngdpunkten i Vänsterpartiets budgetförslag ligger på en omfattande satsning på fler jobb i offentlig sektor. Förslaget är utformat som ett riktat sysselsättningsstöd över en treårsperiod med full kompensation till kommuner och landsting som anställer till avtalsenliga villkor. Vänsterpartiet bedömer att 40 000 personer kan anställas redan under 2007 och tillför medel för ytterligare 50 000 respektive 60 000 anställda kommande år. Vänsterpartiet föreslår flera satsningar på miljösektorn, som man menar kommer att generera viktiga framtidsjobb i både offentlig sektor och privata företag. Medel avsätts till s.k. gröna jobb, och satsningen genomförs som en arbetsmarknadsåtgärd i Skogsvårdsstyrelsens och AMS regi.

Enligt Vänsterpartiet kommer regeringens förslag om privatiseringar av offentlig sektor att resultera i osäkra anställningsförhållanden och lägre löner för många kvinnor. Dessutom menar motionärerna att regeringens försämringar i arbetslöshetsförsäkringen kommer att slå hårt mot deltidsarbetslösa och kvinnor med låga inkomster. Vänsterpartiet förespråkar strukturella insatser för att höja kvinnors löner och förbättra kvinnors arbetsvillkor i de traditionellt kvinnodominerade yrkena, exempelvis föreslås individuell föräldraförsäkring och ett särskilt viktat statsbidrag för att premiera de kommuner där kvinnors lönesituation förbättras. Man vill också lagstifta om rätten till heltid och höja taket i a-kassan.

Miljöpartiets budgetalternativ för fler i arbete

Miljöpartiet anser att huvuddelen av regeringens politik för nya jobb är misslyckad och kommer att leda till sämre fördelningsprofil, större utanförskap och hårdare tag mot de svaga i samhället. Miljöpartiet avvisar därför regeringens jobbavdrag och vill i stället genomföra en skattesänkning om 10 miljarder kronor 2007 i form av ett höjt grundavdrag för alla låg- och medelinkomsttagare. Miljöpartiet säger vidare nej till förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen inklusive höjningen av a-kassans egenavgifter. Förslaget om a-kassan tas, utöver Miljöpartiets budgetmotion, även upp i Miljöpartiets motion Fi223 yrkande 46, där man bl.a. menar att konsekvensen av regeringens avgiftsförslag riskerar att bli stora avhopp från arbetslöshetsförsäkringen.

Som ett led i en fortsatt grön skatteväxling vill Miljöpartiet göra en generell sänkning av arbetsgivaravgifterna med 1,2 miljarder kronor 2007. I Miljöpartiets motion Fi223 yrkande 45 anges att huvuddelen av denna skatteväxling bör inriktas mot trafiksektorn. Vidare vill Miljöpartiet till skillnad från regeringen behålla och permanenta den generella nedsättningen av arbetsgivaravgifterna med 5 %. Miljöpartiet avvisar samtidigt förslaget om slopade arbetsgivaravgifter för vissa tjänsteföretag och säger nej till de särskilda nedsättningarna i löneskatten respektive arbetsgivaravgiften för äldre och yngre som regeringen föreslår. Miljöpartiet avvisar också regeringens förslag att ta bort arbetsgivarens medfinansiering av sjuklönen.

Enligt Miljöpartiet ska ekonomisk utveckling och nya jobb skapas genom utveckling av ny, renare och effektivare teknik som leder till en hållbar omställning av produktionen.

Miljöpartiet välkomnar regeringens aviserade översyn av arbetsmarknadspolitiken. Däremot avvisar man omfattningen av besparingarna på de arbetsmarknadspolitiska programmen. Miljöpartiet vill ha en aktiv arbetsmarknadspolitik, där individen står i centrum och fler aktörer släpps in. Miljöpartiet vill behålla friåret som man menar bidrar till rörlighet på arbetsmarknaden. Miljöpartiet vill också utöka det arbetsmarknadspolitiska programmet Stöd till start av näringsverksamhet till att även omfatta dem som inte är arbetslösa.

Miljöpartiet vill att nystarstjobben ska förstärkas kraftigt vid anställning av långtidsarbetslösa och sjukskrivna. Vidare vill man öka anslaget till lönebidragen och Samhall.

Motioner om fördelningspolitik

I motion Fi247 av Håkan Juholt (s) hävdas att regeringens budgetförslag saknar rättviseprofil och kommer att öka ojämlikheten i landet. Motionären anser det angeläget att regeringen utarbetar en sammanhållen strategi för ökad jämlikhet inom samtliga politikområden och föreslår åtgärder för minskad inkomstspridning. I motion Fi255 av Morgan Johansson (s) anförs att fördelningspolitiska analyser bör vara obligatoriska i samband med ekonomisk-politiska förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens föreslagna politik för arbete och tillväxt, där återupprättandet av arbetslinjen är en central del. Att få fler människor i arbete är absolut nödvändigt om vi ska kunna upprätthålla en god välfärd för alla, inte minst med tanke på den demografiska utmaning Sverige står inför på några års sikt. Den globala konkurrensen kommer också att ställa allt högre krav på svensk ekonomis omställningsförmåga. Arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik måste därför vara utformade så att rörligheten på arbetsmarknaden underlättas.

Utskottet noterar också att Internationella valutafonden (IMF) i en aktuell granskning av Sveriges ekonomi (Sweden – 2006 Article IV Consultation) lovordar regeringens föreslagna politik för ökad sysselsättning. Det gäller såväl skattesänkningarna och förändringarna i a-kassan och sjukförsäkringen som omläggningen av arbetsmarknadspolitiken. IMF menar också att med tanke på nuvarande höga BNP-tillväxt är tidpunkten väl avvägd för att genomföra den här typen av stora förändringar.

Jobbavdraget och förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Samtliga oppositionspartier avvisar regeringens föreslagna sänkningar av inkomstskatterna i form av ett jobbskatteavdrag. Man menar också att de föreslagna förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen kommer att medföra negativa fördelningsmässiga konsekvenser. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår även ett höjt tak i a-kassan. Samtidigt är avsaknaden av realistiska alternativ från oppositionens sida närmast total, när det gäller att bryta utanförskapet och få fler människor i arbete. Socialdemokraterna saknar all form av nytänkande och fokuserar endast på att få ned den öppna arbetslösheten med konstlade jobb i form av fler arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vänsterpartiets lösning är en gigantisk utbyggnad av offentlig sektor, utan tanke på vad detta på lite sikt innebär för möjligheten att finansiera den offentliga välfärden. Inget av oppositionspartierna erbjuder några hållbara och långsiktiga lösningar av grundproblemet, nämligen att så många står utanför den ordinarie arbetsmarknaden.

Regeringen har nu även lagt fram en proposition om förändringar i arbetslöshetsförsäkringen (prop. 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete) i linje med det förslag som skisserades i budgetpropositionen. Vissa justeringar i det ursprungliga förslaget har gjorts, bl.a. har regeringen, på inrådan av Lagrådet, infört en begränsningsregel för den förhöjda avgiften. Det betyder att ingen a-kassa ska betala in mer till försäkringen än den ersättning som betalas ut till a-kassans arbetslösa medlemmar. En annan förändring är att samordningen av ersättningen i aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning börjar gälla från den 1 januari 2007. Att göra kontroller bakåt i tiden är inte längre aktuellt. En budgetmässig konsekvens av regeringens förslag är att utgifterna för arbetslöshetsersättning under utgiftsområde 13 minskar med ca 2,7 miljarder kronor. Vidare beräknas intäkterna i form av förhöjd finansieringsavgift öka med 10 miljarder kronor per år. Dessa beräkningar överensstämmer med de budgetkonsekvenser som uppgavs i budgetpropositionen. Dock anger regeringen att intäkterna från de höjda egenavgifterna kommer att variera under åren som en direkt följd av variationer i arbetslösheten. Regeringen påpekar också att vissa av förslagen kan påverka det försörjningsstöd som kommunerna utger enligt socialtjänstlagen. Den som får försörjningsstöd får betala den förhöjda finansieringsavgiften. Eftersom försörjningsstöd kan lämnas för medlemsavgift till a-kassa kommer kommunens kostnader i dessa fall att öka, men ökningen bedöms vara marginell. Den kommunala finansieringsprincipen är inte heller tillämpbar i detta fall, då principen innebär att kommuner endast ska kompenseras för statligt beslutade åtgärder som direkt tar sikte på den kommunala verksamheten.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag där utgångspunkten är att arbetslöshetsförsäkringen ska bli mer försäkringsmässig och fungera som en omställningsförsäkring mellan två arbeten. En ökad försäkringsmässighet i finansieringen av a-kassan kan bidra till att parterna på arbetsmarknaden i större utsträckning än i dag väger in effekterna på sysselsättningen i lönebildningen och därmed bidrar till lägre arbetslöshet. Utskottet noterar också att arbetsmarknadsutskottet i sitt yttrande stöder förslagets grundläggande principer. Arbetsmarknadsutskottet har för övrigt hållit en öppen utfrågning om a-kassan, till vilken Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) och parterna på arbetsmarknaden inbjöds.

Enligt utskottet är det nödvändigt att se de av regeringen föreslagna förändringarna av inkomstskatterna och arbetslöshetsförsäkringen i sitt sammanhang, dvs. med tanke på att jobbavdraget är utformat med särskild inriktning på låg- och medelinkomsttagare. Exempelvis skulle en förskolelärare som tjänar ca 20 000 kr i månaden få drygt 700 kr i månaden i sänkt inkomstskatt med regeringens förslag. Om man räknar bort effekten av föreslagna förändringar i a-kassan så blir resultatet ändå drygt 400 kr mer kvar i plånboken per månad jämfört med i dag. En städare som tjänar knappt 17 000 kr i månaden skulle få en sänkt inkomstskatt med drygt 600 kr, och om man räknar bort effekterna av ändrad a-kassa blir nettoeffekten ändå närmare 300 kr mer kvar jämfört med i dag. Höjningen av a-kasseavgiften ska för övrigt betalas endast av dem som redan har ett jobb. Jobbavdraget tillsammans med de av regeringen föreslagna förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen kommer enligt utskottet att kraftigt öka utbudet av arbetskraft och därmed i förlängningen även sysselsättningen.

De höjningar av taket i a-kassan som både Socialdemokraterna och Vänsterpartiet föreslår skulle enligt utskottet riskera att ytterligare spä på arbetslösheten i ett läge där så många redan står utanför den reguljära arbetsmarknaden. En nyligen publicerad rapport av OECD visar exempelvis att hög och långvarig arbetslöshetsersättning tenderar att kraftigt öka arbetslösheten. Det är också viktigt att arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring stärks. En relativt generös arbetslöshetsförsäkring vid kortvarig arbetslöshet, i kombination med en sänkning efter längre tids arbetslöshet, ökar enligt utskottet flexibiliteten på arbetsmarknaden.

Stor potential för fler jobb i privat tjänstesektor

Utskottet är enigt med regeringen om att merparten av de nya jobben måste skapas i den privata sektorn. Utskottet avvisar samtidigt den omfattande satsning på arbeten i den offentliga sektorn som Vänsterpartiet föreslår. Ett brett skatteunderlag från privat sektor krävs för att den offentligt finansierade välfärden ska kunna behållas och utvecklas på sikt. Enligt en rapport av McKinsey Global Institute (Sweden’s Economic Performance: Recent Development, Current Priorities) från maj 2006 har den svenska ekonomin, trots hög produktivitetstillväxt och inkomstutveckling, varit betydligt sämre än andra länders (däribland Storbritannien, Norge och Frankrike) när det gäller att skapa nya jobb i den privata sektorn. Sverige var exempelvis sämst av elva jämförbara länder på att skapa nya jobb inom den privata tjänstesektorn.

Regeringens sänkningar av företagens kostnader för att anställa inriktas särskilt till grupper av individer och företag där man anser att utbytet i form av ökad sysselsättning blir som störst. Oppositionspartierna avvisar genomgående dessa riktade förslag och vill i stället behålla mer generella nedsättningar av arbetsgivaravgifterna. Här vill utskottet framhålla att sådana generella nedsättningar torde vara betydligt mindre kostnadseffektiva, jämfört med exempelvis förslaget att slopa arbetsgivaravgifterna för vissa anställningar inom tjänstesektorn. Höga skatter och avgifter slår hårdast mot branscher där den enskilde kan välja mellan att själv utföra tjänsten eller att köpa den. En generell sänkning av arbetsgivaravgifterna ger sannolikt inte alls samma effekt på sysselsättningen. Den blir dels mycket kostsam, dels riskerar den att absorberas av högre löner utan att sysselsättningen ökar. Samtidigt kan den här typen av system naturligtvis innebära vissa avgränsningssvårigheter mellan branscher och mellan olika företag. Det är därför enligt utskottet klokt att regeringen avser att ytterligare utreda frågan innan ett färdigt förslag till lagstiftning presenteras. Förslaget måste också prövas mot EU:s statsstödsregler.

Med motsvarande argument ställer sig utskottet även bakom regeringens förslag om slopad löneskatt för äldre respektive sänkta arbetsgivaravgifter för yngre på arbetsmarknaden. Det är i dessa åldersgrupper som potentialen att öka arbetsutbudet i förhållande till nuläget torde vara som störst. En åtgärd riktad till dessa grupper blir då mer kostnadseffektiv än en generell åtgärd. Utskottet tillstyrker också regeringens förslag att slopa arbetsgivarens medfinansiering efter andra sjuklöneveckan, då detta minskar riskerna som är förenade med nyanställningar för i synnerhet de mindre företagen. Det är särskilt människor som bedöms ha störst risk för att bli sjukskrivna som sorteras bort på grund av det nuvarande systemet med medfinansiering av sjukpenningen vid långtidssjukskrivning. Socialförsäkringsutskottet hänvisar i sitt yttrande (2006/07: SfU1y) till en aktuell studie av medfinansieringens första år gjord av Försäkringskassan. De siffror som här presenteras stärker bilden av att medfinansieringen medför mycket negativa konsekvenser för företagens villighet att anställa. I studien framgår att hela 42 % av de arbetsgivare som känner till reformen uppger att de skärpt eller kommer att skärpa rutinerna vid nyanställningar. Vidare uppger 14 % att de avskedar eller kommer att avskeda anställda som är långtidssjukskrivna.

Översyn av arbetsmarknadspolitiken

Utskottet välkomnar den översyn av arbetsmarknadspolitiken som regeringen föreslår. Det är oerhört viktigt att arbetsmarknadspolitiken bidrar till att människor enklare kan gå från ett jobb till ett annat eller från arbetslöshet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Att det finns brister i dagens system visar inte minst Riksrevisionens granskningsrapport Den offentliga arbetsförmedlingen (RiR 2006:22) från augusti 2006. Riksrevisionen har granskat den offentliga arbetsförmedlingens effektivitet, produktivitet samt dess roll i matchningsprocessen. Granskningen visar att arbetsförmedlingens betydelse i matchningsprocessen minskat över tid, att produktiviteten har utvecklats svagt och att effektiviteten ligger på en låg nivå. När granskningen gjordes var placeringar i arbetsmarknadsåtgärder hela fem gånger vanligare än matchning av reguljära arbeten.

Utskottet stöder också den neddragning av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som regeringen föreslår. Socialdemokraterna hävdar i sin budgetmotion att neddragningen av åtgärder kommer att leda till att fler hamnar i permanent arbetslöshet. Enligt utskottets uppfattning finns inget fog för det påståendet även om den öppna arbetslösheten tillfälligt blir något högre nästa år. Socialdemokraternas alternativ skulle däremot leda till permanent utanförskap, vilket är betydligt allvarligare än en temporär uppgång i den öppna arbetslösheten. Med tanke på den goda konjunktur som Sverige upplever, vilket bl.a. visar sig i att antalet lediga platser ökar snabbt, är det rimligt att dra ned på antalet arbetsmarknadspolitiska åtgärder, inte minst för att undvika flaskhalsar i ekonomin. Fokus måste ligga på att skapa och förmedla reguljära arbeten.

Lag om rätt till heltid avvisas

Utskottet anser att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet visar brist på verklighetsförankring när man vill lagstifta om rätt till heltid. Även om heltidsanställningar ska utgöra grunden på arbetsmarknaden spelar tidsbegränsade anställningar en viktig roll av främst två skäl. För det första krävs tidsbegränsade anställningar för att täcka upp för arbetsgivares tillfälliga behov av arbetskraft. För det andra fungerar tidsbegränsade anställningar som en bro in i arbetslivet för människor som av olika skäl inte etablerat sig på arbetsmarknaden. Att lagstifta om rätt till heltid skulle minska arbetsgivarnas benägenhet att nyanställa. Dessutom skulle en sådan lag få stora negativa konsekvenser för de mest utsatta grupperna på arbetsmarknaden, dvs. de som i dag befinner sig längst från arbetslivet: människor med funktionshinder, människor med invandrarbakgrund och långtidsarbetslösa.

Kvinnors arbetsvillkor och löner

Vänsterpartiet vill minska löneskillnaderna mellan könen genom strukturella insatser för att höja kvinnors löner. Här vill utskottet påpeka att det är arbetsmarknadens parter som kommer överens om lönerna på den svenska arbetsmarknaden. Möjligheterna för regering och riksdag att påverka löneskillnaderna mellan olika yrkesgrupper är därför, och bör också vara, begränsade. Medlingsinstitutet har emellertid regeringens uppdrag att vid sina överläggningar med arbetsmarknadens parter uppmärksamma parternas arbete med lönefrågor i ett jämställdhetsperspektiv. Det finns i dag stora kvinnodominerade yrkesgrupper inom den offentliga sektorn. Dessa är ofta hänvisade till en enda arbetsgivare och är lägre betalda än de flesta mansdominerade yrkeskategorier inom privat sektor. Avgörande förbättringar i kvinnors arbetsvillkor och av kvinnors löner kan enligt utskottet åstadkommas genom den politik regeringen förespråkar och som öppnar för fler arbetsgivare inom bl.a. vård och omsorg. Vidare kommer jobbavdragen innebära stora inkomstökningar för de kvinnor som går upp från deltid till heltid. Den föreslagna sänkta skatten på hushållstjänster kommer dessutom att underlätta för både män och kvinnor att kunna kombinera familjeliv med arbetsliv.

För övrigt är utskottet positivt till att regeringen föreslår en kraftig anslagsökning inom utgiftsområdet Arbetsliv i syfte att främja jämställdheten mellan män och kvinnor.

Håkan Juholt (s) efterfrågar i motion Fi248 (s) en strategi för ökad jämlikhet och Morgan Johansson (s) anser i motion Fi255 att fördelningspolitiska analyser bör göras obligatoriska i samband med ekonomisk-politiska beslut. Utskottet vill i det sammanhanget påpeka att även om regeringens förslag initialt innebär en viss ökning av inkomstspridningen kommer på sikt inkomstspridningen sannolikt att minska. Reformerna syftar till att fler ska komma i arbete, vilket leder till att färre kommer att vara bidragsberoende och fler ha löneinkomster. Vidare anser utskottet att den fördelningspolitiska redogörelse som lämnas i budgetpropositionen väl tillgodoser behovet av fördelningspolitiska analyser.

Utskottets sammanfattande ställningstagande

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens proposition yrkande 1 i denna del och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

2.2 Villkor för företagande

Budgetpropositionen

Även om förutsättningarna i många avseenden är goda anser regeringen att företagsklimatet kan förbättras ytterligare, inte minst för de mindre företagen. I budgetpropositionen presenteras därför en rad åtgärder i syfte att främja entreprenörskap. Regeringen vill bl.a. förbättra företagens kapitalförsörjning och minska företagens administrativa kostnader.

Reformerade regler för fåmansbolag, avvecklad förmögenhetsskatt och minskad regelbörda

Reglerna för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, ska reformeras bl.a. i syfte att underlätta för försäljning av verksamheter. I avvaktan på en bredare översyn föreslås redan från 2007 en del förändringar, bl.a. utvidgas utrymmet för kapitalbeskattad inkomst och det s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs.

En avveckling av förmögenhetsskatten skulle enligt regeringen förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital. Förmögenhetsskatten ska därför avvecklas under mandatperioden. I ett första steg halveras skattesatsen från 2007. Regeringen anser också att företagsinteckningens förmånsrätt bör utredas med sikte på att förbättra kreditvillkoren för små och medelstora företag.

Regeringen vill minska företagens regelbörda med 25 % under en period av fyra år och avser att upprätta en fullständig plan för hur detta ska ske.

Särskilda satsningar på kvinnors företagande

Regeringen föreslår också att en särskild satsning görs på kvinnors företagande, i form av affärsrådgivning till kvinnliga företagare och forskning kring kvinnors företagande. Näringslivsanslaget för att stimulera framväxten av fler kvinnliga företagare ökar med 100 miljoner kronor 2007. Samtidigt förlängs inte Vinnovas forskningsprogram Forska och Väx, och anslaget minskar med motsvarande summa. Regeringen avser vidare att under mandatperioden vidta åtgärder för att öka mångfald och konkurrens inom vård, omsorg och utbildning – något som man anser förbättrar möjligheterna för fler kvinnliga företagare.

Motionerna

Socialdemokraternas budgetalternativ för företagande

Motionärerna vill tillföra ytterligare resurser till de s.k. strategiska utvecklingsprogrammen som omfattar ett antal nyckelbranscher, bl.a. IT, läkemedel och bioteknik. Dessutom ska även tjänstesektorn införlivas i utvecklingsprogrammen. De offentliga forskningsanslagen ska öka till 1 % av BNP. Ytterligare medel tillförs forskning och utveckling i små och medelstora företag genom Vinnovas program Forska och Väx. Särskilda insatser föreslås för att underlätta små och medelstora företags exportfinansiering. Satsningar ska även göras på miljöteknikexport.

Vidare vill man förbättra tillgången på riskkapital, bl.a. genom att utveckla Industrifondens verksamhet och genom att frigöra medel från statliga företag. Som långsiktig ambition anges att 1 miljard kronor ska frigöras i en offensiv riskkapitalsatsning. Socialdemokraterna föreslår ett nytt småföretagarlån med förenklad ansökningsprocess och sänkta medfinansieringskrav. Motionärerna säger samtidigt nej till att avveckla förmögenhetsskatten och till ytterligare reformering av de s.k. 3:12-reglerna för fåmansbolag.

Också Socialdemokraterna vill minska den administrativa bördan för företagen, men föreslår ett i förhållande till regeringen något modifierat mål.

Vänsterpartiets budgetalternativ för företagande

För att ytterligare stärka små företags konkurrenskraft och utveckling vill Vänsterpartiet avsätta 100 miljoner kronor per år under de kommande tre åren för att utveckla kunskapsinnehållet i processer och produkter. 80 miljoner kronor per år avsätts till att stödja små och medelstora företags exportmöjligheter. Vänsterpartiet vill avskaffa hela sjuklöneansvaret för företag med färre än 10 anställda.

Vänsterpartiet avvisar förslaget om att avveckla förmögenhetsskatten och förslaget att reformera 3:12-reglerna för fåmansbolag. Vänsterpartiet vill se ett fortsatt arbete med att minska regelkrångel och att företagarnas sociala skyddsvillkor ses över.

Miljöpartiets budgetalternativ för företagande

Miljöpartiet satsar på forskning och utveckling för de minsta företagen. Anslagen till Forska och Väx permanentas och utökas med 200 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Miljöpartiet vill se bättre tillgång till krediter för småföretag och vill satsa ytterligare på utvecklingen av s.k. kreditgarantiföreningar och på såddfinansiering. Miljöpartiet avser också att tillföra medel i syfte att stimulera export av svensk miljöteknik.

Miljöpartiet ställer sig bakom regeringens mål att minska regelbördan för företagen. Därutöver vill Miljöpartiet att det i framtiden görs konsekvensanalyser av hur nya regler påverkar små och medelstora företag. Man säger också ja till en översyn av förmånsrätten i konkurslagstiftningen samt till reformeringen av 3:12-reglerna i den del som gäller förändring i löneunderlagsregeln.

Finansutskottets ställningstagande

Att förbättra villkoren för företagen går på många sätt hand i hand med att skapa nya jobb. För att företagen ska anställa fler måste de ha framtidstro och stabila och förutsebara spelregler som gör det möjligt att växa och öka lönsamheten. I många avseenden har Sverige goda förutsättningar för företagande och tillväxt. Svenskarna är välutbildade, har stor yrkeskompetens och har snabbt tagit till sig ny teknik.

Samtidigt är utskottet enigt med regeringen i att det finns all anledning att ytterligare förbättra företagsklimatet och då i synnerhet för de mindre företagen.

Företagsklimatet är bra men problemområden finns

Enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) startade 44 585 nya företag 2005, vilket är ca 7 % fler än föregående år (S2006:005, Nyföretagandet i Sverige 2004 och 2005). Men trots att antalet nystartade företag ökar är andelen företagare låg i Sverige jämfört med andra EU-länder. Hur många som väljer att bli entreprenörer beror på flera faktorer, bl.a. på samhällets syn på företagande, avkastningen på entreprenörskap, riskerna förknippade med att driva företag och vilka möjligheter det finns att skaffa de resurser som krävs för ett snabbväxande företag. I Världsbankens rapport, Doing business in 2007, om företagsklimatet i 155 länder placerar sig Sverige på plats 14 på listan över vilka länder som har bäst företagsklimat. Två delaspekter som drar ned Sveriges resultat är dels problem att anställa personal, dels möjligheten att få kredit där Sverige hamnar på plats 94 respektive 33. Enligt utskottets uppfattning är företagsklimatet i många avseenden bra, men det finns samtidigt viktiga områden som kan förbättras. Ett sådant område är företagens incitament att anställa personal som utskottet behandlat tidigare i avsnitt 2.1. Ett annat är företagens tillgång till kredit och riskvilligt kapital.

Företagen behöver mer riskkapital och mindre regelbörda

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att avveckla förmögenhetsskatten samt att reformera regelverket för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna. Förmögenhetsskatten är genom sina många undantag och genom en oenhetlig värdering av olika tillgångar mer eller mindre godtycklig. Kapitalmarknadernas internationalisering har gjort det enkelt för förmögna personer att flytta sitt sparande till andra länder. Ett avskaffande av förmögenhetsskatten kommer enligt utskottet bidra till att riskkapitalförsörjningen till näringslivet förbättras. Utskottet välkomnar också regeringens aviserade utredning av förmånsrätten i konkurslagstiftningen, med tanke på att det finns indikationer på att nuvarande regler försvårar för i synnerhet mindre företag att få krediter.

Även om skattesatsen för finansiella tillgångar halveras med regeringens lagförslag så kommer de problem som uppstår till följd av att ägare till onoterade bolag i vissa fall förmögenhetsbeskattats för överskottslikvid, även kallat lex Uggla, att kvarstå. Utskottet anser det därför tillfredsställande att regeringen nyligen uppgett att man påbörjat ett arbete i syfte att lösa lex Uggla-problematiken (interpellation 2006/07:63).

Utskottet håller med regeringen om att regelbördan för företagen måste lätta. Det är därför angeläget att regeringen snarast återkommer med en plan för hur målet om att minska regelbördan ska kunna uppnås.

Kvinnor som företagare rymmer en stor potential

Även om andelen kvinnor som startar företag trendmässigt ökar äger kvinnor i dag mindre än en femtedel av landets företagskapital. Kvinnor är också i klar minoritet på ledande poster i alla branscher och i alla storlekar på företag. Kvinnor som företagare rymmer en stor potential och fler kvinnor som startar och driver företag skulle kunna ge Sverige en åtskilligt starkare ekonomisk utveckling. Utskottet välkomnar därför regeringens föreslagna satsningar på kvinnors företagande.

Utskottets sammanfattande ställningstagande

Med detta tillstyrker utskottet regeringens proposition yrkande 1 i denna del och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

2.3 Vård och omsorg

Budgetpropositionen

Vården och omsorgen ska även i framtiden vara solidariskt finansierade och fördelas efter behov. Det innebär emellertid inte att all vård måste produceras i offentlig regi. Regeringen vill uppmuntra till ökad mångfald av aktörer som tillhandhåller välfärdstjänster. Förbättrad valfrihet för den enskilde är både ett medel för att förbättra kvaliteten och individanpassningen i vården och ett mål i sig genom att varje person ska kunna påverka sin situation och sin vardag. Ökad mångfald bland utförarna och valfrihet för den enskilde leder till välfärdstjänster av bättre kvalitet som verkligen anpassas till omsorgstagarens individuella behov. En sådan utveckling ger också förutsättningar för bättre arbetsmiljö och för att vården och omsorgen ska bli framtidsbranscher.

Ökad tillgänglighet och större inflytande i vård och omsorg

Regeringen föreslår en bred och omfattande satsning inom äldreomsorgen. Sammantaget förstärks resurserna 2007 med 1,9 miljarder kronor. De ökade resurserna avses bl.a. att stimulera byggande av fler bostäder för särskilt boende genom ett investeringsstöd, förstärka läkarresurserna för dem med störst vårdbehov, utveckla och förbättra demensvården, förbättra det förebyggande arbetet och utveckla det sociala innehållet i äldreomsorgen.

Brukarna inom äldreomsorgen ska ges inflytande och valfrihet och fokus ska vara på den enskildes behov och önskemål. Regeringen föreslår att ”fritt val” införs inom äldreomsorgen och ger kommunerna 300 miljoner kronor från 2008 för att förbereda detta. Arbetet påbörjas redan under 2007. Äldreomsorgen måste bedrivas med stor respekt för människovärdet. Regeringen avser att införa en s.k. värdighetsgaranti som bl.a. handlar om att man ska erbjudas en god vård även när man inte är kapabel att föra sin egen talan.

Tillgängligheten inom vården och omsorgen måste förbättras. Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor avsätts 2007 till den nationella vårdgarantin och att 150 miljoner kronor avsätts för att förbättra vårdens IT-infrastruktur och underlätta kvalitetsjämförelser inom vården.

Under 2008 avser regeringen att genomföra en tandvårdsreform som både skapar rimliga villkor för den förebyggande tandvården och stärker högkostnadsskyddet. En tandvårdcheck som kan användas för förebyggande tandvård och ett högkostnadsskydd för personer mellan 20 och 64 år införs. Regeringen bedömer kostnaden för detta till 1,3 miljarder kronor 2008.

Regeringen föreslår även att den psykiatriska vården ska förstärkas. Man tillför 250 miljoner kronor från 2007 och aviserar också en omfattande översyn av den psykiatriska vårdens organisation.

Åtgärder mot fusk och överutnyttjande

För att ha råd att bibehålla dagens generösa ersättningar i välfärdssystemen krävs att systemen inte överutnyttjas. Det förekommer i dag överutnyttjande och fusk, och inom delar av socialförsäkringssystemet är fusket med ersättningar och bidrag omfattande. Det är avgörande både för legitimiteten och finansieringen av systemen att ersättningar och bidrag endast betalas ut till dem som är berättigade. För att bekämpa fusk och överutnyttjande pågår redan ett omfattande arbete inom flera områden, t.ex. förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter, ökade resurser för kontroller, effektivisering av återkrav och räntebeläggning av återkrävda belopp och en översyn av den straffrättsliga regleringen. Regeringen avser att ytterligare skärpa arbetet med att motverka fusk och avser att särskilt inrikta arbetet på socialförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen. Sammantaget beräknar regeringen att åtgärderna mot fusk och överutnyttjande ska innebära en besparing på 2 miljarder kronor 2007.

Beträffande skattefusk har det i Regeringskansliet tagits fram flera förslag som syftar till effektivare kontroller och minskat fusk. Effektivare skattekontroll bidrar till ökad legitimitet för skattesystemet. Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag som rör fusk och effektivare kontroll inom skatteområdet.

Motionerna

Socialdemokraternas alternativ inom vård och omsorg

Den generella välfärden ska stärkas och utvecklas, anser Socialdemokraterna. I stället för stora skattesänkningar ska villkoren för de äldre förbättras. Motionärerna vill öka byggandet av bostäder för äldre och föreslår att bygga 100 000 nya bostäder under 10 år. Tillgängligheten till särskilt boende och demensboende ska förbättras. Kvaliteten i äldreomsorgen och demensvården ska höjas genom satsningar på personalen. Den s.k. kompetensstegen har inneburit stora utbildningsinsatser inom äldreomsorgen och bör fortsätta även efter 2007. Ett mentorsprogram bör införas så att erfarna medarbetare inom äldreomsorgen kan dela med sig sina kunskaper till nyanställda.

Socialdemokraterna föreslår en tandvårdsreform under 2008 som innebär dels ett förbättrat högkostnadsskydd, dels att en förebyggande undersökning inte ska kosta mer än 200 kr.

Tillgängligheten inom vården har förbättrats men ytterligare åtgärder krävs. Motionärerna föreslår att en arbetsgrupp som ska verka mellan staten och landstingen inrättas för att stimulera satsningarna på ökad tillgänglighet.

Motionärerna framhåller att välfärdsmodellen bygger på att alla gör rätt för sig och att ersättningar betalas till dem de är avsedda för. Regler och skyldigheter måste vara tydliga och tillämpningen av reglerna rättssäker och enhetlig. De förslag som regeringen nu lämnar i budgetpropositionen är ett utlopp av den förra regeringens arbete. Regeringen väljer dock att skjuta åtgärderna mot skattefusk på framtiden, vilket ger fel signal. Om bekämpandet av fusk ska vara trovärdigt krävs att både fusket i förmånssystemen och i skattesystemen bekämpas.

Vänsterpartiets alternativ för vård och omsorg

Välfärdssektorn är en avgörande förutsättning för många människors dagliga liv och ekonomi, skriver Vänsterpartiet. Den offentliga sektorn producerar välfärdstjänster som ger människor en god livskvalitet och omfördelar makt och ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, mellan hög- och lågavlönade och mellan generationer. Den offentliga sektorn utgör dessutom en viktig motor i samhällsekonomin. Behoven av offentliga tjänster kommer att öka och den offentliga sektorn måste stärkas. Det är enligt motionärerna nödvändigt med en omfördelning av resurser från den privata sektorn till den offentliga.

Vänsterpartiet föreslår en omfattande satsning på jobb, främst inom den kommunala sektorn. Sammanlagt föreslår motionärerna att antalet anställda ökas med 150 000 under de kommande tre åren. Motionärerna siktar på en utveckling där t.ex. lärartätheten ökar och där den förebyggande vården ges ordentliga resurser.

En omfattande tandvårdsreform med kraftigt subventionerade tandläkarbesök och ett förbättrat högkostnadsskydd föreslås från 2008. Satsningarna på den psykiatriska vården utökas och receptbelagda läkemedel för barn föreslås bli gratis från 2008.

Kvaliteten inom välfärdstjänsterna måste förbättras, genom fler anställda men också genom att brukarna ges ett ökat inflytande över verksamheten. Välfärdsarbetet i den kommunala sektorn domineras av kvinnor. Det är nödvändigt att uppvärdera detta viktiga arbete, understryker motionärerna. Goda arbetsvillkor och högre löner i välfärdssektorn är också en viktig förutsättning för att välfärden ska utvecklas. Vänsterpartiet föreslår en satsning på 2 miljarder kronor per år för att höja kvinnolönerna i kommuner och landsting.

Insatserna mot skattefusk och skatteundandragande bör öka, anser Vänsterpartiet. Staten går miste om stora belopp till följd av t.ex. svartjobb, vilket är allvarligt därför att det både undergräver finansieringen av den gemensamma välfärden och samhällsmoralen.

Miljöpartiets alternativ för vård och omsorg

Miljöpartiet sympatiserar med flera inslag i regeringens politik, bl.a. inriktningen på ökad valfrihet och mångfald i utbudet av välfärdstjänster. Miljöpartiet anser vidare att tandvården på sikt måste tillhöra hälso- och sjukvården och ingå i ett gemensamt högkostnadsskydd. Som ett steg i den riktningen föreslår man att åldergränsen för fri tandvård ska höjas till 25 år och att högkostnadsskyddet ska förstärkas. Motionärerna vill också satsa på den förebyggande hälsovården och förbättra samordningen mellan landstingen i arbetet med de folkhälsopolitiska målen. Sammanlagt avsätter Miljöpartiet 175 miljoner kronor för satsning på folkhälsan.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att vården och omsorgen ska vara solidariskt finansierad och fördelas efter behov. Detta betyder dock inte att vården måste anordnas enbart i offentlig regi. Ökad mångfald och konkurrens mellan vårdgivare är ett sätt att förbättra kvaliteten och individanpassningen i vården. Ökad konkurrens kommer också att bidra till ökad sysselsättning i dessa sektorer. Tillgängligheten i vården bör förbättras, och utskottet välkomnar därför regeringens förstärkning av resurserna till vårdgarantin.

Fusk och överutnyttjande inom välfärdssystemet måste bekämpas. Systemens legitimitet och finansiering undergrävs om inte ersättningar och bidrag endast betalas ut till dem som är berättigade. Den förra regeringen inledde ett arbete för att motverka fusk, och utskottet ser med tillfredsställelse på att det arbetet fullföljs och förstärks. Även inom skattesystemet är det angeläget att bekämpa fusk, och utskottet välkomnar regeringens avsikt att återkomma med förslag som rör fusk och kontroll inom skatteområdet.

Utskottets sammanfattande ställningstagande

Med detta tillstyrker utskottet regeringens proposition yrkande 1 i denna del och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

2.4 Utbildning och kompetens

Budgetpropositionen

Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd. En högre utbildning med internationellt konkurrenskraftig kvalitet är en förutsättning för att åstadkomma detta. Det utgör också grunden för framtida forskning och utveckling.

Kunskapsuppdraget är skolans huvuduppgift

Trots att Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest resurser på utbildning i relation till BNP finns det brister i utbildningssystemet. En av fyra elever tar sig inte igenom grundskolan med de kunskaper som alla ska nå och alltför många fullföljer inte sin gymnasieutbildning. Internationella jämförelser visar också en oroande utveckling av svenska elevers kunskaper, särskilt när det gäller matematik och naturvetenskap. Regeringen anser att denna utveckling måste brytas, särskilt med tanke på den tätposition vi borde ha givet de stora resurser som satsas på utbildning.

Grundskolans huvuduppgift är kunskapsuppdraget, och regeringen föreslår därför åtgärder för att stärka kvaliteten i utbildningen. Kunskapsmålen kommer att förtydligas och processmålen att bli färre. Nationella mål i svenska införs år tre. Betyg ska sättas tidigare och i fler steg. Kontrollstationer införs åren tre, fem och åtta med obligatoriska nationella prov för att på det sättet ge skolorna bättre förutsättningar att tidigare kunna ge individanpassat stöd till eleverna. Regeringen anser också att varje skola ska kvalitetsgranskas vart tredje år. Det aktiva och förebyggande arbetet behöver stärkas för att ge alla arbetsro och trygghet i skolan. Lärare och rektorer ska ha tydliga befogenheter i skollagen för att åstadkomma ordning och reda.

Den stora utslagningen av elever från gymnasieskolan måste stoppas och kvaliteten på såväl de teoretiska som de yrkesinriktade utbildningarna höjas. Regeringen avser också att under mandatperioden föreslå att tre inriktningar införs inom gymnasieskolan: en studieförberedande, en yrkesförberedande och en lärlingsutbildning.

I budgetpropositionen gör regeringen också en rad satsningar för att stärka lärares möjligheter till kvalificerad fortbildning och fördjupning samt möjlighet att forska inom tjänsten.

Förstärkt forskning

De statliga resurserna till lärosätenas forskning och forskarutbildning har urholkats under en rad år. Detta är allvarligt, eftersom kvaliteten på grundforskningen och forskarutbildningen äventyras. Regeringen avser därför att genomföra en rad insatser under mandatperioden för att stärka svensk forskning. Regeringen föreslår satsningar under den närmaste treårsperioden som innebär att forskningsanslagen i slutet av perioden kommer att ligga 900 miljoner kronor över nivån i förra regeringens senaste forskningsproposition. Satsningen riktas huvudsakligen till den forskning som finansieras via fakultetsanslag och forskningsråd, men även annan forskning som t.ex. klimat- och energiforskning som finansieras inom andra utgiftsområden. Under mandatperioden planerar regeringen också att avskaffa högskolemomsen på externa forskningsbidrag för universitet och högskolor.

Motionerna

Socialdemokraterna

Socialdemokraterna anser att utbildning är en rättighet under hela livet och kritiserar regeringen för att med sitt budgetförslag minska möjligheterna för människor att utvecklas. Regeringens förslag att skära ned på den kommunala vuxenutbildningen redan från årsskiftet, samtidigt som det riktade bidraget förs över till det generella statsbidraget avvisas. Motionärerna avvisar även överföringen av riktade bidrag till förskolan till det generella statsbidraget med motiveringen att det riskerar att leda till att kommunerna drar ned på kvaliteten i förskolan. Socialdemokraterna avvisar också regeringens förslag om att upphäva gymnasiereformen.

