Civilutskottets betänkande 2006/07:CU12
Konsumentfrågor

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet ett 30-tal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år 2006 på de konsumentpolitiska och konsumenträttsliga områdena. Motionsyrkandena gäller bl.a. konsumentpolitiken inom EU, marknadsföring, konsumentskydd och vissa frågor om överskuldsättning m.m.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

I betänkandet finns tretton reservationer och tre särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Konsumentpolitiken inom EU
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C252 yrkande 6 och 2006/07:C371.

Reservation 1 (s)

2.	Konsumentverksamhet
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C252 yrkande 3.

Reservation 2 (s)

3.	Testverksamhet hos Konsumentverket
	Riksdagen avslår motion 2006/07:Fö219 yrkande 9.

Reservation 3 (v, mp)

4.	Kunskapsbyggande hos barn och unga
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C369.

Reservation 4 (s, mp)

5.	Konsumentorganisationer
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C252 yrkande 4.

6.	Märkning av kläder
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C232.

Reservation 5 (v, mp)

7.	Etisk märkning, m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C252 yrkande 1, 2006/07:C321 yrkande 1 och 2006/07:C325.

Reservation 6 (s, v, mp)

8.	Märkning av manipulerade fotografier
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C297.

9.	Könsdiskriminerande reklam m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C217, 2006/07:C244, 2006/07:C273 och 2006/07:C296.

Reservation 7 (v, mp)

10.	Marknadsföring av plastikoperationer
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C277 yrkande 1.

11.	Översyn av marknadsföringslagen
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C380.

Reservation 8 (v, mp)

12.	Obeställd reklam m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C242 och 2006/07:C283.

Reservation 9 (v, mp)

13.	E-handel
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C339.

Reservation 10 (s, v, mp)

14.	Införande av konsumentbalk
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C275.

Reservation 11 (mp)

15.	Överskuldsättning m.m.
	Riksdagen avslår motionerna 2006/07:C203 yrkandena 13 och 6, 2006/07:C370 och 2006/07:C376.

Reservation 12 (s, mp)

Reservation 13 (v)

16.	Preskription av trafikförsäkringsavgift
	Riksdagen avslår motion 2006/07:C274 yrkandena 1 och 2.

Stockholm den 27 februari 2007

På civilutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Inger René (m), Johan Löfstrand (s), Andreas Norlén (m), Lennart Pettersson (c), Christina Oskarsson (s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Christine Jönsson (m), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Ameer Sachet (s), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp), Katarina Brännström (m) och Eva Sonidsson (s).

Utskottets överväganden

Inledning

Utskottet behandlar under särskilda rubriker de olika frågor som aktualiserats i motionerna.

I ärendet har en utfrågning ägt rum med företrädare för Kronofogdemyndigheten om s.k. evighetsgäldenärer.

Konsumentpolitiken inom EU

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller konsumentpolitiken inom EU. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 1 (s).

Motionerna

Motion C371 av Anneli Särnblad och Carin Runeson (båda s) innehåller ett förslag om tillkännagivande angående konsumentpolitiken inom EU. Motionärerna pekar på betydelsen av en hög gemensam nivå på konsumentskyddet och en effektiv tillämpning av konsumentskyddsbestämmelserna.

I motion C252 av Christina Axelsson m.fl. (s) finns ett förslag till tillkännagivande om vikten av ett starkt europeiskt konsumentskydd (yrkande 6).

Pågående arbete m.m.

I EG-fördragets artikel 153 anges att gemenskapen skall främja konsumenternas intressen och säkerställa en hög konsumentskyddsnivå. Olika initiativ i form av rättsakter och andra konsumentpolitiska åtgärder har vidtagits för att uppnå detta.

Ett beslut om ett nytt s.k. konsumentprogram, dvs. hur EU-budgeten skall användas på konsumentområdet, antogs under hösten 2006 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1926/2006/EG av den 18 december 2006 om inrättande av ett program för gemenskapsåtgärder på området konsumentpolitik (20072013). För programmet uppställs mål om att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå och att säkerställa en effektiv tillämpning av konsumentskyddsregler.

En ny strategi för konsumentpolitiken håller på att utarbetas vid kommissionen. Den skall presenteras under våren.

Kommissionen inledde 2004 en översyn av konsumentregelverket. Översynen omfattar åtta direktiv vars syfte är att skydda konsumenterna. Det övergripande målet med översynen anges vara att skapa en verklig inre marknad för konsumenterna genom att hitta rätt balans mellan ett gott konsumentskydd och företagens konkurrenskraft, samtidigt som subsidiaritetsprincipen till fullo respekteras. Syftet beskrivs var att stärka konsumenternas förtroende för den inre marknaden genom att garantera dem ett gott skydd i hela EU. Med grönboken om översynen av konsumentregelverket, KOM(2006) 744 slutlig, som antogs den 8 februari 2007, uppmanar Europeiska kommissionen alla berörda parter att inkomma med synpunkter senast den 15 maj 2007.

Regeringen har föranstaltat om remissbehandling av grönboken, och siktet är inställt på att en faktapromemoria skall kunna överlämnas till riksdagen i mitten av mars 2007. Grönboken har också i enlighet med vad som numera föreskrivs i 10 kap. 4 § riksdagsordningen den 14 februari 2007 av kammaren hänvisats till civilutskottet för granskning. Avsikten är att utskottet senare i vår skall redovisa sin granskning av grönboken i ett utlåtande till kammaren.

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet har ingen annan principiell uppfattning än motionärerna, och utskottet anser att konsumentpolitiken inom EU och det svenska arbetet rent allmänt bör vara inriktat på att verka för ett högt konsumentskydd på en väl fungerande inre marknad. I övrigt anser utskottet att de kommande övervägandena med anledning av grönboken om översynen av konsumentregelverket nu inte bör föregripas genom några uttalanden från riksdagens sida.

Med det anförda avstyrker utskottet förslagen i motionerna C252 yrkande 6 och C371.

Konsumentverksamhet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller åtgärder för att stärka och vidareutveckla konsumentverksamheten vid olika myndigheter.

Jämför reservation 2 (s).

Motionen

I motion C252 av Christina Axelsson m.fl. (s) lämnas ett förslag till tillkännagivande som innebär att regeringen bör stärka och vidareutveckla konsumentverksamheten vid Jordbruks-, Livsmedels- och Konsumentverken samt Konsumentombudsmannen i syfte att stärka konsumentmakten (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet kan inte se att det föreligger några större meningsmotsättningar mellan regeringen och motionärerna.

Av regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende Konsumentverket framgår att verket disponerar ett särskilt anslag för stöd till nationella konsumentprojekt och att särskilda bidrag inrättats till frivilliga konsumentorganisationer och stöd till nationella konsumentprojekt, anslag 40:5 (regleringsbrev Jo 2006/3374 [delvis], Jo 2006/3115).

Av regleringsbrevet för budgetåret 2007 avseende Jordbruksverket och Livsmedelverket framgår att båda myndigheterna skall arbeta för en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion som speglar konsumenternas efterfrågan. I respektive myndighets regleringsbrev framhålls att verksamheten skall spegla och styras av konsumenternas efterfrågan. I båda myndigheternas uppdrag ingår också folkhälsorelaterade uppgifter. Livsmedelsverkets huvudsakliga arbetsområden rör säkra livsmedel, bra matvanor och redlig hantering. Målet är att alla livsmedel skall vara säkra och att konsumenterna skall ha tillräcklig kunskap om mat och matvanors betydelse för att kunna göra medvetna val (regleringsbrev Jo 2006/3351 [delvis], Jo 2006/3060, Jo 2006/1910 m.fl. respektive Jo 2006/3351 [delvis], Jo 2006/1543, Jo 2006/2578).

Med det anförda och redovisade avstyrker utskottet bifall till motion C252 yrkande 3.

Testverksamhet hos Konsumentverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller testverksamhet hos Konsumentverket.

Jämför reservation 3 (v, mp).

Motionen

Motion Fö219 av Elina Linna m.fl. (v) innehåller ett förslag till tillkännagivande om att Konsumentverket bör ges i uppdrag att intensifiera sitt arbete med att testa mobiltelefoner, telefoner och motsvarande produkter (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att Konsumentverket, med visst undantag för leksaker, inte längre bedriver någon testverksamhet. Tester av mobiltelefoner och andra produkter publiceras återkommande i tidningen Råd & Rön som fr.o.m. maj 2006 övergått från Konsumentverket till organisationen Sveriges Konsumentråd.

