Arbetsmarknadsutskottets betänkande

2006/07:AU1

v. 794 TB:22

RixEdit 3.4.0.6

Utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens budgetproposition för år 2007 med förslag till anslag på utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv. I ärendet behandlas även ett sextiotal motionsyrkanden som väckts under den allmänna motionstiden hösten 2006.

Utgiftsområde 13 omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik och från 2007 även Integrationspolitik och Storstadspolitik. Anslagen inom utgiftsområdet hänför sig främst till kontantstödet vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Utgiftsområde 14 omfattar politikområdena Arbetsliv och Jämställdhetspolitik. Ramen för utgiftsområde 13 uppgår till 66,7 miljarder kronor och ramen för utgiftsområde 14 till 1,4 miljarder kronor.

I betänkandets inledande avsnitt redovisar utskottet sin syn på inriktningen av arbetsmarknadspolitiken. Kärnan är att skapa förutsättningar för att fler människor kan slussas in på arbetsmarknaden, att fler arbetar och att färre lämnar arbetsmarknaden i förtid. Reformerna på arbetsmarknaden ingår i ett brett program för att göra det mer lönsamt att arbeta, enklare och mindre kostsamt att anställa och mer lönsamt att driva företag. Arbetslinjen ska återupprättas. De olika delarna i politiken hänger samman. Det s.k. jobbprogrammet innebär neddragning av de arbetsmarknadspolitiska programmen i volym och i fråga om antalet program. Flertalet anställningsstöd avskaffas, liksom datortek, interpraktikstipendier och friår. Det ska inte längre vara möjligt med arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet annat än när utbildningen upphandlats. Arbetslöshetsförsäkringen ändras i fråga om villkor och finansiering. De konkreta förslagen om försäkringen behandlas i ett separat betänkande, 2006/07:AU3. Nystartsjobb införs för dem som står längst från arbetsmarknaden, ett förslag som bereds i skatteutskottet. Inriktningen är att det ska bli lättare att hitta en anställning, och den som drabbas av arbetslöshet ska erbjudas stöd i syfte att snabbt komma tillbaka till arbete. Arbetsviljan hos alla som vill och kan arbeta ska tas till vara. Matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten ska prioriteras, och det ska bli ökad konkurrens i förmedlingsverksamheten. Arbetsmarknadsverket ska reformeras genom att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna avvecklas. Anpassningen till lokala och regionala behov blir på så sätt bättre. Konkurrensen ska öka på arbetsförmedlingsområdet. Integrationspolitiken ska omformas. Integrationsverket avvecklas. Som ytterligare led i att minska den statliga byråkratin avvecklas Arbetslivsinstitutet. Utskottet framhåller att forskningen där är viktig och att kvaliteten ska säkerställas när finansiering söks i konkurrens. Nedskärningar görs även på Arbetsmiljöverket. En stor satsning på jämställdhetsområdet genomförs.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag och framhåller att politiken måste vara inriktad på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och koncentreras mer på åtgärder som leder till permanenta anställningar i näringslivet.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet regeringens förslag till fördelning på anslag på utgiftsområdena 13 och 14 dock med annan fördelning mellan anslagen 22:2 och 22:3.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet följer bl.a. upp sina parti- och kommittémotioner med totalt 27 reservationer och 3 särskilda yttranden i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.

Allmänna frågor om arbetsmarknadspolitiken

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 23 i denna del,

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1 i denna del.

Reservation 1 (s)

Reservation 2 (v)

Reservation 3 (mp)

2.

Arbetsmarknadspolitikens mål

 

Riksdagen avslår motion

2006/07:A244 av Gunilla Wahlén m.fl. (v).

Reservation 4 (v)

3.

Ett reformerat arbetsmarknadsverk

 

Riksdagen avslår motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 21 i denna del.

Reservation 5 (s)

4.

Integrationsfrågor

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 4 i denna del,

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 8 i denna del,

2006/07:A239 av Luciano Astudillo m.fl. (s) i denna del och

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del.

Reservation 6 (v)

Reservation 7 (mp)

5.

Aktörer på arbetsförmedlingsområdet

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 21 i denna del,

2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 17,

2006/07:A247 av Karl Sigfrid och Oskar Öholm (båda m),

2006/07:A259 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m),

2006/07:A309 av Mikaela Valtersson (mp) yrkandena 1 och 2,

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del.

Reservation 8 (s)

Reservation 9 (v)

Reservation 10 (mp)

6.

Stöd till start av näringsverksamhet

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:A243 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s) och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 11 i denna del.

Reservation 11 (mp)

7.

Övriga arbetsmarknadspolitiska program

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 5,

2006/07:A332 av Monica Green (s),

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 8 och 9.

Reservation 12 (v)

Reservation 13 (mp)

8.

Lönebidrag och Samhall

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:A294 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda s) och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 10.

Reservation 14 (mp)

9.

Integrations- och antidiskrimineringsarbete

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 3 och 5, båda i denna del.

Reservation 15 (v)

Reservation 16 (mp)

10.

Kommunernas ansvar för flyktingmottagande

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 8 i denna del,

2006/07:A239 av Luciano Astudillo m.fl. (s) i denna del och

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del.

Reservation 17 (v)

11.

Höjda ersättningar för flyktingmottagandet

 

Riksdagen avslår motion

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 9.

Reservation 18 (v)

12.

Kommunal introduktionsverksamhet

 

Riksdagen avslår motion

2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 4 i denna del.

Reservation 19 (mp)

13.

Allmänna frågor om arbetslivspolitiken

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 27 i denna del,

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 i denna del,

2006/07:A319 av Phia Andersson m.fl. (s) yrkande 4 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 13 och 14, båda i denna del.

Reservation 20 (s)

Reservation 21 (v)

Reservation 22 (mp)

14.

Arbetsdomstolens sammansättning m.m.

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 28,

2006/07:Ju372 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 13 i denna del.

Reservation 23 (s)

Reservation 24 (mp)

15.

HomO:s uppgifter m.m.

 

Riksdagen avslår motion

2006/07:So463 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 7 och 13, båda i denna del.

Reservation 25 (mp)

16.

En ny jämställdhetsmyndighet

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:A229 av Carina Hägg m.fl. (s) och

2006/07:A238 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3.

Reservation 26 (v)

17.

Delegation för hälsa och heltid

 

Riksdagen avslår motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 15.

Reservation 27 (mp)

18.

Anslag på utgiftsområde 13 för 2007

 

a)

Integrationsverkets avveckling

 

Riksdagen godkänner att Integrationsverket avvecklas per den 1 juli 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 1 och avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 60,

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1,

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1 och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 2.

 

b)

Hemutrustningslån

 

Riksdagen godkänner att under 2007 lån får tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1 400 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 2.

 

c)

Bemyndigande beträffande anslag 22:3

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kr under 2008–2011. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 3.

 

d)

Bemyndigande beträffande anslag 22:4

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 900 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 4.

 

e)

Bemyndigande beträffande anslag 22:6

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 400 000 000 kr under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 5.

 

f)

Bemyndigande beträffande anslag 22:7

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 åta sig ekonomiska förpliktelser som medför behov av framtida anslag på högst 900 000 000 kr under 2008–2015. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 6.

 

g)

Bemyndigande beträffande anslag 22:8

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering åta sig ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 7 000 000 kr under 2008–2010. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 7.

 

h)

Avskaffande av anställningsstöd

 

Riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa anställningsstöden, dock ej det särskilda anställningsstödet och anställningsstödet för långtidssjukskrivna med stödnivån 750 kr per dag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 8 och avslår motion

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3.

 

i)

Avskaffande av datortek

 

Riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa datortek. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 9.

 

j)

Arbetsmarknadsutbildning

 

Riksdagen godkänner regeringens förslag att icke-upphandlad arbetsmarknadsutbildning inte ska få förekomma inom det reguljära utbildningsväsendet. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 10 och avslår motion

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 5.

 

k)

Avskaffande av interpraktikstipendier

 

Riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa interpraktikstipendier. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 11 och avslår motion

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 8.

 

l)

Avskaffande av friår

 

Riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa friåret. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 12 och avslår motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 6 i denna del.

 

m)

Anvisning av anslag under utgiftsområde 13

 

Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt vad som framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkt 13 och avslår motionerna

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 1, 3, båda i denna del, 4, 5, 6, 11 och 12, de fyra senare i denna del.

 

n)

Övriga motioner

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkandena 21 och 23, båda i denna del,

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 22 och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1 i denna del.

19.

Anslag på utgiftsområde 14 för 2007

 

a)

Bemyndigande beträffande anslag 23:1

 

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 550 000 kr under 2008. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 14 punkt 1.

 

b)

Arbetslivsinstitutets avveckling

 

Riksdagen godkänner att Arbetslivsinstitutet avvecklas per den 1 juli 2007. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 14 punkt 2 och avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 36,

2006/07:A254 av Louise Malmström (s),

2006/07:A266 av Björn von Sydow (s),

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 13,

2006/07:A293 av Gunnar Sandberg m.fl. (s),

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 1,

2006/07:A317 av Louise Malmström (s),

2006/07:A336 av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s) och

2006/07:A341 av Ibrahim Baylan m.fl. (s).

 

c)

Anvisning av anslag under utgiftsområde 14

 

Riksdagen anvisar för budgetåret 2007 anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt vad som framgår av bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2006/07:1 utgiftsområde 14 punkt 3 och avslår motionerna

2006/07:Ju372 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del,

2006/07:So463 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 7 och 13, båda i denna del,

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 13 och 14, båda i denna del.

 

d)

Övriga motioner

 

Riksdagen avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 27 i denna del,

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 12 och

2006/07:A319 av Phia Andersson m.fl. (s) yrkande 4 i denna del.

Stockholm den 14 december 2006

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd (m), Tomas Tobé (m), Sylvia Lindgren (s)1, Elisabeth Svantesson (m), Annika Qarlsson (c), Lars Lilja (s)2, Maria Stenberg (s)3, Jan Ericson (m), Désirée Pethrus Engström (kd), Anna König Jerlmyr (m), Josefin Brink (v)4, Ann-Christin Ahlberg (s)5, Hans Backman (fp), Ulf Holm (mp)6, Sven Yngve Persson (m), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s).

1

Avstår från ställningstagande under punkterna 18 och 19.

2

Avstår från ställningstagande under punkterna 18 och 19.

3

Avstår från ställningstagande under punkterna 18 och 19.

4

Avstår från ställningstagande under punkterna 18 och 19.

5

Avstår från ställningstagande under punkterna 18 och 19.

6

Avstår från ställningstagande under punkterna 18 och 19.

Redogörelse för ärendet

I detta ärende behandlas regeringens budgetproposition 2006/07:1 volym 7 avseende utgiftsområdena 13 Arbetsmarknad och 14 Arbetsliv.

Med anledning av att utskottets beredningsområde ändrats har det tillkommit två politikområden, integrations- och storstadspolitik, under utgiftsområde 13.

Arbetsmarknadsutskottet har i årets budgetbetänkande valt att i huvudsak koncentrera betänkandet till budgetpropositionen och motioner väckta med anledning av denna. Därutöver behandlas ett mindre antal motioner som är väckta under den allmänna motionstiden 2006 och som har anknytning till budgetfrågor. Övriga motioner på arbetsmarknadsutskottets beredningsområde som väckts under allmänna motionstiden och som tar upp frågor om t.ex. jämställdhet, integration, arbetsrätt, arbetslöshetsförsäkringen, arbetsmiljö, diskriminering, arbetstid och ledighet kommer att behandlas i senare betänkanden.

I anslutning till beredningen har information lämnats till utskottet av en rad myndigheter och organisationer enligt följande.

·.    Arbetslivsinstitutet (ALI) bl.a. genom dess generaldirektör Mikael Sjöberg.

·.    Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) bl.a. genom dess generaldirektör Bo Bylund.

·.    Konjunkturinstitutet genom dess generaldirektör Ingemar Hansson.

·.    Medlingsinstitutet bl.a. genom dess generaldirektör Claes Stråth.

·.    Riksbanken bl.a. genom dess vice riksbankschef Irma Rosenberg.

·.    Skogsstyrelsen genom dess generaldirektör Göran Enander.

·.    Statistiska centralbyrån (SCB) bl.a. genom dess generaldirektör Kjell Jansson.

·.    Svenska läkaresällskapet genom Maria Albin och Sveriges läkarförbund genom Magnus Svartengren.

Det har till utskottet och dess ordförande inkommit 20 skrivelser med anknytning till regeringens förslag att lägga ned ALI.

Riksdagen biföll den 6 december 2006 finansutskottets betänkande 2006/07:FiU1, vilket innebar att regeringens förslag till utgiftsramar för utgiftsområdena 13 och 14 godkändes.

Utskottet fattade beslut i ärendet den 30 november. Därefter har utskottet fattat beslut med anledning av regeringens proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete. Med anledning av det beslutet har betänkande AU1 återkallats för förnyad beredning.

Motionerna, som alla har väckts under riksmötet 2006/07, anges i det följande utan årtal.

Utskottets överväganden

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utgiftsområdet omfattar politikområdet Arbetsmarknadspolitik och från 2007 även Integrationspolitik och Storstadspolitik.

Allmänna inriktningen av politiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet uttrycker sitt stöd för regeringens politik och det breda jobbprogrammet och för att arbetslinjen ska återupprättas. Utskottet stöder även regeringens nya inriktning på integrationspolitikens område. Utskottet avstyrker samtliga motioner bl.a. om en annan inriktning av arbetsmarknadspolitiken, om att införa regionala målformuleringar och att inte reformera Arbetsmarknadsverket och om kommunernas flyktingmottagande.

Jämför reservationerna 1 (s), 2 (v), 3 (mp), 4 (v), 5 (s), 6 (v) och 7 (mp).

Arbetsmarknad

Propositionen

Ett brett program för arbete och företagande

Kärnan i arbetsmarknadspolitiken är att skapa förutsättningar för att fler människor slussas in tidigare på arbetsmarknaden, fler i arbetsför ålder arbetar och färre lämnar arbetsmarknaden i förtid.

Regeringen presenterar i propositionen ett brett program för arbete och företagande. I programmet ingår reformer för att göra det mer lönsamt att arbeta, enklare och mindre kostsamt att anställa och mer lönsamt att driva företag. Regeringen vill också återupprätta arbetslinjen.

Programmets olika delar hänger samman, och reformer på ett område får större genomslag om det samtidigt genomförs reformer inom andra områden. En politik för arbete och tillväxt handlar enligt regeringen alltså inte enbart om enskilda åtgärder utan om åtgärder på flera olika områden samtidigt. De förslag som läggs fram syftar både till att öka arbetsutbudet och till att främja utvecklingen av nya och befintliga företag. Hela programmet är avgörande för att skapa fler arbeten och minska arbetslösheten. Regeringen föreslår t.ex. sänkning av inkomstskatten, förändringar i sjukförsäkringen och åtgärder för företagande som att arbetsgivaravgifterna sänks i vissa tjänstebranscher. En politik för arbete måste i grunden bygga på att samhället kan producera mer varor och tjänster. Regeringen har för avsikt att förbättra företagsklimatet inte minst för små och medelstora företag. Alla delar av landet ska ges möjlighet att växa och utvecklas av egen kraft. För att åstadkomma en god hushållning med de gemensamma resurserna föreslår regeringen också åtgärder för att både öka effektiviteten och motverka fusk i skatte- och förmånssystemen.

Inom utgiftsområdet Arbetsmarknad innebär det s.k. jobbprogrammet neddragning av de arbetsmarknadspolitiska programmen, förändring av arbetslöshetsförsäkringen och en förstärkning av dess roll som omställningsförsäkring.

Regeringen vill genom sitt breda jobbprogram särskilt tydliggöra arbetslinjen i både arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Genom att återupprätta arbetslinjen sätter regeringen arbete i första rummet och betonar särskilt att arbete alltid ska löna sig bättre än arbetslöshet. Den som drabbas av arbetslöshet ska erbjudas breda vägar tillbaka till arbete. Ambitionen är att arbetslösa ska gå från bidrag till lön. Trösklarna in på arbetsmarknaden kommer att sänkas, och en ökad arbetsinsats och ett större ansvarstagande kommer att belönas. Regeringens ambition är också att det ska bli lättare att hitta rätt anställning, och den som drabbas av arbetslöshet ska erbjudas stöd i syfte att snabbt komma tillbaka till arbete. För att bryta utanförskapet anser regeringen att det är viktigt att arbetsviljan hos alla som vill och kan arbeta tas till vara. Regeringen pekar också på att det inte endast är de öppet arbetslösa som utgör potentiell arbetskraft. Det kan även t.ex. vara heltidsstuderande som söker arbete, undersysselsatta som vill arbeta mer än vad de gör och vissa sjukskrivna som skulle kunna arbeta mer om vissa villkor på arbetsplatsen var uppfyllda.

Regeringen slår fast att arbetsmarknadspolitiken ska fungera som ett smörjmedel på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitikens roll är att skapa förutsättningar för nya arbeten. Den ska bidra till att människor så snabbt som möjligt kan gå från ett arbete till ett annat eller från arbetslöshet till ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken ska förändras så att arbetslinjen inte motverkas. Därför kommer antalet platser i program att minska och flera åtgärder avskaffas, också för att bidra till förenkling och högre effektivitet. Prioritet ska ges åt matchning av arbetssökande och lediga arbeten och åt ökad konkurrens i förmedlingsverksamheten. Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska också bidra till att Sverige når målen i EU:s sysselsättningsriktlinjer. Insatser inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten ska avsevärt förbättras genom att uppföljning och utvärdering utvecklas och prioriteras inom berörda myndigheter.

Arbetsmarknadspolitikens mål

Regeringen konstaterar att riksdagen sedan tidigare har fattat beslut om att det övergripande målet för arbetsmarknadspolitiken är att den ska bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Därutöver finns det målsättningar både på regerings- och myndighetsnivå. Regeringen gör gällande att den arbetsmarknadspolitiska verksamheten inte har haft tillräckligt effektiva mål och insatser för att på ett verkningsfullt sätt kunna bidra till att uppnå det övergripande målet om en väl fungerande arbetsmarknad. Verksamheten har inte haft möjlighet att skapa de förutsättningar som krävs för att arbetsmarknaden ska fungera tillräckligt flexibelt och svara mot de behov som enskilda individer och arbetsgivare har. Regeringen avser att se över nuvarande mål och målstruktur på politikområdet. Strävan ska vara att målen är mätbara och att strukturen förenklas. Regeringen menar att grunden för en väl fungerande arbetsmarknadspolitik måste vara att verksamheten styrs av klara och mätbara mål.

Arbetslöshetsstatistik

Den tidigare regeringen tillämpade ett arbetslöshetsmått som kallas öppet arbetslösa. Detta mått tog varken hänsyn till arbetssökande som deltog i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd eller heltidsstuderande som söker och kan arbeta. I internationell statistik ingår, enligt en ILO-konvention, heltidsstuderande som söker arbete, s.k. harmoniserad arbetslöshet.

Andra statistikorgan använder sig av olika begrepp. Regeringen avser att framöver redovisa bedömningar av harmoniserad arbetslöshet. Men även andra arbetsmarknadsmått och indikatorer över utanförskapet kan bli aktuella i den framtida analysen av regeringens samlade politik. Regeringen har aviserat att man kommer att se över lämpliga indikatorer i detta sammanhang.

Sysselsättningsutvecklingen

I fråga om sysselsättningsutvecklingen konstaterar regeringen i budgetpropositionen (volym 1) att den positiva sysselsättningsutvecklingen från andra halvåret 2005 har fortsatt under 2006. Däremot har inte arbetslösheten utvecklats lika gynnsamt, vilket framför allt förklaras av att arbetskraftsdeltagandet har stigit i takt med att sysselsättningen ökat. Den öppna arbetslösheten har hållits tillbaka genom omfattande arbetsmarknadspolitiska program trots det starka konjunkturläget. Regeringen konstaterar att den öppna arbetslösheten – 5,6 % av arbetskraften som årsgenomsnitt för 2006 – skulle ha varit ännu högre om inte antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program – 3,1 % av arbetskraften – ökat under samma period.

Enligt propositionen pekar ett antal indikationer på att den positiva sysselsättningsutvecklingen kommer att fortsätta under mandatperioden. Bland annat beroende på regeringens politik som gör det mer lönsamt att arbeta väntas sysselsättningen utvecklas starkt, med 67 000 personer, under nästa år. Regeringen utgår också från att den totala arbetslösheten, dvs. öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program, kommer att sjunka märkbart under de närmaste åren.

Arbetslöshetsförsäkringen

Regeringens utgångspunkt är att utformningen av arbetslöshetsförsäkringen påverkar hur arbetsmarknaden fungerar. Arbetslöshetsförsäkringen ska vara en omställningsförsäkring där arbetslinjen tydligt framgår. Arbetslöshetsförsäkringen ska fungera väl, vara generös och ge ersättning vid tillfälliga perioder av arbetslöshet. Den ska ge en trygghet och göra så att personer vågar byta och pröva nya arbeten utan att drabbas av stora inkomstbortfall. Det är av stor betydelse att arbetskraften kan förflytta sig från stagnerande till expanderande delar av ekonomin. Rörligheten mellan olika yrken, branscher och regioner måste fungera bra. Arbetslöshetsförsäkringen liksom arbetsmarknadspolitiken i stort ska därför utformas så att rörlighet premieras och underlättas. Arbetslöshetsförsäkringen ska däremot inte vara en långsiktig försörjning för arbetslösa. En alltför generös försäkring riskerar att motverka människors vilja att hitta ett nytt arbete. Regeringen anser att sökintensiteten måste öka och fler måste vidga sitt sökande yrkesmässigt och geografiskt efter 100 ersättningsdagar. Dessutom menar regeringen att ju längre bort från arbetsmarknaden försäkringssystemet tar människor, desto svårare är det för dem att återvända. För att kunna säkerställa arbetslöshetsförsäkringens roll som omställningsförsäkring krävs en strikt tillämpning av regelverket och en effektiv kontroll av att den arbetslöse står till arbetsmarknadens förfogande. Det har av regeringen konstaterats att det finns stora skillnader mellan regelverkets innehåll och hur det i praktiken tillämpas. Genom en striktare och korrektare tillämpning kommer utgifterna att minska för arbetslöshetsförsäkringen och fusket att minska. Regeringen kommer att säkerställa att utgiftsminskningen blir genomförd bl.a. genom att komplettera de nuvarande sanktionsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshetsförsäkringen reformeras så att det blir mer lönsamt att gå från ersättning till försörjning genom eget arbete. I budgetpropositionen hänvisas till den proposition som överlämnades till riksdagen den 16 november. Regeringen föreslår bl.a. ändringar när det gäller ersättningsnivåer och villkor i arbetslöshetsförsäkringen. Egenfinansieringen av utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen ska öka med 10 miljarder kronor redan under 2007. Förändringarna planeras träda i kraft den 1 januari 2007. Regeringen anger därutöver att man skyndsamt kommer att utreda och föreslå formerna för ett obligatoriskt deltagande i arbetslöshetsförsäkringen. Ambitionen är att alla som uppfyller arbetsvillkoret i försäkringen ska få samma ersättning samtidigt som de ska vara med och betala för kostnaderna för försäkringen.

Ett reformerat arbetsmarknadsverk i stället för flera myndigheter

Regeringens allmänna utgångspunkt är att det inom den offentliga sektorns verksamhet finns betydande potential för förbättringar. Genom att effektivisera användningen av de gemensamma medlen kan, menar regeringen, ökade satsningar inom prioriterade offentliga verksamheter bli möjliga, samtidigt som utrymme ges att sänka skatterna för att stimulera till fler arbeten och ökad tillväxt i det privata näringslivet. Arbetsmarknadsverket (AMV) har en komplicerad organisationsstruktur som regeringen anser behöver reformeras från grunden. AMV bör ombildas till en enhetlig myndighetsorganisation. AMS och länsarbetsnämnderna (LAN) kommer att avvecklas som egna myndigheter vid årsskiftet 2007/08. Regeringen vill ge AMV en mer självständig och professionell ledning med ett mindre politiskt inflytande i verksamheten. Anpassningen till lokala och regionala behov förbättras om arbetsmarknadspolitiken byggs upp kring lokala och regionala arbetsmarknader i stället för att begränsas till indelningen i län. Regeringen gör bedömningen att inrättandet av en enhetlig myndighetsorganisation kommer att innebära en mer effektiv och flexibel och mindre kostsam organisation.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan om AMV:s organisation och samtidigt ge AMS i uppdrag att förbereda inrättandet av en sammanhållen myndighet.

Integration

Regeringen anser att den hittills förda integrationspolitiken inte har lett till önskvärda resultat. Klyftorna har vidgats socialt och ekonomiskt. Tiden för etablering i arbete, utbildning, boende och samhällsliv är alltför lång för alltför många nyanlända. Detta innebär en belastning för både individen och samhället. Människors utanförskap har stadigt vuxit, och situationen ställs på sin spets i storstädernas segregerade förortsområden där ett stort antal människor är långvarigt arbetslösa och beroende av försörjningsstöd. En sådan koncentration av människor i utanförskap kan leda till sociala spänningar och urladdningar.

Regeringen vill därför i grunden omforma integrationspolitiken och dess organisation. Sverige ska vara ett land med möjligheter för alla. Den nya integrationspolitiken syftar till att riva hinder och öppna möjligheter. Invandrare ska respekteras som individer och inte betraktas som ett homogent kollektiv. Det krävs ingen särpolitik för invandrare, men däremot behövs en politik som frigör människors inneboende kraft och bryter det utanförskap som fått fotfäste i Sverige. Som ett led i detta konstruktiva förändringsarbete föreslår regeringen att Integrationsverket avvecklas. Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till framtida inriktning på politiken och åtgärder för integration.

Motioner

Det arbetsmarknadspolitiska området

Socialdemokraternas budgetmotion Fi244 innehåller ett eget budgetförslag som baserar sig på förändringar och satsningar jämfört med den vårproposition 2006 som den dåvarande socialdemokratiska regeringen lade fram. Socialdemokraterna har därför få yrkanden som direkt riktar sig mot den av regeringen framlagda budgeten. På anslagsnivå förekommer över huvud taget inga siffermässigt preciserade förslag om höjningar respektive sänkningar i förhållande till regeringens budgetförslag.

Socialdemokraterna är i yrkande 21 i denna del kritiska till en omstrukturering av AMV som minskar det lokala inflytandet samtidigt som kraftiga nedskärningar görs på arbetsmarknadspolitiken. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag om en ombildning av AMV och förslaget att komplettera med alternativa arbetsförmedlingar. Socialdemokraterna motsätter sig de kraftigt minskade volymerna i arbetsmarknadspolitiken, liksom regeringens förslag att avveckla en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder, yrkande 23 i denna del. Man menar att kraftigt minskade volymer i arbetsmarknadspolitiken, som regeringen föreslår, leder till högre öppen arbetslöshet och försämrade möjligheter att nå hög sysselsättning. Socialdemokraterna menar att regeringens syfte är att öka arbetskraftsutbudet så att fler personer kan söka samma arbete. De kommer då att konkurrera om vem som kan ta arbetet till lägst lön.

För att motverka arbetskraftsbrist vill Socialdemokraterna att de pågående satsningarna på arbetsmarknadsutbildning mot bristyrken och insatser för att höja effektiviteten i utbildningen ska fullföljas.

I budgetmotionen för Socialdemokraterna ett allmänt resonemang om att arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Därför måste politiken vara inriktad på arbete åt alla. Socialdemokraternas mål är full sysselsättning. Varje ny reform måste vägas mot vad samhällsekonomin tål och målet om full sysselsättning. När det går bra för Sverige ska man förbättra för dem som är mest utsatta, t.ex. de arbetslösa och långtidssjukskrivna. Det är bara trygga människor som vågar byta jobb och flytta och som vågar börja studera och starta om. I dag konkurrerar Sverige framgångsrikt med kunskap, trygghet och goda arbetsvillkor.

Socialdemokraterna menar att regeringens politik går ut på att bekämpa de arbetslösa i stället för att bekämpa arbetslösheten, och därför tar man avstånd från de aviserade förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen. För att finansiera en del av skattesänkningarna görs kraftiga neddragningar i arbetsmarknadspolitiken och arbetslöshetsförsäkringen. Regeringspolitiken inriktas på att försämra villkoren för dem som har haft oturen att hamna i arbetslöshet genom en rad åtgärder på olika områden. Värst blir det för de långtidsarbetslösa, men även för den som är arbetslös en kortare tid kommer a-kassan att försämras. Regeringens syfte med ändringarna sägs bl.a. vara att underlätta övergången från ett arbete till ett annat. Så kommer det inte att bli, utan flexibiliteten på arbetsmarknaden kommer att minska. Man ser också som en sammantagen konsekvens av de förändringar som regeringen aviserar en kraftig försvagning av arbetstagaren och en förstärkning av arbetsgivarens makt. Genom att sänka ersättningen i a-kassan tvingas arbetslösa sänka sina lönekrav. Resultatet kommer att bli framväxten av en låglönemarknad. Genom att det blir dyrare att vara med i fackföreningen och a-kassan kommer anslutningsgraden att minska och därmed även den fackliga förhandlingsstyrkan.

Vänsterpartiet menar med anledning av regeringens förslag om att omstrukturera AMV i motion A347 yrkande 6 i denna del att det alltid finns anledning att kontinuerligt se över myndigheters uppdrag, verksamhet och organisation, men man har inget uttryckligt yrkande mot förslaget om ombildning. Vänsterpartiet anser generellt att privatisering är ödesdigert. Partiet betonar att AMS behöver mer resurser och att antalet arbetsförmedlare bör öka.

Vänsterpartiet avvisar de försämringar av arbetslöshetsförsäkringen som regeringen aviserat. Nedskärningarna kommer att leda till att försäkringen blir sämre, dyrare och mer orättvis. Förutom att avgifterna för medlemskap i fackförening och a-kassa blir avsevärt högre så urholkas arbetslöshetsförsäkringens legitimitet. En annan effekt är att de lägre ersättningsnivåerna i försäkringen kommer att sätta press på de lägsta lönerna nedåt. Det leder till lönedumpning. På sikt innebär det att maktbalansen på arbetsmarknaden förskjuts till arbetsgivarens fördel och modellen med relativt jämnstarka parter undermineras. Vänsterpartiet satsar i stället på höjt tak och höjda grundbelopp i a-kassan och aktivitetsstödet.

Vänsterpartiet framhåller behovet av en kraftfull satsning på fler arbeten i den offentliga sektorn. Det finns behov av både arbetskraft och förbättrad kvalitet i den offentliga verksamheten. Den offentliga sektorn måste växa. Vänsterpartiets förslag om satsning på fler arbeten är utformat som riktat sysselsättningsstöd via skattekreditering med full kompensation till kommuner och landsting som anställer till avtalsenliga löner. Som en effekt av Vänsterpartiets jobbsatsning kommer det att behövas färre platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Vänsterpartiet begär i motion A244 att regeringen lägger fram förslag om hur målformuleringar om sysselsättning kan vidareutvecklas så att de även innefattar en ambition att minska regionala obalanser.

Miljöpartiet anser i motion A348 yrkande 1 i denna del att arbetsmarknadspolitiken ska syfta till att förena människors rätt till arbete och arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Den borgerliga alliansen som i valrörelsen hävdade att 1,5 miljoner människor är arbetslösa föreslår i budgeten omfattande nedskärningar av antalet platser i arbetsmarknadspolitiken. Människor flyttas från program till öppen arbetslöshet. Miljöpartiet pekar på att allianspartierna i valrörelsen lovade kraftfulla åtgärder för fler arbetstillfällen och konstaterar nu att budgeten saknar medel för sådana åtgärder. Miljöpartiet menar att regeringen saknar uppenbart mål för var de nya arbetena ska växa fram.

Miljöpartiet anser att det är dags att genomföra en genomgripande översyn av verksamheterna inom AMV och AMS. Inriktningen bör vara att verksamheten i högre grad ska vara arbetsförmedlande och i mindre grad att administrera åtgärder. Vidare anser Miljöpartiet att AMV måste ha ett tydligare uppdrag där kravet på analys kvantifieras och kompletteras med krav på att också föreslå och genomföra åtgärder för att komma till rätta med de stora skillnaderna mellan kvinnor och män inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten.

Miljöpartiet har i sin motion lagt fram en konkret jobbstrategi med den genomgående idén att miljö ger jobb. För att klara omställningen till ett hållbart samhälle krävs både fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi i hållbar riktning och att nya arbeten skapas. Miljöpartiet värnar och vill också utveckla den offentliga sektorn; fler anställda krävs inom främst vård och omsorg.

Trots att arbetslösheten går ned och sysselsättningen ökar är arbetslösheten enligt Miljöpartiet alltför hög. Det gäller i synnerhet bland ungdomar. Miljöpartiet menar att inga av de aviserade regelförändringarna i arbetslöshetsförsäkringen bör genomföras. Försämringarna kommer att leda till stora problem för dem som ofrivilligt hamnat i arbetslöshet och kommer att få till följd att det blir en kraftig ökning av antalet personer som utförsäkras från a-kassan. Dessutom finns det risk för att arbetslöshetens kostnader i stället hamnar som socialbidragskostnader i kommunerna.

Integration

Vänsterpartiet menar i motionerna Sf251 yrkande 8 i denna del och A270 yrkande 6 i denna del att integrationspolitik är en politik som kännetecknas av att var och en kan försörja sig genom arbete, påverka sin livsstil och hysa berättigad tilltro till samhället. Den ställer krav på omfattande djupgående samhällsförändringar och att den nuvarande maktordningen bryts, och är oupplösligt förenad med kampen mot klassamhälle och patriarkala strukturer, mot rasistiska partier och främlingsfientlighet. I detta arbete spelar kommunerna en central roll. Dessvärre är det kommunala flyktingmottagandet i dag ojämnt fördelat. Vänsterpartiet anför att alltfler kommuner har sagt upp sina avtal med Integrationsverket, och ytterligare fler har minskat mottagandet av flyktingar med permanent uppehållstillstånd. För att internationella konventioner om flyktingars rättsliga ställning och rätt till fristad ska anses uppfyllda bör människor som får stanna även ha ett fast boende. Därför bör samtliga kommuner åläggas att ta emot flyktingar.

Miljöpartiet framhåller i motion Sf223 yrkande 4 i denna del att partiet är mot en politik som förhindrar människors resande, flykt- och utvecklingsmöjligheter och mot en utveckling mot mer av övervakning och gränser. Partiet kommer att motsätta sig varje försök att inskränka nyanlända flyktingars rätt att själva välja bosättningsort. När en nyanländ kommer till sin kommun finns tusen praktiska saker att hantera, och Miljöpartiet anser därför att de svenska kommunerna ska ha ett ansvar att bedriva en sammanhållen verksamhet för introduktion av nyanlända flyktingar i kommunen. Kommunen ska här kartlägga den enskildes förutsättningar och stimulera till eget ansvarstagande och självförsörjning men också stärka individens möjligheter att tillvarata sina rättigheter i det svenska samhället.

Luciano Astudillo m.fl. (s) framhåller i motion A239 i denna del att det är en självklar följd av den värdegrund som det svenska samhället vilar på att ta emot människor som flyr undan krig och förtryck. Därigenom blir flyktingmottagandet ett nationellt åtagande, och regeringen bör därför genom olika åtgärder säkerställa att alla kommuner tar sitt ansvar för flyktingmottagandet.

Utskottets ställningstagande

Ett brett program för arbete och företagande

Arbetsmarknadsutskottet anser att arbete är viktigt för både individ och samhälle. För den enskilde innebär ett meningsfullt arbete en möjlighet till självbestämmande och upplevelse av livskvalitet och delaktighet. Det är fråga om försörjning men också trygghet, del i arbetsgemenskap och känsla av att vara behövd och efterfrågad. Samhället är beroende av människors arbete, ansvar, initiativ och vilja att investera för framtiden. Förutsättningar för välfärden är att fler människor har arbete och att fler företag skapas.