Socialdemokraterna vill med sina förslag fortsätta att lyfta kunskapsnivån, från förskola, via grund- och gymnasieskola och komvux till högskola och forskning. Exempelvis föreslås sänkt maxtaxa och utvidgad rätt till avgiftsfri förskola tre timmar om dagen fr.o.m. tre års ålder, satsning på matematik och svenska genom kompetensutveckling av lärare i grund- och gymnasieskolan och ökad personaltäthet på fritids genom att fler fritidspedagoger anställs.

Sverige ska enligt motionärerna konkurrera med kunskap och inte med låga löner och därför avvisas regeringens förslag om att stoppa utbyggnaden av antalet högskoleplatser. Socialdemokraternas mål är att hälften av alla ungdomar ska gå vidare till högskolan. Studenternas ekonomi ska förbättras genom att studiemedlen höjs under mandatperioden och att fribeloppet höjs. Socialdemokraterna föreslår att de offentliga forskningsanslagen ska öka till 1 % av BNP.

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet anser att den utbildningspolitik som regeringen presenterar i budgetpropositionen inte har någon ambition att verka utjämnande utan i stället riskerar att öka den sociala snedrekryteringen. Vänsterpartiet föreslår fortsatt regional utbyggnad av högskolan. Studiemedlen bör enligt motionärerna höjas med det långsiktiga målet att införa ett studielönssystem. Vänsterpartiet föreslår också att forskningsanknytningen vid högskolornas grundutbildning ska stärkas.

Regeringens förslag att minska bidraget till den kommunala vuxenutbildningen och att överföra det i dag riktade bidraget till det generella statsbidraget avvisas. Vänsterpartiet vill bevara vuxenutbildningen inom utbildningssystemet.

Vänsterpartiet är i princip positivt till regeringens förslag om fortbildning och forskning för lärare samt utbildning av obehöriga lärare, men anser att det är universitet och högskolor som ska ha ansvar för detta. Vänsterpartiet avvisar också regeringens förslag om nationella prov och införandet av ett nytt betygssystem.

Miljöpartiet

En offensiv och klart målinriktad utbildningspolitik är enligt Miljöpartiet helt avgörande för att nå framgång i en politik för jobb och bra näringspolitik. De åtgärder som Miljöpartiet föreslår syftar till ett nära förhållande mellan utbildning och arbetsliv. Exempelvis satsas på kvalificerad yrkesutbildning och kompletterande utbildningar. Miljöpartiet avvisar regeringens förslag till ökade forskningsanslag och satsar i stället på en rätt till praktik för studenter och på att förbättra övergången från studier till jobb för studenter. Miljöpartiet avvisar också regeringens förslag om minskning av stödet till kommunal vuxenutbildning. Miljöpartiet föreslår bättre villkor för studenter genom att bl.a. höja bidragsdelen i studiemedlet. Miljöpartiet avvisar regeringens satsningar på fler nationella prov och en ny typ av betygssystem.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens inriktning på utbildnings- och forskningspolitiken. Sverige behöver välutbildad arbetskraft för att klara den internationella konkurrensen och skapa ekonomisk tillväxt och ökat välstånd.

För att resultaten i den svenska skolan ska förbättras föreslår regeringen ett antal åtgärder för att stärka kvaliteten och därmed sätta skolans kunskapsuppdrag i centrum. Trots att Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest resurser på utbildning bedömer regeringen att det finns brister i utbildningssystemet. Finansutskottet delar denna bedömning och konstaterar att de förslag som oppositionen lämnar inte tar sin utgångspunkt i de problem som i dag finns i svensk skola. Med den skolpolitik som hittills förts har resultaten i den svenska skolan sjunkit, och det är mot den bakgrunden utskottet ställer sig bakom regeringens åtgärder för att stärka kvaliteten i skolan. Under många år har fokus inom politiken för högre utbildning också legat på kvantitativ utbyggnad. Finansutskottet delar även här regeringens fokus på kvalitativ utbyggnad.

Riksdagen har tidigare (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:UbU1, rskr. 2005/06:103) tagit ställning till att det riktade statsbidrag för utbildning av vuxna ska behållas t.o.m. 2008. Finansutskottet avvisar oppositionspartiernas förslag om att behålla och i vissa fall öka nivån på den kommunala vuxenutbildningen. Mot bakgrund av den goda konjunktur som Sverige upplever är det rimligt att avskaffa statsbidraget i snabbare takt än vad riksdagen tidigare beslutat. Utgångspunkten för vilka som ska få del av samhällets insatser ska vara de som har ett stort behov av utbildning och som t.ex. behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag att föra över medlen till det generella statsbidraget till kommunerna eftersom ett riktat bidrag till kommunerna blir alltför styrande och riskerar att leda till en ineffektiv resursfördelning i kommunerna. Med denna motivering avvisas även Socialdemokraternas förslag om riktat statsbidrag till personalförstärkningar i förskolan.

Svensk forskning håller världsklass inom många områden. Under den förra regeringen har de statliga resurserna till lärosätenas forskning och forskarutbildning urholkats under en rad år. Finansutskottet delar regeringens bedömning att detta är allvarligt eftersom kvaliteten på grundforskningen och forskarutbildningen äventyras och konstaterar att oppositionen inte har några substantiella förslag för att stärka den långsiktigt viktiga grundforskningen och den fria forskning som inte omedelbart har en kommersiellt gångbar produkt i sikte.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens proposition yrkande 1 i denna del och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

2.5 Hållbar utveckling

Budgetpropositionen

De globala miljöutmaningarna, i synnerhet klimatförändringarna, påverkar livsbetingelserna i hela världen och måste ges större uppmärksamhet. Energi- och klimatfrågorna utvecklas snabbt till avgörande utmaningar. Problemen sågs länge enbart som miljöproblem, men alla sektorer i samhället berörs av snabbt stigande priser, ökande otrygghet i försörjningen samt konsekvenserna av ett mer instabilt klimat. Som världens största importör av olja och gas blir energisäkerheten allt viktigare för Europa. Regeringen skriver i budgetpropositionen att den avser att återkomma med en samlad bedömning av framtida insatser inom miljö- och energiområdet.

Långsiktiga spelregler för energimarknaden

Regeringen anser att energipolitiken ska skapa ett tydligt, stabilt och långsiktigt regelverk för produktion och distribution av energi. Regelverket ska ge incitament att investera i energiomvandling som främjar en säker och konkurrenskraftig energiförsörjning i hela Sverige. Energipolitiken ska också skapa villkor för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv energiförsörjning som svarar mot högt ställda krav på skyddet av hälsa, miljö och klimat.

Miljö- och energibeskattningen har stor betydelse för beslut om investeringar och ska därför utformas så att det lönar sig att ta miljöansvar och så att kostnaderna kan bäras av konsumenterna. Regeringen föreslår att den gröna skatteväxlingen avbryts med motiveringen att miljövinsterna varit begränsade och att den inneburit kraftiga höjningar av elpriserna för hushållen.

Skatter och regler som motverkar effektivare energianvändning kommer att ändras, och regeringen avser att göra en översyn av både industrins och hushållens incitament för energieffektivisering.

Klimatfrågan och havsmiljön prioriteras

Regeringen lyfter fram två områden som kommer att prioriteras de närmaste åren: klimatfrågan och havsmiljön.

Klimathotet är till sin karaktär globalt och måste därför enligt regeringen mötas på global nivå. Det europeiska systemet med utsläppsrätter är det hittills viktigaste styrmedlet för att minska utsläppen av växthusgaser. Sverige ska vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete ska komma till stånd mellan EU, Kina och Indien i syfte att begränsa utsläppen av växthusgaser.

Utsläppen från transportsektorn måste minska, och regeringen föreslår att Sverige ska verka för regler för maximala utsläpp per kilometer för nytillverkade fordon i EU. För att ge incitament till bränslesnåla bilar och fordon med miljövänliga bränslen avser regeringen att återkomma med förslag om insatser för privatpersoner som köper miljöbilar.

Regeringen vill säkerställa Östersjön och Västerhavet som levande hav och kommer att utarbeta en nationell havsmiljöstrategi i detta syfte. Internationellt samarbete mellan länderna kring Östersjön kommer att vara nödvändigt, och därför kommer regeringen att ta initiativ till en dialog kring detta.

Motionerna

Socialdemokraterna

Klimatförändringarna är enligt Socialdemokraterna vår största globala utmaning. Enligt motionärerna ska Sveriges oljeberoende brytas till år 2020. För att påskynda denna omställning föreslås ett nytt investeringsprogram och ett nytt forskningsprogram som syftar till att minska förbrukningen och beroendet av olja. Socialdemokraterna föreslår också insatser för energieffektivisering och att ett särskilt råd för energieffektivisering inrättas. Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) är enligt motionärerna ett viktigt instrument, och de avvisar regeringens förslag att avsluta programmet 2009. Förslag finns också om effektivare transporter för att bryta vägtrafiksektorns beroende av olja.

Vänsterpartiet

Enligt Vänsterpartiet måste omställningen från fossila bränslen till förnybar energi fortsätta som ett led i arbetet med att motverka växthuseffekten. Vänsterpartiet vill ha en snabbare energiomställning och satsar på kommunernas klimatarbete genom att höja anslaget till klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) och genom att satsa på ny kunskap och teknikutveckling för att öka andelen förnybar energi. Vänsterpartiet vill behålla möjligheten till skattereduktion för bl.a. energieffektiviseringar i offentliga lokaler, konvertering från direktverkande elvärme och installation av energieffektiva fönster m.m. i småhus och avvisar regeringens förslag om att göra om dessa till anslag på budgetens utgiftssida.

Miljöpartiet

Miljöpartiet menar att klimathoten är vårt samhälles största utmaning. Att göra de omställningar som krävs för att klara miljömålen är enligt motionärerna en mycket prioriterad fråga. Det innebär att oljeberoendet måste avvecklas och att hållbara moderna lösningar för uppvärmning, transporter och drivmedel måste utvecklas.

Miljöpartiet avvisar regeringens förslag om att avbryta den gröna skatteväxlingen. Motivet är enligt motionärerna att den gröna skatteväxlingen är ett av de viktigaste verktygen för att minska skadlig miljöpåverkan. Regeringens förslag att avsluta klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) avvisas. De åtgärder som Miljöpartiet föreslår i sin budgetmotion är bl.a. en miljöbilspremie för privatpersoner, investeringar i järnvägs- och spårtrafik och en satsning på ett nationellt biogasprogram.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av energipolitiken och anser liksom regeringen att ett tydligt, stabilt och långsiktigt regelverk på området är nödvändigt för att skapa förutsättningar för effektiva energimarknader, en god försörjningstrygghet och en långtgående hänsyn till miljö, hälsa och klimat. Utskottet delar också regeringens bedömning att miljö- och energibeskattningen ska utformas så att det lönar sig att ta ett miljöansvar och att skatter och regler som motverkar effektivare energianvändning behöver ändras. Den översyn som regeringen avser att göra av incitamenten för energieffektivisering inom industri och hushåll välkomnas. Regeringens förslag att avbryta den gröna skatteväxlingen stöds av utskottet, eftersom åtgärden inneburit välfärdsförluster men endast mycket begränsade miljövinster.

Finansutskottet ställer sig bakom regeringens inriktning av miljöpolitiken. Klimathotet är globalt till sin karaktär och måste därför mötas på global nivå. Sverige ska vara pådrivande för att ett strategiskt energisamarbete mellan EU, Kina och Indien kommer till stånd och att systemet med utsläppsrätter inom EU utvecklas. Utskottet noterar att regeringen avser att ta på sig en ledande roll i miljöarbetet inför ordförandeskapet i EU 2009, vilket ligger väl i linje med det europeiska perspektiv som regeringen anlägger för miljöpolitiken.

Den förra regeringens politik präglades av att lägga till och dra ifrån åtgärder utan att ifrågasätta om organisation, styrmedel och det institutionella systemet som helhet bidrar till det man vill uppnå. Klimatinvesteringsprogrammet (Klimp) är ett exempel. Trots att erfarenheterna av föregångaren till klimatinvesteringsprogrammet, de lokala investeringsprogrammen för ekologiskt hållbart samhälle (LIP), långt ifrån var entydigt positiva startades klimatinvesteringsprogrammet 2002. Om bidragen lett till att projekt som inte annars genomförts kommit till stånd är svårt att bedöma. Mot bakgrund av detta och att investeringar bör ske på marknadsmässiga grunder avvisar utskottet oppositionens förslag att fortsätta med klimatinvesteringsprogrammet.

Grön teknik kommer att behövas, men politiken ska sikta på miljöeffekter och inte på speciella lösningar. En långsiktig satsning på klimat- och energiforskning är avgörande, och utskottet kan konstatera att regeringen i sitt budgetförslag gör en målmedveten satsning på forskning inom dessa områden.

Energifrågorna i kombination med klimatförändringarna är avgörande utmaningar. Marknadsekonomins institutioner, ekonomiska styrmedel, forskning och ny teknik ska styra mot hållbar utveckling. Mot bakgrund av detta ställer sig finansutskottet bakom att en samlad bedömning av framtida insatser inom miljö- och energiområdet behöver göras. Regeringens initiativ till en hållbarhetskommission välkomnas. Finansutskottet noterar även i detta sammanhang att de förslag som Oljekommissionen lagt fram om att minska Sveriges oljeberoende fram till 2020 ska skickas ut på remiss.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund regeringens proposition yrkande 1 i denna del och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

2.6 Budgetprocessen efter val och regeringsskifte

Propositionen

Efter ett val som inneburit ett regeringsskifte ska budgetpropositionen enligt tilläggsbestämmelse 3.2.1 i riksdagsordningen överlämnas till riksdagen inom tio dagar efter det att en ny regering tillträtt. Denna snäva tidsram är ett resultat av den omläggning av budgetåret till kalenderår som infördes 1996. Enligt förarbetena är den allvarligaste nackdelen med reformen att en nytillträdd regering endast kommer att få marginellt genomslag för sin ekonomiska politik i den första budgetpropositionen.

Det är första gången sedan reformen genomfördes som en regering efter ett regeringsskifte ska överlämna en budgetproposition. I propositionen anförs att regeringen har varit väl förberedd för budgetarbetet (prop. 2006/07:1 vol. 1 s. 20). Trots de farhågor som uttalades i förarbetena till reformen, överlämnar regeringen till riksdagen ett budgetförslag för 2007 som innehåller många av regeringens viktiga reformförslag. En fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten i enlighet med regeringens politik har emellertid inte varit möjlig under den korta tid som stått till regeringens förfogande. Tilläggsbudgetarna under 2007 kan därför komma att bli mer omfattande än vad som varit fallet under senare år och kan även innebära att betydande förändringar ska träda i kraft under året.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet noterar regeringens bedömning att det trots snäva tidsramar varit möjligt att lämna en budgetproposition som innehåller många av regeringens viktiga reformförslag. Samtidigt har det varit omöjligt att genomföra en fullständig omarbetning av samtliga delar av budgeten. Den tid som står till förfogande för en nytillträdd regering efter ett val innan den måste avlämna budgetpropositionen är alltför knapp. Att det ändå varit möjligt för regeringen att lämna en budgetproposition som så tydligt tar ett första stort steg mot att genomföra regeringspartiernas valprogram bedömer utskottet bero på minst tre förhållanden. Det första är att regeringspartierna redan före valet hade enats om vilken politik de i huvudsak vill driva i regeringsställning. Det andra är att den avgående regeringen ställde Regeringskansliets resurser till förfogande för företrädare för den tillträdande regeringen. Det tredje är att det i Regeringskansliet fanns en administrativ beredskap för regeringsskifte.

Det är trots detta ofrånkomligt att den mycket korta tid som står till förfogande för en nytillträdd regering är orimligt kort, vilket kommit till uttryck i bl.a. mycket snabba beredningsprocesser, och som gör att fråga väckts om regeringen fullgjort sitt beredningsansvar enligt regeringsformen (7 kap. 2 §). Ett förhållande som Lagrådet pekat på i sitt yttrande till utskottet. Utskottet har därför genomfört kompletterande remisser till regeringens beredning. Ett ytterligare utökat remissförfarande skulle emellertid enligt utskottet ha inneburit allvarligt men för genomförande av centrala delar av de förslag som regeringen lagt fram för riksdagen.

Regeringen har även lämnat särpropositioner efter budgetpropositionen, t.ex. proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete. Sådana propositioner har bedömts kunna tillåtas, utan att kravet på fullständighet (3 kap. 2 § riksdagsordningen) bryts, under förutsättning av att de ekonomiska konsekvenserna skuggats in i budgetpropositionen. Det är trots detta eftersträvansvärt att sådana särpropositioner undviks för att grundförutsättningarna för riksdagens rambeslutsförfarande ska uppfylla de intentioner om en sammanhållen prövning av statsbudgeten som riksdagen hade när den reformerade budgetarbetet (försl. 1993/94:TKI, bet. 1993/94:KU18).

Finansutskottet har förståelse för de särskilda betingelser som rått för årets budgetarbete i Regeringskansliet och för regeringen. Utskottet utgår från att nästa års budgetproposition kommer att kunna beredas i lugnare former och att man därmed kan undvika att lämna kompletterande förslag till budgetpropositionen i särpropositioner och att regeringen hinner genomföra sedvanliga remisser innan förslagen lämnas till riksdagen.

Utskottet skulle också välkomna om regeringen, i samband med att hela regelverket för budgetarbetet följs upp, lägger särskild vikt vid budgetarbetet i samband med regeringsskiften efter val.

3 Riktlinjer för budgetpolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag till riktlinjer för budgetpolitiken. Politiken för sysselsättning och tillväxt ska drivas utan att stabiliteten i de offentliga finanserna rubbas. De budgetpolitiska målen, utgiftstaket för staten och överskottsmålet för den offentliga sektorn upprätthålls och respekteras. Riksdagen avslår de alternativa riktlinjer för budgetpolitiken som förespråkas i motionerna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Jämför reservationerna 4 (s), 5 (v) och 6 (mp).

I kapitel 3 behandlas riktlinjerna för budgetpolitiken. De förslag som här behandlas är budgetpropositionen punkt 1 i denna del och punkt 7, Socialdemokraternas budgetmotion Fi244 yrkande 1 i denna del och yrkande 6, Vänsterpartiets budgetmotion Fi245 yrkande 1 i denna del samt Miljöpartiets budgetmotion yrkande 1 i denna del och yrkande 3.

Budgetpropositionen

Åtgärderna i propositionen

Regeringen föreslår omfattande utgifts- och inkomstförändringar. Det övergripande syftet med förslagen är att skapa fler jobb, bryta utanförskap och få fler människor i arbete. En lång rad åtgärder genomförs för att öka utbudet av arbetskraft och förbättra matchningen på arbetsmarknaden, och även flera åtgärder för att stärka efterfrågan på arbetskraft genomförs.

Förslagen innebär sammantagna att de takbegränsade utgifterna beräknas minska med ca 20 miljarder kronor och att skatter sänks med 42 miljarder kronor. Inkomsterna ökar dessutom med 10 miljarder kronor av höjda egenavgifter i arbetslöshetsförsäkringen.

Det enskilt största förslaget på skattesidan är skattereduktionen för skattepliktiga inkomster av anställning och aktiv näringsverksamhet, det s.k. jobbskatteavdraget, som beräknas till ca 40 miljarder kronor 2007. Bland förslagen finns också nedsättning av arbetsgivar- och egenavgifter, sänkt fastighetsskatt och slopad skattereduktion för avgifter till fackföreningar och arbetslöshetskassor.

Tyngdpunkten i utgiftsminskningarna finns inom arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen, men regeringen föreslår också bl.a. lägre tak och förändrad beräkning av sjukförsäkringen. Regeringen föreslår också ökade insatser inom t.ex. lärarutbildningen, vården och äldreomsorgen.

Förslagen innebär att de offentliga finanserna sammantaget försvagas med 5,8 miljarder kronor 2007 och 13,1 miljarder kronor 2008 i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition. Regeringen anser att inriktningen på finanspolitiken är väl avvägd och värnar samtidigt om de offentliga finanserna. Det finansiella sparandet kommer enligt regeringens bedömning att överstiga 2 % av BNP varje år 2007–2009 och är därmed i linje med överskottsmålet. Effekterna av förslagen på de offentliga finanserna sammanfattas i nedanstående tabell.

Tabell 3.1 Föreslagna och aviserade reformer

Miljarder kronor, förändring i förhållande till 2006 år ekonomiska vårproposition

Anm. Anslagsförändringar till följd av den makroekonomiska utvecklingen m.m. ingår ej.

Det finanspolitiska ramverket

I mitten av 1990-talet infördes en betydligt stramare budgetprocess för att förbättra förutsättningarna för långsiktighet och uthållighet i den ekonomiska politiken. Två mål infördes, dels ett flerårigt utgiftstak för staten, dels ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande (överskottsmålet). Dessa mål ligger fast.

Erfarenheterna av det finanspolitiska ramverket är i huvudsak goda, och regeringen anser att det finns starka skäl att i allt väsentligt bibehålla ramverket. Det är samtidigt viktigt att ta till vara de tio års erfarenheter som gjorts. Det är därför nödvändigt med en översyn av det finanspolitiska ramverket i syfte att förbättra och vidareutveckla det. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en översyn av ramverket i 2007 års ekonomiska vårproposition. Regeringen avser också att i samma proposition lämna förslag till hur man avser att hantera Eurostats beslut att PPM-sparandet från 2007 inte tillgodoräknas den offentliga sektorn.

Starka offentliga finanser

Överskottet i den offentliga sektorn beräknas till 2,3 respektive 2,6 % av BNP för 2007 och 2008. För 2009 beräknas överskottet uppgå till 3,1 % av BNP. Det finansiella sparandet beräknas vara väl i linje med överskottsmålet de närmaste åren. I vanlig ordning föreslår regeringen också ett preciserat mål för det offentliga överskottet det närmast kommande året. För att inte äventyra det övergripande målet föreslår regeringen att överskottet 2007 ska uppgå till minst 1,0 % av BNP.

De stora överskotten innebär att den offentliga sektorns skuldsättning minskar kraftigt. Den konsoliderade bruttoskulden som vid slutet av 2005 uppgick till 50,3 % av BNP beräknas vid utgången av 2009 vara nere i 33,0 %. Skuldreduceringen påskyndas visserligen av regeringens planer att sälja aktier för sammanlagt 150 miljarder kronor under perioden, men även om man bortser från dessa inkomster sker en avsevärd skuldminskning. Den offentliga sektorns nettoförmögenhet, som inte påverkas av aktieförsäljningarna, stiger från 12,4 till 20,8 % av BNP från 2005 till 2009. De starka offentliga finanserna med den förmögenhetsuppbyggnad som nu sker, ger goda förutsättningar för att möta påfrestningarna som den demografiska utvecklingen kommer att innebära.

Tabell 3.2 Offentligt sparande och dess fördelning 2007–2009

Miljarder kronor och procent av BNP

Utgiftstaken

Regeringen anser att det för att värna långsiktigheten i de offentliga finanserna är angeläget att återgå till den tidigare ordningen med utgiftstak som fastställs tre år framåt. På den korta tid som stått till buds har regeringen dock inte haft möjlighet att lägga fram ett helt genomarbetat förslag till utgiftstak för 2009 utan lämnar därför endast en bedömning för det året. Det är emellertid regeringens avsikt att under 2007 föreslå ett tak för 2009 på basis av denna bedömning och dessutom föreslå ett utgiftstak för 2010. Avsikten är att tillkommande reformer ska rymmas inom det beräknade taket.

Det tidigare fastställda utgiftstaket för 2007 föreslås nu sänkas med 11 miljarder kronor till 938 miljarder kronor, och den tidigare bedömda nivån på utgiftstaket för 2008 föreslås nu likaså sänkas med 11 miljarder kronor till 971 miljarder kronor och fastställas av riksdagen. Regeringen anser att utgiftstaket över tiden ska minska svagt som andel av potentiell BNP.

Sedan systemet med utgiftstak infördes 1997 har taket klarats samtliga år och bidragit till en stram budgetpolitik och sunda offentliga finanser. Det har emellertid funnits tendenser till erodering av utgiftstakens trovärdighet bl.a. genom ökande användning av skattekrediteringar på statsbudgetens inkomstsida. För att öka transparensen och stärka utgiftstakets trovärdighet föreslår regeringen nu att användningen av sådana skattekrediteringar ska minska. Utgifter som ges som skattekrediteringar föreslås minskas med 4 miljarder kronor från 2007. Frågan om utgiftstakets tillämpning kommer att behandlas i den aviserade översynen av det finanspolitiska ramverket i 2007 års ekonomiska vårproposition.

Tabell 3.3 Utgiftstaket för staten 2007–2009

Miljarder kronor

Anm. För 2009 lämnas inget förslag utan endast en bedömning.

Statsbudgeten och statsskulden

Statsbudgeten uppvisar betydande överskott åren 2007–2009. Budgetöverskotten uppgår till 63, 62 respektive 90 miljarder kronor vilket innebär att statsskulden från utgången av 2006 till utgången av 2009 minskar kraftigt, både i kronor och i relation till BNP. Regeringen beräknar att under perioden kunna amortera 220 miljarder kronor, vilket motsvarar en minskning av statsskulden från 47 % av BNP vid utgången av 2006 till 31 % av BNP 2009. Även utan de planerade företagsförsäljningarna uppvisar statsbudgeten överskott, och statsskulden kan amorteras med ca 70 miljarder kronor under perioden.

Tabell 3.4 Statsbudgetens saldo och statsskulden

Miljarder kronor

Motionerna

Socialdemokraterna

Regeringen använder överskotten i de offentliga finanserna till att öka klyftorna, framhåller Socialdemokraterna, som i stället vill använda resurserna till att stärka välfärden.

Socialdemokraterna beräknar offentliga inkomster som överstiger regeringens förslag med 38 miljarder kronor 2007. Denna inkomstförstärkning beror till helt övervägande del på att motionärerna avvisar regeringens skatteförslag. Motionärerna avvisar t.ex. jobbavdrag, begränsningen av markvärdet i fastighetsbeskattning, sänkt förmögenhetsskatt och sänkningen av arbetsgivar- och egenavgifter för ungdomar. Motionärerna föreslår också egna skattesänkningar, t.ex. fryst fastighetsskatt på 2005 års nivå, förbättrade reseavdrag och lägre skatt på alternativa drivmedel, som 2007 uppgår till ca 4 miljarder kronor. Den offentliga sektorns utgifter beräknas av Socialdemokraterna bli 32 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Socialdemokraterna avvisar regeringens besparingar och föreslår satsningar på bl.a. personalförstärkningar i förskolan och på komvux och ökat BTP för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Motionärerna föreslår även att en omfattande tandvårdsreform genomförs från den 1 januari 2008. Sammantaget innebär det socialdemokratiska budgetalternativet att det offentliga saldot förstärks med 6 miljarder kronor 2007.

Skattesystemet behöver ständigt vårdas och bör karakteriseras av att reglerna är enkla, neutrala och likformiga. Regeringens förslag går i motsatt riktning anser motionärerna. Särregler, undantag och skattesubventioner skapar gränsdragningsproblem och krångel, och i förlängningen ett ineffektivt och orättvist skattesystem.

Finansdepartementet arbetade inför valet 2006 fram en nästa färdig budgetproposition som byggde på att det socialdemokratiska valmanifestet skulle genomföras. Det arbetet är grunden för det socialdemokratiska budgetalternativet. Möjligheterna för ett högt finansiellt sparande under de kommande åren är goda, framhåller motionärerna, och anser att ett något stramare saldo än regeringens innebär en sundare finanspolitik i nuvarande konjunkturläge.

Överskottsmålet för de offentliga finanserna måste klaras. Från 2000–2006 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande uppgå till i genomsnitt 2,0 % av BNP. Därmed klaras överskottsmålet. Enligt Socialdemokraternas budgetalternativ kommer det finansiella sparandet att uppgå till 2,8 % 2006. För 2007 beräknar motionärerna ett offentligt finansiellt sparande på 76 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,5 %, dvs. 0,2 procentenheter, mer än i regeringens förslag.

Utgiftstaken har klarats varje år sedan de infördes 1997, och de måste fortsatt värnas framöver. Motionärerna föreslår att det utgiftstak som riksdagen fastställt för 2007 på 949 miljarder kronor ska ligga kvar och att taket för 2008 fastställs till 982 miljarder kronor, vilket är den nivå som beräknades i vårpropositionen. Motionärerna motsätter sig därmed regeringens föreslagna sänkning av utgiftstaken med 11 miljarder kronor 2007 och 2008. Budgeteringsmarginalerna 2007 och 2008 beräknas till 7,7 respektive 4,8 miljarder kronor.

Tabell 3.5 Finansiellt sparande (s) 2007

Miljarder kronor där inget annat anges

Vänsterpartiet

Vänsterpartiet presenterar en reformbudget för arbete, rättvisa och jämställdhet. Motionärerna avvisar regeringens politik som man anser förstärker de allvarliga problem som finns i svensk ekonomi – arbetslöshet, växande ekonomiska klyftor och diskriminering av kvinnor på samhällets alla områden.

Vänsterpartiets politik innebär ett finansiellt sparande i den offentliga sektorn som är starkare än regeringens 2007 och svagare 2008 och 2009. I genomsnitt överstiger det finansiella sparandet 2 % under perioden. Bakom det starkare offentliga saldot 2007 ligger förslag om att avvisa regeringens skatteförslag, vilket sammanlagt förstärker de offentliga finanserna med ca 40 miljarder kronor. Därutöver föreslår Vänsterpartiet en skattehöjning på i första hand bolagsskatten och inkomstskatten för höginkomsttagare. Motionärernas enskilt största satsning är en omfattande jobbsatsning som på tre år beräknas omfatta 150 000 personer. Denna satsning, som ges som en skattekreditering, uppgår till 13 miljarder kronor 2007 och ökar till 53 miljarder kronor 2009. Motionärerna föreslår också bl.a. ett stöd för att öka kvinnors löner i den offentliga sektorn, förstärkt a-kassa, förbättrade studiemedel och höjda underhållsstöd. Satsningar föreslås vidare på sjuk- och aktivitetsersättningen, bostadstilläggen till pensionärer, garantipensionen och byggandet av hyresbostäder. Motionärerna avsätter också medel för satsningar på järnväg och kollektivtrafik. Förslagen innebär sammantaget att utgifterna under utgiftstaket ökar med 23 miljarder kronor 2007 gentemot regeringen.

Vänsterpartiet avvisar regeringens planer på att sälja statliga företag för 50 miljarder kronor per år. Detta innebär att statsbudgetens saldo blir motsvarande svagare, men det finansiella sparandet påverkas inte av företagsförsäljningarna.

Vänsterpartiet är starkt kritiskt till det finanspolitiska ramverkets uppbyggnad. Konstruktionen med utgiftstak försvårar välfärdssatsningar på ett orimligt sätt samtidigt som det tillåter ofinansierade skattesänkningar. Modellen är specifikt utformad för att försvåra en politik som överför resurser från privat till offentlig sektor, anser motionärerna. Motionärerna står dock fast vid det förslag till utgiftstak för 2007 som man kom överens om i det tidigare samarbetet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet och motsätter sig därmed regeringens sänkning av taket. Något förslag till utgiftstak för 2008 lämnar inte Vänsterpartiet.

Ett högt finansiellt sparande är inget självändamål, framhåller Vänsterpartiet, och anser att det t.o.m. kan vara negativt eftersom det kan innebära att det ekonomiska utrymmet inte används på ett produktivt sätt. Motionärerna anser också att dagens överskottsmål bör ersättas av en politik för god hushållning och långsiktig hållbarhet. Vänsterpartiet avser att återkomma med en särskild motion om dagens budgetmodell.

Effekterna på statsbudgeten och de offentliga finanserna av Vänsterpartiets budgetalternativ framgår av nedanstående tabeller: Det finansiella sparandet är starkare än regeringens 2007 men svagare därefter. I genomsnitt de tre åren överstiger det finansiella sparandet i Vänsterpartiets förslag 2 % av BNP.

Tabell 3.6 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2007–2009 (v)

Miljarder kronor där inget annat anges

Vänsterpartiet avvisar regeringens skattesänkningar och föreslår i stället ökade skatter på höga inkomster och på bolagsvinster. Höjningarna uppgår till ca 10 miljarder kronor. Den offentliga sektorns skatteinkomster är därmed betydligt högre i Vänsterpartiets budgetalternativ än i regeringens förslag. Statsbudgetens kassamässiga inkomster är dock avsevärt lägre. Detta beror på att Vänsterpartiet dels avvisar försäljningarna av statliga företag och de höjda egenavgifterna i a-kassan, dels har utformat sitt förslag till satsning på ökad offentlig sysselsättning som en skattekreditering.

Tabell 3.7 Statsbudgetens inkomster 2007–2009 (v)

Miljarder kronor

Vänsterpartiets förslag innebär ett budgetsaldo som är 57, 75 respektive 78 miljarder kronor svagare än regeringens 2007–2009. Av denna försvagning beror dock 50 miljarder kronor per år på att Vänsterpartiet inte tillgodoräknar sig några försäljningsinkomster.

Tabell 3.8 Statsbudgetens saldo och statsskulden (v)

Miljarder kronor

Miljöpartiet

Miljöpartiet prioriterar tre områden. Man föreslår en aktiv miljöpolitik som syftar till att klara klimatmålen, man vill satsa på jobb och utveckling av nya företag och man vill att politiken ska gynna dem som har det sämst ställt. Den ekonomiska politiken ska vara fortsatt ansvarsfull och både utgiftstaken och saldomålet ska klaras.

Motionärerna tillbakavisar huvuddelen av regeringens skatteförslag som man anser gynnar redan välbeställda grupper på bekostnad av arbetslösa, pensionärer och andra utsatta grupper. Regeringens skatteförslag saknar också helt miljöprofil, framhåller motionärerna. I stället föreslår Miljöpartiet en skattesänkning i form av höjt grundavdrag, lika för alla, på ca 10 miljarder kronor från 2007. Regeringens förslag för fastighetsskatten avvisas och i stället föreslås en sänkning av skattesatsen. Miljöpartiet står bakom en fortsatt grön skatteväxling. Till 2010 återstår drygt 12 miljarder kronor av skatteväxling för att nå upp till riksdagens mål om 30 miljarder kronor. Till 2009 föreslår Miljöpartiet fortsatt skatteväxling på ca 9 miljarder kronor där huvuddelen av skattehöjningarna inriktas på trafiksektorn.

Miljöpartiet står bakom de båda budgetpolitiska målen. Utgiftstaken ska klaras och överskottet i de offentliga finanserna ska uppgå till 2 % av BNP över konjunkturcykeln. En långsiktigt hållbar offentlig ekonomi är nödvändig inför de påfrestningar som den demografiska utvecklingen och hoten mot miljö och klimat kan komma att utgöra, skriver motionärerna. Miljöpartiet bedömer att regeringens budget är alltför expansiv med hänsyn till rådande högkonjunktur och föreslår därför ett alternativ som är stramare än regeringens samtliga år. Det offentliga sparandet beräknas i Miljöpartiets budgetalternativ vara 10, 9 respektive 13 miljarder kronor starkare 2007–2009 än i regeringens förslag. Motionärerna föreslår att det årliga målet för det offentliga finansiella sparandet fastställs till 1,5 % av BNP för 2007.

Miljöpartiet står fast vi de utgiftstak som presenterades i 2006 års ekonomiska vårproposition och avvisar därmed regeringens förslag att sänka utgiftstaket med 11 miljarder kronor 2007 och 2008. Motionärernas förslag till höjda grundavdrag leder dock till försvagade inkomster för kommunerna, vilket kompenseras av höjda statsbidrag. Detta föranleder en teknisk justering av utgiftstaket med 10, 12 respektive 14 miljarder kronor men innebär inte någon höjning av de offentliga utgifterna.

Effekterna på statsbudgeten och de offentliga finanserna av Miljöpartiets budgetalternativ framgår av nedanstående tabeller.

Tabell 3.9 Finansiellt sparande i den offentliga sektorn 2007–2009 (mp)

Miljarder kronor där inget annat anges

Miljöpartiets förslag innebär både högre inkomster och utgifter än regeringens. Jobbavdraget på ca 40 miljarder kronor ersätts av höjt grundavdrag på 10 miljarder kronor, sänkningen av förmögenhetsskatten avvisas och miljörelaterade skatter höjs. Minskningen av de s.k. övriga inkomsterna beror på att Miljöpartiet avvisar de höjda egenavgifterna i arbetslöshetsförsäkringen. Miljöpartiet utvecklar inte sin syn på försäljningarna av statliga företag, men avvisar inte den volym på 50 miljarder kronor per år som regeringen föreslår.

Tabell 3.10 Statsbudgetens inkomster 2007–2009 (mp)

Miljarder kronor

Sammantaget innebär Miljöpartiets förslag ett något starkare budgetsaldo än i regeringens förslag. Genom denna förstärkning beräknas statsskulden vid utgången av 2009 understiga regeringens med 32 miljarder kronor.

Tabell 3.11 Statsbudgetens saldo och statsskulden (mp)

Miljarder kronor

Finansutskottets ställningstagande

Regeringens politik tar sikte på att minska utanförskapet på arbetsmarknaden, höja sysselsättningen och på så sätt lägga grunden för en långsiktigt god och uthållig ekonomisk utveckling. Tyngdpunkten i budgetpropositionen utgörs av förslag som bidrar till en sådan utveckling. Politiken stimulerar till arbete, företagande och tillväxt, och därigenom skapas förutsättningar för en förbättrad välfärd som tål de påfrestningar som kommande demografiska förändringar innebär. Politiken för sysselsättning och tillväxt ska drivas utan att stabiliteten i de offentliga finanserna rubbas. De budgetpolitiska målen, utgiftstaket för staten och överskottsmålet för den offentliga sektorn upprätthålls och respekteras.

Utskottet ser med tillfredsställelse på den inriktning av politiken som regeringen föreslår. Genom att stimulera till arbete, företagande och tillväxt skapas en långsiktigt hållbar grund för en god ekonomisk utveckling och en förbättrad och utvecklad välfärd. Utskottet står också bakom regeringens ansvarsfulla hållning i frågan om de offentliga finanserna. Överskottsmålet upprätthålls, liksom utgiftstaket som även sänks 2007 och 2008. Sveriges skuldsättning minskar dramatiskt och grunden läggs för en stark, och uthållig ekonomisk utveckling.

Socialdemokraterna saknar strategi för ökad sysselsättning

Socialdemokraternas budgetalternativ utmärks av att man avvisar nära nog allt som regeringen föreslår, men erbjuder mycket lite i stället. Med tillförsikt ser motionärerna på utvecklingen och hoppas att jobben ska komma av sig själva. Men de förslag från regeringen som syftar just till att stimulera till arbete tillbakavisas kategoriskt. Efter att ha avvisat regeringens skattesänkningar på arbete föreslår Socialdemokraterna egna skattesänkningar på 4 miljarder kronor 2007 i förhållande till 2006 års ekonomiska vårproposition. Av dessa 4 miljarder kronor används 3 till en frysning av fastighetsskatten och en utvidgad begränsningsregel. Därutöver utökas reseavdragen, och skatten sänks med mindre belopp på alternativa drivmedel och reklam. På utgiftssidan föreslår Socialdemokraterna ökade utgifter för diverse olika ändamål, t.ex. tandvården, äldreomsorgen, BTP för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och snabbare uppräkning av anslagen till Vägverket och Banverket. En genomtänkt strategi för hur arbetslösheten ska minska och sysselsättningen öka lyser med sin frånvaro.

Vänsterpartiets alternativ undergräver de offentliga finanserna

Vänsterpartiet vill höja skatterna på arbete och företag och höja bidrag och ersättningar till dem som inte arbetar. Man vill öka den offentliga sektorns storlek och andel av den totala ekonomin. Tvärtemot regeringen anser således Vänsterpartiet att villkoren ska försämras för dem som arbetar och förbättras för dem som inte arbetar. Om Vänsterpartiets budgetalternativ blev verklighet skulle de offentliga finanserna enligt utskottets bedömning undergrävas och försvagas så att de långsiktiga finansieringsbehov som väntar i den offentliga sektorn allvarligt skulle äventyras. Eftersom Vänsterpartiet avvisar regeringens skattesänkningar och dessutom föreslår kraftigt höjda skatter på både bolagsvinster och inkomster redovisar partiet visserligen ett marginellt starkare offentligt saldo än regeringen 2007. Vänsterpartiets förslag till omfattande ökningar av de offentliga utgifterna leder emellertid till betydligt svagare offentliga saldon än regeringens både 2008 och 2009. I ett bredare och längre perspektiv framstår effekterna av Vänsterpartiets politik som betydligt allvarligare än bara saldoförsvagningen. Högre skatter på företagande och arbete försämrar de långsiktiga förutsättningarna för fortsatt tillväxt och ökad sysselsättning i den privata sektorn. Samtidigt anser motionärerna att reformsatsningar trendmässigt bör öka som andel av den samlade ekonomin.