Civilutskottet är inte berett att förorda att Konsumentverket skall återuppta sin testverksamhet. I den mån tester av mobiltelefoner och liknande produkter efterfrågas av konsumenter förutsätter utskottet att sådana kommer till stånd i annan ordning.

Med det anförda avstyrker utskottet motion Fö219 yrkande 9.

Kunskapsbyggande hos barn och unga

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller kunskapsbyggande av konsumentkunskap hos barn och unga. Utskottet hänvisar till uppdrag som lämnats till Konsumentverket.

Jämför reservation 4 (s, mp).

Motionen

Motion C369 av Marita Ulvskog och Anneli Särnblad (båda s) innehåller ett förslag till tillkännagivande om konsumentpolitiken för barn och unga. Motionärerna anför bl.a. att skolan och lärarna kan och måste spela en viktig roll inom området konsumentkunskap. Därutöver anser motionärerna att en översyn bör göras för att undersöka hur man på bästa sätt kan stödja och uppmuntra alla goda förslag, idéer och projekt inom detta område.

Pågående arbete

I regleringsbrev för budgetåret 2007 fick Konsumentverket i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom konsumentområdet, nationellt och internationellt. Med utgångspunkt i befintlig forskning, rapporter och gjorda utredningar samt genom en konsumentundersökning skall Konsumentverket i en särskild rapport ge en bild av konsumenternas förhållanden på några utvalda marknader. Av rapporten skall framgå eventuella skillnader i mäns och kvinnors samt pojkars och flickors konsumtionsmönster. I arbetet skall Konsumentverket samråda med berörda myndigheter och andra aktörer. Rapporten skall lämnas till Integrations- och jämställdhetsdepartementet senast den 31 december 2007 (se Jo 2006/3374 [delvis], Jo 2006/3115).

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1, volym 10) redovisas att en ny upplaga av broschyren Koll på pengarna har utarbetats av Konsumentverket och att broschyren har spridits till bl.a. skolor.

Eftersom Konsumentverket under 2007 är under en upparbetningsfas så har den nuvarande regeringen enligt vad utskottet har erfarit begränsat antalet nya uppdrag. Verkets roll när det gäller att ta fram skolmaterial som rör konsumtion, är en av de frågor man valt att inte ge något uppdrag om under 2007.

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet har för sin del ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller angelägenheten av kunskapsbyggandet av konsumentkunskap hos barn och unga, och utskottet ser med tillfredställelse på att det i uppdraget som regeringen gett till Konsumentverket ingår att särskilt uppmärksamma eventuella skillnader i pojkars och flickors konsumtionsmönster. Resultatet av det pågående arbetet hos Konsumentverket bör, enligt utskottets mening, avvaktas. Utskottet förutsätter vidare att regeringen i lämpligt sammanhang överväger frågan om Konsumentverkets roll när det gäller att ta fram skolmaterial som rör konsumtion, en fråga som med hänsyn till verkets nuvarande upparbetningsfas har måst anstå.

Med det anförda avstyrker utskottet motion C369.

Konsumentorganisationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller utveckling och stöd till konsumentorganisationer. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden.

Motionen

I motion C252 av Christina Axelsson m.fl. (s) lämnas ett förslag till tillkännagivande angående utveckling av och stöd till konsumentrörelsen (yrkande 4).

Tidigare behandling

I budgetpropositionen för 2007 anförde regeringen att konsumentorganisationerna gör en betydelsefull insats bl.a. genom sin opinionsbildande roll och genom att representera svenska konsumenter i EU. Regeringen redovisar att de också har en särskild funktion som konsumentrepresentanter i standardiseringsarbetet på nationell och internationell nivå. Vidare redovisas att organisationen Sveriges Konsumentråd har expanderat, bl.a. genom fler medlemsorganisationer och genom övertagandet av konsumenttidningen Råd & Rön från Konsumentverket (prop. 2006/07:1, volym 10). Vad som sålunda anfördes och redovisades föranledde inga erinringar från riksdagens sida.

Efter förslag i budgetpropositionen för 2007 anvisade riksdagen för budgetåret 2007 ett ramanslag om drygt 17,5 miljoner kronor för åtgärder på konsumentområdet (bet. CU1, rskr. 7274). Detta motsvarar 2006 års anslag. Anslaget finansierar initiativ, fasta bidrag och projektstöd till lokala och nationella projekt som på olika sätt främjar konsumenternas intressen i Sverige och EU bl.a. genom opinionsbildning och genom att företräda svenska konsumenter i EU. För budgetåren 2008 och 2009 beräknar regeringen anslaget till oförändrat belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet och riksdagen har hösten 2006 tagit ställning till stödet för åtgärder på konsumentområdet, och utskottet kan för övrigt inte se att det föreligger några större meningsmotsättningar mellan regeringens och motionärernas syn på betydelsen av de frivilliga konsumentorganistionernas insatser i konsumentarbetet. Utskottet är inte berett att inom ramen för förevarande ärende förorda några ytterligare uttalanden från riksdagens sida och avstyrker förslaget i motion C252 yrkande 4.

Märkning av kläder

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om märkning av kläder. Utskottet ser inga meningsmotsättningar i frågan.

Jämför reservation 5 (v, mp).

Bakgrund

EU-gemensamma regler om benämningar på textilier finns i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/74/EG. Några gemensamma regler för skötsel av textilier i form av tvättråd m.m. finns dock inte. Under 20012003 genomfördes i samråd med textilbranschen i Sverige en revidering av riktlinjerna för märkning av textilier, som Konsumentverket utfärdat sedan 1979. I samband med att de nya riktlinjerna notifierades framförde Kommissionen vissa synpunkter på riktlinjernas utformning och uppmanade de svenska myndigheterna att säkerställa att riktlinjerna blir helt frivilliga. Detta bedömde Konsumentverket inte vara möjligt, varför riktlinjerna drogs tillbaka. Någon reglering av hur textilier bör märkas för att vara ett stöd i val och skötseln av textilier finns för tillfället inte i Sverige, även om en stor del av textilbranschen fortfarande helt frivilligt förser textilier med skötselmärkning.

Dåvarande konsumentministern uppmanade år 2005 per brev berörda kommissionärer att vidta åtgärder för framtagande av EU-gemensamma regler rörande skötselmärkning. I svar på nämnda brev redovisade kommissionärerna att det inte finns några planer på att föreslå lagstiftning om skötselmärkning. I propositionen 2005/06:105 Trygga konsumenter som handlar hållbart Konsumentpolitikens mål och inriktning redovisade den tidigare regeringen sin avsikt att i EU-sammanhang verka för att den här typen av märkning skall finns kvar.

Motionen

Motion C232 av Rolf Gunnarsson (m) innehåller förslag om tillkännagivande angående vikten av konsumentupplysning för klädköpare. Enligt motionären bör tvättråden vara kvar.

Utskottets ställningstagande

Enligt uppgift från Regeringskansliet har den nuvarande regeringen samma uppfattning i frågan som den förra regeringen gett uttryck för.

Utskottet kan således konstatera att det råder en samsyn som bl.a. innebär att Sverige i EU-sammanhang bör fortsätta att verka för att den aktuella märkningen skall kunna finnas kvar. Någon åtgärd från riksdagen torde därför inte vara påkallad. Utskottet avstyrker motion C232.

Etisk märkning, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som gäller etisk märkning, m.m. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 6 (s, v, mp).

Motionerna

Motion C252 av Christina Axelsson m.fl. (s) innehåller förslag om tillkännagivande om vikten av opartisk konsumentinformation om varor och tjänster, och om att stötta utvecklingen av de olika varumärkningar som finns i dag (yrkande 1).

I motion C321 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skall lägga fram ett förslag till mål för andelen rättvisemärkt av den totala konsumtionen av importerade varor samt en strategi för hur målet skall nås (yrkande 1).

Motion C325 av Lennart Axelsson m.fl. (s) innehåller förslag om tillkännagivande om åtgärder för att öka användandet av rättvisemärkta produkter.