Trots en god tillväxt och trots att förbättringar har skett på arbetsmarknaden befinner sig över en miljon människor i ett utanförskap. En av de viktigaste uppgifterna för den nya regeringen är att bryta detta utanförskap. Förutsättningar måste skapas för fler jobb så att fler personer kan gå från bidrag till egen försörjning genom arbete. Det breda jobbprogrammet kan sägas stå på tre ben. Det måste för det första bli mera lönsamt att arbeta. Därför har regeringen föreslagit det s.k. jobbavdraget och förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen fäster också särskild vikt vid att de som har låga och normala löner ska få stora skattesänkningar. För det andra måste det bli enklare och billigare att anställa. Nystartsjobben för långtidsarbetslösa, unga, äldre och nyanlända flyktingar är exempel på åtgärder i detta sammanhang. Ett förbättrat företagsklimat och att göra det mer lönsamt att driva företag utgör det tredje benet. Därutöver vill utskottet särskilt poängtera att arbetslinjen och arbetets värde ska återupprättas. Detta innebär enligt utskottet att den som kan arbeta och bidra till sin egen och andras försörjning också ska ha möjlighet att göra detta.

Arbetsmarknadsutskottet vill understryka att rörligheten på arbetsmarknaden måste underlättas och premieras. Det är viktigt att rörligheten – mellan olika yrken, branscher och regioner – är god. Det är individernas inkomster snarare än deras arbete som ska skyddas. Här har arbetslöshetsförsäkringen sin roll. I första hand arbetslöshetsförsäkringen, men även andra samhälleliga stödsystem, ska bidra till att omställningen till nya omständigheter kan ske utan att individerna drabbas av stora inkomstbortfall.

Utskottet noterar att Internationella valutafonden (IMF) i sin senaste granskning av svensk ekonomi (daterad den 14 november 2006) angett att den svenska ekonomin har genomgått en påfallande omvandling under det senaste året och att den nya regeringen startat ett vittgående reformprogram mot det omfattande utanförskapet på arbetsmarknaden. IMF konstaterar att inriktningen av dessa reformer i stort överensstämmer med de förändringar av välfärdsstaten som IMF förespråkar för att möta de utmaningar som globaliseringen och den demografiska utvecklingen innebär.

I sammanhanget vill utskottet också nämna den pågående utredningen för att underlätta inträdet på arbetsmarknaden för personer som är beroende av socialtjänstens försörjningsstöd (kommittédir. 2005:10, 2006:120). I uppdraget ingår det att lämna förslag på åtgärder som underlättar övergången från bidragsberoende till försörjning genom eget arbete. En utgångspunkt för förslagen ska vara att stärka de ekonomiska drivkrafterna för arbete. Utredningen ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 25 januari 2007.

Arbetsmarknadsutskottet hyser stor tillförsikt till regeringens breda jobbprogram och utgår från att detta kommer att leda till högre sysselsättning och snabbare långsiktig tillväxt i Sverige. Svenska och internationella erfarenheter visar att en politik som gör det mer lönsamt att arbeta är avgörande för att skapa fler arbeten och minska frånvaron. Drivkraften och incitamenten för arbete och företagande måste alltså vara och förbli höga.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motionerna Fi244 yrkande 23 i denna del (s), A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkande 1 i denna del (mp).

Arbetsmarknadspolitikens mål

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i regeringens synpunkter på målen och den målstruktur som finns inom politikområdet Arbetsmarknad. Ambitionen måste vara att ha meningsfulla och mätbara mål i en förenklad målstruktur. Utskottet anser att resultatet av den översyn av mål och struktur som regeringen aviserat i budgetpropositionen bör avvaktas.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motion A244 (v).

Arbetslöshetsstatistik

Utskottet konstaterar att det finns en rad olika mått på arbetslöshet och att de i den allmänna debatten ibland används utan att man tydligt anger vilket mått som avses och vad det innebär. Beroende på vilket mått som åsyftas kan nivån på arbetslösheten variera med flera procentenheter. Vanliga mått som förekommer är öppen arbetslöshet, officiell arbetslöshet, arbetslöshet enligt EU, obalanstal, utvidgad arbetslöshet m.m.

Arbetsmarknadsutskottet utvecklade bakgrunden till dessa begrepp något i sitt yttrande till finansutskottet 2006/07:AU1y. Av detta yttrande framgår bl.a. följande.

Den officiella statistiken tas fram genom Statistiska centralbyrån, SCB, och redovisas varje månad genom Arbetskraftsundersökningen, AKU. AKU bygger på regelbundna intervjuer med ett stort antal svenskar om vad de gjort under den senaste veckan – arbetat, sökt arbete, studerat, varit sjukskrivna osv. Resultaten sammanställs sedan som ett snitt för månaden och publiceras i mitten av den efterföljande månaden. AMS redovisning av arbetsmarknadsläget är i stället en registerbaserad verksamhetsstatistik, som uppdateras successivt och som går att bryta ned i regioner. AMS månadsstatistik publiceras den sjunde vardagen i månaden efter mätmånaden. Olika uppfattningar brukar framföras om statistikens pålitlighet och i vilken grad den ger en korrekt bild av den faktiska arbetslösheten. Det förekommer t.ex. att AMS statistik kritiseras för att den inte har någon koppling till de standardiserade mätmetoderna, men det har också hävdats att den ger snabbare signaler om förändringar på arbetsmarknaden.

En fråga i sammanhanget är hur man får fram ett mått på hur många människor som av arbetsmarknadsskäl hamnat utanför arbetsmarknaden men som inte är aktivt arbetssökande.

Den officiella arbetslösheten enligt AKU avser personer som aktivt sökt arbete den senaste månaden och kan ta ett arbete inom 14 dagar, dock inte studerande eller personer i arbetsmarknadsåtgärder. Den öppna arbetslösheten enligt AMS avser personer som är inskrivna vid arbetsförmedlingen och som inte deltar i något arbetsmarknadspolitiskt program. Till följd av olika metoder för uppgiftsinsamling redovisar AKU och AMS registerstatistik inte samma antal arbetslösa. AKU-måttet brukar vara något högre, bl.a. därför att det inkluderar personer oavsett om de är registrerade som arbetslösa eller inte. En annan skillnad är att AMS mäter i gruppen 18–64 år, medan SCB tar sikte på åldersgruppen 16–64 år. SCB:s siffra avser genomsnittet för månaden, medan AMS avser förhållandena vid månadens slut. Skillnaden mellan de olika arbetslöshetstalen är som störst under sommarmånaderna.

Den dåvarande regeringen beslutade 1986 om de definitioner som fortfarande används i AKU. Då bestämdes bl.a. att heltidsstuderande som aktivt söker arbete och är beredda att ta arbete inte ska definieras som arbetslösa i den officiella arbetsmarknadsstatistiken. Detta utgör en avvikelse från ILO:s rekommendationer. Enligt budgetpropositionen har regeringen för avsikt att upphäva detta beslut så snart det kan ske med bibehållen kontinuitet och kvalitet i arbetsmarknadsstatistiken.

Sysselsättningsutvecklingen

SCB publicerade den 16 november siffrorna för arbetskraftsundersökningen i oktober 2006. Inledningsvis förklarar SCB att regeringen ännu inte upphävt beslutet av den 18 december 1986. Det innebär att SCB fortsätter att redovisa arbetslösheten som tidigare. Av undersökningen framgår att arbetslösheten minskade och i oktober motsvarade 4,6 % av arbetskraften, vilket är en procentenhet lägre än för ett år sedan. I oktober var 211 000 arbetslösa jämfört med 254 000 i oktober 2005. Ungdomsarbetslösheten är dock fortsatt hög och motsvarade i oktober 12,4 % av arbetskraften i åldern 16–24 år. Antalet heltidsstuderande som aktivt sökt och kunnat ta ett arbete var i oktober 76 000.

Den totala andelen sysselsatta ökade också jämfört med oktober 2005. Ökningen avser både fast och tidsbegränsat anställda. Den största ökningen finns inom gruppen 16–24 år, och där är det andelen män som har ökat. Även antalet arbetade timmar i genomsnitt per vecka fortsätter att öka jämfört med för ett år sedan.

Deltagande i vissa AMS-program räknas i AKU-statistiken som sysselsatta. I oktober ökade antalet personer i sådana program med ungefär 22 000 jämfört med oktober 2005, varav närmare 19 000 är i plusjobb.

Enligt statistiken från AMS deltog i slutet av oktober 155 000 personer i konjunkturberoende arbetsmarknadsprogram, vilket var en ökning med närmare 25 000 på ett år.

Utskottet ser med tillfredsställelse att arbetslösheten fortsätter nedåt men kan konstatera att den fortfarande är oacceptabelt hög speciellt för vissa grupper. Mycket allvarligt är det att ungdomsarbetslösheten ligger kvar på hög nivå.

Arbetslöshetsförsäkringen

Arbetsmarknadsutskottet kan konstatera att regeringen den 16 november till riksdagen överlämnade proposition 2006/07:15 En arbetslöshetsförsäkring för arbete.

De huvudsakliga förslagen om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen är följande:

·.    Arbetslöshetsersättningen blir 80 % av den sökandes tidigare inkomst. Efter 200 dagar blir ersättningen 70 % av inkomsten. Från och med dag 301 är ersättningen 65 %. Taket för ersättning på 680 kr per dag gäller för hela perioden. För förälder till barn under 18 år gäller nivån 65 % av arbetsinkomsten fr.o.m. dag 451.

·.    Det arbetsvillkor som ska vara uppfyllt för rätt till arbetslöshetsersättning skärps så att det kommer att krävas minst 80 timmars arbete per kalendermånad under sex månader inom en ramtid av tolv månader.

·.    Det alternativa arbetsvillkoret kräver 480 timmars arbete under en sammanhängande period av sex månader med minst 50 timmars arbete per månad.

·.    Den s.k. överhoppningsbara tiden i arbetslöshetsförsäkringen, på grund av t.ex. sjukdom, studieledighet och föräldraledighet, begränsas som huvudregel till fem år.

·.    Studerandevillkoret, dvs. möjligheten att kvalificera sig för arbetslöshetsersättning genom studier, avskaffas.

·.    Beräkningen av den normalarbetstid som ligger till grund för arbetslöshetsersättningen ändras, så att ersättningen grundas på förvärvsinkomsterna under de senaste tolv månaderna.

När det gäller finansiering av arbetslöshetsförsäkringen föreslår regeringen att egenfinansieringen i arbetslöshetskassorna ska öka genom en förhöjd finansieringsavgift. Den finansieringsavgift som arbetslöshetskassornas medlemmar i dag betalar till staten via arbetslöshetskassan täcker ungefär 10 % av utbetalningarna av den inkomstrelaterade arbetslöshetsersättningen. Den förhöjda finansieringsavgiften kommer till viss del att bero på hur hög arbetslösheten är i respektive arbetslöshetskassa. Den förhöjda avgiften ska endast betalas av medlemmar som inte är arbetslösa. Denna ska högst bli 300 kr per månad.

Utskottet har behandlat denna proposition i ett särskilt betänkande, bet. 2006/07:AU3 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Förslaget om ändringar i arbetslöshetsförsäkringen har bl.a. varit föremål för en öppen utfrågning i riksdagen där bl.a. arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, företrädare för arbetsmarknadens parter, Arbetslöshetskassornas samorganisation, AMS och Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) deltog. Lagförslagen i sak behandlas inte vidare i detta betänkande. Den av regeringen framlagda budgeten grundas dock på att ändringar av arbetslöshetsförsäkringen kommer att ske. Med anledning av ett ställningstagande i betänkande AU3 återkommer utskottet till budgeteffekter m.m. vid behandlingen nedan av anslagen 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd och 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader.

Ett reformerat arbetsmarknadsverk i stället för flera myndigheter

När det gäller reformeringen av AMV är huvudskälet att regeringen vill införa en enhetlig myndighetsorganisation. Utskottet kan konstatera att verket i dag har en komplicerad organisationsstruktur som består av flera myndighetsnivåer och leds av styrelser inom både AMS och LAN. I praktiken består styrelserna av politiker och representanter för arbetsmarknadens parter. Utskottet noterar också att Statskontoret inte ansett att detta är en ändamålsenlig organisation och därför föreslagit att AMV ombildas till en enda rikstäckande myndighet (rapport 2004:16). Regeringens avsikt är nu att dels skapa en enhetsmyndighet av LAN och AMS, dels införa en mer professionell ledning.

Utskottet anser för sin del att det också är av betydelse att sätta upp tydligare mål för verksamheten. Arbetsmarknadsutskottet gör bedömningen att verket på detta sätt kan få större möjligheter att bedöma hur resurserna ska fördelas mellan olika insatser, vilket kan bidra till en effektiv matchning mellan arbetssökande och lediga arbeten och till en ökad flexibilitet. Verksamheten kan byggas upp kring lokala och regionala arbetsmarknader i stället för att begränsas till indelningen i län.

Med hänvisning till vad som anförts ovan avstyrker utskottet motion Fi244 yrkande 21 i denna del (s).

Integration

Utskottet anser att en av politikens största utmaningar är att bekämpa det utanförskap som vuxit fram i det svenska samhället. Integrationspolitiken spelar en central roll i detta arbete, och det är utskottets uppfattning att en förutsättning för positiv integration är att de människor som kommer till Sverige uppmuntras till arbete och egen försörjning. I dag riskerar de offentliga insatserna för invandrare under den första tiden i Sverige att få en motsatt effekt. Den viktigaste insatsen för integration är att skapa bättre möjligheter för försörjning och egenmakt genom arbete och företagande, men i stället har brister i undervisningen i svenska för invandrare och bidragssystem med inlåsningseffekter fördröjt inträdet på arbetsmarknaden. En framgångsrik integrationspolitik förutsätter åtgärder och förändringar på en rad politikområden. Först och främst måste det löna sig att arbeta och starta företag. Den etniska bortsortering som uppenbarligen förekommer på den svenska arbetsmarknaden måste bekämpas med kraft. Utskottet vill också framhålla att för att invandrade personer ska kunna bli delaktiga i det svenska samhället måste de ha goda kunskaper i svenska. Undervisningen i svenska för invandrare måste därför förbättras. Det är också angeläget att de nyanländas potential tas till vara, och därför måste det ges bättre möjligheter till validering av deras tidigare utbildningar. En flexibel bostadsmarknad är också viktig i detta arbete eftersom den ger människor makt att förändra sin situation och kan bryta boendesegregationen. Utöver sådana genomgripande förändringar inom politiken vill utskottet understryka att det också krävs ett nytt förhållningssätt, en insikt om att integrationspolitiken ska ta till vara kunskapen och erfarenheterna hos människor som kommer till Sverige, så att integrationsåtgärder kommer att ses som något som främjar goda krafter i stället för något som bara ska stävja problem.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kommunerna genom sitt ansvar för flyktingmottagandet spelar en central roll inom integrationspolitiken och att kommunerna ska ges förutsättningar att fullgöra detta uppdrag på bästa sätt. Utskottet konstaterar också att regeringen föreslår ökade resurser till kommunerna och att regeringen avser att återkomma med fler förslag till framtida inriktning för politiken och åtgärder för integration. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna Sf223 yrkande 4 i denna del (mp), Sf251 yrkande 8 i denna del (v), A239 i denna del (s) och A270 yrkande 6 i denna del (v).

Arbetsmarknadspolitiken

Utskottets förslag i korthet

I avsnittet behandlas motioner som har anknytning till regeringens arbetsmarknadspolitik, vilken är inriktad på matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten, fler aktörer inom arbetsförmedlingsverksamheten och bättre regelefterlevnad och kontroll. Samtliga motioner avstyrks bl.a. med hänvisning till regeringens aviserade förslag om hur man kan påskynda utvecklingen av kompletterande arbetsförmedlingar.

Jämför reservationerna 8 (s), 9 (v) och 10 (mp).

Propositionen

Den arbetsmarknadspolitiska verksamheten

När det gäller den arbetsmarknadspolitiska verksamheten i allmänhet anser regeringen att den måste utvecklas och anpassas bättre till arbetsmarknadens behov. Grunden ska vara klara och mätbara mål. Arbetslinjen ska göras tydlig. Prioriteringen av de arbetsmarknadspolitiska resurserna ska vara klart inriktad på matchningen mellan arbetssökande och lediga arbeten, ökad konkurrens och förbättrad kontroll.

Matchningens betydelse

Regeringen understryker att den viktigaste uppgiften för arbetsförmedlingen ska vara att matcha arbetssökande mot lediga arbeten i stället för att förmedla arbetsmarknadspolitiska program. Arbetsförmedlingarnas bidrag till matchningen på arbetsmarknaden måste därför bli tydligare och effektivare. Arbetsförmedlarna måste ge individuell service och bl.a. fungera som coacher till de arbetssökande. De personliga kontakterna med de arbetssökande måste dessutom utökas och fördjupas. Stödet måste ges kontinuerligt, och på sikt ska alla arbetssökande få en personlig coach. Coachen ska både känna de arbetssökande och ha goda kontakter med potentiella arbetsgivare. Regeringen anser att en individuell och åtgärdsinriktad handlingsplan bör upprättas för varje arbetssökande redan inom 30 dagar, och inte som i dag efter 100 dagar.

Fler aktörer – ökad konkurrens

Regeringen har för avsikt att återkomma med förslag som påskyndar en utveckling mot kompletterande arbetsförmedlingar. Det kan vara fråga om privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar och bemanningsföretag som kompletterar den offentliga arbetsförmedlingen. Regeringens bedömning är att ett större och mer diversifierat utbud av förmedlingstjänster gynnar den arbetssökande och underlättar matchningen. Den arbetssökande kan på så sätt snabbare få matchningsstöd av förmedlare som inriktar sig på individens kompetens eller en särskild yrkesgrupp. Även i övriga verksamhetsdelar av arbetsmarknadspolitiken kommer andra aktörer än de traditionella på området att få en viktigare roll än hittills.

Bättre regelefterlevnad och kontroll

Regeringen ska se till att arbetsförmedlingarna tillämpar regelverket korrekt och att AMV i högre grad prioriterar den s.k. kontrollfunktionen i arbetslöshetsförsäkringen. Syftet med kontrollen är att korta arbetslöshetstiderna men också att minska fusket och felaktiga utbetalningar i försäkringen. Regeringen anser det angeläget att AMS så snart som möjligt inrättar en central funktion inom arbetsförmedlingen för ifrågasättande av rätten till arbetslöshetsersättning eftersom den försöksverksamhet som pågått fallit väl ut. Sanktionsreglerna i arbetslöshetsförsäkringen kommer att kompletteras med mildare sanktioner för att öka arbetsförmedlingens benägenhet att tillämpa sanktionerna när sådana förutsättningar föreligger. Med en korrekt och likartad tillämpning av regelverket kommer rättssäkerheten och likabehandlingen för den enskilde att förbättras.

Motioner

Socialdemokraterna avvisar i motion Fi244 yrkande 21 i denna del förslaget om att komplettera förmedlingsverksamheten med alternativa arbetsförmedlingar.

Vänsterpartiet är i motion A347 yrkande 6 i denna del emot de kompletteringar av den offentliga arbetsförmedlingen som regeringen föreslår. Privatisering av arbetsförmedlingen kommer att innebära minskad effektivitet och insyn och leder till att den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken splittras.

Miljöpartiet anser i motionerna A348 och Ub255 att en omfattande översyn behövs som syftar till en reformering av arbetsmarknadspolitiken. Trots att arbetslösheten går ned och sysselsättningen ökar är arbetslösheten enligt Miljöpartiet alltför hög. Den förda arbetsmarknadspolitiken har inte varit tillräckligt träffsäker. Den har lämnat mycket övrigt att önska. Miljöpartiet menar att det därför är dags att påbörja en omfattande översyn som ska syfta till en reformering av arbetsmarknadspolitiken. Miljöpartiet vill att arbetsförmedlingsverksamheten ska organiseras annorlunda. Det är viktigt att personalen på arbetsförmedlingarna har hög kompetens och kan bli ett verkligt stöd för de arbetslösa. Hög kompetens hos personalen ger bättre kvalitet på förmedlingsverksamheten. Miljöpartiet menar att arbetsförmedlingarna inte fungerar bra i förhållande till alla arbetssökande. En förklaring är att arbetsförmedlingarna bl.a. genom politiska prioriteringar kommit att inrikta sig på dem som har det svårast att hitta arbete och som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen har därför inte mycket att erbjuda nyligen arbetslösa. I motion Ub255 yrkande 17 vill Miljöpartiet skapa särskilda arbetsförmedlingar med specialkompetens för akademiker. I dagsläget blir akademiker oftast hänvisade till att själva söka arbete eftersom de normalt bedöms stå nära arbetsmarknaden. Miljöpartiet vill i motion A348 yrkande 12 i denna del att en kollektivavtalsslutande part ska ges stöd för att kunna starta arbetsförmedlande verksamhet. Det förekommer redan i dag projekt med fackförbund som startat arbetsförmedling för att snabbt få ut sina arbetslösa medlemmar i arbete. Arbetsförmedlingarna kan drivas av fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer, antingen var för sig eller tillsammans.

Karl Sigfrid och Oskar Öholm (båda m) vill i motion A247 att det ska bli bättre konkurrensmöjligheter för fristående arbetsförmedlingar. Arbetsförmedlingar ska medverka till att arbetsgivare får arbetskraft och att arbetssökande får arbete. Det handlar till stor del om att matcha arbetssökande mot arbetsgivare. De statliga arbetsförmedlingarna har sjunkande förtroende både bland arbetsgivare och bland allmänheten. Den del av verksamheten som avser myndighetsutövning bör ligga på staten. Men matchningsservicen kan med fördel utföras av icke-statliga organisationer som företag, näringslivsorganisationer, ideella föreningar eller fackförbund. Genom en arbetssökandecheck kan den arbetssökande välja var förmedlingstjänsten ska ges.

Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m) menar i motion A259 att den arbetssökande själv ska få välja vem som ska vara arbetsförmedlare. För många arbetssökande är arbetsförmedlingen i dag den enda möjliga aktören, men alltför många får inte den hjälp de behöver för att komma in på arbetsmarknaden. Det är därför rimligt att öppna för fler och andra aktörer i rollen att coacha arbetssökande och matcha dem mot arbetsgivare.

Mikaela Valtersson (mp) vill öka brukarinflytandet och menar i motion A309 yrkandena 1 och 2 att det finns behov av en reform för att möjliggöra att fler aktörer släpps in både på de arbetsmarknadspolitiska programmen och i förmedlingsverksamheten. Arbetsförmedlingarna måste bli mer specialiserade och privata förmedlingsverksamheter måste få större utrymme. Motionären menar också att det finns ett behov av en reformerad arbetsmarknadspolitik där ett system med omställningsersättning bör införas.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet ställer sig mycket positivt till regeringens förslag om en mer aktiv arbetsförmedlingsverksamhet med tydlig prioritering av förmedlings- och matchningsverksamheten. En effektiv och professionell förmedling byggd på goda kunskaper om det lokala arbetslivets behov kan förbättra arbetsmarknadens funktionssätt. Privata arbetsförmedlingar, branschvisa förmedlingar, bemanningsföretag och trygghetsråd m.fl. bör komplettera den offentliga arbetsförmedlingen. Möjligheten att ge den individualiserade behandling som många arbetssökande efterlyser och en specialiserad service både till arbetstagare och till arbetsgivare ökar med fler aktörer. Det råder inget tvivel om att de arbetssökande gynnas av en sådan ökad konkurrens. De får ett större utbud och kan välja en förmedling som inriktar sig på rätt kompetens eller yrkesgrupp och kan på så sätt få snabbare matchningshjälp.

Den offentliga arbetsförmedlingen har nyligen varit föremål för olika granskningar. I juni publicerade Riksrevisionen rapporten Arbetsförmedlingen och de kommunala ungdomsprogrammen (RiR 2006:14). Granskningen var inriktad på om arbetsförmedlingen på ett effektivt sätt arbetar med de kommunala ungdomsprogrammen. Granskningen visade att det finns flera brister i arbetsförmedlingens verksamhet. Bland annat framkom att arbetsförmedlingen inte stöder ungdomarnas arbetssökande under tiden i programmen och att detta riskerar att påverka ungdomarnas möjlighet att så snabbt som möjligt komma i arbete eller reguljär utbildning. Andra brister som framkom var att ungdomarna inte behandlas på ett likvärdigt sätt. Riksrevisionens styrelse har gjort en framställning till riksdagen med anledning av denna rapport (2006/07:RRS5). Framställningen, som remitterats till arbetsmarknadsutskottet, har ännu inte behandlats av riksdagen.

Även IAF har granskat AMV inklusive arbetsförmedlingarna. I juli kom rapporten Arbetsmarknadsverkets handläggning av ärenden som gäller arbetslöshetsförsäkringen (2006:10). IAF anser enligt rapporten att det finns stort behov av en översyn och precisering av arbetsförmedlingens uppdrag inom arbetslöshetsförsäkringen för att på så sätt minska gapet mellan statsmakternas beslut, ersättningsregler och förväntningar och hur dessa uppgifter faktiskt utförs.

Riksrevisionen publicerade i augusti en rapport inom utskottets beredningsområde: Den offentliga arbetsförmedlingen (RiR 2006:22). Riksrevisionens granskning avsåg den offentliga arbetsförmedlingens effektivitet, produktivitet och roll i matchningsprocessen. En av Riksrevisionens slutsatser var att arbetsförmedlingens sätt att fungera har stora brister och att det finns en stor potential för ökad effektivitet. Enligt Riksrevisionens bedömning finns det inte heller någonting som tyder på att matchningsprocessen har förbättrats under de senaste decennierna. Samtidigt konstaterade Riksrevisionen att arbetsförmedlingens betydelse i matchningsprocessen har minskat sedan början av 1990-talet. Av rapporten framgår vidare att huvudparten av matchningarna på arbetsmarknaden sker utan inblandning av en arbetsförmedlare och att förmedlingen främst prioriterar arbete med arbetsmarknadspolitiska program. Riksrevisionens samlade bedömning är att bristerna är så omfattande att regeringen bör genomföra en övergripande översyn av arbetsförmedlingarna. Riksrevisionen beslutade den 13 december att överlämna en framställning till riksdagen med anledning av granskningen.

Mot den nu tecknade bakgrunden välkomnar utskottet både regeringens planerade reformering av AMV och den nya inriktningen på arbetsmarknadspolitiken med bl.a. starkare fokus på matchningsprocessen, fler aktörer inom arbetsförmedlingsverksamheten och ökad rättssäkerhet och likabehandling. Arbetsmarknadspolitiken måste vara inriktad på att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt och koncentreras mer på åtgärder som leder till permanenta anställningar i näringslivet. Utskottet ser fram emot förslag om hur man kan påskynda en utveckling mot kompletterande arbetsförmedlingar som regeringen aviserat i budgetpropositionen.

Motionerna Fi244 yrkande 21 i denna del (s), Ub255 yrkande 17 (mp), A247 (m), A259 (m), A309 yrkandena 1 och 2 (mp), A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkande 12 i denna del (mp) avstyrks, allt i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det ovan anförda.

Aktiviteter på det arbetsmarknadspolitiska området

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner förslagen i propositionen att avskaffa interpraktikstipendier, friår, vissa anställningsstöd m.m. och att icke-upphandlad arbetsmarknadsutbildning inte ska få förekomma inom det reguljära utbildningsväsendet. Utskottet avstyrker samtliga motioner.

Jämför reservationerna 11 (mp), 12 (v), 13 (mp) och 14 (mp).

Propositionen

De arbetsmarknadspolitiska programmen

Den öppna arbetslösheten har av den tidigare regeringen hållits tillbaka genom omfattande arbetsmarknadspolitiska program. Men man lyckades inte skapa tillräckligt många riktiga arbeten. Den nya regeringen menar att satsningen på ett brett jobbprogram kommer att öka sysselsättningen och skapa reguljära arbeten. Under 2005 var det genomsnittliga antalet sökta arbeten per arbetssökande 3,6 per månad. Regeringen anser att det inte är acceptabelt att sökaktiviteten hos personer som lever på arbetslöshetsersättning är så låg. Det har i AMS mätningar dessutom visat sig att de arbetslösa kraftigt minskar sin sökaktivitet när de går över i ett program. Med hänvisning till det rådande konjunkturläget föreslår regeringen att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program minskas under 2007 med 52 000 jämfört med 2006. Andra skäl för att reducera antalet platser i program och att avskaffa flera åtgärder är att de motverkar arbetslinjen och att det bidrar till förenkling och högre effektivitet. Bland annat beroende på regeringens politik som gör det mer lönsamt att arbeta väntas sysselsättningen utvecklas starkt, med 67 000 personer, under nästa år. Programverksamheten ses också över och anpassas bättre till en effektiv matchning. Regeringen vill satsa på program för dem som står längst från arbetsmarknaden och på de program som visat sig mest effektiva. De program som upphör ersätts med nystartsjobb och riktad efterfrågestimulans bl.a. genom sänkta arbetsgivaravgifter för tjänstejobb och satsningar för unga, äldre över 55 år och nyanlända. Regeringen beräknar att antalet deltagare i s.k. konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program kommer att uppgå till i genomsnitt 90 000 personer per månad under 2007, varav drygt 56 000 platser beräknas vara program där aktivitetsstöd lämnas. Resterande platser avser det kommunala ungdomsprogrammet, särskilt anställningsstöd och insatser som upphör men där deltagarna får fullfölja den tid de anvisats till programmet. Regeringen återkommer under våren 2007 med förslag till andra förändringar av reglerna för stöden.

Nya initiativ på arbetsmarknadspolitikens område

Regeringen introducerar nystartsjobb som ger en ny chans för dem som under lång tid varit utanför arbetsmarknaden. Nystartsjobben är konstruerade som en rättighet för arbetssökande som uppfyller nystartsjobbens villkor. En arbetssökande är berättigad till ett nystartsjobb oberoende av hur arbetet har förmedlats. Lagen om anställningsskydd kommer att gälla för dem som anställts i ett nystartsjobb. Arbetsgivaren erhåller en skattesubvention genom att ett belopp motsvarande arbetsgivaravgiften, inklusive ålderspensionsavgiften, krediteras arbetsgivarens skattekonto. Subventionen ges till nystartsjobb i det privata näringslivet och till offentliga arbetsgivare när dessa bedriver affärsverksamhet. Regeringen anser att det är viktigt att subventionen kommer arbetsgivaren till del så fort som möjligt. Regeringen anger att avsikten är att genomföra möjligheten till nystartsjobb fr.o.m. den 1 januari 2007. Antalet nystartsjobb beräknas uppgå till omkring 10 000 personer i genomsnitt per månad under 2007.

De nya initiativen är i korthet följande:

·.    Nystartsjobb för långtidsarbetslösa m.fl. ger en möjlighet att komma tillbaka till arbete för dem som under mer än ett år inte har arbetat. I normalfallet lämnas subventionen lika lång tid som personen varit frånvarande från arbetslivet, dock i högst fem år.

·.    Nystartsjobb för äldre; om personen är äldre än 55 år kan subventionen ges under dubbelt så lång tid som han eller hon varit frånvarande från arbetslivet, dock högst 10 år.

·.    När det gäller nystartsjobb för ungdomar räcker det för dem mellan 20 och 24 år att ha varit arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska program i minst sex månader för att kunna omfattas. Skattesubventionen gäller i dessa fall i högst ett år. Dessutom görs en särskild satsning mot ungdomsarbetslöshen genom att arbetsgivaravgiften för unga halveras. Regeringen avser att införa en jobbgaranti för ungdomar under 25 år under 2007.

·.    Nystartsjobben ska även omfatta asylsökande som fått uppehållstillstånd, kvotflyktingar och dessa gruppers anhöriga. För dessa grupper ska skattesubventionen gälla under de tre första åren efter det att uppehållstillståndet beviljats. Regeringen menar att nystartsjobben kommer att kunna hjälpa en del av dem men avser att återkomma med ytterligare åtgärder för att påskynda arbetsmarknadsinträdet för personer med utländsk bakgrund, t.ex. lärlingsintroduktion.

·.    Regeringen återkommer under 2007 med förslag om en jobb- och utvecklingsgaranti som planeras för långtidsarbetslösa.

Regeringen överlämnade den 26 oktober 2006 proposition 2006/07:7 Kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb samt vissa andra skattefrågor till riksdagen. Propositionen har hänvisats till skatteutskottet. I propositionen föreslås att subventionen för nystartsjobb får tillgodoföras arbetsgivare genom kreditering på skattekonto. Metoden med kreditering av skattekonto används redan för vissa stöd, och det går därför relativt lätt och snabbt att bygga upp systemet både för arbetsgivarna och berörda myndigheter. Regeringen föreslår riksdagen att anta en ny lag om kreditering på skattekonto av stimulans till arbetsgivare för nystartsjobb. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2007. När det gäller den praktiska hanteringen av nystartsjobben framgår det av propositionen att AMV tills vidare ska administrera ansökningarna om nystartsjobben. Verket ska bl.a. ansvara för att ta fram föreskrifter och ge information till allmänheten. Verket ska dessutom beakta de uppgifter från Försäkringskassan och Migrationsverket som behövs för att avgöra om en arbetstagare omfattas av reglerna om nystartsjobb. Inför ett beslut om nystartsjobb kan AMV komma att vara i behov av samverkan med Försäkringskassan som prövar ärenden om sjukskrivning m.m. och Migrationsverket som prövar ärenden om uppehållstillstånd. Deras medverkan kommer i huvudsak att bestå i att utfärda intyg om en viss person uppfyller kriterierna för att omfattas av reglerna om nystartsjobb. Skatteverket kommer att administrera krediteringen av berörda arbetsgivares skattekonton enligt samma rutiner som redan gäller för t.ex. anställningsstöd.

Åtgärder som avskaffas

Regeringen föreslår att vissa anställningsstöd avskaffas (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 8). De ska ersättas med nystartsjobb och riktad efterfrågestimulans. De anställningsstöd som avskaffas är bl.a. plusjobb samt allmänt och förstärkt anställningsstöd. Det särskilda anställningsstödet och anställningsstödet för långtidssjukskrivna med den högre stödnivån behålls. Andra åtgärder som föreslås bli avskaffade fr.o.m. den 1 januari 2007 är datortek (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 9), interpraktikstipendier (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 11), friår (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 12) samt akademikerjobb, utbildningsvikariat och statligt finansierade feriearbeten. Regeringen anger i budgetpropositionen beträffande flertalet av åtgärderna att övergångsregler kommer att gälla som innebär att merparten av dem som deltar i programmen vid avvecklingstidpunkten får fullfölja den anvisade programtiden. Det formella avskaffandet kommer att ske vid årsskiftet 2006/07.

Arbetsmarknadsutbildning

Regeringens inställning är att arbetsmarknadsutbildningen i högre grad än i dag ska inriktas på att förstärka den arbetslöses kompetens och koncentreras till områden där det är brist på arbetskraft eller där brist kan uppstå. Arbetsmarknadsutbildningen ska också vara kort. Regeringen vill avskaffa all arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet som inte är upphandlad (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 10). Regeringens bedömning är att dessa utbildningar ska bedrivas inom det utbildningspolitiska området. Förslaget till ändring kommer att gälla fr.o.m. den 1 januari 2007.

Lönebidrag

Ett av syftena med lönebidrag är att det ska underlätta anställning för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga. Många människor som har svårt att få en reguljär anställning på grund av sitt funktionshinder, får chansen att delta i arbetslivet genom att lönebidrag kan utges. Den högsta bidragsgrundande lönen för lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (OSA) kommer att höjas den 1 januari 2007 från 15 200 kr till 16 700 kr. Regeringen avser att pröva förutsättningarna att vidga lönebidragen så att arbetssökande funktionshindrade personer som startar och driver eget företag också ska kunna bli berättigade till lönebidrag.