Miljöpartiets skatteförslag ger mindre effekt på sysselsättningen

Utskottet ser positivt på att Miljöpartiet delar regeringens syn i vissa frågor, t.ex. vissa neddragningar inom arbetsmarknadspolitiken, flexiblare arbetsförmedling och skatt på trafikförsäkringspremien. Miljöpartiet avvisar dock den övervägande delen av regeringens skattesänkningar, bl.a. förslaget till jobbavdrag, och lanserar i stället höjda grundavdrag för 10 miljarder kronor. Det förslaget kan förväntas ha betydligt mindre effekter på arbetsutbud och sysselsättning än regeringens skattesänkning. Miljöpartiet anser också att friåret ska fortsätta i samma omfattning som i dag. Utskottet anser i likhet med regeringen att skatteförslagen och besparingarna ska utformas så att de stimulerar arbetsutbudet och bidrar till ökad sysselsättning. Miljöpartiet förefaller inte göra samma prioritering.

Oppositionen splittrad i synen på det finanspolitiska ramverket

Synen på det finanspolitiska ramverket skiljer sig åt mellan oppositionspartierna. Socialdemokraterna håller fast vid det beslutade utgiftstaket för 2007 och föreslår att utgiftstaket för 2008 ska fastställas på samma nivå som det beräknades till våren 2006. Man visar dock ingen ambition att återgå till att bestämma taket tre år i förväg.

Budgeteringsmarginalerna 2007 och i synnerhet 2008 är klart otillräckliga i Socialdemokraternas förslag. Med tanke på att osäkerheten i beräkningarna ökar framåt i tiden bör även marginalen vara ökande. I stället föreslår nu Socialdemokraterna en minskande budgeteringsmarginal mellan 2007 och 2008, och en marginal för 2008 som endast uppgår till 4,8 miljarder kronor eller knappt en halv procent av de takbegränsade utgifterna. I våras beräknade Socialdemokraterna sin budgeteringsmarginal för 2008 till 16,2 miljarder kronor. Drygt två tredjedelar av marginalen för 2008 har således tagits i anspråk av motionärerna. Som ett resultat av oförmågan att upprätthålla tillräckliga budgeteringsmarginaler tvingades den socialdemokratiska regeringen återkommande till olika åtgärder för att i ett sent skede undvika att utgiftstaket skulle överskridas. Även i sitt budgetalternativ visar nu motionärerna samma brist på respekt för osäkerhetsmarginaler.

Överskottsmålet måste klaras, skriver Socialdemokraterna, men hur deras offentliga saldo utvecklas efter 2007 framgår inte av motionen.

Miljöpartiet ger starkt stöd för det finanspolitiska ramverket. Överskottsmålet respekteras och partiet föreslår utgiftstak för alla år 2007–2009. Nivån på taket har höjts sedan i våras, men detta förklaras av tekniska faktorer och innebär därmed ingen verklig budgetförsvagning.

Vänsterpartiet, däremot, är direkt avvisande till hela det finanspolitiska ramverket. Partiet avser att återkomma med en särskild motion där denna hållning utvecklas, men inställningen framgår ändå klart. Utgiftstaket är ett hinder för att föra över resurser från privat till offentlig sektor, och några tak för 2008 och 2009 föreslås inte även om motionärerna pliktskyldigt står fast vid det tak man tidigare har accepterat i samarbete med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Man visar dock inte respekt ens för det egna taket utan lägger hela sin jobbsatsning på budgetens inkomstsida och undviker på så sätt att taket överskrids. I praktiken har motionärerna därmed i sitt budgetalternativ redan övergivit systemet med utgiftstak. Motionärerna vill också ersätta överskottsmålet med något man kallar god hushållning och långsiktig hållbarhet. Vad Vänsterpartiet avser med detta utvecklas inte, men det framgår av motionen att det offentliga överskottet är för högt och att detta på lång sikt kan skada ekonomin. Vagt tal om ekonomisk hållbarhet går hand i hand med åtgärder som entydigt leder till svagare finanser.

Budgetreformen har bidragit till goda offentliga finanser

Beträffande det finanspolitiska ramverket vill utskottet framhålla att dagens system med överskottsmål, utgiftstak och den s.k. rambeslutsmodellen har varit en starkt bidragande faktor till den goda utvecklingen av de offentliga finanserna sedan mitten av 1990-talet. Med undantag för Vänsterpartiet förefaller det, trots vissa skillnader, att råda en relativt stor samstämmighet om att det finanspolitiska ramverket är centralt och att det ska respekteras och vårdas. Regeringen anser att erfarenheterna av ramverket är övervägande goda och att det finns starka skäl att i huvudsak bibehålla detta system. Den bedömer dock att det finns anledning att efter tio års erfarenhet av systemet se över det i syfte att förbättra och vidareutveckla ramverket. Utskottet delar denna bedömning.

Socialdemokraternas beskrivning otillräcklig för jämförelse

Beräkningarna i Socialdemokraternas budgetalternativ bygger i princip på två delar, en som innebär att motionärernas valmanifest genomförs och en som innebär att regeringens förslag i budgetpropositionen i allt väsentligt avvisas. Finansdepartementet hade räknat fram en nästan färdig budget inför valet, och det är dessa beräkningar motionen bygger på. Motionärernas beräkningar baseras såldes på en delvis annan bild av den realekonomiska utvecklingen än regeringens. Detta skapar i och för sig jämförelseproblem men borde samtidigt ge möjlighet att på ett tydligt sätt ställa det socialdemokratiska alternativet mot regeringens, inte bara vad gäller budgeten och de offentliga finanserna, utan också de olika alternativens effekter på den reala ekonomin, t.ex. tillväxt och sysselsättning. Tyvärr har motionärerna inte tagit vara på den möjligheten.

I stället nöjer man sig med att ge en mycket sparsam redovisning. Försörjningsbalansen och beräkningar över arbetsmarknaden sträcker sig till 2007. Enligt motionärerna blir tillväxten med deras politik 0,2 procentenheter lägre 2007 och den öppna arbetslösheten 1,3 procentenheter lägre, vilket helt och hållet beror på att Socialdemokraterna bibehåller de stora volymerna i de arbetsmarknadspolitiska programmen. Socialdemokraterna väljer dock att inte låta läsaren få göra en jämförelse av tillväxt och sysselsättning i ett längre perspektiv där regeringens åtgärder för att höja sysselsättningen successivt får genomslag.

Någon beräkning av statsbudgetens inkomster finns inte i motionen utan bara en beräkning av hela den offentliga sektorns inkomster vilka 2007 uppges överstiga regeringens med 38 miljarder kronor. Avsaknaden av en beräkning av statsbudgetens inkomster innebär att det ur Socialdemokraternas budgetalternativ varken går att utläsa statsbudgetens saldo eller statsskuldens nivå eller utveckling. De samlade offentliga finanserna redovisas enbart för 2007, och något förslag eller bedömning av ett utgiftstak för 2009 återfinns inte heller i motionen. Sammantaget anser utskottet att redovisningen i Socialdemokraternas budgetalternativ uppvisar allvarliga brister och utskottet ställer sig ytterst tveksamt till om det alls kan betraktas som ett fullgott budgetförslag.

En statisk jämförelse blir inte rättvisande

Socialdemokraternas budgetalternativ bygger som tidigare beskrivits på en annan underliggande ekonomisk utveckling än den som regeringen beräknar. Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetalternativ har det gemensamt att de avvisar övervägande delar av regeringens skatteförslag liksom finansiering av dessa. Åtgärderna i regeringens politik innebär en kraftig förstärkning av arbetsutbudet och beräknas på sikt ge positiva effekter på sysselsättningen och därmed även de offentliga finanserna. Dessa positiva effekter kan både Miljöpartiet och Vänsterpartiet tillgodoräkna sig i sina budgetalternativ trots att deras egen politik med stor sannolikhet inte ger samma starka utveckling. En statisk jämförelse mellan förslagen riskerar därför att ge en alltför ljus bild av de offentliga finansernas utveckling i Miljöpartiets och i synnerhet i Vänsterpartiets budgetalternativ. Denna effekt är en konsekvens av att oppositionspartierna inte har praktiska möjligheter att själva beräkna en makroekonomisk utveckling utan är hänvisade till att använda regeringens siffror. Utskottet riktar i och för sig ingen kritik mot partierna för att ha en för stark underliggande ekonomisk utveckling, men vill framhålla att denna rent metodologiska effekt ändå innebär att de offentliga finanserna riskerar att framstå som starkare i budgetalternativen, än de skulle bli i realiteten om Vänsterpartiets eller Miljöpartiets förslag genomfördes, särskilt på längre sikt.

Regeringens politik innebär starka offentliga finanser

Regeringens förslag innebär att Sveriges offentliga finanser är utomordentligt starka och förbättras ytterligare under perioden 2007–2009. Målen för finanspolitiken, överskottsmålet och utgiftstaket för staten ligger fast och klaras. Överskottet i den samlade offentliga sektorn uppgår till 2,3 % av BNP 2007 och beräknas öka till 3,1 % av BNP 2009. Den konsoliderade bruttoskulden, den s.k. Maastrichtskulden, faller kraftigt under perioden och beräknas uppgå till 33 % av BNP vid utgången av 2009. Alla offentliga delsektorer visar överskott. Kommunsektorn visar höga och relativt stabila överskott trots en stark ökning av den kommunala konsumtionen. Pensionssystemets överskott är betydande även om det beräknas minska något under perioden. Statens finansiella sparande visar ett marginellt överskott 2007, men överskottet stiger snabbt och uppgår 2009 till 47 miljarder kronor.

Även vid en internationell jämförelse är Sveriges offentliga finanser utomordentligt goda. Det genomsnittliga offentliga sparandet inom EU-25 uppgår 2007 till –1,6 % av BNP och den genomsnittliga offentliga bruttoskulden till 68,0 % av BNP enligt EG-kommissionens senaste prognos. För Sverige är motsvarande siffror 2,3 respektive 41,5 % av BNP.

Utskottet stöder regeringens långsiktiga och ansvarsfulla hållning i fråga om budgetpolitiken och de offentliga finanserna. De budgetpolitiska målen ligger fast och uppnås. Det finanspolitiska ramverket ligger också fast men regeringen avser att se över det i syfte att göra det än mer tydligt och långsiktigt t.ex. genom en återgång till utgiftstak som bestäms för tre år. Utskottet välkomnar också att regeringen redan nu tar steg mot ökad bruttoredovisning och tydlighet genom att reducera mängden skattekrediteringar och i stället ersätta dessa med anslag.

En hög sysselsättning är avgörande för att långsiktigt säkra den framtida välfärden. Regeringens politik har som övergripande ambition att stimulera till arbete och företagande i syfte att skapa ökad sysselsättning. Huvuddelen av förslagen, både vad gäller skattesänkningar och besparingar, är utformade för att bidra till detta mål. Oppositionspartier motsätter sig dock denna sysselsättningsstimulerande politik och erbjuder alternativ som enligt utskottets uppfattning minskar möjligheterna att bryta det stora utanförskapet, höja sysselsättningen och långsiktigt säkra den gemensamt finansierade välfärden.

Utskottets sammanfattande ställningstagande

Utskottet ställer sig bakom regeringens politik och avvisar de alternativ som förespråkas i motionerna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionens yrkande 1 i denna del och yrkande 7 samt avstyrker här aktuella motionsyrkanden.

4 Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007

4.1 Statsbudgetens utgifter per utgiftsområde

Utskottets delförslag i korthet

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med regeringens förslag, men med den ändringen att utgiftsramen för utgiftsområde 24 Näringsliv minskas med 40 miljoner kronor till 4 088 715 000 kr. Förslagen om alternativa fördelningar av statens utgifter, som framförs i oppositionspartiernas motioner, avslås.

Jämför reservationerna 7 (s), 8 (v) och 9 (mp).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 3 att utgifterna för 2007 fördelas på utgiftsområden på det sätt som framgår av tabell 4.1.

Riksdagen har godkänt en förteckning över indelningen av utgiftsområden (bet. 2005/06:KU21, rskr. 2005/06:333) som innebär att ett 20-tal anslag fr.o.m. 2007 flyttas mellan utgiftsområden. Detta redovisas i propositionens tabell 7.7. Bland de beloppsmässigt största förändringarna kan nämnas att anslag för länsstyrelserna och regionala självstyrelseorgan förs över från utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik till utgiftsområde 1 Rikets styrelse och att ersättning till kommunerna för flyktingmottagning, lån till hemutrustning, utvecklingsinsatser i storstadsregionerna, insatser mot främlingsfientlighet och rasism samt integrationsfrågor, Integrationsverket och Ombudsmannen mot etnisk diskriminering förs över från utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar till utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Motionerna

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet förordar alternativa förslag till utgiftsfördelningar jämfört med regeringens förslag. Dessa framförs av Socialdemokraterna i motion Fi244 yrkande 4, Vänsterpartiet i motion Fi245 yrkande 4 och Miljöpartiet i motion Fi246 yrkande 5. I motion Fi245 (v) yrkande 11 avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag till utgiftsfördelning.

Vad oppositionspartiernas förslag innebär i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen framgår av tabell 4.1.

Tabell 4.1 Regeringens, utskottets och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar för 2007

Miljoner kronor

Övriga utskotts yttranden

Sammanlagt elva utskott har yttrat sig över budgetpropositionens förslag till utgiftsramar och de motioner som väckts med anledning av propositionen. Tre utskott, utrikesutskottet, försvarsutskottet samt utbildningsutskottet, har avstått från att yttra sig. Näringsutskottet föreslår att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv sänks 2007–2009, men tillstyrker i övrigt regeringens förslag till ramar. Skälet till ändringsförslaget är att näringsutskottet inte avsätter några medel till certifierade kassaregister. Övriga utskott som inkommit med yttranden har tillstyrkt regeringens förslag. I tabell 4.2 visas en översiktlig sammanställning över inkomna yttranden. Av tabellen framgår huruvida regeringens förslag tillstyrks i yttrandet samt om eventuella avvikande meningar fogats till respektive yttrande. Samtliga yttranden återfinns i sin helhet som bilagor i del 2 i detta betänkande.

Tabell 4.2 Yttranden med anledning av regeringens och partiernas förslag till ramar för utgiftsområden 2007

Anm. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har en gemensam avvikande mening på utgiftsområde 18.

Skatteutskottet biträder i sitt yttrande SkU1y regeringens förslag om utgiftsram 2007 för utgiftsområde 3. Skatteutskottets yttrande i övrigt redovisas och behandlas i avsnitt 4.3 Statsbudgetens skatteinkomster.

Socialförsäkringsutskottet framhåller i sitt yttrande SfU1y att det principiellt är viktigt att det finns ett tydligt samband mellan de socialavgifter som tas ut och de olika förmåner som dessa avgifter ska finansiera. Ett sådant samband är föreskrivet i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter. För det fall det ändå bedöms som nödvändigt att använda socialavgifterna i annat syfte, t.ex. för sysselsättningsskapande åtgärder, anser utskottet att de av regeringen aviserade mer riktade avgiftslättnaderna för ungdomar och för vissa anställningar inom tjänstesektorn är att föredra framför det generella avdraget på 5 % vid beräkning av socialavgifter. Mot bakgrund av detta anser utskottet att regeringens förslag i denna del bör tillstyrkas, dock med den ändringen av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i lagen om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen som Lagrådet föreslagit.

Miljö- och jordbruksutskottet kommenterar i yttrande MJU1y resultatredovisningen till riksdagen. Utskottet redovisade i budgetbetänkandet för 2006 sin uppföljning av regeringens redovisning av resultat för politikområdet Livsmedelspolitik i budgetpropositionerna för 2005 och 2006. Regeringen anför i budgetpropositionen för 2007 i fråga om utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten att resultatstyrningen används i relationen mellan riksdagen och regeringen. Utskottet har uppmärksammat att regeringen inte i budgetpropositionen redovisar vad de olika utskotten framfört i sina budgetbetänkanden i fråga om den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten. Utskottet har för avsikt att i samband med beredningen av anslagsförslagen inom utgiftsområde 23 närmare överväga frågor om mål- och resultatredovisningens utformning.

Näringsutskottet tar i sitt yttrande NU1y upp frågan om nivån på ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2007. Under utgiftsområdet har 40 miljoner kronor förts upp på anslag 38:23 Bolagsverket: Bidrag till kassaregister utan närmare beskrivning av syftet med anslaget. För 2008 och 2009 har 60 respektive 70 miljoner kronor beräknats på samma anslag. Näringsutskottet är av den uppfattningen att inga anslagsmedel ska avsättas för bidrag till certifierade kassaregister och föreslår därför att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv ska sänkas med 40 miljoner kronor 2007, vilket innebär en ram för utgiftsområdet på 4 088 715 000 kr. Sänkningen får också konsekvenser för den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden 2008 och 2009.

Arbetsmarknadsutskottet ansluter sig i sitt yttrande AU1y till vad som sägs i regeringens budgetproposition vad avser arbetsmarknadsstatistiken, förändringar i arbetslöshetsförsäkringen, förändringen inom arbetsmarknadspolitiken samt reformeringen av Arbetsmarknadsverket. Inför budgetberedningen i arbetsmarknadsutskottet har AMS generaldirektör redovisat att en successiv anpassning redan inletts till den mindre programvolym som regeringen föreslår.

Arbetsmarknadsutskottet konstaterar att budgetpropositionens beräkning av statens inkomster och förslag till utgifter på utgiftsområde 13 för 2007 bygger på att riksdagen beslutar om förändringar i regelverket för arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet utgår från att kommande lagförslag ska kunna ge grunden för att den totala insatsen från medlemmarna under nästa år motsvarar den beräknade förstärkningen av intäkterna och som regeringen redovisar och leder till de utgiftsminskningar på utgiftsområde 13 i enlighet med vad som beräknas i budgetpropositionen. När det gäller nystartsjobben förutsätter arbetsmarknadsutskottet att någon form av löpande utgiftskontroll skapas i anslutning till nystartsjobben.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet konstaterar att de yttranden som inkommit från andra utskott helt eller delvis tillstyrker regeringens förslag. Näringsutskottet föreslår att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för 2007 ska vara 4 088 715 000 kr, vilket innebär en minskning av ramen med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Finansutskottet delar ställningstagandet i näringsutskottets yttrande att inga anslagsmedel ska avsättas för bidrag till certifierade kassaregister och föreslår att ramen för utgiftsområde 24 ska sänkas med 40 miljoner kronor 2007.

Oppositionspartiernas förslag till fördelning på utgiftsområden innebär sammantaget högre utgifter jämfört med regeringens förslag. Socialdemokraternas förslag ligger 19 miljarder kronor över regeringens förslag, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet ligger 23 miljarder kronor respektive 26 miljarder kronor över förslaget. Regeringen har i budgetpropositionen presenterat ett brett program för arbete och företagande som finansutskottet tagit ställning till tidigare i detta betänkande.

Mot denna bakgrund föreslår finansutskottet att ramarna för utgiftsområden 2007 fastställs i enlighet med regeringens förslag utom för utgiftsområde 24 där utskottet föreslår en 40 miljoner kronor lägre ram. Samtliga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

4.2 Statsbudgetens övriga utgifter

Utskottets delförslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av förändringen av anslagsbehållningar för 2007.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2007.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av den kassamässiga korrigeringen för 2007.

Nedan förklaras kort innehållet i de poster som utgör statsbudgetens övriga utgifter som påverkar statens lånebehov.

Anslagsbehållningar: Statliga myndigheter har vissa möjligheter att fördela sina utgifter över tiden. Medel på ramanslag som inte utnyttjas under ett budgetår kan i viss utsträckning sparas och användas efterföljande budgetår. Myndigheter har också möjlighet att inom vissa gränser låna mot efterföljande års anslag. Förskjutningar av detta slag påverkar statsbudgetens utgifter och redovisas på budgetens utgiftssida som en beräkningspost kallad ökning/minskning av anslagsbehållningar.

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret: Riksgäldskontorets nettoutlåning utgörs av förändringen av kontorets in- och utlåning till myndigheter, affärsverk, vissa statliga bolag och fonder. De största delposterna utgörs av förändringar av myndigheternas räntekontobehållningar, in- och utbetalningar av premiepensionsmedel samt Centrala studiestödsnämndens nettoupplåning för finansiering av studielån.

Kassamässig korrigering: Beräkningsposten är nödvändig för att budgetsaldot ska bli identiskt med lånebehovet (med omvänt tecken). En kassamässig korrigering kan dels uppstå om betalningen respektive anslagsavräkningen sker olika budgetår, dels om det förekommer transaktioner över statsverkets checkräkning1 [ Statsverkets checkräkning byter namn till Statens centralkonto fr.o.m. den 1 januari 2007 enligt förordning (2006:1097) om statliga myndigheters betalningar och medelsöverföring.] som inte har sin motsvarighet i anslag eller inkomsttitlar, eller vice versa.

Budgetpropositionen

Anslagsbehållningarna ökar

Regeringen beräknar i punkt 4 minskningen av anslagsbehållningarna till   –329 miljoner kronor 2007, vilket innebär en ökning med 2,4 miljarder kronor jämfört med prognosen i 2006 års ekonomiska vårproposition.

Utskottet noterar att minskningen i anslagsbehållningar 2007 är beräknad till ett negativt belopp. Regeringen har i budgetpropositionen förtydligat detta och skriver att det innebär att anslagsbehållningarna ökar. Eftersom posten Minskning av anslagsbehållningar visar hur mycket av tidigare anvisade medel som sammanlagt beräknas förbrukas under året, betyder det negativa beloppet att regeringen inte räknar med att anvisade medel kommer att förbrukas.

Riksgäldskontorets nettoutlåning

De medel för premiepensionen som sedan 1995 placerats i Riksgäldskontoret överförs fr.o.m. 2006 i december året efter det att pensionsrätten tjänats in i stället för i januari två år efter det att pensionsrätten tjänats in. Det innebär att belastningen på statsbudgeten 2006 jämfört med prognosen i 2006 års ekonomiska vårproposition ökar med det belopp som betalas ut i december 2006. Eftersom processen ser likadan ut 2007, dvs. att utbetalningen av pensionsrätter för 2006 sker i december 2007, innebär omläggningen en engångseffekt på statsbudgetens saldo 2006 och inte någon effekt på statsbudgetens saldo 2007. Regeringen beräknar i punkt 9 Riksgäldskontorets nettoutlåning 2007 till 14,6 miljarder kronor.

Kassamässig korrigering

I regeringens budgetproposition punkt 10 beräknas den kassamässiga korrigeringen till noll kronor. Regeringen konstaterar att prognosen avseende den kassamässiga korrigeringen för åren framöver är behäftad med stor osäkerhet. För perioden 2007–2009 görs därför ingen prognos utan den kassamässiga korrigeringen antas uppgå till noll kronor.

Motionerna

Oppositionspartiernas förslag innebär inga förändringar jämfört med regeringens förslag när det gäller beräkningen av anslagsbehållningar och den kassamässiga korrigeringen. Socialdemokraternas och Miljöpartiets beräkningar av myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret är också desamma som regeringens beräkning. Vänsterpartiet föreslår i motion Ub333 som behandlas i utbildningsutskottet att studiemedlet höjs med 1 200 kr per månad fr.o.m. 2007. Detta innebär en ökning av Riksgäldskontorets nettoutlåning med 1,7 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet avvisar Vänsterpartiets förslag om höjt studiemedel och därmed också beräkningen av myndigheters in- och utlåning i Riksgäldskontoret. Finansutskottet tillstyrker regeringens beräkning av anslagsbehållningar 2007, beräkning av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret 2007 samt beräkning av den kassamässiga korrigeringen 2007.

4.3 Statsbudgetens skatteinkomster

Utskottets delförslag i korthet

Riksdagen godtar att regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet genomförs med beaktande av de synpunkter som lämnats av Lagrådet och Skatteverket och med en justering av övergångsbestämmelserna till förslaget om sänkt mervärdesskatt för liftkort.

Riksdagen höjer, med delvis bifall till ett motionsyrkande, det skattefria beloppet för icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr fr.o.m. den 1 januari 2007.

Utskottet ställer sig bakom regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster.

Jämför reservationerna 7 (s), 8 (v) och 9 (mp).

Tabell 4.3 Statsbudgetens inkomster 2007

Miljarder kronor

Anm. Socialdemokraternas budgetalternativ innehåller inte motsvarande beräkning.

Budgetpropositionen

Skatten på förvärvsinkomster sänks genom ett jobbskatteavdrag som motsvarar den kommunala inkomstskatten på inkomsten. Jobbskatteavdrag medges för inkomst under 31 900 kr och för 20 % av den delen av en inkomst som ligger mellan 31 800 kr och 109 600 kr. Den som fyllt 65 år får jobbskatteavdrag för inkomst upp till 64 100 kr och följer i övrigt samma regler som den som är under 65 år. Jobbskatteavdraget införs fr.o.m. den 1 januari 2007 och beaktas vid uttaget av preliminär skatt. Det förhöjda grundavdraget i stödområde A avskaffas.

Den särskilda löneskatten på 16,16 % för lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. slopas för den som är 65 år eller äldre och omfattas av det inkomstgrundande ålderspensionssystemet (födda 1938 eller senare). Vidare föreslås att det särskilda avdraget med 5 % vid beräkning av socialavgifter slopas fr.o.m. 2007. Övergångsvis medges ett halverat avdrag under 2007. Den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer en person upphör att gälla vid utgången av 2006.

Som en följd av den slopade medfinansieringen höjs sjukförsäkringsavgiften för arbetsgivare med 0,14 procentenheter fr.o.m. den 1 januari 2007.

Vidare görs bedömningen att arbetsgivaravgifter och egenavgifter på ersättningar till personer som vid årets ingång fyllt 19 men inte 25 år bör sättas ned. Inriktningen är att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, ska halveras.

Beloppsgränsen för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats höjs från 7 000 kr till 8 000 kr och beloppsgränsen för avdrag för övriga kostnader under tjänst höjs från 1 000 kr till 5 000 kr. Kommunala kostnadsersättningar till dagbarnvårdare görs samtidigt skattefria. Skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffas. Förmån av lånedator blir skattepliktig och värderas till 2 400 kr per år.

Ett skattereduktion för hushållstjänster kommer att utredas och bedöms kunna införas den 1 juli 2007.

Skattefriheten för nordiska sjömän i internationell trafik förlängs till 2008 års taxering.

Den statliga fastighetsskatten på småhus och hyreshus (bostadsdelen) ska utredas i syfte att ersätta den med en låg kommunal fastighetsrelaterad avgift. I avvaktan på avskaffandet fryses fastighetsskatten under beskattningsåren 2007 och 2008 (2008 och 2009 års taxeringar) på som högst samma nivå som gäller för beskattningsåret 2006 (taxeringsåret 2007). Frysta värden ska också gälla för beräkning av förmögenhetsskatt.

Fastighetsskatten på tomtmarken för ett småhus begränsas vid 2007–2009 års taxeringar till högst 2 kr per kvadratmeter eller 5 000 kr, om det är lägre.

Fastighetsskatten för hyreshus (bostadsdelen) sänks från 0,5 % till 0,4 % och den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag slopas. Dessa förändringar sker fr.o.m. den 1 januari 2007 (2008 års taxering).

Som ett första steg i ett slopande av förmögenhetsskatten aviseras en halvering av skattesatsen för finansiella tillgångar och reala tillgångar som inte är fastigheter och bostadsrätter fr.o.m. 2008 års taxering. För att inte höjda taxeringsvärden vid 2006 års förenklade fastighetstaxering för småhus ska få fullt genomslag på uttaget av förmögenhetsskatt vid 2007 års taxering ska dämpningsregeln som gäller vid uttaget av fastighetsskatt även påverka underlaget för förmögenhetsskatt.

Systemet med uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av privatbostäder kommer att utvidgas så att det omfattar hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

I avvaktan på en bredare översyn av de särskilda reglerna för beskattning av aktiva delägare i fåmansföretag (3:12-reglerna) höjs fr.o.m. 2008 års taxering nivån på schablonbeloppet i den s.k. förenklingsregeln från 1,5 till 2 inkomstbasbelopp. Också det lönebaserade utrymmet höjs från 20 % till 25 % upp till en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp. Det avdrag på 10 inkomstbasbelopp som begränsar den lönesumma som legat till grund för beräkning av lönebaserat utrymme tas bort. Den hälftendelning mellan tjänst och kapital vid beskattning av aktiva delägares kapitalvinster som togs bort den 1 januari 2006 kommer att återinföras övergångsvis.

De energi- och koldioxidskattesatser som ska gälla under 2007 justeras med hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex. Energiskattesatsen för el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige sänks med 3 öre den 1 januari 2008.

Arbetet med anpassningen av bestämmelserna i lagen om skatt på energi till energiskattedirektivet slutförs. Det rör sig bl.a. om det skattepliktiga området för bränslen, vilka energiintensiva företag som kan få nedsättning av koldioxidskatten enligt den s.k. 0,8-procentsregeln och omfattningen av skattefriheten för bränslen i vissa industriella processer. Den nuvarande skattefriheten för biogas kommer att behållas. Detsamma ska gälla för vegetabiliska och animaliska oljor och fetter samt icke-syntetisk metanol och fettsyrametylestrar (t.ex. RME) som används för uppvärmning. De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 2007. Vad gäller skattefriheten för bränslen i metallurgiska processer bör dock de nya reglerna tillämpas först fr.o.m. den 1 januari 2008.

Avtrappningen av miljöbonusen för vindkraftverk fortsätter. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från 6,5 till 4 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 15 till 14 öre per kWh.

Koldioxidneutrala drivmedel fortsätter också efter 2008 att vara befriade från koldioxidskatt och energiskatt. Lagen om skatt på flygresor upphävs.

En skatt på trafikförsäkringspremier aviseras och bedöms kunna träda i kraft den 1 juli 2007.

En förhandlingsman får i uppdrag bl.a. att pröva förutsättningarna att samla Stockholmsregionen kring att tillfälligt återinföra trängselskatt som en del i att finansiera en kringfartsled kring Stockholm.

Styckeskatten på tobak och snus höjs den 1 januari 2007.

Mervärdesskatten på skidliftar sänks till 6 % den 1 januari 2007.

Möjligheten för fysiska och juridiska personer att få skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation förlängs med ett år. Stöden för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor och investeringar i konvertering från direktvärmande elvärme ska i fortsättningen lämnas som bidrag.

Nedsättningen av arbetsgivaravgifter för nystartsjobb kommer att krediteras på skattekonto.

Motionerna

I Socialdemokraternas budgetmotion avvisas jobbskatteavdraget eftersom det ökar skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Också förslagen om högre gränser för avdrag för resor och övriga utgifter avvisas eftersom de kan ha en hämmande effekt på arbetspendling och inverka negativt på människors möjlighet att arbeta. I stället ökas rörligheten på arbetsmarknaden genom att reseavdragen höjs med en krona och genom att avdraget för dubbel bosättning förtydligas, förenklas och förlängs. Gränsen för skattefria inkomster från bärplockning m.m. justeras med hänsyn till inflationen sedan skattefriheten infördes 1981.

Avdragsrätten för fackföreningsavgift och a-kassa bör finnas kvar. Den infördes för att skapa skattemässig neutralitet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Att ta bort arbetstagarnas rätt till avdrag rubbar balansen på den svenska arbetsmarknaden.

Hem-PC-reformen bör behållas. Den har haft stor betydelse för datoranvändningen i Sverige och ett avskaffande skulle innebära ett hårt slag inte bara mot alla dem som i dag får nytta av reformen utan även mot IT-branschen där över 4 000 personer riskerar att förlora sina jobb.

Regeringens planer på en skattereduktion för hushållstjänster avvisas eftersom den främst kommer att gynna höginkomsttagare.

Förslaget om att slopa den särskilda löneskatten för personer som är 65 år eller äldre avslås eftersom det är ett mycket ineffektivt sätt att öka utbudet av arbetskraft. Det nya pensionssystemet, som premierar arbete över 65 år, kombinerat med en modern arbetsmarknads- och arbetslivspolitik, är ett mer effektivt sätt att stimulera de äldre att stanna kvar längre på arbetsmarknaden.

De aviserade nystartsjobben bör förbättras betydligt genom att de görs mer lika dagens anställningsstöd och dessutom förstärkas för ungdomar. Övriga förslag om sänkta socialavgifter avvisas eftersom de skapar snedvridningar och gränsdragningsproblem. Det är heller inte politikers uppgift att peka ut vissa branscher och ge dem särskilda subventioner. Goda och likvärdiga villkor för alla företag skapar en långsiktigt bättre utveckling. Förslagen om slopad särskild nedsättning med 5 % och nedsättning av arbetsgivaravgiften för enmansföretag drabbar främst små företag och avvisas därför.

Uttaget av fastighetsskatt behöver inte öka. Därför ska taxeringsvärdena 2006–2008 för småhus och hyreshus frysas på 2005 års nivå i avvaktan på en långsiktig lösning. Takregeln för markvärdet avvisas. Fastighetsskatten för hushåll med låga inkomster sänks genom att skatten på taxeringsvärden upp till 3,33 miljoner kronor begränsas till 4 % av hushållsinkomsten och genom att fastighetsskatten på taxeringsvärden upp till 5 miljoner kronor begränsas till 6 % av hushållsinkomsten. Begränsningsregeln blir även tillämplig på fritidsfastigheter.

Motionärerna motsätter sig planerna på en halverad förmögenhetsskatt. Att införa olika skattesatser för olika tillgångar kommer att göra skatten krångligare och öppnar för skatteplanering.

3:12-reglerna finns till för att upprätthålla neutraliteten i beskattningen mellan företagare och anställda. Den 1 januari i år reformerades reglerna i syfte att förbättra villkoren för företagen och dessutom förenkla reglerna. I det sammanhanget gjordes en noggrann genomgång av hur mycket reglerna kunde förbättras samtidigt som neutraliteten uppehölls. De ytterligare förändringar som regeringen föreslår riskerar neutraliteten och avvisas därför.

Regeringens planer på att privatisera kostnaderna för trafikskador utgör ett första steg i strävan att bryta upp offentligt finansierad sjukvård och socialförsäkring. Den planerade skatten på trafikförsäkringspremier avvisas. Den utgör en ren straffbeskattning av bilismen.

De mycket kraftiga höjningar av skatten på tobak som föreslås riskerar att leda till ökad smuggling. Anledningen till att höjningen är mycket högre på vissa produkter än på andra motiveras heller inte. Förslaget avvisas.

Inom reklamskatten bör periodiska publikationer, inklusive gratisutdelade publikationer, få samma beskattningsregler som dagspressen. Vidare bör reklamskatten för ideella föreningar slopas. Lotteriskatten höjdes från 35 till 36 % den 1 juli 1997 och bör åter sänkas för att ge trav- och galoppsporten bättre förutsättningar.

I Vänsterpartiets motioner avvisas jobbskatteavdraget. Det finns inte något uppenbart samband mellan sänkta skatter och fler jobb, och avdraget är dessutom enligt motionärernas mening utformat på ett sätt som i första hand gynnar människor med högre inkomster, vilket bidrar till ökade ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Motionärerna föreslår att skatteuttaget vid högre inkomster ökas. Vid bestämmande av skiktgränserna för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster för inkomståret 2007 begränsas uppräkningen till konsumentprisindex plus 1 procentenhet. Grundavdraget trappas ned från 11 900 kr till 0 kr, först vid taxeringen till statlig inkomstskatt och sedan vid taxeringen till kommunal inkomstskatt, allt i skiktet 360 000 kr–600 000 kr. Möjligheten att göra avdrag vid pensionssparande begränsas till att avse ett halvt prisbasbelopp oavsett inkomst. Skattelättnaden för utländska nyckelpersoner tas bort. Bestämmelsen har försumbar betydelse för rekrytering av kvalificerade personer. Dessutom utgör den en avvikelse från en likformig beskattning. Det regionala grundavdraget behålls.

För att öka rörligheten på arbetsmarknaden bör möjligheterna att göra avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning utvidgas.

Motionärerna avvisar också förslagen om slopad skattereduktion för avgifter till fackförening och a-kassa. Åtgärden kommer att slå mycket hårt mot människor som av olika skäl blir arbetslösa. På sikt kan den svenska modellen med relativt jämnstarka parter undermineras.

Den planerade skattereduktionen för hushållstjänster leder knappast till fler jobb eller påtagligt minskat skatteundandragande och utgör ett rejält bakslag i strävandet att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Förslaget avvisas därför. Föreställningen om att en sänkning av förmögenhetsskatten ska leda till fler jobb genom att tillgången på riskkapital ökar är tveksam. Sambandet är i varje fall kraftigt överdrivet.

Fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Fastigheter är också en viktig och stabil skattebas. Boendeskatterna får dock inte ge upphov till orimliga effekter. Människor ska inte tvingas från sina hem bara för att de bor i ett område där välbeställda köper hus. Inte heller ska man behöva låna pengar för att betala sina boendeskatter. En översyn av regelverket för uttag av fastighetsskatt bör genomföras snarast. I avvaktan på en sådan bör uttaget av fastighetsskatt under år 2007 beräknas utifrån de taxeringsvärden som gällde vid år 2005. Från och med 2008 beräknas fastighetsskatten utifrån 2006 års taxeringsvärden. I avvaktan på en översyn ska den reviderade begränsningsregeln samt dämpningsregeln gälla.

Bostadsrättsföreningarnas schablonintäkter tas bort 2008 och beskattningen av bostadsrättsföreningar ska ingå i fastighetsskatteöversynen. Vänsterpartiet ställer sig bakom en sänkning av uttaget av fastighetsskatt på flerbostadshus från 0,5 % till 0,4 % från år 2007.

Det finns utrymme för en höjning av bolagsskatten. Höjningen kombineras med en rad åtgärder inom andra områden för att underlätta för framför allt mindre företag. Det gäller t.ex. borttagande av sjuklöneperioden för företag med upp till tio anställda, borttagande av medfinansieringen och åtgärder för att stimulera forskningsinsatser i mindre företag.

Stöden till konvertering från direktverkande elvärme och oljeuppvärmning till hållbar energiförsörjning ska fortgå. Biobränslen ska vara befriade från koldioxid- och energiskatt. Dieselskatten bör höjas samtidigt som fordonsskatten på dieselbilar sänks med samma belopp. Fordonsskatten på nya bilar ska bli mer koldioxidrelaterad. Kilometerskatt för tunga fordon bör införas och kilometerskatt för fartyg på Östersjön utredas.

I Miljöpartiets motioner avvisar motionärerna huvuddelen av regeringens förslag på skatteområdet eftersom de har en tydlig inriktning som gynnar redan välbeställda grupper i samhället, en inriktning som ytterligare förstärks av att finansieringen till stor del bärs av arbetslösa, förtidspensionärer och andra utsatta grupper. Den uppgivna effekten på sysselsättningen är enligt motionärernas uppfattning mycket tveksam. Regeringens skatteförslag saknar också helt miljöprofil.

Regeringens förslag om ett jobbskatteavdrag avvisas. Motionärerna föreslår att grundavdraget i stället höjs med 5 600 kr i alla inkomstlägen upp till 320 000 kr per år, för att därefter trappas ned till noll kronor vid 374 000 kr. Uppräkningen av skiktgränserna begränsas till konsumentprisindex plus 1 procentenhet, vilket innebär att fler får betala statlig skatt. Det förhöjda grundavdraget i stödområde A behålls.

När skattefriheten för lånedatorer slopas införs övergångsregler för löpande avtal och dyra datorer får ett högre förmånsvärde.

Skattereduktionen för hushållstjänster avvisas eftersom den främst kommer att utnyttjas av personer med goda inkomster som bör ha råd att betala för dessa tjänster själva.

Förslaget om slopad löneskatt för äldre avslås eftersom ålder inte kan anses vara en effektiv grund för differentiering av arbetsgivaravgifter. Många äldre kan vara lika eftertraktade som många yngre.

Förslagen om frysning av taxeringsvärdena, begränsning av markvärdet för småhus och den slopade schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avslås. Ansträngningarna bör inriktas på att ge fastighetsskatten en rimligare utformning. Motionärerna föreslår en generell sänkning av fastighetsskatten till 0,8 % för småhus och godtar sänkningen till 0,4 % för hyreshus.

Klimathoten är vårt samhälles största utmaning. Att göra de omställningar som krävs för att klara miljömålen är en mycket prioriterad fråga. Den gröna skatteväxlingen ska fortsätta och motionärerna lägger därför fram förslag om ett antal förändringar av miljö- och trafikrelaterade skatter bl.a. för att gynna en fortsatt omställning mot bränslesnålare fordon och alternativa drivmedel. Under åren 2001–2006 har en total skatteväxling på 17,3 miljarder kronor ägt rum med denna inriktning. För att nå upp till den av riksdagen angivna inriktningen återstår drygt 12 miljarder kronor under åren 2007–2010. Motionärerna anser att huvuddelen av denna skatteväxling bör inriktas mot trafiksektorn där de största problemen med ökade utsläpp av växthusgaser finns. Det handlar bland annat om årliga höjningar av bensin- och dieselskatterna med 25 öre per liter, fullföljande av beslutet om införande av en flygskatt, införande av koldioxidrelaterad registreringsskatt, fördubblad koldioxidskatt för lätt industri, höjning av effektskatten på kärnkraft och skatt på förbränning av industriavfall.