Pågående arbete

Inom Regeringskansliet pågår visst arbete avseende konsumtionsmål för rättvisemärkta produkter och ökning av andelen sådana produkter i offentlig upphandling. Ett annat, interdepartementalt, arbete som gäller hållbar konsumtion och produktion är tänkt att resultera i en departementspromemoria till sommaren 2007. Regeringen stöder arbetet med CSR (Corporate Social Responsibility) inom näringslivet inom ramen för sekretariatet Globalt Ansvar. I verksamhetsberättelsen för företag med statligt ägande redogörs för de statligt ägda företagens CSR-arbete. I verksamhetsberättelsen, som läggs fram nästa gång i maj 2007, presenterar regeringen statens ägarpolitik. Där kommer regeringen att återkomma med sin syn på de statligt ägda företagens CSR-arbete.

Regeringen har nyligen i remiss till Lagrådet lagt fram förslag till ny lag om offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster samt ny lag om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. De föreslagna lagarna ersätter enligt förslaget lagen (1992:1528) om offentlig upphandling. Lagarna genomför två EG-direktiv om offentlig upphandling. I de båda lagarna föreslås att det införs de bestämmelser i direktiven som behandlar integrering av miljöhänsyn och sociala hänsyn i upphandlingsprocessen.

Nuvarande anslag

Föreningen Rättvisemärkt erhåller sedan 2004 ett årligt statligt stöd på ca 1,6 miljoner kronor för att bedriva en aktiv opinionsbildning och skapa en dialog om etisk konsumtion. Organisationen erhåller motsvarande stöd även år 2007.

När det gäller märkningsfrågor har riksdagen efter förslag i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 volym 10) anvisat ett ramanslag om drygt 4,3 miljoner kronor för budgetåret 2007 för anslaget bidrag till miljömärkning av produkter (bet. CU1, rskr. 7274). Detta motsvarar 2006 års anslag. Anslaget avser bidrag för utveckling av miljömärkningskriterier för konsumentprodukter. Bidraget är ställt till SIS Miljömärkning AB som ansvarar för miljömärkningssystemen Svanen och Blomman i Sverige. Medlen betalas ut via Kammarkollegiet.

Utskottets ställningstagande

Genom vad som nu redovisats om anvisade anslag och pågående arbeten kan utskottet konstatera att arbetet med att öka andelen rättvisemärkta produkter samt öka sociala och liknande hänsyn vid upphandling förts framåt. Ett rimligt antagande från utskottets sida är att utbudet av etiskt märkta varor och tjänster kommer att stiga i den takt som alltfler konsumenter efterfrågar sådan märkning.

Med det sagda avstyrker utskottet motionerna C252 yrkande 1, C321 yrkande 1 och C325.

Märkning av manipulerade fotografier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller märkning av manipulerade fotografier. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstagande från riksdagens sida.

Jämför särskilt yttrande 1 (s, mp).

Motionen

Motion C297 av Louise Malmström och Anders Ygeman (båda s) innehåller ett förslag till tillkännagivande om att regeringen bör initiera ett arbete för att se över lagstiftningen vad gäller märkning av manipulerade bilder som bidrar till utseendefixering och psykisk ohälsa bland ungdomar.

Utskottets ställningstagande

Lagutskottet har tidigare, senast våren 2006, avstyrkt likadana yrkanden (se bet. 2003/04:LU8, 2004/05:LU8, och 2005/06:LU20). Riksdagen har följt utskottet.

Liksom lagutskottet har civilutskottet förståelse för den tanke som ligger till grund för förslaget om märkning och ser det från sina utgångspunkter alltjämt som angeläget att åtgärder vidtas i syfte att förhindra att unga flickor och pojkar genom marknadsföring bibringas en felaktig och ohälsosam kroppsuppfattning. Den av motionärerna föreslagna märkningen väcker dock en rad frågor av såväl rättslig som praktisk natur. Ett exempel på detta är att det kan ifrågasättas om förslaget är förenligt med gällande upphovsrättslig lagstiftning. Härtill kommer att stora gränsdragningsproblem torde kunna förutses. Vidare torde det av motionärerna förordade systemet förutsätta en i praktiken icke genomförbar administration och övervakning.

Civilutskottet anser i likhet med lagutskottet att dessa invändningar är av sådan styrka att förslaget i motion C297 bör avstyrkas.

Könsdiskriminerande reklam m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som gäller könsdiskriminerande reklam m.m. Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete.

Jämför reservation 7 (v, mp) och särskilt yttrande 2 (s).

Motionerna

I motion C217 av Egon Frid m.fl. (v) föreslås ett riksdagens tillkännagivande innebärande att regeringen skall lägga fram lagförslag om förbud mot könsdiskriminerande reklam.

Motion C244 av Carina Hägg (s) innehåller förslag till tillkännagivande angående lagstiftning mot sexualisering av det offentliga rummet.

I motion C273 av Carina Ohlsson (s) föreslås ett tillkännagivande om att överväga behovet av lagstiftning för att komma till rätta med könsdiskriminerande reklam.

Slutligen föreslås i motion C296 av Louise Malmström och Anders Ygeman (båda s) ett tillkännagivande om initiering av ett arbete som syftar till att se över möjligheterna att skärpa lagen för att öka butikers ansvar vad gäller könsdiskriminering och framkallande av könsstereotypa beteenden hos barn och ungdomar. Motionärerna förespråkar bl.a. att reglerna för butiksreklam ses över.

Pågående arbete

Regeringen beslutade den 27 juli 2006 direktiv för en utredning om könsdiskriminerande reklam. En särskild utredare skall kartlägga utvecklingen och omfattningen av könsdiskriminerande reklam i Sverige och lämna förslag till hur lagstiftning mot sådan reklam skulle kunna utformas, samt redovisa för- och nackdelar med dessa förslag. Utredaren skall även beakta andra möjligheter att komma till rätta med könsdiskriminerande reklam, t.ex. genom näringslivets egna självreglerande organ. Uppdraget skall redovisas senast den 31 december 2007 (dir. 2006:82).

Konsumentverket fick i regleringsbrev för 2007 i uppdrag att följa och analysera utvecklingen inom konsumentområdet, nationellt och internationellt. Med utgångspunkt i befintlig forskning, rapporter och gjorda utredningar samt genom en konsumentundersökning skall Konsumentverket i en särskild rapport ge en bild av konsumenternas förhållanden på några utvalda marknader. Av rapporten skall framgå eventuella skillnader i mäns och kvinnors samt pojkars och flickors konsumtionsmönster. I arbetet skall Konsumentverket samråda med berörda myndigheter och andra aktörer. Rapporten skall lämnas till Integrations- och jämställdhetsdepartementet senast den 31 december 2007 (Jo 2006/3374 [delvis], Jo 2006/3115).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör resultatet av det pågående arbetet inte föregripas med ställningstaganden från riksdagens sida. Förslagen i motionerna C217, C244, C273 och C296 avstyrks.

Marknadsföring av plastikoperationer

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller marknadsföring av plastikoperationer.

Jämför särskilt yttrande 3 (s).

Motionen

Enligt förslaget till tillkännagivande i motion C277 av Anne Ludvigsson m.fl. (s) bör det införas förbud mot före- och efterfotografier i reklam för plastikoperationer (yrkande 1). Enligt motionärernas mening riskerar sådana bilder att uppmuntra till omfattande operationer och orealistiska förväntningar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har för sin del inte något närmare underlag för att kunna bedöma huruvida de av motionärerna påtalade problemen är av sådan art och omfattning att de skulle kunna motivera de förbud som efterlyses. Förslaget i motion C277 yrkande 1 avstyrks.

Översyn av marknadsföringslagen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsförslag som gäller översyn av marknadsföringslagen. Utskottet hänvisar till gällande rätt.

Jämför reservation 8 (v, mp).

Motionen

Enligt ett förslag till tillkännagivande i motion C380 av Jan Lindholm m.fl. (mp) behövs en översyn av marknadsföringslagen (1995:450) ur ett yttrandefrihetsperspektiv. Motionärerna har uppfattningen att näringsidkare inte omfattas av samma grundlagsfästa yttrandefrihet som enskilda privatpersoner och att detta bör ändras.

Utskottets ställningstagande

Marknadsdomstolen tog i den av motionärerna behandlade domen (MD 2002:18) ställning till om marknadsföringslagen var tillämplig på en viss film eller om den, som gjordes gällande, var yttrandefrihetsrättsligt skyddad och därmed föll utanför marknadsföringslagens tillämpningsområde. Domstolen anförde att rättsläget har uttryckts så att det, för att ett ingripande enligt marknadsföringslagen skall kunna ske vid sidan av tryckfrihetsförordningen, krävs att meddelandet lämnats i kommersiell verksamhet och i kommersiellt syfte och har rent kommersiella förhållanden till föremål. Samma gränsdragning fick anses gälla i förhållande till yttrandefrihetsgrundlagen.