Motioner

Vänsterpartiet avvisar i motion A347 stora delar av regeringens förslag om besparingar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. feriearbete för ungdomar, utbildningsvikariat, akademikerjobb och anställningsstöd eftersom åtgärderna utgör ett viktigt stöd för människor som tillhör utsatta grupper på arbetsmarknaden. Det kommer framöver att behövas särskilda insatser för långtidsarbetslösa som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Vänsterpartiet vill därför behålla anställningsstöden, plusjobben och utbildningsvikariaten. Anställningsstöden och utbildningsvikariaten fasas ut fram till 2009 medan plusjobben bör kvarstå som stöd för långtidsarbetslösa. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens förslag att avskaffa vissa anställningsstöd, yrkande 3. Vänsterpartiet begär att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om krediteringar med skatteanknytning avseende anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat, yrkande 4. Vänsterpartiet anser att anslagen för arbetsmarknadspolitiken bör ligga kvar på hög nivå även om man bedömer att färre platser kommer att behövas som effekt av partiets förslag om jobbsatsning. Anställningsstöd är en betydligt bättre subventionerad åtgärd än den subvention om 32 % som de 10 000 aviserade nystartsjobben ger. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om nystartsjobb. Regeringens nedskärningar innebär en övergång till en mer passiv kontantstödsmodell, vilket försämrar arbetsmarknadens funktionssätt. Vänsterpartiet vill satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik för att förhindra permanent utslagning från arbetsmarknaden och skapa goda förutsättningar för omvandling i ekonomin. Vänsterpartiet gör i motionen gällande att regeringens minskning med 70 000 platser i arbetsmarknadspolitiska program kommer att innebära att den öppna arbetslösheten stiger och att människor får gå från meningsfull sysselsättning till öppen arbetslöshet. Vänsterpartiet vill satsa på mer kvalificerade åtgärder som arbetsmarknadsutbildning i stället för på billiga, mindre effektiva åtgärder som sprids på alla arbetslösa. Arbetsmarknadsutbildningen bör ökas upp till omkring 15 000 platser. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag att alla arbetsmarknadsutbildningar ska vara upphandlade, dvs. att inga arbetsmarknadspolitiska utbildningar ska erbjudas inom det reguljära utbildningsväsendet, yrkande 5. Vilken typ av utbildning man ska erbjuda måste utgå från den enskilde individen och vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat, och utbildningen måste kunna tillhandahållas såväl inom som utom det reguljära utbildningsväsendet.

Regeringens besparingar på arbetsmarknadsprogrammen avvisas av Miljöpartiet i motion A348 eftersom de enligt partiet får allvarliga konsekvenser för många av de arbetslösa. Miljöpartiet anser dock att det finns anledning att se över övriga arbetsmarknadsprogram, inklusive plusjobben som man varit starkt kritisk mot. Miljöpartiet godtar därför regeringens förslag att avveckla en del av de nuvarande programmen. Partiet vill ha en offensiv inriktning på programmen och är berett att satsa mer på nystartsjobben än vad regeringen gör. Man vill ha generella program som utifrån den enskildes behov riktas mot både den offentliga och privata sektorn. Detta kommer enligt Miljöpartiet att i betydligt högre grad leda till varaktiga arbeten på den öppna arbetsmarknaden. Men man pekar i motionen också på det förhållandet att det finns personer i gruppen långtidsarbetslösa som förmodligen aldrig kommer att kunna ta sig ut på den öppna konkurrensutsatta arbetsmarknaden. För denna grupp, som i hög grad anvisats plusjobb, vore det bättre att utforma stöd som också ger dem möjlighet att arbeta i t.ex. den ideella föreningsrörelsen. Miljöpartiet anser att stödet till långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna måste förstärkas i förhållande till vad regeringen anger i budgetpropositionen, yrkande 8.

Reformen med friår har enligt Miljöpartiet överträffat alla förväntningar. Friåret har varit efterlängtat och många har velat ta chansen, trots ersättningsnivån. Den minskade inkomsten har vägts mot de vinster i livskvalitet som friåret gett. Även vikarierna för de friårslediga har gjort en välfärdsvinst. De har i vissa fall kunnat bryta långvarig arbetslöshet och fått en värdefull arbetslivserfarenhet. Miljöpartiet anser att friåret ska vara kvar på nuvarande nivå, yrkande 6 i denna del.

Det arbetsmarknadspolitiska program som har bäst resultat är start av näringsverksamhet. Könsskillnaderna i programmet är marginella, och Miljöpartiet anser att resultatet är så bra att det finns anledning att utöka programmet med ca 1 000 platser per år. Platserna ska kunna sökas även av icke arbetslösa personer, yrkande 11 i denna del. Miljöpartiet vill, som framgår av yrkande 9, satsa på ökade möjligheter att bygga ut sociala arbetskooperativ. Slutligen har Miljöpartiet i yrkande 10 uttryckt att man vill öka anslaget till lönebidrag och Samhall.

Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s) pekar i motion A243 på att det behövs ett ökat nyföretagande i Sverige. Det starta-eget-bidrag som finns i dag vänder sig till dem som är arbetslösa. Motionärerna menar att det vore av stort värde att undersöka möjligheterna till flexiblare användning av starta-eget-bidraget. Det skulle kunna öka nyföretagandet och skapa fler arbetstillfällen.

I motion A271 yrkandena 5 och 8 vill Veronica Palm m.fl. (s) behålla och utveckla de statligt finansierade feriearbetena och även behålla möjligheterna att söka interpraktikstipendier.

Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda s) menar i motion A294 att man med en årlig indexuppräkning av lönebidragstaket kan komma bort från problemet att en del arbetsgivare inte har ekonomiska möjligheter att anställa och behålla personer med funktionshinder som är anställda med lönebidrag.

Monica Green (s) vill i motion A332 att kommunernas möjligheter utvecklas att erbjuda sommarjobb för ungdomar mellan 16 och 18 år.

Utskottets ställningstagande

Arbetsmarknadsutskottet instämmer i regeringens bedömning att den ökade efterfrågan på arbetskraft och det gynnsamma konjunkturläget motiverar en kraftig neddragning av de arbetsmarknadspolitiska programmen. Arbetsförmedlingarna har fått lägga ned betydande tid på att administrera olika insatser, vilket gett mindre tid till att ge stöd och hjälp åt de arbetssökande att få ett reguljärt arbete. Utskottet delar också regeringens bedömning att flera av de arbetsmarknadspolitiska programmen, t.ex. interpraktikstipendier och statligt finansierade feriearbeten, bör avvecklas, inte minst av förenklings- och effektivitetsskäl. Regeringens omläggning av arbetsmarknadspolitiken innebär också att fokus är på arbete och effektiva insatser för dem som står längst från arbetsmarknaden.

Regeringen introducerar som en del av sitt jobbprogram nystartsjobb. Utskottet konstaterar att regeringens förslag i denna del inte kommer att beredas i arbetsmarknadsutskottet. Nystartsjobben är inte att betrakta som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd utan som en generell stimulans i form av skattereducering till arbetsgivare som anställer vissa kategorier arbetssökande. Förslaget om kreditering på skattekontot har, som nämnts ovan, lagts fram i regeringens proposition 2006/07:7 och har i riksdagen remitterats till skatteutskottet för beredning där.

När det gäller avskaffandet av vissa anställningsstöd (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 8) anser utskottet att denna beslutspunkt behöver preciseras så att det klart framgår vilka anställningsstöd som avses. Vid underhandskontakter med tjänstemän på Näringsdepartementet har följande framkommit. Omläggningen av arbetsmarknadspolitiken mot en tydligare inriktning på arbete kombinerat med effektiva insatser för dem som står allra längst ifrån arbetsmarknaden innebär bl.a. att antalet personer med anställningsstöd kommer att reduceras kraftigt. De mest kraftfulla stöden behålls och reserveras för dem som behöver dem mest. Dessa stöd riktar sig till personer med långa inskrivningstider och som deltagit i aktivitetsgarantin och till personer med längre sjukskrivningsperioder än två år. I enlighet med detta avskaffas alla anställningsstöd utom det särskilda anställningsstödet och det anställningsstöd för långtidssjukskrivna som avser personer med sjukskrivningsperioder längre än två år, vilket har en ersättningsnivå på 750 kr om dagen. Detta preciseras i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskottet vill med anledning av motion A348 yrkande 8 understryka att det särskilda anställningsstödet alltså inte föreslås bli avvecklat.

Stöd till start av näringsverksamhet kan lämnas till den som är arbetslös eller riskerar att bli arbetslös under förutsättning att personen är arbetssökande på arbetsförmedlingen och att vissa andra, mera företagsekonomiska, krav är uppfyllda. Dessutom kan den som är bosatt inom vissa s.k. stödområden redan i dag få stöd utan att vara eller riskera att bli arbetslös. Utskottet delar uppfattningen med de motionärer som anser att stöd till start av näringsverksamhet är ett framgångsrikt arbetsmarknadspolitiskt program. Att mera generellt utöka detta stöd till att även omfatta icke-arbetslösa personer skulle dock stå i strid med den arbetsmarknadspolitiska fokuseringen på dem som står längst från arbetsmarknaden. Utskottet, som är positivt till åtgärder för att öka företagandet, menar att stöd och stimulans till nyföretagande måste ske på annat sätt än genom att utöka arbetsmarknadspolitiska program till icke-arbetslösa personer.

Utskottet understryker att arbetsmarknadsutbildningar och de förberedande utbildningarna är dyra åtgärder men samhällsekonomiskt lönsamma om de används effektivt. Den tidigare regeringen tillsatte en utredning för att se över dessa utbildningar. Syftet var bl.a. att effektivisera och anpassa utbildningarna för att motverka brist på kvalificerad arbetskraft. Uppdraget ska redovisas den 31 december 2007. Regeringen kommer, enligt uppgift i budgetpropositionen, att ge utredningen tilläggsdirektiv som ska göra det tydligare att arbetsmarknadsutbildningen ska koncentreras till bristyrkesutbildning och att särskilt utsatta grupper ska prioriteras.

När det gäller regeringens förslag till riksdagsbeslut avseende arbetsmarknadsutbildningen (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 10) anser utskottet att beslutet bör preciseras. Arbetsmarknadsutbildning är per definition en yrkesinriktad utbildning och ska skiljas från den förberedande utbildningen på grundskole- och gymnasienivå som kan förekomma inom arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadsutbildningen upphandlas av arbetsmarknadsmyndigheten. Den som genomgår utbildningen uppbär aktivitetsstöd. Det förekommer i dag även att arbetssökande anvisas utbildning i det offentliga utbildningsväsendet som arbetsmarknadsutbildning utan att den upphandlats. Deltagaren uppbär även i dessa fall aktivitetsstöd. Innebörden av regeringens förslag är att det senare slaget av utbildning inte längre ska kunna ges som arbetsmarknadsutbildning. I stället kommer de allmänna ekonomiska förutsättningarna att gälla för den som deltar i utbildningen. Arbetsmarknadsutbildning måste i fortsättningen alltså vara upphandlad för att vara förenad med rätt till aktivitetsstöd.

Utskottet anser att det är av stor vikt att alla som kan och vill arbeta ska få möjlighet att försörja sig genom eget arbete och få uppleva arbetsglädje och arbetsgemenskap under trygga villkor. Sammanhållningen mellan olika grupper måste också öka och de civila gemenskaperna stärkas. De funktionshindrade som inte kan delta på den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas meningsfull sysselsättning med stor valfrihet. Ett sätt är att låta fler aktörer vara med och skapa bra och utvecklande arbete. En aktör på det arbetsmarknadspolitiska området kan vara s.k. sociala företag, både i ideell och privat regi. Möjligheten till arbete för funktionshindrade underlättas bl.a. genom lönebidrag. Regeringen kommer att höja den högsta bidragsgrundande lönen för bl.a. lönebidrag från årsskiftet. Detta välkomnas av utskottet, som därmed kan konstatera att intentionerna bakom motion A294 åtminstone till viss del blir tillgodosedda.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har i en nyligen framlagd rapport Vad för vem och hur gick det sen? (2006:11) kartlagt arbetsförmedlingens insatser för utrikes födda under 2005. IFAU konstaterar att många grupper av utlandsfödda efter avslutat program har lägre chanser till arbete än infödda, och fler hamnar i öppen arbetslöshet. Med hänsyn tagen till ålder, utbildning, bostadsort och vilket program man har genomgått är sannolikheten att ha ett reguljärt arbete 7 procentenheter lägre bland personer födda i Afrika eller Asien. Detta är enligt utskottet inte acceptabelt. Strävan måste vara ett inkluderande samhälle där varje människas okränkbara värde respekteras. Utskottet välkomnar att försöksverksamheten med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare kommer att permanentas och noterar också den pågående försöksverksamhet med vissa nyanlända flyktingar som startade 2006 och som kommer att pågå i två år. Verksamheten går ut på att man tidigt ska ta till vara den utbildning, det yrkeskunnande och de arbetslivserfarenheter som de nyanlända invandrarna har för att förkorta tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden. Verksamheten ska individanpassas och undervisning i svenska ska kombineras och varvas med t.ex. validering, praktik, aktivt arbetssökande och utbildning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att avskaffa ett antal arbetsmarknadspolitiska insatser och program och att verksamheten ska fokuseras på effektiva insatser för arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden. Utskottet ställer sig också bakom att icke-upphandlad arbetsmarknadsutbildning inte ska få förekomma inom det reguljära utbildningsväsendet.

Detta innebär att utskottet tillstyrker budgetproposition 2006/07:1 utgiftsområde 13 punkterna 8–12 med de justeringar som framgår av utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskottet avstyrker därmed motionerna A271 yrkande 8 (s), A347 yrkandena 3 och 5 (v) och A348 yrkande 6 i denna del (mp).

Med hänvisning till vad som i övrigt anförts ovan avstyrker utskottet även motionerna A243 (s), A271 yrkande 5 (s), A294 (s), A332 (s), A347 yrkande 4 (v) och A348 yrkandena 8–10 och 11 i denna del (mp), i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det anförda.

Integrationspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att avveckla Integrationsverket per den 1 juli 2007. I avsnittet behandlas även motioner som har anknytning till integrationspolitikens organisering, till integrationsåtgärder och lokalt antidiskrimineringsarbete samt till frågan om kommunernas ersättningar och skyldigheter vid flyktingmottagandet. Samtliga motioner avstyrks, bl.a. med hänvisning till att regeringen avser att återkomma med förslag till framtida inriktning och åtgärder inom integrationspolitiken.

Jämför reservationerna 15 (v), 16 (mp), 17 (v), 18 (v) och 19 (mp).

Bakgrund

Politikområdet Integrationspolitik omfattar frågor om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller religiös bakgrund, invandrares etablering i det svenska samhället, svenskt medborgarskap, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande samt åtgärder för att förebygga och motverka etnisk och religiös diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Inom politikområdet finns myndigheterna Integrationsverket, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) och Nämnden mot diskriminering. Integrationspolitiken är sektorsövergripande, vilket innebär att den till stor del genomförs inom andra politikområden. Beträffande regeringens, motionärernas och utskottets allmänna inriktning för integrationspolitiken hänvisas till avsnitten om integration ovan. I det följande kommer mer avgränsade frågor på området att behandlas.

Integrationspolitiken och dess organisering

Propositionen

I Integrationsverkets uppdrag ingår att verka för att kommunerna tar emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd, att hantera ersättning till kommunerna samt att följa och utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald. Den hittills förda integrationspolitiken har dock inte lett till önskade resultat, och behöver ses över. Integrationsverkets uppgifter är centrala för integrationspolitiken, men det är regeringens uppfattning att de kan fullgöras genom andra instanser. Som en av regeringens åtgärder för att effektivisera och stärka den statliga administrationen, föreslås därför att Integrationsverket avvecklas per den 1 juli 2007. Under hösten 2006 inleds en analys av myndighetens verksamhet som underlag för beslut om vilka av verkets nuvarande uppgifter som bör överföras till andra organ, och vilka uppgifter som kan avvecklas helt. Under det halvår som verket ska finnas kvar är de prioriterade uppgifterna arbetet med att ordna bosättning av nyanlända, ersättning till kommunerna liksom viss kunskapsproduktion (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 1).

Motionerna

Socialdemokraterna framhåller i motion Fi244 yrkande 60 att Integrationsverket fyller en viktig funktion för att främja en positiv integration. Att avveckla det utan förslag om hur integrationspolitiken fortsättningsvis ska hanteras vore fel, och Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag till avveckling.

Vänsterpartiet anför i motionerna A270 yrkande 1 och A347 yrkande 1 att tiden nu är mogen för en integrationspolitik utan säråtgärder, men avvisar en snabbavveckling av Integrationsverket eftersom en sådan skulle innebära en risk för att värdefulla uppgifter faller bort. I stället föreslås att verket finns kvar till den 1 juli 2008 för att därefter avvecklas. Fram till dess ska de viktigaste uppgifterna – att hantera medel för kommunernas flyktingmottagande och kunskapsspridning tillsammans med samtliga andra övergångsfrågor – vara klarlagda. Vänsterpartiet anslår särskilda medel för detta i sin budgetmotion. Regeringen bör verka för att hanteringen av Integrationsverkets nuvarande uppgifter sker på ett omsorgsfullt sätt och att verket finns kvar till den 1 juli 2008. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vid beredningen av denna fråga bör regeringen beakta de förslag som Utredningen om översyn av integrationspolitiken kommer att lägga fram, liksom förslag från Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering.

Miljöpartiet föreslår i motion A348 yrkande 2 att Integrationsverket avvecklas.

Utskottets ställningstagande

Integrationsverket har sedan det inrättades 1998 haft en nyckelroll inom integrationspolitiken. Det framgår av budgetpropositionens sammanställning och analys att trots ett aktivt integrationsarbete är tiden för etablering i arbete, utbildning, boende och samhällsliv fortfarande alltför lång för många nyanlända. Invandrare som flyttat till Sverige efter de tidiga barndomsåren, liksom invandrare med utomeuropeisk bakgrund, löper särskilt hög risk att drabbas av bestående utanförskap. Detta tyder på att integrationspolitiken är fortsatt mycket viktig, men behöver ges en ny inriktning och organisation.

Utskottet konstaterar också att Riksrevisionen vid upprepade tillfällen påtalat otydligheter i Integrationsverkets uppdrag, något som även socialförsäkringsutskottet tidigare uppmärksammat (bet. 2005/06:SfU2). I myndighetens framställning till riksdagen (2006/07:RRS13) framförs att de statliga insatserna vid den kommunala introduktionen varit bristfälliga. Riksrevisionen konstaterar brister i den tidigare regeringens styrning av insatser för introduktionen. Den påtalar bl.a. att varken ansvarsfördelningen eller villkoren för samverkan mellan de berörda myndigheterna, Integrationsverket, Migrationsverket och AMV, har tydliggjorts. Granskningen visar också att Integrationsverket inte prövar om berörda kommuner har introduktionsplaner, och därigenom inte heller kommunens rätt till ersättning. Det innebär att Integrationsverket handlat i strid med förordningen (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m.

Utskottet ser mycket allvarligt på bristerna i den förda integrationspolitiken och välkomnar därför regeringens aviserade förslag till ny organisation av integrationspolitiken. Utskottet konstaterar att regeringen under hösten initierar en analys för att avgöra vilka av de uppgifter som Integrationsverket i dag utför som bör föras över till andra organ och vilka som ska avvecklas helt. Enligt vad utskottet erfarit har en särskild utredare utsetts för detta ändamål. Utskottet bedömer att avvecklingen av Integrationsverket ska kunna ske på ett sådant sätt att värdefulla uppgifter inom integrationspolitiken inte faller bort.

Mot denna bakgrund ställer sig utskottet bakom regeringens förslag om att avveckla Integrationsverket per den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 1) och avstyrker motionerna Fi244 yrkande 60 (s), A270 yrkande 1 (v), A347 yrkande 1 (v) och A348 yrkande 2 (mp), allt i den mån de inte kan anses tillgodosedda med det ovan anförda.

Integrationsåtgärder och lokalt antidiskrimineringsarbete

Propositionen

Anslag 10:2 Integrationsåtgärder disponeras av Integrationsverket för stöd till organisationer som främjar integration, åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och insatser som förebygger och motverkar främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. Vidare disponeras en del av anslaget av regeringen för att stimulera inrättande av skyddat boende och vissa åtgärder m.m. för ungdomar som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld. Regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till framtida inriktning för politiken och åtgärder för integration.

Storstadspolitiken

De medel som initialt satsades inom storstadspolitiken är förbrukade, och bekämpandet av utanförskapet ska nu främst ske genom samverkan med stöd i ordinarie verksamheter och resurser. Medlen som aviserades för ett vidgat storstadsarbete i den ekonomiska vårpropositionen 2006 anslås på anslag 10:2 Integrationsåtgärder. Under hösten 2006 bereds utformningen av statens och kommunernas fortsatta samverkan för att bryta människors utanförskap och utbredningen av antalet utanförskapsområden. Detta sker genom att öka sysselsättningen, minska bidragsberoendet och stimulera den lokala och regionala tillväxten.

Motionerna

Vänsterpartiet framhåller i motion A270 yrkande 2 att för att åstadkomma en omdaning av de strukturer som underbygger samhällets orättvisor behövs en aktiv antidiskrimineringspolitik och antirasistisk politik i samarbete med folkrörelserna. I detta arbete utgör Centrum mot rasism och Invandrares riksförbund viktiga samlande aktörer. Vänsterpartiet menar därför att regeringen bör verka för att Centrum mot rasism ska få fortsatt stöd för att bedriva sin verksamhet och att Invandrares riksförbund får en permanent förstärkning med 15 miljoner kronor.

Miljöpartiet menar i motion A348 yrkandena 3 och 5, båda i denna del, att lokala initiativ ska stödjas i antidiskrimineringsarbetet, både organisationer som främjar integration och verksamhet för personer som lämnar rasistiska grupperingar. Det arbete som DO bedrivit gentemot antidiskrimineringsbyråerna, i form av utbildning och stöd, har visat sig framgångsrikt. Ett fortsatt samarbete mellan DO och byråerna bör därför ges stöd genom ökade medel till DO.

Utskottets ställningstagande

Den 2 november 2006 beslutade regeringen att Integrationspolitiska kommittén (kommittédir. 2005:94) skulle upphöra. Utskottet konstaterar att regeringen ämnar återkomma med förslag till framtida inriktning och åtgärder inom integrationspolitiken. Genom att Integrationsverket avvecklas blir dessutom flera av kommitténs uppgifter överspelade.

Det är utskottets uppfattning att lokala initiativ spelar en viktig roll i integrationsarbetet, men utöver den första tiden i Sverige behövs ingen särpolitik för invandrare. Utskottet vill också påminna om integrationspolitikens sektorsövergripande karaktär, och utskottet anser liksom regeringen att integrationspolitiken bör genomsyra alla politikområden. Detta synsätt framkommer t.ex. genom omläggningen av arbetsmarknadspolitiken, den nya skolpolitiken och förstärkningar av polis- och rättsväsende, liksom regeringens inriktning mot ökade möjligheter till egenföretagande, självorganisering och egenmakt i boendet. Med anledning av Miljöpartiets motion A348 noterar utskottet att det är Integrationsverket som fördelar statligt stöd till antidiskrimineringsbyråerna.

På storstadspolitikens område konstaterar utskottet att Integrationsverkets senast uppdaterade statistik från juli 2006 ger en bild av utvecklingen i de berörda kommunerna som stämmer till eftertanke. Förändringarna är huvudsakligen marginella eller negativa, t.ex. fortsätter sysselsättningen att minska och arbetslösheten är i stort sett oförändrad. Flertalet områden dräneras på grupper med bättre socioekonomisk position då dessa tenderar att lämna de utsatta områdena och ersättas av grupper med sämre sociala och ekonomiska förutsättningar. Av budgetpropositionen framgår att statens och kommunernas fortsatta samverkan för att bryta människors utanförskap och utbredningen av antalet utanförskapsområden bereds under hösten 2006. Detta ska ske genom att öka sysselsättningen, minska bidragsberoendet och stimulera den lokala och regionala tillväxten. Utskottet har underhand erfarit att i oktober 2006 hade 25 kommuner anmält sitt intresse för projektet. Det har underhand också kommit till utskottets kännedom att det ansvariga statsrådet Nyamko Sabuni i november utsåg en storstadsdelegation, med uppdrag att samordna regeringens arbete med att förbättra företags- och levnadsvillkor i Sveriges storstäder.

Utskottet ser med oro på det stora utanförskap som präglar alltför många storstadsområden, och de tydliga tecknen på fortsatt negativ utveckling där. Utskottet välkomnar därför regeringens nya inriktning för integrationspolitiken och att anslag 10:2 Integrationsåtgärder kommer att öka. Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna A270 yrkande 2 (v) och A348 yrkandena 3 och 5, båda i denna del (mp).

Kommunernas ersättningar och skyldigheter vid flyktingmottagandet

Propositionen

Integrationspolitikens fokus bör vara inställt mot den invandrades första tid i Sverige, och i detta arbete spelar kommunerna en avgörande roll. Regeringen föreslår därför flera åtgärder för att förbättra introduktionen för nyanlända. En sådan är att höja schablonersättningen till kommunerna för mottagande av nyanlända flyktingar och skyddsbehövande i övrigt. Höjningen uppgår till 6 % utöver den normala årliga uppräkningen, och gäller fr.o.m. 2007.

Motionerna

Vänsterpartiet anför i motionerna Sf251 yrkandena 8 i denna del och 9 och A270 yrkande 6 i denna del att integrationen ska börja den dag då en flykting sätter sin fot på svensk mark. I dag motverkas möjligheten till positiv integration av år av väntan på permanenta uppehållstillstånd. Dessutom tvingas alltfler flyktingar med permanent uppehållstillstånd att vänta på förläggningarna eftersom fler och fler kommuner minskar mottagandet, och därmed fördröjs deras möjligheter att ta del av svenskundervisning och introduktionsprogram. Flyktingpolitiken bör därför omformas, så att invandrarens potential kan tas till vara, och så att den medger ett snabbt inträde på den reguljära arbetsmarknaden och en likvärdig tillgång till det svenska utbildningsväsendet. Dagens ordning har också inneburit att det kommunala flyktingmottagandet är ojämnt fördelat mellan landets kommuner. Regeringen bör därför lägga fram förslag som tydliggör kommunernas skyldighet att ta emot flyktingar med permanent uppehållstillstånd. Samtidigt bör kommunerna ges tillräcklig ersättning för de kostnader som detta ansvar innebär. De ersättningsnivåer som gäller i dag bör därför ses över så att de svarar mot de reella kostnader som kommunerna har. Vänsterpartiet föreslår att schablonersättningen höjs, och regeringen bör återkomma med förslag till hur en sådan höjning av ersättningen bör utformas.

Miljöpartiet pekar i motion Sf223 yrkande 4 i denna del på att en nyanländ flyktings första tid i en kommun präglas av en rad praktiska arrangemang, där allt från bostad och arbete till frågor om språk och kontakter med offentliga och privata institutioner ska lösas. Miljöpartiet anser därför att de svenska kommunerna ska ha ett ansvar för att bedriva en sammanhållen verksamhet för introduktion av nyanlända flyktingar, och därigenom främja flyktingarnas integration även på sikt. Verksamheten kan också innefatta andra invandrade personer som behöver stöd och råd. Arbetet leds av en ny statlig myndighet, Myndigheten för nyanländas etablering, som Miljöpartiet föreslår.

Luciano Astudillo m.fl. (s) påtalar i motion A239 i denna del att ansvaret för flyktingmottagandet är mycket ojämnt fördelat mellan Sveriges kommuner. Till exempel har Malmö, trots stora ekonomiska problem, tagit emot långt fler flyktingar än vad som motsvarar kommunens andel av rikets befolkning. Regeringen bör därför genom olika åtgärder säkerställa att alla kommuner deltar i det nationella åtagande som flyktingmottagandet utgör.

Utskottets ställningstagande

Det är utskottets mening att flyktingmottagandet är ett nationellt åtagande, liksom att integration är en process som ska ta sin början fr.o.m. dag 1. Strävan bör vara att uppnå en väl avvägd fördelning av flyktingmottagandet mellan landets kommuner, liksom en god introduktion.

Utskottet konstaterar samtidigt att de problem som kommit att förknippas med ett stort flyktingmottagande till väsentlig del är en följd av den tidigare förda integrationspolitiken. Integrationsverkets egen analys pekar på betydande svagheter i introduktionen av nyanlända. Här kan t.ex. nämnas bristen på individualiserad och arbetsmarknadsinriktad introduktion, vilken åtminstone till viss del kan antas ligga bakom utbredningen av ohälsa och bidragsberoende inom dessa grupper. Verket påtalar också ineffektiviteter i undervisningen i svenska för invandrare. Utskottet vill i sammanhanget också påminna om den ovan nämnda framställningen från Riksrevisionen (2006/07:RRS13). Enligt granskningen har det brustit i styrningen av och samordningen mellan Integrationsverkets, Migrationsverkets och AMV:s insatser för introduktionen, och Integrationsverket har inte på vederbörligt sätt prövat om kommunen har introduktionsplaner och därmed rätt till ersättning.

Utskottet värdesätter att regeringen har tagit hänsyn till kommunernas ökade kostnader för flyktingmottagandet och välkomnar den höjning av schablonersättningen som regeringen föreslår. Utskottet konstaterar att regeringen avser att återkomma med ytterligare förslag till framtida inriktning för politiken och åtgärder för integration. Det är utskottets bedömning att den nya inriktning och ändrade organisation som regeringen föreslår, kommer att ge kommunerna förutsättningar att bättre handha dessa frågor. Kommunerna kan därigenom verka för att samtliga nyanlända ges en bättre introduktion i det svenska samhället, något som i sin tur får gynnsamma återverkningar på kommunernas eget arbete.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna Sf223 yrkande 4 i denna del (mp), Sf251 yrkandena 8 i denna del och 9 (v), A239 i denna del (s) och A270 yrkande 6 i denna del (v).

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utgiftsområde 14 består av politikområdena Arbetslivspolitik och Jämställdhetspolitik.

I budgetpropositionen för 2007 lägger regeringen fram förslag om två riksdagsbeslut utöver förslagen om anslag. Det ena är förslag om ett bemyndigande för Arbetsmiljöverket, det andra är förslag om att avveckla Arbetslivsinstitutet.

Politikområde Arbetslivspolitik

Propositionen

Övergripande mål för arbetslivspolitiken och verksamhetsområden

Det övergripande målet för arbetslivspolitiken är goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män. I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle.

Politikområdet Arbetslivspolitik omfattar verksamhetsområdena Arbetsmiljö, Arbetsrätt och Lönebildning.

Regeringen framhåller helhetsperspektivet som innebär att de olika verksamhetsområdena inom arbetslivspolitiken samverkar med insatser inom flera andra politikområden. Inriktningen är att åstadkomma ett hållbart arbetsliv som också skapar förutsättningar för hög sysselsättning och en stabil, hög och hållbar tillväxt.

Verksamhetsområde Arbetsmiljö – Allmänna frågor

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om allmänna arbetsmiljöfrågor. Motionerna avstyrks bl.a. med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Jämför reservationerna 20 (s), 21 (v) och 22 (mp).

Propositionen

Verksamhetsområdet Arbetsmiljö omfattar insatser för ett väl fungerande arbetsmiljöarbete. Målet, som är beslutat av den tidigare regeringen, är en arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen.

I verksamhetsområdet ingår bl.a. Arbetsmiljöverkets tillsyn och övriga verksamhet och de delar av Arbetslivsinstitutets forsknings-, utvecklings- och utbildningsverksamhet som rör arbetsmiljöfrågor.

Politikens inriktning på arbetsmiljöområdet är att uppnå ett arbetsliv där kvinnor och män inte slås ut eller drabbas av skador eller ohälsa till följd av arbetet. En god arbetsmiljö är viktig inte bara för att den enskilde ska ha rimliga arbetsförhållanden; den ska också utformas så att stimulans och möjlighet till utveckling i arbetet gör att de mänskliga resurserna bättre tas till vara. Arbetslivet ska göra det möjligt för människor att orka arbeta tills de går i ålderspension och att även därefter leva ett aktivt liv. Den demografiska utvecklingen innebär att allt färre i arbetsför ålder måste försörja fler. Arbetsförmågan hos personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga måste tas till vara. En situation där alltfler på grund av ohälsa står helt utanför arbetslivet innebär ett allvarligt hot mot tillväxt och välfärd. Därför är det av stor vikt att arbetsmiljön utformas så att den inte bidrar till ohälsa. När ohälsa ändå uppstår måste det finnas en fungerande rehabilitering och möjligheter att så snart som möjligt återgå i arbete. Här behöver väsentliga förbättringar åstadkommas.

I budgetpropositionen för 2006 meddelade den tidigare regeringen att den skulle återkomma till riksdagen i nästa budgetproposition avseende de åtgärder som vidtas med anledning av Riksrevisionens rapport Arbetsmiljöverkets tillsyn (RiR 2004:14). Det framgår av den nu framlagda propositionen att Arbetsmiljöverket bl.a. tagit fram en ny struktur för verkets övergripande mål och sett över och reviderat rutiner för registrering och dokumentation. Myndigheten har också tagit fram ett system för att förbättra underlaget för beslut om vilka objekt som ska inspekteras. Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits motsvarar förslagen i Riksrevisionens rapport.

Som ett led i minskningen av den statliga byråkratin föreslår regeringen att Arbetsmiljöverket får ett förändrat och begränsat uppdrag och att dess anslag minskas (se anslag 23:1).

Motionerna

I motion Fi244 yrkande 27 i denna del menar Socialdemokraterna att förhållandena på arbetsplatsen är av stor vikt för alla och att det krävs utvärdering, forskning, tillsyn och bra spelregler. Neddragningen på Arbetsmiljöverket kommer att innebära att tillsynen över arbetsmiljön på de svenska arbetsplatserna kraftigt försämras.

I motion A302 yrkande 2 i denna del anför Vänsterpartiet att förslaget om att avveckla en stor del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i stället koncentrera arbetet på hårdare tag mot påstått fusk bland de sjukskrivna är att bortse från kopplingen mellan arbetsmiljö och ohälsa. De stora problemen med sjukskrivningar i dag handlar om de långtidssjuka. Att förebygga ohälsa kräver insatser på många områden, men det förebyggande arbetet på arbetsplatserna genom tillsyn av regionala skyddsombud och Arbetsmiljöverket är en helt oumbärlig del i detta arbete.

Miljöpartiet anser i motion A348 yrkandena 13 i denna del och 14 i denna del att Arbetsmiljöverket gör ett omfattande och bra inspektionsarbete på arbetsplatserna. Alltför få arbetsmiljöbrott leder till rimligt straffansvar. Partiet framhåller också att ett stöd till det lokala arbetsmiljöarbetet genom företagshälsovård eller motsvarande resurser är av stor betydelse. Med hänsyn till de stora pensionsavgångarna inom företagshälsovården de närmaste åren och det utökade behov av företagshälsovård som kan förutses är det viktigt att utbildningen av företagshälsovårdspersonal utvecklas både kvalitativt och kvantitativt.

Phia Andersson m.fl. (s) avvisar i motion A319 yrkande 4 i denna del de stora aviserade besparingarna på Arbetsmiljöverket. Myndigheten behöver tillräckliga resurser för att förbättra sin tillsyn och sitt förebyggande arbete. Motionärerna har svårt att se att Arbetsmiljöverkets arbete skulle kunna beskrivas som tungrodd byråkrati. Dess verksamhet behövs för att ta itu med ett allvarligt samhällsproblem.

Utskottets ställningstagande

Arbetslivspolitiken är en viktig del i arbetet med att skapa en uthållig tillväxt, ett ökat arbetsutbud och en ökad sysselsättning. Utskottet anser liksom regeringen att arbetslivsfrågorna måste ses i ett helhetsperspektiv. Ett gott arbetsliv förutsätter bred samverkan.