Skattesänkningarna inom ramen för den gröna skatteväxlingen ska enligt de antagna riktlinjerna främst avse skatt på arbete. Den beloppsmässigt största sänkningen avser den föreslagna sänkningen av inkomstskatten för hushållen.

En miljöbilspremie för privatpersoner införs temporärt under perioden den 1 januari 2007–31 december 2009. Miljöbilspremien differentieras för att i viss mån återspegla de merkostnader som en miljöbil för närvarande betingar. Premien för bilar som kan drivas med etanol ska vara 5 000 kr, och den för bilar som kan drivas med gas samt för el- och elhybridbilar ska vara 20 000 kr. Prisrelationen mellan etanol och bensin är inte acceptabel. Sverige bör därför fatta beslut om att temporärt sänka momsen för E 85 till 12 % från den 1 januari 2007 t.o.m. 31 december 2009.

Det är angeläget att även för befintlig bilpark utnyttja möjligheten till konvertering till drift med alternativa bränslen. En särskild skattestimulans till stöd för en sådan konvertering införs och utformas som en skattereduktion på inkomstskatten på 30 % av konverteringskostnaden inklusive kostnad för besiktning upp till 30 000 kr för konvertering till etanol- eller gasdrift. Reduktionen ska gälla under åren 2007–2009. Skattebortfallet beror på utnyttjandet.

Trängselskatterna i Stockholm återinförs så snart som möjligt och det blir möjligt för kommuner att införa trängselavgifter utan riksdagsbeslut.

Motionärerna accepterar regeringens förslag om bl.a. höjda skatter på snus och tobak, minskade avdrag för resor och övriga utgifter, förmånsskatt på lånedatorer (dock bara för nya avtal), skatt på trafikförsäkringspremier samt avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa.

Yttranden från Lagrådet och Skatteverket

Regeringen anmäler i budgetpropositionen (avsnitt 5.1) att några av lagförslagen är av det slaget att Lagrådets yttrande borde ha inhämtats men att detta inte har varit möjligt på grund av den ytterst korta tid som stått till förfogande för att ta fram förslagen. Regeringen förutsätter att Lagrådets synpunkter kommer att inhämtas under riksdagsbehandlingen.

Utskottet har inhämtat Lagrådets yttrande över de lagförslag som bedömts vara av sådan art att Lagrådet bör höras. Lagrådets yttrande över lagförslagen finns i bilaga 1 i del 2.

Lagrådet gör i sina yttranden bl.a. en bedömning av om regeringens beredning av lagstiftningsärendet uppfyller kraven i 7 kap. 2 § regeringsformen. Enligt detta lagrum ska behövliga upplysningar och yttranden inhämtas från berörda myndigheter. Vidare ska, i den omfattning som behövs, sammanslutningar och enskilda lämnas tillfälle att yttra sig. Lagrådets slutsats är att det är tveksamt om regeringens beredning uppfyller regeringsformens krav när det gäller vissa förslag (bilaga x) och att kravet inte är uppfyllt i fråga om andra förslag (bilaga y). I Lagrådets yttranden lämnas vidare synpunkter på utformningen av lagförslagen.

Utskottet har inhämtat Skatteverkets yttrande över lagförslagen. Skatteverkets yttrande finns i bilaga å.

Utskottet har avslagit en begäran från sju av utskottets ledamöter om en mer omfattande remiss av vissa lagförslag eftersom en sådan åtgärd skulle innebära att riksdagen inte hinner besluta om de aktuella lagförslagen i sådan tid att de kan träda i kraft den 1 januari 2007. Remissinstanser som inte tidigare medverkat i beredningen av lagförslagen skulle behöva för lång tid för att ges rimlig tid att utarbeta sina yttranden. Eftersom lagförslagen ska ses som en integrerad del av den ekonomiska politik som regeringen föreslagit bör de genomföras samtidigt med övriga åtgärder i budgetpropositionen. För några av förslagen skulle en försening kunna leda till att de inte kan genomföras förrän år 2008. En sådan fördröjning innebär att helheten i budgetförslaget rubbas och utgör ett sådant avsevärt men som anges i 4 kap. 11 § riksdagsordningen.

Utskottet gör bedömningen att förutsättningar numera föreligger för att fatta beslut i ärendet. När det gäller Lagrådets och Skatteverkets synpunkter på lagförslagen föreslår utskottet i det följande att dessa beaktas.

PM från riksdagens utredningstjänst, budgetkontoret

I ärendet har inhämtats två PM från riksdagens utredningstjänst med analyser av fördelningseffekterna av skatte- och utgiftsförändringarna i budgetpropositionen (dnr 2006:1958) och analyser av fördelningseffekterna av de förslag som rör småhus (dnr 2006:1995).

Finansutskottets ställningstagande

Skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag

Regeringen föreslår (punkterna 38 och 39) att det införs en skattereduktion för alla som har skattepliktig inkomst av anställning eller aktiv näringsverksamhet (arbetsinkomster). För arbetsinkomster som understiger 31 900 kr motsvarar skattereduktionen den kommunala inkomstskatten på arbetsinkomsten. För högre arbetsinkomster motsvarar skattereduktionen den kommunala inkomstskatten på en arbetsinkomst som uppgår till 31 800 kr plus 20 % av den del av arbetsinkomsten som ligger i intervallet 31 800–109 600 kr.

Den som fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång får skattereduktion med ett belopp som motsvarar den kommunala inkomstskatten upp till en arbetsinkomst på 64 100 kr. För inkomster däröver följer beräkningen samma principer som gäller för den som inte fyllt 65 år.

Skattereduktionen knyts till prisbasbeloppet och utformas på ett sätt som gör att den inte påverkar de kommunala skatteunderlagen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007 och ska beaktas vid uttaget av preliminär skatt.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetmotioner avslås förslaget och en alternativ utformning föreslås i vissa fall. Yrkandena finns i motionerna Fi220 (v) yrkandena 1, 8, 9 och 11, Fi223 (mp) yrkandena 1–3 och 16, Fi244 (s) yrkandena 68 och 69 och Fi245 (v) yrkande 18.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag med de kompletteringar i 65 kap. 9 a § förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) som anmälts vid föredragningen hos Lagrådet och framgår av Lagrådets yttrande i denna del. Utskottet avstyrker aktuella motionsyrkanden.

Utländska nyckelpersoner

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsförslag som gäller de särskilda skattereglerna för utländska nyckelpersoner. Yrkandena finns i Vänsterpartiets motion Sk253 yrkandena 1 och 2.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Bär, svamp och kottar

I Socialdemokraternas budgetmotion Fi244 yrkande 81 begärs ett tillkännagivande om att gränsen för skattefria inkomster från icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar bör höjas från 5 000 kr till 12 500 kr eftersom gränsen inte justerats upp sedan den infördes år 1981.

I sitt yttrande föreslår Skatteutskottet att riksdagen fattar beslut om att höja gränsen för skattefria inkomster i enlighet med vad som föreslås i motionen.

Finansutskottet delar skatteutskottets bedömning och föreslår att riksdagen med delvis bifall till det aktuella motionsyrkandet höjer gränsen för skattefria inkomster från icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr fr.o.m. den 1 januari 2007.

Avdrag för resor och övriga utgifter

Regeringen föreslår (punkterna 39 och 49) att beloppsgränsen för avdrag för resor mellan bostad och arbetsplats höjs från 7 000 kr till 8 000 kr och att beloppsgränsen för övriga utgifter höjs från 1 000 kr till 5 000 kr. Kommunala kostnadsersättningar som betalas ut till dagbarnvårdare görs skattefria och avdragsrätten för kostnader som täcks av ersättningen tas bort. De nya reglerna börjar tillämpas den 1 januari 2007.

I Socialdemokraternas budgetmotion avslås förslaget och läggs förslag om höjningar av reseavdragen med 1 krona per mil. Också Vänsterpartiet avslår förslaget i sina motioner. Yrkandena finns i motionerna Fi220 (v) yrkande 6, Fi244 (s) yrkandena 69, 76, 82 och 83 och Fi245 (v) yrkandena 18 och 26.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker de aktuella motionerna.

Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa

Regeringen föreslår (punkterna 37, 39 och 44) att skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2007.

I Socialdemokraternas budgetmotion och i motionerna från Vänsterpartiet avslås förslaget. Yrkandena finns i Fi244 (s) yrkandena 67, 69 och 73, Fi245 (v) yrkandena 17–19 och 22 och Fi220 (v) yrkandena 3 och 4. Avslagsyrkanden framställs också i motionerna Fi249 av Hans Stenberg m.fl. (s), Sk304 av Lars Mejern Larsson m.fl. (s) och A271 yrkande 10 av Veronica Palm m.fl. (s).

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker de aktuella motionerna.

Slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A

Regeringen föreslår (punkt 39) att det förhöjda grundavdraget i stödområde A avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2007.

I Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi220 (v) yrkande 5, Fi223 (mp) yrkande 6, Fi245 (v) yrkande 18 och C360 (mp) yrkande 15.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker de aktuella motionerna.

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning m.m.

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsförslag som gäller ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning och pensionssparande. Yrkandena finns i Vänsterpartiets motioner Fi220 yrkande 10 och Sk259 samt i Socialdemokraternas motion Fi244 yrkande 88.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionerna.

Beskattning av lånedatorer

Regeringen föreslår (punkt 39) att förmånen av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller inom ramen för ett s.k. lånedatorprogram i fortsättningen ska tas upp till beskattning och värderas till 2 400 kr per år. Förmånen kommer att ge pensionsrätt i det allmänna pensionssystemet och läggas till grund för sociala avgifter. De nya reglerna börjar tillämpas den 1 januari 2007.

I Socialdemokraternas budgetmotion och Vänsterpartiets motioner avslås förslaget. I Miljöpartiets motion föreslås bl.a. särskilda övergångsregler. Yrkandena finns i motionerna Fi220 (v) yrkande 2, Fi223 (mp) yrkandena 4 och 5, Fi244 (s) yrkande 69 och Fi245 (v) yrkande 18.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag med den av Lagrådet föreslagna justeringen av 61 kap. 17 a § och punkt 4 av övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229). Utskottet återkommer till dessa justeringar under rubriken Lagförslagen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Skattereduktion för hushållstjänster

Regeringen gör i propositionen bedömningen (avsnitt 5.2.6) att en skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster bör införas. Ett arbete med att ta fram ett konkret förslag kommer att inledas, och regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag under våren 2007. Skattereduktionen bedöms kunna införas den 1 juli 2007.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner begärs tillkännagivanden om att någon skattereduktion för hushållsnära tjänster inte bör införas. Yrkandena finns i motionerna Fi220 (v) yrkande 7, Fi223 (mp) yrkande 7 och Fi244 (s) yrkande 90.

Finansutskottet instämmer i likhet med skatteutskottet i regeringens bedömning att det bör införas en skattereduktion avseende fysiska personers köp av hushållstjänster och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

Regeringen föreslår (punkt 35) att den skattefrihet som enligt en övergångsbestämmelse i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finländskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2008 års taxering.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag.

Slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år

Regeringen föreslår (punkterna 30, 40, 41 och 43) att den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. slopas för personer som är födda 1938 eller senare och har fyllt 65 år. Ändringen föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 2007.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 13, Fi244 (s) yrkandena 63, 70–72 och 91, Fi245 (v) yrkandena 14 och 19–21 samt Fi247 (v) yrkandena 1–3.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag.

Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år

Regeringen gör i propositionen bedömningen (avsnitt 5.3.2) att ersättningar till personer som vid årets ingång fyllt 19 men inte 25 år bör sättas ned och att nedsättningen även ska gälla egenavgifter för personer i samma ålder som bedriver enskild näringsverksamhet. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag som bör kunna träda i kraft den 1 juli 2007. Inriktningen bör enligt regeringen vara att avgifterna, med undantag för ålderspensionsavgiften, ska halveras.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner begärs tillkännagivanden om att särregler för vissa grupper urholkar den långsiktiga finansieringen och om att nedsättningen kommer att gå till grupper som inte är i behov av stöd. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 14, Fi244 (s) yrkande 92, Fi247 (v) yrkande 4.

Finansutskottet vill i likhet med socialförsäkringsutskottet inte motsätta sig att den planerade nedsättningen av socialavgifter genomförs och avstyrker de aktuella motionerna.

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

Regeringen bedömer (avsnitt 5.3.3) att det bör införas ett system med reducerade arbetsgivar- och egenavgifter för vissa anställningar inom tjänstesektorn.

I Miljöpartiets motion begärs ett tillkännagivande om att något system med reducerade avgifter för tjänsteföretag inte bör införas. Yrkandet finns i motion Fi223 yrkande 15.

Finansutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker det aktuella motionsyrkandet.

De särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas

Regeringen föreslår (punkterna 40, 41, 43 och 44) att det särskilda avdraget med 5 % vid beräkning av socialavgifter slopas. Under 2007 ges övergångsvis ett halverat avdrag.

I Socialdemokraternas och Miljöpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 8, Fi244 (s) yrkandena 70–73 och Fi245 (v) yrkande 22.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med socialförsäkringsutskottet regeringens förslag med den ändring av punkt 3 i övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändring i lagen om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen som Lagrådet föreslagit. Utskottet återkommer till utformningen av lagförslagen under rubriken Lagförslagen.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för enmansföretag som anställer

Regeringen föreslår (punkt 50) att den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer en person upphör att gälla vid utgången av år 2006.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkandena 10–12, Fi244 (s) yrkande 77, Fi245 (v) yrkande 27 och Fi247 (v) yrkande 6.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med socialförsäkringsutskottet förslaget.

Slopad medfinansiering inom sjukförsäkringen

Regeringen föreslår (punkterna 40 och 41 samt utgiftsområde 10 punkterna 1 och 6) att medfinansieringen inom sjukförsäkringen avskaffas.

I Socialdemokraternas och Miljöpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 9 och Fi244 (s) yrkandena 30 och 33.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med socialförsäkringsutskottet förslaget.

Fryst underlag för fastighetsskatt

Regeringen föreslår (punkterna 36 och 53) att underlaget för fastighetsskatt för småhus och hyreshus under beskattningsåren 2007–2008 som högst ska vara detsamma som under beskattningsåret 2006.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner avslås förslaget och framställs yrkanden om ytterligare åtgärder på detta område. Yrkandena finns i motionerna Fi244 (s) yrkandena 66, 79, 80 och 84, Fi245 (v) yrkandena 16 och 29, Fi227 (v) yrkande 13, Fi228 (v) yrkandena 1, 5, 6 och 8 samt Fi223 (mp) yrkandena 17 och 19–21.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag med den av Lagrådet föreslagna justeringen i 1 § förslaget till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m.

Regeringen föreslår (punkterna 45 och 53) att skatten på småhusens markvärde begränsas till högst 2 kr per kvadratmeter eller 5 000 kr, om det är lägre. Begränsningen ska inte gälla vid beräkning av skattereduktion för förmögenhetsskatt. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2007 års taxering.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner avslås regeringens förslag. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 18, Fi228 (v) yrkande 1, Fi244 (s) yrkandena 74 och 79 och Fi245 (v) yrkandena 23 och 29.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag med den justering som Lagrådet föreslagit i förslaget till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt och de kompletteringar som Skatteverket föreslagit i förslaget till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus

Regeringen föreslår (punkt 52) att skattesatsen för flerbostadshus sänks från 0,5 % till 0,4 %. Ändringen ska träda i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

I Socialdemokraternas budgetmotion Fi244 yrkande 78 avslås förslaget. Av Vänsterpartiets motion Fi245 yrkande 28 framgår att man stöder förslaget.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag.

Slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar

Regeringen föreslår (punkt 39) att den schablonmässigt beräknade inkomstbeskattningen för bostadsrättsföreningar och andra privatbostadsföretag slopas fr.o.m. den 1 januari 2007.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner avslås regeringens förslag. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkandena 22 och 23, Fi228 (v) yrkandena 2 och 7, Fi244 (s) yrkande 69 och Fi245 (v) yrkande 18.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag.

Förmögenhetsskattens avveckling

Regeringen bedömer (avsnitt 5.4.2) att förmögenhetsskatten bör avvecklas under innevarande mandatperiod. Av statsfinansiella skäl bör avskaffandet ske successivt. I ett första steg halveras skattesatsen för finansiella tillgångar och reala tillgångar som inte är fastigheter och bostadsrätter från 1,5 % till 0,75 % för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser. För fastigheter och bostadsrätter är inriktningen att skattesatsen inledningsvis ska ligga kvar på 1,5 %. För ideella föreningar, stiftelser och vissa samfund som är skattskyldiga till förmögenhetsskatt sänks skattesatsen från 1,5 % till 0,75 %. Regeringen avser att under 2007 återkomma till riksdagen med förslag till lagändringar som bör kunna tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

Regeringen föreslår (punkt 36) att dämpningsregeln som gäller vid uttaget av fastighetsskatt även ska påverka underlaget för förmögenhetsskatt. Fastighet i Sverige ska följaktligen vid förmögenhetsbeskattningen tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt.

I Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner motsätter sig motionärerna planerna på att avskaffa förmögenhetsskatten. Förslaget att dämpningsregeln ska tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen avslås i Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner. I Vänsterpartiets motion väcks också en fråga om förmögenhetsbeskattningen av ägare av onoterade aktier. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkandena 24 och 25, Fi228 (v) yrkande 3, Fi244 (s) yrkande 94, Fi245 (v) yrkande 16 och Sk244 (v) yrkande 2.

I likhet med skatteutskottet instämmer finansutskottet i regeringens bedömning att förmögenhetsskatten ska avskaffas under mandatperioden och tillstyrker regeringens förslag om att dämpningsregeln ska tillämpas vid förmögenhetsbeskattningen. Härvid bör den justering som Lagrådet föreslagit i förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt beaktas.

De aktuella motionsyrkandena avstyrks.

När det gäller frågan om förmögenhetsbeskattning av ägare av onoterade aktier kan noteras att finansminster Anders Borg i svar på interpellation 2006/07:63 av Jörgen Johansson (c) den 17 november 2006 meddelat att regeringen avser att undersöka möjligheten att helt avskaffa förmögenhetsbeskattningen av aktier i onoterade aktiebolag fr.o.m. 2008 års taxering.

Förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder

Regeringen bedömer (avsnitt 5.4.3) att systemet med uppskov med beskattningen av kapitalvinster vid avyttring av privatbostäder bör utvidgas till att omfatta hela Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

I Vänsterpartiets motion förordas att andra lösningar bör prövas innan rätten till uppskov utvidgas till att omfatta hela EES-området. Yrkandet finns i motion Fi228 yrkande 4.

Finansutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker i likhet med skatteutskottet det aktuella motionsyrkandet. Regeringen har numera avlämnat proposition 2006/07:19 Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

Regeringen avser (avsnitt 5.5.1) att återinföra regeln om hälftendelning upp till en viss nivå mellan inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme. Regeln ska enligt propositionen övergångsvis återinföras för inkomståren 2007–2009.

I Miljöpartiets motion avvisas ett återinförande av den upphävda regeln om hälftendelning av kapitalvinster mellan tjänst och kapital. Yrkandet finns i motion Fi223 yrkande 27.

Finansutskottet delar regeringens bedömning och avstyrker i likhet med skatteutskottet det aktuella motionsyrkandet.

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln

Regeringen föreslår (punkt 39) att schablonbeloppet i förenklingsregeln höjs från 1,5 till 2 inkomstbasbelopp i syfte att stimulera nyföretagande och förenkla för ägarna av de mindre fåmansföretagen. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.

I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets motioner avslås regeringens förslag. Yrkandena finns i motionerna Fi225 (v) yrkande 1, Fi244 (s) yrkande 69 och Fi245 (v) yrkande 18.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Förbättringar i löneunderlagsregeln

Regeringen föreslår (punkt 39) att det lönebaserade utrymmet höjs från 20 % till 25 % upp till en lönesumma på 60 inkomstbasbelopp. Det avdrag på 10 inkomstbasbelopp som begränsar den lönesumma som ligger till grund för beräkning av lönebaserat utrymme tas bort. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets motioner avslås regeringens förslag. Yrkandena finns i motionerna Fi225 (v) yrkande 1, Fi244 (s) yrkande 69 och Fi245 (v) yrkande 18.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Höjd bolagsskatt m.m.

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsyrkanden som gäller höjd bolagsskatt m.m. Yrkandena finns i Vänsterpartiets motion Fi225 yrkandena 2 och 3.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Energiskatt på el i norra Sverige

Regeringen gör bedömningen (avsnitt 5.6.1) att den lägre energiskattesatsen på el i vissa kommuner i norra Sverige bör sänkas med 3 öre per kWh.

I Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner motsätter sig motionärerna planerna. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 28 och Fi227 (v) yrkande 1.

Finansutskottet har i likhet med skatteutskottet inget att erinra mot den planerade skattesänkningen och avstyrker motionsyrkandena.

Koldioxidskatt, utsläppshandel m.m.

Regeringen bedömer (avsnitt 5.6.2) att förslaget om slopad och reducerad koldioxidskatt för den sektor som handlar med utsläppsrätter kommer att kunna genomföras som planerat, dvs. med verkan fr.o.m. den 1 januari 2007.

I Vänsterpartiets motion begärs en översyn av näringslivets energiskatter och i Miljöpartiets motioner yrkar motionärerna att koldioxidskatten fördubblas för industri som inte handlar med utsläppsrätter. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 30, Fi227 (v) yrkande 2 och MJ391 (mp) yrkande 13.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att koldioxidskatten bör slopas respektive sättas ned för bränslen som förbrukas i de anläggningar som omfattas av utsläppshandeln och avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter prisutvecklingen

Finansutskottet instämmer i likhet med skatteutskottet i regeringens bedömning (avsnitt 5.6.3) att energi- och koldioxidskattesatserna på sedvanligt sätt bör justeras med hänsyn till prisutvecklingen.

Anpassningar till energiskattedirektivet

Regeringen bedömer (avnitt 5.6.4) att arbetet med att anpassa lagen (1994:1776) om skatt på energi till bestämmelserna i energiskattedirektivet nu bör slutföras.

Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning i denna del.

Energiskatteavdrag för vindkraft

Regeringen föreslår (punkt 34) att den under 2004 inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk, miljöbonusen, fortsätter. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2007.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag.

Höjd effektskatt på kärnkraft

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsförslag gällande höjd skatt på kärnkraft. Yrkandena finns i Miljöpartiets motion Fi223 yrkande 29 och Vänsterpartiets motion Fi227 yrkande 12.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel

Regeringen bedömer (avsnitt 5.6.6) att koldioxidneutrala drivmedel bör undantas från koldioxidskatt och energiskatt under ytterligare en femårsperiod från utgången av år 2008.

I Miljöpartiets motion begärs en sänkning av mervärdesskatten på etanol. Yrkandena finns i motion Fi223 yrkandena 38 och 39.

Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Miljöbilar m.m.

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsförslag som gäller miljöbilar m.m. och punktskatt på bensin och diesel. Yrkandena finns i Miljöpartiets motion Fi223 yrkandena 36, 37 och 40–42 och Vänsterpartiets motion Fi227 yrkandena 9–11.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Flygskatt

Regeringen föreslår (punkt 51) att lagen (2006:909) om skatt på flygresor ska utgå.

I Miljöpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi223 yrkandena 34 och 35 samt MJ391 yrkande 38.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsförslag som gäller handelsgödsel och bekämpningsmedel och beskattning av avfall som förbränns. Yrkandena finns i Miljöpartiets motion Fi223 yrkande 31 och Vänsterpartiets motioner Fi227 yrkandena 7 och 8 samt MJ390 yrkandena 45, 46 och 51.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Skatt på trafikförsäkringspremier

Regeringen bedömer (avsnitt 5.7.1) att det bör införas en skatt på trafikförsäkringspremier. Skatten beräknas kunna träda i kraft den 1 juli 2007.

I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets motioner motsätter sig motionärerna regeringens planer. Yrkandena finns i motionerna Fi227 (v) yrkande 3 och Fi244 (s) yrkande 95.

Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandena.

Trängselskatt

Regeringen har för avsikt (avsnitt 5.7.2) att utse en förhandlingsman i vars uppdrag ska ingå att pröva förutsättningarna för att samla Stockholmsregionen kring att tillfälligt återinföra trängselskatt som en del i att finansiera en kringfartsled runt Stockholm.

I Vänsterpartiets och Miljöpartiets motioner föreslås att möjligheten att ta ut trängselskatt i Stockholm återinförs och begär ändringar i det regelverk som gäller för uttaget. Yrkandena återfinns i motionerna Fi223 (mp) yrkande 43, Fi269 (v) yrkandena 1–4, Sk246 (v) yrkande 26, MJ266 (v) yrkande 27 och MJ391 (mp) yrkande 26. Liknande yrkanden framställs också i motionerna Fi224 yrkandena 1–5 av Per Bolund m.fl. (mp), Fi265 yrkande 1 och 2 av Bosse Ringholm (s) och Fi273 av Bosse Ringholm och Mikael Damberg (s).

Finansutskottet delar i likhet med skatteutskottet regeringens bedömning samt avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Tobaksskatt

Regeringen föreslår (punkterna 32, 33 och 46) att skatten på samtliga tobaksprodukter, inklusive snus, höjs per den 1 januari 2007. Höjningarna innebär att styckeskatten på cigaretter höjs med 8 öre. Den föreslagna skattehöjningen beräknas, med oförändrade marginaler, medföra att priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin kommer att höjas till 44 kr per förpackning med 20 cigaretter. Skatten på röktobak höjs med 205 kr till 975 kr per kg. Skatten på snus fördubblas till 246 kr per kg. Skatten på tuggtobak fördubblas till 402 kr per kg, och skatten på cigarrer och cigariller höjs med 56 öre till 1 kr och 12 öre per styck.

I Socialdemokraternas motion avslås regeringens förslag till höjda tobaksskatter. Yrkandena finns i motion Fi244 yrkandena 64, 65 och 75. I motion Fi204 av Claes-Göran Brandin och Kenneth G Forslund (s) anförs att det är orimligt och ologiskt att med angivande av folkhälsoskäl föreslå en dubblering av skatten på den minst skadliga tobaksprodukten, dvs. snus, och samtidigt föreslå en obetydlig höjning på cigaretter och röktobak.

I likhet med skatteutskottet tillstyrker finansutskottet regeringens förslag och utgår härvid från att regeringen följer upp effekterna av skattehöjningen på snus och återkommer till riksdagen om det skulle visa sig att konsumtionen styrs över från snus till de från hälsosynpunkt mycket skadliga röktobaksprodukterna. Motionsyrkandena avstyrks.

Skatt på alkoläsk

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt ett motionsförslag angående en tilläggsskatt på alkoläsk. Yrkandet finns i Vänsterpartiets motion Fi227 yrkande 5.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet det aktuella motionsyrkandet.

Reklamskatt

Regeringen bedömer (avsnitt 5.7.4) att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten bör tas så snart det föreligger förutsättningar för att finansiera en sådan åtgärd.

I Socialdemokraternas budgetmotion föreslås nya regler för periodiska publikationer och ideella föreningar, och i Vänsterpartiets motioner föreslås en befrielse för tidningar med annonsintäkter under 100 miljoner kronor. Yrkandena finns i motionerna Fi227 (v) yrkande 6, Fi229 (v) yrkandena 1 och 2 samt Fi244 (s) yrkande 85. I motion Fi271 av Kerstin Lundgren (c) betonas vikten av att fullfölja beslutet om att avveckla reklamskatten.

Finansutskottet instämmer i skatteutskottets uppfattning att reklamskatten bör avskaffas och att avvecklingen bör fortsätta när det statsfinansiella utrymmer medger det och avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionerna.

Moms på transport i skidliftar

Regeringen föreslår (punkt 31) att mervärdesskattesatsen för liftkort sänks till 6 % den 1 januari 2007.

I Vänsterpartiets motioner avslås förslaget. Yrkandena finns i motionerna Fi245 yrkande 15 och Fi227 yrkande 4.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag med den ändringen att också liftkort som betalas under december 2006 ska berättiga till den lägre skattesatsen om de ska användas efter årsskiftet.

Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

Moms på ekologisk mat m.m.

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsyrkande beträffande moms på ekologisk mat, lotteriskatt och båtskatt. Yrkandena finns i Miljöpartiets motion Fi223 yrkandena 32 och 44 samt Socialdemokraternas motion Fi244 yrkande 86.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd

Regeringen föreslår (punkterna 47 och 48) att stöden för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor och investeringar i konvertering från direktvärmande elvärme inte längre ska krediteras på skattekonto.

I Vänsterpartiets motioner avslås regeringens förslag och motionärerna föreslår att det införs nya stöd för installation av biobränsleeldade uppvärmningssystem i nya småhus och energieffektiva fönster i befintliga småhus. Yrkandena finns i motionerna Fi245 yrkandena 24 och 25 och Fi221 yrkandena 1–3.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

Regeringen föreslår (punkt 42) att skattereduktionen för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation förlängs med ett år till 2008 års taxering.

Finansutskottet tillstyrker i likhet med skatteutskottet regeringens förslag.

Kreditering på skattekonto – nystartsjobb

Regeringen anför (avsnitt 5.11) att nystartsjobb kommer att införas från 2007 och innebära en subvention motsvarande arbetsgivaravgifterna för personer som varit utan arbete i mer än ett år, med särskilda regler för ungdomar och äldre. Subventionen kommer att lämnas genom en kreditering på skattekonto. Budgetförsvagningen beräknas till 690 miljoner kronor år 2007.

I Socialdemokraternas budgetmotion anförs att nystartsjobben bör förbättras och utvecklas betydligt genom att de görs mer lika dagens anställningsstöd. I Vänsterpartiets motioner föreslås att planerna inte genomförs och motionärerna lägger i stället fram förslag om en alternativ jobbsatsning där stimulansen krediteras på skattekonto. I Miljöpartiets motion ser man nystartsjobben som en sorts anställningsstöd och välkomnar namnbytet. Men man anser att växlingen från anställningsstöd till nystartsjobb snarast innebär en försämring och inte skapar några nya jobb. Yrkandena finns i motionerna Fi223 (mp) yrkandena 33 och 47, Fi244 (s) yrkande 22, Fi245 (v) yrkande 6 och Fi247 (v) yrkande 8.

Finansutskottet instämmer i arbetsmarknadsutskottets och skatteutskottets bedömning att stimulansen för nystartsjobb kan krediteras på skattekonto och utgår, i likhet med arbetsmarknadsutskottet, från att någon form av löpande utgiftskontroll kommer att skapas. Motionsyrkandena avstyrks.

Kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder

Skatteutskottet har i sitt yttrande avstyrkt motionsförslag om en förlängning av investeringsstimulansen vid byggande av mindre hyres- och studentbostäder. Yrkandena finns i Vänsterpartiets motion Fi247 yrkande 7 och Socialdemokraternas motion Fi244 yrkande 104.

Finansutskottet avstyrker i likhet med skatteutskottet de aktuella motionsyrkandena.

Beräkningen av statsbudgetens skatteinkomster för 2007

I de föregående avsnitten har utskottet tillstyrkt att regeringens förslag bifalls men med beaktande av Lagrådets och Skatteverkets synpunkter och med en justering av övergångsbestämmelserna till sänkningen av mervärdesskatten på liftkort. Utskottet har vidare föreslagit att det skattefria beloppet för icke yrkesmässig plockning av bär, svamp och kottar höjs från 5 000 kr till 12 500 kr.

Den statsfinansiella effekten av de justeringar som utskottet föreslagit och som inte redan beaktats vid regeringens inkomstberäkning bedöms vara försumbar.

4.4 Statsbudgetens övriga inkomster

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet ställer sig bakom regeringens beräkningar av statsbudgetens övriga inkomster.

Jämför reservationerna 7 (s), 8 (v) och 9 (mp).

Budgetpropositionen

Inkomster av statens verksamhet består bl.a. av aktieutdelningar, affärsverkens och Riksbankens inlevererade överskott, ränteinkomster och offentligrättsliga avgifter. Från 2008 beräknas inkomsterna från aktieutdelningar minska som en följd av att delar av statens aktieinnehav säljs ut. Samtidigt har den underliggande prognosen för aktieutdelningar förbättrats väsentligt sedan våren 2006 och sammantaget beräknas nu utdelningsinkomsterna bli högre än tidigare. Från 2007 höjs graden av egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen, vilket beräknas ge ökade inkomster med 10 miljarder kronor per år. Denna inkomstökning redovisas under inkomsttypen Inkomster av statens verksamhet.

Regeringen har för avsikt att sälja aktier i statliga bolag till ett värde av 50 miljarder kronor per år 2007–2009. Dessa inkomster redovisas under inkomsttypen Inkomster av försåld egendom.

Motionerna

Socialdemokraterna avvisar regeringens försäljningsplaner och beräknar i stället försäljningsinkomsterna till 15 miljarder kronor per år, dvs. samma beräknade försäljningsinkomster som normalt ingick i den tidigare regeringens budgetförslag. Storleken på andra övriga inkomster, t.ex. skattekrediteringar framgår inte av motionen.

Vänsterpartiet avvisar helt regeringens försäljningsplaner. De statliga företagen ska utvecklas och inte avvecklas. Företagen bör fungera som spjutspetsar genom att stödja forskning, teknikutveckling och innovation. De levererar dessutom in stora vinster till staten, vinster som med regeringens politik i stället kommer att gå till de privata aktieägarna. På lång sikt bör ett ökat statligt och kommunalt ägande övervägas anser motionärerna. Vänsterpartiet redovisar också en inkomstminskning på ca 17 miljarder kronor på inkomsttypen 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot, vilket till största delen förklaras av den satsning på offentliga arbeten som motionärerna föreslår.

Miljöpartiet utvecklar inte sin syn på regeringens försäljningsplaner, men motsätter sig inte försäljningar i den omfattning som regeringen föreslår.

Samtliga oppositionspartier motsätter sig regeringens förslag till ökad egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen och redovisar därför inkomster som understiger regeringens med 10 miljarder kronor per år under inkomsttypen 2000 Inkomster av statens verksamhet.

Tabell 4.4 Statsbudgetens övriga inkomster 2007

Miljarder kronor

Finansutskottets bedömning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ökad grad av egenfinansiering i arbetslöshetsförsäkringen. Frågan behandlas under avsnitt 2.1 i detta betänkande samt i arbetsmarknadsutskottets yttrande Bilaga 13 i del 2.

Vad gäller företagsförsäljningarna anser utskottet att fortsatt statligt ägande kan vara motiverat om det finns särskilda nationella intressen eller samhällsuppdrag som är svåra att hantera utan statligt inflytande i företagen. Företag som verkar på fullt marknadsmässiga villkor fungerar i de flesta fall bättre med privata ägare. Statens främsta uppgift inom näringspolitiken är enligt utskottets mening att genom väl utformade regelsystem och ramar skapa förutsättningar för företagen att utvecklas och växa. Utskottet vill framhålla att försäljningarna måste genomföras på ett ansvarsfullt sätt, med omsorg om skattebetalarnas pengar och på ett sådant sätt att konkurrensförhållandena eller andra villkor på marknaden förbättras.

4.5 Statsbudgetens totala inkomster

Utskottets delförslag i korthet

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2007. De alternativa inkomstberäkningar som oppositionspartierna föreslår avslås.

Riksdagen godkänner den ändrade redovisning av skatter m.m. som regeringen föreslår.

Jämför reservationerna 7 (s), 8 (v) och 9 (mp).

Tabell 4.5 Statsbudgetens inkomster 2007

Miljarder kronor

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen punkt 11 föreslår regeringen ett antal förslag om ändrad redovisning av inkomsttitlarna.

För att ytterligare klargöra skillnaden mellan intäkter och inkomster samt för att tydliggöra redovisningen av de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida föreslår regeringen att tillkommande inkomster och avräkningar samt utgifter som ges som skattekrediteringar på skattekonto ska redovisas på nya inkomsttyper. Detta innebär att inkomsthuvudgrupperna 1700 Tillkommande inkomster och delar av 1800 Avräkningar redovisas under en egen inkomsttyp 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet. Vidare föreslås att inkomsttitelgruppen 1830 Stöd som ges som skattekrediteringar på skattekonto redovisas under en egen inkomsttyp 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto.

Regeringen föreslår även ett antal ändringar i redovisningen av inkomsttitlar. De nya inkomsttitlar som föreslås är 1153 Jobbavdrag, 1154 Hushållstjänster, 1280 Nystartsjobb, 1513 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn och 7114 Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn.

I budgetpropositionen punkt 12 beräknas statsbudgetens inkomster för 2007. I avsnitt 6.4, bilaga 1, avsnitt 2 redovisar regeringen en specifikation av statsbudgetens inkomster för 2007 fördelat på inkomsttitlar. Sammanlagt beräknas statsbudgetens inkomster för 2007 till 853 775 048 000 kr.

Motionerna

Socialdemokraterna lämnar inte i sin motion Fi244 något förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster 2007. Partiet lämnar i yrkande 3 förslag till beräkning av den offentliga sektorns inkomster för 2007. Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår alternativa nivåer på statsbudgetens inkomster för 2007. Sådana yrkanden finns i motionerna Fi245 (v) yrkande 3 och Fi246 (mp) yrkande 4.

Skatteutskottets och socialförsäkringsutskottets yttranden

Skatteutskottet tillstyrker regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster och avslår motionsyrkandena om godkännande av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets inkomstberäkning. Socialförsäkringsutskottet anser att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster såvitt avser socialavgifterna för 2007 bör tillstyrkas och avslår Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets förslag i motsvarande delar.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrad redovisning av skatter m.m. som bl.a. innebär att tydliggöra de utgifter som redovisas på budgetens inkomstsida.

Finansutskottet har tidigare i avsnitt 4.3 och 4.4 tagit ställning till de separata skatteförslagen samt förslagen rörande övriga inkomster för staten för 2007. I kapitel 2 och 3 har utskottet tagit ställning till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken och där avvisat oppositionspartiernas alternativa budgetförslag. I överensstämmelse med detta tillstyrker utskottet regeringens förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster och avstyrker oppositionspartiernas respektive förslag till beräkning av statsbudgetens inkomster för 2007.

4.6 Statsbudgeten i sammandrag

Utskottet har i de närmast föregående avsnitten behandlat de delposter som statsbudgeten är uppbyggd av. Skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och summan av samtliga utgifter på utgiftsområden (inklusive förändring av anslagsbehållningar, Riksgäldskontorets nettoutlåning och den kassamässiga korrigeringen) utgör budgetsaldot, vilket definitionsmässigt är liktydigt med statens lånebehov, men med omvänt tecken. Ett positivt budgetsaldo motsvaras således av ett lika stort negativt lånebehov. Budgetsaldot (och därmed lånebehovet) framkommer alltså som ett resultat av de delar som bygger upp budgeten. Riksdagen tar ställning till delarna, inte till saldot som sådant.

Tabell 4.6 Statsbudgetens inkomster och utgifter 2007

Miljarder kronor

Anm. Utskottets förslag innebär att utgiftsramen för utgiftsområde 24 minskas med 40 miljoner kronor (se avsnitt 4.1). I denna tabell syns inte detta eftersom beloppen är uttryckta i miljarder kronor och redovisade med en decimal. Motsvarande beräkning saknas i Socialdemokraternas budgetalternativ.

I tabell 4.6 presenteras ett sammandrag av regeringens, utskottets, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budgetalternativ för 2007. Socialdemokraternas förslag innehåller ingen beräkning av statsbudgetens saldo och saknas därför i tabellen. Jämförelser med Socialdemokraternas budgetalternativ får därför göras i termer av effekter på den offentliga sektorns finansiella sparande 2007. (Se kapitel 3.)

Regeringens förslag innebär ett budgetöverskott, dvs. en minskning av statens lånebehov, med 63,2 miljarder kronor. Även Vänsterpartiet och Miljöpartiet redovisar överskott i statsbudgeten. Om inkomsterna från företagsförsäljningar exkluderas, kvarstår ett positivt budgetsaldo i alla alternativ, men skillnaderna mellan partierna krymper betydligt.

4.7 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

Utskottets delförslag i korthet

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar ålderspension i form av tilläggspension, inkomstpension, premiepension samt administrationskostnader.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 5 utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 189 379 miljoner kronor för 2007.

Motionerna

Oppositionspartierna har inte föreslagit några förändringar av regeringens förslag.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker regeringens beräkning av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2007.

4.8 Utgiftstak för staten och offentlig sektor

Utskottets delförslag i korthet

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 938 miljarder kronor 2007 och 971 miljarder kronor 2008.

Riksdagen godkänner regeringens beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008.

Alternativa förslag till utgiftstak för staten och offentlig sektor avslås.

Jämför reservationerna 7 (s), 8 (v) och 9 (mp).