Mot denna bakgrund kan utskottet för sin del inte se något behov av den översyn av marknadsföringslagen som motionärerna efterlyser, och utskottet avstyrker därför motion C380.

Obeställd reklam m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsyrkanden som gäller obeställd reklam m.m. Utskottet hänvisar till gällande regler och pågående arbete inom Regeringskansliet.

Jämför reservation 9 (v, mp).

Gällande rätt m.m.

Enligt 13 b § marknadsföringslagen (1995:450) gäller att en näringsidkare vid marknadsföring till en fysisk person får använda elektronisk post, telefax eller sådana automatiska system för individuell kommunikation som inte betjänas av någon enskild, endast om den fysiska personen har samtyckt till det på förhand, dvs. en opt in-lösning. Har näringsidkaren dock fått den fysiska personens e-postadress i samband med försäljning av en produkt till personen gäller under vissa förutsättningar inte kravet på samtycke i förväg. Vid marknadsföring med e-post skall, enligt 13 c § marknadsföringslagen, meddelandet alltid innehålla en giltig adress till vilken mottagaren kan sända en begäran om att marknadsföringen skall upphöra. Detta gäller även vid marknadsföring till en juridisk person.

Av 13 d § marknadsföringslagen följer vidare att andra metoder för individuell kommunikation på distans, exempelvis telefon, får användas om inte den fysiska personen tydligt motsatt sig att metoden används, dvs. en opt out-lösning.

Genom anmälan av sitt telefonnummer till Föreningen Nix-Telefon kan privatpersoner göra känt att de inte vill få samtal i försäljnings-, marknadsförings- eller insamlingssyfte. Reglerna för Nix-Telefon har fastställts genom en överenskommelse mellan Föreningen Nix-Telefon och Konsumentverket.

Motionerna

I motion C242 av Carina Hägg (s) lämnas förslag till tillkännagivande om åtgärder mot oönskad reklam. Motionären anför att det krävs ett mer enhetligt och samlat system för att skydda sig mot reklam samt att mobila telefonabonnemang och företag skall kunna ansluta sig till det s.k. Nix-Telefon-registret. Tillkännagivandets innebörd är att regeringen skall ta initiativ till att skapa ett sådant system.

I motion C283 av Egon Frid (v) föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skall tillsätta en utredning i syfte att lagstifta om konsumtionsfrid.

Tidigare ställningstagande

Här kan nämnas att frågan om den s.k. opt in-regleringen bör omfatta även marknadsföring riktad till juridiska personer avstyrktes av ett enigt lagutskott i samband med att nu gällande opt in-reglering infördes våren 2004 (se det av riksdagen godkända betänkandet 2003/04:LU16). Utskottet framhöll särskilt att remissutfallet inte gav stöd för att det skulle föreligga behov av en sådan reglering. Därtill kom att kravet på angivande av giltig adress i 13 c § marknadsföringslagen torde ge juridiska personer bättre förutsättningar att komma till rätta med icke begärd marknadsföring via elektronisk post. Samtidigt underströk utskottet vikten av att regeringen, i linje med vad som året innan hade utlovats i propositionen med förslag till den nuvarande opt in-regleringen, noga följer utvecklingen och återkommer med erforderliga lagförslag om det skulle visa sig behövas ytterligare regler för att skydda juridiska personer.

Marknadsföringsutredningen m.m.

Marknadsföringsutredningen avlämnade i augusti 2006 betänkandet Otillbörliga affärsmetoder (SOU 2006:76) som innehåller förslag till hur direktivet om otillbörliga affärsmetoder skall genomföras i svensk rätt. Utredningen föreslår bl.a. att den nuvarande lagen ersätts med en ny marknadsföringslag.

I sitt nyligen avlämnade slutbetänkande Telefonförsäljning (SOU 2007:1) bedömer Marknadsföringsutredningen att Nix-telefon fungerar väl varför det saknas anledning att ersätta registret med någon annan ordning. Utredningen föreslår vidare bl.a. följande.

1. Det skall införas en civilrättslig sanktion, vid brister i informationslämnandet, som innebär att konsumenten inte skall vara bunden av ett distansavtal, om näringsidkaren inte har lämnat i distans- och hemförsäljningslagen föreskriven information.

2. En konsument skall få behålla en vara utan att betala för den, om en näringsidkare har levererat varan utan att konsumenten har beställt den. En konsument skall inte heller behöva betala för en tjänst som en näringsidkare har utfört utan att konsumenten har beställt tjänsten. En konsument skall dock inte få behålla en vara utan att betala för den, om varan av misstag har skickats till konsumenten.

3. Tillsynsfrågorna (ang. telefonförsäljning) skall ges en hög prioritet hos Konsumentverket/Konsumentombudsmannen.

Utredningens betänkanden bereds inom Regeringskansliet.

På sin hemsida anger Föreningen Nix-Telefon att ännu kan endast telefonnummer i det fasta nätet spärras i Nix-Telefon. Ett system för spärr av mobiltelefoner har utvecklats och kommer att tas i drift när försäljningssamtal som inte beställts blivit mer vanliga till mobiltelefoner. Från föreningen ser man vidare att ett Nixliknande spärregister för företag skulle skapa både nya administrativa rutiner som skulle slå hårt mot öppenheten och flexibiliteten inom näringslivet och ökade kostnader. Föreningen pekar vidare på möjligheten att begära reklamspärr hos de företag som säljer kontakt- och adressinformation.

Utskottets ställningstagande

I frågan om utformningen av Nix-Telefon konstaterar utskottet att det av Marknadsföringsutredningen bedömts fungera väl och att utredningen anser att det därför saknas anledning att ersätta registret med någon annan ordning. Utskottet kan vidare konstatera att det inom Regeringskansliet pågår ett beredningsarbete som innefattar ställningstaganden till dels en ny marknadsföringslag, dels frågor om telefonförsäljning.

Enligt utskottets mening bör det pågående beredningsarbetet inom Regeringskansliet inte föregripas med något ställningstagande i sak från riksdagens sida. Förslagen i motionerna C242 och C283 avstyrks därför.

E-handel

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller e-handel. Utskottet hänvisar till pågående arbete.

Jämför reservation 10 (s, v, mp).

Motionen

Motion C339 av Göte Wahlström m.fl. (s) innehåller ett förslag till tillkännagivande om behovet av trygghet vid elektronisk handel. Enligt motionärerna är åtgärder påkallade i syfte att skapa säkrare konsumenter.

Pågående arbete m.m.

OECD:s råd antog år 1999 riktlinjer för konsumentskydd vid elektronisk handel. Riktlinjerna innehåller bl.a. en allmän bestämmelse om att företag som ägnar sig åt elektronisk handel skall ta vederbörlig hänsyn till kunderna samt tillämpa god affärssed och tillbörlig marknadsföring. Bestämmelsen kompletteras med mer specifika regler om bl.a. information, reklamidentifikation, sändarangivelse, styrkande av faktapåståenden, e-postreklam och marknadsföring till barn.

Konsumentverket har på regeringens uppdrag tagit fram ett underlag för hur riktlinjerna kan genomföras i svensk rätt (dnr 2001/5753). Verket har därvid funnit att Sverige i allt väsentligt redan uppfyller riktlinjerna men att behovet av ett förstärkt konsumentskydd behöver undersökas vidare, bl.a. vad gäller avtal som ingås på nätet av barn och ungdomar. Konsument Europa ger råd och tips inför köp i andra europeiska länder och hjälper även till att lösa gränsöverskridande konsumenttvister. Konsument Europa ingår i nätverket European Consumer Centre med kontor i de flesta länder i Europa. Konsument Europa tillhör Konsumentverket och är även finansierat av kommissionen.

Europeiska kommissionen har nyligen initierat en översyn av EG:s regelverk för elektroniska kommunikationer, där också konsumentrelaterade problem berörs. Sverige har framfört till kommissionen att utgångspunkten i den nya regleringen bör vara att den skall bidra till ett hållbart informationssamhälle för alla.

I lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation (LEK) finns tydliga konsumentskyddande regler för vilka Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet. I betänkandet Konsumentskydd vid modemkapningar (SOU 2005:20) föreslår utredaren en särskild lag med civilrättslig reglering av användning av s.k. dialer uppringningsprogram som laddas ned på en dator, ändrar dess fjärranslutning och utan användarens godkännande ringer upp ett nytt nummer samt ändringar i LEK med krav på teleoperatören att erbjuda konsumenter kreditspärr och möjligheten att spärra vissa nummer eller nummerserier. Betänkandet har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad som ovan redovisats kan utskottet konstatera att arbete pågår såväl internationellt som nationellt i syfte att skapa ett gott konsumentskydd vid elektronisk handel. Utskottet kan därför inte se att motionsförslaget skulle fordra någon riksdagens vidare åtgärd. Utskottet avstyrker motion C339.

Införande av konsumentbalk

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande om införande av konsumentbalk. Utskottet hänvisar till tidigare ställningstaganden från riksdagens sida.

Jämför reservation 11 (mp).

Motionen

I motion C275 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås ett tillkännagivande om behovet av att samla all konsumentlagstiftning i en gemensam konsumentbalk.

Tidigare ställningstaganden

Frågan om införande av en konsumentbalk är inte ny. Den övervägdes för mer än tio år sedan av Konsumentpolitiska kommittén som i sitt betänkande (SOU 1994:14) Konsumentpolitik i en ny tid pekade på en rad omständigheter som talade emot införandet av såväl en konsumentbalk som en mindre omfattande konsumentskyddslag, bl.a. att konsumenträtten är ett förhållandevis oenhetligt rättsområde, att reglerna är av mycket blandat slag och att det skulle bli svårt att samordna dem utan att besvärande systematiska brister uppkommer. Strävan efter enhetlig och konsekvent lagstiftning på nationell nivå försvårades även, enligt kommittén, av Sveriges internationella åtaganden, företrädesvis EES-avtalet. Därtill kom att införandet av en konsumentbalk skulle kräva stora resurser. Nu angivna nackdelar var, enligt kommittén, så stora att man inte kunde ställa sig bakom tanken på att samla den konsumenträttsliga lagstiftningen i en balk. Flertalet remissinstanser delade kommitténs bedömning, och i den sedermera återkallade proposition 1994:/95:16 Den framtida konsumentpolitiken anslöt sig även regeringen till kommitténs uppfattning i frågan.

I proposition 1994/95:140 Konsumentpolitik i ny tid, som överlämnades till riksdagen i mars 1995, berördes frågan inte.

Lagutskottet har därefter, bl.a. med hänvisning till tidigare bedömningar, vid flera tillfällen avstyrkt motsvarande förslag om införande av konsumentbalk (senast i bet. 2005/06:LU20).

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet anser att de skäl som anförts emot införandet av en konsumentbalk alltjämt har bärkraft och ser inte skäl att på nytt utreda frågan varför förslaget i motion C275 avstyrks.

Överskuldsättning m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår motionsförslag som gäller överskuldsättning m.m. Utskottet hänvisar till pågående arbete inom Regeringskansliet.

Jämför reservationerna 12 (s, mp) och 13 (v).

Motionerna

I motion C203 av Egon Frid m.fl. (v) föreslås fyra tillkännagivanden om överskuldsattas situation. Det föreslås att regeringen skall lägga fram dels lagförslag som innebär att en absolut preskriptionstid för civilrättsliga fordringar gentemot privatpersoner införs (yrkande 1), dels lagförslag som innebär att Kronofogdemyndigheten självmant skall kunna pröva frågan om en fordran som omfattas av en ansökan om verkställighet är preskriberad (yrkande 2). Motionärerna anser vidare att regeringen bör lägga fram lagförslag om införande av ett tak för högsta tillåtna räntesats när det gäller konsumtionskrediter (yrkande 3). Slutligen föreslås att det skall göras en översyn av utsökningsbalken (yrkande 6).

I motion C370 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (s) föreslås ett tillkännagivande om att se över skuldsaneringsreglerna när det gäller betydelsen av vissa humanistiska faktorer som ålder eller sjukdom.

Anne-Marie Pålsson (m) begär i motion C376 ett tillkännagivande om att skuldsaneringslagen skall utsträckas till att omfatta också aktiva näringsidkare.

Pågående och aviserat arbete

Skatteverket fick i regleringsbrevet för år 2004 i uppdrag att analysera de problem som leder till att personer har svårt att komma ur sin skuldsituation och som till följd av detta riskerar att bli s.k. evighetsgäldenärer samt att lämna förslag till åtgärder. Verket redovisade uppdraget i december 2005 genom en skrivelse i vilken man pekar på ett antal möjliga åtgärder som skulle kunna bidra till att minska antalet evighetsgäldenärer hos kronofogdemyndigheterna. De punkter som verket tar upp är följande. Preskriptionsreglerna för civilrättsliga fordringar ges en liknande utformning som för det allmännas fordringar, dvs. en absolut preskription. I utsökningsbalken införs regler som sätter en bortre gräns för hur länge indrivning av skulder vid kronofogdemyndighet över huvud taget får ske. I utsökningsbalken införs regler som innebär att frågan om preskription av en fordran kan komma under prövning även om gäldenären inte gjort invändning härom. Krediteringsreglerna vid indrivning ändras så att exempelvis kapital krediteras före ränta. Ett räntetak vid indrivning införs.

Enligt uppgift från Justitiedepartementet kan direktiv till en översyn av utsökningsbalken förväntas bli antagna senast under hösten 2007. Avsikten är att de frågor som aktualiserats genom Skatteverkets skrivelse skall tas upp inom ramen för denna översyn. I utredningsuppdraget kommer också ingå att överväga åtgärder för att underlätta för gäldenärer som är så skuldsatta att de trots en ständigt pågående utmätning inte blir av med sina skulder inom överskådlig tid

På uppdrag av Finansdepartementet har en sakkunnig person utarbetat promemorian Konsumentskyddet inom det finansiella området. I promemorian föreslås förändringar i den lagstiftning som rör konsumentskyddet på det finansiella området. Bland annat föreslås ändringar som skall stärka konsumenternas skydd mot oskälig ränta, olimiterat ansvar och oseriös marknadsföring. De förslag till ändringar i konsumentkreditlagen (1992:830) som föreslås i promemorian bereds, enligt uppgift, för närvarande inom Justitiedepartementet. Detta sker i anslutning till beredningen av andra förslag till ändringar i konsumentkreditlagen med anledning av betänkandet (SOU 2005:108) Betalningsansvar vid obehörig användning av kontokort m.m. En proposition kan förutses tidigast under år 2008.

I en interpellationsdebatt den 20 februari 2007 aviserade justitieministern Beatrice Ask en kommande översyn av vissa frågor rörande skuldnedskrivning (se ip. 2006/07:228). Enligt uppgift från Regeringskansliet kan direktiv till denna översyn förväntas under våren 2007. Avsikten är att inom ramen för denna översyn bl.a. ta upp frågor om skuldsanering för enskilda t.ex. näringsidkare som försatts i konkurs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att de kommande övervägandena inte bör föregripas med något ställningstagande från riksdagens sida och avstyrker därför förslagen i motionerna C203 yrkandena 13 och 6, C370 och C376.

Preskription av trafikförsäkringsavgift

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen avslår ett motionsyrkande som gäller preskription av trafikförsäkringsavgift. Utskottet hänvisar i huvudsak till gällande regler.

Motionen

I motion C274 begär Jan Lindholm (mp) två tillkännagivanden. Det första innebär att regeringen skall återkomma med förslag till förtydliganden avseende preskriptionslagen (yrkande 1). Enligt det andra förslaget bör den definition av begreppet näringsidkare som finns i konsumentköplagen införas i preskriptionslagen (yrkande 2). Förslagen syftar till att trafikförsäkringsavgifter skall omfattas av treårig preskriptionstid. Motionärerna har jämfört med va-avgifter och tv-avgifter som av Högsta domstolen ansetts kunna utgöra konsumentfordran med treårig preskriptionstid.

Gällande rätt

Trafikförsäkring skall i princip finnas för alla motordrivna fordon. För person- eller sakskada som uppkommer till följd av trafik med motordrivet fordon utgår trafikskadeersättning från trafikförsäkringen för fordonet enligt vad som närmare anges i trafikskadelagen.