Det råder ett stort utanförskap på arbetsmarknaden. Alla människor som vill och kan arbeta ska få göra det. Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män är viktiga förutsättningar för att få in de grupper som står utanför i arbetslivet och för att få människor att vilja arbeta även högt upp i åldrarna. Utskottet instämmer med regeringen i att alla resurser måsta tas till vara.

Av budgetpropositionen framgår att vissa trender är positiva när det gäller hälsan i arbetsmiljön men att viktiga arbetsmiljöproblem kvarstår, t.ex. minskar antalet arbetsskador men när det gäller bl.a. belastningsskador och psykosociala problem är läget fortfarande bekymmersamt. Utskottet noterar att undersökningen Arbetsorsakade besvär 2006 som Arbetsmiljöverket och SCB gjort, visar att andelen med besvär totalt sett fortsätter att minska. 27 % av kvinnorna och 21 % av männen uppger sig ha haft kroppsliga eller andra besvär relaterade till arbetet under det gångna året. Mot den positiva bilden av färre med besvär står att 12 % av kvinnorna och 7 % procent av männen uppger att de har besvär på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar, vilket för männen innebär en ungefärlig fördubbling under en tioårsperiod 1997–2006 medan ökningen är något mindre för kvinnorna. Regeringen konstaterar i propositionen att det också är alltför många som är långtidssjukskrivna.

Skyddsombud och regionala skyddsombud är utan tvekan viktiga resurser i arbetsmiljöarbetet. Utskottet delar också regeringens uppfattning att arbetsmarknadens parter har en viktig roll att spela när det gäller information och ökad kunskap om arbetsmiljöförhållandena. Här kan nämnas att en särskild utredare tillkallades 2004 (kommittédir. 2004:91, 2005:114, 2006:121) för att göra en översyn av vissa delar av arbetsmiljölagen (AML). I uppdraget ingår bl.a. att utreda frågan om hur bestämmelserna angående systematiskt arbetsmiljöarbete och rehabilitering i AML och Arbetsmiljöverkets föreskrifter skulle kunna göras dispositiva för att ge möjlighet åt arbetsmarknadens parter att genom kollektivavtal reglera vad arbetsgivaren ska göra för att fullgöra sina skyldigheter i de nämnda avseendena. Utredningen har lämnat ett delbetänkande och ska redovisa sitt slutbetänkande senast den 15 juni 2007.

Arbetsmiljöns betydelse för hälsan i arbetslivet har under åren tydliggjorts bl.a. genom den forskning som genomförts för att förklara och förstå den ökade sjukfrånvaron. Den kunskap som tagits fram måste enligt utskottets mening ligga till grund för ett aktivt förebyggande arbetsmiljöarbete på arbetsplatserna. Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) har ett uppdrag att analysera arbetsmiljöforskningen. FAS ska redovisa detta arbete senast den 31 januari 2007. Utskottet vill framhålla att utbildning, information och forskning är viktiga komplement till regler och tillsyn och att ökad kunskap behövs om de komplexa sambanden mellan arbetsmiljö och hälsa, vilket också uttalas i propositionen.

I de fall då ohälsa uppstår är det viktigt med rehabilitering så att personen så snart som möjligt kan börja arbeta igen. I detta sammanhang kan nämnas att den tidigare regeringen tillsatte en särskild utredare (kommittédir. 2005:48, 2005:127, 2006:51, 2006:92) för att göra en översyn av vissa delar av arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Utredaren har bl.a. prövat möjligheten till en arbetsrättslig reglering som ger arbetstagaren rätt till en av arbetsgivaren utförd rehabiliteringsutredning. Utredaren har också prövat möjligheten att reglera arbetsgivarens skyldighet att genomföra rehabiliteringsåtgärder och utreda förutsättningarna för att ange en tidsgräns för när sådana åtgärder ska vara påbörjade. Utredaren redovisar sina överväganden i betänkandet Fokus på åtgärder – En plan för effektiv rehabilitering i arbetslivet (SOU 2006:107).

Företagshälsovården, en fråga som tas upp i en motion, har enligt utskottets mening en viktig roll när det gäller förebyggande insatser, som ett stöd i återgången till arbete och som en länk mellan arbetsplatsen och hälso- och sjukvården. Företagshälsovårdsutredningen lämnade i december 2004 sitt betänkande Utveckling av god företagshälsovård – ny lagstiftning och andra åtgärder (SOU 2004:113). Utredningen föreslår att staten i samverkan med övriga aktörer lägger fast en långsiktig samhällelig strategi för utveckling av företagshälsovården. En utgångspunkt för strategin bör enligt utredningen vara att företagshälsovård är en verksamhet – med ett samhälleligt definierat uppdrag – som bedrivs på en fri och öppen marknad utan offentliga subsidier. Betänkandet bereds inom Regeringskansliet.

Frågan om företagshälsovård har också tagits upp i Socialförsäkringsutredningens betänkande Mera försäkring och mera arbete (SOU 2006:86). Utredaren konstaterar att det är olika aktörer som är inblandade i sjukskrivningsprocessen. Behovet är stort av en sammanhållande kraft. Utredningen lyfter fram möjligheten att göra en ny form av företagshälsovård till navet i sjukskrivningsprocessen. Det är enligt utredaren på arbetsplatserna som problemen kan upptäckas och hanteras i tid. Enligt utredaren skulle en stark företagshälsovård kunna bli ett verktyg för parterna. Utskottet instämmer med regeringen i att företagshälsovården bör kunna göra mer och användas bättre i fråga om förebyggande insatser och att den framför allt bör vara en fråga för arbetsmarknadens parter. När det gäller företagshälsovårdsutbildning har utskottet under hand inhämtat att frågan är under beredning.

Utskottet noterar att regeringen i budgetpropositionen uttalar att man avser att återkomma med åtgärder för att stärka företagshälsovården. När det gäller insatser avseende företagshälsovården för budgetåret 2007 återkommer utskottet till detta i avsnittet om anslagen.

Med anledning av Vänsterpartiets motion vill utskottet framhålla att en insikt om att det finns samband mellan arbetsmiljö och ohälsa mycket väl kan förenas med ökade ambitioner att komma åt fusk. Utskottet håller med regeringen om att en generös nivå på ersättningar och bidrag och en stärkt arbetslinje förutsätter att systemen inte överutnyttjas och att enbart de som är berättigade får del av ersättningar och bidrag.

När det gäller Arbetsmiljöverket framgår det, som nämnts, av propositionen att myndigheten ska få ett förändrat och begränsat uppdrag. Utskottet kan konstatera att Arbetsmiljöverkets/Arbetarskyddsstyrelsens anslag ökat kraftigt under 2000-talet. Under en treårsperiod (2000–2003) ökade anslaget från 393 miljoner kronor budgetåret 2000 till 552 miljoner kronor exklusive partsmedel budgetåret 2003, dvs. med 159 miljoner kronor. Utskottet, som ställer sig bakom regeringens ambition att minska den statliga byråkratin, anser att det mot den bakgrunden är rimligt att sänka nivån på Arbetsmiljöverkets anslag. Utskottet återkommer till frågan om Arbetsmiljöverkets anslag nedan i avsnittet om anslag för utgiftsområde 14.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Fi244 yrkande 27 i denna del (s), A302 yrkande 2 i denna del (v), A319 yrkande 4 i denna del (s) och A348 yrkandena 13 och 14, båda i denna del (mp).

Arbetslivsinstitutet och förslag om avveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att avveckla Arbetslivsinstitutet. Motionerna avstyrks.

Bakgrund

ALI bildades år 1995 genom en sammanslagning av det tidigare Arbetsmiljöinstitutet, Institutet för arbetslivsforskning och delar av Arbetsmiljöfonden. ALI är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av regeringen bedriver institutet forskning, utveckling och kunskapsförmedling. Forskningen bedrivs inom områden som hälsa och ohälsa i arbetslivet, arbetsmarknad och sysselsättning, arbetsrätt, arbetets organisering, ergonomi och belastning, fysikaliska och kemiska hälsorisker, integration och mångfald samt utvecklingsprocesser i arbetslivet.

ALI finns på sju orter i landet, Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå, Östersund, Norrköping och Visby.

Generaldirektören för ALI, Mikael Sjöberg, har vid utskottets sammanträde den 9 november 2006 informerat utskottet om verksamheten vid institutet och om effekterna av en nedläggning.

Propositionen

Som nämnts ovan har regeringen aviserat kraftiga åtgärder för att minska den statliga byråkratin. Regeringen föreslår att ALI avvecklas per den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 2) som ett led i denna process. Det är regeringens bedömning att forskning inom arbetslivsområdet är fortsatt viktig, men för att säkra kvaliteten ska forskning med sådan inriktning fortsättningsvis bedömas av forskningsfinansiärer i konkurrens på sedvanligt sätt. Regeringen avser att återkomma till riksdagen 2007 med ytterligare anslagskonsekvenser och i det fall att vissa uppgifter på ALI ska föras över till annan myndighet. Anslaget till ALI för budgetåret 2007 behandlas nedan i avsnittet om anslag för utgiftsområde 14.

Motionerna

I motion Fi244 yrkande 36 yrkar Socialdemokraterna avslag på regeringens förslag om att lägga ned ALI. Partiet anser att förhållandena på arbetsplatsen är av stor vikt för alla och att det krävs utvärdering, forskning, tillsyn och bra spelregler. Förslaget om nedläggning av ALI innebär att arbetslivsforskningen nedmonteras.

Även flera enskilda socialdemokratiska motioner ställer sig avvisande till förslaget att lägga ned ALI.

Louise Malmström (s) anser i motion A254 att regeringen snabbt bör ta sitt ansvar och säkra resurser så att forskarstuderande vid ALI ges möjligheter att fortsätta sina forskarstudier. I samband med ALI:s nedläggning vore det ett stort slöseri med kompetens och kunskap och ett svek mot de forskarstuderande om det inte ges möjligheter till en fortsättning. Motionären framhåller i motion A317 att regeringen bör ha en plan för hur man tillför resurser i den storleksordning som är nödvändig för att på annat håll kunna bedriva forskning inom arbetslivsområdet. I första hand föreslår motionären att ALI bibehålls i sin nuvarande form och bl.a. nämns ALI:s verksamhet i Norrköping.

Björn von Sydow (s) framhåller i motion A266 att det är angeläget att Saltsaprojektet får en fortsättning utan avbrott om ALI läggs ned. Även kortare avbrott innebär att forskningsprojekt måste avbrytas och avtal brytas, vilket kan medföra skadestånd.

I motion A271 yrkande 13 anför Veronica Palm m.fl. (s) att en konsekvens av att lägga ned ALI skulle bli att man förlorar ett kunskapscentrum om ungas arbetsmiljö och situation på arbetsmarknaden. Det skulle också innebära att man avhänder sig möjligheten att bedriva forskning på dessa områden. Det behövs en fortsatt forskning om arbetslivet och dess villkor i Sverige, både när det gäller arbetslivet i stort och med fokus på ungdomars situation i arbetslivet.

Gunnar Sandberg m.fl. (s) anser i motion A293 att förslaget att ta bort 30 strategiskt viktiga forskarjobb från Östersund är oacceptabelt. Regeringen måste se till att de kvalificerade forskarna vid ALI får fortsatt uppdrag på Mittuniversitetet. Om ALI skulle försvinna måste nya forskarmedel anslås till Mittuniversitetet i Östersund.

Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s) vill i motion A336 att ALI i Göteborg ska få vara kvar som en viktig resurs för forskning och utveckling i samverkan med näringsliv och högskolor i Västsverige. Motionärerna framhåller den betydelse som verksamheten vid ALI i Göteborg har för arbetslivsforskningen och utvecklingen av arbetslivet i Västsverige.

I motion A341 av Ibrahim Baylan m.fl. (s) tycker motionärerna att det är av stor vikt att ALI:s verksamhet i Umeå får fortsätta, i första hand med nuvarande organisation men om inte det skulle vara möjligt antingen som en del av Umeå universitet eller med koppling till Arbetsmiljöverket. Det skulle vara till skada för arbetsmiljöforskningen om verksamheten avvecklas.

Vänsterpartiet yrkar i motion A302 yrkande 1 avslag på regeringens förslag att avveckla ALI. Avvecklingen innebär enligt partiet en förskingring av kunskaper och resurser. ALI bedriver värdefull forskning inom alla de områden som omfattas av uppdraget. Partiet anser att det finns ett värde i att samla denna forskning och kompetens inom ramen för ett nationellt kunskapscentrum som arbetar i nära kontakt med parterna på arbetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar motionärernas uppfattning att den forskning som bedrivs hos ALI är värdefull. Forskningen inom arbetslivsområdet är, som också regeringen uttalat, fortsatt viktig. Forskningen på området håller allmänt sett en hög kvalitet. Utskottet gör dock samma bedömning som regeringen att denna forskning fortsättningsvis ska bedömas av forskningsfinansiärer på sedvanligt sätt. Kvaliteten kan säkerställas när finansieringen söks i konkurrens. Det bör enligt utskottets mening inte vara regeringen som avgör vilken forskning som ska prioriteras och bedrivas.

Utskottet har under hand erfarit att Statskontoret enligt en överenskommelse med Regeringskansliet den 30 oktober kommer att lämna stabsbiträde för ett internt departementsarbete om analys av ALI. Det pågår även ett arbete med att pröva möjligheten att överföra vissa verksamheter till annan huvudman eller myndighet. Ingenting är ännu klart om detta, men enligt arbetsmarknadsministerns svar på en skriftlig fråga (2006/07:43) kommer arbetet att bedrivas skyndsamt. Utskottet ser det som angeläget att man finner vägar som underlättar övergången.

Här kan också nämnas att FAS har, som utskottet tidigare nämnt, fått i uppdrag av den tidigare regeringen att analysera svensk forskning inom området arbetsmiljö. I uppdraget ingår också att belysa och kommentera det framtida behovet av nationell forskning inom området. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2007.

Utskottet kan också konstatera att regeringen i budgetpropositionen (utg.omr. 16) aviserat en stor forskningssatsning som t.o.m. 2009 kommer att höja nivån på forskningsanslagen med 900 miljoner kronor.

Utskottet tillstyrker därmed proposition 2006/07:1 utgiftsområde 14 punkt 2.

I fråga om anslaget till ALI för budgetåret 2007 återkommer utskottet till frågan under avsnittet om anslag för utgiftsområde 14. Med hänvisning till det anförda avstyrks motionerna Fi244 yrkande 36 (s), A254 (s), A266 (s), A271 yrkande 13 (s), A293 (s), A302 yrkande 1 (v), A317 (s), A336 (s) och A341 (s).

Verksamhetsområde Arbetsrätt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet behandlar i detta avsnitt motioner om Arbetsdomstolen (AD) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Motionerna avstyrks bl.a. med hänvisning till pågående beredningsarbete.

Jämför reservationerna 23 (s), 24 (mp) och 25 (mp).

Verksamhetsområdet Arbetsrätt omfattar de arbetsrättsliga frågorna, utom den del som avser statlig arbetsrätt. Målet, som är beslutat av den tidigare regeringen, är en arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. I målet ligger bl.a. att det både för kvinnor och män ska vara möjligt att förena arbetsliv och privatliv under alla faser av livet och med hänsyn till den enskildes förutsättningar. Verksamheterna vid bl.a. Arbetsdomstolen (AD) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) redovisas under detta verksamhetsområde.

Propositionen

I budgetpropositionen framhålls att ett sunt och vitalt arbetsliv och trygghet för arbetstagarna är avgörande beståndsdelar för tillväxt. De arbetsrättsliga reglerna i Sverige ger enligt regeringens mening generellt goda förutsättningar för att kombinera trygga förhållanden på arbetsmarknaden med en hög sysselsättning. Arbetsrätten ska möta kraven på trygghet och inflytande för de anställda, samtidigt som den bidrar till en effektiv och flexibel arbetsmarknad och ett gynnsamt företagsklimat. Regeringen anser att grunderna för arbetsrätten bör bestå också framöver och slår vakt om den svenska modellen där förhållandena på arbetsmarknaden i första hand regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Regeringen avser att se över AD:s sammansättning och utformning.

I fråga om HomO anför regeringen följande. Inriktningen av arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi har bl.a. beskrivits i den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter (skr. 2005/06:95) som överlämnades till riksdagen i mars 2006. Skyddet mot diskriminering på grund av sexuell läggning och homofobi har förstärkts och arbete pågår för att ytterligare förstärka skyddet inom ramen för den fortsatta beredningen av Diskrimineringskommitténs slutbetänkande (SOU 2006:22). Som ett led i regeringens arbete för att göra den statliga förvaltningen mer kraftfull och effektiv ämnar regeringen, i överensstämmelse med Diskrimineringskommitténs förslag, att föreslå att HomO, Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Handikappombudsmannen (HO) och DO slås samman till en gemensam myndighet, och att de olika diskrimineringslagarna samordnas till en.

Motionerna

AD

Socialdemokraterna avvisar i motion Fi244 yrkande 28 förslag om förändringar av AD.

Miljöpartiet vill i motionerna Ju372 yrkande 12 i denna del och A348 yrkande 13 i denna del att ansvaret för att döma i tvister om diskriminering i arbetslivet överflyttas till de allmänna domstolarna. Partiets principiella inställning är att specialdomstolar så långt som möjligt ska undvikas och ser inga skäl till att AD ska anses vara sakligt sett bättre att avgöra denna sorts tvister än de allmänna domstolarna. Detta gäller särskilt som ett förfarande i AD innebär att målet endast kan bli prövat en gång om arbetstagarorganisationen företräder den enskilde.

HomO

Miljöpartiet framhåller i motion So463 yrkandena 7 och 13, båda i denna del, hur viktigt det är att arbetet mot diskriminering av homosexuella omfattar även bisexuella och transpersoner (HBT), och att de fördomar som trots allt fortfarande finns på området är ett bevis för det angelägna i HomO:s arbete. Ombudsmannens roll att informera och utöva tillsyn i syfte att motverka diskrimineringen på detta område bör därför stärkas. Detta gäller inte minst för skolan, en av samhällets viktigaste normskapande instanser, men en starkare ombudsman krävs också för att motverka den typ av strukturer som ligger bakom olika former av våld mot HBT-personer. HomO behöver därför ökade resurser för att stärka sin informationsroll inom både skolan och rättsväsendet och för att kunna driva fler diskrimineringsmål i domstol.

Utskottets ställningstagande

AD

Frågan om AD och diskrimineringsmålen har omfattats av Diskrimineringskommitténs uppdrag. Kommittén anser enligt sitt betänkande (SOU 2006:22) att de arbetsrättsliga diskrimineringsmålen även fortsättningsvis bör prövas i AD men att domstolens sammansättning i diskrimineringsmål bör ändras. En talan i ett mål om diskriminering som förs av den av kommittén föreslagna sammanslagna ombudsmannamyndigheten, Ombudsmannen mot diskriminering, ska väckas vid tingsrätt med AD som överrätt. Remissinstanserna har inkommit med sina yttranden och remissvaren håller på att sammanställas. Som framgår ovan avser regeringen att se över sammansättningen och utformningen av AD. Utskottet anser att detta arbete bör avvaktas och avstyrker därför motionerna Fi244 yrkande 28 (s), Ju372 yrkande 12 i denna del (mp) och A348 yrkande 13 i denna del (mp). Utskottet återkommer till anslaget för AD under avsnittet om anslag för utgiftsområde 14.

HomO

Utskottet anser att regeringens aviserade förslag om att slå samman diskrimineringsombudsmännen till en gemensam myndighet bör avvaktas, liksom ett kommande förslag att slå samman diskrimineringslagarna till en enda lag.

Med anledning av Miljöpartiets motion noterar utskottet att det år 2004 inleddes ett samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut, HomO och HO i form av ett projekt med namnet Diskriminering och hälsa. Den 27 oktober 2006 avlämnade projektet sin slutrapport, och den visar att diskriminering, utöver att vara olaglig och oacceptabel, dessutom är skadlig för folkhälsan, och att det finns ett negativt samband mellan diskriminering och hälsa.

Utskottet anser att HomO:s verksamhet har bidragit till att arbetet mot diskriminering på grund av sexuell läggning har gått framåt. Förutom insatser med anledning av enskilda anmälningar består en omfattande del av HomO:s verksamhet av utbildnings- och informationsinsatser. Under 2005 samarbetade HomO bl.a. med fackliga organisationer och aktörer inom utbildningsområdet för att motverka diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning genom att koncentrera sig på skolan som arbetsplats. Denna opinionsbildande del i HomO:s uppdrag är väsentlig, och måste bedrivas på lång sikt. Det är utskottets uppfattning att arbetet mot diskriminering måste bedrivas med kraft även fortsättningsvis. Utskottet har underhand också inhämtat att regeringen beslutat att tillsätta en arbetsgrupp inom Regeringskansliet med uppgift att lämna förslag till hur frågor som rör lika rättigheter och möjligheter för homo- och bisexuella samt transpersoner ska kunna beredas mer ändamålsenligt inom Regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion So463 yrkandena 7 och 13, båda i denna del (mp).

Verksamhetsområde Lönebildning

Propositionen

Verksamhetsområdet Lönebildning omfattar insatser för en väl fungerande lönebildning och medling i arbetstvister. Målet, som är beslutat av den tidigare regeringen, anges som en lönebildning i samhällsekonomisk balans samt arbetsfred.

Lönebildningen har en avgörande betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Sysselsättningen och inflationstrycket i ekonomin påverkas i stor utsträckning av hur väl lönebildningen fungerar. Ett stort ansvar vilar på arbetsmarknadens parter att tillse att löneökningstakten ligger på en nivå som är långsiktigt samhällsekonomiskt hållbar och att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män inte förekommer.

Politikområde Jämställdhetspolitik

Utskottets förslag i korthet

I detta avsnitt behandlas motioner om inrättandet av en jämställdhetsmyndighet respektive en delegation för hälsa och heltid inom jämställdhetsområdet. Samtliga motioner avstyrks.

Jämför reservationerna 26 (v) och 27 (mp).

Propositionen

Politikområdet Jämställdhet omfattar två verksamhetsområden: Samordningsansvar för jämställdhetspolitiken och särskilda jämställdhetsåtgärder samt Motverka könsdiskriminering. I maj 2006 beslutade riksdagen om nya mål för jämställdhetspolitiken (bet. 2005/06:AU11, rskr. 2005/06:257). I den mån regeringen bedömer att indelningen i politikområden eller mål för dessa bör ändras återkommer regeringen vid ett senare tillfälle. Regeringen kommer också att göra en samlad översyn av utredningar på jämställdhetsområdet.

Sverige framställs ofta som ett jämställt land, men fortfarande återstår mycket att göra. Regeringen gör därför en historiskt stor satsning på jämställdhet genom att tiofaldiga resurserna till jämställdhetspolitiken. Politikområdet är sektorsövergripande och beroende av insatser inom andra politikområden. Därför föreslås också en rad jämställdhetsåtgärder på andra områden, t.ex. sänkt skatt på hushållsnära tjänster, jämställdhetsbonus och olika åtgärder som ger kvinnor större förutsättningar till ekonomisk självständighet samt insatser för att minska såväl mäns våld mot kvinnor som s.k. hedersrelaterat våld. Regeringen kommer också att göra en samlad översyn av utredningar på jämställdhetsområdet och initiera reformer av betydelse för jämställdheten på andra politikområden.

Motionerna

Vänsterpartiet menar i motion A238 yrkande 3 att en feministisk politik värd namnet ska utmana och upphäva könsmaktsordningen. För att bli verksam kräver den insatser på alla politikområden, men också olika institutionella reformer, t.ex. inrättandet av en jämställdhetsmyndighet. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit en sådan myndighet, och tanken får även stöd i utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66). Vänsterpartiet motsätter sig därför att regeringen inte har för avsikt att inrätta den jämställdhetsmyndighet som redovisades i den jämställdhetspolitiska propositionen (prop. 2005/06:155). Som tänkbara uppgifter föreslår Vänsterpartiet att den ska ersätta jämställdhetsarbetet vid regeringens jämställdhetsenhet, stöda och granska andra myndigheter och organisationer, bevaka utvecklingen på jämställdhetsområdet och arbeta med metod- och kunskapsutveckling.

Miljöpartiet menar i motion A348 yrkande 15 att arbetslivet som helhet präglas av en stor brist på jämställdhet mellan könen. Diskrimineringen av kvinnor finns på alla nivåer och gäller såväl chefsposter och lönestorlek som anställningsformer och möjligheten att arbeta heltid. En statlig utredning (SOU 2005:66) visar dessutom att det finns ett tydligt samband mellan deltidsarbete och sämre hälsa, liksom att sjukfrånvaro och deltidsarbete utgör allvarliga hot mot kvinnors möjligheter att uppnå ekonomisk självständighet. I enlighet med utredningens resultat föreslår därför Miljöpartiet att det tillsätts en delegation för hälsa och heltid och att den finansieras inom ramen för insatser på jämställdhetsområdet.

Carina Hägg m.fl. (s) hävdar i motion A229 att jämställdheten på motsvarande sätt som andra viktiga samhällsområden behöver en egen myndighet till stöd för arbetet med att skapa ett jämställt samhälle fritt från diskriminering av flickor och kvinnor. Myndigheten ska bl.a. följa upp och utvärdera insatser på området och ge statliga myndigheter stöd på olika sätt. Mot denna bakgrund framhåller motionärerna att arbetet med att inrätta en jämställdhetsmyndighet bör inledas utan dröjsmål.

Utskottets ställningstagande

Delad makt på alla områden ger ett bättre samhälle, men utskottet kan konstatera att jämställdheten mellan kvinnor och män alltjämt brister. De redovisningar som lämnas i bilagan till budgetpropositionen, Fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män, talar sitt tydliga språk. Också SCB:s statistik för år 2006 visar att den könssegregerade arbetsmarknaden och löneskillnaderna består, liksom att kvinnor är starkt underrepresenterade både som ordinarie vd i börsnoterade företag och som chefer i den privata sektorn. Att det brister i fråga om jämställdheten bekräftas på olika sätt; så visar t.ex. en studie från IFAU, som publicerades i maj 2006, att kvinnor även diskrimineras när de söker arbete. Också en undersökning från Statens folkhälsoinstitut påtalar betydande jämställdhetsproblem i rapporten Folkhälsopolitik ur ett genusperspektiv. Här visas bl.a. att mäns våld mot kvinnor utgör ett omfattande, men försummat, folkhälsoproblem.

I februari 2006 tillsattes en utredning (kommittédir. 2006:23) med uppdrag att kartlägga och redovisa fördelningen av kvinnor och män på maktpositioner inom olika sektorer i Sverige. Utredaren skulle redovisa resultatet senast den 1 november 2006. Utskottet har underhand inhämtat att utredningstiden genom tilläggsdirektiv (kommittédir. 2006:105) förlängts t.o.m. den 1 mars 2007. I juli 2006 tillkallade den tidigare regeringen en särskild utredare med uppdrag att kartlägga utvecklingen och omfattningen av könsdiskriminerande reklam i Sverige. Resultatet ska redovisas senast den 31 december 2007.

Inom EU antogs i juli 2006 det omarbetade direktivet om genomförande av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (2006/54/EG). Rådet antog i juni 2006 dessutom en politisk överenskommelse om förslaget att inrätta ett europeiskt jämställdhetsinstitut. Europaparlamentet och rådet har nu att gemensamt fatta beslut i frågan.

Det är enligt utskottets mening en jämställdhetsfråga att arbete ska löna sig framför bidrag. Utskottet värdesätter därför regeringens politiska inriktning mot ett ökat utrymme för enskilda initiativ och eget företagande, vilket både lägger grunden för bättre arbetsvillkor och löneutveckling i offentlig sektor och ökar kvinnors möjligheter att starta företag. Av motsvarande skäl noterar utskottet med gillande regeringens förslag på skatteområdet. Marginaleffekterna kommer att sjunka, och den största procentuella minskningen av marginaleffekten sker för personer som arbetar deltid, i synnerhet kort deltid. Eftersom kvinnor är överrepresenterade i denna grupp, kommer sänkningen av marginaleffekten att i genomsnitt bli större för kvinnor än för män. Avgörande för jämställdheten är också frågor rörande kvinnors hälsa och trygghet. Utskottet välkomnar därför regeringens stora jämställdhetssatsning, dess inriktning mot inte minst hälsa och säkerhet, liksom den omständigheten att den så tydligt kombineras med åtgärder som syftar till att öka kvinnors ekonomiska självständighet och att den därigenom också främjar deras självständighet och frihet i vidare mening.

Utskottet delar däremot inte uppfattningen att jämställdhetsarbetet främjas genom inrättandet av ytterligare en myndighet. Tvärtom delar utskottet regeringens bedömning att den statliga förvaltningen behöver göras mer kraftfull och effektiv, inte mer omfattande. Det är utskottets bedömning att de uppgifter av tyngd som motionärerna vill lägga på en sådan myndighet kan fullgöras genom andra instanser. Utskottet bedömer också att inriktningen mot en samlad diskrimineringsombudsman och diskrimineringslagstiftning gör att arbetet kommer att kunna bedrivas mer effektivt. Regeringens aviserade förslag om hur jämställdhetsarbetet fortsättningsvis ska organiseras på myndighetsnivå bör avvaktas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna A229 (s), A238 yrkande 3 (v) och A348 yrkande 15 (mp).

Anslag på utgiftsområde 13 för 2007

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godkänner regeringens förslag till fördelning på anslag under utgiftsområde 13 dock med annan fördelning mellan anslagen 22:2 och 22:3, och avstyrker samtliga motionsyrkanden som rör anslagen. Utskottet tillstyrker även de av regeringen begärda bemyndigandena.

I det följande tas endast de anslag upp som har föranlett synpunkter i motioner. Av nedanstående tabell framgår under vilka anslag som det finns motioner behandlade (markerat med X). Övriga anslag behandlas kortfattat i slutet av detta avsnitt.

Anslag

Motioner

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

X

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

X

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

X

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

X

22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

 

22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

 

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

 

22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

 

22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

 

22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

 

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

 

22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

 

10:1 Integrationsverket

X

10:2 Integrationsåtgärder

X

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

X

10:4 Hemutrustningslån

 

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

X

Allmänt om medelsanvisningen på politikområde Arbetsmarknad

Propositionen

Regeringen har i budgetpropositionen presenterat ett program för fler arbeten i hela Sverige, vilket gör det mer lönsamt att arbeta. Det finns en stark vilja hos regeringen att forma en modern och flexibel arbetsmarknad som tryggar arbete och ger förutsättningar för nya arbeten och utvecklar vår välfärd. I programmet ingår bl.a. att plusjobb och flera andra, som regeringen bedömer, ineffektiva eller mindre bra anställningsstöd avvecklas medan man drar ned på volymen på andra. Andra exempel är att regeringen i arbetslöshetsförsäkringen vill tydliggöra att det är en omställningsförsäkring och hävda arbetslinjen. Det görs bl.a. genom att förändra ersättningsnivåer och villkor. Budgeten är baserad på en ökad egenfinansiering av arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen vill också ta krafttag för att minska den statliga byråkratin och förespråkar allmänna nedskärningar. AMV ombildas till en enhetlig myndighet från nästa årsskifte då AMS och LAN avvecklas som egna myndigheter. Medelsanvisningen under utgiftsområde 13 som nedan följer konkretiserar delar av innehållet i det breda jobbprogrammet. Programmet ska ses som en helhet. Många enskilda delar utgör led i strävan att tydliggöra arbetslinjen, skapa fler arbeten och göra det mer lönsamt att arbeta. Andra delar syftar till att häva utanförskapet för t.ex. långtidsarbetslösa, arbetslösa ungdomar eller utrikes födda m.fl. För en mer utförlig beskrivning av de bakomliggande förhållandena hänvisas till tidigare delar av betänkandet.

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

5 057 506 

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och andra förvaltningskostnader vid bl.a. AMS, LAN och arbetsförmedlingarna. Dessutom omfattar anslaget kostnader för de avgiftsfinansierade verksamheterna Aske kursgård och Tjänsteexport. Regeringen beslutade i slutet av 2005 att bilda ett nytt statligt bolag, Arbetslivsresurs AR AB, genom en sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster.

Försöksverksamheten med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare kommer att permanentas och anslaget ökar därför med 148 miljoner kronor. Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader minskas med motsvarande belopp. Därutöver pågår en försöksverksamhet för vissa nyanlända flyktingar. För 2007 och 2008 beräknas 34 respektive 17 miljoner kronor under anslaget för denna verksamhet. Ansvaret som utbetalande myndighet för Europeiska socialfonden för programperioden 2007–2013 överförs från AMS, som administrerade för programperioden 2000–2006, till Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige. Anslag 22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige tillförs därför 28,6 miljoner kronor. Revisionsansvaret för programperioden 2007–2013 ska ligga på Ekonomistyrningsverket, och av denna anledning minskas anslaget med 3,2 miljoner kronor och överförs till utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och statsförvaltning, anslag 1:2 Ekonomistyrningsverket. Anslaget minskas med 1,5 miljoner kronor för en tillfällig nivåhöjning för medfinansiering av det avslutade projektet Work Life Development (WLDP). Vidare minskas anslaget med 3 miljoner kronor för att täcka de ökade kostnaderna för administration av grundbeloppet för dem som inte är anslutna till någon arbetslöshetskassa. Medlen förs över till anslag 22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet med motsvarande belopp.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 5 miljarder kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

5 057 506

 

214 313

100 000

 

Socialdemokraterna, som inte har något yrkande i fråga om anslagsbelopp, är i motion Fi244 yrkande 21 i denna del kritiska till en omstrukturering av AMV som minskar det lokala inflytandet samtidigt som kraftiga nedskärningar görs inom arbetsmarknadspolitiken. Socialdemokraterna avvisar regeringens förslag om en ombildning av AMV.

Vänsterpartiet avvisar i motion A347 yrkande 6 i denna del regeringens kraftiga nedskärningar och föreslår i stället en ökning med 214 miljoner kronor under anslag 22:1. AMV:s uppgift är att arbeta med omfattande och viktiga frågor inom arbetsmarknadspolitiken som har stor samhällsekonomisk betydelse. AMS behöver mer resurser och antalet arbetsförmedlingar behöver öka så att de hinner med sina uppgifter och kan ägna mer tid åt de arbetslösa och att besöka företag. Vänsterpartiet är mot privatisering av arbetsförmedlingen eftersom det kommer att innebära minskad effektivitet och insyn och leda till att den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken splittras. En privatisering skulle dessutom minska rättssäkerheten eftersom arbetsförmedlingarna ägnar sig åt myndighetsutövning och lämnar uppgifter om de arbetssökande till a-kassan. Vänsterns uppfattning är att ansvar för myndighetsutövning inte ska läggas på privata företag.

Miljöpartiet anser i motion A348 yrkandena 1 och 12 båda i denna del att det är dags att göra en genomgripande översyn av AMV/AMS, vilken syftar till att verksamheten ska vara inriktad på arbetsförmedlande verksamhet i stället för att administrera åtgärder som bl.a. syftar till att förhindra att arbetslösa faller igenom skyddsnätet. Miljöpartiet gör gällande att det finns ett utbrett och delvis berättigat missnöje med hur arbetsförmedlingarna fungerar. En förklaring kan vara att arbetsförmedlingarna alltmer blivit ålagda att prioritera dem som har det svårast att hitta arbete. Baksidan av detta är att arbetsförmedlingarna kan uppfattas ha lite att erbjuda dem som nyligen blivit arbetslösa. Miljöpartiet anser att staten som en uppmuntran ska ge ekonomiskt stöd till arbetsförmedlingar som drivs av de kollektivavtalsslutande parterna på arbetsmarknaden. Miljöpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 100 miljoner kronor som ska finansieras med medel från regeringens besparing på 212 miljoner kronor på AMV/AMS.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom regeringen att AMV måste reformeras från grunden och få en organisation som ger bättre förutsättningar för en effektivare arbetsmarknadspolitik. Med hänvisning till vad som anförts ovan och till utskottets ställningstagande i avsnitten Arbetsmarknad och Arbetsmarknadspolitiken, avstyrker utskottet motionerna Fi244 yrkande 21 i denna del (s), A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkandena 1 och 12 båda i denna del (mp) och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget.