Det statliga utgiftstaket omfattar utgifterna på statsbudgeten, exklusive statsskuldsräntor, samt utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn utgörs av utgiftstaket för staten samt beräknade utgifter i kommunsektorn. Nivån på utgiftstaket för den offentliga sektorn är således en funktion av det utgiftstak som gäller för staten. En eliminering görs för interna transaktioner mellan staten och kommunsektorn och mellan staten och ålderspensionssystemet. Den största delen av de interna transaktionerna utgörs av generella och riktade statsbidrag till kommunsektorn samt av statliga ålderspensionsavgifter.

Budgetpropositionen

Utgiftstak för staten

I budgetpropositionen (avsnitt 4.2.1) anger regeringen att det är av avgörande vikt att upprätthålla uthålliga offentliga finanser och att målet för finanspolitiken bör vara att minska den offentliga skuldsättningen. Målet ska nås genom att upprätthålla ett överskott i de offentliga finanserna som motsvarar 2 % av BNP i genomsnitt över konjunkturcykeln. Regeringen föreslår i punkt 2 i propositionen att utgiftstaket för 2007 fastställs till 938 miljarder kronor och att utgiftstaket för 2008 fastställs till 971 miljarder kronor. Som ett led i en ansvarsfull finanspolitik anser regeringen att utgiftstaken ska minskas svagt som andel av potentiell BNP.

Regeringen lägger inget formellt förslag till utgiftstak för 2009. Regeringen anger att den knappa tid som stått till förfogande för att förbereda budgetförslaget gör att man denna gång endast lämnar en bedömning av utgiftstaket för det tredje tillkommande året, trots att regeringen i normalfallet ska presentera ett förslag till utgiftstak för detta år. Den bedömning som regeringen gör är att ett utgiftstak på 1 003 miljarder kronor är i linje med finanspolitikens inriktning och innebär en svag minskning av utgiftstaket som andel av potentiell BNP.

Utgiftstaket för den offentliga sektorn

Taket för den offentliga sektorns utgifter beräknas i punkt 6 i propositionen till 1 431 miljarder kronor 2007 och 1 489 miljarder kronor 2008. I jämförelse med beräkningen i budgetpropositionen för 2006 har beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter reviderats ned med 15 miljarder kronor 2007, vilket framför allt beror på att det nu föreslagna utgiftstaket för staten 2007 är 11 miljarder kronor lägre än det som riksdagen tidigare fastställt. För 2009 anges ingen beräknad nivå på utgiftstaket för offentlig sektor.

Tabell 4.7 Regeringens utgiftstak för staten och offentlig sektor 2007–2009

Miljarder kronor

Anm. Regeringens utgiftstak 2009 är endast en beräkning.

Motionerna

Socialdemokraterna föreslår i sin motion Fi244 yrkande 2 att det utgiftstak som riksdagen fastställt för 2007 på 949 miljarder kronor ska ligga kvar och att taket för 2008 fastställs till 982 miljarder kronor. Vänsterpartiet föreslår i sin motion Fi245 yrkande 2 att utgiftstaket för 2007 fastställs till 949 miljarder kronor för 2007. Vänsterpartiet lämnar inget förslag till utgiftstak för 2008, men avvisar i yrkande 10 regeringens förslag till utgiftstak för samma år. Miljöpartiet står i sin motion Fi246 yrkande 2 fast vid de utgiftstak som presenterades i 2006 års ekonomiska vårproposition och avvisar regeringens förslag att sänka utgiftstaket med 11 miljarder kronor 2007 och 2008. En teknisk justering av utgiftstaket med anledning av Miljöpartiets förslag till höjda grundavdrag gör att förslaget till utgiftstak för 2007 och 2008 är 959 respektive 994 miljarder kronor. Miljöpartiet föreslår även ett utgiftstak för 2009.

När det gäller beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008 är det endast Vänsterpartiet som formellt avvisar regeringens förslag i sin motion Fi245 yrkande 12. Eftersom både Socialdemokraterna och Miljöpartiet avvisar regeringens förslag till utgiftstak för staten innebär det att de har andra beräkningar på utgifterna för offentlig sektor.

Tabell 4.8 Regeringens och oppositionens utgiftstak för staten 2007–2009

Miljarder kronor

Anm. Regeringens utgiftstak 2009 är endast en beräkning.

Finansutskottets ställningstagande

Regeringen anser att det är angeläget att återgå till den tidigare ordningen med utgiftstak som fastställs tre år framåt. Finansutskottet välkomnar detta och noterar med tillfredsställelse att regeringens avsikt är att under 2007 föreslå ett tak för 2009 på basis av den bedömning som görs i årets budgetproposition och att föreslå ett utgiftstak för 2010. Utskottet anser liksom regeringen att det är angeläget att återgå till den treåriga budgetcykeln för att värna långsiktigheten i de offentliga finanserna. I Socialdemokraternas och Vänsterpartiets budgetmotioner finns ingen sådan ambition. Socialdemokraterna fortsätter att undvika ett ställningstagande om utgiftstaket för det tredje året i budgetcykeln. Utskottet är starkt kritiskt till att Vänsterpartiet endast presenterar ett utgiftstak för staten för 2007. Detta är en del av partiets avvisande hållning gentemot hela det finanspolitiska ramverket. Utskottet har i kapitel 3 tagit starkt avstånd från Vänsterpartiets hållning.

Finansutskottet har i kapitel 3 ställt sig bakom regeringens riktlinjer för budgetpolitiken och därmed också regeringens förslag till utgiftstak för staten samt beräkningen av de offentliga utgifterna för 2008 och 2009. Utskottet tillstyrker därmed propositionen och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden.

5 Fördelning av utgifter 2008 och 2009

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av statsbudgetens utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009, med undantag för utgiftsområde 24 Näringsliv, där utskottet föreslår lägre ramar. Utskottets förslag till preliminär fördelning på utgiftsområde 24 är 4 273 000 000 kr 2008 och 4 335 000 000 kr 2009. De alternativa yrkanden som framförs av oppositionspartierna avstyrks.

Jämför reservationerna 10 (s), 11 (v) och 12 (mp).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen punkt 13 att riksdagen ska godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 på det sätt som framgår av tabell 5.1 respektive 5.2.

Motionerna

Förslag till alternativ på preliminär fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 framförs av Socialdemokraterna i motion Fi244 yrkande 5, Vänsterpartiet i motion Fi245 yrkande 5 och Miljöpartiet i motion Fi246 yrkande 6. Vänsterpartiet avvisar även i sin motion yrkande 13 regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifter för 2008 och 2009.

Vad oppositionspartiernas förslag innebär i förhållande till regeringens förslag i budgetpropositionen framgår av tabell 5.1 respektive 5.2.

Yttrande från näringsutskottet

Näringsutskottet har i sitt yttrande NU1y föreslagit att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv sänks med 40 miljoner kronor 2007 som en följd av att utskottet anser att inga anslagsmedel ska avsättas för bidrag till certifierade kassaregister. Några anslagsmedel ska inte heller avsättas för detta ändamål 2008 och 2009, vilket föranleder att den preliminära fördelningen på utgiftsområde 24 minskas med 60 respektive 70 miljoner kronor för 2008 respektive 2009.

Tabell 5.1 Utgiftsramar för 2008

Miljoner kronor

Tabell 5.2 Utgiftsramar för 2009

Miljoner kronor

Finansutskottets ställningstagande

De aktuella alternativen i propositionen och motionerna avseende 2008 och 2009 utgår från motsvarande fördelning av utgiftsramar för 2007. Utskottet har tidigare i betänkandet avstyrkt förslagen om alternativa fördelningar av statens utgifter som framförs i oppositionspartiernas motioner. Utskottet har redan avstyrkt förslagen till fördelning på utgiftsområden för 2007 och kan konstatera att oppositionspartierna inte heller för 2008 och 2009 presenterar några förslag för arbete och företagande. I stället innebär deras förslag om högre offentliga utgifter och högre skatter att undergräva en politik för fler jobb, som gör att enskilda människors makt över sina egna liv minskar.

Finansutskottet har redan ställt sig bakom ställningstagandet i näringsutskottets yttrande om att inga anslagsmedel ska avsättas för bidrag till certifierade kassaregister. Mot denna bakgrund föreslår finansutskottet att den preliminära fördelningen på utgiftsområdena för 2008 och 2009 godkänns i enlighet med regeringens förslag utom för utgiftsområde 24 där utskottet föreslår lägre ramar. Samtliga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

6 Lån och bemyndiganden

6.1 Bemyndigande om upplåning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning. Därmed tillstyrker riksdagen regeringens förslag (punkt 8).

Budgetpropositionen

Statsbudgetens saldo är sedan 1997 identiskt med statens lånebehov. För att saldot ska överensstämma med statens lånebehov redovisas Riksgäldskontorets nettoutlåning och en post för kassamässig korrigering över statsbudgeten på utgiftssidan, vid sidan av utgifterna inom de 27 utgiftsområdena.

Under perioden 2006–2009 beräknas det ackumulerade budgetöverskottet enligt redovisningen i budgetpropositionen uppgå till 206,7 miljarder kronor. Budgetåret 2007 beräknas statsbudgeten uppvisa ett överskott på 63,2 miljarder kronor, och för budgetåren 2008 och 2009 beräknas överskottet uppgå till 62,2 respektive 89,8 miljarder kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (punkt 8).

Finansutskottets ställningstagande

Riksdagen ger enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning regeringen befogenhet att för ett år i taget ta upp lån för staten. Finansutskottet tillstyrker att regeringen ges det i finansplanen begärda bemyndigandet (punkt 8).

6.2 Lån för myndigheternas investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp av 28 500 miljoner kronor. Därmed tillstyrker riksdagen regeringens förslag (punkt 14).

Budgetpropositionen

I budgetpropositionen (avsnitt 7.5.1) redovisas för varje utgiftsområde det beräknade sammanlagda behovet av låneramar för investeringar i anläggningstillgångar för budgetåret 2007. Den totala låneramen avser summan av de lån som regeringen via myndigheterna högst får ha i Riksgäldskontoret under 2007 och innefattar även tidigare tagna lån. Regeringen beräknar att det behövs en sammantagen låneram på 28 500 miljoner kronor för budgetåret 2007. För att möta oförutsedda behov kommer preliminärt 456 miljoner kronor inte att fördelas till myndigheterna utan disponeras av regeringen.

Jämfört med aktuella låneramar för 2006 innebär regeringens förslag till låneramar en ökning med 0,5 miljarder kronor eller 2 %. Under perioden 2001 till 2006 har den genomsnittliga ökningstakten av låneramen uppgått till ca 7 % per år. Vid halvårsskiftet 2006 uppgick myndigheternas totala skuld avseende investeringar i anläggningstillgångar till 19,7 miljarder kronor, vilket är ca 0,4 miljarder mer än vid samma tidpunkt ett år tidigare. Vid halvårsskiftet 2006 utnyttjades 71 % av den totala ramen, vilket kan jämföras med 73 % vid samma tidpunkt 2005.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet kan konstatera att utnyttjandegraden avseende de beviljade låneramarna för innevarande år är 71 %, vilket fortfarande är anmärkningsvärt lågt och innebär en sänkning jämfört med föregående år. Att skillnaden mellan beviljade låneramar för myndigheternas investeringar och faktiskt utnyttjade belopp är så stor kan, som utskottet tidigare påpekat (bet. 2005/06:FiU1 s. 181), innebära problem för den finansiella styrningen av myndigheterna. Utskottet förutsätter att regeringen strävar mot att utnyttjandegraden successivt visar en allt bättre överensstämmelse med begärd låneram.

När det gäller utvecklingen av låneramen totalt har den ökat under en lång följd av år, även sett i relation till utvecklingen av statsbudgetens utgifter. 1998 motsvarade den begärda låneramen 2,2 % av statsbudgetens utgifter, vilket kan jämföras med ca 3,6 % för 2006 och 3,7 % för 2007. En successivt ökande andel lån får, som finansutskottet tidigare påpekat (bet. 2005/06:FiU1 s. 181), till följd att myndigheternas utgifter för räntor och amorteringar ökar i betydelse.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till låneramar avseende myndigheternas investeringar för 2007, och tillstyrker således att regeringen för budgetåret 2007 får besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet upp till ett belopp om 28 500 000 000 kr (punkt 14).

6.3 Myndigheternas räntekontokrediter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2007 besluta om krediter för myndigheternas räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 700 miljoner kronor. Därmed tillstyrker riksdagen regeringens förslag (punkt 15).

Budgetpropositionen

Myndigheterna placerar överskottslikviditet och finansierar sitt behov av rörelsekapital i Riksgäldskontoret. Respektive myndighet har för detta ändamål ett räntekonto med kredit. Storleken på räntekontokrediten varierar men ligger normalt i intervallet 5–10 % av summan av respektive myndighets anslag, bidrag och avgiftsinkomster.

Regeringen föreslår att summan av kreditramarna för myndigheternas räntekonton (exklusive Sjunde AP-fonden) får uppgå till högst 19,7 miljarder kronor, varav 197 miljoner kronor initialt inte kommer att fördelas till myndigheterna. Jämfört med den ram som riksdagen beslutat för 2006 innebär detta en ökning av den totala ramen med 0,5 miljarder kronor.

Vid halvårsskiftet i år hade myndigheterna en betydande inlåning på sina räntekonton. Det kan förklaras med ett omfattande anslagssparande och även med att det för den avgiftsfinansierade verksamheten uppstår en likviditet som placeras på räntekontot. Av de 240 myndigheter som har räntekonton var det endast 19 som utnyttjade sin kredit per den 30 juni 2006.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker propositionens förslag om myndigheternas räntekontokrediter i Riksgäldskontoret (punkt 15).

6.4 Sjunde AP-fondens lån och räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 2007 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar intill ett belopp av 5 miljoner kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 miljoner kronor. Därmed tillstyrker riksdagen regeringens förslag (punkt 16).

Budgetpropositionen

Sjunde AP-fonden har bildats för att förvalta premiepensionsmedel inom ramen för det reformerade systemet för inkomstgrundad ålderspension. Sjunde AP-fonden förvaltar två värdepappersfonder, Premiesparfonden och Premievalsfonden. Premiesparfonden ska förvalta premiepensionsmedel för de personer som inte gör ett aktivt val av förvaltare, medan Premievalsfonden kan väljas aktivt på samma sätt som andra fonder inom premiepensionssystemet.

Kostnaderna för Sjunde AP-fondens förvaltning av de båda fonderna ska tas ur de förvaltade medlen i respektive fond. Kostnaderna för att finansiera verksamheten under uppbyggnadsskedet sprids dock över en längre period, för att inte oproportionerligt belasta några enstaka årgångar av premiepensionssparare. För detta ändamål disponerar Sjunde AP-fonden krediter i Riksgäldskontoret. För 2006 omfattar dessa krediter dels ett räntekonto med kredit på högst 200 miljoner kronor, dels en låneram på högst 5 miljoner kronor för finansiering av anläggningstillgångar som används i verksamheten. Vid utgången av 2005 var kontokrediten utnyttjad med 127,9 miljoner kronor och av låneramen hade 2,5 miljoner utnyttjats vid samma tidpunkt.

Vid årsskiftet 2005/06 uppgick Premiesparfondens och Premievalsfondens marknadsvärderade tillgångar till 58,3 respektive 1,7 miljarder kronor. Under det första halvåret 2006 tillfördes Premiesparfonden sammanlagt 8,3 miljarder kronor och Premievalsfonden sammanlagt ca 0,2 miljarder kronor, huvudsakligen i samband med att Premiepensionsmyndigheten (PPM) fördelade premiepensionsmedel på fonder i januari 2006.

Premiesparfonden utgör den dominerande delen av Sjunde AP-fondens förvaltade kapital. Förvaltningsavgiften uppgår, med beaktande av PPM:s rabattsystem, till 0,15 % per år.

Resultatet för 2005, liksom det budgeterade resultatet för 2006, har förbättrats jämfört med tidigare beräkningar på grund av ett beslut från Skatteverket som innebär att Sjunde AP-fondens skyldighet att betala mervärdesskatt på vissa externa förvaltningstjänster bortfaller. Den förändrade skatteplikten får stor betydelse vid bedömningen av framtida kostnader.

Beräkningar visar att Sjunde AP-fonden kommer att visa successivt förbättrade årsresultat. Med de förutsättningar som gällde vid årsskiftet 2005/06 beräknades det balanserade underskottet och kreditbehovet bli allt lägre för att slutligen elimineras 2012. En förutsättning är dock att den pågående översynen av premiepensionssystemet inte leder till påtagligt höjda kostnader för Sjunde AP-fondens del.

För 2007 bedömer regeringen att ramen för kredit på räntekonto kan sänkas med 50 miljoner kronor till 150 miljoner kronor. En oförändrad ram på 5 miljoner kronor avseende lån för finansiering av anläggningstillgångar bedöms vara tillräcklig.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om Sjunde AP-fondens kredit på räntekonto samt låneram för finansiering av anläggningstillgångar i Riksgäldskontoret (punkt 16).

6.5 Bemyndigande för ramanslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 2007 besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om vissa villkor är uppfyllda. Riksdagen tillstyrker därmed regeringens förslag (punkt 17).

Budgetpropositionen

Enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen med riksdagens bemyndigande besluta att ett ramanslag får överskridas, om detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka särskilda utgifter som inte var kända då anslaget anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat ändamål med anslaget ska kunna uppfyllas.

Regeringen begär i budgetpropositionens volym 1 (avsnitt 7.8) att den bemyndigas att under budgetåret 2007 få besluta att ett ramanslag som inte avser förvaltningsändamål får överskridas om

 

1. ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt

2. överskridandet ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

 

Enligt regeringens bedömning kan oundvikliga utgiftsökningar i förhållande till anvisade krediter för de flesta ramanslag rymmas inom den högsta tillåtna anslagskrediten på 10 %. Något särskilt bemyndigande som ger regeringen befogenhet att besluta om överskridande av ramanslag som anvisats för förvaltningsändamål anser regeringen inte behöver inhämtas. Vid behov kommer ytterligare medel att begäras på tilläggsbudget.

När det däremot gäller ramanslag som anvisats för regelstyrd verksamhet, icke påverkbara EU-relaterade utgifter, infriande av garantier samt oförutsedda utgifter kan så stora förändringar inträffa att utgifterna inte ryms inom den högsta tillåtna anslagskrediten. Regeringen avser i sådana fall att i första hand återkomma till riksdagen med förslag om anslag på tilläggsbudget. Förändringar kan dock inträffa snabbt, och betalningar kan behöva göras utan dröjsmål. Om anslag på tilläggsbudget inte hinner anvisas bör regeringen bemyndigas att besluta om överskridande när de förutsättningar som anges i 6 § andra stycket budgetlagen är uppfyllda. Överskridandet får inte vara större än att det ryms inom det fastställda utgiftstaket för staten.

Bemyndigandet begärs för ett år i taget, och regeringen avser även fortsättningsvis att på tilläggsbudget föreslå förändringar av berörda anslag som ersätter de medgivna överskridandena. I Årsredovisning för staten 2005 (skr. 2005/06:101 avsnitt 5.3.5) lämnades en redovisning av vilka anslag som regeringen medgivit överskridanden för under 2005.

Innevarande år har regeringen medgivit ett överskridande på utgiftsområde 5 Internationell samverkan, anslag 5:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet med 107,5 miljoner kronor. Anslaget har på tilläggsbudget tillförts medel motsvarande det medgivna överskridandet, och ett eventuellt utnyttjande av bemyndigandet senare i år kommer att redovisas i Årsredovisning för staten 2006.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag avseende bemyndiganden för ramanslag (punkt 17).

6.6 Beställningsbemyndiganden

Budgetpropositionen

Enligt 12 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen, för det ändamål och med högst det belopp som riksdagen bestämmer, beställa varor eller tjänster samt besluta om bidrag, ersättning, lån eller liknande som medför utgifter under senare budgetår än det statsbudgeten avser. På de olika utgiftsområdena motiverar regeringen behovet av bemyndiganden och föreslår att riksdagen ska lämna de nödvändiga bemyndigandena.

För budgetåret 2007 begär regeringen bemyndiganden om totalt 282,6 miljarder kronor. Jämfört med de beställningsbemyndiganden som riksdagen lämnat för 2006 innebär förslagen för 2007 en ökning med 45,7 miljarder kronor eller 19,3 %. De begärda bemyndigandena kan jämföras med de utestående förpliktelser som regeringen beräknas ha för 2007 på 276,7 miljarder kronor. Regeringen begär således bemyndiganden som sammantagna innebär en marginal på ca 5,9 miljarder kronor.

Regeringskansliet har i samband med Ekonomistyrningsverket genomfört en översyn för att förbättra tillämpningen och redovisningen av beställningsbemyndiganden. Som ett resultat av översynen utformas förslaget till riksdagsbeslut om bemyndiganden på ett delvis nytt sätt, för att förtydliga att bemyndigandet avser förpliktelser som medför behov av framtida anslag. Dessutom är vissa ändringar i anslagsförordningen (1996:1189) och förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag under beredning i Regeringskansliet. Syftet är att förtydliga tillämpningen av särskilda bemyndiganden och förhindra att en myndighet använder sig av såväl ett särskilt bemyndigande som den rätt anslaget medger att ingå ekonomiska förpliktelser.

Under våren 2006 gjorde finansutskottet vissa uttalanden om hantering och överskridande av bemyndiganderamar (bet. 2005/06:FiU21). Riksdagen tillkännagav för regeringen som sin mening vad finansutskottet anfört. Regeringen uppger att de förordningsändringar som bereds även kommer att bidra till att lösa flera av de frågor kring hanteringen av bemyndiganderamar som finansutskottet berörde i sitt betänkande. Dessutom avser regeringen att se till att utbildnings- och informationsinsatser för myndigheterna genomförs för att öka kunskapen om hur beställningsbemyndiganden ska hanteras.

Finansutskottets bedömning

Vid behandlingen av budgetpropositionen för 2006 uttalade finansutskottet att den marginal som regeringen då begärde – närmare 9 miljarder kronor – föreföll påfallande hög (bet. 2005/06:FiU1 s. 185). I detta sammanhang anförde utskottet även att begärd bemyndiganderam i huvudsak bör överensstämma med utestående åtaganden.

Utskottet noterar att de begärda bemyndigandena för 2007 innebär en minskning av skillnaden mellan begärda bemyndiganden och utestående förpliktelser med ca 3 miljarder kronor jämfört med budgetåret 2006. Utskottet välkomnar denna utveckling och anser liksom tidigare att begärd bemyndiganderam i huvudsak bör överensstämma med utestående åtaganden.

De ändringar i utformningen av förslag till riksdagsbeslut om bemyndiganden som skett i budgetpropositionen för 2007 välkomnas av utskottet, liksom de aviserade ändringarna i anslagsförordningen och förordningen om årsredovisning och budgetunderlag. Utskottet avser även fortsättningsvis att följa regeringens arbete med att säkerställa att en myndighet inte gör åtaganden som är mer omfattande än riksdagens bemyndigande.

7 Lagförslagen på skatteområdet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag med de förändringar som följer av Lagrådets och Skatteverkets synpunkter och med tillägg av en övergångsbestämmelse som gör det möjligt att i vissa fall köpa liftkort till 6 % moms redan fr.o.m. den 1 december 2006.

Riksdagen antar vidare ett av utskottet framlagt förslag till lag om ändring i 8 kap. 28 § inkomstskattelagen (1999:1229) som höjer gränsen för skattefri plockning av bär, svamp och kottar från 5 000 kr till 12 500 kr.

Jämför särskilt yttrande (s, v).

Regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) tillförs en ny övergångsbestämmelse i syfte att öppna för inköp av liftkort till 6 % mervärdesskatt redan fr.o.m. den 1 december 2006. Den nya möjligheten gäller bara i de fall då betalningen i sin helhet avser liftkort som ska brukas efter årsskiftet.

I förslaget till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt utformas bestämmelsen om att fastighet ska tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt och i förekommande fall beräknas med tillämpning av dämpningsregeln på det sätt Lagrådet föreslagit.

I förslaget till lag om ändring inkomstskattelagen (1999:1229) utformas 61 kap. 17 a § och punkt 4 av övergångsbestämmelserna i enlighet med Lagrådets önskemål. 65 kap. 9 a § kompletteras med de ytterligare hänvisningar till lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension som anmälts vid föredragningen hos Lagrådet. En beskrivning av de tillkommande hänvisningarna finns i Lagrådets yttrande. I 65 kap. 9 d § regleras frågan om beskattningen av fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga. Tillägget ”i landet” är överflödigt och tas därför bort.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) utformas på det sätt Lagrådet föreslagit.

I lagen om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt klargörs att det bara är bestämmelserna om begränsning av fastighetsskatt på markvärde som ska undantas vid bedömning av rätten till skattereduktion för förmögenhetsskatt.

I lagen om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar får 1 § en tydligare utformning i enlighet med Lagrådets förslag. Skatteverkets förslag om en proportioneringsregel och om en uttrycklig begränsning av tillämpningen när det gäller brutna räkenskapsår tillgodoses genom ett nytt andra stycke i 2 § och genom en särskild övergångsbestämmelse.

I övrigt genomförs några språkliga justeringar i förslaget till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster och förslaget till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

Utskottet lägger slutligen fram ett förslag till lag om ändring i 8 kap. 28 § inkomstskattelagen (1999:1229). Lagförslaget innebär att gränsen för skattefri plockning av bär, svamp och kottar höjs från 5 000 kr till 12 500 kr den 1 januari 2007.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken, punkt 1 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s) och Tommy Ternemar (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 1 i denna del,

2006/07:Fi248 av Håkan Juholt (s) och

2006/07:Fi255 av Morgan Johansson (s) samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 1 i denna del och motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 45 och 46,

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 i denna del och 7–9 samt

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del, 7 och 8.

Ställningstagande

Alla ska med – inte bara några

För att ett litet land ska kunna hävda sig i hård internationell konkurrens måste alla vara med och känna ansvar och trygghet. Det är bara trygga människor som vågar ta språnget in i det okända, som vågar spränga nya gränser, som vågar byta jobb och flytta, som vågar ta lån och köpa nytt hus och som mitt i livet vågar börja studera och starta om. Trygghet är en nödvändighet för konkurrenskraft. Detta riskerar att undermineras med den politik som regeringen presenterar.

Regeringens politik syftar till att skapa en marknad för låglönejobb och föreslår därför en rad åtgärder som samverkar i riktning mot att sänka lönerna och öka lönespridningen. Först föreslår regeringen gigantiska skattesänkningar. Mest för dem som har förmögenheter och stora villatomter i norra Storstockholm. För att finansiera en del av dessa skattesänkningar görs kraftiga neddragningar i arbetsmarknadspolitiken, vilket ökar den öppna arbetslösheten. Sedan sänker man ersättningen till de arbetslösa i arbetslöshetsersättningen, vilket pressar ned lönenivåerna på arbetsmarknaden. Till sist gör man det billigare att köpa låglönetjänster genom skattesubventioner, som till största delen kommer att utnyttjas av dem som redan i dag har råd att köpa tjänster riktade till hushållssektorn. Sammantaget leder regeringens ekonomiska politik till att den öppna arbetslösheten ökar, att orättvisorna och ojämlikheten förstärks och att konkurrenskraften försvagas.

Vi vänder oss med kraft mot regeringens politik som skapar ett nytt och mer orättvist Sverige. Regeringens politik driver utvecklingen mot sämre utbildningsmöjligheter, lägre löner och mindre kunskapsinnehåll i produktionen samtidigt som den skapar ökade klyftor, en högre konfliktnivå i samhället och ökad otrygghet. Genom otillräckligt finansierade och orättvist fördelade skattesänkningar riskerar regeringens politik även att skada den positiva ekonomiska utvecklingen. Regeringen använder de starka offentliga finanserna till stora skattesänkningar som ökar klyftorna i Sverige. Vi vill i stället använda resurserna till att minska arbetslösheten, förbättra välfärden och minska klyftorna.

Vi anser att politiken måste vara inriktad på arbete åt alla. Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. För att fortsätta modernisera Sverige, skapa fler jobb och klara globaliseringens ekonomiska utmaningar måste Sverige fortsätta att investera i kunskap, bättre förutsättningar för företagen och trygghet för alla.

Grunden för vår budgetmotion utgörs av att vårt valmanifest genomförs. Därmed ställs två alternativ mot varandra: det socialdemokratiska som leder till uthålligt hög tillväxt, minskade orättvisor, ökad trygghet och sänkt arbetslöshet, och regeringens som ger ökade klyftor, kamp mot fackföreningsrörelsen, ökad otrygghet och kraftigt stigande öppen arbetslöshet. För oss är valet enkelt.

Ett konkurrenskraftigt Sverige med moderna jobb

Vi anser att Sverige ska fortsätta att konkurrera med kunskap, trygghet och goda arbetsvillkor, inte med otrygghet och låga löner som regeringens politik innebär. Det är kombinationen av trygghet och utveckling som gör vårt land modernt och konkurrenskraftigt. Vi föreslår en rad åtgärder för att stärka konkurrenskraften.

De offentliga forskningsanslagen ska öka till 1 % av BNP, ett brett investeringsprogram för ökad produktion av förnybar energi och förbättrad energieffektivitet ska tas fram. De strategiska utvecklingsprogrammen för att stimulera kunskapsintensiv industriproduktion ska förstärkas.

Vi anser att utbyggnaden av högskolan ska fortsätta. Vårt mål är att hälften av alla ungdomar ska studera vidare i högskolan. Den kvalificerade yrkesutbildningen har goda effekter, 80 % av de studerande som genomgår en KY-utbildning går snabbt vidare till arbete eller studier. Nuvarande nivå på antalet platser ska permanentas. Studenternas ekonomi behöver förbättras. Vi föreslår att fribeloppet höjs till 150 000 kr per år.

Framtidens jobb kommer i hög grad att skapas av nya och växande företag, ofta i helt nya branscher. Därför ska företagen ha goda villkor.

Tillgången på riskkapital och stöden till ny- och småföretagande bör förstärkas. Ett nytt småföretagarlån ska införas, och Almi Företag AB:s grundfinansiering av små och medelstora företag stärks. Regeringen avvecklar Vinnovas program ”Forska och Väx” som är till för att stödja forskning och utveckling i små och medelstora företag. Vi vill tvärtemot regeringen förstärka stödet.

Satsningarna på ”varumärket Sverige” internationellt ska fortsätta. Exportrådgivningen byggs ut och Exportfinansieringssystemet utvecklas. Vi vill särskilt stärka småföretagens export av tjänster.

Regeringen aviserar s.k. nystartsjobb som reducerar arbetskraftskostnaden via en kreditering av arbetsgivarens skattekonto. I detta avseende påminner nystartsjobben om anställningsstöden. Nystartsjobben är dock inte alls lika generösa som de nuvarande anställningsstöden. De nu aviserade nystartsjobben innebär en subventionsgrad på endast ca 25 %, medan de allmänna och förstärkta anställningsstöden kan ge en subvention upp till 75 % av hela lönekostnaden. Nystartsjobben ska heller inte få användas av offentlig sektor som driver produktion i egen regi. Vi socialdemokrater vill att nystartsjobben förbättras betydligt genom att de görs mer lika dagens anställningsstöd. Subventionsnivån behöver höjas och offentlig sektor bör kunna använda sig av stödet för att inte snedvrida konkurrensen mellan t.ex. offentliga och privata vårdgivare.

Sverige ska vara världen bästa land att växa upp i

Trots stora satsningar de senaste åren finns det fortfarande alltför många barn som lever under svåra förhållanden, ekonomiskt eller socialt. Därför måste ytterligare satsningar genomföras för att förbättra barns villkor.

Vi vill ta ytterligare ett steg på vägen mot en avgiftsfri förskola och sänka maxtaxan med 300 kr. Ingen ska betala mer än 2 % av hushållsinkomsten för det första barnet i förskolan och inte mer än 1 % för det andra barnet. Avgiften för det tredje barnet ska tas bort. I dag har 4- och 5-åringar avgiftsfri förskola tre timmar om dagen, allmän förskola. Nu vill vi utvidga den rätten till att även omfatta 3-åringar. Förslagen stimulerar kvinnors arbetskraftsdeltagande.

Vi föreslår en satsning på matematik och svenska i skolan. Alla 20 000 lärare som undervisar i matematik i grundskolan och gymnasieskolan ska få tillgång till särskild kompetensutveckling. De 10 000 lärare som undervisar i svenska i de tidigare åldrarna ska också ges fortbildning.

Vi anser att skolans resurser ska fördelas efter behov. Lika chanser kräver olika resurser. Därför säger vi nej till en nationell skolpeng lika för alla. Vi vill också se tydligare nationella rekommendationer för kommunernas resursfördelningssystem så att resurser bättre styrs efter elevernas behov. För att förbättra villkoren för elever som har det svårt ska 1 000 resurspersoner riktas till de skolor och elever som har det tuffast.

Kvaliteten på fritids behöver förbättras. Vi vill utveckla kvaliteten på fritids genom att anställa 3 000 fler fritidspedagoger. Vi vill även sänka maxtaxan i skolbarnsomsorgen så att inga barn utesluts av ekonomiska skäl.

Många ensamstående föräldrar har fortfarande en svår ekonomisk situation och har i mindre utsträckning än andra grupper återhämtat sig från den ekonomiska krisen på 1990-talet. Vi anser att underhållsstödet behöver höjas, och på sikt bör också bostadsbidraget till familjer med knappa ekonomiska villkor förstärkas.

Vi vill även satsa på barn- och ungdomspsykiatrin. I vårpropositionen avsatte den tidigare socialdemokratiska regeringen särskilda medel till barn- och ungdomspsykiatrin för 2007 och 2008. Vi föreslår att denna satsning ska permanentas. Medlen ska användas till att öka tillgängligheten och förbättra kunskaper och metoder. För att stödja familjer som har barn med funktionshinder vill vi också införa en försöksverksamhet med familjelotsar som ska underlätta samordningen av de insatser barnen behöver.

Sverige ska vara världen bästa land att åldras i

Att alltfler får leva ett längre och friskare liv är en av välfärdssamhällets riktigt stora framgångar. Under Socialdemokraternas regeringsinnehav vidtogs flera åtgärder för att förbättra de äldres situation. Bland annat infördes ett högkostnadsskydd i tandvården för alla över 65 år och maxtaxa i äldreomsorgen. Pensionerna värdesäkrades. Sedan 1995 har ålderspensionärernas ekonomiska standard ökat med 18 %. Bostadstillägget liksom anhörigstödet förbättrades. Det finns ändå många utmaningar att ta sig an.

Det viktigaste för att höja kvaliteten inom äldreomsorgen är att satsa på personalen. Vi föreslår därför ökade resurser både för att öka personalstyrkan och dess kompetens. Fler sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och undersköterskor ska anställas inom hemsjukvården. Regelbundna läkemedelsgenomgångar för de mest sjuka äldre ska genomföras för att förhindra att mediciner som motverkar varandra försämrar hälsan.

Vi föreslår ett omfattande mentorsprogram där 3 500 erfarna medarbetare ska erbjudas möjlighet att bli mentorer för nyanställda. En mentor ska ges möjlighet till fortbildning för att som del av sin tjänst kunna ta ett ansvar som handledare åt yngre och nyanställda medarbetare. Satsningen ger utrymme för att närmare 30 000 anställda i äldreomsorgen får tillgång till en handledare.

Kompetensstegen har inneburit tusentals utbildningsinsatser runt om i landet kring demensvård, läkemedel, bemötande, matsituationen i äldreomsorgen m.m. Det är viktigt att denna stora kompetenssatsning får fortsätta även efter 2007. Vi vill även genomföra en satsning för att möta de växande behoven hos äldre med utländsk bakgrund.

Alla demenssjuka ska ha möjlighet att få vård och omsorg av personal med specialkompetens i demenssjukdomar. I dag lever 140 000 personer i Sverige med demens. Det gör demens till en av de stora folksjukdomarna, och den drabbar såväl de sjuka som de anhöriga svårt. Riktade insatser ska göras för att höja kompetensen och kvaliteten inom demensvården.

Äldreforskningen ska stärkas. Svensk äldreforskning är i världsklass och bidrar till att utveckla vården och omsorgen om äldre. Mer resurser ska satsas på äldreforskning och strategisk viktig teknikutveckling. Ett angeläget område för vidare forskning är kvinnors och mäns skilda behov av vård och omsorg.

Det finns stora och växande behov av bostäder speciellt anpassade för äldre. Under de kommande tio åren vill vi bygga 100 000 nya bostäder för äldre. Tillgången på platser i särskilt boende ska öka kraftigt så att den motsvarar behoven. Alla demenssjuka ska också ha rätt att få plats på ett demensboende.

Utöver insatser för vård, omsorg och boende behöver också den ekonomiska situationen förbättras för de pensionärer som har det sämst ställt. Vi vill därför förbättra bostadstillägget till pensionärer. Ersättningsnivån ska höjas från 93 till 95 % och taket från 4 850 kr till 5 000 kr. Höjningen ska ske den 1 januari 2007. Samtidigt ska inkomstprövningsnivån sänkas från 62 till 60 %. Det innebär att fler får rätt till bostadstillägg med Socialdemokraternas förslag än med den borgerliga regeringens förslag.

Välfärden utvecklas

Vi vill förbättra och utveckla välfärden på en rad områden. Vi föreslår en omfattande tandvårdsreform från 2008. Tandvård bör vara gratis till 24 års ålder, undersökningar ska inte kosta mer än 200 kr och ett högkostnadsskydd ska införas för alla.

Tillgängligheten i vården behöver också förbättras ytterligare. Det behövs fler läkare och det behöver bli lättare att komma i kontakt med dem. Kvalitetsregister och elektroniska journaler ska underlätta kvalitetsförbättringar och tillgänglighet. Vi vill även införa en särskild vårdgaranti för psykiska sjukdomar.

Det är viktigt att en bred majoritet av löntagarna även i framtiden omfattas av en fullgod arbetslöshetsförsäkring. I dag är det många yrkesgrupper som slår i taket. Vi vill därför höja det högsta taket i a-kassan så att de allra flesta får ut 80 % av sin tidigare inkomst. Det högsta taket i a-kassan ska höjas till motsvarande 7,5 prisbasbelopp.

Vi vill dessutom höja bostadstilläggen så att förtidspensionärer (personer med sjuk- och aktivitetsersättning) får del av samma bostadstillägg som ålderspensionärer. Reformen omfattar en höjning av ersättningsnivån från 91 till 95 % för förtidspensionärer. Taket höjs till 5 000 kr och inkomstprövningsnivån sänks från 62 till 60 %. Höjningarna kan innebära en inkomstförstärkning med upp till 655 kr per månad för en förtidspensionär.

Bättre miljö

Ett hållbart samhälle ska inte tära på jordens resurser. Det handlar om rättvisa mellan vår generation och de kommande. Utan en progressiv miljö- och energipolitik kan levnadsstandarden och livskvaliteten komma att sänkas betydligt för kommande generationer. Den gröna omställningen rymmer också stora möjligheter – i tillväxt, arbetstillfällen och livskvalitet i ett uthålligt samhälle.

Sveriges oljeberoende ska brytas till år 2020. Då ska vi kraftigt ha ökat vår förnybara energiproduktion och förbättrat vår förmåga att effektivt använda vår energi. De två största utmaningarna är att generellt öka energieffektiviseringen i samhället och samtidigt bryta oljeberoendet i vägtrafiksektorn, som till 97 % är oljebaserad.

Samordningen av energieffektiviseringsarbetet behöver förbättras. Vi vill därför skapa ett särskilt råd för energieffektivisering som kan driva på energieffektiviseringsarbetet i hela samhället. I våras lade den tidigare socialdemokratiska regeringen fram ett nationellt program för energieffektivisering och energismart byggande. Det innehöll ett styrande mål för ökad energieffektivisering i bebyggelsen. Vi vill att energianvändningen per uppvärmd yta i bostäder och lokaler ska minska med 20 % till år 2020 och 50 % till år 2050, och därmed bidra till att den totala energiförbrukningen sjunker.

Det är också viktigt att ställa krav på energieffektiva lösningar i offentlig upphandling och för statliga fastighetsägare. Statliga myndigheter och fastighetsbolag ska vara föredömen och leda utvecklingen när det gäller energieffektivisering.

Sveriges elförsörjning ska i framtiden baseras på ökad andel förnybar elproduktion. Det förlängda systemet för gröna elcertifikat har lagt grunden för en lönsam utbyggnad med höga ambitionsnivåer. En fortsatt förenklad tillståndsgivning möjliggör Socialdemokraternas utbyggnadsmål om 4 TWh ny vindkraft under mandatperioden. De rika möjligheter som finns till elproduktion och satsningar på biobränslen inom skogs- och jordbruk måste tillvaratas.

Vi vill bryta vägtrafiksektorns beroende av olja genom ett brett arbete för effektivare transporter, ökad produktion av förnybara drivmedel samt genom en övergång till en fordonspark som inte enbart är hänvisad till fossila bränslen. Som ett första steg vill vi att användningen av förnybara drivmedel minst fördubblas under mandatperioden. Vi vill förlänga skattenedsättningen för biodrivmedel till 2013 och ta fram långsiktiga styrmedel för fortsatt tillväxt och användning av biodrivmedel. Tillgänglighet till förnybara drivmedel i hela Sverige är en förutsättning för att miljöbilar ska få ett genombrott. Därför kräver vi att större bensinstationer ska vara skyldiga att ha pumpar med förnybara fordonsbränslen.