För försäkringspliktiga fordon som saknar trafikförsäkring svarar försäkringsanstalterna solidariskt för att trafikskadeersättning betalas till skadelidande. Trafikförsäkringsföreningen har, i egenskap av företrädare för försäkringsanstalterna, rätt till gottgörelse (trafikförsäkringsavgift) av den försäkringspliktige om denne inte tecknat en försäkring. Avgiften bör enligt förarbetsuttalanden inte i första hand ses som ett alternativ till den premie som skulle ha erlagts, om försäkring tecknats, utan som en sanktion mot dem som inte lojalt bidrar till det skydd för trafikanterna som systemet med en obligatorisk trafikförsäkring ger (prop. 1998/99:42).

Utskottets ställningstagande

Civilutskottet kan för sin del inte finna skäl för att ställa sig bakom de i motion C274 yrkandena 1 och 2 framförda förslagen och avstyrker dem därför.

Reservationer

1.	Konsumentpolitiken inom EU, punkt 1 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:C252 yrkande 6 och 2006/07:C371.

Ställningstagande

Vi anser att det är viktigt att Sverige inom EU-samarbetet fortsätter att driva på i frågorna om en hög gemensam nivå på konsumentskyddet, effektiv tillämpning av konsumentskyddsbestämmelserna samt konsumentorganisationernas deltagande i EU-arbetet. Särskilt frågan om graden av harmonisering av konsumentskyddet har med den av kommissionen inledda översynen av konsumentregelverket nu kommit att ställas i fokus.

Enligt vår mening bör det redan nu tas steg mot höjda ambitioner på området. Vi kan inte se att regeringen har tagit några steg alls i detta arbete. Tvärtom kan vi t.ex. konstatera att regeringen i regeringsförklaringen inte berör konsumentpolitiken. Vi anser att det är hög tid för regeringen att i olika sammanhang på ett klart sätt ta ställning för överlevnaden av den svenska konsumentskyddsnivån.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C252 yrkande 6 och C371, som sin mening ge regeringen till känna.

2.	Konsumentverksamhet, punkt 2 (s)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C252 yrkande 3.

Ställningstagande

Ensam är sällan stark. Det gäller även i konsumentrollen. Den som inte har tiden, resurserna eller erfarenheten att jämföra och kontrollera olika alternativ och den som inte har kunskaper om sina rättigheter som konsument, blir mer utsatt än andra för marknadens krafter. Vi vill ha ett samhälle där ingen lämnas efter.

Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Konsumentverket med Konsumentombudsmannen är viktiga statliga verktyg för att tillförsäkra konsumenterna säkra varor och tjänster med hög kvalitet. Vi vill att regeringen tar initiativ för att utveckla och stötta de nämnda statliga verkens konsumentverksamheter i syfte att säkra konsumentmakten.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C252 yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.

3.	Testverksamhet hos Konsumentverket, punkt 3 (v, mp)
	av Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:Fö219 yrkande 9.

Ställningstagande

Konsumentverket har en viktig roll vad gäller säkerhet och test av olika produkter och kan ge producentoberoende information. Inom området elektromagnetisk strålning återfinns produkter, t.ex. mobiltelefoner, vars biverkningar många människor känner en oro inför. Inom Konsumentverkets ansvarsområde borde kunna inrymmas tester av även sådana produkter.

Konsumentverket bör enligt vår mening ges i uppdrag att testa dylika produkter, såsom mobiltelefoner, dect-telefoner m.m. Det bör av testerna exempelvis framgå vilka strålningsvärden som telefonen har.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion Fö219 yrkande 9, som sin mening ge regeringen till känna.

4.	Kunskapsbyggande hos barn och unga, punkt 4 (s, mp)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s), Jan Lindholm (mp) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C369.

Ställningstagande

Ungdomar möts ständigt av en lång rad konsumtionserbjudanden som det kan vara svårt att överblicka konsekvenserna av. Många valmöjligheter har överlämnats till individen, och valen är inte alltid de lättaste att göra. Ibland krävs mycket kunskap för att kunna välja rätt. I allt för många fall kan vi se att människor som gör kortsiktiga och felaktiga val till slut fastnar i skuldfällan.

Vi anser att skolan och lärarna kan och måste spela en viktig roll på detta område. Det handlar verkligen om att uppfylla läroplanens mål om att förbereda eleverna för vuxenlivet och för arbetsmarknaden. Det finns många goda exempel. På konsument Göteborgs hemsida finns ett Internetbaserat pedagogiskt verktyg som vänder sig till gymnasieskolan för att fånga upp och kanalisera ungdomars intresse för konsumentfrågor. I Dalarna bedrevs ett spännande projekt för att redan i förskoleåldern lära barn konsekvensekonomi. Syftet var bl.a. att tidigt träna barnen i att budgetera och kalkylera kostnader. Förhoppningsvis kan detta ge starkare och mer välinformerade konsumenter i framtiden.

En översyn bör göras för att undersöka hur man på bästa sätt kan stödja och uppmuntra alla goda förslag, idéer och projekt inom detta område.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C369, som sin mening ge regeringen till känna.

5.	Märkning av kläder, punkt 6 (v, mp)
	av Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C232.

Ställningstagande

Tvättråden är en ypperlig konsumentupplysning. Det är enligt vår mening inte rimligt att se krav på detta som ett handelshinder. Vi anser att råden bör finnas kvar. Regeringen bör därför ta nya initiativ inom EU till förändringar på området.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C232, som sin mening ge regeringen till känna.

6.	Etisk märkning, m.m., punkt 7 (s, v, mp)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Egon Frid (v), Ameer Sachet (s), Jan Lindholm (mp) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:C252 yrkande 1, 2006/07:C321 yrkande 1 och 2006/07:C325.

Ställningstagande

Konsumentfrågor intresserar alla eftersom de ligger nära och berör i vardagen. Konsumentfrågor är viktiga ur många perspektiv, inte minst med tanke på målet att skapa ett uthålligt och hållbart samhälle för flera generationer framåt. Men det handlar också om den gemensamma välfärden, hälsan och internationella solidariteten.

Den som inte har tiden, resurserna eller erfarenheten att jämföra och kontrollera olika alternativ eller inte har kunskaper om sina rättigheter som konsument blir mer utsatt än andra. Det behövs opartisk information om varor och tjänster och andra insatser från samhället. Finns inte detta ökar klassklyftorna, och det vill vi motverka på alla sätt. Vi anser att alla konsumenter har rätt till information och råd vid köp. Saklig information om produkter och tillverkningssätt behövs som motvikt till den kommersiella reklamen som mer och mer tenderar att spela på konsumenternas känslosträngar. Informationen är en förutsättning för verklig konsumentmakt.

Genom att producenten informerar om vem som tillverkat produkterna och under vilka villkor detta skett, ges möjligheter att debattera och ta ställning till frågor om t.ex. arbetsförhållanden för dem som producerat varan. Genom att välja rättvisemärkta varor kan konsumenterna bidra till att rättvisekrav ställs på fler producenter. Det är konsumentmakt. Samma princip gäller för andra märkningar som Svanen, nyckelhålsmärkt, jämställdhetsmärkning osv. Genom att handla livsmedel som är ekologiskt hållbara kan konsumenterna bidra till att värna om gemensamma naturresurser. Den som köper Kravmärkt använder sin konsumentmakt. Olika typer av märkningar av varor behövs och bör utvecklas vidare.

Riksdagen har tidigare antagit ett mål för andelen ekologiska livsmedel i förhållande till den totala livsmedelskonsumtionen. Sverige kan ta ansvar för att motverka barnarbete och ovärdiga arbetsförhållanden i andra länder genom att sätta upp mål även för rättvisemärkt handel.

Regeringen borde ta initiativ för att stimulera till ett ökat användande av rättvisemärkta produkter i allmänhet och när det gäller offentliga myndigheter och organisationer i synnerhet samt för att utveckla olika typer av märkningssystem.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C252 yrkande 1, C321 yrkande 1 och C325, som sin mening ge regeringen till känna.

7.	Könsdiskriminerande reklam m.m., punkt 9 (v, mp)
	av Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:C217, 2006/07:C244, 2006/07:C273 och 2006/07:C296.