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

38 083 302

Ändamålet för anslaget är i huvudsak bidrag till arbetslöshetsersättning vid öppen arbetslöshet och aktivitetsstöd för personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska program. Av medlen under anslaget får högst 400 miljoner kronor användas för utgifter enligt ändamålet för anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Syftet är att AMV ska kunna ha en viss flexibilitet i medelsanvändningen mellan programplatser med aktivitetsstöd och upphandling av arbetsmarknadsutbildning. Aktivitetsstödet får även användas för viss medfinansiering som bl.a. svarar mot utbetalning från anslagen 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 och 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013.

Utgifterna under anslaget påverkas främst av antalet öppet arbetslösa, omfattningen av programmen och ersättningsnivåerna. Aktivitetsstödet motsvarar den arbetslöshetsersättning som deltagarna skulle ha fått om de hade varit öppet arbetslösa. Regeringen beräknar att antalet deltagare i de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska programmen kommer att uppgå till i genomsnitt 90 000 personer per månad under 2007. Av detta beräknas drygt 56 000 platser vara program där aktivitetsstöd lämnas. De som inte är berättigade till arbetslöshetsersättning får 223 kr per dag i aktivitetsstöd.

Förutom beräknad sänkt arbetslöshet och minskning av antalet programplatser med aktivitetsstöd kommer regeringens förslag till ändringar i arbetslöshetsförsäkringen att sänka utgifterna för både arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet.

Genom striktare regeltillämpning och olika insatser mot överutnyttjande och fusk bedöms anslaget kunna minskas med 1 miljard kronor.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 38 miljarder kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

38 083 302

 

4 981 387

7 232 000

Socialdemokraterna, som inte har något yrkande i fråga om anslagsbelopp, avvisar i motion Fi244 yrkande 23 i denna del minskningarna av volymerna av de arbetsmarknadspolitiska programmen, avskaffandet av en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder och regeringens förändringar i arbetslöshetsförsäkringen.

Vänsterpartiet avvisar i motion A347 yrkande 6 i denna del de föreslagna nedskärningarna av arbetslöshetsförsäkringen. Nedskärningarna kommer att leda till att försäkringen blir sämre, dyrare och mer orättvis. Förutom att avgifterna för medlemskap i fackförening och a-kassa blir avsevärt högre så urholkas arbetslöshetsförsäkringens legitimitet. En annan effekt är att de lägre ersättningsnivåerna i försäkringen kommer att sätta press på de lägsta lönerna nedåt. Vänsterpartiet avvisar stora delar av regeringens förslag om besparingar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder, t.ex. akademikerjobb, utbildningsvikariat, feriearbete för ungdomar och anställningsstöd. Åtgärderna utgör ett viktigt stöd för människor som tillhör utsatta grupper på arbetsmarknaden. Vänsterpartiet vill föra en aktiv arbetsmarknadspolitik och vill att anslagen för arbetsmarknadspolitiken ska ligga kvar på en hög nivå. Vänsterpartiet satsar på höjt tak och höjda grundbelopp i a-kassan och aktivitetsstödet och beräknar anslaget till 5 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslår.

Miljöpartiet är i motion A348 yrkandena 1, 6 och 11 samtliga i denna del negativt till försämringarna av a-kassan och till nivån på de föreslagna besparingarna på arbetsmarknadsprogrammen. Miljöpartiet godtar regeringens resonemang om att ökad kontroll och förbättrad tillämpning av regelsystemet kan minska utgifterna i arbetslöshetsförsäkringen med 1 miljard kronor om året. Miljöpartiet anser att friårsreformen var bra och skjuter till 1 miljard kronor för att denna möjlighet ska finnas kvar på nuvarande nivå. Miljöpartiet betonar att nettokostnaden bara uppgår till ungefär hälften, 500 miljoner kronor, eftersom det uppstår positiva ekonomiska effekter inom andra utgifts- och kostnadsområden. När det gäller stödet till start av näringsverksamhet är resultatet så bra att det finns anledning att öka anslaget med 100 miljoner kronor. Det innebär ytterligare 1 000 platser som också bör kunna vara öppna för icke arbetslösa personer. Miljöpartiet föreslår vidare att ersättningen till handledare för funktionshindrade, s.k. anordnarstöd, ökar till 300 kr om dagen. För budgetåret 2007 beräknar Miljöpartiet anslaget till ett 7,2 miljarder kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Förändringarna i arbetslöshetsförsäkringen och dess finansiering är delar av regeringens breda program för arbete och företagande. Dessa förändringar ska inte ses som isolerade politiska initiativ utan som delar av en helhet som skapar förutsättningar för fler arbeten.

I budgetpropositionen beräknas att de där aviserade ändringarna i arbetslöshetsförsäkringen i fråga om t.ex. ersättningsperiodens längd, ersättningsnivåerna och beräkningsgrunden för ersättningen innebär att utgifterna under anslaget minskar med 2688 miljoner kronor. Arbetsmarknadsutskottet har i sitt betänkande 2006/07:AU3 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen behandlat proposition 2006/07:15 där lagförslagen läggs fram. I betänkandet föreslår utskottet att den regel om successiv nedtrappning av ersättningen som enligt proposition 15 skulle ha trätt i kraft den 1 januari 2007 i stället ska träda i kraft den 5 mars 2007. Regeln, som återfinns i 26 § förslaget till lag om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring, innebär att ersättningen från dag 201 i ersättningsperioden sänks till 70 % och från dag 301 till 65 % av den tidigare förvärvsinkomsten, utom för föräldrar till barn under 18 år för vilka nivån 65 % ska gälla från dag 451. En sådan senareläggning av ikraftträdandet påverkar utgifterna under anslaget nästa budgetår. Enligt en uppskattning medför senareläggningen att den nyssnämnda minskningen blir 285 miljoner kronor lägre. Utskottet anser att anslag 22:2 därför bör beräknas till ett i motsvarande mån högre belopp, dvs. till totalt 38 368 302 000 kr. För att inte överskrida ramen för utgiftsområde 13 föreslår utskottet att en motsvarande minskning görs på anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Utskottet återkommer till detta nedan.

Med hänvisning till det som sagts ovan och till utskottets ställningstagande i avsnitten Arbetsmarknad och särskilt Arbetslöshetsförsäkringen och Aktiviteter på det arbetsmarknadspolitiska området, avstyrker utskottet motionerna Fi244 yrkande 23 i denna del (s), A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkandena 1, 6 och 11 samtliga i denna del (mp). Anslag 22:2 bör bestämmas till ett i förhållande till regeringens förslag 285 miljoner kronor högre belopp.

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

3 520 377 

Anslaget ska i huvudsak användas till köp av arbetsmarknadsutbildning, förberedande utbildning och kringkostnader vid arbetsmarknadspolitiska program. För att AMV ska kunna ha en viss flexibilitet i medelsanvändningen i avvägningen mellan programplatser med aktivitetsstöd och upphandling av arbetsmarknadsutbildning m.m. får högst 400 miljoner kronor användas enligt anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd.

Liksom under anslag 22:2 finns det möjlighet till medfinansiering som bl.a. svarar mot utbetalning från anslagen 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 och 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013.

De arbetsmarknadspolitiska programmen beräknas minska till i genomsnitt 90 000 personer i månaden 2007 och en rad arbetsmarknadspolitiska insatser upphör. Därför minskas anslaget totalt sett. När försöksverksamheten med arbetsplatsintroduktion för vissa invandrare nu permanentas kommer utgifterna för verksamheten, 148 miljoner kronor, att beräknas under anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader i stället för under detta anslag.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3,5 miljarder kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1,5 miljarder kronor under 2008–2011 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 3).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

3 520 377 

 

1 663 752

 

 

Socialdemokraterna, som inte har något yrkande i fråga om anslagsbelopp, är i motion Fi244 yrkande 23 i denna del kritiska till nedskärningarna under anslaget och avvisar minskningarna av volymerna av de arbetsmarknadspolitiska programmen och avskaffandet av en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Socialdemokraterna anser att den tidigare regeringens satsning på arbetsmarknadsutbildning mot bristyrken och insatser för att höja effektiviteten i arbetsmarknadsutbildningen ska fullföljas. Antalet personer som får yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning ska öka.

Vänsterpartiet anser i motion A270 yrkande 22 att regeringen bör se över hur medel för arbetsmarknadsutbildning och kontantstöd även ska kunna användas till AMV:s förvaltningskostnader, så att handledare kan sättas in när detta bedöms vara den bästa arbetsmarknadspolitiska insatsen. Partiet vill i motion A347 yrkande 6 i denna del satsa på mer kvalificerade åtgärder som arbetsmarknadsutbildning i stället för på billiga, mindre effektiva åtgärder som sprids på alla arbetslösa. Arbetsmarknadsutbildningen bör uppgå till omkring 15 000 platser. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning med 3,7 miljarder kronor 2007 för anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat, men dessa ges i form av skattekrediteringar på statsbudgetens inkomstsida och syns därför inte under anslagen på utgiftsområdet. Vänsterpartiet avvisar stora delar av regeringens förslag om besparingar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Vänsterpartiet vill föra en aktiv arbetsmarknadspolitik och vill att anslagen för arbetsmarknadspolitiken ska ligga kvar på en hög nivå. För budgetåret 2007 beräknar Vänsterpartiet anslaget till ett 1,66 miljarder kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Miljöpartiet, som inte har något yrkande i fråga om anslagsbelopp, är i motion A348 yrkande 1 i denna del negativt till nivån på de föreslagna besparingarna på arbetsmarknadsprogrammen.

Utskottets ställningstagande

Med hänvisning till utskottets ställningstagande i avsnitten Arbetsmarknad och Arbetsmarknadspolitiken avstyrker utskottet motionerna Fi244 yrkande 23 i denna del (s), A270 yrkande 22 (v), A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkande 1 i denna del (mp).

Utskottet har under anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd redovisat de beräknade budgetmässiga effekterna av utskottets förslag i betänkande 2006/07:AU3 Ändringar i arbetslöshetsförsäkringen i förhållande till budgetpropositionens beräkningar. I betänkandet föreslås ett senare ikraftträdande av den successiva nedtrappning av ersättningsnivån som föreslås i proposition 2006/07:15. En ökning av anslag 22:2 föreslås med 285 miljoner kronor. En motsvarande minskning bör enligt utskottet ske av anslag 22:3. Utskottet förutsätter att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder för att denna minskning av medel inte ska påverka utrymmet för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning eller andra prioriterade insatser.

Utskottet föreslår med hänvisning till vad som nu sagts att anslag 22:3 bestäms till 3 235 377 000 kr. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till bemyndigande under anslaget (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 3).

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

12 601 146

Ändamålet för anslaget är statsbidrag till anställningar med lönebidrag, utvecklingsanställning, trygghetsanställning, Samhall AB, särskilt introduktions- och uppföljningsstöd (SIUS), projektmedel för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga och stöd till hjälpmedel och personligt biträde m.m. Även under detta anslag finns möjlighet till viss nationell medfinansiering som bl.a. svarar mot utbetalning från anslagen 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 och 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013.

Utgifterna under anslaget påverkas främst av omfattningen av antalet lönebidrag, antalet anställda vid Samhall AB och den genomsnittliga bidragsnivån för de stöd som utbetalas under anslaget.

Den del av lönen som är bidragsgrundande får i dag högst uppgå till 15 200 kr och kommer att höjas den 1 januari 2007 från 15 200 till 16 700 kr.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 12,6 miljarder kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del). Av dessa medel beräknas omkring 4 miljarder kronor för bidrag till Samhall AB för att sysselsätta personer med funktionshinder för motsvarande 23,4 miljoner arbetstimmar.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att för anslaget under 2007 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5,9 miljarder kronor under 2008–2010 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 4).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

12 601 146

 

369 000

 

 

Vänsterpartiet konstaterar i motion A347 yrkande 6 i denna del att Samhall AB år 2005 överträffade regeringens samtliga mål. För 2007 har Samhall AB föreslagit att antalet arbetstimmar ökar med 1 miljon. Vänsterpartiet anser att Samhall AB:s bedömningar är rimliga och föreslår en ökning av anslaget med 369 miljoner kronor för 2007.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill understryka vikten av att alla som kan och vill arbeta ska få möjlighet att försörja sig genom eget arbete, och få uppleva arbetsglädje och arbetsgemenskap under trygga villkor. De funktionshindrade som inte kan delta på den reguljära arbetsmarknaden ska erbjudas meningsfull sysselsättning med stor valfrihet. Denna möjlighet underlättas bl.a. av att regeringen kommer att höja nivån på den del av lönen som är bidragsgrundande för lönebidrag från årsskiftet. Mot bakgrund av vad utskottet anfört ovan och utskottets ställningstagande i avsnitten Arbetsmarknad och Arbetsmarknadspolitiken och särskilt Lönebidrag avstyrker utskottet motion A347 yrkande 6 i denna del (v) och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning och bemyndigande under anslaget (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 4).

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 10:1 Integrationsverket

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

46 730 

Integrationsverket är central förvaltningsmyndighet för integrationsfrågor. Som en av regeringens åtgärder för att effektivisera och stärka den statliga administrationen föreslår regeringen att Integrationsverket avvecklas per den 1 juli 2007.

Regeringen föreslår att ett ramanslag om 46,7 miljoner kronor anvisas för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

46 730

 

46 000

20 000

 

Vänsterpartiet anför i motion A347 yrkande 6 i denna del att Integrationsverket inte bör avvecklas den 1 juli 2007, då en snabbavveckling kan leda till att angelägna uppgifter hos verket faller bort. För budgetåret 2007 beräknar Vänsterpartiet därför anslaget till ett 46 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Miljöpartiet stöder i motion A348 yrkande 1 i denna del regeringens förslag om en avveckling av Integrationsverket den 1 juli 2007. Miljöpartiet anser att verkets arbete med nyanlända flyktingar bör överföras till en ny myndighet och beräknar därför anslaget till ett 20 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet stöder regeringens åtgärder för en mer effektiv och kraftfull förvaltning och en ny inriktning för integrationspolitiken. Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionerna A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkande 1 i denna del (mp), i den mån de inte kan anses tillgodosedda av det ovan anförda.

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 10:2 Integrationsåtgärder

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

136 742

Anslaget disponeras av Integrationsverket för stöd till organisationer som främjar integration, för åtgärder som stimulerar integrationsprocesserna i samhället och för insatser som förebygger och motverkar främlingsfientlighet, rasism och etnisk diskriminering. En del av anslaget disponeras av regeringen för att stimulera inrättande av skyddat boende och vissa åtgärder för ungdomar som löper risk att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld.

De medel som aviserades för vidgat storstadsarbete i den ekonomiska vårpropositionen 2006 anslås på detta anslag för insatser i syfte att bryta utanförskap. Sammantaget ökar anslag 10:2 med 29 miljoner kronor för 2007 och 2008.

Regeringen föreslår att riksdagen på anslag 10:2 anslår de medel som aviserades för vidgat storstadsarbete i den ekonomiska vårpropositionen 2006 samt att riksdagen anvisar ett ramanslag om 136,7 miljoner kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

136 742

 

-11 000

-10 000

 

Vänsterpartiet anser i motion A347 yrkande 6 i denna del att påbörjade satsningar inom storstadspolitiken väl fyllt sitt syfte att skapa tillväxt och bryta segregation. Politikområdet Storstadspolitik bör därför även fortsättningsvis ha egna anslag, varför Vänsterpartiet beräknar anslag 10:2 till ett 11 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Miljöpartiet föreslår i motion A348 yrkandena 1, 3 och 5, samtliga i denna del, att det särskilt anslås 5 miljoner för lokalt antidiskrimineringsarbete samt 5 miljoner till stöd för organisationer som främjar integration och till verksamhet för personer som lämnar rasistiska grupperingar. På anslaget totalt beräknar Miljöpartiet ett 10 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet bedömer att regeringens förslag till anslag är väl avvägt och tillstyrker regeringens medelsanvisning under anslaget. Utskottet avstyrker motionerna A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkandena 1, 3 och 5, samtliga i denna del (mp).

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

3 831 904 

Anslaget finansierar statlig ersättning till kommunerna för kostnader i samband med mottagande och introduktion av flyktingar eller skyddsbehövande i övrigt och deras anhöriga. Huvuddelen av ersättningen lämnas som schablonersättning med fast belopp per mottagen person. Beloppet fördelas över minst två år och börjar utbetalas månaden efter det att flyktingen folkbokförts i en kommun. Därutöver lämnas ersättning för faktiska kostnader för försörjningsstöd och vissa andra kostnader för äldre, varaktigt sjuka, barn utan vårdnadshavare samt personer med funktionshinder.

Beräkningarna på anslaget utgår från redan mottagna flyktingar samt prognoser om asylsökande, antal beslut i asylärenden, andelen asylsökande som kan väntas få tillstånd att bosätta sig här samt invandringen av anhöriga till flyktingar och s.k. kvotflyktingar.

Omfattningen av mottagandet styrs i grunden av händelser utanför Sverige, och stora variationer kan därför förekomma mellan åren. I prognosen för åren 2007–2009 beräknas antalet kommunmottagna öka betydligt jämfört med det antal som togs emot före 2006. Det stora mottagandet 2006 påverkar också kostnaderna för den statliga ersättningen 2007 och 2008. Anslaget behöver därför ökas för samtliga år. I detta ska också inrymmas 100 miljoner kronor för att ersätta kommunerna särskilt för de extraordinära kostnader som följt av det kraftigt ökade mottagandet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3,8 miljarder kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

3 831 904

 

800 000

80 000

 

Vänsterpartiet menar i motion A347 yrkande 6 i denna del att en amnesti bör genomföras i asylprocessen den 1 januari 2007 för dem som fått avslag på sina ansökningar enligt den tillfälliga asyllag som gällde den 15 november 2005 – 31 mars 2006. Förslaget innebär en tvåårig kostnad med början halvårsskiftet 2007, och för 2007 en kostnad för en generell amnesti om 500 miljoner kronor. Med anledning av detta och mot bakgrund av vad som ovan nämnts om kommunernas ökade kostnader vid flyktingmottagandet beräknar Vänsterpartiet för budgetåret 2007 anslaget till ett 800 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Miljöpartiet menar i motion A348 yrkande 1 i denna del och yrkande 4 att kommunernas arbete för att erbjuda ett värdigt mottagande av de nästan 18 000 personer som fått stanna i Sverige till följd av den tillfälliga asyllagen har visat sig mer kostsamt än beräknat. För att kommunernas kostnader inte ska gå ut över andra delar i kommunernas verksamhet, och därigenom öka rasism och främlingsfientlighet, är det önskvärt att anslaget höjs. Miljöpartiet beräknar därför ett 80 miljoner kronor högre belopp jämfört med regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen tagit hänsyn till den stora ökning av kommunmottagna flyktingar som beräknas för 2007 och till de extraordinära kostnader kommunerna har som en följd av det kraftigt ökade mottagandet. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionerna A347 yrkande 6 i denna del (v) och A348 yrkandena 1 i denna del och 4 (mp).

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Anslag 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

41 479 

Från anslaget finansieras DO och Nämnden mot diskriminering. DO har som huvudsaklig uppgift att förebygga och motverka etnisk och religiös diskriminering i arbetslivet och på andra samhällsområden.

Arbetet mot etnisk och religiös diskriminering behöver förstärkas. Det är nödvändigt att DO med kraft kan driva på arbetsgivare att utveckla sin verksamhet och vidta aktiva åtgärder mot diskriminering. Tillsynen över gällande lagstiftning behöver förbättras och arbetet med att nå utsatta grupper förstärkas. Också DO:s möjligheter att snabbt kunna utreda anmälningar måste ges bättre förutsättningar. Ett antal statliga myndigheter ska utveckla särskilda strategier för att motverka diskriminering, och DO ska ge stöd till myndigheterna i detta arbete.

I syfte att bl.a. förbättra tillsynen över lagstiftningen förstärks anslaget till DO. Under 2006 tillfördes DO:s anslag temporärt 3 miljoner kronor. DO:s anslag tillförs nu ytterligare 10 miljoner. Sammanlagt ökas anslaget med 13 miljoner kronor 2007.

Som en av flera åtgärder för att effektivisera den statliga administrationen ämnar regeringen föreslå att de olika diskrimineringslagarna samordnas till en lagstiftning och att JämO, HO, DO och HomO slås samman till en myndighet. Detta är i linje med Diskrimineringskommitténs förslag. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2007.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 41,5 miljoner kronor för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 13 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

41 479

 

 

5 000

 

Miljöpartiet menar i motion A348 yrkandena 1 och 5 båda i denna del att mot bakgrund av de goda resultat som Diskrimineringsombudsmannens samarbete med antidiskrimineringsbyråerna lett till, och som redogjorts för ovan, bör anslaget beräknas till ett 5 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Utskottets ställningstagande

Utskottet bedömer regeringens förslag till anslag välavvägt. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motion A348 yrkandena 1 och 5, båda i denna del (mp).

I bilaga 3 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 13.

Övrig medelsanvisning

Tusental kronor

Anslag

Förslag till anslag 2007

22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

131 194

22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

1 808 821

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

290 000

22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

22 041

22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

49 186

22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

7 703

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

954 749

22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

52 979

10:4 Hemutrustningslån

14 519

Regeringens förslag till medelsanvisning på ovanstående anslag har inte föranlett några motioner.

Inte heller regeringens förslag om bemyndiganden som avser dessa anslag (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkterna 5–7) har föranlett några motioner. Utskottet vill dock fästa uppmärksamhet på att regeringen i årets budgetproposition har omformulerat sina förslag till bemyndiganden något jämfört med tidigare år. Den nya formuleringen ska enligt vad utskottet under hand har inhämtat på ett tydligare sätt uttrycka vad bemyndigande är, nämligen ett åtagande av riksdagen att anvisa anslag när behov uppkommer. Ett bemyndigande är alltså liktydigt med att anslag så småningom måste anvisas enligt lagen om statsbudgeten (prop. 1995/96:220 s. 36). Förslaget till bemyndigande under ramanslag 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 5) har dock kvar den äldre lydelsen då anslaget avser programperioden 2000–2006 som i princip tar slut med 2006 års utgång. Utbetalningar från anslaget avser dock delfinansiering av insatser inom strukturfondsprogram av långsiktig karaktär och omfattar bl.a. fleråriga projekt. Under 2007 kan vissa mindre åtaganden behöva göras under anslaget som medför utgifter under 2008. Den äldre lydelsen av det fortsatta bemyndigande som krävs har då behållits. Enligt underhandsinformation från Näringsdepartementet har av förbiseende två förslag om bemyndiganden under utgiftsområde 13 blivit något felaktigt formulerade i budgetpropositionen.

Någon motion har inte heller väckts med anledning av regeringens förslag under anslag 10:4 Hemutrustningslån, om att riksdagen godkänner att lån under 2007 tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1,4 miljarder kronor (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 2).

Utskottet tillstyrker de föreslagna medelsanvisningarna liksom bemyndigandena under ramanslagen 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006, 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013 och 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkterna 5–7) med de korrigeringar som anges ovan och som preciseras i utskottets förslag till riksdagsbeslut. Utskottet tillstyrker också att lån tas upp i Riksgäldskontoret (prop. 2006/07:1 utg.omr. 13 punkt 2).

Anslag på utgiftsområde 14 för 2007

Utskottets förslag i korthet

Utskottet godkänner regeringens förslag till fördelning på anslag under utgiftsområde 14 och avstyrker samtliga motionsyrkanden som rör anslagen. Utskottet tillstyrker även det av regeringen begärda bemyndigandet.

I det följande tas endast de anslag upp som har föranlett synpunkter i motioner. Av nedanstående tabell framgår under vilka anslag som det finns motioner att behandla (markerat med X). Övriga anslag behandlas kortfattat i slutet av detta avsnitt

Anslag

Motioner

23:1 Arbetsmiljöverket

X

23:2 Arbetslivsinstitutet

X

23:3 Arbetsdomstolen

X

23:4 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

 

23:5 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

 

23:6 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

X

23:7 Medlingsinstitutet

X

24:1 Jämställdhetsombudsmannen

X

24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

X

24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering

X

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

638 906

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och för övrig förvaltning vid Arbetsmiljöverket. Anslaget omfattar även ett statligt bidrag för den regionala skyddsombudsverksamheten och kostnader för olika åtgärder för att utveckla företagshälsovården.

Regeringen har aviserat kraftiga åtgärder för att minska den statliga byråkratin. Som ett led i denna process minskas Arbetsmiljöverkets anslag med 50 miljoner kronor 2007, med 100 miljoner kronor 2008 och med 155 miljoner kronor 2009. Av budgetpropositionen framgår att Arbetsmiljöverket kommer att få ett förändrat och begränsat uppdrag.

Anslaget minskas också med 2,2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007 för att finansiera motsvarande ökning av anslag 23:7 Medlingsinstitutet. På anslag 23:1 finns 30 miljoner kronor per år till regeringens disposition under perioden 2007–2008 och 40 miljoner kronor år 2009 för insatser avseende företagshälsovården.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslag 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 550 000 kr under 2008 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 1).

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 638,9 miljoner kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

638 906

 

49 551

50 000

 

Socialdemokraterna, som inte har något yrkande i fråga om anslagsbelopp, avvisar i motion Fi244 yrkande 27 i denna del besparingarna på Arbetsmiljöverket. Neddragningen innebär att tillsynen över arbetsmiljön på de svenska arbetsplatserna kraftigt försämras.

I motion A302 yrkande 2 i denna del avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag om nedskärningar på Arbetsmiljöverket. Partiet vill öka anslagen till regionala skyddsombud och för tillsyn.

Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslag 23:1 Arbetsmiljöverket med 50 miljoner kronor för budgetåret 2007.

Miljöpartiet anser i motion A348 yrkandena 13 och 14, båda i denna del, att Arbetsmiljöverket gör ett omfattande och bra inspektionsarbete på arbetsplatserna. Partiet menar att myndighetens verksamhet behöver stärkas.

I motionen föreslår Miljöpartiet att 10 miljoner kronor per år anslås för att förstärka företagshälsovårdsutbildningen för perioden 2007–2009. Med hänsyn tagen till de stora pensionsavgångarna inom företagshälsovården de närmaste åren och det utökade behov av företagshälsovård som kan förutses är det viktigt att utbildningen av företagshälsovårdspersonal utvecklas både kvalitativt och kvantitativt.

Miljöpartiet motsätter sig regeringens förslag att minska Arbetsmiljöverkets anslag och anslår i förhållande till regeringens förslag ytterligare 50 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor till företagshälsovården.

Phia Andersson m.fl. (s) avvisar i motion A319 yrkande 4 i denna del de aviserade besparingarna på Arbetsmiljöverket. Myndigheten behöver tillräckliga resurser för att förbättra sin tillsyn och sitt förebyggande arbete.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ställer sig bakom regeringens inriktning att minska den statliga byråkratin, tillstyrker regeringens förslag om medelsanvisning under anslaget. Företagshälsovården som tas upp i en motion har berörts ovan under avsnittet om arbetsmiljö. Av budgetpropositionen framgår att regeringen avser att återkomma med åtgärder för att stärka företagshälsovården, vilket utskottet välkomnar. Under det nu berörda anslaget 23:1 Arbetsmiljöverket finns, som nämnts ovan, 30 miljoner kronor under perioden 2007–2008 och 40 miljoner kronor 2009 för insatser avseende företagshälsovården. Med hänvisning till det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna Fi244 yrkande 27 i denna del (s), A302 yrkande 2 i denna del (v), A319 yrkande 4 i denna del (s) och A348 yrkandena 13 och 14, båda i denna del (mp), och tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Utskottet biträder även förslaget i fråga om bemyndigande (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 1).

Anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

164 403

Anslaget avser kostnaderna för ALI:s personal, lokaler och övrig förvaltning.

Regeringen har aviserat kraftiga åtgärder för att minska den statliga byråkratin och föreslår som ett led i denna process att ALI läggs ned per den 1 juli 2007. Regeringen avser att återkomma till riksdagen under 2007 med ytterligare anslagskonsekvenser och i det fall att vissa uppgifter på ALI ska föras över till annan myndighet.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 164,4 miljoner kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

164 403

 

214 614

 

 

Vänsterpartiet anför i motion A302 yrkande 2 i denna del att förslaget att avveckla ALI innebär en förskingring av kunskaper och resurser. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslag 23:2 Arbetslivsinstitutet med 214,6 miljoner kronor för budgetåret 2007.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill hänvisa till det som utskottet ovan uttalat om nedläggningen av ALI. Regeringens förslag till medelsanvisning tillstyrks och motion A302 yrkande 2 i denna del (v) avstyrks.

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:3 Arbetsdomstolen

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

25 083

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och för övrig förvaltning vid AD.

Regeringen avser att se över AD:s sammansättning och utformning.

För budgetåret 2007 föreslår regeringen att riksdagen anvisar ett ramanslag på 25,1 miljoner kronor (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

25 083

 

 

–1 000

 

Miljöpartiet föreslår i motionerna Ju372 yrkande 12 i denna del och A348 yrkande 13 i denna del att ansvaret för att döma i tvister om diskriminering i arbetslivet överflyttas till de allmänna domstolarna och att därför 1 miljon kronor från anslag 23:3 Arbetsdomstolen överförs till utgiftsområde 4, anslag 4:5 Sveriges domstolar.

Utskottets ställningstagande

När det gäller AD och diskrimineringsmålen vill utskottet hänvisa till utskottets ställningstagande ovan i avsnittet om arbetsrätt. Utskottet finner regeringens förslag till medelsanvisning väl avvägt och avstyrker motionerna Ju372 yrkande 12 i denna del (mp) och A348 yrkande 13 i denna del (mp).

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:6 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

8 323

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler och andra förvaltningskostnader för HomO. Regeringen avser att föreslå att de olika diskrimineringslagarna samordnas till en gemensam lagstiftning och att JämO, HO, DO och HomO slås samman till en myndighet. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2007.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 8,3 miljoner kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

8 323

 

 

2 000

 

Miljöpartiet framför i motionerna So463 yrkandena 7 och 13 båda i denna del och A348 yrkande 13 i denna del att anslaget bör ökas med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Ökningen ska ses mot bakgrund av det behov av att stärka HomO:s uppdrag med information och tillsyn inom skola och rättsväsende som redovisats ovan.

Utskottets ställningstagande

Utskottet hänvisar till regeringens förslag om att slå samman de fyra diskrimineringsombudsmännen till en myndighet, och anser att regeringens förslag till fortsatt organisation på myndighetsnivå bör avvaktas. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget och avstyrker motionerna So463 yrkandena 7 och 13, båda i denna del (mp), och A348 yrkande 13 i denna del (mp).

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 23:7 Medlingsinstitutet

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

52 631

Anslaget avser kostnader för personal, lokaler, lönestatistik och andra förvaltningskostnader för Medlingsinstitutet.

Utvecklingen på statistikområdet och kraven från användare på fullgod kvalitet på den statistik som Medlingsinstitutet levererar fordrar utökade resurser. Anslaget tillförs därför 2,2 miljoner kronor per år fr.o.m. 2007.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 52,6 miljoner kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

52 631

 

–2 200

 

 

Vänsterpartiet avvisar i motion A302 yrkande 2 i denna del regeringens förslag till ökade anslag till Medlingsinstitutet. Partiet hänvisar till att Medlingsinstitutet har utvärderats (SOU 2006:32) och avser att återkomma med vidare synpunkter på institutets framtida roll och uppdrag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som biträder regeringens förslag till medelsanvisning, avvisar förslaget i ovanstående motion. Utskottet avstyrker därför motion A302 yrkande 2 i denna del (v).

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

I motion föreslaget återinfört anslag Särskilda utbildningsinsatser

Propositionen

ALI disponerar i dag ett anslag, 23:3 Särskilda utbildningsinsatser m.m., om 44 miljoner kronor, s.k. partsmedel, som efter rekvisition från arbetsmarknadens parter betalats ut för funktionsutbildningar, främst arbetsmiljöutbildningar för fackliga förtroendemän, informationsinsatser och EU-bevakning inom arbetslivsområdet. Regeringen anser att denna verksamhet inte ska finansieras med statliga medel och anslaget dras in budgetåret 2007.

Motionerna

Vänsterpartiet föreslår i motion A302 yrkande 2 i denna del att anslaget Särskilda utbildningsinsatser återinrättas. Att dra in dessa medel skulle enligt partiet innebära ytterligare försvagning av det viktiga arbetsmiljöarbetet.

Veronica Palm m.fl. (s) anför i motion A271 yrkande 12 att det i dag finns en omfattande utbildningsverksamhet i samhället för att utbilda skyddsombud till arbetsplatserna. Det skulle få stora konsekvenser för folkhälsan, inte minst bland unga, om stödet till arbetsmiljöutbildningen försvinner.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser liksom regeringen att statliga medel inte ska bekosta den verksamhet som finansierats på anslaget och avstyrker motionerna A271 yrkande 12 (s) och A302 yrkande 2 i denna del (v).

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:1 Jämställdhetsombudsmannen

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

28 601

Anslaget avser kostnaden för JämO med kansli och för Jämställdhetsnämnden. JämO:s uppgift ska fortsatt vara att motverka könsdiskriminering på arbetsmarknaden, liksom att motverka könsdiskriminering inom de områden som omfattas av de lagar som myndigheten utövar tillsyn inom. Myndigheten ska i det sammanhanget se till att metoder för att motverka könsdiskriminering finns tillgängliga, och sprida dessa.

Regeringen ämnar föreslå att de olika diskrimineringslagarna samordnas till en gemensam lagstiftning samt att JämO, HO, DO och HomO slås samman till en myndighet. Förslaget är i linje med vad Diskrimineringskommittén förordar. Regeringen avser att återkomma i frågan under 2007. Regeringen avser inte att inrätta den jämställdhetspolitiska myndighet som redovisas i den jämställdhetspolitiska propositionen (prop. 2005/06:155). Regeringen återkommer i frågan om hur jämställdhetsarbetet ska organiseras på myndighetsnivå.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag på 28,6 miljoner kronor för budgetåret 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

28 601

 

1 181

 

 

Vänsterpartiet anser i motion A302 yrkande 2 i denna del att JämO:s arbete inom ramen för nuvarande regleringsbrev bör förstärkas, i syfte att ge större utrymme för proaktivt och uppföljande arbete, och föreslår en ökning av anslaget med 1,2 miljoner kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att regeringen mer än tiofaldigar anslaget på politikområdet Jämställdhetspolitik. Med hänsyn till detta och till vad som ovan anförts om jämställdhetspolitiken tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag och avstyrker motion A302 yrkande 2 i denna del (v).

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

416 660

Anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder ska användas för att stödja projekt och insatser som syftar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män.

Under anslaget finns 4,6 miljoner för projektbidrag. Det är sedan den 1 juli 2006 Delegationen för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt som fattar beslut om bidrag (kommittédir. 2005:137). Regeringen har för avsikt att låta göra en översyn av former för en permanent ordning för fördelning av statsbidrag för kvinnors organisering och jämställdhetsprojekt.