Det ska bli fördelaktigare att åka kollektivt. Vi vill bygga ut och modernisera kollektivtrafiken. Restiderna med tåg, framför allt mellan stora befolkningscentrum, måste minska. Vi vill också öka de ekonomiska drivkrafterna att använda kollektivtrafik till och från arbetet.

Elmarknaden behöver förbättras. Hur väl elmarknaden fungerar är en avgörande faktor för energiomställningen – men också för ekonomin i stort – för jobben och konkurrenskraften och industrin. Den koncentration och konkurrensbrist Sverige upplever på elmarknaden, med allt dyrare elräkningar för hushåll och företag som följd, måste brytas. Även elmarknadens aktörer mår väl av tydliga spelregler. För svensk sysselsättning, konkurrenskraft och välfärd är det nödvändigt att vidta åtgärder för att rätta till bristerna.

Vi vill bl.a. begränsa elbolagens möjligheter att teckna dyra tillsvidareavtal, underlätta för nya aktörer att komma in på marknaden, effektivisera elbörsen, begränsa samägandet av vattenkraft och kärnkraft samt underlätta för aktiva konsumenter att påverka sina elkostnader.

Regeringens förslag dåligt beredda

De fördelningspolitiska effekterna av regeringens förslag är mycket kortfattat beskrivna i propositionen trots att förslagen har långtgående fördelningspolitiska effekter. Vi anser att regeringens analys av fördelningseffekterna är undermålig och att förslagens fördelningseffekter borde presenteras betydligt mer djupgående. Exempelvis borde s.k. decilfördelningar vara ett självklart inslag i presentationen av budgetpropositionen.

Regeringens budget präglas av förslag som inte bara innebär stora förändringar i de existerande systemen på en rad områden som socialförsäkringar och skatter, utan är dessutom otillräckligt beredda och illa genomtänkta. Under beredningens gång har Lagrådet vid flera tillfällen riktat skarp kritik mot lagförslagen och hur de har beretts. I utskottet begärde vi en fördjupad beredning men röstades ned av utskottets majoritet. Vi anser att regeringens hantering av budgeten tydligt visar hur principen att lagförslag ska vara väl beredda kraftigt har åsidosatts.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här anfört om den ekonomiska politikens inriktning. Vi tillstyrker därmed motionerna Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 1 i denna del, Fi248 av Håkan Juholt (s) och Fi255 av Morgan Johansson (s) samt avstyrker proposition 1 Finansplanen yrkande 1 i denna del och övriga här aktuella motionsyrkanden.

2.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken, punkt 1 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 i denna del och 7–9,

2006/07:Fi248 av Håkan Juholt (s) och

2006/07:Fi255 av Morgan Johansson (s) samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 1 i denna del och motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 45 och 46,

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 1 i denna del och

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del, 7 och 8.

Ställningstagande

I budgetpropositionen för 2007 presenterar regeringen en politik för att vrida klockan bakåt. Bland de nyliberalt färgade förändringsförslagen är det svårt att hitta några åtgärder som skulle kunna göra Sverige till ett starkare välfärdssamhälle i en tid av global omvandling. Det saknas satsningar på en nödvändig miljöomställning, liksom en strategi för hållbar modernisering av industri- och tjänstesektorerna som inte bygger på lönekonkurrens.

Vi i Vänsterpartiet anser att det som Sverige behöver är en ekonomisk politik som innebär fler jobb, mer rättvisa, bättre jämställdhet och en hållbar utveckling. Det finns en tudelad ekonomisk verklighet – med starka finanser å ena sidan, och fortfarande alltför hög arbetslöshet och stora klyftor å andra sidan. Utmaningen måste vara att använda det ekonomiska utrymmet på ett klokt sätt. Regeringen gör i princip motsatsen.

Den svenska ekonomin uppvisar en rad mycket goda nyckeltal, med hög tillväxt, goda skatteintäkter och starka offentliga finanser. Detta är ett resultat av satsningar som under lång tid gjorts för att skapa en bra samhällelig infrastruktur. Vänsterpartiet har varit med och genomfört investeringar i viktiga samhällsfunktioner, från vägar till sjukvård. Detta har också betytt att vi investerat i alla de människor som genom dagligt arbete skapar rikedomarna och i de offentliga system som håller ihop samhället och garanterar välfärden. Att inte fortsätta dessa investeringar vore att vrida tillbaka klockan och säga ja till försämrad ekonomisk utveckling, ökade klyftor, sämre miljö och sämre villkor för landsbygden. Den ansvarslösa politik som föreslås i regeringens budgetproposition får precis dessa följder.

Vänsterpartiet anser att det är dags att ta krafttag mot den sneda fördelningen av samhällets resurser. Sverige är ett rikt land, men rikedomarna är orättvist fördelade. De resurser som finns i statskassan ska inte användas till stora skattesänkningar som gynnar de redan välbeställda eller samlas på hög när behoven av produktiva investeringar är uppenbara. Sådana åtgärder – eller brist på åtgärder – bidrar varken till dagens eller morgondagens välfärd för det stora folkflertalet. I stället presenterar vi flera stora och angelägna reformer för ökad välfärd och rättvisa. Denna rättvisesatsning är i sin tur också produktiv, eftersom missgynnade grupper med ett eftersatt konsumtionsutrymme får ökad köpkraft och därigenom kan påverka den samlade ekonomin positivt. Vår budgetmotion visar att det i allra högsta grad finns ekonomiskt utrymme för satsningar som kommer folkflertalet till del och som särskilt förbättrar situationen för ekonomiskt svaga grupper i stället för att gynna de redan rika.

Arbetslösheten är det största problemet i svensk ekonomi, något som den nya regeringen ofta påpekar. De åtgärder som man presenterar kommer dock att förvärra problemet i stället för att lösa det. Regeringen vill se en kraftig försämring av de arbetssökandes villkor, med lägre ersättning för människor som redan lever på marginalen. Dessutom kommer regeringens reformer på det arbetsmarknadspolitiska området att leda till att fackförbunden försvagas, vilket i sin tur får till följd att löntagarkollektivet får en svagare ställning gentemot arbetsgivarna. Vi avvisar regeringens s.k. jobbavdrag. Regeringens förhoppning är att sänkta skatter ska leda till fler jobb. Det finns inga sådana uppenbara samband. Den nordiska välfärdsmodell som byggt på ett relativt högt skatteintag kombinerat med en aktiv finans- och arbetsmarknadspolitik har tvärtom visat sig vara mycket framgångsrik i sysselsättningsavseende. Det är denna modell som regeringen genom en kombination av åtgärder riktar ett kraftfullt angrepp mot. Jobbavdraget är en stor skattesänkning som urholkar statens inkomster, vilka kan användas till omfördelning i ekonomin. Den övervägande delen av avdraget distribueras till dem med högst inkomster. Utformningen gör också att män, som oftare är höginkomsttagare, gynnas i större utsträckning än kvinnor, som oftare har lägre löner.

Vänsterpartiets huvudprioritering är fler i arbete. En stor satsning på den offentliga sektorn innebär dels att fler som vill jobba får jobba, dels att välfärden stärks. Ett riktat sysselsättningsstöd till kommuner och landsting skapar utrymme för 150 000 nya jobb under en treårsperiod. Denna kraftfulla jobbsatsning utformas som skattekrediteringar på statsbudgetens inkomstsida, enligt samma modell som det statliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Vi menar också att det nuvarande systemet med ett tak för statens utgifter skapar en orimlig situation när statens finanser ska hanteras. Utgiftstaket medför att åtgärder omöjliggörs, trots goda statsfinanser, samtidigt som det går att föreslå ofinansierade och oansvariga skattesänkningar med mycket stora belopp på det sätt som regeringen nu gör. Vi anser att den rent budgetmässiga beskrivningen av vår jobbsatsning ger en missvisande bild, eftersom den samhällsekonomiska vinsten i realiteten inte begränsar sig till minskade kostnader för utbetalning av arbetslöshetsersättning. Satsningen innebär också att andra kostnader för arbetslösheten, som förlorad kompetens, förhöjd sjukdomsrisk, socialt utanförskap och andra faktorer, minskar betydligt. Dessutom innebär givetvis fler anställda i välfärdssektorn en ökad välfärd, både som enkelt mätbara produktionsökningar och i form av mer svårmätbara kvalitetsförbättringar och ökad trygghet i samhället. Samtidigt med den stora jobbsatsningen i offentlig sektor vill vi göra andra satsningar för fler jobb inom miljösektorn, byggsektorn, forskningen och till stöd åt små och medelstora företag. Med den politik som vi föreslår hamnar den öppna arbetslösheten på 4,1 % under 2007 för att därefter bli ännu lägre.

Satsningen på fler anställda i offentlig sektor innebär ett centralt ekonomisk-politiskt vägval. Tjänstesektorn kommer att fortsätta växa. Det viktiga valet handlar om avgörande välfärdstjänster huvudsakligen ska tillhandahållas efter marknadsprinciper eller efter behov. Om det är det senare som eftersträvas måste också resurserna till anställningar inom den gemensamt finansierade sektorn växa. Valet är också utslagsgivande för om Sverige satsar på avancerade tjänster till goda villkor eller om förväntningen är att en lågavlönad och lågproduktiv tjänstesektor ska stå för en växande sysselsättning. Regeringens jobbpolitik inriktar sig på det senare valet, medan Vänsterpartiet presenterar förslag för en modern arbetsmarknad, där offentlig sektor har en naturlig och viktig del.

På arbetsmarknadsområdet vill Vänsterpartiet även värna om den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Vi vill satsa på kvalificerade åtgärder som arbetsmarknadsutbildningar för att hjälpa de arbetssökande. Även med den högre sysselsättningsgrad som blir resultatet av en vänsterpolitik kommer det att behövas särskilda insatser för långtidsarbetslösa som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Vi vill därför behålla anställningsstöden och fram till år 2009 även utbildningsvikariaten och plusjobben. Vi vänder oss mot beskrivningen att den kraftiga nedskärningen i arbetsmarknadspolitiken kan motiveras med att sysselsättningen ökat under det senaste året. Regeringens förslag till nedskärningar inom arbetslöshetsförsäkringen tillbakavisas, och vi motsätter oss även förslagen om att slopa skattereduktionen för avgifter till fackförening och a-kassa. På sikt riskerar regeringens politik att förskjuta maktbalansen på svensk arbetsmarknad till arbetsgivarnas fördel och underminera fackföreningarnas möjlighet att tillvarata löntagarnas intressen. Vi i Vänsterpartiet vill i stället se ett höjt tak och ett höjt grundbelopp i a-kassan och aktivitetsstödet. Ett höjt tak är nödvändigt för att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en faktisk försäkring mot inkomstbortfall, för breda samhällslager. I dag är det allt färre som får ett sådant skydd. Detta urholkar försäkringens funktion och legitimitet, vilket är just vad regeringen eftersträvar. Utskottets skrivning på att ett höjt tak riskerar att spä på arbetslösheten utgår från en verklighetsfrånvänd förståelse av arbetslösheten, som om den vore ett frivilligt val från individernas sida. Erfarenheter av redan existerande avtalsförsäkringar som för vissa grupper garanterar skydd mot inkomstbortfall visar knappast att dessa skulle föredra arbetslöshet framför ett nytt arbete.

Vi i Vänsterpartiet vänder oss emot tanken att stärkt närvaro på arbetsmarknaden kan eller bör uppnås genom försämringar i trygghetssystemen för sjuka och arbetslösa. Därför avvisar vi regeringens förslag om sänkt tak i sjukförsäkringen och sänkt sjukpenning, liksom förslagen om sänkt sjukpenning för arbetslösa och sänkt antagandeinkomst för personer som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. Sjuk- och aktivitetsersättningen (förtidspensionen) bör stegvis höjas till 67 %, och bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning ska under 2007 höjas till samma nivå som den som föreslås gälla för ålderpensionärer. Detta innebär en höjning från 91 till 93 % och en höjning av hyrestaket till 5 000 kr. Nivån på bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning, liksom för ålderspensionärer, bör stegvis höjas upp till 95 % år 2009. Vi föreslår också att karensdagen slopas från 2008 och avvisar de besparingar som regeringen tillgodoräknar sig på grund av de aviserade åtgärderna mot fusk.

Den kommunala sektorn står för huvuddelen av välfärdsproduktionen i Sverige. För att förbättra förutsättningarna för kommunernas ekonomi och ge kommunerna långsiktiga planeringsförutsättningar inför den ökade efterfrågan på välfärdstjänster som bl.a. den demografiska utvecklingen innebär, vill vi höja det generella statsbidraget till kommunerna med 1 miljard kronor 2008 och 1,5 miljarder kronor 2009.

Regeringens politik präglas tydligt av en snävt marknadsliberal grundsyn, som leder till ökad arbetslöshet och utslagning, med en socialt destruktiv överföring av resurser till en liten grupp rika. För att motverka en sådan utveckling vill vi demokratisera den ekonomiska politiken och göra arbetslöshetsbekämpning till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Därför är vi också kritiska till de institutionella begränsningar som införts för den ekonomiska politiken, vilket gör det svårare att nå detta mål. Vi vill förändra styrningen av Riksbanken i riktning mot mer demokratiskt inflytande, så att penningpolitiken samordnas med finanspolitiken, i stället för att vara ”oberoende” av beslut som ska förklaras och försvaras i en demokratisk, politisk process. Dessutom innebär systemet med utgiftstak för staten att offensiva välfärdssatsningar försvåras, samtidigt som ofinansierade skattesänkningar kan genomföras. Vi ifrågasätter modellen med utgiftstak och vill i stället se en ansvarsfull budget som använder statens resurser på ett förnuftigt sätt. För 2007 föreslår vi ett utgiftstak för staten som är i enlighet med vår överenskommelse med den tidigare socialdemokratiska regeringen. För 2008 avslår vi regeringens förslag på utgiftstak.

Vänsterpartiet ser att samhällets grundläggande maktordning mellan män och kvinnor skapar orättvisor och diskriminering. Till skillnad från regeringen vill vi ta krafttag för att avskaffa den ojämlika könsmaktsstrukturen. Kvinnor tjänar fortfarande mindre än män, och för att komma till rätta med detta krävs genomgripande förändringar såväl på som utanför arbetsmarknaden. Vår stora jobbsatsning i offentlig sektor syftar till att stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden och bidra till att kvinnors löner – som fortfarande bara är i genomsnitt 83 % av männens löner – höjs, samtidigt som arbetsmiljön och arbetsvillkoren i traditionellt kvinnodominerade yrken förbättras. För att minska löneskillnaderna vill vi premiera kommuner som förbättrar kvinnors lönesituation genom att avsätta 10 miljarder kronor i ett viktat statsbidrag till dessa kommuner. Vi vill också se en rätt till heltid, vilket skulle stärka ställningen på arbetsmarknaden särskilt för de kvinnor som i dag deltidsarbetar, och vi vill att tillsvidareanställning ska vara normen på arbetsmarknaden. Båda dessa förslag utgör viktiga jämställdhetsreformer, och även här vill regeringen se en politik som går i motsatt riktning. När det gäller dessa förslag är det ibland svårt att förstå om regeringens motivering och utskottets skäl till att stödja förslagen beror på djup okunskap om situationen på arbetsmarknaden eller ett ointresse för kvinnors arbetsvillkor. Visstidsanställningar är i dag ett allvarligt problem för ungdomar, särskilt unga kvinnor. Dessa osäkra anställningar ger dålig förankring på arbetsmarknaden, försvårar möjligheterna till långsiktig livsplanering och skapar många sociala och arbetsmiljörelaterade problem. Deltidsarbete är en uppenbart könsrelaterad fråga. Verksamheter med liknande öppettider och bemanning erbjuder med självklarhet heltider till män, medan kvinnor tvingas till deltid. Deltidsarbetare får, förutom lägre totalinkomst, också ofta lägre timpenning och sämre möjligheter till utveckling i arbetet. Utskottets argumentation mot den aktuella lagstiftningen på detta område bygger på en medvetet felaktig förståelse av hur svensk arbetsrätt fungerar och en djup okunskap om de könsstrukturer som påverkar arbetsmarknadens uppbyggnad. Detta är mycket olyckligt.

En viktig jämställdhetsreform, som tar sikte inte bara på det ojämlika uttaget av föräldraledighet utan även på de könsorättvisor som finns på arbetsmarknaden, är individualiseringen av föräldraförsäkringen. Vänsterpartiet vill se en individualiserad föräldraförsäkring som baseras på inkomstbortfallsprincipen. Vi avsätter 900 miljoner kronor från 2008 för denna reform. Vi satsar närmare 200 miljoner kronor på ökade anslag till rättsväsendet, socialtjänsten och kvinnojourerna m.fl. för att på en rad olika områden stärka samhällets arbete mot mäns våld mot kvinnor.

Klimatförändringarna har nu nått en sådan omfattning att det är omöjligt att blunda för riskerna. Trots detta föreslår regeringen en miljöpolitik som är svag eller direkt bakåtsträvande. Vänsterpartiet står i stället för en aktiv och medveten miljöpolitik, som innebär stora satsningar på klimatinvesteringsprogrammet (700 miljoner kronor per år) och effektivare energiomställning (600 miljoner kronor per år). Dessutom satsar vi kraftfullt på tågtrafik och annan kollektivtrafik och förbättrar villkoren för biodrivmedel samtidigt som skatten på skadliga fossila drivmedel höjs. De samhällsägda företagen bör gå i spetsen för omställningen från fossila bränslen till förnybar energi. Vi ser också en tydlig koppling mellan miljösatsningar och ekonomisk utveckling. Sverige ligger långt framme inom miljöteknik och har ett gott utgångsläge för att skapa modern, högkvalitativ och långsiktig inhemsk sysselsättning genom en jobbskapande energiomställning. Detta kan enligt branschorganisationer ge åtminstone 170 000 jobb i Sverige under en 15-årsperiod.

Vänsterpartiet ser tillgången till utbildning och förkovran som en demokratisk rättighet i ett modernt samhälle och samtidigt en viktig del av byggandet av ett öppet och ekonomiskt framgångsrikt samhälle. Många studenter lever i dag under stor ekonomisk press och har fått se studiemedlen urholkas i värde under lång tid. Vi menar att en satsning på studenterna nu är nödvändig, inte minst eftersom det nuvarande systemet till stor del är anpassat till ungdomar och inte till medelålders personer med försörjningsansvar. Dessutom innebär bättre villkor för studenter att fler söker sig till eftergymnasial utbildning, vilket är en långsiktigt nödvändig utveckling. Vi föreslår därför en höjning av studiemedlet med 1 200 kr per månad från 2007 och även att rekryteringsbidraget bibehålls. Vi vill också fortsätta den framgångsrika utbyggnaden av högskolan så att högre utbildning finns tillgänglig på många svenska orter, eftersom detta har ett värde både för forsknings- och regionalpolitiken.

Vi anser att regeringens förslag att minska det statliga stödet till den kommunala vuxenutbildningen med 600 miljoner kronor utgör ett stort avsteg från principen om allas rätt till utbildning. Utskottet menar att de som ska få del av samhällets insatser ska vara de som har ett stort behov av utbildning och som t.ex. behöver stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Vi menar att detta är ett statiskt och föga framåtsyftande synsätt. Den mer specifika arbetsmarknadsutbildningen hanteras på andra sätt än genom vuxenutbildningen, och för övrigt föreslår ju regeringen en kraftig nedskärning på arbetsmarknadspolitikens område. Framför allt ser vi vuxenutbildningen som en viktig möjlighet för samhällelig mobilitet och för nya chanser att förkovra sig vid olika tider i livet. Regeringens nedskärningar har en tydlig klasspolitik. Vi avvisar neddragningen och anser, till skillnad från regeringen, att vuxenutbildning bör kvarstå inom utbildningssystemet och inte överföras till utgiftsområde 25. Vi vill också, genom att slå ihop ett flertal befintliga myndigheter, skapa en ny myndighet för vuxnas lärande. För att tydliggöra statens ansvar för infrastrukturen vid distansstudier föreslår vi att staten övertar ansvaret för finansieringen av kommunala lärcentrum. Dessutom vill vi behålla det ökade antalet högskoleplatser för 2007 och går därmed emot regeringens förslag att dra in dessa.

För att tandhälsan inte ska bli en klassfråga i ännu högre utsträckning än det har kommit att bli sedan avregleringen, utan tvärtom något som alla ska kunna räkna med, föreslår Vänsterpartiet en omfattande tandvårdsreform som innebär ett system med kraftigt subventionerade tandläkarbesök samt ett högkostnadsskydd. Vi vill också avsätta betydande medel – 750 miljoner kronor per år – för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionshinder i enlighet med FN:s deklaration.

För att förbättra villkoren för de pensionärer som har det sämst ställt, varav en stor del är kvinnor, föreslår Vänsterpartiet en höjning av garantipensionen fr.o.m. 2008. Till detta ändamål anvisas en miljard kronor för 2008 och två miljarder kronor för 2009. Dessutom föreslår vi en fortsatt höjning av bostadstillägget för pensionärer till 95 %.

Vi motsätter oss regeringens förslag att sälja ut statliga bolag. Vi vill se en tydligare och mer aktiv styrning av de statliga bolagen, med inriktning på forskning och investeringar för att stärka viktiga miljö- och rättvisemål. En utförsäljning gör statsfinanserna långsiktigt mer sårbara och minskar den sfär där medborgarna genom sina valda ombud kan ha ett inflytande över strategiska ekonomiska beslut.

På det integrationspolitiska området avvisar vi förslaget om att snabbavveckla Integrationsverket. Vi föreslår en omfattande satsning på ersättningar till kommunerna vid flyktingmottagande, ökade medel till antidiskrimineringsbyråerna, satsningar på skyddat boende, fortsatta bidrag till Centrum mot rasism och att storstadspolitiken även fortsättningsvis ska vara ett eget politikområde.

För att motverka sämre boendekvalitet och ökad trångboddhet föreslår Vänsterpartiet en satsning på nyproduktion av hyresrätter, med förlängda bostadsproduktionsstöd t.o.m. slutet av 2008. Tillsammans med ett utökat stöd till investeringsbidrag för hyresrätter och investeringsstimulans i form av momsnedsättningar innebär detta att 13 700 lägenheter kan byggas 2007 och 15 000 lägenheter 2008.

Allmänt gäller för regeringens budget att den präglas av förslag som inte bara innebär stora förändringar i de existerande systemen på en rad områden som socialförsäkringar och skatter, utan dessutom är otillräckligt beredda och illa genomtänkta. Lagrådet har vid flera tillfällen under beredningen av regeringens lagförslag riktat stark kritik mot förslagen och det sätt på vilket de har förberetts. Vi i Vänsterpartiet anser att regeringens hantering av budgeten tydligt visar hur principen att lagförslag ska vara väl beredda i detta fall kraftigt har åsidosatts och fått stå tillbaka för ideologiska överväganden.

Vänsterpartiet ser hur den nya regeringens politik leder till en tydlig vidgning av inkomstklyftorna i samhället och vill i stället, i motsats till regeringen, se en större utjämning av hur välståndet fördelas. Vi anser att det är viktigt att de fördelningspolitiska aspekterna av de föreslagna förändringarna tydliggörs, när nu regeringen väljer att inte själv explicit diskutera de ideologiska utgångspunkterna för politiken. Vi vill därför att det ska åläggas regeringen att redovisa mer detaljerade analyser av de fördelningspolitiska effekterna av ekonomisk-politiska förslag. Dessutom anser vi att sådana analyser i framtiden ska vara obligatoriska när utredningar lägger förslag på det ekonomisk-politiska området.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen godkänner Vänsterpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och Vänsterpartiets övriga förslag i detta sammanhang. Därmed tillstyrks motionerna Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 i denna del samt yrkandena 7–9, Fi248 av Håkan Juholt (s) och Fi255 av Morgan Johansson (s). Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

3.

Riktlinjer för den ekonomiska politiken, punkt 1 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 45 och 46 samt

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del, 7 och 8 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 1 i denna del och motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 1 i denna del,

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1 i denna del och 7–9,

2006/07:Fi248 av Håkan Juholt (s) och

2006/07:Fi255 av Morgan Johansson (s).

Ställningstagande

Sverige står i dag inför flera stora utmaningar. Vi måste ta vårt ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat. Vi måste se till att nya jobb skapas och att förutsättningarna för att nya företag kan växa fram är goda. Vi måste se till att förbättra levnadsvillkoren för de individer som har det sämst ställt. Jag menar att regeringen på alla punkter misslyckas med att möta dessa utmaningar i sina riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det budgetalternativ som Miljöpartiet presenterar är en offensiv modern budget med en politik som möter dessa tre utmaningar. Grundläggande är en fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik där utgiftstaken och saldomålet klaras.

Klimatomställning nu

Miljöpartiet menar att klimathoten är vårt samhälles största utmaning. Att göra de omställningar som krävs för att klara miljömålen är en mycket prioriterad fråga för vårt parti. Det är visserligen glädjande att regeringen i budgetpropositionen på ett flertal ställen tar upp den utmaning som klimatpåverkan utgör och att regeringen säger sig vilja sätta problematiken högt på agendan. Men när jag söker efter konkreta åtgärder framgår att regeringens ambitionsnivå är mycket lågt ställd. I allt väsentligt saknas i budgetpropositionen förslag till hur denna ödesfråga ska hanteras.

Grön skatteväxling är ett av de viktigaste verktygen för att minska miljöskadlig klimatpåverkan. Miljöpartiet anser att den gröna skatteväxlingen ska fortsätta. För att nå upp till den år 2000 av riksdagen angivna inriktningen återstår drygt 12 miljarder kronor under åren 2007–2010. Huvuddelen av denna skatteväxling bör inriktas på trafiksektorn där de största problemen med ökade utsläpp av växthusgaser finns. Skattesänkningarna inom ramen för den gröna skatteväxlingen ska enligt de antagna riktlinjerna främst avse skatt på arbete, och den beloppsmässigt största sänkningen ska avse sänkt inkomstskatt för hushållen.

Att avveckla beroendet av olja och minska utsläppen av klimatpåverkande gaser är av största prioritet för oss i Miljöpartiet. För att underlätta klimatomställningen föreslår vi därför bl.a. också en miljöbilspremie och en skatterabatt för konvertering av vanliga bilar till miljöbilar. Jag anser att regeringens uttalade ambition i budgetpropositionen att en större andel av framtida infrastrukturinvesteringar ska gå till utbyggnad av vägar helt strider mot klimatanpassningen av transportsystemet. Vi i Miljöpartiet anser att järnvägen utgör en grundbult för lång- och kortväga resande i ett klimatanpassat transportsystem. Därför måste investeringarna i järnvägens kapacitet öka kraftigt och underhållet på banorna säkerställas. Ett strategiskt nät av s.k. kombiterminaler måste byggas för att godstransporterna på järnväg ska kunna öka. För att minska oljeberoendet vill vi också satsa på ett nationellt biogasprogram. Miljöpartiet anser att trängselskatten i Stockholm bör återinföras så snart som möjligt, och vi vill också att trängselskatter ska vara möjliga att införa i andra större städer.

Jag anser att den stimulans med statliga bidrag som klimatinvesteringsprogrammet inneburit har varit ett viktigt instrument för att bidra till en långsiktig, strukturell omställning mot hållbar utveckling, och Miljöpartiet är helt emot regeringens förslag att redan nu avveckla detta program. I stället borde det både förlängas och utökas.

Klimatfrågan ställer stora krav på en långsiktig omställning av vårt samhälle. Jag anser dock att förutsättningarna för denna omställning är goda. Sverige har i dag en stark och dynamisk ekonomi, livskraftiga företag, god utbildning och omfattande forskning vilket är grundläggande för att klara den modernisering som vi i dag står inför. Vi måste avveckla vårt oljeberoende och utveckla hållbara moderna lösningar för uppvärmning, transporter och drivmedel. Miljöpartiet menar att klimatfrågan inte bara är en stor utmaning utan också en fantastisk möjlighet. En långsiktigt hållbar klimatpolitik skapar förutsättningar för ny teknik, nya jobb, effektiviseringar och en positiv strukturomvandling. Den omställning som vi står inför kommer att vara omvälvande, men min övertygelse är att om vi tar vara på de möjligheter som den skapar kommer hela samhället att kunna vinna på förändringen.

Fler nya jobb

För att klara omställningen till ett hållbart samhälle krävs både fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi i hållbar riktning och att nya jobb skapas. Miljöpartiet ser tre viktiga områden som fortsatt är högprioriterade för den gröna omställningen av samhället och som samtidigt kommer att skapa sysselsättning och nya jobb. För det första, genom utvecklingen av ny, renare, effektivare teknik och teknologier som leder till en hållbar omställning av produktionen kan näringslivet utvecklas och ny sysselsättning, export och ekonomisk utveckling främjas. För det andra leder ett bättre och mer ansvarsfullt nyttjande av Sveriges naturresurser till fler ekologiskt hållbara nettojobb. Genom att förvalta naturresurserna bättre kan nya jobb skapas inom traditionella gröna näringar som skogen och jordbruket. Slutligen kommer en fortsatt ekologiskt hållbar omvandling av infrastruktur, bostäder och energiförsörjning att generera nya jobb samtidigt som det leder till ett hållbart samhälle.

Regeringens ensidiga tro på att sänkta skatter leder till nya jobb ställer jag mig kritisk till. Det behövs en aktiv modern politik för att skapa förutsättningar för nya jobb och fler växande småföretag. Arbetsmarknadspolitiken måste reformeras. Vi vill satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik där individen står i centrum och där fler aktörer släpps in i arbetsmarknadspolitiken. Vi kan inte gå med på omfattningen av de kraftiga besparingar i arbetsmarknadsprogrammen som regeringen föreslår. Besparingarna får alltför allvarliga konsekvenser för många av de arbetslösa. Erfarenheterna av friåret är positiva, och vi vill behålla det på nuvarande nivå. En av effekterna är att flera under friåret valt att starta eget, vilket ger en ny grund för fler och livskraftiga småföretag. Dessutom visar studier att tiden i arbetslöshet för friårsvikarierna minskat efter vikariatet.

Vi satsar också på en aktiv näringspolitik genom forskning och utveckling för de minsta företagen. Programmet Forska och Väx bör utvecklas. Ett fortsatt arbete med regelförenklingar, bättre tillgång till krediter för småföretag, satsningar på såddfinansiering och stöd till miljöteknikföretagen, som vi anser är Sveriges framtidsbransch, är nödvändigt. Vi ser ett stort problem i att avskaffa den allmänna nedsättningen av arbetsgivaravgiften och egenavgiften. Vi tror inte att detta är en bra politik. Små tjänsteföretag med lågt kunskaps- och teknikinnehåll kommer aldrig att kunna bli nästa generations exportföretag. För att nästa generations företag ska komma fram behövs i stället långsiktiga signaler om att det framöver ska löna sig både företags- och privatekonomiskt att producera och köpa energisnåla, rena, miljöbra varor och tjänster.

En offensiv och klart målinriktad utbildningspolitik är helt avgörande för att nå framgång i en politik för fler jobb och ett gott näringslivsklimat. Vi föreslår en rad åtgärder som syftar till ett nära förhållande mellan utbildning och arbetsliv. Vi satsar på kvalificerad yrkesutbildning, mer vuxenutbildning och på kompletterande utbildningar och praktik för studenter på högskolan. Vi avvisar helt regeringens förslag om att minska det statliga stödet för utbildning av vuxna. Samhällsutvecklingen och den snabba strukturomvandlingen av arbetsmarknaden ställer krav på framför allt dem med lägst utbildning. Utan ett livslångt lärande och möjligheten att även i vuxen ålder läsa in kunskap man missat tidigare blir det mycket svårt för dem som inte riktigt uppfyller arbetsmarknadens kompetenskrav att komma tillbaka i sysselsättning. Jag kan slutligen bara beklaga att regeringen föreslår att den beslutade gymnasiereformen återkallas. Det är ett svek mot landets elever då reformen innehöll en rejäl satsning på att förstärka kvaliteten på de yrkesinriktade programmen som vi i Miljöpartiet anser mycket angelägen.

Sammanfattningsvis menar vi att individens kreativitet och kraft måste frigöras. Då skapas möjligheter för entreprenörer som kan skapa nya företag och nya jobb. Sveriges små och medelstora företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas. Inte minst företag som producerar och tillhandahåller lösningar som leder till långsiktiga förbättringar på klimat-, miljö- och energiområdet växer i dag så att det knakar. Denna positiva kraft måste bejakas, och vi måste se att dessa företag är de som skapar förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling. Då klarar vi också ekonomin och skapar långsiktiga förutsättningar för ekonomisk utveckling.

Satsningar på dem som har det sämst ställt

Vi i Miljöpartiet menar att en politik som syftar till att straffa dem som har det sämst ställt är osolidarisk och omodern. Vi motsätter oss regeringens finansieringsförslag som går ut över de sämst ställda i samhället, bl.a. försämringar av ersättningsnivåerna i a-kassan, den sänkta sjukpenninggrundande inkomsten och en försämrad pensionsrätt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Trots ett läge där svensk ekonomi är stark väljer regeringen att göra omfattande besparingar på samhällets mest utsatta grupper. Våra förslag handlar om att i det goda ekonomiska läge vi befinner oss i satsa speciellt på dessa grupper.

Vi vill förbättra situationen för studenterna genom att höja bidragsdelen i studiemedlet, och vi vill förbättra situationen för de sämst ställda pensionärerna genom att höja garantipensionen. Småbarnsföräldrarna ska få större ekonomiska möjligheter att arbeta mindre när barnen är små. I vårt budgetförslag prioriteras också en humanare flyktingpolitik, jämställda löner och biståndspolitiken.

Vi menar att det är viktigt att fortsätta en fördelningspolitik med inriktning på hushåll med låga inkomster och föreslår därför fortsatt låginkomstprofil på den gröna skatteväxlingen och begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt. Vi anser att regeringens förslag till jobbskatteavdrag har en mycket ogynnsam fördelningsprofil och föreslår i stället en skattesänkning i form av sänkt inkomstskatt genom höjt grundavdrag.

En fortsatt ansvarsfull ekonomisk politik

Miljöpartiets utgångspunkt är att all politik ska vara långsiktig. Det långsiktiga perspektivet innebär ansvarstagande och ett synsätt där framtida kostnader måste tillåtas att återspeglas i den politik vi driver här och nu. Därför föreslår vi i årets budget också satsningar på ett mer aktivt förebyggande hälsoarbete, rejäla satsningar på kulturen, en tandvårdsreform som genomförs 2008 och en sund bostadspolitik.

Regeringens många löften om sänkta skatter och utgiftssatsningar i kombination med oklara och försenade finansieringsförslag, riskerar att leda till en alltför expansiv finanspolitik med på sikt ökade underskott i statsbudgeten och höjda räntor. Ett mycket gott ekonomiskt utgångsläge riskerar att slås sönder genom en ogenomtänkt politik som skapar större klyftor i samhället, ökar risken för överhettning i ekonomin och stoppar upp takten i omställningen mot hållbar utveckling, vilket i sin tur skapar sämre förutsättningar för att klara den långsiktiga ekonomiska utvecklingen.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen godkänner Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och Miljöpartiets övriga förslag i detta sammanhang, motion Fi246 yrkandena 1 i denna del, 7 och 8 samt motion Fi223 yrkandena 45 och 46. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom övriga här aktuella motioner.

4.

Riktlinjer för budgetpolitiken, punkt 2 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s) och Tommy Ternemar (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 1 i denna del och 6 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 1 i denna del och 7 samt motionerna

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del och 3.

Ställningstagande

Sverige ska ha sunda offentliga finanser. Det är en förutsättning för uthållig tillväxt och stabil välfärd. Genom överskott i goda tider förhindras nedskärningar i sämre tider, då välfärden behövs som mest. Sunda offentliga finanser är även en fråga om rättvisa mot kommande generationer. Vårt budgetalternativ innebär en fortsättning på den ansvarsfulla ekonomiska politiken. Överskottsmålet ligger fast och klaras, utgiftstaket likaså.

Överskottsmålet innebär att de offentliga finanserna ska visa ett genomsnittligt överskott på 2 % av BNP över en konjunkturcykel. Målet infördes 2000 för att minska den offentliga sektorns nettoskuld, skapa en buffert för att möta den demografiska utvecklingens kommande påfrestningar på de offentliga välfärdssystemen och bidra till en betryggande marginal till gränsen på 3 % av BNP i underskott i EU:s stabilitets- och tillväxtpakt. Sedan överskottsmålet infördes år 2000 och fram t.o.m. 2006 beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt uppgå till 2,0 % av BNP. Därmed klaras överskottsmålet.

Den socialdemokratiska regeringens ansvarsfulla ekonomiska politik har lagt grunden till dagens goda finansiella förutsättningar. Under de kommande åren är möjligheten för ett högt finansiellt sparande god. I nuvarande starka konjunkturläge är det önskvärt med ett något starkare offentligt saldo än det som regeringen föreslår. Med vår politik kommer det finansiella sparandet 2006 och 2007 att uppgå till 80 respektive 76 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,8 respektive 2,5 % av BNP. För 2007 innebär det att det finansiella sparandet är 0,2 procentenheter starkare än i regeringens förslag.

För att förhindra att tillfälligt högre inkomster används för att finansiera varaktigt högre utgifter infördes 1997 ett system med utgiftstak för staten. Sedan systemet infördes har utgiftstaken klarats samtliga år och bidragit till en ansvarsfull budgetpolitik och sunda offentliga finanser. Vi motsätter oss regeringens sänkning av utgiftstaket och anser att det ska fastställas till 949 miljarder kronor 2007 och 982 miljarder kronor 2008. Det innebär att det tidigare beslutade utgiftstaket för 2007 ligger fast och att det som i våras beräknades för 2008 nu fastställs. Marginalen till utgiftstaket uppgår i vårt budgetalternativ till 7,7 miljarder kronor 2007 och 4,8 miljarder kronor 2008.

De borgerliga partierna gick till val på att alla skattesänkningar skulle vara finansierade. Trots de goda ekonomiska förutsättningarna bryter regeringen det löftet och föreslår ofinansierade skattesänkningar om sammantaget 24 miljarder kronor under 2007 och 2008. Detta reser tvivel kring regeringens tal om en ansvarsfull och uthållig budgetpolitik.

Skattesystemet ska vara effektivt och samtidigt rättvist. Utgångspunkten ska vara att skapa så enkla, neutrala och likformiga skatteregler som möjligt och på så sätt undvika avgränsningsproblem och snedvridningar av ekonomin. Regeringens politik går i motsatt riktning. Inkomster beskattas olika beroende på ålder och förvärvskälla och vissa branscher får riktade subventioner. Regeringen anser sig lämpad att peka ut branscher där framtidens jobb ska komma. Vi anser att detta sätt att använda skattepolitiken är direkt felaktigt. Skattesystemet ska i stället skapa goda generella villkor. Förslagen leder också till ökade klyftor i samhället.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad vi här anfört om budgetpolitikens och skattepolitikens inriktning. Vi tillstyrker därmed motion Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 1 i denna del och yrkande 6 samt avstyrker proposition 1 Finansplanen yrkande 1 i denna del och yrkande 7 samt avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.

5.

Riktlinjer för budgetpolitiken, punkt 2 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 1 i denna del och 7 samt motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 1 i denna del och 6 samt

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del och 3.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att utgiftstaket för staten ska sänkas med 11 miljarder kronor samtidigt som skatterna sänks med omkring 40 miljarder kronor. I ett läge där skatteintäkterna ökar och det ekonomiska läget är gynnsamt väljer regeringen att genomföra besparingar som slår mot de mest utsatta i samhället. Samtidigt håller regeringen dörren öppen till ytterligare sänkningar av utgiftstak och skattenivåer, uppenbarligen av ideologiska skäl. Vänsterpartiet motsätter sig denna utveckling och vill se en offensiv välfärdspolitik där statens reformsatsningar som andel av den samlade ekonomin i stället bör öka.