Ställningstagande

Reklam används för att öka konsumtionen. Reklamen påverkar också mottagarens medvetande. Reklamen spelar på vår rädsla för att vara oattraktiva och överviktiga, för att åldras och bli ensamma osv. Reklamen skapar och upprätthåller stereotypa idealbilder av män och kvinnor. Sexualiseringen av det offentliga rummet ökar. De onaturliga kroppsidealen som skapas och upprätthålls av reklamen påverkar såväl tonårsflickor som pojkar negativt. Reklamen förmedlar en könsstereotyp bild till vuxna, barn och ungdomar. Vidare sänder könsdiskriminerande reklam en tydlig signal om att det är acceptabelt att behandla andra människor, i synnerhet kvinnor, som objekt som kan konsumeras.

Könsdiskriminerande reklam brukar delas in i två huvudgrupper: kränkande reklam och schabloniserande reklam. Med kränkande reklam avses framställningar vilka i egentlig mening diskriminerar eller nedvärderar det ena könet. Med schabloniserande reklam avses framställningar som återspeglar ett föråldrat könstänkande. I Norge, Danmark, Finland och Island finns redan lagstiftning som är tillämplig på könsdiskriminerande reklam.

Sverige har genom olika internationella konventioner åtagit sig att motverka könsdiskriminering. Trots detta har lagstiftaren överlåtit åt näringslivet att genom frivilliga åtgärder motverka den könsdiskriminerande reklamen. Vi anser att detta är beklagligt och vi är kritiska mot hur Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam (ERK) har skött sitt uppdrag.

Vi menar att den könsdiskriminerande reklamen är ett allvarligt samhällsproblem som kräver kraftfulla åtgärder. Ett förbud är den enda möjligheten att sätta stopp för denna reklam. Vår ståndpunkt är att frågan om det bör lagstiftas om ett förbud mot könsdiskriminerande reklam utretts tillräckligt och att tiden är mogen för att se över hur en sådan lagstiftning skall utformas.

Regeringen bör därför återkomma med förslag till lagstiftning om förbud mot könsdiskriminerande reklam.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C217, C244, C273 och C296, som sin mening ge regeringen till känna.

8.	Översyn av marknadsföringslagen, punkt 11 (v, mp)
	av Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C380.

Ställningstagande

Det förekommer att näringsidkare vid sidan av sin huvudsakliga verksamhet bedriver verksamhet som inte primärt har ett kommersiellt utan ett opinionsbildande syfte. En näringsidkare kan tänkas vilja stödja arbetet för mänskliga fri- och rättigheter, för rättvisa arbetsvillkor eller för en bättre kvalitet i den mat vi äter. När näringsidkaren sprider information om dylika frågor omfattas detta av det grundlagsfästa skyddet för yttrandefriheten, såsom det uttrycks i regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

Gränsdragningen mellan när ett budskap från en näringsidkare skall anses vara kommersiell marknadsföring eller opinionsbildning är inte helt klar. Ett exempel är Marknadsdomstolens avgörande om Kooperativa Förbundets marknadsföring av varumärket Änglamark. Domen innebär enligt min mening att möjligheterna för en näringsidkare att i sin verksamhet bedriva opinion för frågor som inte primärt rör dennes verksamhet drastiskt försämrats. Detta är inte bra. Det finns enligt min mening inte några sakliga skäl för att en näringsidkare inte skall omfattas av samma grundlagsfästa yttrandefrihet som enskilda privatpersoner. Det finns således ett behov av översyn av marknadsföringslagen ur ett yttrandefrihetsperspektiv.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C380, som sin mening ge regeringen till känna.

9.	Obeställd reklam m.m., punkt 12 (v, mp)
	av Egon Frid (v) och Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:C242 och 2006/07:C283.

Ställningstagande

Skylten Nej tack, ingen reklam som finns på många brevlådor skall stoppa icke adresserad reklam. För adresserad reklam finns möjligheten att säga nej via Swedmas Nixregister. För icke beställd e-postreklam till privatpersoner och enskilda firmor finns numera en efterlängtad begränsning, liksom för faxreklam. För att skydda sig mot telefonförsäljning kan fysiska personer med fast abonnemang ansluta sig till Nixtelefon. Men det krävs ett mer enhetligt och samlat system för att skydda sig mot reklam samt att mobila telefonabonnemang och företag ska kunna ansluta sig till Nixtelefonregister. Det är därför angeläget att regeringen tar initiativ för att skapa ett sådant system.

Envar borde ha rätt till frid i sitt hem. Det kan tyckas som att en del marknadsföring direkt bryter mot såväl kvinnofridens som hemfridslagens anda. Det gäller t.ex. reklam i dagstidningar och television, vilken inte alltid efterfrågas men levereras hänsynslöst rakt in i hemmen. Att reklamen ibland dessutom är kvinnoförnedrande gör inte saken bättre.

En mycket avancerad vetenskap används för att få människor att konsumera så mycket som möjligt. Marknadsföringen har blivit mycket mer aggressiv och förmår utsatta grupper att göra inköp av oplanerade och icke-behövda varor, ofta som kreditköp, vilket försätter mångas ekonomi i svåra och ohållbara lägen.

Det är dags för en lag om konsumtionsfrid. Naturligtvis är det svårt att genast införa dessa förändringar och genomföra en konsumtionsfrid, men det är viktigt att få en ny inriktning på marknadsföringslagstiftningen i syfte att uppnå en konsumtionsfrid i första hand i hemmen. Förslagsvis bör maxytor för utomhusreklam och arenareklam införas. Tryckt reklam i tidningar, annonsblad m.m. bör hanteras på motsvarande sätt.

Regeringen bör således tillsätta en utredning i syfte att lagstifta om konsumtionsfrid för att stärka konsumenternas ställning och rätt i samhället samt ta initiativ till skapandet av ett mer enhetligt och samlat system för att skydda sig mot reklam i enlighet med vad vi ovan har utvecklat.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C242 och C283, som sin mening ge regeringen till känna.

10.	E-handel, punkt 13 (s, v, mp)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Egon Frid (v), Ameer Sachet (s), Jan Lindholm (mp) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C339.

Ställningstagande

Att handla på Internet har blivit vanligt i stora delar av världen. Den elektroniska handeln känner inte några gränser. Den har en rad fördelar för konsumenterna, bl.a. i form av ökad konkurrens som leder till lägre priser m.m.

Konsumenter kan lätt se fördelarna med elektronisk handel. Med tanke på de risker som finns krävs dock god konsumentinformation om hur handeln över Internet fungerar och vilka regler som gäller. Enskilda konsumenter kan hamna i ett svårt underläge vid tolkningar av överenskommelser i samband med elektronisk handel med internationella företag.

Inom Europeiska unionen har ett arbete startats för att stärka konsumenternas ställning. Regeringen bör ge sitt stöd till detta och även verka för goda möjligheter för de svenska organisationer som arbetar med konsumentinformation och konsumentvägledning så att de kan bidra till en säkrare och tryggare e-handel. Detsamma gäller det arbete som pågår med kvalitetsmärkning och certifiering av e-handelshemsidor. Ett annat viktigt område gäller utvecklingen av tekniska förutsättningar för att kunna kontrollera e-handeln. Även här bör Sverige ta initiativ.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C339, som sin mening ge regeringen till känna.

11.	Införande av konsumentbalk, punkt 14 (mp)
	av Jan Lindholm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C275.

Ställningstagande

Enligt min uppfattning talar starka skäl för att den konsumenträttsliga lagstiftningen samlas i en konsumentbalk. Som framhålls i motion C275 skulle en sådan balk underlätta för konsumenterna att ta till vara sin rätt. En samlad lagstiftning skulle även leda till större kunskap på det konsumenträttsliga området, vilket i sin tur möjliggör ett ökat inflytande för såväl enskilda konsumenter som konsumentorganisationer. En konsumentbalk skulle kunna fyllas genom att man samlar de delar av den konsumenträttsliga lagstiftningen som är möjliga att infoga under en gemensam balk. Jag anser att regeringen bör ta initiativ till en utredning av frågan.

Vad jag nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C275, som sin mening ge regeringen till känna.

12.	Överskuldsättning m.m., punkt 15 (s, mp)
	av Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s), Jan Lindholm (mp) och Eva Sonidsson (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion 2006/07:C370 och avslår motionerna 2006/07:C203 yrkandena 13 och 6 samt 2006/07:C376.