På anslaget har beräknats 400 miljoner kronor för insatser på jämställdhetsområdet, bl.a. till forskning om kvinnors hälsa och för en handlingsplan för att minska våldet mot kvinnor. Utöver detta ingår 10 miljoner kronor som tidigare beräknats för en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. På anslaget har också beräknats 2 miljoner kronor för insatser inom ramen för skrivelsen Handlingsplan för jämställda löner (skr. 2005/06:213). Samtidigt minskas med motsvarande belopp anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning under utgiftsområde 13. Från anslaget förs 3 miljoner kronor för 2007 till anslag 24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 417 miljoner kronor för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

416 660

 

–406 660

 

 

Vänsterpartiet framhåller i motion A302 yrkande 2 i denna del att anslaget bör minskas med 407 miljoner kronor. Anledningen är att partiet föreslår omfattande satsningar på ett flertal andra utgiftsområden, bl.a. för att höja kvinnors löner, för anslag till genusforskning, för det som motionären beskriver som en haverikommission som ska utreda mord på kvinnor, fortbildning inom rättsväsendet och socialtjänsten, skyddspaket för våldsutsatta kvinnor och barn m.m. Vänsterpartiet bedömer budgetpropositionens skrivningar som vaga, som vore anslaget en samlingsplats, något Vänsterpartiet tolkar som ett uttryck för att regeringen här försöker kompensera sig för avsaknaden av konkret jämställdhetspolitik. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens ökade anslag till Särskilda jämställdhetsåtgärder.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av vad utskottet ovan sagt om behovet av kraftfulla åtgärder för jämställdhet mellan män och kvinnor, finner utskottet regeringens förslag till kraftig anslagsökning välmotiverat. Utskottet vill också påminna om att regeringen utöver anslagsökningen under 24:2 även föreslår en rad åtgärder utanför politikområdet, t.ex. inom rättsväsende, hälsovård, sjukvård och social omsorg, utbildning och universitetsforskning samt skatter.

Utskottet ser därför inget skäl att gå emot regeringens förslag till medelsanvisning och avstyrker motion A302 yrkande 2 i denna del (v).

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Anslag 24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering

Propositionen

Tusental kronor

Förslag till anslag 2007

3 000

Anslaget avser kostnader för stöd till jämställdhetsintegrering i statliga myndigheter. I februari 2005 tillsattes Utredningen om stöd för jämställdhetsintegrering i staten, JämStöd (kommittédir. 2005:7, 2006:1). JämStöd har i uppdrag att erbjuda stöd i form av utbildningar, information och metoder för jämställdhetsintegrering till statliga myndigheter, inklusive Regeringskansliet. Kommitténs arbete bör förlängas i avvaktan på regeringens beslut om hur arbetet ska organiseras på myndighetsnivå. Regeringen bedömer dock att anslaget kommer att kunna tas bort för 2008 och 2009.

Regeringen föreslår att riksdagen anvisar ett ramanslag om 3 miljoner kronor för 2007 (prop. 2006/07:1 utg.omr. 14 punkt 3 i denna del).

Motionerna

Oppositionens förslag i förhållande till regeringens förslag

Tusental kronor

Regeringens förslag

s

v

mp

 

3 000

 

–1 000

 

 

Vänsterpartiet menar i motion A302 yrkande 2 i denna del att jämställdhetsintegreringen är överskattad och innebär att ett antal uppställda kriterier har fått ersätta de verkliga strategier som krävs för att rubba könsmaktsordningen. I stället för att lägga ytterligare resurser på integrering, bör arbetet inledas med att kvalitetsgranska de myndigheter som nu bör kunna förutsättas ha integrerat jämställdheten i sin verksamhet. Anslaget bör därför minskas med 1 miljon kronor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet konstaterar att arbetet med jämställdhetsintegrering inneburit att arbetsformerna i Regeringskansliet kontinuerligt utvecklats. Det ska också nämnas att Sverige spelar en viktig roll i arbetet för jämställdhetsintegrering inom EU, genom att Sverige tog initiativ till det EU-projekt om jämställdhetsintegrering på regeringsnivå som startade 2005. Projektet ska enligt planerna avslutas med en konferens i Stockholm i februari 2007. Mot denna bakgrund delar utskottet regeringens bedömning att kommitténs arbete bör förlängas i avvaktan på regeringens beslut om hur arbetet ska organiseras på myndighetsnivå och avstyrker därför motion A302 yrkande 2 i denna del (v). Utskottet tillstyrker den föreslagna medelsanvisningen.

I bilaga 4 finns en sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen på utgiftsområde 14.

Övrig medelsanvisning

Tusental kronor

Anslag

Förslag till anslag 2007

23:4 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

86

23:5 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

23 022

Regeringens förslag till medelsanvisning under ovanstående anslag har inte föranlett några motioner. Utskottet tillstyrker de föreslagna medelsanvisningarna.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1.

Allmänna frågor om arbetsmarknadspolitiken, punkt 1 (s)

 

av Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Öberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 23 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Som vi socialdemokrater ser det ska arbetsmarknadspolitiken syfta till att förbättra matchningen mellan arbetstagare och lediga arbeten, samtidigt som de som är längst från arbetsmarknaden får möjlighet till arbete, praktik och utbildning. Regeringens förslag att kraftigt minska volymerna i arbetsmarknadspolitiken leder till större öppen arbetslöshet och att möjligheten att nå hög sysselsättning försvagas. Att ta bort en rad bra och ändamålsenliga arbetsmarknadspolitiska program missgynnar de arbetslösa, främst de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Därmed försvårar det den arbetslöses möjlighet till kompletteringar av sin utbildning för att bättre kunna svara mot de behov som nu uppstår på arbetsmarknaden. I stället för aktiva åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området introducerar regeringen nystartsjobb. Dessa är inte alls lika generösa som t.ex. anställningsstöden. Nystartsjobben behöver förstärkas i flera avseenden för att de ska kunna utgöra ett stöd och en hjälp för arbetslösa att åter komma ut på arbetsmarknaden. Bland annat måste subventionsnivån höjas. Subventionslängden måste göras mera generell i stället för att kopplas till hur länge den arbetslöse varit borta från arbetsmarknaden. Dessutom måste man kunna anställas på ett nystartsjobb även inom den offentliga sektorn så att konkurrensen inte blir snedvriden mellan den privata och offentliga sektorn.

Socialdemokraterna avvisar alltså regeringens förslag om kraftigt minskade volymer i arbetsmarknadspolitiken och avveckling av en rad av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Arbetsmarknadspolitiken måste förstärkas i förhållande till regeringens förslag.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion Fi244 yrkande 23 i denna del.

2.

Allmänna frågor om arbetsmarknadspolitiken, punkt 1 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 23 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1 i denna del.

Ställningstagande

Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens nedskärningar inom arbetsmarknadspolitiken, både när det gäller volymen och avvecklingen av en rad arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Arbetsmarknadspolitikens roll är att underlätta strukturutveckling i arbets- och näringsliv, att förbättra matchningen på arbetsmarknaden och att minska avståndet till arbete för dem som står långt bort från arbetsmarknaden. Kvalificerad och målstyrd arbetsmarknadspolitik behövs oavsett konjunktursvängningar och nivån på sysselsättningen i samhället. Vänsterpartiet föreslår en mycket kraftfull jobbsatsning på flera arbeten i den offentliga sektorn. Jobbsatsningen är utformad som ett riktat sysselsättningsstöd med full kompensation till kommuner och landsting. Stödet ges genom kreditering på budgetens inkomstsida, enligt samma modell som det statliga sysselsättningsstödet till kommuner och landsting. Vi bedömer att 40 000 personer kan anställas i kommuner och landsting redan under 2007. Vi räknar med att färre platser kommer att behövas i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som en effekt av vår jobbsatsning. Men de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste trots det ligga på en hög nivå. Även med en större andel i sysselsättning kommer det att behövas särskilda insatser för långtidsarbetslösa som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Regeringens förslag innebär att den öppna arbetslösheten kommer att stiga och att människor kommer att få gå från meningsfulla sysselsättningar till öppen arbetslöshet.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A347 yrkande 6 i denna del.

3.

Allmänna frågor om arbetsmarknadspolitiken, punkt 1 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 23 i denna del och

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del.

Ställningstagande

Vi inom Miljöpartiet kan sympatisera med flera inslag i den nya regeringens politik, däribland viljan att satsa på fler arbeten. Partiet stöder också att arbetsmarknadspolitiken ses över i syfte att skapa större frihet för individen och för att fler aktörer släpps in som arrangörer av arbetsmarknadsåtgärder.

Miljöpartiet har lagt fram en konkret jobbstrategi med den genomgående idén att miljö ger jobb. För att klara omställningen till ett hållbart samhälle menar Miljöpartiet att det krävs både fortsatt strukturomvandling av svensk ekonomi i hållbar riktning och att nya arbeten skapas. Miljöpartiet ser tre viktiga områden som är fortsatt högprioriterade för den gröna omställningen av samhället och som samtidigt kommer att skapa sysselsättning. Näringslivet främjas genom utvecklingen av ny, renare, effektivare teknik och metoder som leder till en hållbar omställning av produktionen. Detta leder till ekonomisk utveckling och ger sysselsättningstillfällen och möjligheter till export. Ett bättre och ansvarsfullare nyttjande av Sveriges naturresurser leder till fler ekologiskt hållbara nettoarbeten. Slutligen kommer en fortsatt ekologiskt hållbar omvandling av infrastruktur, bostäder och energiförsörjning att generera nya arbeten samtidigt som det leder till ett hållbarare samhälle. Miljöpartiet värnar och vill också utveckla den offentliga sektorn, fler anställda krävs inom främst vård och omsorg. Den förda arbetsmarknadspolitiken har inte varit tillräckligt träffsäker och har lämnat mycket i övrigt att önska. Miljöpartiet menar att det är dags att påbörja en omfattande översyn som ska syfta till en reformering av arbetsmarknadspolitiken. Miljöpartiets uppfattning är att arbetsmarknadspolitiken ska syfta till att förena människors rätt till arbete och arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft. Med en fortfarande hög arbetslöshet i synnerhet bland ungdomar får man säga att arbetsmarknadspolitiken åtminstone delvis har misslyckats. Den har inte lett till att tillräckligt många arbeten tillkommit på den öppna arbetsmarknaden. Dessutom är arbetsmarknadspolitiken svår att överblicka på grund av det stora antalet olika program och att dessa syftar till att lösa olika problem. Vi vill ha en offensiv inriktning och är beredda att satsa mer på nystartsjobben än vad regeringen gör. Vi vill ha fler generella program, av nystartsjobbskaraktär, som kan riktas mot både den offentliga och privata sektorn. Friårsreformen överträffade alla förväntningar. Intresset har varit stort, och sammantaget har friåret varit en väldigt lyckad reform för de enskilda människorna. Friåret ger välfärdsvinster för både den friårslediga och vikarien och ibland i flera led. Miljöpartiet vill fortsätta att satsa på denna reform.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A348 yrkande 1 i denna del.

4.

Arbetsmarknadspolitikens mål, punkt 2 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A244 av Gunilla Wahlén m.fl. (v).

Ställningstagande

I Sverige finns stora regionala orättvisor. Tillväxten och sysselsättningen är ojämnt fördelade i landet. De målsättningar och definitioner som finns när det gäller arbetslöshet och sysselsättning utgår från ett riksgenomsnitt och tar inte fasta på regionala skillnader. Vänsterpartiet anser att det behöver formuleras mer offensiva och operativa mål som höjer ambitionsnivån när det gäller rättvisare och jämnare utveckling av tillväxt och sysselsättning i hela landet. Dessa mål kan sedan ligga till grund för en medveten styrning av resurserna för att skapa bättre möjligheter till tillväxt, stärka lokala arbetsmarknader och samordna statliga företags lokalisering m.m. i de olika regionerna.

Vänsterpartiet föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om hur målformuleringar om sysselsättning kan vidareutvecklas så att de även innefattar en ambition om att minska regionala obalanser.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A244.

5.

Ett reformerat arbetsmarknadsverk, punkt 3 (s)

 

av Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Öberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 21 i denna del.

Ställningstagande

Regeringen föreslår förändringar av AMS som bl.a. innebär att det lokala inflytandet minskar. Socialdemokraterna menar att en sådan omstrukturering av AMV är direkt olämplig när man samtidigt kraftigt minskar på arbetsmarknadspolitiken. Socialdemokraterna avvisar därför regeringens förslag om en ombildning av AMV och förslaget om att komplettera med alternativa arbetsförmedlingar.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion Fi244 yrkande 21 i denna del.

6.

Integrationsfrågor, punkt 4 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 8 i denna del och

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 4 i denna del och

2006/07:A239 av Luciano Astudillo m.fl. (s) i denna del.

Ställningstagande

Att leva i Sverige med utländsk bakgrund innebär för många en verklighet med erfarenheter av att sakna rätt till arbete, värdighet och framtid. Vänsterpartiets mål är ett samhälle där varje människa kan försörja sig genom arbete, påverka sin livssituation, hysa en berättigad tilltro till samhället och dess institutioner och känna hopp inför framtiden. Detta är också vad som kännetecknar ett integrerat samhälle. Integration är alltså ett led i kampen för ett demokratiskt samhälle där alla människor har samma rättigheter och skyldigheter. När en asylsökande får permanent uppehållstillstånd blir kommunen där hon eller han vistas ansvarig för introduktionen. Kommunerna spelar därigenom en central roll i arbetet för integration. Ett värdigt och positivt mottagande är avgörande för att möjliggöra tillhörighet i det nya landet, för att den nyanländes potential ska kunna tas till vara, och för att alla mäns, kvinnors och barns ovillkorliga rättighet att, i enlighet med internationella konventioner, söka och finna en fristad i Sverige ska garanteras. Det är därför ett stort problem att det kommunala flyktingmottagandet är ojämnt fördelat. För att ändra på detta förhållande bör samtliga kommuner åläggas att ta emot flyktingar, och regeringen bör lägga fram förslag som tydliggör kommunernas skyldigheter i flyktingmottagandet. Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motionerna Sf251 yrkande 8 i denna del och A270 yrkande 6 i denna del.

7.

Integrationsfrågor, punkt 4 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 4 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 4 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 8 i denna del,

2006/07:A239 av Luciano Astudillo m.fl. (s) i denna del och

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del.

Ställningstagande

Ingen människa är illegal. Ändå bygger Sverige och länder i vår närhet upp allt högre murar som förhindrar människor att röra sig över gränser. Miljöpartiet tar avstånd från denna utveckling och vill på sikt ha ett samhälle med fri rörlighet över nationsgränserna, så att alla människor har möjlighet att studera, arbeta och bo där de vill. Människor flyr till Sverige i förhoppningen om att kunna skapa ett bättre liv här, med förbättrade livschanser för sig och sina anhöriga. De som kommer hit ska få ett värdigt bemötande, präglat av humanitet, omtanke och empati. För att förverkliga dessa mål ska de svenska kommunerna ha ett ansvar att bedriva en sammanhållen verksamhet för introduktion av nyanlända flyktingar i kommunen. Detta arbete ska enligt vår uppfattning ledas av en ny statlig myndighet benämnd Myndigheten för nyanländas etablering. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion Sf223 yrkande 4 i denna del.

8.

Aktörer på arbetsförmedlingsområdet, punkt 5 (s)

 

av Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Öberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 21 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 17,

2006/07:A247 av Karl Sigfrid och Oskar Öholm (båda m),

2006/07:A259 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m),

2006/07:A309 av Mikaela Valtersson (mp) yrkandena 1 och 2,

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del.

Ställningstagande

Den offentliga arbetsförmedlingen är en organisation med bred kompetens och närvaro i hela landet. Detta har fördelar i många sammanhang bl.a. nu när det ställs krav på ett flexiblare arbetssökande, både geografiskt och yrkesmässigt. Under de senaste åren har arbetsförmedlingen bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete med de vägledande principerna enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet. Vi stöder AMS och arbetsförmedlingarna i detta arbete och har förtroende för att man även i framtiden kommer att göra ett gott arbete utifrån det uppdrag som gäller för verksamheten. Socialdemokraterna avvisar regeringens förslag om att komplettera den offentliga arbetsförmedlingen med alternativa arbetsförmedlingar.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därför motion Fi244 yrkande 21 i denna del.

9.

Aktörer på arbetsförmedlingsområdet, punkt 5 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 21 i denna del,

2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 17,

2006/07:A247 av Karl Sigfrid och Oskar Öholm (båda m),

2006/07:A259 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m),

2006/07:A309 av Mikaela Valtersson (mp) yrkandena 1 och 2 samt

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del.

Ställningstagande

AMV är en myndighet med en mycket omfattande och viktig uppgift. AMS behöver mer resurser så att antalet arbetsförmedlare kan öka och därmed hinna med sitt arbete. Vänsterpartiet är emot regeringens kraftiga nedskärningar och förslaget att privata arbetsförmedlingar ska komplettera den offentliga arbetsförmedlingen. En privatisering av arbetsförmedlingen kommer att innebära minskad effektivitet och insyn. Dessutom leder det till att den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken splittras. Arbetsförmedlingarna ägnar sig åt myndighetsutövning, och Vänsterpartiet anser inte att man ska lägga ansvar för myndighetsutövning på privata företag, eftersom det skulle urholka rättssäkerheten.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A347 yrkande 6 i denna del.

10.

Aktörer på arbetsförmedlingsområdet, punkt 5 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkande 17 och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 21 i denna del,

2006/07:A247 av Karl Sigfrid och Oskar Öholm (båda m),

2006/07:A259 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m),

2006/07:A309 av Mikaela Valtersson (mp) yrkandena 1 och 2 samt

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del.

Ställningstagande

Arbetsförmedlingens kärnverksamhet är att förmedla jobb. Trots det ligger den offentliga arbetsförmedlingens betydelse som arbetsförmedlare på en låg nivå. Den har också alltmer kommit att prioritera arbetslösa som står längst från arbetsmarknaden. För att kunna hjälpa arbetslösa till arbete behöver arbetsförmedlingen organiseras annorlunda. Man har mycket att vinna på att öka konkurrensen och släppa in fler aktörer i arbetsförmedlingsverksamheten. Arbetsförmedlingarna kan specialisera sig på olika sätt och få olika kompetens. Det ger bättre kvalitet i verksamheten om personalen har hög kompetens. Det är också viktigt att arbetsförmedlingar har goda kontakter med potentiella arbetsgivare. De arbetssökande har olika förutsättningar och behov. Arbetslösa akademiker är t.ex. en kategori som sällan får så mycket hjälp av den offentliga arbetsförmedlingen utan ofta blir hänvisade till att själva söka arbete. Miljöpartiet anser därför att det är viktigt att särskilda arbetsförmedlingar för akademiker skapas. Det borde också bli flera olika aktörer i arbetsförmedlingsverksamheten. Staten borde ge ekonomiskt stöd till arbetsförmedlingar som drivs av de kollektivavtalsslutande parterna på arbetsmarknaden. Dessa kan drivas av fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer, antingen var för sig eller tillsammans. Parternas lokala kännedom om sina medlemmar och om förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden ger dem goda förutsättningar att lyckas med arbetsförmedlingsverksamheten.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motionerna Ub255 yrkande 17 och A348 yrkande 12 i denna del.

11.

Stöd till start av näringsverksamhet, punkt 6 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 11 i denna del och

avslår motion

2006/07:A243 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s).

Ställningstagande

Sverige står inför flera stora utmaningar. En är att vi måste se till att nya arbetstillfällen kan skapas och att förutsättningarna för att nya företag kan växa fram är goda. Individens kreativitet och kraft måste frigöras. Då ges möjligheter för entreprenörer att skapa nya företag och nya arbeten. En del i detta är att satsa mer på stöd till start av näringsverksamhet. Det är det arbetsmarknadspolitiska program som har det bästa resultatet. Nästan 80 % har arbete 90 dagar efter det att programmet har avslutats. De företag som startas har också en överlevnadsgrad på 60 % efter tre år. Dessutom är könsskillnaderna små. Eftersom programmet har så många fördelar och vi dessutom behöver mer nyföretagande finns det anledning att utöka det till att även omfatta icke arbetslösa personer.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A348 yrkande 11 i denna del.

12.

Övriga arbetsmarknadspolitiska program, punkt 7 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4 och

avslår motionerna

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 5,

2006/07:A332 av Monica Green (s) och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 8 och 9.

Ställningstagande

Vänsterpartiet begär att regeringen ska återkomma med förslag om krediteringar med skatteanknytning gällande anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat. Det kommer att behövas särskilda insatser för långtidsarbetslösa som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Vi föreslår därför att anställningsstöden, utbildningsvikariaten och plusjobben ska behållas.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A347 yrkande 4.

13.

Övriga arbetsmarknadspolitiska program, punkt 7 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 8 och 9 samt

avslår motionerna

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s) yrkande 5,

2006/07:A332 av Monica Green (s) och

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 4.

Ställningstagande

Miljöpartiet menar att Samhall och skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) i dag har monopol på skyddat arbete. Detta bör ändras så att även arbetsgivare inom näringslivet och i den sociala ekonomin, t.ex. arbetskooperativ, kan erbjuda anställning enligt samma villkor.

Sociala företag kan spela en betydelsefull roll i arbetet med att integrera utsatta grupper både i samhälle och i arbetsliv. Det finns personer i gruppen långtidsarbetslösa som förmodligen aldrig kommer att kunna ta sig ut på den öppna konkurrensutsatta arbetsmarknaden. Det är därför viktigt att det finns bra anställningsstöd med hög subventionsgrad vid anställning av personer som står långt från arbetsmarknaden, t.ex. långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna. För dessa människor skulle det vara bra att utforma ett stöd som även ger möjlighet att arbeta i den ideella föreningsrörelsen.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A348 yrkandena 8 och 9.

14.

Lönebidrag och Samhall, punkt 8 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 8 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 10 och

avslår motion

2006/07:A294 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda s).

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att arbetslösheten är alltför hög och vill skapa förutsättningar för fler att komma i arbete. En grupp som är drabbad är personer med funktionsnedsättningar. Många av dem har förtidspensionerats i stället för att ges en möjlighet på arbetsmarknaden, trots att de både vill och kan arbeta om arbetsvillkoren är de rätta. För denna grupp behövs det många olika alternativa insatser för att fler ska komma i arbete. I dag finns det bl.a. anställning med lönebidrag och arbete inom Samhall. Lönebidrag innebär att ekonomisk kompensation lämnas till arbetsgivare som anställer en person med funktionshinder där arbetsförmågan är nedsatt. Syftet är att underlätta för personer med funktionshinder att få eller behålla en anställning hos en arbetsgivare på den reguljära arbetsmarknaden. Samhall är ett företag som bedriver verksamhet på olika områden med inriktning på arbete för personer med funktionshinder. Samhall strävar efter att ge personlig utveckling utifrån varje medarbetares förutsättningar.

Miljöpartiet utesluter inte att även andra åtgärder behövs men anser att både lönebidrag och Samhall är viktiga delar i arbetet att få funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga i meningsfullt arbete. Det finns därför anledning att öka anslagen till lönebidragen och Samhall.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A348 yrkande 10.

15.

Integrations- och antidiskrimineringsarbete, punkt 9 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 och

avslår motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 3 och 5, båda i denna del.

Ställningstagande

Vi i Vänsterpartiet anser att det behövs en aktiv antidiskriminerings- och antirasistisk politik i samarbete med folkrörelserna, liksom en omdaning av de ekonomiska strukturer som bygger upp orättvisorna. I detta arbete ska Centrum mot rasism spela en viktig roll. Vänsterpartiet anser att Centrum mot rasism över huvud taget fyller en viktig funktion som samlande central aktör för arbetet mot rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och homofobi. I Vänsterpartiets särskilda yttrande beräknas även medel för att denna verksamhet ska kunna fortsätta. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A270 yrkande 2.

16.

Integrations- och antidiskrimineringsarbete, punkt 9 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 9 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 3 och 5, båda i denna del, och

avslår motion

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2.

Ställningstagande

Diskriminering av människor är inte bara kränkande för den som diskrimineras utan innebär dessutom att samhället går miste om kompetent arbetskraft, ökade intäkter och ett mer levande samhälle. Vi i Miljöpartiet anser därför att all diskriminering ska bekämpas. Antidiskrimineringsarbetet måste bedrivas på många olika sätt och av många olika aktörer. Inte minst lokala ideella föreningar och lokala antidiskrimineringsbyråer spelar här en viktig roll. Vi menar också att de goda resultat som sprungit ur antidiskrimineringsbyråernas verksamhet ytterligare förstärkts av det förtjänstfulla arbete som DO bedrivit gentemot byråerna, genom utbildning av byråernas personal men också genom andra former av stöd. En följd av detta samarbete är att DO kunnat ta emot ca 40 anmälningar genom antidiskrimineringsbyråerna, vilket visar att byråerna spelar en viktig roll i kampen mot etnisk diskriminering. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A348 yrkandena 3 och 5, båda i denna del.

17.

Kommunernas ansvar för flyktingmottagande, punkt 10 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 8 i denna del och

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6 i denna del och

avslår motion

2006/07:A239 av Luciano Astudillo m.fl. (s) i denna del.

Ställningstagande

När en asylsökande får permanent uppehållstillstånd blir kommunen där hon eller han vistas ansvarig för introduktionen. Det kommunala flyktingmottagandet är emellertid ojämnt fördelat. Alltfler kommuner säger upp sina avtal med Integrationsverket och ytterligare fler minskar mottagandet av flyktingar med permanent uppehållstillstånd. Redan den omständigheten att flyktingar måste vänta i flera år på förläggningar för besked om uppehållstillstånd är ett mycket allvarligt problem. När de sedan blir kvar på förläggningarna, även efter det att permanent uppehållstillstånd beviljats, utan att få ta del av svenskundervisning och introduktionsprogram, försvåras integrationen ytterligare. Ett värdigt och positivt mottagande är avgörande för att möjliggöra tillhörighet i det nya landet, för att den nyanländes potential ska kunna tas till vara, och för att alla mäns, kvinnors och barns ovillkorliga rättighet att, i enlighet med internationella konventioner, söka och finna en fristad i Sverige ska garanteras. Därför bör samtliga kommuner åläggas att ta emot flyktingar. Regeringen bör därför lägga fram förslag som tydliggör kommunernas skyldigheter i flyktingmottagandet. Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motionerna Sf251 yrkande 8 i denna del och A270 yrkande 6 i denna del.

18.

Höjda ersättningar för flyktingmottagandet, punkt 11 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 11 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v) yrkande 9.

Ställningstagande

Det arbete kommunerna fullgör i Sveriges flyktingmottagande är en förutsättning för att internationella konventioner om flyktingars rättsliga ställning och rätt till fristad från förföljelse ska anses uppfyllda i praktiken. Dessutom spelar kommunerna härigenom en viktig roll för en positiv integration, och för att de människor som kommer till Sverige ska få ett värdigt mottagande. Samtliga kommuner bör därför åläggas att ta emot flyktingar, men samtidigt är det viktigt att kommunerna ges tillräcklig ersättning för de kostnader som detta deras ansvar innebär. Därför behöver de ersättningsnivåer som gäller i dag ses över så att de bättre än i dag svarar mot de reella kostnader som kommunerna har för flyktingmottagandet. Som framgår av Vänsterpartiets särskilda yttrande, beräknar vi särskilda medel för kommunernas flyktingmottagande med anledning av vårt förslag till amnesti i asylprocessen den 1 januari 2007. Utöver detta anser Vänsterpartiet också att den schablonersättning som betalas ut till kommunerna för flyktingmottagandet generellt ska höjas. Därför bör regeringen återkomma med förslag om hur en sådan höjning av kommunersättningen för flyktingmottagande bör utformas. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion Sf251 yrkande 9.

19.

Kommunal introduktionsverksamhet, punkt 12 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 12 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp) yrkande 4 i denna del.

Ställningstagande

När en flykting beviljats uppehållstillstånd flyttar personen till någon av landets kommuner. Väl där finns det tusen praktiska saker att hantera. Det kan gälla allt från bostad och daglig sysselsättning till att lära sig hur samhället fungerar, hur kontakter sker med offentliga och privata institutioner eller hur man sköter praktiska ting såsom sopsortering eller betalning av tv-avgift. Vi i Miljöpartiet anser därför att de svenska kommunerna ska ha ett ansvar att bedriva en sammanhållen verksamhet för introduktion av nyanlända flyktingar i kommunen. Denna verksamhet kan även omfatta andra nyanlända invandrade, som behöver råd och stöd i kommunen. Arbetet ska enligt Miljöpartiet ledas av en ny statlig myndighet benämnd Myndigheten för nyanländas etablering. Introduktionsverksamheten ska kartlägga individens förutsättningar och stimulera till enskilt ansvarstagande och självförsörjning, liksom stärka den enskildes möjligheter att tillvarata sina rättigheter i det svenska samhället. Den nyanlände ska erbjudas kompetensutvecklings- och utbildningsprogram som motsvarar hans eller hennes förutsättningar. En konkurrens mellan privata och kommunala alternativ ska uppmuntras. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Jag tillstyrker därför motion Sf223 yrkande 4 i denna del.

20.

Allmänna frågor om arbetslivspolitiken, punkt 13 (s)

 

av Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Öberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 27 i denna del och

2006/07:A319 av Phia Andersson m.fl. (s) yrkande 4 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 13 och 14, båda i denna del.

Ställningstagande

Alltför många människor lämnar arbetslivet i förtid. För en bättre hälsa ska Sverige gå före med bl.a. moderna arbetsplatser där allas kreativitet och idérikedom tas till vara i ett systematiskt arbetsmiljöarbete. En bra arbetsmiljö underlättar arbetet med att få fler människor i jobb. Både Arbetsmiljöverkets statistik och statistik från SCB visar att alltfler män och kvinnor fått problem i arbetet på grund av stress och psykiska påfrestningar. Förhållandena på arbetsplatsen är av stor vikt för alla, och inflytandet över arbetsvillkoren är av central vikt för arbetstagarna. Det krävs utvärdering, forskning, tillsyn, kunskap och bra spelregler för att komma till rätta med problemen. Mot den bakgrunden anser vi inte att minskade resurser till Arbetsmiljöverket kan försvaras. Arbetsmiljöarbetet är viktigt och behöver utvecklas för att komma till rätta med allvarliga samhällsproblem. Nedläggningen av Arbetslivsinstitutet och nedmonteringen av Arbetsmiljöverket innebär att tillsyn och kunskap om arbetsmiljö och hälsa kommer att minska.

Detta bör ges regeringen till känna. Vi tillstyrker därmed motionerna Fi244 yrkande 27 i denna del och A319 yrkande 4 i denna del.

21.

Allmänna frågor om arbetslivspolitiken, punkt 13 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 i denna del och

avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 27 i denna del,

2006/07:A319 av Phia Andersson m.fl. (s) yrkande 4 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 13 och 14, båda i denna del.

Ställningstagande

Vi i Vänsterpartiet anser att regeringens förslag om att avveckla en stor del av det förebyggande arbetsmiljöarbetet och i stället koncentrera arbetet på hårdare tag mot påstått fusk bland de sjukskrivna är att bortse från kopplingen mellan arbetsmiljö och ohälsa. De stora problemen i dag med sjukskrivningar handlar om de långtidssjuka. Att förebygga ohälsa kräver insatser på många områden, men det förebyggande arbetet på arbetsplatserna genom tillsyn av regionala skyddsombud och Arbetsmiljöverket är en helt oumbärlig del i detta arbete.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A302 yrkande 2 i denna del.

22.

Allmänna frågor om arbetslivspolitiken, punkt 13 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 13 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 13 och 14, båda i denna del, och

avslår motionerna

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 27 i denna del,

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 2 i denna del och

2006/07:A319 av Phia Andersson m.fl. (s) yrkande 4 i denna del.

Ställningstagande

Miljöpartiet anser att Arbetsmiljöverket gör ett omfattande och bra inspektionsarbete på arbetsplatserna. Det är uppenbart att Arbetsmiljöverket arbetar i en anda av att i samförstånd lösa arbetsmiljöproblem. Trots att Arbetsmiljöverkets inspektörer har rätt att göra oanmälda arbetsplatsbesök anmäler de vanligen sin inspektion i förväg. När det finns misstanke om brott hamnar ärendet genom anmälan hos polis och åklagare. Alltför få brott leder dock till rimligt straffansvar. Miljöpartiet anser att Arbetsmiljöverkets verksamhet behöver stärkas.

Ett stöd till det lokala arbetsmiljöarbetet genom företagshälsovård eller motsvarande resurser är av stor betydelse. Med hänsyn tagen till de stora pensionsavgångarna inom företagshälsovården de närmaste åren och det utökade behov av företagshälsovård som kan förutses är det viktigt att utbildningen av företagshälsovårdspersonal utvecklas både kvalitativt och kvantitativt.

Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därmed motion A348 yrkandena 13 och 14, båda i denna del.

23.

Arbetsdomstolens sammansättning m.m., punkt 14 (s)

 

av Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Öberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 28 och

avslår motionerna

2006/07:Ju372 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 13 i denna del.

Ställningstagande

Vi avvisar förändringar av Arbetsdomstolen. AD är en väl fungerande domstol. Eventuella förändringar måste motiveras med sakliga skäl. Regeringen har inte angett några sådana.

Detta bör ges regeringen till känna. Därmed tillstyrker vi motion Fi244 yrkande 28.

24.

Arbetsdomstolens sammansättning m.m., punkt 14 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 14 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motionerna

2006/07:Ju372 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp) yrkande 12 i denna del och

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 13 i denna del och

avslår motion

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s) yrkande 28.

Ställningstagande

Miljöpartiets principiella inställning är att specialdomstolar så långt som möjligt ska undvikas. Varje avsteg från denna princip måste kunna motiveras noga. En sådan specialdomstol som är svår att motivera är AD. Särskilt svårt blir det i mål om otillåten diskriminering i arbetslivet. Mål om diskriminering i arbetslivet kan i dag, beroende på om en arbetstagarorganisation företräder en enskild eller inte, handläggas av tingsrätt och därefter AD, eller enbart av AD. Vi ser inga sakliga skäl till att AD ska anses vara bättre lämpad att avgöra denna sorts tvister än de allmänna domstolarna. Detta gäller särskilt som ett förfarande i AD innebär att målet endast kan bli prövat en gång om arbetstagarorganisationen företräder den enskilde. Miljöpartiet anser därför att mål om diskriminering i arbetslivet inte längre ska handläggas av AD, utan endast av de allmänna domstolarna. Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därmed motionerna Ju372 yrkande 12 i denna del och A348 yrkande 13 i denna del.

25.

HomO:s uppgifter m.m., punkt 15 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 15 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:So463 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) yrkandena 7 och 13, båda i denna del.

Ställningstagande

Det senaste decenniet har mycket gjorts lagstiftningsvägen för människors lika rättigheter oavsett sexuell läggning och identitet, och det finns även ett opinionsmässigt stöd för detta arbete. Trots detta kan många HBT-personer fortfarande vittna om daglig diskriminering, okunskap och dåligt bemötande inom flera olika offentliga organ. Miljöpartiet anser att det lämpligaste sättet att förändra detta förhållande är att dels utbilda och informera, dels stärka möjligheterna för den diskriminerade att anmäla och få upprättelse. Som ett led i denna strävan föreslår Miljöpartiet att HomO:s roll inom två centrala samhällsområden, skolan och rättsväsendet, ska stärkas. Skolan är en av samhällets viktigaste normskapande instanser och dessutom en arbetsplats för hundratusentals människor. Diskriminering på grund av eller med hänvisning till sexuell läggning förekommer där, men tas inte på samma allvar som t.ex. rasism. Som en av flera åtgärder föreslår Miljöpartiet därför att HomO bör öka tillsynen, informera mer och på andra sätt verka för att diskrimineringen i skolan ska minska. Vi uppmärksammar också att hatbrotten mot HBT-personer, den strukturella homofobins mest handgripliga praktik, har ökat under den senaste tioårsperioden. Forskningen visar att det i allmänhet inte är enskilda galningar som utför dessa brott, utan att de grundar sig i en struktur av förakt och fördomar och att det finns en systematik i hatbrotten som gör att de individuella förövarnas homofobi inte räcker som förklaring. Samtidigt finns flera rättsfall där homosexuella inviter betraktats som förmildrande omständigheter när domstolar ska bestämma brottsrubricering och strafflängd. Miljöpartiet anser därför att åklagare och domare behöver höja sin HBT-kompetens. Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening. Jag tillstyrker därför motion So463 yrkandena 7 och 13, båda i denna del.

26.