Vänsterpartiet anser att den nuvarande budgetprocessen har flera grundläggande svagheter, som grundar sig på att regelverket har utformats på ett sätt som försvårar en offensiv, solidarisk och välfärdsinriktad finanspolitik. Det batteri av nyliberalt inspirerade institutionella förändringar som i olika former genomfördes i många västländer – inklusive Sverige – från slutet av 1980-talet och framåt, har alla haft som syfte att låsa fast den ekonomiska politiken i enlighet med kapitalägarnas intressen, och också fått till effekt att de sociala klyftorna vidgats. Systemet med utgiftstak för staten ska förstås i detta sammanhang. Det motverkar större välfärdssatsningar samtidigt som det tillåter ofinansierade skattesänkningar. Systemet innebär att riksdagen förväntas vidta åtgärder för att bakbinda sig själv och gå miste om möjligheten till finansiell stimulans i goda tider, samtidigt som reglerna medger ofinansierade skattesänkningar med mycket stora belopp av den typ som föreslås i regeringens budgetproposition. Dessutom får systemet med rambeslut i budgetprocessen till effekt att riksdagens möjligheter att påverka regeringens budgetförslag beskärs. Vi ser att den nu gällande budgetmodellen har utformats specifikt för att försvåra en politik som överför resurser från privat sektor till gemensamt beslutade utgifter och investeringar, och avser att återkomma med en mer genomgripande motion om dagens budgetmodell. Vi menar att det som behövs är en långsiktig ökning av överföringen av resurser till offentlig sektor, inte ett system för att motverka just detta. Det alternativ som tonar fram om det nuvarande systemet får bestå är en privatisering eller minskning av välfärdstjänsterna i samhället. Välfärdstjänsterna kräver inte mindre resurser om de betalas med avgifter i stället för skattemedel. Däremot ändras tillgången till dem, från fördelningssynpunkt. Vissa tjänster kommer enbart att komma de rikaste till del, i takt med att de offentliga systemen försvagas. Det är sammantaget den politik som dessa institutionella begränsningar driver fram, som försvårar möjligheten att möta de verkliga ekonomiska utmaningarna, och därmed riskerar att undergräva de offentliga finanserna.

Vi föreslår att utgiftstaket för staten bör vara 949 miljarder kronor 2007, som vi kom överens om med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i budgetpropositionen för 2006. För 2008 föreslår Vänsterpartiet att regeringens förslag på utgiftstak avslås. De preliminära utgiftsbedömningar vi gör för 2008 och 2009 är 38,2 respektive 35,2 miljarder kronor högre än i regeringens förslag. Vänsterpartiets omfattande jobbsatsning påverkar, tack vare sin konstruktion, främst statsbudgetens inkomstsida, och sammantaget innebär de av oss presenterade reformerna ett finansiellt sparande i staten som ligger ca 11,8 miljarder kronor högre än regeringens förslag. För 2008 och 2009 beräknas det finansiella sparandet i staten bli något lägre jämfört med regeringens budgetproposition, motsvarande 0,7 respektive 1,0 % av BNP. I Vänsterpartiets förslag ligger den offentliga sektorns finansiella sparande i genomsnitt över 2 % av BNP under perioden 2007–2009. Enligt vår mening bör det höga offentliga sparandet dock inte ses som ett självändamål. Vi noterar att utskottet refererar till överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser som en garant för ”stabila skattesatser på en lägre nivå än i dag”. Sådana skattesänkningar vore, som vi påpekat, ett allvarligt hot mot en gemensamt finansierad och heltäckande välfärd, vilket i sin tur allvarligt skulle äventyra Sveriges ekonomiska konkurrenskraft. De höga sparandesiffrorna tyder snarare på att det kommer att finnas ett utrymme för större sociala reformer längre fram. Samtidigt visar erfarenheterna från den förra borgerliga regeringen att den samlade offentliga ekonomins ställning kan försämras snabbt om den politik som föreslås i budgetpropositionen blir verklighet.

Vänsterpartiet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen vad här har anförts om budgetpolitikens inriktning. Vi tillstyrker därmed motion Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och avstyrker proposition 1 Finansplanen yrkande 1 i denna del och yrkande 7 samt avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.

6.

Riktlinjer för budgetpolitiken, punkt 2 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om riktlinjer för budgetpolitiken. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkandena 1 i denna del och 3 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 1 i denna del och 7 samt motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 1 i denna del och 6 samt

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

I vårt budgetalternativ satsar vi på en aktiv klimatpolitik som syftar till att klara miljömålen, en politik för fler jobb och utveckling av nya företag och reformer som gynnar dem som har det sämst ställt. Den ekonomiska politiken ska vara fortsatt ansvarsfull och både utgiftstaken och saldomålet ska klaras. Detta är viktigt för att garantera en långsiktigt hållbar offentlig ekonomi inför de påfrestningar som den demografiska utvecklingen och hoten mot miljö och klimat kan komma att innebära.

Regeringens förslag om sänkta skatter och utgiftssatsningar riskerar att leda till en alltför expansiv finanspolitik. Regeringens politik med ofinansierade skattesänkningar leder till en försvagning av de offentliga finanserna jämfört med vad som presenterades i 2006 års ekonomiska vårproposition. Miljöpartiet anser att det är viktigt att budgeten inte är alltför expansiv i rådande högkonjunktur och vi presenterar därför ett budgetförslag som innebär ett högre finansiellt sparande 2007–2009 jämfört med regeringens förslag. Vi står fast vid de utgiftstak som presenterades i 2006 års ekonomiska vårproposition. Det förslag som regeringen har om att sänka utgifts taken för 2007 och 2008 med 11 miljarder kronor respektive år är en konsekvens av deras politik att genomföra stora skattesänkningar som finansieras genom bl.a. stora besparingar för dem som har det sämst ställt. Detta är en politik som vi i Miljöpartiet helt avvisar.

De skatteförslag som regeringen lämnar anser vi har en inriktning som gynnar redan välbeställda grupper. Regeringens skatteförslag saknar dessutom helt miljöprofil. Vi står fast vid en grön skatteväxling med låginkomstprofil. Vi vill också ha ett förhöjt grundavdrag som vi menar har en bättre fördelningsprofil än regeringens förslag till jobbskatteavdrag som endast gynnar dem som har ett arbete.

Effekterna på statsbudgeten och de offentliga finanserna av vårt budgetalternativ redovisas i betänkandets kapitel 3 Riktlinjer för budgetpolitiken, tabellerna 3.6, 3.7 och 3.8.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen godkänner Miljöpartiets förslag till riktlinjer för budgetpolitiken och Miljöpartiets övriga förslag i detta sammanhang, motion Fi246 yrkandena 1 i denna del och 3. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom övriga här aktuella motioner.

7.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007, punkt 3 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s) och Tommy Ternemar (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

3.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007

 

a)

Statsbudgetens utgifter per utgiftsområde 2007

 

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 enligt Socialdemokraternas förslag i tabell 4.1 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 4 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 3 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

b)

Statsbudgetens övriga utgifter

 

=Utskottet.

 

c)

Skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag

 

Rikdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 68 och 69 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 38 och 39, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

d)

Utländska nyckelpersoner

 

=Utskottet.

 

e)

Bär, svamp och kottar

 

=Utskottet.

 

f)

Avdrag för resor och övriga utgifter

 

Rikdagen godkänner vad i reservationen anförs om avdrag för resor och övriga utgifter. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 69 i denna del, 76, 82 och 83 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 39 och 49, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

g)

Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 67, 69 och 73, de båda senare i denna del,

2006/07:Fi249 av Hans Stenberg m.fl. (s),

2006/07:Sk304 av Lars Mejern Larsson m.fl. (s) och

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 10 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 37, 39 och 44, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

h)

Slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A

 

=Utskottet.

 

i)

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 88 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

j)

Pensionssparande

 

=Utskottet.

 

k)

Beskattning av lånedatorer

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattning av lånedatorer. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 69 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

l)

Skattereduktion för hushållstjänster

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för hushållstjänser. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 90 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

m)

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

 

=Utskottet.

 

n)

Slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 63, 70–72, de tre senare i denna del, och 91 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 30, 40, 41 och 43, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

o)

Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 92 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

p)

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkta socialavgifter för tjänstesektorn. Därmed bifaller riksdagen delvis motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 15.

 

q)

De särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om att de särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 70–73, alla i denna del, och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40, 41, 43 och 44, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

r)

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 77 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 50 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

s)

Slopad medfinansiering inom sjukförsäkringen

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjning av sjukförsäkringsavgiften på grund av slopad medfinansiering. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 30 och 33 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40 och 41, båda i denna del, och 2006/07:1 utgiftsområde 10 punkterna 1 och 6, båda i denna del, och det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

t)

Fryst underlag för fastighetsskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fryst underlag för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 66, 79 i denna del, 80 och 84 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 36 och 53, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

u)

Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 74 och 79 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 45 och 53, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

v)

Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 78 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 52 i denna del och det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

w)

Slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 69 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

x)

Förmögenhetsskattens avveckling

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskattens avveckling Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 94 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

y)

Förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder

 

=Utskottet.

 

z)

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

 

=Utskottet.

 

å)

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjt schablonbelopp i förenklingsregeln. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 69 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ä)

Förbättringar i löneunderlagsregeln

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förbättringar i löneunderlagsregeln. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 69 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ö)

Höjd bolagsskatt m.m.

 

=Utskottet.

 

aa)

Energiskatt på el i norra Sverige

 

=Utskottet.

 

ab)

Koldioxidskatt, utsläppshandel m.m.

 

=Utskottet.

 

ac)

Energiskatteavdrag för vindkraft

 

=Utskottet.

 

ad)

Höjd effektskatt på kärnkraft

 

=Utskottet.

 

ae)

Fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel

 

=Utskottet.

 

af)

Miljöbilar m.m.

 

=Utskottet.

 

ag)

Punktskatt på bensin och diesel

 

=Utskottet.

 

ah)

Flygskatt

 

=Utskottet.

 

ai)

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

 

=Utskottet.

 

aj)

Beskattning av avfall som förbränns

 

=Utskottet.

 

ak)

Skatt på trafikförsäkringspremier

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skatt på trafikförsäkringspremier. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 95 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

al)

Trängselskatt

 

=Utskottet.

 

am)

Tobaksskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om tobaksskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 64, 65 och 75 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 32, 33 och 46, alla i denna del, och det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

an)

Skatt på alkoläsk

 

=Utskottet.

 

ao)

Reklamskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reklamskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 85 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ap)

Moms på transport i skidliftar

 

=Utskottet.

 

aq)

Moms på ekologisk mat

 

=Utskottet.

 

ar)

Lotteriskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om lotteriskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 86.

 

as)

Båtskatt

 

=Utskottet.

 

at)

Kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd

 

=Utskottet.

 

au)

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

 

=Utskottet.

 

av)

Kreditering på skattekonto – nystartsjobb

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om kreditering på skattekonto – nystartsjobb. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 22 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aw)

Kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 104 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ax)

Beräkning av statsbudgetens inkomster

 

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster i enlighet med Socialdemokraternas alternativ i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 3 och 89 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 12 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ay)

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

 

=Utskottet.

 

az)

Utgiftstak för staten och offentlig sektor

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 949 miljarder 2007 och 982 miljarder kronor 2008 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 2 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 2 och 6 samt de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aå)

Ändrad redovisning av skatter m.m.

 

=Utskottet.

Ställningstagande

Vi anser att Socialdemokraternas förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi244 (s) och som framgår av tabell 4.1 i betänkandet. Den offentliga sektorns inkomster ska beräknas till det belopp som föreslås i motionen.

Slutligen stöder vi även Socialdemokraternas övriga förslag i detta sammanhang. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är aktuella i detta sammanhang.

8.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007, punkt 3 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

3.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007

 

a)

Statsbudgetens utgifter per utgiftsområde 2007

 

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 enligt Vänsterpartiets förslag i tabell 4.1 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 4 och 11 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 3 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

b)

Statsbudgetens övriga utgifter

 

=Utskottet.

 

c)

Skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1, 8, 9 och 11 samt

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 18 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 38 och 39, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

d)

Utländska nyckelpersoner

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om utländska nyckelpersoner. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Sk253 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1 och 2.

 

e)

Bär, svamp och kottar

 

=Utskottet.

 

f)

Avdrag för resor och övriga utgifter

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om avdrag för resor och övriga utgifter. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 6 och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 18 i denna del och 26 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 39 och 49, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

g)

Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 3 och 4 samt

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 17, 18, 19 och 22, de tre senare i denna del, och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 37, 39 och 44, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

h)

Slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 5 och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 18 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

i)

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Sk259 av Marie Engström m.fl. (v) och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

j)

Pensionssparande

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om pensionssparande. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 10.

 

k)

Beskattning av lånedatorer

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattning av lånedatorer. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 2 och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 18 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

l)

Skattereduktion för hushållstjänster

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för hushållstjänster. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 7 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

m)

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

 

=Utskottet.

 

n)

Slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 14, 19 i denna del, 20 och 21 samt

2006/07:Fi247 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 1–3 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 30, 40, 41 och 43, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

o)

Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi247 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

p)

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

 

=Utskottet.

 

q)

De särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om att de särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 22 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40, 41, 43 och 44, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

r)

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 27 och

2006/07:Fi247 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 50 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

s)

Slopad medfinansiering inom sjukförsäkringen

 

=Utskottet.

 

t)

Fryst underlag för fastighetsskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fryst underlag för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 13,

2006/07:Fi228 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1 i denna del, 5, 6 och 8 samt

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 16 och 29, båda i denna del, och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 36 och 53, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

u)

Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi228 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 23 och 29 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 45 och 53, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

v)

Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 28 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 52 i denna del och det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

w)

Slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi228 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 2 och 7 samt

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 18 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

x)

Förmögenhetsskattens avveckling

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskattens avveckling. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi228 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 3,

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 16 i denna del och

2006/07:Sk244 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 2 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

y)

Förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi228 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 4.

 

z)

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

 

=Utskottet.

 

å)

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjt schablonbelopp i förenklingsregeln. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi225 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 18 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ä)

Förbättringar i löneunderlagsregeln

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förbättringar i löneunderlagsregeln. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi225 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 1 i denna del och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 18 i denna del och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ö)

Höjd bolagsskatt m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd bolagsskatt m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi225 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 2 och 3.

 

aa)

Energiskatt på el i norra Sverige

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om energiskatt på el i norra Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 1 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ab)

Koldioxidskatt, utsläppshandel m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om koldioxidskatt, utsläppshandel m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 2 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ac)

Energiskatteavdrag för vindkraft

 

=Utskottet.

 

ad)

Höjd effektskatt på kärnkraft

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd effektskatt på kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 12 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ae)

Fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel

 

=Utskottet.

 

af)

Miljöbilar m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om miljöbilar m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 9 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ag)

Punktskatt på bensin och diesel

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om punktskatt på bensin och diesel. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 10 och 11 samt

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ah)

Flygskatt

 

=Utskottet.

 

ai)

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om handelsgödsel och bekämpningsmedel. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 7 och

2006/07:MJ390 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 45 och 46.

 

aj)

Beskattning av avfall som förbränns

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattning av avfall som förbränns. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 8 och

2006/07:MJ390 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 51 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ak)

Skatt på trafikförsäkringspremier

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skatt på trafikförsäkringspremier. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 3 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

al)

Trängselskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om trängselskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi269 av Peter Pedersen m.fl. (v) yrkandena 1–4,

2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 26 och

2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 27 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

am)

Tobaksskatt

 

=Utskottet.

 

an)

Skatt på alkoläsk

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skatt på alkoläsk. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 5.

 

ao)

Reklamskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om reklamskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 6 och

2006/07:Fi229 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1 och 2 samt

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ap)

Moms på transport i skidliftar

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om moms på transport i skidliftar. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v) yrkande 4 och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 15 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 31 i denna del.

 

aq)

Moms på ekologisk mat

 

=Utskottet.

 

ar)

Lotteriskatt

 

=Utskottet.

 

as)

Båtskatt

 

=Utskottet.

 

at)

Kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi221 av Marie Engström m.fl. (v) yrkandena 1–3 och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 24 och 25 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 47 och 48, båda i denna del.

 

au)

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

 

=Utskottet.

 

av)

Kreditering på skattekonto – nystartsjobb

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om kreditering på skattekonto – nystartsjobb. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 och

2006/07:Fi247 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 8 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aw)

Kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi247 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 7 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ax)

Beräkning av statsbudgetens inkomster

 

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster i enlighet med Vänsterpartiets alternativ i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 12 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ay)

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

 

=Utskottet.

 

az)

Utgiftstak för staten och offentlig sektor

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 949 miljarder kronor 2007 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 2, 10 och 12 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 2 och 6 samt de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aå)

Ändrad redovisning av skatter m.m.

 

=Utskottet.

Ställningstagande

Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2007 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi245 (v) och som framgår av tabell 4.1 i betänkandet. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till det belopp som föreslås i motionen och framgår av tabell 4.5 i betänkandet.

Jag föreslår att riksdagen bifaller Vänsterpartiets förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden och beräkning av statsbudgetens inkomster för 2007. Slutligen stöder jag även Vänsterpartiets övriga förslag i detta sammanhang. Därmed bifaller riksdagen motion Fi245 (v) och avslår regeringens förslag i denna del liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

9.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007, punkt 3 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

3.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007

 

a)

Statsbudgetens utgifter per utgiftsområde 2007

 

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 enligt Miljöpartiets förslag i tabell 4.1 i betänkandet. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 5 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 3 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

b)

Statsbudgetens övriga utgifter

 

=Utskottet.

 

c)

Skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 1–3 och 16 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 38 och 39, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

d)

Utländska nyckelpersoner

 

=Utskottet.

 

e)

Bär, svamp och kottar

 

=Utskottet.

 

f)

Avdrag för resor och övriga utgifter

 

=Utskottet.

 

g)

Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa

 

=Utskottet.

 

h)

Slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 6 och

2006/07:C360 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 15 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

i)

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

 

=Utskottet.

 

j)

Pensionssparande

 

=Utskottet.

 

k)

Beskattning av lånedatorer

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattning av lånedatorer. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 4 och 5 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

l)

Skattereduktion för hushållstjänster

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om skattereduktion för hushållstjänster. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 7 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

m)

Beskattning av sjömän i det nordiska skatteavtalet

 

=Utskottet.

 

n)

Slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 13 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 30, 40, 41 och 43, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

o)

Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 14 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

p)

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om sänkta socialavgifter för tjänstesektorn. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 15.

 

q)

De särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om att de särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 8 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40, 41, 43 och 44, alla i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

r)

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 10–12 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 50 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

s)

Slopad medfinansiering inom sjukförsäkringen

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjning av sjukförsäkrinsavgiften på grund av slopad medfinansiering. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 9 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 40 och 41, båda i denna del, och 2006/07:1 utgiftsområde 10 punkterna 1 och 6, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

t)

Fryst underlag för fastighetsskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fryst underlag för fastighetsskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 17 och 19–21 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 36 och 53, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

u)

Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 18 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 45 och 53, båda i denna del, och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

v)

Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus

 

=Utskottet.

 

w)

Slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 22 och 23 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 39 i denna del och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

x)

Förmögenhetsskattens avveckling

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om förmögenhetsskattens avveckling. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 24 och 25 samt

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

y)

Förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder

 

=Utskottet.

 

z)

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fortsatt reformering av 3:12-reglerna. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 27.

 

å)

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln

 

=Utskottet.

 

ä)

Förbättringar i löneunderlagsregeln

 

=Utskottet.

 

ö)

Höjd bolagsskatt m.m.

 

=Utskottet.

 

aa)

Energiskatt på el i norra Sverige

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om energiskatt på el i norra Sverige. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 28 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ab)

Koldioxidskatt, utsläppshandel m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om koldioxidskatt, utsläppshandel m.m. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 30 och

2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 13 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ac)

Energiskatteavdrag för vindkraft

 

=Utskottet.

 

ad)

Höjd effektskatt på kärnkraft

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om höjd effektskatt på kärnkraft. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 29 och

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ae)

Fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 38 och 39.

 

af)

Miljöbilar m.m.

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om miljöbilar m.m. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 36, 37 och 42 samt

avslår det ytterligare motionsyrkande som finns upptaget under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ag)

Punktskatt på bensin och diesel

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om punktskatt på bensin och diesel. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 40 och 41 samt

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ah)

Flygskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om flygskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 34 och 35 samt

2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 38 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 51 i denna del.

 

ai)

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

 

=Utskottet.

 

aj)

Beskattning av avfall som förbränns

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om beskattning av avfall som förbränns. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 31 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ak)

Skatt på trafikförsäkringspremier

 

=Utskottet.

 

al)

Trängselskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om trängselskatt. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 43,

2006/07:Fi224 av Per Bolund m.fl. (mp) yrkandena 1–5 och

2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 26 och

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

am)

Tobaksskatt

 

=Utskottet.

 

an)

Skatt på alkoläsk

 

=Utskottet.

 

ao)

Reklamskatt

 

=Utskottet.

 

ap)

Moms på transport i skidliftar

 

=Utskottet.

 

aq)

Moms på ekologisk mat

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om moms på ekologisk mat. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 32.

 

ar)

Lotteriskatt

 

=Utskottet.

 

as)

Båtskatt

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om båtskatt. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 44.

 

at)

Kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd

 

=Utskottet.

 

au)

Skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation

 

=Utskottet.

 

av)

Kreditering på skattekonto – nystartsjobb

 

Riksdagen godkänner vad i reservationen anförs om kreditering på skattekonto – nystartsjobb. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 33 och 47 samt

avslår de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aw)

Kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder

 

=Utskottet.

 

ax)

Beräkning av statsbudgetens inkomster

 

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster i enlighet med Miljöpartiets alternativ i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 4 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 12 och de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

ay)

Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten

 

=Utskottet.

 

az)

Utgiftstak för staten och offentlig sektor

 

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 959 miljarder 2007, 994 miljarder 2008 och 1 028 miljarder kronor 2009 i enlighet med vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 2 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkterna 2 och 6 samt de övriga motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

 

aå)

Ändrad redovisning av skatter m.m.

 

=Utskottet.

Ställningstagande

Jag anser att Miljöpartiets förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och riktlinjer för budgetpolitiken bör ligga till grund för beslutet om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007. Det innebär att fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi246 (mp) och som framgår av tabell 4.1 i betänkandet. Statsbudgetens inkomster ska beräknas till det belopp som föreslås i motionen och framgår av tabell 4.5 i betänkandet.

Slutligen stöder jag även Miljöpartiets övriga förslag i detta sammanhang. Regeringens förslag i berörda delar avstyrks liksom de övriga motioner som är aktuella i detta sammanhang.

10.

Fördelning av utgifter 2008 och 2009, punkt 4 (s)

 

av Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s) och Tommy Ternemar (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fördelning av utgifter 2008 och 2009. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 5 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 13 och motionerna

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 13 samt

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande

Vi anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2008 och 2009 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi244 (s) och som framgår av tabellerna 5.1 och 5.2 i betänkandet.

Vi föreslår att riksdagen bifaller Socialdemokraternas förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2008 och 2009. Därmed bifaller riksdagen motion Fi244 yrkande 5 och avslår regeringens förslag i denna del liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

11.

Fördelning av utgifter 2008 och 2009, punkt 4 (v)

 

av Ulla Andersson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fördelning av utgifter för 2008 och 2009. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 13 samt

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 13 och motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 5 och

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 6.

Ställningstagande

Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2008 och 2009 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi245 (v) och som framgår av tabellerna 5.1 och 5.2 i betänkandet.

Jag föreslår att riksdagen bifaller Vänsterpartiets förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2008 och 2009. Därmed bifaller riksdagen motion Fi245 yrkande 5 och avslår regeringens förslag i denna del liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

12.

Fördelning av utgifter 2008 och 2009, punkt 4 (mp)

 

av Mikaela Valtersson (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen om fördelning av utgifter för 2008 och 2009. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 6 och

avslår proposition 2006/07:1 Finansplanen punkt 13 och motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 5 och

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkandena 5 och 13.

Ställningstagande

Jag anser att den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 2008 och 2009 ska göras på det sätt som föreslås i motion Fi246 (mp) och som framgår av tabellerna 5.1 och 5.2 i betänkandet.

Jag föreslår att riksdagen bifaller Miljöpartiets förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för 2008 och 2009. Därmed bifaller riksdagen motion Fi246 yrkande 6 och avslår regeringens förslag i denna del liksom övriga här aktuella motionsyrkanden.

Särskilt yttrande

Lagförslagen på skatteområdet, punkt 10 (s, v)

Pär Nuder (s), Sonia Karlsson (s), Monica Green (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Ulla Andersson (v) och Tommy Ternemar (s) anför:

Regeringens budget innehåller en rad förslag som innebär stora förändringar i de existerande systemen på en rad områden som socialförsäkringar och skatter, utan att dessa blivit tillräckligt beredda. Vi anser att det är anmärkningsvärt att utskottet ställer sig bakom lagförslagen trots att flera av dessa inte har genomgått en sådan beredning som grundlagen kräver. Regeringens förslag till förändringar i t.ex. fastighetsskatten genomgick trots sin komplexitet inte någon ordentlig remissrunda, utan regeringen nöjde sig med informella samtal med Skatteverket – samtal som dessutom inte dokumenterades. Förslagen genomgick inte heller nödvändig granskning i Lagrådet innan de förelades riksdagen.

Utskottet remitterade därför vissa av förslagen till Lagrådet som i ett yttrande riktade skarp kritik mot beredningen. Lagrådet framhöll bl.a. att vilka krav som ska ställas på beredningen i ett konkret lagstiftningsärende bl.a. beror på lagstiftningens vikt, tillämpningsområde, omfattning och komplexitet. I det konkreta fallet med fastighetsskatten ansåg Lagrådet att den beredning som förekommit i ärendet inte motsvarade de krav som ställs i 7 kap. 2 § regeringsformen, särskilt som det inte heller fanns någon dokumentation om den mycket begränsade beredning som skett.

Lagrådet framförde även kritik i sak. Exempelvis anförde man att de föreslagna ändringarna i fastighetsbeskattningen inte tog hänsyn till fastigheter som innehas med tomträtt och att det dessutom var oklart vilket värde som ska utgöra underlag för fastighetsbeskattning. Lagrådet ansåg heller inte att tidsbrist var ett godtagbart skäl till den bristfälliga beredningen, utan skrev att det borde ha varit möjligt att bredda remissförfarandet trots den knapphet på tid som rått. Även i andra lagstiftningsärenden avseende t.ex. inkomstskattelagen och socialavgiftslagen, riktade Lagrådet allvarliga invändningar mot regeringens beredning av förslagen.

Med hänvisning till 4 kap. 11 § riksdagsordningen begärdes att utskottet skulle inhämta yttranden från en rad berörda myndigheter, dvs. genomföra en sådan bred remissomgång som regeringen underlåtit att göra. En majoritet i utskottet röstade emellertid ned denna begäran med hänvisning till att det skulle leda till en sådan försening av ärendet att det skulle innebära allvarligt men, en möjlighet som ges av samma paragraf i riksdagsordningen.

Utskottet begärde dock att få en skriftlig dokumentation av Skatteverkets synpunkter, vilka även de visade sig innehålla allvarliga invändningar mot regeringens sätt att utforma skatteförslagen. Skatteverket framhöll att vissa förslag, t.ex. begränsningen av fastighetsskatten på markvärde, var så tekniskt komplexa att de skulle framstå som mer eller mindre obegripliga för den enskilde. Dessutom pekade Skatteverket på administrativa svårigheter och ökade risker för fel vid manuell handläggning. Vi anser att skattereglerna i största möjliga mån ska vara enkla, begripliga och enhetliga. Alltför komplexa lösningar riskerar att undergräva förtroendet och legitimiteten för skattesystemet. Det är anmärkningsvärt att varken regeringen eller utskottets majoritet har tagit Skatteverkets synpunkter på allvar.

Både regeringen och utskottets majoritet visar enligt vår uppfattning en uppseendeväckande brist på respekt för grundlagens krav på ett ärendes beredning. Regeringen har slarvat i sin beredning och utskottets majoritet har valt att legitimera detta dels genom att förvägra minoriteten att begära remissyttranden från berörda myndigheter, dels genom att i stor utsträckning ignorera Lagrådets och Skatteverkets invändningar. Detta innebär att de folkvalda riksdagsledamöterna har fattat beslut utifrån ett underlag med allvarliga brister. Vi anser inte att detta är acceptabelt. I förlängningen riskerar denna typ av beredning att försvaga förtroendet för den demokratiska processen och riksdagens arbete.

Enligt vår uppfattning visar regeringens hantering av budgeten tydligt hur principen att lagförslag ska vara väl beredda kraftigt har åsidosatts.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 Finansplanen:

1.

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår (kapitel 1).

2.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 938 miljarder kronor för 2007 och 971 miljarder kronor för 2008 (avsnitt 4.2.1).

3.

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6).

4.

Riksdagen godkänner beräkningen av förändringen av anslagsbehållningar för 2007 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6).

5.

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för 2007 (avsnitt 4.2.2 tabell 4.6).

6.

Riksdagen godkänner beräkningen av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008 (avsnitt 4.2.3).

7.

Riksdagen fastställer målet för 2007 för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till minst 1,0 procent av bruttonationalprodukten (avsnitt 4.2.4).

8.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 ta upp lån enligt lagen (1988:1387) om statens upplåning och skuldförvaltning (avsnitt 4.4.3).

9.

Riksdagen godkänner beräkningen av myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret för 2007 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.14).

10.

Riksdagen godkänner beräkningen av den kassamässiga korrigeringen för 2007 (avsnitt 4.4.3 tabell 4.14).

11.

Riksdagen godkänner den ändrade redovisning av skatter m.m. som regeringen föreslår (avsnitt 6.2).

12.

Riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2007 (avsnitt 6.4 och bilaga 1 avsnitt 2).

13.

Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.4.1 tabell 7.6).

14.

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i statens verksamhet intill ett belopp av 28 500 000 000 kronor (avsnitt 7.5.1).

15.

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 besluta om krediter för myndigheters räntekonton i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 19 700 000 000 kronor (avsnitt 7.5.2).

16.

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2007 för Sjunde AP-fondens verksamhet dels besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten intill ett belopp av 5 000 000 kronor, dels besluta om kredit på räntekonto i Riksgäldskontoret intill ett belopp av 150 000 000 kronor (avsnitt 7.5.3).

17.

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007, med de begränsningar som följer av 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten, besluta att ett ramanslag, med undantag för anslag anvisade för förvaltningsändamål, får överskridas om ett riksdagsbeslut om anslag på tilläggsbudget inte hinner inväntas samt om överskridandet ryms inom utgiftstaket för staten (avsnitt 7.8).

30.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (avsnitt 3.2 och 5.3.1).

31.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (avsnitt 3.3 och 5.8.1).

32.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. (avsnitt 3.4 och 5.7.3).

33.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt (avsnitt 3.5 och 5.7.3).

34.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi (avsnitt 3.6 och 5.6.5).

35.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1996:1512) om dubbelbeskattingsavtal mellan de nordiska länderna (avsnitt 3.7 och 5.2.7).

36.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (avsnitt 3.8, 5.4.1.1 och 5.4.2).

37.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt (avsnitt 3.9 och 5.2.3).

38.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt 3.10 och 5.2.1).

39.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.11, 5.2.1, 5.2.2, 5.2.3, 5.2.4, 5.2.5, 5.4.1.4, 5.5.1.1 och 5.5.1.2).

40.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.12, 5.3.1, 5.3.4 och 5.3.6).

41.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (avsnitt 3.13, 5.3.1, 5.3.4 och 5.3.6).

42.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring av lagen (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation (avsnitt 3.14 och 5.10.2).

43.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 3.15, 5.3.1 och 5.3.4).

44.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (avsnitt 3.16, 5.2.3 och 5.3.4).

45.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt (avsnitt 3.17 och 5.4.1.2).

46.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror (avsnitt 3.18 och 5.7.3).

47.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energikällor (avsnitt 3.19 och 5.10.1).

48.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus (avsnitt 3.20 och 5.10.1).

49.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt 3.21 och 5.2.2).

50.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 (avsnitt 3.22 och 5.3.5).

51.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:909) om skatt på flygresor (avsnitt 3.23 och 5.6.7).

52.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (avsnitt 3.24 och 5.4.1.3).

53.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar (avsnitt 3.25, 5.4.1.1 och 5.4.1.2).

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 10:

1.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift (avsnitt 2.1 och 3.18.5).

6.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) (avsnitt 2.6 och 3.18.5).

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Fi204 av Claes-Göran Brandin och Kenneth G Forslund (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om orättvis fördelning av höjd skatt på tobak.

2006/07:Fi220 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändringar i 1 kap. 11 § och 65 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) och 8 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) samt avslår att nya paragrafer, 65 kap. 9 a–9 d §§, införs i inkomstskattelagen (avsnitten 3.11, 5.2.1, 3.10 och 5.2.1).

2.

Riksdagen avslår regeringens förslag att 11 kap. 7 § inkomstskattelagen upphävs, att 61 kap. 1 § inkomstskattelagen ändras samt att en ny paragraf, 61 kap. 17 a §, införs i denna lag (avsnitt 5.2.5).

3.

Riksdagen avslår regeringens förslag att upphäva 65 kap. 11 a–11 c §§ inkomstskattelagen samt att 1 kap. 11 § och 65 kap. 12 § samma lag ändras (avsnitten 3.9 och 5.2.3).

4.

Riksdagen avslår regeringens förslag om följdändringar i lagen (1997:324) om begränsning av skatt och i lagen (2001:1227) om självdeklaration och kontrolluppgifter (avsnitt 5.2.3).

5.

Riksdagen avslår regeringens förslag att upphäva 63 kap. 4 a § inkomstskattelagen (avsnitt 5.2.4).

6.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändringar i 12 kap. 2 och 3 §§ inkomstskattelagen samt att en ny paragraf 11 kap. 48 § införs i samma lag (avsnitten 3.21 och 5.2.2).

7.

Riksdagen avslår regeringens förslag att införa skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster.

8.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 65 kap. 5 § inkomstskattelagen avseende bestämmande av skiktgränser för uttag av statlig skatt i enlighet med vad i motionen anförs.

9.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 63 kap. inkomstskattelagen avseende grundavdrag i enlighet med vad i motionen anförs.

10.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 58 kap. inkomstskattelagen avseende avdrag för pensionssparande i enlighet med vad i motionen anförs.

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av skattesystemet.

2006/07:Fi221 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag att lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus och lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor ska upphöra att gälla vid utgången av 2006 (avsnitten 3.19, 3.20 och 5.10.1).

2.

Riksdagen avslår regeringens förslag att lagen (2005:1247) om kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem eller installation av solvärme ska ändras i och med utgången av 2006 (avsnitten 3.1 och 8.2.13).

3.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lag om skattereduktion för vissa miljöförbättrande åtgärder avseende biobränsleeldade uppvärmningssystem.

2006/07:Fi223 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag om skattereduktion på arbetsinkomster och näringsinkomster, s.k. jobbavdrag (3.2).

2.

Riksdagen beslutar att höja grundavdraget i enlighet med vad som anförs i motionen (3.3).

3.

Riksdagen beslutar att uppräkning av skiktgränserna för statlig skatt för 2007 ska ske med inflationen plus 1 procentenhet (3.4).

4.

Riksdagen beslutar att förmånsskatten för lånedatorer inte ska tillämpas under återstående avtalstid för avtal som slutits före den 17 oktober 2006 (3.5).

5.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om regler för förmånsvärdering av mycket dyra datorer i enlighet med vad som anförs i motionen (3.5).

6.

Riksdagen avslår regeringens förslag att slopa det förhöjda grundavdraget i stödområde A (3.6).

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattereduktion för hushållsnära tjänster ej bör införas (3.7).

8.

Riksdagen avslår regeringens förslag att slopa det särskilda avdraget med 5 % vid beräkning av socialavgifter samt att övergångsvis för 2007 ge ett halverat avdrag (4.1).

9.

Riksdagen avslår regeringens förslag att slopa arbetsgivarnas medfinansiering i sjukförsäkringen (4.2).

10.

Riksdagen avslår regeringens förslag att slopa nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer (4.3).

11.

Riksdagen beslutar, vid avslag på yrkande 10, att arbetsgivare som sökt och beviljats nedsättning senast den 31 december 2006 ska få behålla denna under återstående tid enligt nuvarande lag (4.3).

12.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till en permanentning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer i enlighet med vad som anförs i motionen (4.3).

13.

Riksdagen avslår regeringens förslag att slopa den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. för personer som fyllt 65 år (4.4).

14.

Riksdagen avslår regeringens förslag om nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter för personer som fyllt 19 men inte 25 år (4.5).

15.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetsgivar- och egenavgifterna för vissa tjänsteföretag inte bör reduceras (4.6).

16.

Riksdagen beslutar att sänka den allmänna löneavgiften med 0,20 procentenheter från den 1 januari 2007 (4.7).

17.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fastighetsskatten på lokaler och industrifastigheter (5.1).

18.

Riksdagen avslår regeringens förslag om begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m. (5.1).

19.

Riksdagen avslår regeringens förslag att underlag för fastighetsskatt för småhus och hyreshus (bostadsdelen) för beskattningsåren 2007–2008 ska vara högst desamma som för beskattningsåret 2006 (5.1).

20.

Riksdagen beslutar att fastighetsskatten för småhus sänks från 1,0 till 0,8 % av taxeringsvärdet från den 1 januari 2006 och att dämpningsregeln för beräkning av fastighetsskatt inte ska tillämpas under åren 2006 t.o.m. 2008 (5.1).

21.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om miljöanpassning av fastighetsskatten (5.1).

22.

Riksdagen avslår regeringens förslag om slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar (5.2).

23.

Riksdagen beslutar att schablonintäkten för bostadsrättsföreningar ska beräknas som 2,4 % av taxeringsvärdet fr.o.m. den 1 januari 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (5.2).

24.

Riksdagen avslår regeringens förslag om sänkning av förmögenhetsskatten (5.3).

25.

Riksdagen avslår regeringens förslag om att dämpningsregeln som gäller vid uttaget av fastighetsskatt även ska påverka underlaget för förmögenhetsskatt (5.3).

27.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om det olämpliga i att i 3:12-reglerna återinföra den uppdelning av kapitalvinst i inkomstlagen tjänst och kapital som togs bort den 1 januari 2006 (6.1).

28.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att energiskatten på el i norra Sverige inte bör sänkas (7.1).

29.

Riksdagen beslutar att höja skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer med 15 % från den 1 januari 2007 (7.2).

30.

Riksdagen beslutar att fördubbla koldioxidskatten i industri som inte ingår i handeln med utsläppsrätter till 42 % av hushållsnivån från den 1 januari 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (7.3).

31.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skatt på industriavfall som förbränns införs från den 1 juli 2007 (7.4).

32.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till sänkning av mervärdesskatten på ekologisk mat från den 1 januari 2008 i enlighet med vad som anförs i motionen (8.1).

33.

Riksdagen avslår regeringens förslag till nystartsjobb (9.1).

34.

Riksdagen avslår regeringens förslag att lagen om skatt på flygresor ska utgå (10.1).

35.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag till en skatt på flygbränsle (10.1).

36.

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om skattereduktion för inköp av miljöbil (miljöbilspremie) från den 1 januari 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (10.2).

37.

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om skattereduktion för konvertering till alternativa bränslen från den 1 januari 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (10.3).

38.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av snabba åtgärder för att priset på E 85-bränsle inte ska överstiga priset på bensin (10.4).

39.

Riksdagen begär att regeringen snarast återkommer till riksdagen med förslag om sänkt mervärdesskatt för E 85-bränsle i enlighet med vad som anförs i motionen (10.4).

40.

Riksdagen beslutar att energiskatten på bensin ska höjas med 25 öre per liter den 1 januari varje år 2007, 2008 och 2009 utöver de höjningar som följer av indexeringen (10.5).

41.

Riksdagen beslutar att energiskatten på dieselolja ska höjas med 25 öre per liter den 1 januari varje år 2007, 2008 och 2009 utöver de höjningar som följer av indexeringen (10.5).

42.

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om koldioxidrelaterad registreringsskatt för personbilar från den 1 juli 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (10.6).

43.

Riksdagen beslutar att trängselskatten i Stockholm ska återinföras den 1 april 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (10.7).

44.

Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till införande av en båtskatt från den 1 januari 2008 i enlighet med vad som anförs i motionen (10.8).

45.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om grön skatteväxling (11).

46.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ökad egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen (12.2).

47.

Riksdagen avslår regeringens förslag om slopande av anställningsstöd (12.3).

2006/07:Fi224 av Per Bolund m.fl. (mp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Vägverket i uppdrag att snarast starta systemet för trängselskatt i Stockholm.

2.

Riksdagen beslutar om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att förordning (2005:766) om allmän förvaltningsdomstols behörighet, m.m. i mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt görs permanent.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vägverket ska utreda effekterna av att ge näringsidkare rätt att göra avdrag i deklarationen för trängselskatt som tas ut för resor i tjänsten samt möjligheten att införa fakturering av trängselskatt en gång per månad.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast bör uppdra åt Vägverket att utifrån en översyn av systemet utreda förändringar av systemet för trängselskatt.

2006/07:Fi225 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 57 kap. 11 § inkomstskattelagen och 57 kap. 16–17 §§ samma lag (avsnitten 3.11, 5.5.1.1 och 5.5.1.2).

2.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring i inkomstskattelagen 65 kap. 14 § avseende bolagsskatt.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om kreditering på skattekonto avseende forskning och utveckling.

2006/07:Fi227 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lägre energiskatt på el.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om anpassning till energiskattedirektivet.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på trafikförsäkringspremier.

4.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 7 kap. 1 § mervärdesskattelagen (avsnitt 3.3 och 5.8.1).