Ställningstagande

Följderna av att vara skuldsatt kan beskrivas i termer som maktlöshet, underläge, ensamhet, social utsatthet och inte minst ovärdig behandling vid kontakter med fordringsägare, sociala myndigheter m.fl. Tyvärr hamnar människor ibland i en fruktansvärt svår situation och vet inte hur de skall komma ur sin skuldfälla. Den nya skuldsaneringslagen var ett steg i rätt riktning, men fortfarande har man inte löst problemen för de s.k. evighetsgäldenärerna. Problemen blir än större för äldre och sjuka. Det är särskilt viktigt att komma till rätta med dessa gäldenärers situation.

Enligt vår mening finns det starka skäl för regeringen att nu se över möjligheterna att vid beslut om skuldsanering kunna ta hänsyn till humanistiska faktorer, såsom ålder och sjukdom. Det vore rimligt att en människa som är gammal eller svårt sjuk och beviljas skuldsanering skulle kunna få t.ex. lägre återbetalningsbelopp än i normalfallen. Det bör ankomma på regeringen att snarast tillsätta en utredning med uppgift att bl.a. se över denna i motion C370 aktualiserade problematik. Vi vill inte nu ställa oss bakom de övriga förslagen.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till motion C370 och avslag på motionerna C203 yrkandena 13 och 6 samt C376, som sin mening ge regeringen till känna.

13.	Överskuldsättning m.m., punkt 15 (v)
	av Egon Frid (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2006/07:C203 yrkandena 13 och 6 samt 2006/07:C370 och avslår motion 2006/07:C376.

Ställningstagande

Regeringen har aviserat en rad utredningsåtgärder på området. Man avser bl.a. att låta utreda de frågor som Skatteverket lyft fram. Det välkomnas men är inte tillräckligt. Ännu har inte någon utredning tillsatts. Enligt min mening bör regeringen omedelbart lämna ett utredningsuppdrag som avser de av Skatteverket uppmärksammade frågorna.

Vad jag nu anfört bör riksdagen, med bifall till motionerna C203 yrkandena 13 och 6 samt C370 och avslag på motion C376, som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1.	Märkning av manipulerade fotografier, punkt 8 (s, mp)
	Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s), Jan Lindholm (mp) och Eva Sonidsson (s) anför:

Vi ställer oss i princip bakom det förslag som förs fram i motion C297 om märkning av manipulerade fotografier. Enligt vår mening finns det anledning att anlägga samma betraktelsesätt på alla bilder som används i reklamsyfte. Det kan t.ex. vara fråga om reklam för bilar där extra utrustning på bilden är missvisande. Med hänsyn till de invändningar som har väckts mot förslaget avstår vi dock från att nu reservera oss.

Vi avser att följa utvecklingen på området och utesluter inte möjligheten att i andra sammanhang på nytt aktualisera dessa frågor.

2.	Könsdiskriminerande reklam m.m., punkt 9 (s)
	Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s) och Eva Sonidsson (s) anför:

Konsumenterna matas ständigt med schablonbilder som framställer kvinnor och män som objekt. Bilderna motverkar direkt arbetet med att uppnå jämställdhet och jämlikhet mellan könen. Det är helt oacceptabelt att kränkande sexuella anspelningar används i reklam för att sälja varor och tjänster. Problemen accentueras av att alltfler barn och ungdomar påverkas. Sjukdomar som anorexi, bulimi och depressioner ökar och förekommer allt längre ned i åldrarna. När det gäller flickor finns en mångmiljardindustri som tjänar på att skapa behov hos dem att lära sig behaga, vara söta och sexiga och inte sticka ut på fel sätt. Pojkarna är fast i samma rävsax om än med andra förväntningar på sig.

Konsumenten kan inte välja bort denna reklam eftersom den även finns utomhus. Statistik från Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam (ERK) över antalet anmälda fall visar på en ökning när det gäller utomhusreklam. Det har blivit ett samhällsproblem som intar det offentliga rummet. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men det offentliga rummet är ockuperat av könsdiskriminerande bilder. Ingenstans finns en fredad zon. Hela tiden flyttas gränserna för vad som är acceptabelt.

Vi ställer oss i princip bakom de förslag som förts fram i motionerna C273 och C296 men avstår från att nu reservera oss. Vi avser att följa utvecklingen på området och på nytt aktualisera dessa frågor.

3.	Marknadsföring av plastikoperationer, punkt 10 (s)
	Carina Moberg (s), Johan Löfstrand (s), Christina Oskarsson (s), Hillevi Larsson (s), Ameer Sachet (s) och Eva Sonidsson (s) anför:

Vi ställer oss i princip bakom de förslag som förs fram i motion C277 om marknadsföring av plastikoperationer. Även vi kan dock konstatera att det inte är helt klarlagt i vilken omfattning som fenomenet är ett problem. Vi avstår därför nu från att reservera oss. Vi avser emellertid att följa utvecklingen, och om så visar sig behövas avser vi att i andra sammanhang på nytt aktualisera denna fråga.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:C203 av Egon Frid m.fl. (v):

1.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att en absolut preskriptionstid för civilrättsliga fordringar gentemot privatpersoner införs.
2.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att Kronofogdemyndigheten (KFM) självmant ska kunna pröva frågan om en fordran som omfattas av en ansökan om verkställighet är preskriberad.
3.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagändring som innebär att det införs ett tak för högsta tillåtna räntesats när det gäller konsumtionskrediter.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att göra en översyn av utsökningsbalken.

2006/07:C217 av Egon Frid m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till lagstiftning om förbud mot könsdiskriminerande reklam enligt vad i motionen anförs.

2006/07:C232 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av konsumentupplysning för klädköpare.

2006/07:C242 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder mot oönskad reklam.

2006/07:C244 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om lagstiftning mot sexualisering av det offentliga rummet.

2006/07:C252 av Christina Axelsson m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av opartisk konsumentinformation av de varor och tjänster vi efterfrågar, och om att stötta utvecklingen av de olika varumärkningar som finns i dag.
3.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör vidareutveckla konsumentverksamheten vid Jordbruks-, Livsmedels- och Konsumentverket/KO.
4.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om stöd till konsumentrörelsen.
6.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om vikten av ett starkt europeiskt konsumentskydd.

2006/07:C273 av Carina Ohlsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att överväga behovet av lagstiftning för att komma till rätta med könsdiskriminerande reklam.

2006/07:C274 av Jan Lindholm (mp):

1.	Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till förtydliganden i preskriptionslagens tillämpning.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att den definition av begreppet näringsidkare som finns i konsumentköplagen ska införas i preskriptionslagen.

2006/07:C275 av Ulf Holm m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av att samla all konsumentlagstiftning i en gemensam konsumentbalk.

2006/07:C277 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):

1.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förbud mot före- och efterfotografier i reklam för plastikoperationer.

2006/07:C283 av Egon Frid (v):

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning i syfte att lagstifta om konsumtionsfrid.

2006/07:C296 av Louise Malmström och Anders Ygeman (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att initiera ett arbete som syftar till att se över möjligheterna att skärpa lagen för att öka butikers ansvar vad gäller könsdiskriminering och framkallande av könsstereotypa beteenden hos barn och ungdomar.

2006/07:C297 av Louise Malmström och Anders Ygeman (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att initiera ett arbete för att se över lagstiftningen vad gäller märkning av manipulerade bilder som bidrar till utseendefixering och psykisk ohälsa bland ungdomar.

2006/07:C321 av Karin Svensson Smith m.fl. (mp):

1.	Riksdagen begär att regeringen lägger fram ett förslag till mål för andelen rättvisemärkt av den totala konsumtionen av importerade varor samt en strategi för hur målet ska nås.

2006/07:C325 av Lennart Axelsson m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om åtgärder för att öka användandet av rättvisemärkta produkter.

2006/07:C339 av Göte Wahlström m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av trygghet vid elektronisk handel.

2006/07:C369 av Marita Ulvskog och Anneli Särnblad (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsumentpolitiken för barn och unga.

2006/07:C370 av Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att se över skuldsaneringen när det gäller humanistiska faktorer som t.ex. ålder eller sjukdom.

2006/07:C371 av Anneli Särnblad och Carin Runeson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om konsumentpolitiken inom EU.

2006/07:C376 av Anne-Marie Pålsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om skuldsaneringslagen.

2006/07:C380 av Jan Lindholm m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en översyn av marknadsföringslagen (1995:450) ur ett yttrandefrihetsperspektiv.

2006/07:Fö219 av Elina Linna m.fl. (v):

9.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Konsumentverkets ansvar för information och testning avseende mobiltelefoner.