En ny jämställdhetsmyndighet, punkt 16 (v)

 

av Josefin Brink (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 16 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A238 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 3 och

avslår motion

2006/07:A229 av Carina Hägg m.fl. (s).

Ställningstagande

En feministiskt inriktad jämställdhetspolitik måste med nödvändighet ha en sådan struktur att den kan utmana och upphäva könsmaktsordningen. Vänsterpartiet anser att så inte är fallet i dag, och regeringens politik måste därför förändras så att den kommer att innefatta och utgå från en feministisk strategi. Här krävs reformer inom alla politikområden, men en feministisk politik kräver också nya politiska verktyg och ny organisering. Vi vänsterpartister föreslår som ett led i detta arbete att det inrättas en särskild jämställdhetsmyndighet. Frågan om att på så sätt institutionalisera jämställdhetsarbetet har väckts i en rad skrifter, bl.a. i den jämställdhetspolitiska utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66). Vänsterpartiet menar att detta krav nu är mer angeläget än någonsin. Vårt förslag är att jämställdhetsarbetet vid regeringens jämställdhetsenhet omvandlas till eller ersätts med en jämställdhetsmyndighet, vars uppgift ska vara att bevaka utvecklingen på jämställdhetsområdet, följa upp och utvärdera, samordna och ge stöd åt andra myndigheter, verksamheter och organisationer. Myndigheten ska också ansvara för metod- och kunskapsutveckling, kunskapsspridning, bidragsgivning och information. Den ska arbeta brett utifrån ett könsmaktsperspektiv. Regeringen bör därför återkomma med förslag till inrättande av en jämställdhetsmyndighet. Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A238 yrkande 3.

27.

Delegation för hälsa och heltid, punkt 17 (mp)

 

av Ulf Holm (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 17 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller riksdagen motion

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 15.

Ställningstagande

I utredningen Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot nya mål (SOU 2005:66) beskrivs bl.a. förhållandet mellan kvinnors hälsa och deltidsarbete. Utredaren konstaterar att den högsta andelen sjukskrivna finns på kvinnodominerade arbetsplatser i kommuner och landsting, och dessutom att deltidsarbetande har en sämre arbetsrelaterad hälsa och löper större risk att hamna i sjukskrivning jämfört med personer som arbetar heltid. Utredningen fastslår att sjukfrånvaro och deltidsarbete är allvarliga hot mot kvinnors möjligheter att uppnå lika stor ekonomisk självständighet som män och föreslår därför en delegation för hälsa och heltid i välfärdssektorn, vars huvudsyfte ska vara att stödja ett förnyelsearbete i kommuner och landsting, där ökad hälsa och heltidsarbete ska stå i fokus. Syftet ska också vara att stärka kvinnors möjligheter till ekonomisk självständighet. Miljöpartiet anser att en sådan delegation för hälsa och heltid bör tillsättas inom jämställdhetsområdet. Detta bör ges regeringen till känna. Jag tillstyrker därför motion A348 yrkande 15.

Särskilda yttranden

1.

Socialdemokraternas särskilda yttrande för utgiftsområdena 13 och 14 (punkterna 18 och 19) (s)

 

Sylvia Lindgren (s), Lars Lilja (s), Maria Öberg (s), Ann-Christin Ahlberg (s), Patrik Björck (s) och Agneta Gille (s) anför:

Kritik mot beredningen av ärendet

Vi socialdemokrater vill inledningsvis uttrycka vårt starka ogillande mot den beredning som från början till slut präglat detta ärende. Arbetsmarknadsutskottets återkallande av betänkandet som justerades den 30 november visar just hur befogad vår kritik av beredningen är. Utskottsmajoritetens förslag innebär att välbehövliga resurser flyttas från anslaget för arbetsmarknadsutbildning m.m. När man på detta sätt i sista stund försöker lösa den uppkomna situationen med arbetslöshetsförsäkringen innebär det att ännu fler kommer att bli öppet arbetslösa. Det leder också till att AMS möjligheter att bereda arbetslösa plats i olika program begränsas ytterligare.

Inledning

Vi socialdemokrater har i partimotion 2006/07:Fi244 Alla ska med gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att utveckla hela Sverige och ge alla som bor här del av den goda ekonomiska utveckling som politiken under tidigare mandatperioder lagt grunden för.

Det rekordstora antalet nya jobb och den snabba minskningen av arbetslösheten som sker just nu är ett styrketecken för den välfärdsmodell som byggts upp under de socialdemokratiska regeringsåren men som den nya regeringens politik syftar till att montera ned. Hög sysselsättning kan förenas med rimliga nivåer och avgifter i a-kassan. God ekonomisk utveckling kan understödjas av bra sociala försäkringar. Sverige är ett framstående land i sin utvecklingstakt och modernitet just därför att vi har haft en välfärd som syftar till att skapa trygghet och rättvisa.

Vi vill bygga vidare på den generella välfärdspolitiken och inte underminera de system som gör att långtidssjuka och arbetslösa slipper hamna i permanent underläge och fattigdom. Vi motsätter oss de försämringar som slår hårt och brutalt mot de människor som redan hamnat i svårigheter. Vi har en sammanhållen politik för ett sammanhållet Sverige.

Socialdemokratins mål är full sysselsättning. Arbete är grunden för välfärd, välstånd och människors personliga utveckling. Politiken måste därför vara inriktad på arbete åt alla.

Socialdemokraterna menar att regeringens övergripande syfte är att skapa en låglönemarknad. Regeringen åstadkommer ett systemskifte på den svenska arbetsmarknaden genom en rad åtgärder som samverkar åt ett och samma håll. Lönerna pressas nedåt och lönespridningen ökar. En sänkning av a-kassan tvingar de arbetslösa att sänka sina lönekrav. Genom att det fackliga medlemskapet blir dyrare för arbetstagarna finns det en risk att anslutningsgraden till fackföreningar minskar, och därmed blir förhandlingsstyrkan mellan arbetsmarknadens parter ojämn. Man ökar konkurrensen om de lediga arbetena genom att medvetet hålla den öppna arbetslösheten hög. Regeringens drastiska neddragningar i arbetsmarknadspolitiken genomförs för att finansiera gigantiska skattesänkningar som främst gynnar de redan välbeställda. Sammantaget leder regeringens ekonomiska politik till att den öppna arbetslösheten ökar, att orättvisorna och ojämlikheten förstärks och att konkurrenskraften försvagas. Dessutom leder detta till en kraftig försvagning av arbetstagaren och en förstärkning av arbetsgivaren på arbetsmarknaden.

Vår politik präglas av idén om att all diskriminering är oacceptabel, oavsett om den sker på grund av kön, etnicitet, funktionshinder, sexuell läggning, religion eller ålder. Vi socialdemokrater vägrar därför att acceptera mäns överordning och kvinnors underordning i samhället. Det krävs krafttag för att göra arbetsmarknaden jämställd. Som ett led i detta arbete vill vi bl.a. genomföra åtgärder som gör att principen om lika lön för lika arbete ska gälla, för att heltid ska bli en rättighet och deltid en möjlighet och för att skyddet för utsatta kvinnor och barn ska stärkas.

I Sverige bor människor från nästan 200 olika länder. För en lyckad integration krävs arbete åt de vuxna och en god skola för barnen, eget boende, en snabb introduktion i samhället och goda möjligheter att lära sig svenska. Under mandatperioden vill vi förbättra mottagandet av nyanlända. Alla insatser måste anpassas så att varje individ får det stöd hon eller han har behov av. Särskilda insatser behövs i storstädernas förorter och i socialt utsatta områden. Intolerans och fördomar ska bekämpas. De åtgärder för förbättrad integration som den socialdemokratiska regeringen lade fram i 2006 års ekonomiska vårproposition ska fullföljas.

Majoriteten i riksdagen bestående av Moderaterna, Centern, Folkpartiet och Kristdemokraterna avser dock att fastställa andra ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten, och gör en annan beräkning av statens inkomster avseende 2007 än vad som skulle bli fallet med våra förslag. Samtidigt fastställs utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för åren 2007 och 2008. Eftersom riksdagens majoritet genom rambeslutet väljer en annan inriktning av politiken än den vi förespråkar deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområdena 13 och 14.

Om vårt förslag till ramar hade vunnit gehör hade vi gjort en fördelning på anslagen på utgiftsområdena 13 och 14 i enlighet med det vi föreslår i vår partimotion. Vårt budgetalternativ bör dock ses som en helhet där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.

När det gäller regeringens förslag i budgetpropositionen vill vi särskilt peka på några frågor.

Neddragningen av arbetsmarknadsprogrammen och ombildningen av AMV

Det kommer att vara mycket problematiskt att genomföra den drastiska neddragningen av arbetsmarknadsprogrammen till den tänkta programvolymen om 90 000 platser nästa år. Att vissa typer av program upphör räcker inte på långa vägar för att nå den lägre volymen.

AMS generaldirektör har inför arbetsmarknadsutskottet beskrivit de praktiska konsekvenserna. Bland annat infördes ett omedelbart stopp för nya anvisningar till flera typer av program i oktober 2006, nämligen plusjobb, utbildningsvikariat, friår och akademikerjobb. Även med ambitionen att så smidigt som möjligt anpassa verksamheten till regeringens nya inriktning finns det, enligt vad AMS framfört i annat sammanhang, en risk för att man under denna omställningsfas inte kan infria tidigare löften och samverkansavtal.

Neddragningen kommer att leda till att den öppna arbetslösheten ökar. Minskningen av programvolymen ska dessutom ske samtidigt som AMV omstruktureras och får sänkt anslag. Det finns skäl att påminna om att stora grupper arbetslösa som inte längre kan anvisas till program blir sökande hos förmedlingen. Det blir också svårare för de arbetslösa att vidareutbilda sig, eftersom det riktade statsbidraget till den kommunala vuxenskolan först skärs ned med 600 miljoner kronor och sedan upphör då medlen går upp i det generella statsbidraget till kommunerna. Frågan är vilka resurser som kommer att finnas för att matcha dessa öppet arbetslösa till nya jobb. Det skulle behövas en förstärkning av den offentliga arbetsförmedlingen i detta läge. Regeringen föreslår i stället alternativa arbetsförmedlingar, vilket Socialdemokraterna avvisar. Trots att efterfrågan på arbetskraft har börjat öka står det helt klart att det för närvarande finns långt fler arbetslösa än lediga arbeten. Nystartsjobben som har en mycket lägre subventionsgrad än anställningsstöden kommer inte att utgöra ett möjligt alternativ för många arbetslösa som står långt från arbetsmarknaden. För en del långtidsarbetslösa krävs det stora insatser från arbetsförmedlingen och höga subventionsnivåer för att kunna få en anställning. Vi anser dessutom att det är orimligt att en person ska gå arbetslös ett helt år innan han eller hon kan komma i fråga för ett nystartsjobb, vilket regeringens förslag innebär. Socialdemokraterna har därför lanserat begreppet förstärkta nystartsjobb. Vi vill bl.a. att den arbetslöse ska kunna bli aktuell för ett sådant mycket tidigare än vad som gäller för regeringens nystartsjobb. Dessutom ska sådana anställningar vara möjliga även inom den offentliga sektorn. En annan fråga är hur och av vem nystartsjobben ska marknadsföras i förhållande till arbetslösa och arbetsgivare, när nu regeringen inte kategoriserar nystartsjobben som arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är sannolikt så att det åtminstone i inledningen trots allt blir en fråga för den offentliga arbetsförmedlingen. I regeringens proposition om nystartsjobben (2006/07:7) sägs bara att verket tills vidare ska administrera ansökningarna om stimulansen och ha ansvar för att ta fram föreskrifter och blanketter. Detsamma ska enligt ett regeringsbeslut den 30 november 2006 gälla information till allmänheten.

I vår ekonomisk-politiska motion avvisar vi därför både ombildningen och nedskärningen av AMV och neddragningarna i arbetsmarknadspolitiken när det gäller både volym och åtgärder.

Arbetslöshetsförsäkringen

Vi socialdemokrater känner oss inte på något sätt övertygade om att den borgerliga regeringens politik leder till att de som i dag uppbär arbetslöshetsersättning, men som kommer att blir utstämplade och utan ersättning efter de föreslagna förändringarna i a-kassan, kommer att få nytt arbete. Det är vår övertygelse att den som är trygg vågar. Men med regeringens politik kommer ytterst få att kunna känna sig trygga på arbetsmarknaden, och då kommer också färre att våga. Färre kommer att våga byta arbete, och därmed sjunker rörligheten på arbetsmarknaden. Men konsekvenserna kan bli än mer vittomfattande och svåröverskådliga, eftersom osäkerhet på arbetsmarknaden också verkar begränsande på andra områden och leder till att människor även drar sig för att flytta, för att utbilda sig och för att bilda familj. Därför hotar regeringens politik inte bara rörligheten på arbetsmarknaden, utan också den i samhället i stort. Regeringen har inte heller presenterat någon konsekvensanalys av vilka effekterna blir om den avsedda sysselsättningsökningen inte blir verklighet, något som för övrigt har påpekats i Lagrådets granskning av förslaget om ändrad finansieringsavgift. Till exempel kommer kommunernas kostnader att öka avsevärt. Vid den öppna utfrågning som arbetsmarknadsutskottet anordnade om a-kassan visades hur förändringarna kommer att leda till ökade utgifter för t.ex. försörjningsstöd. Organisationen Sveriges Kommuner och Landsting bedömer i sin Ekonomirapport, Om kommunernas och landstingens ekonominovember 2006, att den ökade kostnaden för försörjningsstöd blir omkring 500 miljoner kronor. Man antar då dels att sänkningen av ersättningsnivån m.m. leder till ökat försörjningsstöd med motsvarande 10 % av statens besparing, dels att hälften av dem som haft ersättning enligt det s.k. studerandevillkoret i stället får motsvarande belopp i försörjningsstöd. Organisationen betonar att detta är en mycket grov uppskattning av effekterna av regelförändringarna, men det är ändå tydligt att regeringen genom sina förändringar i arbetslöshetsförsäkringen skjuter över en stor del av kostnaderna på kommuner och landsting.

Förändringarna av försäkringssystemet är förmodligen de största i ett slag sedan försäkringens tillkomst. Att driva den politik man tror på är majoritetens privilegium i en demokrati, och något vi socialdemokrater har full respekt för. Men dessa omvälvande förändringar genomförs efter en beredningsprocess som lämnar mycket i övrigt att önska. Socialdemokraterna kommer att utveckla detta mer i anslutning till utskottsberedningen av propositionen En arbetslöshetsförsäkring för arbete (2006/07:15). Den forcerade beredningen kommer enligt vår mening att leda till stora problem i den praktiska hanteringen efter ikraftträdandet vid årsskiftet, något som i slutändan kommer att drabba enskilda personer. Den innebär också en brist på respekt för de organisationer som ska förvalta försäkringen. Vi socialdemokrater är synnerligen kritiska och konstaterar att ett tungt ansvar faller på regeringen.

Nedläggningen av myndigheter

Socialdemokraterna anser att Integrationsverket, alltsedan det inrättades 1998, fyller en viktig funktion för att främja en positiv integration. Att lägga ned verket utan förslag om hur detta komplicerade arbete ska bedrivas i framtiden är ansvarslöst. I stället för att först utreda vilken organisation den nya regeringens integrationspolitik bör ha, väljer regeringen att börja med att lägga ned en välfungerande myndighet, för att först därefter utreda i vilken form dess uppgifter kan föras vidare. Kronologin borde givetvis ha varit den omvända. Vi socialdemokrater är öppna för att det kan finnas anledning att tänka nytt inom integrationspolitiken, och det är ett av skälen till att den socialdemokratiska regeringen under 2005 tillsatte en parlamentarisk kommitté (kommittédir. 2005:94) med uppdrag att se över den förda integrationspolitikens inriktning och organisation. Den skulle enligt direktiven ha lämnat sitt slutbetänkande den 1 juni 2007, men får nu inte möjlighet att slutföra sitt uppdrag eftersom regeringen valde att lägga ned den i november 2006, mitt i dess arbete. Detta tyder på en oroväckande likgiltighet inför det sakliga underlag som god och långsiktig politik bör bygga på. Det är ett uttryck för en ovarsamhet med skattemedel eftersom regeringen väljer att kasta ett påbörjat arbete, och därmed skattebetalarnas pengar, i sjön.

Vi avslår också regeringens förslag att avveckla ALI och nedskärningen av Arbetsmiljöverkets anslag. Vi är också här mycket kritiska till hur beredningen gått till. Nedläggning och nedskärningar av detta slag bör enligt vår mening föregås av en analys av om någon kan överta verksamheten eller delar av den, men av detta finns inte ett spår i budgetpropositionen. I fråga om ALI borde man ha skapat sig en bild av hur inledda forskningsprojekt och utbildningar ska kunna slutföras och tillgodogöras i samhället, hur värdefulla internationella kontakter ska kunna upprätthållas, om kontrakt kan avslutas utan risk för skadeståndskrav m.m. Vi anser att man borde ha givit Statskontoret möjlighet att slutföra sin granskning av ALI och finner det märkligt att regeringen inte valde att avvakta dess resultat. Givetvis måste man också ha en bild av vad en nedläggning eller nedskärning medför för den berörda personalen. En illa genomtänkt och illa förberedd nedläggning kommer att innebära kapitalförstöring och att värdefull kunskap skingras. ALI:s höga internationella anseende på forskningsområdet innebär att särskilt mycket står att förlora, både i form av kunskap och kontakter. ALI har lokal förankring på sju orter i landet. Det bedriver angelägen forskning, utveckling och kunskapsförmedling i unik samverkan med arbetsmarknad, universitet och högskolor och lokala och regionala aktörer. Nedläggningen av ALI innebär att kunskapen om arbetsmiljö och hälsa kommer att minska. ALI har en central roll när det gäller att ta fram modeller för en bra arbetsmiljö och att forska om hur man förebygger och bekämpar ohälsa kopplad till dålig arbetsmiljö. Att lägga ned ALI rimmar väldigt illa med ambitionen att bekämpa sjukskrivningar och utanförskap. Institutets verksamhet är viktig för utvecklingen av ett gott och säkert arbetsliv i Sverige.

Vi avvisar regeringens förslag om besparingarna på Arbetsmiljöverket. Förhållandena på arbetsplatsen är av stor vikt för alla och inflytandet över arbetsvillkoren är av central vikt för arbetstagarna. Neddragningen av verkets resurser kommer att göra att tillsynen över arbetsmiljön på de svenska arbetsplatserna kraftigt försämras. I propositionen meddelas helt kort att Arbetsmiljöverket ska få ett förändrat och begränsat uppdrag, ingen som helst analys presenteras. Motiveringen är att den statliga byråkratin ska minska. Vi har svårt att se att Arbetsmiljöverkets arbete skulle kunna ses som tungrodd byråkrati.

Statistik visar att alltfler får problem i arbetet på grund av stress eller andra psykiska påfrestningar. Arbetsmiljöverkets verksamhet behövs för att ta itu med ett allvarligt samhällsproblem. Mot den bakgrunden kan man inte försvara minskade resurser till Arbetsmiljöverket.

Vi vill i detta sammanhang också lyfta fram att ohälsan bland unga ökar kraftigt. Det har alltid funnits starka kopplingar mellan otrygghet och ohälsa, och de ungas otrygga situation på arbetsmarknaden visar sig också i ohälsostatistiken. Det är dokumenterat att unga och anställda som saknar rutin löper en ökad risk att råka ut för arbetsskador. I dag har vi en omfattande utbildningsverksamhet i samhället för att utbilda skyddsombud. Skyddsombudets roll på arbetsplatsen är att genom sin kunskap om arbetsmiljö och arbetsmiljölagstiftning kunna förhindra arbetsskador och skapa en god arbetsmiljö. Det skulle få stora konsekvenser för folkhälsan, inte minst bland unga, om stödet till arbetsmiljöutbildningen försvann. Vi ställer oss avvisande till att anslaget Särskilda utbildningsinsatser m.m. dras in. Indragningen innebär också att statsbidraget till den mångåriga och framgångsrika verksamhet som har bedrivits vid de fackliga centralorganisationernas kontor i Bryssel försvinner. Den har fyllt en viktig funktion när det gäller bevakning av arbetstagarnas intressen i Europeiska unionen.

2.

Vänsterpartiets anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14 (punkterna 18 och 19) (v)

 

Josefin Brink (v) anför:

Inledning

En majoritet av riksdagens ledamöter, representerande Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna, har den 6 december 2006 fattat beslut om ramar för statsbudgetens utgiftsområden samt en beräkning av statens inkomster. Ett tak för statens utgifter inklusive pensionssystemet fastställs för 2007 och 2008.

Vänsterpartiet presenterar i sin budgetmotion Fi245 en helt annan inriktning för den ekonomiska politiken än vad riksdagsmajoriteten fattat övergripande beslut om. Vårt budgetalternativ avvisar regeringens politik som bygger på skattesänkningar ämnade att gynna de redan gynnade på folkflertalets bekostnad. Vi avvisar således de kraftiga försämringar som regeringen föreslår, särskilt på arbetsmarknadspolitikens område, med siktet inställt på att försvaga den fackliga organiseringen och därmed löntagarnas ställning. Vänsterpartiet ifrågasätter den politik som präglas av en marknadsliberal grundsyn som skapar arbetslöshet och leder till en socialt destruktiv överföring av resurser till de rikaste. I stället förordas en demokratisering av den ekonomiska politiken där arbetslöshetsbekämpning görs till den ekonomiska politikens allt överskuggande mål. Vänsterpartiet presenterar en omfattande reformbudget för jobb, rättvisa, miljöomställning och jämställdhet.

Vänsterpartiets politik för full sysselsättning påverkar olika delar av statsbudgeten. Ett omfattande jobbpaket presenteras, liksom ett flertal stora reformer för ökad välfärd och rättvisa, så att de resurser som finns i statskassan ska komma till nytta i produktiva insatser.

Arbetsmarknadsutskottets beslut att återkalla det betänkande som justerades den 30 november ger ytterligare belägg för den kritik som vi framfört mot den undermåliga hanteringen av förändringarna på arbetsmarknadspolitikens område. Utskottets beslut den 12 december i a-kasseärendet om att senarelägga delar av ändringarna i försäkringen visar konsekvenserna av att inte i tid ta till sig av den massiva kritik som framförts från de fackliga organisationerna, Arbetslöshetskassornas samorganisation, (SO), Försäkringskassan m. fl. i fråga om möjligheterna att genomföra förändringarna i försäkringen redan den 1 januari nästa år. Den brådstörtade lösningen för att täcka upp för den kostnad som senareläggningen innebär i förhållande till budgetpropositionen blir nu att flytta medel från anslaget för köp av arbetsmarknadsutbildning m.m. Detta sker utan tillstymmelse till konsekvensanalys. Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader skärs ned med närmare en tiondel, samtidigt som man säger att man utgår från att detta inte ska påverka utrymmet för yrkesinriktad arbetsmarknadsutbildning eller andra prioriterade insatser. Det är både nonchalant och oseriöst. Givetvis kommer den kraftiga neddragningen på anslaget att påverka enskilda negativt. Ännu fler kommer att bli öppet arbetslösa. Nedskärningen drabbar människor som redan tillhör de utsatta grupperna på arbetsmarknaden. Förutsättningarna att bekämpa arbetslösheten och nå full sysselsättning blir ännu sämre. Vi återkommer till detta under anslag 22:3.

Vänsterpartiet vill göra en mycket kraftfull satsning på fler arbeten i den offentliga sektorn. Satsningen är ett riktat sysselsättningsstöd med full kompensation till kommuner och landsting. Bedömningen är att 40 000 personer kan anställas redan under 2007 och ytterligare 50 000 år 2008 och 60 000 år 2009. Eftersom extra resurser tillförs kommer satsningen att leda till reguljära anställningar. Detta kommer att bidra till en omsättning på arbetsmarknaden där bl.a. behovet av utbetalningar från arbetslöshetskassan minskar.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om nedskärningar som motsvarar 70 000 platser i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även om färre platser kan komma att behövas med anledning av Vänsterpartiets satsning på fler jobb i offentliga sektorn, vill Vänsterpartiet att de tilldelade medlen för de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ska ligga på en hög nivå, eftersom vi vill satsa mer på kvalificerade åtgärder som arbetsmarknadsutbildning och inte lika mycket på mindre effektiva åtgärder som sprids ut på alla arbetslösa. Vänsterpartiet avvisar också regeringens förslag om att arbetsmarknadsutbildning inte ska få erbjudas inom det reguljära utbildningsväsendet. Vilken typ av utbildning som ska erbjudas måste utgå från den enskilde individen och vad som är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Även med högre andel personer i sysselsättning kommer det framöver att behövas särskilda insatser för långtidsarbetslösa som har svårt att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Genom att avskaffa anställningsstöden, plusjobben och utbildningsvikariaten försämras stödet till de långtidsarbetslösa. Därför motsätter vi oss att regeringen avskaffar de flesta anställningsstöden. Anställningsstöden är ett betydligt bättre och mer omfattande stöd än den subvention om 32 % som de aviserade nystartsjobben ger.

Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens förslag till nedskärningar i arbetslöshetsförsäkringen. Förändringarna leder till att a-kassan blir sämre, dyrare och mer orättvis. Det kommer att resultera i att avgifterna för medlemskap i fackförening och a-kassa blir avsevärt högre, att arbetslöshetsförsäkringens legitimitet urholkas och att de lägre ersättningsnivåerna sätter en press nedåt på de lägsta lönerna. Arbetstagarnas situation försämras och försvagas och på sikt innebär det att maktbalansen på arbetsmarknaden förskjuts till arbetsgivarnas fördel. Vänsterpartiet vill i stället stärka a-kassan och höja både taket och grundbeloppet i a-kassan och aktivitetsstödet.

Integration

Att leva i Sverige med utländsk bakgrund innebär för många en verklighet med erfarenheter av att sakna rätt till arbete, värdighet och framtid. Vänsterpartiets mål är motsatsen, ett samhälle där var och en kan försörja sig själv genom arbete, påverka sin livssituation, hysa en berättigad tilltro till samhället och känna hopp inför framtiden. När vi nått detta mål har vi också uppnått ett integrerat samhälle, och integration blir därmed ett led i kampen för ett demokratiskt samhälle, dvs. ett samhälle där alla har samma rättigheter och skyldigheter – oavsett om man är född i Sverige eller någon annanstans, oavsett om man är man eller kvinna. För att nå dit krävs omfattande samhällsförändringar och att den nuvarande maktordningen bryts. Det krävs en insikt om att invandrare inte är en grupp som ska särbehandlas, utan ska vara tillförsäkrade samma mänskliga rättigheter som infödda svenskar. Dessa är ovillkorliga och får inte ifrågasättas eller inskränkas med hänvisning till religion, tradition, ekonomi eller föreställd normalitet. De får inte heller begränsas för att de skulle anses strida mot den politiska och ekonomiska elitens intressen. Det finns därför ingen särskild integrationspolitik som på egen hand kan skapa integration utan att samtidigt beröra andra politiska områden. Kultur, närings- och regionalpolitik, socialförsäkringsfrågor, EU-frågor och demokratifrågor – alla påverkar de vägen mot det integrerade samhället.

Jämställdhet

Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det är det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik i dag. Dessutom finns fyra delmål som innebär att kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet, ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut, ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor samt att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Vänsterpartiet ser positivt på de nya målen som har en tydligare intention att omfördela makt mellan kvinnor och män än tidigare mål. Men fortfarande saknas ett tydligt könsmaktsperspektiv på flera områden. Vänsterpartiet anser att en feministisk jämställdhetspolitik värd namnet kräver kraftfulla strategier och att förutsättningarna och formerna för jämställdhetspolitiken, liksom dess innehåll, bör förändras radikalt.

Hittills har uppställda jämställdhetsmål fått liten betydelse i praktiken. Den officiella jämställdhetspolitiken har inte på allvar utmanat ojämlikhet, orättvisor och diskriminering. Verktyg saknas inte för att i grunden bryta upp den ojämlika könsmaktsordningen, men de används inte. Vänsterpartiet menar att jämställdhetspolitikens övergripande mål och syfte måste vara att avskaffa patriarkala strukturer, dvs. mäns strukturella överordning och den systematiska underordningen av kvinnor som denna medför. Samtliga mål för jämställdhetspolitiken ska relateras till detta övergripande mål. För att uppnå verklig jämställdhet mellan könen, och därmed verklig rättvisa, måste makt och resurser omfördelas från män till kvinnor, både politiskt och ekonomiskt. Jämställdhetspolitik handlar därför inte om att kvinnor ska ”lyftas” till mäns nivå utan att män ska avstå makt och ekonomiska, sociala och kulturella privilegier som de har tack vare att de är män.

Anslagsförslag

Då riksdagsmajoriteten fattar rambeslut om en helt annan inriktning av den ekonomiska politiken än den som Vänsterpartiet presenterar, deltar vi inte i beslut om fördelningen av anslag inom utgiftsområdena 13 och 14 och presenterar inget formellt motförslag till utskottsmajoritetens förslag. Vi redovisar här den fördelning på anslagen inom utgiftsområdena 13 och 14 som vi hade velat se, och som presenterades i våra utgiftsområdesmotioner A302 och A347.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Även om AMV är en myndighet med en mycket omfattande och viktig uppgift kan det alltid finnas anledning att kontinuerligt se över myndighetens uppdrag, verksamhet och organisation. Men ska översynen leda till framväxten av kompletterande, privata arbetsförmedlingar skulle det vara mycket ödesdigert. En privatisering av arbetsförmedlingen skulle innebära minskad effektivitet och insyn. Dessutom skulle den sammanhållna arbetsmarknadspolitiken splittras. Vid en internationell jämförelse har Sverige en mycket framgångsrik arbetsmarknadspolitik. AMS arbetar med uppgifter som har stor samhällsekonomisk betydelse och som inte kan privatiseras. Delvis sysslar arbetsförmedlingen med myndighetsutövning och det är en rättssäkerhetsfråga att inte lägga ansvar för myndighetsutövning på privata företag. AMS behöver mer resurser och antalet offentliga arbetsförmedlingar bör öka.

Vi beräknar anslaget till ett 214 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

I dag är det ett stort problem att alltfler löntagare inte får adekvat ersättning vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen bygger på en ersättningsnivå på 80 %. Endast 52 % av de arbetslösa som är anslutna till en a-kassa får ersättning som motsvarar 80 %. Det ersättningstak som fastslagits motsvarar en månadslön på 20 075 kr de första hundra dagarna och därefter 18 700 kr. Vid högre lön får man inte som arbetslös 80 % av sin tidigare inkomst och är således underförsäkrad. När alltfler inte får 80 % av sin ersättning undergrävs försäkringens trovärdighet. Om alltfler är underförsäkrade skapas ett intresse att skaffa egna tilläggsförsäkringar. I ett sådant läge kan betalningsviljan till den gemensamma försäkringen urholkas. Risken är stor att det kollektiva arbetslöshetsförsäkringssystemet, som både är rättvist och effektivt, havererar och löntagarna utlämnas till privata försäkringssystem där alla får betala utifrån den egna risken att bli arbetslös. En sådan utveckling skulle framför allt missgynna dem med låga inkomster och svag ställning på arbetsmarknaden. Det är därför viktigt med satsningar som stärker arbetslöshetsförsäkringens legitimitet och som motverkar privata försäkringslösningar. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag på försämringar av arbetslöshetsförsäkringen. Vänsterpartiet vill i stället satsa på att höja taket i a-kassan och aktivitetsstödet till 880 kr per dag samt grundbeloppet till 420 kr per dag. Vänsterpartiet avvisar dessutom stora delar av regeringens förslag om besparingar på det arbetsmarknadspolitiska området.

Krympande resurser försvårar kampen mot arbetslösheten och en politik för full sysselsättning.

Vi beräknar anslaget till ett 5 miljarder kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

Vänsterpartiet är för en aktiv arbetsmarknadspolitik, inte en passiv kontantstödsmodell som regeringens politik leder till. Vi vill satsa mer på kvalificerade åtgärder som arbetsmarknadsutbildning och mindre på inte så effektiva åtgärder som sprids ut på alla arbetslösa. Vi vill behålla akademikerjobb, feriearbete för ungdomar, utbildningsvikariat och anställningsstöden, inklusive plusjobben. Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om nedskärningar av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även om färre platser kan komma att behövas med anledning av Vänsterpartiets satsning på fler jobb i offentliga sektorn, vill Vänsterpartiet att anslaget ska ligga på hög nivå. Besparingar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder och anställningsstöd drabbar människor som tillhör utsatta grupper på arbetsmarknaden. Krympande resurser försvårar kampen mot arbetslösheten och en politik för full sysselsättning.

Med arbetsmarknadsutskottets förslag den 14 december, vilket jag kommenterat ovan, krymps resurserna än mer. Genom att minska anslaget ytterligare, med närmare en tiondel, blir förutsättningarna att driva en aktiv arbetsmarknadspolitik än mer begränsade. Vi beräknar anslaget till ett 1,7 miljarder kronor högre belopp än vad regeringen föreslår eller i förhållande till utskottets förslag till ett 1,985 miljarder kronor högre belopp.

Anslag 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

Under 2005 överträffade Samhall regeringens samtliga mål. En nivå runt 25 miljoner arbetstimmar krävs för att Samhall ska finnas över hela landet. Denna nivå anser sig Samhall ha möjlighet att vidmakthålla och även på sikt öka. För 2006 fastställdes nivån till 24,4 miljoner arbetstimmar. Samhall har föreslagit en ökning på 1 miljon timmar jämfört med 2006. Vi anser att Samhalls bedömning är rimlig och anser därför att en höjning av anslaget med 369 miljoner kronor bör ske.

Vi beräknar anslaget till ett 369 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 10:1 Integrationsverket

Vänsterpartiet anser att tiden nu är mogen att lämna den säråtgärdernas integrationspolitik som Integrationsverket är ett uttryck för, men avvisar regeringens snabbavveckling av Integrationsverket. Nedläggningen har inte föregåtts av någon utredning av hur integrationspolitiken ska administreras fortsättningsvis, och hastigheten i denna process medför en överhängande risk för att angelägna delar i verkets uppdrag helt faller bort. Denna risk har inte minskats av att regeringen mitt i detta känsliga skede valt att lägga ned Integrationspolitiska kommittén. Nedläggningen är särskilt anmärkningsvärd eftersom den ytterligare försvagar det redan bristfälliga sakunderlag som skulle behövas vid en avveckling med en sådan dignitet som den av Integrationsverket. Vårt förslag är att Integrationsverket ska finnas kvar till den 1 juli 2008. Fram till dess ska de viktigaste uppgifterna kring att hantera medel för kommunernas flyktingmottagande och kunskapsspridning tillsammans med samtliga andra övergångsfrågor vara klarlagda. I detta arbete skulle regeringen ha haft stor nytta av de förslag som Utredningen om översyn av integrationspolitiken hade i uppdrag att lägga fram, men som genom regeringens brådstörtade handläggning kvävts i sin linda. Det är uppenbart att förutsättningarna för att kunna förena denna skyndsamma avveckling med eftertanke och förnuft nu är ännu mindre än när förslaget om avveckling presenterades. Mot denna bakgrund är det vår uppfattning att Integrationsverket inte ska avvecklas per den 1 juli 2007. Sammantaget beräknar vi anslaget till ett 46 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 10:2 Integrationsåtgärder

Inom detta anslag anser Vänsterpartiet att medlen för Invandrares riksförbund bör få en permanent förstärkning med 15 miljoner kronor. Det statsbidrag som går till riksorganisationer bildade på etnisk grund är inte anpassat till att organisationerna ökat stort både vad gäller antal organisationer och antal medlemmar. För att garantera riksförbundens fortlevnad och verksamhet och för att dessa ska fortsätta att utgöra en nödvändig part i ett ömsesidigt utformande av integrationspolitiken behöver riksförbunden ges ökade resurser.