5.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om tilläggsskatt på alkoholhaltiga drycker.

6.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

7.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring i lagen (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel och ändring i lagen (1984:409) om skatt på handelsgödsel.

8.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi avseende skatt på avfallsförbränning.

9.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i fordonsskattelagen avseende subvention i samband med efterkonvertering till etanoldrift.

10.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om höjning av dieselskatten.

11.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i fordonsskattelagen avseende sänkning av fordonsskatten.

12.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till ändring i lagen om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer i enlighet med vad som anförs i motionen.

13.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag avseende fastighetsskatt på vattenkraft.

2006/07:Fi228 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag till ändring i 10 § lagen om statlig förmögenhetsskatt, förslag till ändring i lagen om skattereduktion för förmögenhetsskatt samt förslag till ny tillfällig lagstiftning om fastighetsskatt (avsnitt 3.8, 5.4.1.1; avsnitt 3.25, 5.4.1.1 och 5.4.1.2; avsnitt 3.17 och 5.4.1.2).

2.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändringar i 39 kap. 25–26 §§ inkomstskattelagen med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2007 (avsnitt 3.11 och 5.4.1.4).

3.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 10 § lagen om statlig förmögenhetsskatt (avsnitt 5.4.2).

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förändrade uppskovsregler.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på boende.

6.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i lagen om statlig fastighetsskatt avseende uttag av fastighetsskatt för åren 2007 och 2008.

7.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring i 39 kap. 25–26 §§ inkomstskattelagen avseende schablonbeskattning för bostadsrättsföreningar, och att lagen ska tillämpas fr.o.m. den 1 januari 2008.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om översyn av fastighetsskatten.

2006/07:Fi229 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om sänkt skatt på annonser och reklam för tidningar med annonsintäkt som understiger 100 miljoner kronor.

2.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om borttagande av skatt på annonser och reklam för tidningar med annonsintäkt som understiger 100 miljoner kronor.

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):

1.

Riksdagen beslutar att godkänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen.

2.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 949 miljarder kronor 2007 och 982 miljarder kronor 2008 i enlighet med vad som anförs i motionen.

3.

Riksdagen godkänner beräkningen av offentliga sektorns inkomster för 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen.

4.

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen.

5.

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 i enlighet med vad som anförs i motionen.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inriktningen av skattepolitiken.

22.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förstärkta nystartsjobb.

30.

Riksdagen avslår regeringens förslag om upphävande av lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift (medfinansieringen).

33.

Riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

63.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

64.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import m.m.

65.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt.

66.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

67.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt.

68.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).

69.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) utom vad avser slopandet av förhöjt grundavdrag i stödområde A.

70.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

71.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980).

72.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.

73.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

74.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt.

75.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:228) om beskattning av viss privatinförsel av tobaksvaror.

76.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

77.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007.

78.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

79.

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar.

80.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att uttaget av fastighetsskatt fryses på 2005 års nivå.

81.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattefriheten för inkomster från icke yrkesmässig bär-, svamp- och kottplockning höjs från 5 000 kr till 12 500 kr.

82.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats, för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet höjs från 18 kr per mil till 19 kr per mil.

83.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avdraget för resor med förmånsbilar höjs från 9 kr till 10 kr (från 6 kr till 7 kr för dieseldrivna bilar).

84.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en utvidgning av begränsningsregeln för fastighetsskatt införs.

85.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att reklamskatten för ideella föreningar slopas och att samma beskattningsregler som i dag gäller för dagspress bör gälla för samtliga periodiska publikationer, även de som är gratisutdelade.

86.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att lotteriskatten sänks från 36 till 35 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna.

88.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att avdragsreglerna vid dubbel bosättning förbättras.

89.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att ramen för skattebefrielse för alternativa drivmedel utökas.

90.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattereduktion för hushållsnära tjänster.

91.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om slopad särskild löneskatt för personer 65 år eller äldre.

92.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år.

94.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om förmögenhetsskattens avveckling.

95.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skatt på trafikförsäkringar.

104.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om investeringsbidraget till studentbostäder.

2006/07:Fi245 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.

Riksdagen beslutar att godkänna utgångspunkterna för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitten 4, 5, 6 och 10 i motionen).

2.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 949 miljarder kronor 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 6.2 i motionen).

3.

Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster för 2007–2009 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 9.5 i motionen).

4.

Riksdagen beslutar om fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 11 i motionen).

5.

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 11 i motionen).

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en jobbsatsning genom skattekreditering på budgetens inkomstsida (avsnitt 5.3 i motionen).

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en feministisk politik (avsnitt 7 i motionen).

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om miljö-, trafik- och energiomställning (avsnitt 8 i motionen).

9.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (BP kapitel 1).

10.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till utgiftstak för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 938 miljarder kronor för 2007 och 971 miljarder kronor för 2008 (BP avsnitt 4.2.1).

11.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till utgifter på utgiftsområden för 2007 (BP avsnitt 4.2.2 tabell 4.6).

12.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till beräkning av taket för den offentliga sektorns utgifter för 2007 och 2008 (BP avsnitt 4.2.3).

13.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 som riktlinje för regeringens budgetarbete (BP avsnitt 7.4.1 tabell 7.6).

14.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (BP avsnitten 3.2 och 5.3.1).

15.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (BP avsnitten 3.3 och 5.8.1).

16.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (BP avsnitten 3.8, 5.4.1.1 och 5.4.2).

17.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:324) om begränsning av skatt (BP avsnitten 3.9 och 5.2.3).

18.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (BP avsnitten 3.11, 5.2.1, 5.2.2, 5.2.3, 5.2.4, 5.2.5, 5.4.1.4, 5.5.1.1 och 5.5.1.2).

19.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (BP avsnitten 3.12 och 5.3.1).

20.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter (BP avsnitten 3.13 och 5.3.1).

21.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) (BP avsnitten 3.15 och 5.3.1).

22.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter (BP avsnitt 3.16).

23.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt (BP avsnitten 3.17 och 5.4.1.2).

24.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2005:30) om kreditering på skattekonto av stöd för investeringar i energieffektiviseringar och konvertering till förnybara energikällor (BP avsnitten 3.19 och 5.10.1).

25.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2005:1105) om kreditering på skattekonto av stöd för investering i konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus (BP avsnitten 3.20 och 5.10.1).

26.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:5) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (BP avsnitten 3.21 och 5.2.2).

27.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa avgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 (BP avsnitten 3.22 och 5.3.5).

28.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:1008) om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt (BP avsnitten 3.24 och 5.4.1.3).

29.

Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar (BP avsnitten 3.25, 5.4.1.1 och 5.4.1.2).

2006/07:Fi246 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

1.

Riksdagen beslutar att godkänna utgångspunkterna för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 6 och 7).

2.

Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet till 959 miljarder kronor 2007, 994 miljarder kronor 2008 och 1 028 miljarder kronor 2009 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.2).

3.

Riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 1,5 % av BNP 2007.

4.

Riksdagen godkänner beräkningen av statens inkomster för 2007–2009 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.5).

5.

Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2007 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.3 och 12).

6.

Riksdagen godkänner beräkningen av utgifter på utgiftsområden för 2008 och 2009 i enlighet med vad som anförs i motionen (avsnitt 7.9 och 12).

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av att satsa på klimatomställning (avsnitt 8).

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om satsningar på nya jobb (avsnitt 9).

2006/07:Fi247 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 5.3.1) samt avslå ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt (avsnitten 3.2 och 5.3.1).

2.

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:981) om fördelningen av socialavgifter (avsnitt 5.3.1).

3.

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) (avsnitt 5.3.1).

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om nedsättning av socialavgifter och egenavgifter för personer mellan 19 och 24 år.

6.

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om upphävande av lagen (2006:294) om särskild beräkning av vissa utgifter för enmansföretag under åren 2006 och 2007 (avsnitten 3.22 och 5.3.5).

7.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om förlängning av investeringsstimulans till hyres- och studentbostäder.

8.

Riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om nystartsjobb.

2006/07:Fi248 av Håkan Juholt (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en sammanhållen strategi för ökad jämlikhet och minskad inkomstspridning.

2006/07:Fi249 av Hans Stenberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bibehållande av skattereduktion för avgift till facklig organisation.

2006/07:Fi255 av Morgan Johansson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om obligatoriska fördelningspolitiska analyser i samband med ekonomisk-politiska förslag.

2006/07:Fi265 av Bosse Ringholm (s):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om omstart av trängselskatter/miljöavgifter i Stockholm.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tilläggsdirektiv till Grundlagskommittén att utreda möjligheten till kommunala trängselavgifter/miljöavgifter i Stockholm.

2006/07:Fi269 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör ge Vägverket i uppdrag att snarast starta upp systemet för trängselavgift i Stockholm.

2.

Riksdagen beslutar om ändring i lagen (2004:629) om trängselskatt i enlighet med vad som anförs i motionen.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Vägverket ska utreda effekterna av att ge näringsidkare rätt att göra avdrag i deklarationen för trängselskatt som tas ut för resor i tjänsten samt möjligheten att införa fakturering av trängselskatt en gång per månad.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snarast ska uppdra åt Vägverket att utreda förändringar av systemet för trängselskatt.

2006/07:Fi271 av Kerstin Lundgren (c):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om reklamskatten i enlighet med vad som i motionen anförs.

2006/07:Fi273 av Bosse Ringholm och Mikael Damberg (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ändringar i systemet för trängselskatt.

2006/07:Sk244 av Marie Engström m.fl. (v):

2.

Riksdagen begär att regeringen skyndsamt återkommer med förslag vad gäller beaktande av den latenta skatteskulden vid förmögenhetsvärdering av ägares aktier i onoterade bolag.

2006/07:Sk246 av Lars Ohly m.fl. (v):

26.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trängselavgifterna snarast bör återinföras i Stockholm och att intäkterna bör användas till att förbättra kollektivresandet i Stockholmsregionen.

2006/07:Sk253 av Marie Engström m.fl. (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skattelättnader för utländska nyckelpersoner.

2.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om borttagande av skattelättnader för utländska nyckelpersoner.

2006/07:Sk259 av Marie Engström m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med lagförslag om borttagande av tidsgränser vid avdrag för ökade levnadsomkostnader vid dubbel bosättning.

2006/07:Sk304 av Lars Mejern Larsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att skattereduktionen om 40 % av den avgift som under året inbetalats till a-kassan bibehålls.

2006/07:C360 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

15.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behålla det regionalt förhöjda grundavdraget.

2006/07:MJ266 av Lars Ohly m.fl. (v):

27.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att trängselavgifterna snarast bör återinföras i Stockholm och att intäkterna bör användas till att förbättra kollektivresandet i Stockholmsregionen.

2006/07:MJ390 av Lars Ohly m.fl. (v):

45.

Riksdagen beslutar om ändring av lag (1984:409) om skatt på gödselmedel i enlighet med vad som anförs i motionen.

46.

Riksdagen beslutar om ändring av lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel i enlighet med vad i motionen anförs.

51.

Riksdagen beslutar om ändring av lag (1994:1776) om skatt på energi i enlighet med vad som anförs i motionen.

2006/07:MJ391 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att fördubbla koldioxidskatten för lätt industri som inte ingår i systemet med handel med utsläppsrätter.

26.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att återinföra trängselavgifter i Stockholm.

38.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att flygskatten bör bibehållas.

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s):

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla avdragsrätten för både arbetslöshetskasse- och fackföreningsavgifterna.

Bilaga 2

Statsbudgetens inkomster och utgifter 2007

Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområden

Utskottets förslag till ramar m.m. avviker från regeringens vad avser utgiftsområde 24. Avvikelsen förklaras närmare i avsnitt 4.

2007, tusental kronor

Utgiftsområden

Regeringens

förslag

Utskottets

förändring

Utskottets

förslag

1

Rikets styrelse

10 676 842

±0

10 676 842

2

Samhällsekonomi och finansförvaltning

11 873 471

±0

11 873 471

3

Skatt, tull och exekution

9 324 773

±0

9 324 773

4

Rättsväsendet

30 753 868

±0

30 753 868

5

Internationell samverkan

1 497 701

±0

1 497 701

6

Försvar samt beredskap mot sårbarhet

44 163 964

±0

44 163 964

7

Internationellt bistånd

26 656 588

±0

26 656 588

8

Migration

5 032 876

±0

5 032 876

9

Hälsovård, sjukvård och social omsorg

46 905 439

±0

46 905 439

10

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp

122 354 688

±0

122 354 688

11

Ekonomisk trygghet vid ålderdom

44 201 500

±0

44 201 500

12

Ekonomisk trygghet för familjer och barn

62 630 664

±0

62 630 664

13

Arbetsmarknad

66 650 378

±0

66 650 378

14

Arbetsliv

1 360 715

±0

1 360 715

15

Studiestöd

20 714 471

±0

20 714 471

16

Utbildning och universitetsforskning

44 213 871

±0

44 213 871

17

Kultur, medier, trossamfund och fritid

10 139 013

±0

10 139 013

18

Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik

5 730 472

±0

5 730 472

19

Regional utveckling

3 162 689

±0

3 162 689

20

Allmän miljö- och naturvård

4 615 427

±0

4 615 427

21

Energi

2 708 501

±0

2 708 501

22

Kommunikationer

33 914 339

±0

33 914 339

23

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

18 000 600

±0

18 000 600

24

Näringsliv

4 128 715

–40 000

4 088 715

25

Allmänna bidrag till kommuner

72 849 399

±0

72 849 399

26

Statsskuldsräntor m.m.

43 170 000

±0

43 170 000

27

Avgiften till Europeiska gemenskapen

28 908 000

±0

28 908 000

 

Summa utgiftsområden

776 338 964

–40 000

776 298 964

 

Minskning av anslagsbehållningar

-329 224

±0

-329 224

 

Summa utgifter

776 009 740

–40 000

775 969 740

 

 

 

 

 

 

Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto

14 590 000

±0

14 590 000

 

Kassamässig korrigering

0

±0

 

Summa

790 599 740

-40 000

790 559 740

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förslag till beräkning av inkomster per inkomsttitel

2007, tusental kronor

Inkomsttitlar

 

 

Utskottets

förslag

 

 

 

Skatt på arbete

 

885 746 550

 

 

 

 

 

1100

Direkta skatter på arbete

 

478 359 580

 

 

 

 

 

1110

Inkomstskatter

 

519 721 369

 

1111

Statlig inkomstskatt

45 753 321

 

1115

Kommunal inkomstskatt

 

473 968 049

 

 

 

 

 

1120

Allmän pensionsavgift

 

79 427 129

 

1121

Allmän pensionsavgift

79 427 129

 

 

 

 

 

1130

Artistskatt

 

73 094

 

1131

Artistskatt

73 094

 

 

 

 

 

1140

Skattereduktioner

 

-120 862 013

 

1141

Allmän pensionsavgift

 

-79 427 129

 

1142

Fackföreningsavgift

 

0

 

1143

Arbetslöshetskassa

 

0

 

1144

Fastighetsskatt

 

-699 492

 

1145

Förmögenhetsskatt

 

-43 213

 

1146

Miljöåtgärder

 

0

 

1147

Reparation och ombyggnad

 

0

 

1149

Bredband

 

-40 000

 

1151

Sjöinkomst

 

-78 945

 

1152

Stormskador

 

0

 

1153

Jobbavdrag

 

-39 923 234

 

1154

Hushållstjänster

-650 000

 

 

 

 

1200

Indirekta skatter på arbete

 

407 386 971

 

 

 

 

1210

Arbetsgivaravgifter

 

374 050 347

 

1211

Sjukförsäkringsavgift

 

101 129 573

 

1212

Föräldraförsäkringsavgift

 

25 397 940

 

1213

Arbetsskadeavgift

 

7 832 359

 

1214

Ålderspensionsavgift

 

118 173 732

 

1215

Efterlevandepensionsavgift

 

19 580 897

 

1216

Arbetsmarknadsavgift

 

43 725 002

 

1217

Allmän löneavgift

 

50 679 968

 

1218

Ofördelade avgifter

 

0

 

1219

Nedsatta avgifter

 

7 530 876

 

1221

Särskild sjukförsäkringsavgift

 

0

 

 

 

 

 

1240

Egenavgifter

 

10 938 295

 

1241

Sjukförsäkringsavgift

3 153 751

 

1242

Föräldraförsäkringsavgift

798 687

 

1243

Arbetsskadeavgift

247 136

 

1244

Ålderspensionsavgift, netto

3 766 012

 

1245

Efterlevandepensionsavgift

616 926

 

1246

Arbetsmarknadsavgift

693 364

 

1247

Allmän löneavgift

1 662 418

 

1248

Ofördelade avgifter

0

 

 

 

 

 

1270

Särskild löneskatt

 

32 048 817

 

1271

Pensionskostnader, företag

 

24 279 710

 

1272

Pensionskostnader, staten

 

2 674 450

 

1273

Förvärvsinkomster

 

3 495 434

 

1274

Egenföretagare

 

1 599 223

 

1275

Övrigt

0

 

 

 

 

 

1280

Nedsättningar

 

-10 872 616

 

1281

Sjöfartsstöd

 

-1 867 475

 

1282

Arbetsgivaravgifter

 

-7 530 876

 

1283

Egenavgifter, generell nedsättning

 

-690 382

 

1284

Egenavgifter, regional nedsättning

-83 884

 

1285

Nystartsjobb

 

-700 000

 

 

 

 

 

1290

Tjänstegruppliv

 

1 222 128

 

1291

Tjänstegruppliv

1 222 128

 

 

 

 

 

1300

Skatt på kapital

 

170 517 419

 

 

 

 

 

1310

Skatt på kapital, hushåll

 

18 630 927

 

1311

Skatt på kapital

 

40 949 868

 

1312

Skattereduktion kapital

 

-22 502 843

 

1313

Expansionsmedelsskatt

 

183 903

 

1314

Skattereduktion riskkapital

0

 

 

 

 

 

1320

Skatt på företagsvinster

 

97 136 256

 

1321

Skatt på företagsvinster

 

97 146 256

 

1322

Skattereduktioner

-10 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1330

Kupongskatt

 

3 083 831

 

1331

Kupongskatt

3 083 831

 

 

 

 

 

1340

Avkastningsskatt

 

12 541 947

 

1341

Avkastningsskatt hushåll

 

133 251

 

1342

Avkastningsskatt företag

 

12 189 080

 

1343

Individuellt pensionssparande

219 616

 

 

 

 

 

1350

Fastighetsskatt

 

25 405 596

 

1351

Fastighetsskatt hushåll

 

13 371 575

 

1352

Fastighetsskatt företag

12 034 021

 

 

 

 

 

1360

Stämpelskatt

 

9 220 909

 

1361

Stämpelskatt

9 220 909

 

 

 

 

 

1370

Förmögenhetsskatt

 

4 491 952

 

1371

Förmögenhetsskatt hushåll

 

4 417 734

 

1372

Förmögenhetsskatt företag

74 218

 

 

 

 

 

1380

Arvs- och gåvoskatt

 

6 000

 

1381

Arvsskatt

 

6 000

 

1382

Gåvoskatt

0

 

 

 

 

 

1400

Skatt på konsumtion och insatsvaror

 

391 951 355

 

 

 

 

 

1410

Mervärdesskatt

 

282 766 015

 

1411

Mervärdesskatt

 

283 466 015

 

1412

Skattelättnad för vissa byggtjänster

-700 000

 

 

 

 

 

1420

Skatt på alkohol och tobak

 

20 758 070

 

1421

Skatt på tobak

 

10 104 792

 

1422

Skatt på etylalkohol

 

4 120 048

 

1423

Skatt på vin

 

3 636 874

 

1424

Skatt på mellanklassprodukter

 

183 935

 

1425

Skatt på öl

2 710 741

 

1426

Privatinförsel av alkohol och tobak

1 680

 

 

 

 

 

1430–1450 Skatt på energi och miljö

 

69 093 117

 

 

 

 

1430

Energiskatt

 

38 973 613

 

1431

Skatt på elektrisk kraft

 

19 255 876

 

1432

Energiskatt bensin

 

14 762 344

 

1433

Energiskatt oljeprodukter

 

4 864 553

 

1434

Energiskatt övrigt

 

90 841

 

 

 

 

1440

Koldioxidskatt

 

24 874 722

 

1441

Koldioxidskatt bensin

 

11 035 924

 

1442

Koldioxidskatt oljeprodukter

 

12 819 353

 

1443

Koldioxidskatt övrigt

 

1 019 445

 

 

 

 

1450

Övriga skatter på energi och miljö

 

5 244 783

 

1451

Svavelskatt

 

76 195

 

1452

Skatt på råtallolja

 

21 179

 

1453

Särskild skatt mot försurning

 

55 319

 

1454

Skatt på bekämpningsmedel och gödsel

406 560

 

1455

Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer

 

3 226 097

 

1456

Avfallsskatt

 

1 108 706

 

1457

Avgifter till Kemikalieinspektionen

 

65 400

 

1458

Övriga skatter

 

285 326

 

 

 

 

 

1470

Skatt på vägtrafik

 

13 486 416

 

1471

Fordonsskatt

 

11 335 095

 

1472

Vägavgifter

 

651 321

 

1473

Trängselskatt

 

0

 

1474

Skatt på trafikförsäkringspremier

1 500 000

 

 

 

 

 

1480

Övriga skatter

 

5 847 736

 

1481

Systembolaget AB:s överskott

160 000

 

1482

Inlevererat överskott från Svenska Spel AB

3 270 000

 

1483

Skatt på spel

 

32 733

 

1484

Lotteriskatt

 

1 239 001

 

1485

Lotteriavgifter

 

35 150

 

1486

Skatt på annonser och reklam

 

580 052

 

1487

Koncessionsavgifter på televisionens område

295 000

 

1488

Lokalradioavgifter

 

129 000

 

1489

Avgifter till Granskningsnämnden

 

6 800

 

1491

Avgifter för telekommunikation

 

100 000

 

1492

Försäljningsskatt på motorfordon

0

 

 

 

 

 

1500

Skatt på import

 

5 820 594

 

 

 

 

 

1511

Tullmedel

5 009 292

 

1512

Jordbrukstullar och sockeravgifter

 

392 552

 

1513

Avgifter till EU:s omstruktureringsfond för sockersektorn

418 750

1600

Restförda och övriga skatter

 

-6 608 747

 

 

 

 

 

1610

Restförda skatter

 

-8 358 222

 

1611

Restförda skatter, hushåll

 

-2 646 213

 

1612

Restförda skatter, företag

-5 712 009

 

 

 

 

 

1620

Övriga skatter, hushåll

 

524 343

 

1621

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-100 000

 

1622

Omprövningar äldre taxeringsår

-1 000 000

 

1623

Anstånd

 

-200 000

 

1624

Övriga skatter

1 441 440

 

1625

Skattetillägg

286 775

 

1626

Förseningsavgifter

96 127

 

 

 

 

 

1630

Övriga skatter företag

 

-955 968

 

1631

Omprövningar aktuellt taxeringsår

-664 177

 

1632

Omprövningar äldre taxeringsår

400 000

 

1633

Anstånd

 

-1 000 000

 

1634

Övriga skatter

308 112

 

1635

Skattetillägg

225

 

1636

Förseningsavgifter

 

-127

 

 

 

 

 

1640

Intäkter som förs till fonder

 

2 181 100

 

1641

Insättningsgarantiavgifter

540 000

 

1642

Avgifter till Kärnavfallsfonden

 

690 000

 

1643

Bilskrotningsavgifter

 

270 100

 

1644

Batteriavgifter

 

93 000

 

1645

Kväveoxidavgifter

588 000

 

 

 

 

 

Totala skatteintäkter

1 447 427 171

 

 

 

 

 

1700

Avgående poster, skatter till EU

 

-7 126 629

 

 

 

 

1710

EU-skatter

 

-7 126 629

 

1711

EU-skatter

-7 126 629

 

 

 

 

 

Offentliga sektorns skatteintäkter

 

1 440 300 542

 

 

 

 

 

1800

Avgående poster, skatter till andra sektorer

 

-661 990 368

 

 

 

 

1810

Skatter till andra sektorer

 

-661 990 368

 

1811

Kommunala inkomstskatter

-473 968 049

 

1812

Avgifter till AP-fonder

 

-164 673 746

 

1813

Avgifter till premiepensionssystemet

-23 348 574

 

 

 

 

 

Statens skatteintäkter

778 310 173

 

 

 

 

 

1900

Periodiseringar

 

9 193 542

1910

Uppbördsförskjutningar

 

16 165 252

 

1911

Uppbördsförskjutningar

 

16 165 252

 

 

 

 

 

1920

Betalningsförskjutningar

 

-6 727 828

 

1921

Kommuner och landsting

 

472 287

 

1922

Ålderpensionssystemet

 

-85 238

 

1923

Företag och hushåll

 

-6 534 892

 

1924

Kyrkosamfund

 

-579 985

 

 

 

 

 

1930

Anstånd

 

-243 882

 

1931

Anstånd

 

-243 882

 

 

 

 

 

1000

Skatter m.m.

 

787 503 716

 

Inkomsttyp 2000

Inkomster av statens verksamhet

53 202 366

Inkomsttyp 3000

Inkomster av försåld egendom

50 000 000

Inkomsttyp 4000

Återbetalning av lån

2 040 288

Inkomsttyp 5000

Kalkylmässiga inkomster

8 559 400

Inkomsttyp 6000

Bidrag m.m. från EU

13 663 863

Inkomsttyp 7000

Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet

-53 413 585

Inkomsttyp 8000

Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto

-7 781 000

Summa inkomster

853 775 048

Beräknat lånebehov

-63 215 308

Summa

790 559 740

Bilaga 3

Motionsyrkanden som avstyrks av utskottet i förslagspunkt 3

Motion

Motionärer

Yrkanden

3.

Beslut om utgiftsramar och beräkning av inkomster för 2007

a)

Statsbudgetens utgifter per utgiftsområde 2007

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

4

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

4 och 11

2006/07:Fi246

Peter Eriksson m.fl. (mp)

5

c)

Skattereduktion för förvärvsinkomster – s.k. jobbskatteavdrag

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

1, 8, 9 och 11

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

1–3 och 16

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

68 och 69 i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del

d)

Utländska nyckelpersoner

2006/07:Sk253

Marie Engström m.fl. (v)

1 och 2

f)

Avdrag för resor och övriga utgifter

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

6

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

69 i denna del, 76, 82 och 83

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del och 26

g)

Slopad skattereduktion för fackföreningsavgifter och avgifter till arbetslöshetskassa

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

3 och 4

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

67, 69 och 73, de båda senare i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

17, 18, 19 och 22, de tre senare i denna del

2006/07:Fi249

Hans Stenberg m.fl. (s)

 

2006/07:Sk304

Lars Mejern Larsson m.fl. (s)

 

2006/07:A271

Veronica Palm m.fl. (s)

10

h)

Slopat förhöjt grundavdrag i stödområde A

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

5

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

6

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del

2006/07:C360

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

15

i)

Ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

88

2006/07:Sk259

Marie Engström m.fl. (v)

 

j)

Pensionssparande

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

10

k)

Beskattning av lånedatorer

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

2

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

4 och 5

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

69 i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del

l)

Skattereduktion för hushållstjänster

2006/07:Fi220

Marie Engström m.fl. (v)

7

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

7

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

90

n)

Slopad särskild löneskatt för personer äldre än 65 år

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

13

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

63, 70–72, de tre senare i denna del, och 91

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

14, 19 i denna del, 20 och 21

2006/07:Fi247

Lars Ohly m.fl. (v)

1–3

o)

Nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

14

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

92

2006/07:Fi247

Lars Ohly m.fl. (v)

4

p)

Sänkta socialavgifter för tjänstesektorn

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

15

q)

De särskilda avdragen vid beräkningen av socialavgifter slopas

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

8

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

70–73, alla i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

22 i denna del

r)

Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för enmansföretag som anställer

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

10–12

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

77

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

27

2006/07:Fi247

Lars Ohly m.fl. (v)

6

s)

Slopad medfinansiering inom sjukförsäkringen

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

9

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

30 och 33

t)

Fryst underlag för fastighetsskatt

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

17 och 19–21

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

13

2006/07:Fi228

Marie Engström m.fl. (v)

1 i denna del, 5, 6 och 8

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

66, 79 i denna del, 80 och 84

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

16 och 29, båda i denna del

u)

Begränsning av fastighetsskatten på markvärdet m.m.

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

18

2006/07:Fi228

Marie Engström m.fl. (v)

1 i denna del

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

74 och 79 i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

23 och 29 i denna del

v)

Sänkt fastighetsskatt på flerbostadshus

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

78

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

28

w)

Slopad schablonintäktsbeskattning för bostadsrättsföreningar

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

22 och 23

2006/07:Fi228

Marie Engström m.fl. (v)

2 och 7

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

69 i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del

x)

Förmögenhetsskattens avveckling

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

24 och 25

2006/07:Fi228

Marie Engström m.fl. (v)

3

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

94

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

16 i denna del

2006/07:Sk244

Marie Engström m.fl. (v)

2

y)

Förändrade uppskovsregler vid beskattning av kapitalvinster på privatbostäder

2006/07:Fi228

Marie Engström m.fl. (v)

4

z)

Fortsatt reformering av 3:12-reglerna

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

27

å)

Höjt schablonbelopp i förenklingsregeln

2006/07:Fi225

Marie Engström m.fl. (v)

1 i denna del

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

69 i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del

ä)

Förbättringar i löneunderlagsregeln

2006/07:Fi225

Marie Engström m.fl. (v)

1 i denna del

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

69 i denna del

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

18 i denna del

ö)

Höjd bolagsskatt m.m.

2006/07:Fi225

Marie Engström m.fl. (v)

2 och 3

aa)

Energiskatt på el i norra Sverige

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

28

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

1

ab)

Koldioxidskatt, utsläppshandel m.m.

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

30

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

2

2006/07:MJ391

Peter Eriksson m.fl. (mp)

13

ad)

Höjd effektskatt på kärnkraft

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

29

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

12

ae)

Fortsatta skattelättnader för alternativa drivmedel

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

38 och 39

af)

Miljöbilar m.m.

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

36, 37 och 42

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

9

ag)

Punktskatt på bensin och diesel

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

40 och 41

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

10 och 11

ah)

Flygskatt

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

34 och 35

2006/07:MJ391

Peter Eriksson m.fl. (mp)

38

ai)

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

7

2006/07:MJ390

Lars Ohly m.fl. (v)

45 och 46

aj)

Beskattning av avfall som förbränns

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

31

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

8

2006/07:MJ390

Lars Ohly m.fl. (v)

51

ak)

Skatt på trafikförsäkringspremier

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

3

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

95

al)

Trängselskatt

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

43

2006/07:Fi224

Per Bolund m.fl. (mp)

1–5

2006/07:Fi265

Bosse Ringholm (s)

1 och 2

2006/07:Fi269

Peter Pedersen m.fl. (v)

1–4

2006/07:Fi273

Bosse Ringholm och Mikael Damberg (båda s)

 

2006/07:Sk246

Lars Ohly m.fl. (v)

26

2006/07:MJ266

Lars Ohly m.fl. (v)

27

2006/07:MJ391

Peter Eriksson m.fl. (mp)

26

am)

Tobaksskatt

2006/07:Fi204

Claes-Göran Brandin och Kenneth G Forslund (båda s)

 

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

64, 65 och 75

an)

Skatt på alkoläsk

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

5

ao)

Reklamskatt

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

6

2006/07:Fi229

Marie Engström m.fl. (v)

1 och 2

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

85

2006/07:Fi271

Kerstin Lundgren (c)

 

ap)

Moms på transport i skidliftar

2006/07:Fi227

Marie Engström m.fl. (v)

4

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

15

aq)

Moms på ekologisk mat

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

32

ar)

Lotteriskatt

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

86

as)

Båtskatt

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

44

at)

Kreditering på skattekonto – vissa investeringsstöd

2006/07:Fi221

Marie Engström m.fl. (v)

1–3

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

24 och 25

av)

Kreditering på skattekonto – nystartsjobb

2006/07:Fi223

Maria Wetterstrand m.fl. (mp)

33 och 47

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

22

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

6

2006/07:Fi247

Lars Ohly m.fl. (v)

8

aw)

Kreditering på skattekonto – mindre hyres- och studentbostäder

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

104

2006/07:Fi247

Lars Ohly m.fl. (v)

7

ax)

Beräkning av statsbudgetens inkomster

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

3 och 89

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

3

2006/07:Fi246

Peter Eriksson m.fl. (mp)

4

az)

Utgiftstak för staten och offentlig sektor

2006/07:Fi244

Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s)

2

2006/07:Fi245

Lars Ohly m.fl. (v)

2, 10 och 12

2006/07:Fi246

Peter Eriksson m.fl. (mp)

2

Bilaga 4

Regeringens lagförslag

Bilaga 5

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster (lagförslag 3.2)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna

2. Den nya bestämmelsen i 1 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2007.

2. Den nya lydelsen i 1 § tillämpas på ersättning som betalas ut från och med den 1 januari 2007.

3. Den nya bestämmelsen i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2006 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2006 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

3. Den nya lydelsen i 2 § tillämpas på inkomst som uppbärs från och med den 1 januari 2007. Omfattar beskattningsåret tid såväl före som efter utgången av år 2006 skall, om den skattskyldige inte visar annat, så stor del av beskattningsårets inkomst anses hänförlig till tiden efter utgången av år 2006 som svarar mot förhållandet mellan den del av beskattningsåret som infaller under denna tid och hela beskattningsåret.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200) (lagförslag 3.3)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

 

2. Den nya lydelsen tillämpas även i fråga om ersättning som erhålls den 1 december 2006 eller senare om ersättningen endast avser transport i skidlift som tillhandahålls i sin helhet den 1 januari 2007 eller senare.

2. Äldre bestämmelser skall fortfarande gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

3. I övrigt skall den äldre lydelsen fortfarande gälla i fråga om mervärdesskatt för vilken skattskyldighet inträtt före ikraftträdandet.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt (lagförslag 3.8)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

10 §

Fastighet i Sverige tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt enligt 2 a § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Om fastigheten innehas med tomträtt tas den upp till den del av taxeringsvärdet som avser byggnad. Om taxeringsvärde saknas vid beskattningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde.

Fastighet i Sverige tas upp till det värde som gäller som underlag för fastighetsskatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt. Har underlaget beräknats enligt 1 § lagen (2006:000) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar, skall värdet, i förekommande fall, beräknas även med tillämpning av 2 a § lagen om statlig fastighetsskatt. Om fastigheten innehas med tomträtt tas den upp till den del av värdet som avser byggnad. Om taxeringsvärde saknas vid beskattningsårets utgång anses fastigheten inte ha något värde.

Fastighet utomlands tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) (lagförslag 3.11)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

61 kap.

17 a §

Värdet av förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller skall för ett kalenderår beräknas till 2 400 kronor om

– förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, och

– den anställde för att få förmånen inte byter ut denna mot kontant ersättning med belopp som överstiger 10 000 kronor under beskattningsåret.

Värdet av förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller skall för ett kalenderår beräknas till 2 400 kronor om

– förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen, och

– den anställde inte avstår från mer än 10 000 kronor i kontant ersättning under beskattningsåret för att få förmånen.

 

65 kap.

9 a §

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 b eller 9 c § för arbetsinkomster. Sådan rätt har också de som är begränsat skattskyldiga enligt 3 kap. 18 § första stycket 1 eller 2, om deras överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige.

Med arbetsinkomster avses i detta kapitel sådan inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11 och 16, 6 § första stycket 1 och 10 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undantag för sådan inkomst som avses i 2 kap. 14 § samma lag.

Med arbetsinkomster avses i detta kapitel sådan inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete som anges i 2 kap. 3 och 4 §§, 5 § 11 och 16, 6 § första stycket 1, 3 och 5 samt 7, 8 och 10 §§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension med undantag för sådan inkomst som avses i 2 kap. 14 § samma lag.

Vid beräkningen av skattereduktionen skall arbetsinkomsterna minskas med

– kostnader som dragits av i inkomstslaget tjänst, och

– sjukpenning hänförlig till inkomst av annat förvärvsarbete.

Arbetsinkomsterna skall också minskas med allmänna avdrag enligt 62 kap. och avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

 

9 d §

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga endast under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a–9 c §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de varit obegränsat skattskyldiga i landet.

Fysiska personer som varit obegränsat skattskyldiga endast under en del av beskattningsåret, har rätt till skattereduktion enligt 9 a–9 c §§ med en tolftedel av den skattereduktion som skulle ha tillgodoförts dem om de varit obegränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret, för varje kalendermånad eller del därav under vilken de varit obegränsat skattskyldiga.

Om de skattskyldigas överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, skall dock bestämmelserna i 9 a–9 c §§ tillämpas utan de begränsningar som anges i första stycket.

 

Punkt 4 av övergångsbestämmelserna

4. Bestämmelsen i 61 kap. 17 a § skall tillämpas även i fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).

4. I fråga om sådan datorutrustning som avses i punkt 2 av övergångsbestämmelserna till lagen (2003:1194) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) skall bestämmelsen i 61 kap. 17 a § tillämpas med undantag för andra strecksatsen i paragrafen.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i socialavgiftslagen (2000:980) (lagförslag 3.12)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Punkt 7 av övergångsbestämmelserna

7. Äldre bestämmelser i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

7. De upphävda bestämmelserna i 3 kap. 18 och 19 §§ tillämpas fortfarande på inkomst som uppbärs före ikraftträdandet.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2001:1170) om utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) (lagförslag 3.15)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

2. I fråga om ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs före den 1 januari 2007 tillämpas bestämmelsen i 2 § i dess äldre lydelse.

2. I fråga om ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs före den 1 januari 2007 tillämpas bestämmelsen i 2 § i sin äldre lydelse.

3. I fråga om ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs under 2007 tillämpas bestämmelserna i 5 och 6 §§ i deras äldre lydelser.

3. I fråga om ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs under år 2007 tillämpas bestämmelserna i 5 och 6 §§ i sina äldre lydelser med iakttagande av övergångsbestämmelserna till lagen (2006:000) om ändring i socialavgiftslagen (2000:980).

4. Bestämmelserna i 5 och 6 §§ i sina nya lydelser samt den nya bestämmelsen i 6 a § tillämpas första gången på ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs under 2008.

4. Bestämmelserna i 5 och 6 §§ i sina nya lydelser samt den nya bestämmelsen i 6 a § tillämpas första gången på ersättning som betalas ut respektive inkomst som uppbärs under år 2008.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2004:126) om skattereduktion för förmögenhetsskatt (lagförslag 3.17)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

3 a §

Lagen (2006:000) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar skall inte beaktas vid beräkning av den i 3 § första stycket angivna kvoten mellan skattereduktionen för fastighetsskatt och fastighetsskatten för reduktionsfastigheten.

Bestämmelserna om begränsning av fastighetsskatt på markvärde i 2 § lagen (2006:000) om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar skall inte beaktas vid beräkning av den i 3 § första stycket angivna kvoten mellan skattereduktionen för fastighetsskatt och fastighetsskatten för reduktionsfastigheten.

Utskottets förslag om ändring i regeringens förslag till lag om fastighetsskatt i vissa fall vid 2007–2009 års taxeringar (lagförslag 3.25)

 

Regeringens förslag

Utskottets förslag

1 §

Vid beräkning av underlag för fastighetsskatt vid 2008 och 2009 års taxeringar enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt gäller följande.

För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket a lagen om statlig fastighetsskatt skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, underlaget för skatten vara detsamma som gäller vid 2007 års taxering.

För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket b lagen om statlig fastighetsskatt skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, underlaget för skatten vara detsamma som gäller vid 2007 års taxering eller, om det är lägre, ett taxeringsvärde som fastställts därefter

För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket b lagen om statlig fastighetsskatt skall, i stället för det taxeringsvärde som avses i nämnda punkt, underlaget för skatten vara detsamma som gäller vid 2007 års taxering eller det taxeringsvärde som fastställts vid 2007 års allmänna fastighetstaxering, om detta värde är lägre.

Har taxeringsvärdet för fastighet eller del av fastighet som avses i andra eller tredje stycket ändrats för taxeringsåret vid särskild fastighetstaxering enligt 16 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152), skall det nya taxeringsvärdet utgöra underlag för fastighetsskatten.

2 §

För sådan fastighet eller del av fastighet som avses i 3 § första stycket a lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt skall vid 2007–2009 års taxeringar den del av fastighetsskatten som belöper på varje värderingsenhet avseende tomtmark för småhus uppgå till högst två kronor per kvadratmeter eller 5 000 kronor, om det är lägre.

 

Vid tillämpning enligt första stycket skall på varje värderingsenhet tomtmark anses belöpa så stor del av fastighetsskatten som värderingsenhetens värde vid fastighetstaxeringen utgör av hela taxeringsvärdet för fastigheten eller del av fastigheten.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007.

 

2. Begränsningen i 2 § tillämpas inte för fastighetsskatt som belöper på tid före den 1 januari 2006.

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 28 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

 

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

8 kap.

28 §

Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 5 000 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst.

Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst.

__________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången vid 2008 års taxering.