För att de antidiskrimineringsbyråer som vuxit fram som viktiga lokala komplement i arbetet mot diskriminering ska kunna sköta sin uppgift behöver de ges ökade medel. Vänsterpartiet anslår därför ytterligare 4 miljoner kronor till denna verksamhet.

Vi anser också att medlen för storstadspolitik ska ligga kvar som ett eget anslag, vilket minskar anslag 10:2 Integrationsåtgärder med 30 miljoner kronor.

Vänsterpartiet anser att de insatser som under förra mandatperioden genomfördes för skyddat boende och andra insatser för flickor och kvinnor som riskerar att utsättas för s.k. hedersrelaterat våld ska ges fortsatt finansiering inom anslaget. Vänsterpartiet anvisar därför 20 miljoner kronor fr.o.m. 2008 för sådana satsningar.

Centrum mot rasism fyller en viktig funktion som samlande central aktör för arbetet mot rasism, diskriminering, främlingsfientlighet och homofobi. Trots detta förtjänstfulla arbete föreslår regeringen en avveckling av de statliga medlen till centret fr.o.m. 2008, och mot denna bakgrund beräknas i vårt budgetalternativ att stödet om 5,5 miljoner kronor ska fortsätta även efter 2007. Totalt beräknar vi anslaget till ett 11 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Mellan den 15 november 2005 och 31 mars 2006 gällde en tillfällig asyllag som gav möjlighet till ny prövning för asylsökande, och för vissa grupper en mer generös prövning. Den tillfälliga lagen var ett viktigt erkännande av bristerna i Sveriges rättsosäkra och inhumana asylprocess. Vänsterpartiet välkomnar var och en av de drygt 17 000 personer som fått stanna genom den tillfälliga lagen. Men vi vill också ge möjlighet till upprättelse för dem som felbehandlats i den tidigare processen, och mot denna bakgrund anser vi att det bör genomföras en amnesti i asylprocessen den 1 januari 2007 för dem som fått avslag på sina ansökningar under den tillfälliga asyllagen. Sammantaget rör det sig om ca 13 000 personer. Beräkningen av kostnaderna för anslaget bygger på en uppskattning om att kommunplaceringen av dessa personer i genomsnitt kommer att ta sex månader efter det att uppehållstillstånd beviljats. Förslaget innebär en tvåårig kostnad med början halvårsskiftet 2007, vilket medför en kostnad för en generell amnesti om 500 miljoner kronor 2007, 1 000 miljoner kronor 2008 och 500 miljoner kronor 2009. Samtidigt sker en besparing på utgiftsområde 8 Migration.

Vi anser också att den statliga ersättning som utbetalas till kommunerna för flyktingmottagande ska öka. Denna ersättning är enligt finansieringsprincipen avsedd att täcka de kostnader som det kommunala flyktingmottagandet innebär. Därför ska schablonersättningen höjas för att bättre än i dag motsvara de reella kostnader som ett fullgott mottagande medför. Vänsterpartiet anslår 300 miljoner kronor för detta ändamål. Sammantaget beräknar vi jämfört med regeringens förslag en ökning av anslaget med 800 miljoner kronor.

Förslag till anslag (återinfört) 11:1 Storstadspolitik

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att utanförskapet i vårt land är stort, och på många håll som mest uttalat i storstadsområdena. Mot denna bakgrund är det märkligt att regeringen inte låter storstadspolitiken behålla sitt särskilda anslag. Vänsterpartiet anser att tidigare aviserade satsningar inom ramen för storstadsarbetet bör genomföras som planerat. Detta handlar bl.a. om att teckna lokala utvecklingsavtal med ett antal av landets största kommuner. Vi värnar om att påbörjade satsningar inom storstadspolitiken ska få fortsatta förutsättningar att fylla sitt syfte att skapa tillväxt och bryta segregationen. Därför bör medlen finnas kvar som ett separat anslag, vilket påverkar fördelningen inom utgiftsområdet så att 30 miljoner kronor förs från anslag 10:2 Integrationsåtgärder och ökar med motsvarande på vårt förslag till nytt anslag, 11:1 Storstadspolitik. Sammantaget beräknar vi anslaget till ett 30 miljoner kronor högre belopp än regeringens förslag för budgetåret 2007.

Sammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 22:3, 22:4, 10:1, 10:2, 10:3 och nytt anslag

Tusentals kronor

Anslag

Anslagstyp

Regeringens förslag

(v)

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

(ram)

5 057 506

+214 313

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

(ram)

38 083 302

+4 981 387

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

(ram)

3 520 377

+1 663 752

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

(ram)

12 601 146

+369 000

10:1 Integrationsverket

(ram)

46 730

+46 000

10:2 Integrationsåtgärder

(ram)

136 742

–11 000

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

(ram)

3 831 904

+800 000

11:1 Storstadspolitik (nytt anslag)

(ram)

 

+30 000

Totalt för utgiftsområdet

 

66 650 378

+8 093 452

3.

Miljöpartiets anslagsförslag för utgiftsområdena 13 och 14 (punkterna 18 och 19) (mp)

 

Ulf Holm (mp) anför:

Inledning

Miljöpartiet har presenterat sitt förslag till ekonomisk politik och budgetpolitik i budgetmotion 2006/07:Fi246, skattemotion 2006/07:Fi223 och tillhörande kommittémotioner.

Utgångspunkten för våra förslag är de stora utmaningar vi ser att Sverige står inför. Vi måste ta vårt ansvar för att avstyra hotet mot vårt gemensamma klimat. Vi måste se till att nya jobb kan skapas och att förutsättningar för att nya företag kan växa fram är goda. Vi måste se till att förbättra levnadsvillkoren för de individer som har det sämst ställt.

Klimathotet ställer stora krav på fortsatt omställning nationellt i Sverige och globalt. Genom investeringar i ny teknik, satsningar på biobränslen och miljöbilar, satsningar på ett nationellt biogasprogram, ökade investeringar i järnväg, sänkt moms för E 85 och fortsatt skatteväxling som vi föreslår skapas drivkrafter för och möjligheter för att möta klimatutmaningen.

Miljöpartiets budgetförslag syftar också till att frigöra individens kreativitet och kraft. Då skapas möjligheter för entreprenörer som kan skapa nya företag och nya jobb. Sveriges små och medelstora företag har goda förutsättningar att växa och utvecklas. Inte minst företag som producerar och tillhandahåller lösningar som leder till långsiktiga förbättringar på klimat-, miljö- och energiområdet växer i dag så att det knakar. Denna positiva kraft måste bejakas och vi måste se till att dessa företag är de som skapar förutsättningar för en ansvarsfull och långsiktigt hållbar utveckling. Då klarar vi också ekonomin och skapar förutsättningar för ekonomisk utveckling.

Miljöpartiet tar i vårt budgetförslag fasta på att förändring också skapar spänningar. I ett modernt samhälle där det sker snabba förändringar av ekonomin riskerar människor att komma i kläm. Människor som känner sig trängda och hotade och inte känner tillit till samhället riskerar att medföra påfrestningar som slår hårt mot vår förmåga att skapa långsiktig förändring. Miljöpartiet menar därför att det är viktigt att värna lika rättigheter för alla människor och ge människor den hjälp och det stöd som de behöver för att kunna komma vidare i livet. Av den här anledningen avvisar vi också regeringens budgetförslag med dess negativa konsekvenser för dem som har det sämst ställt.

Regeringens partier, Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet, har i finansutskottet ställt sig bakom regeringens budgetproposition och de utgiftsramar och beräkningar av inkomster som föreslås där. Genom det beslutet har man också avstyrkt Miljöpartiets förslag till utgiftsramar och beräkningar av inkomster och därmed förutsättningarna för vårt budgetförslag. Av den här anledningen tar vi inte del i beslutet om anslag inom utgiftsområde 13 och 14.

Miljöpartiet riktar kritik mot regeringens beredning av ärendet, i synnerhet i de delar som avser a-kassan. Miljöpartiet har i en gemensam reservation med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i betänkandet om förändringarna i a-kassan m.m. (2006/07:AU3) utvecklat denna kritik. Vid justeringen av a-kassebetänkandet lade utskottsmajoriteten fram ett ändringsförslag som inte täcktes av den av utskottet nyligen godkända medelsfördelningen på utgiftsområde 13. Utskottsmajoriteten tvingades därför återkalla budgetbetänkandet (2006/07:AU1) och föreslå att medel, 285 miljoner kronor, ska föras över från anslag 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader. Utskottsmajoriteten har inte kunnat ange var pengarna ska tas ifrån inom detta anslag. En så stor minskning av anslaget kommer självfallet att innebära att fler personer tvingas lämna meningsfulla aktiviteter och i stället övergå i öppen arbetslöshet, vilket vi givetvis inte kan stödja.

Här nedan följer vår fördelning av anslag inom utgiftsområdet som förordas i vår anslagsmotion 2006/07:A348.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Anslag 22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Vi anser att det är dags att genomföra en genomgripande översyn av AMV:s verksamhet som syftar till att verksamheten i högre grad ska vara arbetsförmedlande och inte gå ut på att administrera åtgärder som ska förhindra att arbetslösa människor ramlar igenom skyddsnätet. Det finns också ett missnöje med hur arbetsförmedlingarna fungerar även i övrigt. Det har bl.a. sin förklaring i hur de alltmer kommit att prioritera arbetslösa som har det svårast att hitta arbete. Baksidan av detta är att arbetsförmedlingarna i allmänhet har lite att erbjuda dem som nyligen blivit arbetslösa. Man kan också uppleva att de inte kan erbjuda den kompetens som man med berättigande efterfrågar. Vi anser att staten borde ge ekonomiskt stöd till arbetsförmedlingar som drivs av kollektivavtalsslutande parter på arbetsmarknaden. Dessa kan drivas av fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer, antingen var för sig eller tillsammans. Parternas lokala kännedom om sina medlemmar och om förutsättningarna på den lokala arbetsmarknaden ger dem goda förutsättningar att lyckas med arbetsförmedlingsverksamheten. Miljöpartiet vill satsa 100 miljoner kronor för detta ändamål och finansierar det med medel från regeringens besparing på AMV och AMS.

Anslag 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

Miljöpartiet är kritiskt till regeringens förslag om försämrade villkor i arbetslöshetsförsäkringen och på nivån på de föreslagna besparingarna på arbetsmarknadsprogrammen. Risken är att arbetslöshetens kostnader i stället hamnar som socialbidragskostnader hos kommunerna. Vi accepterar däremot regeringens resonemang om att kostnader för a-kassan kan minskas med 1 miljard kronor genom en ökad kontroll och förbättrad tillämpning av regelsystemet. Vi menar att det är dags för en omfattande folkbildning mot fusk. Samtidigt är det viktigt att man ökar respekten för de solidariskt skattefinansierade ersättningssystemen.

Vi menar att friåret har överträffat alla förväntningar och vi tillskjuter 1 miljard kronor för att kunna upprätthålla denna reform på nuvarande nivå. Reformen var efterlängtad och många har velat ta chansen trots ersättningsnivån. Den minskade inkomsten vägs mot de vinster i livskvalitet som friåret ger. Friåret har varit positivt och inneburit välfärdsvinster både för den friårsledige och för vikarien. Friåret har dessutom fått välfärdsvinster i flera led t.ex. genom att det anställts en vikarie för friårsvikarien. Sammantaget har friåret varit en väldigt lyckad reform för de enskilda människorna och Miljöpartiet vill fortsätta att satsa på denna reform.

Det arbetsmarknadspolitiska programmet stöd till start av näringsverksamhet har bra resultat och dessutom är könsskillnaderna små. Vi menar att det finns anledning att öka programmet med 1 000 personer, vilket motsvarar en ökning av anslaget med omkring 100 miljoner kronor.

Miljöpartiet föreslår också att ersättningen till handledare för funktionshindrade, s.k. anordnarstöd, ökar från 120 kr till 300 kr per dag.

Miljöpartiet beräknar anslaget till ett 7,2 miljarder kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

I inledningen kommenterar jag Miljöpartiets inställning till utskottsmajoritetens ökning med 285 miljoner kronor av anslag 22:2 och motsvarande minskning av anslag 22:3.

Anslag 10:1 Integrationsverket

Miljöpartiet anser att Integrationsverket ska avvecklas. Detta gäller under förutsättning att det arbete som verket bedriver för nyanlända flyktingars etablering i stället överförs i en ny myndighet som arbetar med nyanlända invandrades etablering i Sverige. Vi föreslår därför att anslag 10:1 används till denna verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2007. 20 miljoner kronor överförs från 10:2, för utvecklande av en snabbare och effektivare etablering av nyanlända invandrare genom regional och lokal samverkan. Den nya myndigheten ska ge stöd vid kommunernas flyktingmottagande och bistå kommunerna i att utveckla stödfunktioner till övriga nyanlända invandrade personer. Sammantaget beräknar Miljöpartiet anslaget till ett 20 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 10:2 Integrationsåtgärder

Miljöpartiet har framgångsrikt drivit att stöd ska ges för lokalt antidiskrimineringsarbete. I 2006 års vårproposition fick vi genom förhandlingar med den dåvarande regeringen igenom att ytterligare 4 miljoner kronor skulle anslås under år 2007. Dessa pengar finns inte med i den nya regeringens budgetproposition, och vi föreslår därför att medlen ånyo räknas in men denna gång med ytterligare 1 miljon kronor. Utöver detta anslås 5 miljoner kronor för stöd till organisationer som främjar integration samt till verksamhet för personer som lämnar rasistiska grupperingar. Miljöpartiet föreslår att 20 miljoner kronor överförs från anslag 10:2 till den nya myndighet för nyanländas etablering som Miljöpartiet föreslår under anslag 10:1. Miljöpartiet beräknar anslag 10:2 Integrationsåtgärder totalt till ett 10 miljoner kronor lägre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Nästan 18 000 personer har fått stanna i Sverige tack vare den tillfälliga asyllagstiftning, som upphörde den 1 april 2006. I 2006 års ekonomiska vårproposition (prop. 2005/06:100 tilläggspropositionen s. 170) höjdes anslag 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande med 600 miljoner kronor. Detta motsvarade en engångsersättning till de mottagande kommunerna om 20 000 kr per mottagen flykting. Integrationsverkets arbete, att tillsammans med kommunerna ordna ett värdigt mottagande för flyktingarna i kommunerna, har dock visat sig vara mer kostsamt än vad som kunde beräknas. För att inte kostnader för flyktingmottagandet oskäligt ska gå ut över andra kostnader i kommuners verksamhet och på så sätt öka risken för en utbredning av rasism och främlingsfientlighet, föreslår vi från Miljöpartiets sida en förlängning av denna satsning. Stödet bör dock endast utgå med 10 000 kr per ny mottagen flykting i kommunerna under åren 2007, 2008 och 2009. Vi har beräknat kostnaderna för detta stöd till 80 miljoner kronor vardera av de två första åren och därefter 40 miljoner kronor. Miljöpartiet beräknar anslaget till ett 80 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Anslag 10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

Antidiskrimineringsbyråerna tillkom på Miljöpartiets initiativ. DO har bedrivit utbildning av personalen på antidiskrimineringsbyråerna, men även lämnat dessa stöd på annat sätt, vilket givit goda resultat i förhållande till byråernas verksamhetsuppgifter. Det har bl.a. inneburit att DO tagit emot omkring 40 anmälningar genom antidiskrimineringsbyråerna.

Vi i Miljöpartiet menar att de goda resultat som sprungit ur antidiskrimineringsbyråernas verksamhet ytterligare förstärkts av det förtjänstfulla arbete som DO bedrivit gentemot byråerna, genom utbildning av byråernas personal, men också genom andra former av stöd. Mot denna bakgrund föreslår vi att anslaget till DO ökas med 5 miljoner kronor, jämfört med regeringens förslag. Jag och Miljöpartiet är medvetna om att den formella gången vanligen är att medel till antidiskrimineringsbyråernas verksamhet går via Integrationsverket. Men genom att anvisa DO dessa medel, till antidiskrimineringsbyråernas fromma, vill vi markera att det är just samarbetet mellan DO och byråerna som ska tillskjutas ytterligare medel. Avsikten är att därigenom möjliggöra fortsatt framgångsrik utbildning och stöd till byråerna genom DO. Att detta anslagsvillkor föreligger ska därför anges i regleringsbrevet till DO för budgetåret 2007.

Miljöpartiet beräknar anslaget till DO till ett 5 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Sammanställning över anslagen 22:1, 22:2, 10:1, 10:2, 10:3 och 10:5

Tusentals kronor

Anslag

Anslagstyp

Regeringens förslag

(mp)

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

(ram)

5 057 506

+100 000

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

(ram)

38 083 302

+7 232 000

10:1 Integrationsverket

(ram)

46 730

+20 000

10:2 Integrationsåtgärder

(ram)

136 742

–10 000

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

(ram)

3 831 904

+80 000

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

(ram)

41 479

+5 000

Totalt för utgiftsområdet

 

66 650 378

+7 427 000

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Arbetslivsinstitutets avveckling

När det gäller ALI och regeringens förslag att myndigheten ska läggas ned den 1 juli 2007 vill jag framhålla att mycket av den forskning som utförs inom ALI är viktig och behövs framöver. Dock har vi i Miljöpartiet i dag ingen klar uppfattning om i vilken form denna verksamhet och forskning ska bedrivas. Det är enligt oss möjligt att den kan överföras till annan myndighet eller huvudman. Detta kommer Miljöpartiet att ta ställning till i samband med behandlingen av 2007 års vårproposition.

Anslag 23:1 Arbetsmiljöverket

Miljöpartiet anser att Arbetsmiljöverket gör ett omfattande och bra inspektionsarbete. Till skillnad från regeringen anser vi i Miljöpartiet att Arbetsmiljöverkets verksamhet snarare behöver stärkas än att anslaget ska minskas. Det har bl.a. sin grund i att för få arbetsmiljöbrott leder till rimligt straffansvar. Den verksamhet som bedrivs hos Arbetsmiljöverket bidrar till att förbättra arbetsmiljön. En bra arbetsmiljö innebär att fler människor kan stanna kvar i arbetslivet längre. Därför anser vi i Miljöpartiet att det är fel att dra ned på Arbetsmiljöverkets resurser. Dessutom är det en brist att det i budgetpropositionen inte finns någon information om den närmare innebörden av att myndigheten ska få ett förändrat och begränsat uppdrag.

Ett stöd till det lokala arbetsmiljöarbetet genom företagshälsovård eller motsvarande resurser är av stor betydelse. Med hänsyn tagen till de stora pensionsavgångarna inom företagshälsovården de närmaste åren och det utökade behov av företagshälsovård som kan förutses är det viktigt att utbildningen av företagshälsovårdspersonal utvecklas både kvalitativt och kvantitativt.

Miljöpartiet motsätter sig regeringens förslag att minska anslagen till Arbetsmiljöverket och anslår för budgetåret 2007 i förhållande till regeringens förslag ytterligare 50 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor till företagshälsovården.

Anslag 23:3 Arbetsdomstolen

Miljöpartiets principiella inställning är att specialdomstolar så långt som möjligt ska undvikas. En specialdomstol som för oss är svår att motivera är Arbetsdomstolen (AD). När det gäller mål om otillåten diskriminering i arbetslivet ser vi inga sakliga skäl till att AD ska anses vara bättre lämpad att avgöra denna sorts tvister än de allmänna domstolarna.

Vi i Miljöpartiet anser att mål om diskriminering i arbetslivet inte längre ska handläggas av AD, utan endast av de allmänna domstolarna. Mot den bakgrunden kan 1 miljon kronor överföras från anslag 23:3 Arbetsdomstolen till anslag 4:5 Sveriges domstolar.

Anslag 23:6 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

HomO fick för budgetåret 2006, på förslag från Miljöpartiet, ett ökat anslag om 1 miljon kronor. Medlen skulle användas för informationsverksamhet. Det framgår dock av budgetpropositionen att HomO:s anslag inte ökas. Detta är anmärkningsvärt eftersom det finns grund för att misstänka att mörkertalen avseende diskriminering på området är mycket stora. Att regeringen väljer att inte öka HomO:s anslag, samtidigt som DO tillförs ökade medel, sänder dessutom politiska signaler om att ”bara” diskriminering på grund av etnicitet och religion är viktig, vilket är fel. Trots en ökad tolerans kan många HBT-personer fortfarande vittna om daglig diskriminering, okunskap och dåligt bemötande på en rad områden. Denna diskriminering är både oacceptabel och olaglig och måste upphöra. Som en av flera åtgärder föreslår vi från Miljöpartiets sida därför att HomO tillförs medel för att stärka sin roll inom två av samhällets starkaste normskapande instanser, skolan och rättsväsendet. Inom skolan vill vi att HomO ska kunna öka tillsynen, informera mer och på andra sätt verka för att diskrimineringen i skolan ska minska. Det är också tydligt att åklagare och domare behöver höja sin HBT-kompetens, och vi vill att HomO även här ska ges ekonomiska förutsättningar att stärka sin informationsroll, och likaledes för att kunna driva fler diskrimineringsmål i domstol. Miljöpartiet beräknar anslaget till ett 2 miljoner kronor högre belopp än vad regeringen föreslår.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 13:

1.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Integrationsverket avvecklas per den 1 juli 2007.

2.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att under 2007 lån får tas upp i Riksgäldskontoret för det samlade behovet av hemutrustningslån intill ett belopp av 1 400 000 000 kronor (avsnitt 3).

3.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 1 500 000 000 kronor under 2008-2011 (avsnitt 5.9.3).

4.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 22:4 Lönebidrag och Samhall m.m. ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 5 900 000 000 kronor under 2008-2010 (avsnitt 5.9.4).

5.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006 ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 1 400 000 000 kronor under 2008 (avsnitt 5.9.6).

6.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013 ingå ekonomiska förpliktelser som medför utgifter på högst 900 000 000 kronor under 2008-2015 (avsnitt 5.9.7).

7.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför framtida behov av anslag på högst 7 000 000 kronor under 2008-2010 (avsnitt 5.9.8).

8.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa vissa anställningsstöd (avsnitt 5.8).

9.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa datortek (avsnitt 5.8).

10.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag i fråga om arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet (avsnitt 5.8).

11.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa interpraktikstipendier (avsnitt 5.8).

12.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avskaffa friåret (avsnitt 5.8).

13.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt följande upställning:

Proposition 2006/07:1 Budgetpropositionen för 2007 utgiftsområde 14:

1.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under 2007 för ramanslaget 23:1 Arbetsmiljöverket besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför behov av framtida anslag på högst 18 550 000 kronor under 2008 (avsnitt 7.1).

2.

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner att Arbetslivsinsitutet avvecklas per den 1 juli 2007 (avsnitt 7.2).

3.

Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2007 anvisar anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt följande uppställning:

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2006

2006/07:Fi244 av Göran Persson i Stjärnhov m.fl. (s):

21.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ombildning av Arbetsmarknadsverket.

23.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

27.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om besparingarna på Arbetsmiljöverket.

28.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Arbetsdomstolens sammansättning och utformning.

36.

Riksdagen avslår regeringens förslag om nedläggningen av Arbetslivsinstitutet.

60.

Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa Integrationsverket.

2006/07:Ju372 av Mehmet Kaplan m.fl. (mp):

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att överflytta ansvaret för mål om diskriminering i arbetslivet från Arbetsdomstolen till de allmänna domstolarna.2

2006/07:Sf223 av Peter Eriksson m.fl. (mp):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en sammanhållen kommunal introduktionsverksamhet för kommunplacerade flyktingar och att flyktingen då ska informeras om de olika möjligheter som finns att påverka sina livsmöjligheter.

2006/07:Sf251 av Kalle Larsson m.fl. (v):

8.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tydliggör kommunernas skyldigheter vad gäller flyktingmottagningen.

9.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om hur höjning av kommunersättningen vid flyktingmottagande bör utformas.

2006/07:So463 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

7.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att HomO tillförs medel för att kunna öka tillsynen, informera mer och på andra sätt verka för att minska diskrimineringen i skolan.

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att HomO får utökade medel för att dels stärka sin informationsroll, dels driva fler diskrimineringsmål i domstol.

2006/07:Ub255 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

17.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att särskilda arbetsförmedlingar för akademiker skapas.

2006/07:A229 av Carina Hägg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om jämställdhetsmyndigheten.

2006/07:A238 av Lars Ohly m.fl. (v):

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om inrättandet av en jämställdhetsmyndighet.

2006/07:A239 av Luciano Astudillo m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om att regeringen genom olika åtgärder fortsätter säkerställa att alla kommuner ställer upp i flyktingmottagandet.

2006/07:A243 av Christer Adelsbo och Göran Persson i Simrishamn (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om ett flexiblare användningssätt av starta-eget-bidraget.

2006/07:A244 av Gunilla Wahlén m.fl. (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag på hur målformuleringar om sysselsättning kan vidareutvecklas så att de även innefattar en ambition att minska regionala obalanser.

2006/07:A247 av Karl Sigfrid och Oskar Öholm (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om bättre konkurrensmöjligheter för fristående arbetsförmedlingar.

2006/07:A254 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen snabbt bör ta sitt ansvar och säkra resurser så att forskarstuderande vid Arbetslivsinstitutet ges möjligheter att fortsätta sina forskarstudier.

2006/07:A259 av Lars Hjälmered och Göran Lindblad (båda m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att arbetssökande själva ska få välja vem som ska vara arbetsförmedlare.

2006/07:A266 av Björn von Sydow (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att finansieringen av Saltsas fortsatta forskning säkras utan avbrott.

2006/07:A270 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Integrationsverket.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om Centrum mot rasism.

6.

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag som tydliggör kommunernas skyldigheter i flyktingmottagningen.

22.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om hur medel för arbetsmarknadsutbildning och kontantstöd kan användas även till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, så att handledare kan sättas in när detta bedöms vara den bästa arbetsmarknadspolitiska insatsen.

2006/07:A271 av Veronica Palm m.fl. (s):

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att behålla och utveckla de statligt finansierade feriearbetena.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att bibehålla möjligheterna att söka interpraktikstipendier.

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en fortsatt satsning på arbetsmiljöutbildning.

13.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en nedläggning av Arbetslivsinstitutet.

2006/07:A293 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om fortsatt arbetslivsforskning i Östersund.

2006/07:A294 av Jasenko Omanovic och Eva Sonidsson (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en indexuppräkning av lönebidragstaket.

2006/07:A302 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla Arbetslivsinstitutet den 1 juli 2007.

2.

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt uppställning:

UO14

Arbetsliv

Regeringens förslag (tkr)

Förändring (tkr)

23:1

Arbetsmiljöverket

638 906

49 551

23:2

Arbetslivsinstitutet

164 403

214 614

23:7

Medlingsinstitutet

52 631

–2 200

23:8

Särskilda utbildningsinsatser

 

44 400

24:1

Jämställdhetsombudsmannen

28 601

1 181

24:2

Särskilda jämställdhetssatsningar

416 660

–406 660

24:3

Delegation för stöd till jämställdhetsintegrering

3 000

–1 000

 

Summa:

 

–100 114

2006/07:A309 av Mikaela Valtersson (mp):

1.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om behovet av en reform så att fler aktörer släpps in både på de arbetsmarknadspolitiska programmen och i förmedlingsverksamheten.

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om en reformerad arbetsmarknadspolitik där ett system med omställningsersättning bör införas.

2006/07:A317 av Louise Malmström (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att regeringen bör verka för att skapa en plan för hur tillräckliga medel tillförs för att ta till vara den värdefulla forskningen vid ALI, om inte ALI bibehålls i sin nuvarande form.

2006/07:A319 av Phia Andersson m.fl. (s):

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om tillräckliga resurser för Arbetsmiljöverket.

2006/07:A332 av Monica Green (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att utveckla kommunernas möjligheter att erbjuda sommarjobb för ungdomar mellan 16 och 18 år.

2006/07:A336 av Claes-Göran Brandin och Gunilla Carlsson i Hisings Backa (båda s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om betydelsen av att Arbetslivsinstitutet i Göteborg får vara kvar som en viktig resurs för forskning och utveckling.

2006/07:A341 av Ibrahim Baylan m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om organisationen av Arbetslivsinstitutets enhet i Umeå.

2006/07:A347 av Lars Ohly m.fl. (v):

1.

Riksdagen avslår regeringens förslag att avveckla Integrationsverket per den 1 juli 2007.

3.

Riksdagen avslår regeringens förslag att avskaffa vissa anställningsstöd.

4.

Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om krediteringar med skatteanknytning enligt vad som anförs i tabell i motionen om anställningsstöd, plusjobb och utbildningsvikariat.

5.

Riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om arbetsmarknadsutbildning i det reguljära utbildningsväsendet.

6.

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt uppställning:

UO13

Arbetsmarknad

Regeringens förslag (tkr)

Förändring (tkr)

10:1

Integrationsverket

46 730

46 000

10:2

Integrationsåtgärder

136 742

–11 000

10:3

Kommunersättningar

3 831 904

800 000

11:0

Storstadspolitik

 

30 000

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

5 057 506

214 313

22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

38 083 302

4 981 387

22:3

Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

3 520 377

1 663 752

22:4

Lönebidrag och Samhall m.m.

12 601 146

369 000

 

Summa

 

8 093 452

2006/07:A348 av Ulf Holm m.fl. (mp):

1.

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 13 Arbetsmarknad enligt uppställningen: Miljöpartiets förslag, avvikelse från regeringens förslag, miljoner kronor

13

Arbetsmarknad

Förslag

2007

Beräknat

2008

Beräknat

2009

 

 

 

 

 

Totalt utgiftsområdet

7427

8287

8247

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

10:1

Integrationsverket

20

20

20

10:2

Integrationsåtgärder

-10

-10

-10

10:3

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

80

80

40

10:5

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

5

5

5

22:1

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

100

100

100

22:2

Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

7232

8092

8092

2.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att Integrationsverket ska avvecklas.

3.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stöd ska ges för lokalt antidiskrimineringsarbete samt att stöd ska ges till organisationer som främjar integration samt till verksamhet för personer som lämnar rasistiska grupperingar.

4.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att höja anslaget 10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagandet.

5.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att anslå medel för att förstärka arbetet i antidiskrimineringsbyråerna.

6.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att friåret blir kvar på nuvarande nivå.

8.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör genomföras förstärkningar av det särskilda anställningsstödet vid anställning av långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna.

9.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att det bör genomföras satsningar som ökar möjligheten att bygga ut de sociala arbetskooperativen.

10.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att öka anslaget till lönebidragen och Samhall.

11.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stöd till arbetsmarknadsprogrammet, start av näringsverksamhet, bör utökas med ca 1 000 platser per år och att platserna ska kunna sökas även av icke arbetslösa personer.

12.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att kollektivavtalsslutande part ska ges stöd för att i förekommande fall starta arbetsförmedlande verksamhet.

13.

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 14 Arbetsliv enligt uppställningen:Miljöpartiets förslag, avvikelse från regeringens förslag, miljoner kronor

14

Arbetsliv

Förslag

2007

Beräknat

2008

Beräknat

2009

 

 

 

 

 

Totalt utgiftsområdet

51

101

101

 

 

 

 

 

Anslag

 

 

 

 

23:1

Arbetsmiljöverket

50

100

100

23:3

Arbetsdomstolen

–1

–1

–1

23:6

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

2

2

2

14.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att med hänsyn tagen till de stora pensionsavgångarna inom företagshälsovården de närmaste åren och det utökade behov av företagshälsovård som kan förutses anslå medel för att utbildningen av företagshälsovårdspersonal ska utvecklas både kvalitativt och kvantitativt.

15.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att en delegation för hälsa och heltid tillsätts och att det finansieras inom ramen för insatser på jämställdhetsområdet.

Bilaga 2

Förslag till riksdagsbeslut om anslag inom utgiftsområdena 13 och 14 (punkterna 18 och 19)

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till fördelning på anslag utom i fråga om anslag 22:2 och 22:3.

Belopp i tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Utskottets förslag

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

(ram)

5 057 506

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

(ram)

38 368 302

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

(ram)

3 235 377

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

(ram)

12 601 146

22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

(ram)

131 194

22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000–2006

(ram)

1 808 821

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007–2013

(ram)

290 000

22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

(ram)

22 041

22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

(ram)

49 186

22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

(ram)

7 703

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

(ram)

954 749

22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

(ram)

52 979

10:1 Integrationsverket

(ram)

46 730

10:2 Integrationsåtgärder

(ram)

136 742

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

(ram)

3 831 904

10:4 Hemutrustningslån

(ram)

14 519

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

(ram)

41 479

Summa för utgiftsområdet

 

66 650 378

Utgiftsområde 14 Arbetsliv

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens förslag till fördelning på anslag.

Belopp i tusental kronor

Anslag

Anslagstyp

Utskottets förslag

23:1 Arbetsmiljöverket

(ram)

638 906

23:2 Arbetslivsinstitutet

(ram)

164 403

23:3 Arbetsdomstolen

(ram)

25 083

23:4 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

(ram)

86

23:5 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

(ram)

23 022

23:6 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

(ram)

8 323

23:7 Medlingsinstitutet

(ram)

52 631

24:1 Jämställdhetsombudsmannen

(ram)

28 601

24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

(ram)

416 660

24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering

(ram)

3 000

Summa för utgiftsområdet

 

1 360 715

Bilaga 3

Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen m.m. på utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

Av nedanstående tabell framgår utskottets och oppositionspartiernas förslag till fördelning på anslag på utgiftsområde 13.

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag (ram)

Utskottets förslag

(s)

(v)*

(mp)*

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10:1 Integrationsverket

46 730

 

+46 000

+20 000

10:2 Integrationsåtgärder

136 742

 

-11 000

-10 000

10:3 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

3 831 904

 

+800 000

+80 000

10:4 Hemutrustningslån

14 519

 

 

 

10:5 Ombudsmannen mot etnisk diskriminering

41 479

 

 

+5 000

11:1 Storstadspolitik (föreslaget nytt anslag)

 

 

+30 000

 

 

 

 

 

 

22:1 Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

5 057 506

 

+214 313

+100 000

22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd

38 368 302

 

+4 981 387

+7 232 000

22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader

3 235 377

 

+1 663 752

 

22:4 Lönebidrag och Samhall m.m.

12 601 146

 

+369 000

 

22:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige

131 194

 

 

 

22:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2000-2006

1 808 821

 

 

 

22:7 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2007-2013

290 000

 

 

 

22:8 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering

22 041

 

 

 

22:9 Bidrag till administration av grundbeloppet

49 186

 

 

 

22:10 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten

7 703

 

 

 

22:11 Bidrag till lönegarantiersättning

954 749

 

 

 

22:12 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

52 979

 

 

 

 

 

 

 

 

Summa

66 650 378

 

+8 093 452

+7 427 000

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

*Förändringar jämfört med regeringens förslag

Bilaga 4

Sammanställning av utskottets ställningstagande i fråga om anslagen m.m. på utgiftsområde 14 Arbetsliv

Av nedanstående tabell framgår utskottets och oppositionspartiernas förslag till fördelning på anslag på utgiftsområde 14.

Belopp i 1000-tal kronor

Anslag (ram)

Utskottets förslag

(s)

(v)

(mp)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23:1 Arbetsmiljöverket

638 906

 

+49 551

+50 000

23:2 Arbetslivsinstitutet

164 403

 

+214 614

 

23:3 Arbetsdomstolen

25 083

 

 

-1 000

23:4 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar

86

 

 

 

23:5 Internationella arbetsorganisationen (ILO)

23 022

 

 

 

23:6 Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO)

8 323

 

 

+2 000

23:7 Medlingsinstitutet

52 631

 

-2 200

 

23:8 Särskilda utbildningsinsatser (föreslaget nytt anslag)

 

 

+44 400

 

24:1 Jämställdhetsombudsmannen

28 601

 

+1 181

 

24:2 Särskilda jämställdhetsåtgärder

416 660

 

-406 660

 

24:3 Delegationen för stöd till jämställdhetsintegrering

3 000

 

-1 000

 

 

 

 

 

 

Summa

1 360 715

 

-100 114

+51 000